TIDNINGEN FĂR VĂ RD OCH OMSORG
KRĂNIKAN:
â Minskade
LSS-insatser kostarâ
Rebecca Svensson
âDet Ă€r ett för stort glapp mellan SOL och LVUâ
Omtankepriset Vi har trÀffat de tre familjehemmen
Ny bok om familjehem Lyfter vikten av att lyssna pÄ barnet
Göran Larsson Àr prÀst och psykoterapeut
Childrens Program ger stöd Flickor med autism utmanar
Barn till förÀldrar med beroendesjukdom Àr ocksÄ anhöriga
Var tredje placering av unga slutar i vÄrdsammanbrott
Fokusfredag syftar till att ge dig inspirerande och kompetenshöjande digitala förelÀsningar inom intressanta Àmnen. VÄra förelÀsningar behandlar aktuella omrÄden inom individ- och familjeomsorg, LSS och personlig assistans samt Àldreomsorg.
PÄ fokusfredag.humana.se kan du se tidigare förelÀsningar samt prenumerera pÄ nyhetsbrev för att ta del av information kring kommande.
Söker du ett erfaret och kompetent familjehem? VÄra utvalda familjehem erbjuder trygghet och omsorg för barn i behov.
Kontakta oss idag för att höra mer om vÄra tjÀnster och hur vi kan hjÀlpa er med en bra matchning.
Följ oss pÄ Facebook!
Vi erbjuder erfarna, kompetenta och engagerade jour- och familjehem som Àr utredda och handplockade för varierande behovsomrÄden.
VÄra socionomer och samordnare finns tillgÀngliga dygnet runt för stöd och handledning.
VĂ€lkommen att kontakta oss!
019-22 22 90 l 0790-68 97 39
info@barnochomsorgab.se
âVi vet att personer med IF Ă€r sĂ„rbarare för att drabbas av psykisk ohĂ€lsaâ
GÀstkrönikör i det hÀr numret av Omtanke Àr Christina Heilborn, förbundssekreterare för Riksförbundet FUB.
krönikan pÄ sidan
10| Göran Larsson
PrÀsten och psykoterapeuten Göran Larsson har genom Ären skrivit böcker och förelÀst om bland annat sorg och skam.
16| Aktuellt
Nytt stödmaterial för syskon i familjehem.
19| Familjehem/HVB/LSS
20| Rebecca Svensson
Hon Àr utbildad socionom och förelÀser om sin oroliga barndom dÄ hon aldrig visste hur nÀsta dag skulle se ut.
26| Omtankepriset
Vi har trÀffat familjehemsförÀldrarna Angelica, Gunnar och Linnéa.
30| Barnets perspektiv
Johanna Bergström har skrivit den bok som hon sjÀlv hade velat lÀsa som barn placerad i familjehem.
34| âFem i topp
Sidorna 50-53: Var tredje placering slutar i nÄgon typ av vÄrdsammanbrott.
44| Childrens Program
Barn till förÀldrar med beroendesjukdom bÀr pÄ mycket skuld och skam som de ofta inte fÄr hjÀlp att bearbeta.
SSIL har tagit fram en ny topplista för Kvalitetsindex med de bÀsta boendena just nu.
36| Stora LSS-Dagen
40| SSIL Utbildningsdag
Bilder frÄn utbildningsdagen i GÀvle den 23 mars.
48| Aktuellt
World Childhood Foundation och BarnrÀttsbyrÄn har gjort en granskning av övergreppen pÄ SiS.
50| VĂ„rdsammanbrott
Vi tittar nÀrmare pÄ svÄrplacerade ungdomar med bÄde social och psykiatrisk problematik.
Letar du efter en egen plats att kalla hemma? Hos oss kan du trivas och mÄ bra. VÄra medarbetare Àr pÄ plats dygnet runt nÀr du behöver stöd och hjÀlp eller bara vill ha sÀllskap.
Kontakta oss sÄ berÀttar vi mer: Ring 020-66 20 20 eller mejla till placeringsforfragan@nytida.se
nytida.se/gruppboende
Utmanande och problemskapande beteende behöver definieras som Bo Hejlskov Elvén och Jennie Linde gör; att det Àr personalen eller familjehemmet som upplever ett problem eller en utmaning, inte personen med beteendet.
Allt beteende uppstÄr i samspel med omgivningen och personer med NPF har ofta svÄrigheter att reglera affekt. Det Àr dÀrför som lÄgaffektivt bemötande fungerar sÄ bra. Ingen börjar att slÄ vilt omkring sig om personerna runt omkring Àr lugna.
Men det finns mÄnga invÀndningar mot lÄgaffektivt bemötande. Det Àr nÄgot som podden Hejlskov & Linde tar upp. Bo Hejlskov Elvén och Jennie Linde delar med sig av sina klokheter i hela 80 inspelade avsnitt om allt frÄn fasthÄllningar till mat.
Jennie Linde Àr ocksÄ en av talarna pÄ SSIL utbildningsdagar som i Är fokuserar pÄ de som utmanar vÄra verksamheter och hur vi ska undvika vÄrdsammanbrott. För tyvÀrr avbryts var tredje placering, ofta pÄ grund av utmanande beteende som inte kan bemötas pÄ rÀtt sÀtt.
Personal stÀller ofta för höga krav pÄ en sÄrbar individ och har svÄrt att sÀtta sig in i hur en person med NPF reagerar pÄ stress. DÄ kan till synes enkla regler eller tillsÀgelser göra att situationen eskalerar.
MÄr personen inte bra Àr det Ànnu svÄrare att anpassa sig och klara av de krav och förvÀntningar som stÀlls pÄ en. Inte minst pÄ SiS syns det tydligt hur det Àr personalens agerande som skapar vÄld och kaos. DÀr personalen agerar med vÀrme och omsorg fanns det inte alls samma vÄldstendenser hos dessa tjejer.
Vi vill gÀrna lyfta fram goda exempel och det gör vi nu med Omtankepriset, som Ung dialog delar ut i samarbete med oss. Jag har trÀffat alla tre vinnare;
familjehemsförÀldrarna Angelica, Gunnar och Linnéa. De vet verkligen hur man bemöter barn och unga med NPF, som genom sin placering Àr dubbelt utsatta.
Ung dialog Àr ett Arvsfonden-finansierat projekt som Riksförbundet Attention driver, vars syfte Àr att öka delaktigheten och förbÀttra livsvillkoren för barn och unga med NPF som har erfarenhet av placering i HVB och/eller familjehem.
Dessa barn har ofta samsjuklighet och ett komplext vĂ„rdbehov. Ăkad kunskap om NPF hos familjehem kan minska risken för vĂ„rdsammanbrott. Angelica berĂ€ttar bland annat om en tjej som hon tog emot som hade varit runt i 14 olika familjehem. Tjejen stannade i tre Ă„r och hörde sedan av sig till familjen lĂ„ngt efterĂ„t, vilket man fĂ„r se som en lyckad placering.
Angelica har en unik förmÄga att bygga relation till de mest sÄrbara och stÄ kvar nÀr ingen annan gör det. SÄ Àr det ocksÄ med Gunnar, som har riktat in sig pÄ pojkar med NPF som har haft det jobbigt bÄde i skolan och hemma.
Grabbarna har stÀmplats som brÄkiga och kÀnner sig misslyckade. Gunnar bygger upp deras sjÀlvkÀnsla och fokuserar pÄ det som fungerar bra. Linnéa har ocksÄ ett hÀrligt sÀtt att skapa trygghet för sina placerade barn och har alltid haft ett intresse att hjÀlpa. Jag hoppas att ni blir inspirerade av dessa tre eldsjÀlar.
Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke
Mejla gÀrna era synpunkter om tidningen och vÄra Àmnen till jenny.fors@svenskamedia.se
TIDNINGEN FĂR VĂ RD OCH OMSORG
Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen
Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se
Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se
Catharina Olsson-Lindh, skribent Tel: 0651-69 90 01 catharina.olsson-lindh@svenskamedia.se
Annika RĂ„dlund, skribent Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se
Layout
Svenska Media Docu AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se
Annonser
Marko Grönholm Tel: 0651-55 26 10 marko.gronholm@ssil.se
Annonskoordinator
Karin Bergström Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se
Prenumeration och adressÀndring Tel: 0651-160 40 info@ssil.se
Teknisk information
Tidningen Àr TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.
Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta: 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby. LÀs vÄr policy om hur vi hanterar dina personuppgifter pÄ www.ssil.se/policy
| www.ssil.se
Serviceboende med stöd och omsorg utifrÄn den boendes behov och förutsÀttningar.
För ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsvariationer eller missbruk- och/eller kriminalitetsproblematik.
Serviceboende med stöd och omsorg utifrÄn den boendes behov och förutsÀttningar.
För ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsvariationer eller missbruk- och/eller kriminalitetsproblematik.
FörstÀrkta familjehem
För barn och ungdomar som av olika skÀl Àr i behov av att placeras utanför sin egna familj eller nÀtverk för att fÄ extra stöd.
För barn och ungdomar som av olika skÀl Àr i behov av att placeras utanför sin egna familj eller nÀtverk för att fÄ extra stöd.
För unga vuxna som Àr redo att trÀna pÄ ett eget boende.
För unga vuxna som Àr redo att trÀna pÄ ett eget boende.
FristÄende grundskola Äk 7-9 med inriktning mot elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd.
FristÄende grundskola Äk 7-9 med inriktning mot elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd.
Villbergagruppen erbjuder boende och skola i lugn miljö för ungdomar och unga vuxna som behöver extra stöd i tillvaron.
Villbergagruppen erbjuder boende och skola i lugn miljö för ungdomar och unga vuxna som behöver extra stöd i tillvaron.
VÄr pedagogik bygger pÄ tydlighet, förutsÀgbarhet och kontinuitet dÀr varje individ, utifrÄn egna förutsÀttningar, kan finna trygghet genom att förstÄ och förutse sin vardag. Med lyhördhet och delaktighet formar vi en verksamhet som utgÄr frÄn individuella styrkor, intressen och drömmar.
VÄr pedagogik bygger pÄ tydlighet, förutsÀgbarhet och kontinuitet dÀr varje individ, utifrÄn egna förutsÀttningar, kan finna trygghet genom att förstÄ och förutse sin vardag. Med lyhördhet och delaktighet formar vi en verksamhet som utgÄr frÄn individuella styrkor, intressen och drömmar.
VÀlkommen till Villbergagruppen. Hos oss finns plats för var och en.
VÀlkommen till Villbergagruppen. Hos oss finns plats för var och en.
Villbergagruppen AB | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se
Villbergagruppen AB | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se
Vi vill möjliggöra bÀsta livskvalitet för varje individ oavsett förutsÀttningar genom att skapa Nordens mest personnÀra och innovativa vÄrd och omsorg med specialistkompetens inom vÄra olika verksamhetsomrÄden:
DBT-hem, LSS, FamiljevÄrd, VÄrd och behandling, Boende och skola, Personlig Assistans.
www.friab.se
Göran Larsson Àr prÀst, psykoterapeut, författare och förelÀsare
Under mĂ„nga Ă„r kĂ€nde prĂ€sten och psykoterapeuten Göran Larsson att han inte hade en plats i kyrkan, för att den var för traditionell med de tvĂ„ extra âbudordenâ: SĂ„ har vi alltid gjort och SĂ„ har vi aldrig gjort. Samtidigt som han kĂ€nde att det fanns och fortfarande finns en stor andlig lĂ€ngtan bland mĂ€nniskor. Genom Ă„ren har han skrivit böcker och förelĂ€st om bland annat sorg och skam. â Skam Ă€r en dold kraft som inte har nĂ„got ansikte, och som kan förgöra en mĂ€nniska, sĂ€ger han.
TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO
Göran berĂ€ttar att han vĂ€xte upp i en familj som kanske gick i kyrkan oftare Ă€n andra, men som inte var pĂ„tagligt kristen. Men nĂ€r han konfirmerades hĂ€nde nĂ„got. Lektionerna i sig var rĂ€tt trĂ„kiga, men det var nĂ„got med den gammaldags prĂ€sten. Han hade en speciell utstrĂ„lning och visade stor respekt för ungdomarna. Det han sa vĂ€ckte Görans intresse för det andliga. â Om det han sĂ€ger Ă€r sant sĂ„ mĂ„ste jag ta reda pĂ„ om det Ă€r sant för mig. Jag var ett nyfiket barn och hade redan dĂ„ en förmĂ„ga att lĂ€sa av mĂ€nniskors energier. Sen gick jag i kyrkan dubbelt sĂ„ mĂ„nga gĂ„nger Ă€n vad som behövdes och gick med i Kyrkans Ungdom.
Han sÀger att han som ung var en kaxig sökare och en besserwisser. Men inuti var han osÀker och bar pÄ mÄnga existentiella frÄgor inom sig. Efter gymnasiet hade han flera olika jobb, som ungdomsledare i kyrkan och inom pappers- och skogsbruk. Efter att ha arbetat i Antwerpen och Rotterdam för dÄvarande sjömanskyrkan som assistent, började han lÀsa teologi i
Uppsala, men det skulle dröja tio Ă„r innan han blev prĂ€stvigd. â Jag var tvĂ„ vĂ€ndor i Latinamerika. Första gĂ„ngen var en grabbresa med tre vĂ€nner och den andra för att göra en reportageresa. För mig öppnade sig en ny vĂ€rld, som jag inte varit i kontakt med tidigare. Den utbredda fattigdomen i lĂ€nder med korrupta rĂ„kapitalistiska regimer, som mycket styrdes av USA. Folk öppnade sig för oss europĂ©er och berĂ€ttade om sina liv. Det hĂ€r var nĂ„got som prĂ€glat mig hela livet. NĂ„gra Ă„r senare Ă„kte vi för att dokumentera, och det blev en nĂ€stan ett Ă„r lĂ„ng reportageresa. Sen var vi ute i Sverige 199 gĂ„nger och visade dokumentĂ€ren och höll föredrag om Sydamerika. Jag minns att jag kĂ€nde att jag inte kan leva med mig sjĂ€lv om jag inte pĂ„ nĂ„got sĂ€tt bidrar till att göra det hĂ€r vansinnet kĂ€nt. Pojkarna vi mötte pĂ„ bananplantagerna som sprang med âpulkorâ med bananstockar pĂ„ medan besprutningsplanen gled över deras huvuden. Det gjorde ett otroligt starkt intryck pĂ„ mig.
Om Göran Larsson
Ă lder: 69 Ă„r.
Familj: Hustrun Solveig och fyra barn; tre pÄ jorden och ett i himlen.
Yrke: PrÀst, psykoterapeut, författare och förelÀsare.
Bor: PÄ en gÄrd utanför SÀter i Dalarna. Bakgrund: Arbetat som prÀst och psykoterapeut i över 40 Är. Skrivit flera böcker om skam, sorg och religion.
Visionen var att arbeta som vanlig församlingsprÀst men resorna hade satt sina spÄr och Göran sÄg ett uttalat utanförskap Àven hÀr i vÀlmÄende Sverige.
â Jag mindes mĂ€nniskorna i Sydamerika som kallades Los Maltratados, de som stĂ„r utanför, de som inte för vara med, de dĂ„ligt behandlade. Min vision var att en kyrka Ă€r för alla, inte bara för âinneklub-
benâ. Det krockade med min önskan om att kyrkan skulle vara inkluderande, för det var den inte pĂ„ den tiden.
I TIO à R arbetade Göran inom sjukhuskyrkan, mot missbruksenheten. Ett givande och utmanande, men ocksÄ ett drÀnerande jobb. Han berÀttar att det nÀstan varje gÄng pep i personsökaren sÄ betydde det
att det vĂ€rsta hade hĂ€nt nĂ„gon mĂ€nniska. â Att varje dag möta det svĂ„raste mĂ€nniskor gĂ„r igenom var pĂ„frestande och nĂ„gonstans tog det pĂ„ en. Jag bad om att fĂ„ en handledare, för att bĂ„de fĂ„ avlastning och pĂ„fyllning och stöttning för att orka arbeta vidare. Men det fick jag inte, sĂ„ jag sa upp mig 2000.
Göran visste att han hade talang för att
möta och ta emot mÀnniskor i kris sÄ han hade, parallellt med sitt arbete, lÀst till psykoterapeut och startade eget företag, med samtal och förelÀsningar, samtidigt som han periodvis vikarierade i kyrkan.
Pà S:T LUKAS i Dalarna, ett förbund bestÄende av ideella föreningar som driver 40 mottagningar i Sverige, med psykoterapi,
»Att varje dag möta det svÄraste mÀnniskor gÄr igenom var pÄfrestande och nÄgonstans tog det pÄ en«
handledning och organisationsutveckling, fanns den sjÀlvklara inkluderande andan som Göran saknat.
â DĂ€r mötte jag alla sorters mĂ€nniskor. I vĂ€ntrummet satt en gĂ„ng en prĂ€st, nĂ„gra snickare och finklĂ€dda Ă€ldre mĂ€n. Ja, det hĂ€r Ă€r S:t Lukas tĂ€nkte jag, det hĂ€r Ă€r en plats för alla.
VI PRATAR OM skam, en kÀnsla som Göran kom att fördjupa sig i, skriva böcker och förelÀsa om. Nyfikenheten vÀcktes pÄ missbruksenheten nÄgra Är tidigare. Han berÀttar att vad han Àn hade föredrag om dÀr, som efterÄt diskuterades, upptÀckte han att minst hÀlften av gruppen pratade om skam.
â Jag kĂ€nde att jag mĂ„ste lĂ€ra mig mer om skam och lĂ€ste allt jag kom över, det mesta pĂ„ engelska, för dĂ„ fanns knappt nĂ„gon svensk litteratur i Ă€mnet. Vad Ă€r skam egentligen och hur fungerar den i mĂ€nniskors liv? Sen spred det sig blixtsnabbt och jag blev tillfrĂ„gad av SocialtjĂ€nsten att komma och förelĂ€sa om skam. Efter ett antal förelĂ€sningar var det nĂ„gon som tyckte att jag skulle skriva en bok, och pĂ„ den vĂ€gen blev det.
Görans debutbok âSkamfilad â om skammens mĂ„nga ansikten & lĂ€ngtan efter livâ kom ut 2007. Men tre Ă„r innan drabbades han och familjen av en fruktansvĂ€rd tragedi. Deras 17-Ă„riga son begick sjĂ€lvmord och livet raserades i ett ögonblick.
â Det slog ut oss helt som familj. Ingen förstod, ingen hade haft nĂ„gon som helst aning. Det gick bra för honom i skolan, han var bra pĂ„ fotboll och hade tjej. Vi har inte förstĂ„tt Ă€n i dag. Den morgonen nĂ€r jag Ă„kte till jobbet satt han pĂ„ staketet med kepan pĂ„ sned, och var precis som vanligt. Hur kan man vara psykoterapeut och inte se att man har ett sjĂ€lvmordsbenĂ€get barn? Jag var obeskrivligt trasig, sĂ€ger Göran.
Den första tiden kÀndes det som om han skulle gÄ under. Han hade inte nÄgra direkta sjÀlvmordstankar, men han tÀnkte att han skulle sjÀlvdö.
â Jag tĂ€nkte att jag skulle gĂ„ till skogen och lĂ€gga mig och sjĂ€lvdö, eller vĂ€nta pĂ„ att en björn skulle Ă€ta upp mig till slut. Han gick i terapi i flera Ă„r och en dag vaknade han upp tĂ€nkte att om han ska dö sĂ„ ska han Ă„tminstone ha skrivit en bok om skam.
â Jag hamrade ner rĂ„manus till boken pĂ„ sex veckor.
GĂRAN BESKRIVER SKAM som en dold kraft som man inte har ett ansikte pĂ„ och som kan pĂ„verka hela ens liv. Man kan ha ett liv bundet och styrt av skam som Ă€ter upp bĂ„de sjĂ€lvförtroendet och sjĂ€lvkĂ€nslan.
â KĂ€rnan i skam Ă€r att man gömmer nĂ„got inom sig som man inte vill att andra ska se. SĂ„ ligger skammen som en varböld inuti och förgiftar en inifrĂ„n.
Skammen fungerar efter en skala, menar han. FrĂ„n en lĂ€tt pinsam och âskĂ€mmigâ kĂ€nsla dĂ€r man tĂ€nker nej, nej. Det vet man ju hur det kĂ€nns. Men kĂ€nslan kan ocksĂ„ var rĂ€dsla och illamĂ„ende, till och med stark Ă„ngest. Med skam som rotat sig Ă€r man inte riktigt levande och sĂ„ vrider den pĂ„ sjĂ€lvbilden.
â BĂ€r man pĂ„ skam kĂ€mpar man alltid i motvind, och andas som genom ett sug-
rör. Och nÀr varbölden spricker, sÄ Àr det inte sÄ trevligt.
Han har kommit att fÄ ett tjugotal brevvÀnner som han i nÄgon form erbjuder sjÀlavÄrd.
â De skriver till mig om sig sjĂ€lva och hur de mĂ„r. Deras texter gĂ„r i mitt huvud i nĂ„gra dagar innan jag svarar. Jag tycker det kĂ€nns fint att sitta ner i lugn och ro och skriva till dem. Och dĂ„ Ă€r det viktigt
att vara noggrann med vad jag skriver för det som stÄr det stÄr och kan lÀsas om och om igen. Det Àr en av de finaste arbetsuppgifter jag har.
DET TOG 17 Är efter familjetragedin innan han kunde vara prÀst igen.
â Jag blev inte rubbad i min tro men jag hade inget att sĂ€ga om Gud, livet eller tillvaron. Jag begrep mig inte pĂ„ nĂ„gon-
ting som hade med det andliga livet att göra. SÄ jag la kragen pÄ hyllan och hÀngde prÀstkappan i garderoben. För ett par Är sedan började jag jobba som prÀst igen och jag vill sluta dÀr allting började; som bondprÀst pÄ landet.
»Hur kan man vara psykoterapeut och inte se att man har ett sjÀlvmordsbenÀget barn?«
Hur ser din tro ut?
Göran skrattar, och undrar hur jag ska fÄ ihop en artikel av allt det hÀr. Han funderar en stund:
â I vilken Ă€nde ska jag börja? Det Ă€r som med skammen, som funnits som en kĂ€rna i mitt liv, och som Ă€r svĂ„r att sĂ€tta ord pĂ„ utan att det blir flummigt.
Jag sa en gĂ„ng i en predikan att Gud inte finns. Hela församlingen höll pĂ„ att dö ihjĂ€l sig. Men för mig âfinnsâ inte Gud sĂ„ som annat finns. Gud Ă€r sjĂ€lva varat, Gud Ă€r överallt hela tiden. Jag vet inte om jag kan sĂ€ga att jag tror PĂ Gud, jag skulle i sĂ„ fall sĂ€ga att jag tror I Gud. Jag tycker att det tyvĂ€rr finnas vĂ€ldigt mycket religion utan andlighet, men Ă€ven mycket andlighet utan religion.
â För mig Ă€r andlighet att ge sitt hjĂ€rta till det goda, rĂ€tta, sanna, vackra och heliga. Och dĂ„ blir andlighet ett förhĂ„llningssĂ€tt i livet. Jag kan inte sĂ€kert sĂ€ga om mig sjĂ€lv att jag Ă€r en troende mĂ€nniska, men jag Ă€r en bedjande mĂ€nniska. Varje dag börjar med en timmes bön och meditation. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt stĂ€ller jag in kompassriktningen för dagen, sen gĂ„r den ofta ur kurs mot kvĂ€llen, och sĂ„ stĂ€ller jag in den pĂ„ nytt nĂ€sta dag, förklarar han med ett stort leende. â
NÄgra av böckerna
Tre av Göran Larssons böcker utgivna pĂ„ Verbum förlag: âSkamfilad â om skammens mĂ„nga ansikten & lĂ€ngtan efter livâ (2007), âLilla sorge-
boken â Om att förlora och börja om pĂ„ nyttâ (2019), âMan blir mĂ€nniska igen â om att gĂ„ sönder och sörja sig helâ (2020).
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 Är
KBT och 12-stegsbehandling.
072-559 09 39
ALLVIKEN HVB UPPSALA TĂRNSJĂ info@allviken.se www.allviken.se
TillstÄndspliktigt stödboende för personer frÄn 16 Är
Stöd dygnet runt av personal i intilliggande lÀgenhet.
072-399 05 33
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 Är
KBT och 12-stegsbehandling.
073-405 00 15
ĂSTAGĂ RDEN UPPSALA TĂRNSJĂ info@ostagarden.se www.ostagarden.se I
ĂLBY STĂDBOENDE UPPSALA info@allviken.se I www.allviken.se I I
RÀddningsmissionen lanserar Syskonstödet som ska skapa en kÀnsla av sammanhang och delaktighet för biologiska barn i familjehem. HÀr kan syskon fÄ svar pÄ vanliga frÄgor och praktiska tips pÄ hur det kan vara att fÄ ett familjehemsplacerat syskon.
Josefins familj blev familjehem nÀr hon var sexton Är. Livia och Hilda har ocksÄ haft ett placerat syskon, precis som bröderna Arvid och Edvin. Emilia har sjÀlv varit ett familjehemsplacerat syskon.
Den som har eller ska fÄ ett placerat syskon kan fÄ höra deras tankar, reflektioner och kÀnslor i fem korta filmer pÄ nya sajten Syskonstödet. Familjehemssekreterare Raghda och psykolog Malin reder ocksÄ ut en del begrepp kring hur socialtjÀnsten jobbar och hur man kan se pÄ situationen ur ett psykologiskt perspektiv.
Det Àr RÀddningsmissionen som ligger bakom initiativet med stöd frÄn AllmÀnna Arvsfonden.
â Vi har lĂ„ng erfarenhet av familjehemsarbete och vet att det som biologiskt syskon i ett familjehem kan vara viktigt att fĂ„ prata med nĂ„gon om de tankar och
kÀnslor som uppstÄr nÀr ett nytt barn kommer in i familjen, sÀger Annika Leckström, familjehenskonsulent pÄ RÀddningsmissionen.
Idén kom efter möten med biologiska barn i nÄgra nya familjehem.
â Vi hade nĂ„gra familjer som var nya i sina uppdrag och barnen i familjehemmen tyckte att det var utmanande. Vi bjöd dĂ„ in ungdomarna till en trĂ€ff och det blev ett sĂ„ fint och givande möte! DĂ€r och dĂ„ föddes tanken om att skapa ett material för grupptrĂ€ffar och enskilda samtal med de biologiska barnen i fokus, berĂ€ttar Annika.
PÄ Syskonstödets hemsida finns allt material samlat. Förutom texter och filmer sÄ finns Àven en tryckfÀrdig broschyr att ladda ner. Det finns Àven ett gruppstödsmaterial och tips och samtalsunderlag för socialtjÀnsten och för förÀldrar.
Syskonstödet
»Den forskning som finns i Àmnet visar tydligt att barnen pÄverkas mycket i ett familjehem«
â Den forskning som finns i Ă€mnet visar tydligt att barnen pĂ„verkas mycket i ett familjehem. Det finns mycket att tjĂ€na pĂ„ att göra barnen mer inkluderade och motiverade i ett familjehem. Idag Ă€r det bara förĂ€ldrar som fĂ„r handledning men det kommer vi att kunna Ă€ndra pĂ„ nu. Det kĂ€nns vĂ€ldigt bra, avslutar Annika Leckström.
KĂLLA: RĂDDNINGSMISSIONEN
Syskonstödet Àr ett stöd för biologiska barn i familjehem som kan fÄ information och nÄgon att prata med om de tankar och kÀnslor som uppstÄr nÀr ett nytt syskon kommer in i familjen. Syskonstödet Àr ett initiativ genom RÀddningsmissionen med stöd frÄn AllmÀnna Arvsfonden.
Atollen Omsorg
Postadress: Kaserngatan 28, 575 35 Eksjö
Tfn: 0381-77 39 60, E-post: info@atollenomsorg.se www.atollenomsorg.se
gruppbostÀderna Vista, Nova, Astra och servicebostaden Alfa
9 § punkt 9 LSS, personkrets 1
Meningsfull gemenskap, daglig verksamhet, sysselsÀttning och en aktiv fritid utifrÄn din förmÄga och dina önskemÄl.
Vi vÀnder oss till mÀn och kvinnor frÄn 18 Är med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstÄnd. Vi har specifik kompetens Àven nÀr det gÀller omfattande psykiatrisk tillÀggsproblematik, beroendeproblematik samt individer dömda enligt LRV eller LPT.
VÄra unika kÀrnvÀrden
HĂG KOMPETENS - vilket innebĂ€r att flera av vĂ„rd- och omsorgspersonalen har akademisk utbildning, övriga gymnasiekompetens. Personalen har i genomsnitt 25 Ă„rs erfarenhet av mĂ„lgruppen. Tillsammans kan vi dĂ€rför erbjuda kvalitativ och sĂ€ker vĂ„rd- och omsorg, utöver det vanliga.
KVALITETSSĂKRING - vilket innebĂ€r att verksamheten tillĂ€mpar processer för att stĂ€ndigt förbĂ€ttra och utveckla verksamheten, men Ă€ven sĂ€kerstĂ€ller att krav frĂ„n kunder och gĂ€llande lagar och författningar uppfylls.
INDIVIDANPASSAT - vilket innebÀr att vi alltid utgÄr frÄn individens behov och önskemÄl nÀr det gÀller utformningen av insatserna.
ArbetssÀtt
Vi individualiserar insatserna, tar hÀnsyn till begÄvning, grad av autistiska svÄrigheter och allmÀn funktionsnivÄ.
Vi tar hÀnsyn till grundlÀggande svÄrigheter som förmÄgan till bland annat funktionell kommunikation och social funktion.
Vi förebygger problembeteenden genom ett lÄgaffektivt bemötande. Vi strukturerar miljön sÄ att den blir förutsÀgbar och förstÄelig.
Stora anhöriglÀgenheter som fÄr disponeras kostnadsfritt av nÀrstÄende som Àr pÄ besök.
Möjlighet finns att ta med sig sin hund, katt eller annat husdjur till gruppboendet.
Eftersom vi Àven vÀnder oss till individer med psykiatrisk tillÀggsproblematik och beroendeproblematik erbjuder vi kognitiva behandlingsprogram, taktil beröring, beroendeprogram, avslappning och NADA akupunktur.
Placeringsansvarig
Lena Hagström
Tfn: 0381-77 39 65
E-post: lena.hagstrom@atollenomsorg.se
HVB med specialiserad inriktning mot sjÀlvskadebeteende, Àtstörningar, suicidtankar.
âDet finns en morgondag,
Ge ett barn en andra chansâ
070 220 07 26 I kontakt@morgondagen.com www.morgondagen.com
FamiljÀr 12-stegsbehandling för mÀn - med fokus pÄ att inte behöva komma tillbaka
12-steg pÄ riktigt! Kvalitet ger resultat!
www.jagarbacken.se
SjÀlvskadebeteende, komplex PTSD och övriga traumareaktioner. Suicidala ageranden - EIPS (borderline) och anknytningsstörningar Kombinationer med funktionsvariationer (tex. autism och/ eller ADHD).
Psykolog och psykiatrisjuksköterska pÄ plats. Psykiater regelbundet som kompletteras med telefon-rond varje vecka. DBT och KBT-utbildad personal. TÀt bemanning och dagstöd.
Kompletteras med hÀstunderstödd terapi & Traumaanpassad yoga.
Mycket goda utvÀrderingsresultat Verksamhetschef@egehem.se 070-677 67 77 www.egehem.se
Stiftelsen BergslagsgĂ„rdar har över 30 Ă„rs erfarenhet av familjehemsvĂ„rd Vi Ă€r en allmĂ€nnyttig stiftelse som drivs utan vinstintresse och ïŹnns i Ărebro, VĂ€sterĂ„s och Karlstad
Familjehem
VÄra familjehem tar emot barn, ungdomar och vuxna. Vi erbjuder Àven placering i familjehem för förÀldrar tillsammans med barn.
Behandlingsfamiljer
Familjehem med utbildning i beroendekunskap och Ă„terfallsprevention tar emot vuxna med missbruksproblematik. Familjehem utbildade i traumamedveten omsorg tar emot mindre barn med komplex problematik.
Jourfamiljer
I vÄra jourfamiljer Àr en vuxen hemma pÄ heltid. De tar emot barn och ungdomar i akut behov av placering.
Skydd i familjehem
Noga utvalda familjehem med mÄngÄrig erfarenhet tar emot kvinnor med eller utan barn, familjer eller mÀn i behov av skydd.
Socionomen och förelÀsaren Rebecca Svensson hade vid sex Ärs Älder redan bott hos tio olika familjehem. Hon minns en barndom som var rotlös, osÀker och skrÀmmande. Vi har ocksÄ trÀffat de tre inspirerande familjehemsförÀldrarna som fick omtankepriset. Dessutom berÀttar vi om Johanna Bergströms barnbok som lyfter fram vikten av att lyssna pÄ barnet.
JENNY FORS
Rebecca Svensson utbildade sig till socionom och började förelÀsa för socialtjÀnsten under sin utbildning.
Socionomen och förelĂ€saren Rebecca Svensson hade vid sex Ă„rs Ă„lder redan bott hos tio olika familjehem. Den första gĂ„ngen hon placerades var hon tre Ă„r gammal, eftersom hennes mamma som var missbrukare och inte kunde ta hand om henne. Rebecca minns en barndom som var rotlös, osĂ€ker och skrĂ€mmande, för hon visste aldrig hur nĂ€sta dag skulle bli. â Att byta familjehem var en stĂ€ndig anpassning, men det var vĂ€ldigt fĂ„ som anpassade sig efter oss, upplevde jag, sĂ€ger hon.
TEXT ANNE HAAVISTO FOTO ANNE HAAVISTO OCH REBECCA VENDESTEN
Rebecca var tre Ă„r gammal nĂ€r hon första gĂ„ngen placerades i ett jourhem. DĂ„ hade hennes mamma fĂ„tt sitt andra barn och klarade inte av att ta hand om sina tvĂ„ döttrar. Rebeccas mamma, som sjĂ€lv hade en traumatisk bakgrund, led av psykisk ohĂ€lsa och missbrukade alkohol och droger. Rebecca berĂ€ttar att hon mellan tre och sex Ă„rs Ă„lder bodde pĂ„ tio olika stĂ€llen. â Mina första minnen Ă€r frĂ„n nĂ€r jag var runt tre. Min mamma var ofta aggressiv och Ă€ven vĂ„ldsam. Vid ett tillfĂ€lle hade jag slagit mig över ögat efter att hon knuffat in mig i en byrĂ„. Hur det gick till, dĂ€r skiljer min och mammas version. Och mamma sa att jag inte fick berĂ€tta, jag skulle sĂ€ga att jag ramlat och slagit mig, för annars skulle socialtjĂ€nsten ta mig ifrĂ„n henne. DĂ€r började min rĂ€dsla för socialtjĂ€nsten. I min vĂ€rld tog de oss frĂ„n mamma, men senare förstod jag ju att mamma inte var kapabel att ta hand om oss, sĂ€ger Rebecca.
Hon minns ocksÄ rotlösheten, kÀnslan av att bli slÀngd fram och tillbaka. Att
vakna upp i ett nytt rum, i en ny sÀng, och undra om mamma var dÀr.
â Jag minns att jag varit pĂ„ barnhem ett par gĂ„nger, Ă€ven om mamma alltid har förnekat det. Men nĂ€r jag vĂ€l begĂ€rde ut min dokumentation, fick jag det svart pĂ„ vitt att jag varit pĂ„ barnhem.
HENNES MAMMA TOG upprepade överdoser och hamnade pÄ sjukhus. DÄ fick Rebecca och hennes lillasyster vara hos olika jourhem eller barnhem. NÀr mamma nyktrat till Äkte hon och hÀmtade hem sina döttrar.
â Mamma kunde sladda upp i en bil med en ny kille och hĂ€mta hem oss. Hon sa ofta att hon kĂ€mpat för att fĂ„ oss tillbaka, men sĂ„ insĂ„g jag i vuxen Ă„lder att det inte var sĂ„. Jourhemmen och SocialtjĂ€nsten sa att âmamma behövde vilaâ, âmamma var pĂ„ semesterâ. Hur de kunde lĂ„ta mamma ta hem oss om och om igen har jag undrat mĂ„nga gĂ„nger. Vid ett tillfĂ€lle stĂ€llde hon oss vid receptionen pĂ„ ett socialkontor och Ă„kte dĂ€rifrĂ„n, min lillasyster i bilbarnstolen och jag stod bredvid.
Rebeccas uppvÀxt var orolig. Hon visste aldrig hur nÀsta dag skulle se ut, tog inget för givet.
â Jag gick runt pĂ„ helspĂ€nn, livrĂ€dd för socialtjĂ€nsten. Jag drömde mardrömmar om dem, fast jag inte visste vilka de var, förutom att det var hemska mĂ€nniskor som tog barn. Jag var sĂ„ stressad under en period nĂ€r jag fyra, fem Ă„r att jag tappade hĂ„r. Mamma sa att jag hade en sjukdom, men i mina sjukvĂ„rdsjournaler stĂ„r det att det var stress.
HON FĂRSĂKTE ATT anpassa sig i de nya familjehemmen, hon var snĂ€ll och medgörlig, för att bli omtyckt och för att fĂ„ stanna kvar.
â Ofta fick vi stanna nĂ„gra dagar bara, ibland en vecka, den lĂ€gsta tiden var pĂ„ fyra mĂ„nader. Det var hos Inger och Stig, dĂ€r vi för första gĂ„ngen i livet kĂ€nde en trygghet. De var fantastiska och vĂ€lkomnande, jag minns att de gick ner pĂ„ knĂ€ till vĂ„r nivĂ„ vĂ€lkomnade oss med öppna armar och pratade TILL oss. Vi bodde hos
Rebecca vill att det ska finnas en gemensam syn kring âeftervĂ„rdâ och fortsatt stöd efter placering.
dem i flera omgÄngar. Men nÀr vi kommit in i rutinerna, börjat skolan och fÄtt en bra tillvaro skulle vi plötsligt flytta igen, minns Rebecca.
DET VAR OFTA konflikt mellan mamman och familjerna. Rebecca berÀttar att hennes mamma pÄ mÄnga sÀtt var en skrÀmmande kvinna.
â Mamma slogs mot familjehemmen och förstörde placeringar, för att fĂ„ tillbaka oss. Sen ville inte familjerna ta emot oss igen för att de var rĂ€dda för mamma.
I den nya familjen Ät de Skogaholmslimpa med cognacmedvurst som de doppade i te till kvÀllsmat. Hos den tidigare familjen var de vana vid varm mat. Rebecca minns att hon och hennes syster började skrika och grÄta.
â Familjen tyckte att lösningen pĂ„ det var att slĂ€nga in oss i ett mörkt rum tills vi slutade grĂ„ta. Det var jĂ€ttesvĂ„rt att förstĂ„. Varför hade alla övergivit oss? Att byta fa-
miljehem var en stÀndig anpassning, men det var vÀldigt fÄ som anpassade sig efter oss, upplevde jag.
NĂR HENNES MAMMA trĂ€ffade en ny man flyttade de till en ny kommun och Ă€rendena avskrevs, nĂ„got som var vanligt pĂ„ den tiden. I journalen stod det att det inte fanns ânĂ„gon akut fara och att mamman bedömdes kunna ta hand om flickornaâ.
â Att lĂ€sa det hĂ€r gör mig arg Ă€n i dag. Det gjorde sĂ„ jĂ€vla ont att lĂ€sa.
I den nya kommunen inleddes en ansökan om LVU och dÀr BUP efter utredningar föreslÄr LVU i hemmet, vilket inte Àr möjligt, dÄ man inte fÄr pÄbörja ett LVU i hemmet. Det mÄste pÄbörjas utanför hemmet, i en jour- eller familjehem exempelvis.
Det blev avslag pÄ SocialtjÀnstens ansökan och familjen flyttade igen. Under alla dessa Är var det aldrig tal om flickornas mÄende, bara om mammas missbruk.
â BUP skrev i en bedömning att âmamma kunde inte ta hand om barnen, men synd att behöva rycka bort barnen frĂ„n mamman och trygghetenâ.
REBECCA GICK TILL skolsystern och berÀttade att hon blev slagen hemma, den morgonen hade hennes mamma hotat med att döda henne nÀr hon kom hem.
â NĂ€r jag kom hem satt personer frĂ„n socialtjĂ€nsten i soffan och jag tĂ€nkte att nu Ă€r det kört. Jag tĂ€nkte inte att vi skulle bli rĂ€ddade, bara att det var kört och att de skulle förstöra för oss. De frĂ„gade om min mamma slagit mig och jag nekade. Jag hoppade upp i mammas knĂ€, minns att hon grĂ€t. Det blev inte ens en utredning, det hĂ€r var innan 2014 och föreskriften om att alltid inleda en utredning om det finns misstanke om vĂ„ld.
Rebecca lÀrde sig att dölja blÄmÀrkena och hur mamma hade det, att de inte hade pengar, klÀder och mat. Genom att skapa
en fasad i skola och genom att alltid sköta sig och fÄ bÀsta betyg, sÄ att ingen skulle fÄ en anledning att ifrÄgasÀtta.
Ibland behöver barn och ungdomar bo nÄgon annanstans Àn hemma.
Wilma jour- och familjehem förmedlar trygga, konsulentstödda jourhem och familjehem.
Vi har erfarna jourhem och familjehem med lediga platser för barn och ungdom samt förÀldrar och barn i samplacering.
Med stor energi och rÀtt kompetens, lÄng erfarenhet och ett brinnande engagemang Àr det mÄlet för oss pÄ Wilma jour- och familjehem, att verkligen göra skillnad.
08-470 54 00 wilma@wilmajourochfamilj.se www.wilmajourochfamilj.se
â Jag var duktig i skolan, hade bra betyg i alla Ă€mnen utom idrott. Skolan var det enda stĂ€llet dĂ€r jag fick beröm. Men lĂ€rarna var oroliga för min beteendeproblematik. Hemma var jag en Ă€ngel, vĂ„gade inget annat, men i skolan slogs jag med alla som bara tittade snett pĂ„ mig. En gĂ„ng satte jag en penna i bröstet pĂ„ en kille. â Jag hade sĂ„ mycket ilska och rĂ€dsla. Jag ville ju inte bli behandlad som jag blev hemma, ville inte att mamma skulle bli behandlad som hon blev av olika mĂ€n. Jag bestĂ€mde mig tidigt att ingen annan skulle fĂ„ sĂ€tta sig pĂ„ mig eller röra mig.
»Skolan var det enda stÀllet dÀr jag fick beröm«
Behöver ni konsulentstödda jour eller familjehem i Storstockholm eller runt MÀlardalen?
Ring oss för mer information!
Juni 1999. Rebecca som vid det hÀr laget hade vÀlutvecklade kÀnslospröt visste att det idag skulle gÄ Ät helvete. Hennes moster fyllde 40 och hon skulle vara barnvakt till syskon och kusiner. Hennes mamma hade börjat dricka redan pÄ morgonen. PÄ kvÀllen hörde Rebecca skrik och gick ut.
â Mamma var i slagsmĂ„l med en annan kvinna och polisen kom och hĂ€mtade henne.
Jag gick fram till polisen och sa allt, att vi blivit slagna sedan vi var smÄ. Jag bara visste att jag var tvungen att göra det för att överleva.
Rebecca bodde en tid hos sin moster, och sedan blev det nya familjehem igen, eftersom hon och mostern brÄkade sÄ mycket. Det var ocksÄ första gÄngen som hon och systern separerades.
NÀr Rebecca var 17 Är började hon med boxning. En kÀnsla av kasam, ett sammanhang infann sig för första gÄngen.
â Jag trĂ€nade tolv pass i veckan och hade en fantastisk coach. Han hejade och peppade nĂ€r det gick bra för mig, och hejade Ă€nnu mer nĂ€r det gick sĂ€mre. Jag hade aldrig varit med om det tidigare. DĂ€r började jag finna mig sjĂ€lv och ett lugn.
REBECCA FLYTTADE UT frÄn sitt sista familjehem nÀr hon var 18 Är och klar med gymnasiet. Hon fick en lÀgenhet via socialtjÀnsten och började plugga media pÄ universitetet. Men hon kÀnde inte att det var det hon ville och hoppade av. Tiden som följde var en tid av sökande. Rebecca berÀttar att hon dÄ rasade.
â Jag drack alkohol dagligen, hade Ă„ngest och gick in i depressioner. Jag fick sömntabletter som jag tog tillsammans med alkohol, inte för att jag ville dö, men för att döva. Ingen sĂ„g att jag mĂ„dde dĂ„ligt, för jag höll ihop pĂ„ dagarna, men nĂ€r jag kom hem och stĂ€ngde dörren om mig ramlade jag ihop i hallen och grĂ€t i timmar.
En tisdagsmorgon klockan fyra hallucinerade hon och sÄg demoner. Hon ringde sitt senaste familjehem och bad dem komma att hÀmta henne.
â De körde sex mil enkel vĂ€g och hĂ€mtade mig. Sen sov jag i princip i tvĂ„ veckor och dĂ€r nĂ„gonstans kom vĂ€ndningen.
Efter en tid i terapi bestÀmde hon sig för att plugga till socionom och tog examen 2016.
â Det var efter mĂ„nga om och men, och en del övertalning av vĂ€nner. Och Ă€ven om jag sagt att jag inte skulle bli utredare, med tanke pĂ„ min bakgrund. Men det var Ă€ndĂ„ det jag blev efter en tid. Jag tĂ€nkte att jag kunde göra skillnad.
»En vision jag har med mitt arbete Àr att förÀndra lagen«
Den hÀr perioden bad Rebecca för andra gÄngen att fÄ sina journaler. Förra gÄngen hade hon brÀnt dem under en ceremoni, för att hon blev sÄ förbannad och ledsen nÀr hon lÀste. Den hÀr gÄngen lÀste hon om sin uppvÀxt i olika familjehem med nya ögon och kunde se en annan di-
Om Rebecca Svensson
Ă lder: 37.
Familj: Maken Kristian och dottern Levina, 3. Yrke: Socionom och förelÀsare.
mension av det hon varit med om. Men hon blev ocksÄ mer förbannad.
â Kommentarer som att det Ă€r âdumt att riva upp henne frĂ„n sitt trygga hemâ gjorde mig bĂ„de arg och ledsen, vadĂ„ ett tryggt hem?
Under sin utbildning hade hon pĂ„ praktik och studieplatser berĂ€ttat om sin egen dokumentation. Rebecca började âpussla ihop pussletâ som var hennes liv. I och med att hon sjĂ€lv studerade till socionom sĂ„ förelĂ€ste hon om hur de som socionom skulle kunna göra istĂ€llet.
â Jag fick förfrĂ„gan om att komma till en SocialtjĂ€nst i SkĂ„ne och berĂ€tta om min uppvĂ€xt. Och sĂ„ spred sig ordet och jag började att förelĂ€sa. I mina förelĂ€sningar lyfter jag bĂ„de positivt och negativt sĂ„ det inte blir för jobbigt att lyssna pĂ„. Det Ă€r lite min grej.
IDAG ARBETAR REBECCA som förelĂ€sare och konsult och gör barnavĂ„rdsutredningar i olika kommuner. Hon Ă€r Ă€ven engagerad i organisationen KNAS hemma och SOS Barnbyar. Syftet Ă€r att stĂ€rka barns rĂ€ttigheter och jobba för att det ska finnas en gemensam syn kring âeftervĂ„rdâ, vad som hĂ€nder nĂ€r barn fyller 18 och det Ă€r dags att lĂ€mna sina familjehem.
â En vision jag har med mitt arbete Ă€r att förĂ€ndra lagen. Det Ă€r ett för stort glapp mellan SOL och LVU. Jag vill fĂ„ socialtjĂ€nsten att ta ansvar för barnen pĂ„ riktigt. Min syster gick det inte bra för, hon tog sitt liv 2010, nĂ„got som inte hade behövt hĂ€nda om hon hade fĂ„tt rĂ€tt eftervĂ„rd och fortsatt stöd efter placering. Jag anser att man ska prata om barnens rĂ€tt till förĂ€ldrar, inte tvĂ€rtom. Jag önskar ocksĂ„ att man skulle fĂ„ barnen mer delaktiga i dokumentationen och inte bara höra vad de vuxna runtomkring sĂ€ger. SĂ„ ja, det finns mĂ„nga utmaningar.
Rebecca har kontakt med sin mamma, som varit drogfri i femton Är. Och hon har förlÄtit henne.
â FörlĂ„ta gör man för sig sjĂ€lv, inte för nĂ„gon annan. Och jag har aldrig egentligen varit arg pĂ„ mamma, för hon var sjuk, hon Ă€r ingen elak mĂ€nniska. Jag sa nyligen till henne att jag Ă€r jĂ€vligt stolt och imponerad av henne. Att hon slutat knarka och har fĂ„tt en lĂ€genhet, efter att varit hemlös i mĂ„nga Ă„r. Det Ă€r starkt. â
Vi har trÀffat familjehemsförÀldrarna som fick omtankepriset
FamiljehemsförÀldrarna Angelica, Gunnar och Linnéa fick Ung dialogs Omtankepris, som delades ut i samarbete med tidningen Omtanke och SSIL. Vi har trÀffat dessa tre eldsjÀlar som engagerat sig extra för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar (NPF).
TEXT JENNY FORS
FOTO GETTY IMAGES OCH PRIVAT
Barn och unga med NPF, och i synnerhet adhd, Àr kraftigt överrepresenterade bland placerade barn och unga. PÄ SiS har mer Àn varannan flicka adhd och nÀrmare 40 procent av pojkarna. Barn och ungdomar som vÄrdas utanför hemmet Àr pÄ mÄnga sÀtt en utsatt grupp, med bÄde sÀmre hÀlsa och sÀmre livsvillkor jÀmfört med barn boende hos sina vÄrdnadshavare, vilket ger en ökad risk för ohÀlsa och sociala problem i vuxen Älder.
Riksförbundet Attention driver sedan juni 2020 det arvsfondsfinansierade projektet Ung dialog som har som syfte att öka delaktigheten och förbÀttra livsvillkoren för barn och unga med NPF, som har erfarenhet av placering i HVB och/eller familjehem.
â I ARBETET med Ung dialog ser vi mĂ„nga exempel pĂ„ att placerade barn och unga med NPF Ă€r dubbelt utsatta. Vi vet att barn och unga med NPF generellt har svĂ„rare att klara skolan, de har ofta samsjuk-
»Placerade barn och unga med NPF Àr dubbelt utsatta« Fanny Eklund
lighet som krÀver en fungerande samverkan mellan olika vÄrdinstanser och andra samhÀllsfunktioner och de har ett stort behov av en tydlig och förutsÀgbar tillva-
ro, sÀger Fanny Eklund, projektledare för Ung dialog.
Placering i sig tvingar barnet till uppbrott och mÄnga olika myndighets- och vÄrdkontakter. Dessutom riskerar mÄnga av dessa barn och ungdomar att falla mellan stolarna pÄ grund av sina komplexa vÄrdbehov, vÄrdsammanbrott och en avsaknad av naturliga omsorgsgivare.
FAMILJEHEMSFĂRĂLDRARNA ANGELICA Andersson, Gunnar BjĂ€lkebring och LinnĂ©a Holmberg, som fick Ung dialogs Omtankepris, har engagerat sig i projektets webbutbildning och studiecirkel för familjehem som har placerade barn med NPF.
â Genom ökad kunskap om NPF kan familjehem fĂ„ rĂ€tt verktyg att möta barnets behov och dĂ€rmed öka vĂ€lmĂ„endet i familjen och minska risken för vĂ„rdsammanbrott. Vi vill uppmĂ€rksamma dessa tre och alla andra engagerade familjehem, dĂ„ de förĂ€ndrar barns liv, sĂ€ger Jaqueline Treschow pĂ„ Riksförbundet Attention. â
Angelica Andersson Àr 35 Är och har varit jourhem och familjehem i hela sitt vuxna liv. Hon har fastnat för de hÀr trasiga tjejerna som skapar kaos och har en bekrÀftad eller misstÀnkt neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning (NPF).
â Jag gillar dem, trots deras kĂ€nsloutbrott, hĂ„rda attityd och sjĂ€lvskadebeteende. Jag stĂ„r kvar och dĂ„ fĂ„r jag Ă€ven se deras fina sidor. Det ger mer Ă€n vad det tar, sĂ€ger Angelica Andersson.
Hon var 19 Är nÀr hon fick frÄgan om att bli familjehem till sina egna systrar som dÄ var 12 och 13 Är gamla.
â Mamma hade kraschat och gĂ„tt in i vĂ€ggen och pappa hade ett aktivt drogmissbruk, sĂ„ familjesituationen fungerade inte. Min första tanke var âNej, det gĂ„r inteâ, men sedan blev jag vĂ€ldigt sĂ€ker pĂ„ att det var rĂ€tt sak att göra och de stannade ungefĂ€r i ett Ă„r, berĂ€ttar Angelica.
NĂSTA PLACERING VAR en tjej som inte hade gĂ„tt i skolan pĂ„ ett Ă„r och hade problem med missbruk.
â Ingenting fungerade nĂ€r hon kom. Det blev mĂ„nga, lĂ„nga vaknĂ€tter. Hon rymde flera gĂ„nger, men vi stod kvar, krigade med skolan för att hon skulle fĂ„ anpassning och till slut sĂ„ vĂ€nde det. Hon blev faktiskt en av vĂ„ra bĂ€sta placeringar. Under Ă„ren har familjen haft 24 placerade barn och de har ocksĂ„ tre biologiska barn, som har fĂ„tt stĂ€lla upp och delat med sig av sina förĂ€ldrar. Majoriteten av de placerade barnen har haft NPF.
â Man behöver kunna finnas dĂ€r till 200 procent nĂ€r man tar emot en svĂ„r placering. Det var till exempel en tjej pĂ„ 14 Ă„r som hade varit i 14 olika familjehem. Jag minns att det var en jul som socialtjĂ€nsten frĂ„gade första gĂ„ngen om vi kunde ta henne, men dĂ„ hade vi fullt upp med tvĂ„ smĂ„ttingar pĂ„ jour. Vid pĂ„sk var hon aktuell igen efter att nĂ€sta familjehem gett upp.
De tog emot henne och det var verkligen blod, svett och tÄrar, berÀttar Angelica.
â Vi var inte vatten vĂ€rda för henne i början, hon gick pĂ„ om att vi bara gjorde det hĂ€r för pengarna och hennes mamma tyckte inte alls om oss. Men hon stannade i tre Ă„r och hörde av sig till oss ganska lĂ„ngt efterĂ„t, sĂ„ nĂ„gonting bra gjorde vi.
FAMILJEN BOR Pà en hÀstgÄrd, vilket verkar vara en bra miljö för dessa tonÄrstjejer. Angelica har dessutom ett stort hjÀrta och en stor kunskap om NPF, dÄ hennes 14-Äriga son har adhd och autism.
â Jag har ett lĂ„gaffektivt förhĂ„llningssĂ€tt och vĂ€ljer mina strider. Jag kan sĂ€ga att âJag hör att du Ă€r jĂ€ttearg, sĂ„ vi kan ta det hĂ€r senâ. Om nĂ„gon gĂ„r undan i affekt sĂ„ gĂ„r jag inte efter och jag kan se mellan fingrarna för mindre viktiga saker och i stĂ€llet lĂ€gga fokus pĂ„ det som Ă€r allvarligt. Jag brukar sĂ€ga att det inte Ă€r okej att skĂ€ra sig, men det Ă€r okej att mĂ„ dĂ„ligt
och jag brukar frÄga om det Àr nÄgot vi kan göra tillsammans för att de inte ska mÄ dÄligt.
NÀr hon började ville hon rÀdda hela vÀrlden, men under Ären sÄ har hon fÄtt mÄnga insikter, bland annat att vÄga be om hjÀlp.
â Jag lĂ€rde mig snabbt att vĂ„ga vara nöjd med hur lĂ„ngt man faktiskt har kommit och inte begĂ€ra för mycket. Det Ă€r viktigt att visa att jag Ă€r stolt över ungdomen. Unga tjejer med NPF har ofta sjĂ€lvskadebeteende och Angelica berĂ€ttar att de brukar fĂ„ stor uppmĂ€rksamhet nĂ€r de skĂ€r sig.
â Jag jobbade pĂ„ akuten dĂ„ och kunde plĂ„stra om sĂ„ren hemma. Jag gjorde ingen stor grej av det och dĂ„ slutade de ganska snabbt.
HON PASSAR Pà att umgÄs mycket med tjejerna nÀr de mÄr bra och fokuserar pÄ det positiva.
â Sedan Ă€r mĂ„let att de ska kunna flytta hem, det Ă€r bĂ€sta kvittot nĂ€r de kan göra det. Men ibland gĂ„r det inte och vi har fĂ„tt vĂ„rdnaden om ett syskonpar som har varit hos oss i 4,5 Ă„r nu. De ville inte flytta hem, sĂ„ det var jĂ€tteskönt för dem nĂ€r vi fick beskedet om vĂ„rdnadsöverflyttning.
Det Àr viktigt för Angelica att visa barnen att hon tycker att deras förÀldrar Àr viktiga för dem.
â Vissa förĂ€ldrar brister i förĂ€ldraförmĂ„gan i vardagen, men kan klara av umgĂ€nge som lekförĂ€lder ibland. Det Ă€r inget skamligt i det. För mĂ„nga barn och förĂ€ldrar Ă€r det vĂ€rdefullt att fĂ„ ha kvar den kontakten sĂ„ lĂ€nge det sker pĂ„ barnens villkor. Hon tycker ocksĂ„ att det Ă€r viktigt att barnen fĂ„r förklarat för sig varför de Ă€r placerade.
â Det kan till exempel vara att mamma eller pappa Ă€r sjuk sĂ„ att de inte klarar av att ta hand om barnet ordentligt. Det Ă€r bra att fĂ„ höra sanningen om det Ă€r möjligt för att inte barnet ska skuldbelĂ€gga sig sjĂ€lv, avslutar Angelica. â
â...det
Linnéa Holmberg, 36 Är, har alltid haft ett intresse av att hjÀlpa andra barn. En av hennes drömmar var att bli familjehem och nÀr familjen köpte en villa fick de plats för ett extra sovrum och kunde godkÀnnas som familjehem.
â VĂ„r son var 11-12 Ă„r dĂ„, vilket vi tyckte var en lĂ€mplig Ă„lder ocksĂ„. Vi tog emot en kille pĂ„ 14 med adhd och asperger. En av mina bröder fick en asperger-diagnos i vuxen Ă„lder, sĂ„ det var inget vi backade för, Ă€ven om det förstĂ„s Ă€r en utmaning, berĂ€ttar LinnĂ©a.
Habiliteringscentrum i VÀsterÄs erbjöd bra stöd och utbildning.
â Personer med adhd och autism har ofta haft en uppvĂ€xt kantad av misslyckanden med problem i familjerelationer, kompisrelationer och skolan. Det tar hĂ„rt pĂ„ sjĂ€lvkĂ€nslan. Skolan har tyvĂ€rr svĂ„rt att individanpassa undervisningen. RĂ€ddningen
för min bror var att han fick bra hjÀlp pÄ Komvux. NÀr han fick sin diagnos sÄ föll liksom bitarna pÄ plats.
Linnéa Àr ocksÄ jourhem och har tagit emot sex syskonpar och en fyramÄnaders bebis. Hon Àr ocksÄ kontaktfamilj till hennes brorsbarn. Den familjehemsplacerade pojken flyttade hem efter nÄgra Är och Àr 19 idag.
â Vi fick bra verktyg pĂ„ hjĂ€lpmedelscentralen; en surfplatta för att hĂ„lla koll pĂ„ schema och lĂ€xor och en liten whiteboard dĂ€r vi kunde hĂ„lla koll pĂ„ veckans aktiviteter och matsedel.
Han var vÀldigt matkÀnslig och hon minns speciellt en gÄng nÀr de skulle Àta rester. DÄ var det inget som dög, trots att han hade fÄtt vÀlja mellan tre rÀtter. Han ringde sin mamma och sa att han inte fick nÄgon mat, varpÄ hon ringde socialsekreteraren som ringde upp Linnéa.
âMitt sĂ€tt att tĂ€nka lĂ„gaffektivt har fungerat vĂ€ldigt braâ
Gunnar Àr 66 Är och har varit familjehem i cirka 40 Är. Han riktar in sig pÄ pojkar med NPF och tar emot fyra Ät gÄngen. Totalt har det blivit ett 80-tal genom Ären i Äldrarna 12-18 Är.
â Jag har tre placerade barn just nu och vĂ€ntar pĂ„ en fjĂ€rde. De hĂ€r killarna har haft det jobbigt bĂ„de i skolan och hemma. Ofta har det gĂ„tt sĂ„ lĂ„ngt att de inte har nĂ„gon skolgĂ„ng alls och familjen har gĂ„tt in i vĂ€ggen, sĂ€ger Gunnar BjĂ€lkebring.
Intresset för ungdomar började nÀr Gunnar praktiserade pÄ en barnstuga och sedan fick jobb pÄ ett behandlingshem som vikarie. Han hade ocksÄ uppdrag inom skolan att stödja ungdomar som hade det jobbigt.
NÀr uppdraget inte blev förlÀngt föddes tanken pÄ att istÀllet stötta killarna som
familjehem. Han mÀrkte att nÄgra av placeringarna kunde ha DAMP, som det hette dÄ.
â Jag blev nyfiken och ville lĂ€ra mig mer, sĂ„ jag utbildade mig inom NPF. Mitt sĂ€tt att tĂ€nka lĂ„gaffektivt har fungerat vĂ€ldigt bra och jag arbetar Ă€ven med familjerna sĂ„ att de ska fĂ„ de rĂ€tta verktygen.
MÄlet Àr att barnen ska kunna flytta hem.
â NĂ€r de kommer hit sĂ„ Ă€r prio ett att bygga upp deras sjĂ€lvförtroende. De har fĂ„tt ta mycket skit, har stĂ€mplats som brĂ„kiga och kĂ€nner sig misslyckade. Jag bru-
â DĂ„ fick jag förklara situationen, sĂ€ger LinnĂ©a och skrattar.
Med tiden sÄ blev han mer och mer trygg med familjen och dÄ gick det ocksÄ lÀttare med olika förÀndringar och nya upplevelser, som annars kan vara ett stort problem.
â Vi Ă„kte till och med pĂ„ en kryssning och han hade aldrig Ă„kt bĂ„t förut, sĂ„ vi förberedde oss genom att titta pĂ„ bilder och planritningar över bĂ„ten, gick igenom restaurangernas menyer och förklarade hur resan skulle gĂ„ till. Det gick vĂ€ldigt bra, han fĂ€llde ned luvan och höll oss i handen nĂ€r vi klev pĂ„. Han hade tryggheten i oss. Det var bara hissen som vi behövde trĂ€na lite extra pĂ„.
För tre Är sedan utökas familjen med en biologisk dotter, sÄ Linnéa vill vÀnta nÄgra Är innan hon tar emot en ny placering.
â Men jag kan absolut tĂ€nka mig att göra det igen, avslutar hon.
kar lÄta dem jobba praktiskt hÀr hemma i trÀdgÄrden, stallet och med att snickra. Jag ger beröm och ser efter nÄgon mÄnad hur de vÀxer och mÄr bÀttre.
Gunnar brukar ocksÄ prata med klasslÀraren och rektorn för att planera ÄtergÄngen till skolan gradvis. Det brukar fungera om de bara fÄr rÀtt hjÀlp.
â Det Ă€r inte lĂ€tt att ha en diagnos och ofta har de fler Ă€n en NPF-diagnos. Jag anvĂ€nder mig av bilder, andra ord, att inte höja rösten eller ha direkt ögonkontakt. Det Ă€r bĂ€ttre att backa för att inte göra situationen vĂ€rre.
Ungdomarna Äker hem en helg i mÄnaden och sedan diskuterar Gunnar med förÀldrarna vad som inte fungerade bra och sÄ fÄr de tips hur de kan göra istÀllet. Att ta in och lyssna pÄ förÀldrarna gör att relationerna blir bÀttre och barnen mÄr ocksÄ bÀttre.
Gunnar brinner för dessa ungdomar, som mÄnga gÄnger har skickats runt pÄ olika familjehem tidigare.
â De tror att det Ă€r deras fel att det har blivit sĂ„ hĂ€r. Det gör mig sĂ„ illa.
Gunnar Ă€r ocksĂ„ mentor till andra familjehem som behöver extra stöd. â
Jourhem, familjehem, behandlingsfamiljer och öppenvÄrd i Mellansverige.
Varje barn och ungdom ska fÄ förutsÀttningar att nÄ sin bÀsta möjliga utveckling. ) 010-20 44 810 * info@cloca.se 8 www.cloca.se
Konsulentstödd jour - och familjehemsvÄrd i Stockholm, MÀlardalen och Uppland.
Stockholm, MĂ€lardalen och Uppland.
Tre kvalificerade HVB söder om Stockholm för pojkar 13-18 Är. Behandling med A -CRA, Ett nytt vÀgval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.
Tre kvalificerade HVB, strax söder om Stockholm. Pojkar 13-18 Är. Behandling med A-CRA, Ett nytt vÀgval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.
LEJONGRUPPEN AB ï www.lejongruppen.se 08 - 445 55 00 ï info@lejongruppen.se
LEJONGRUPPEN AB = www. lejongruppen.se 08-445 55 00 = info@lejongruppen.se
Hela vÄrdkedjan frÄn avgiftning till utsluss för unga vuxna och vuxna över hela Sverige, snabba processer, kontinuerlig dialog, hög uthÄllighet och anpassning efter behov.
Ring 020-20 20 75
âRĂ€dda kaninerna, Olivia!â Ă€r en barnbok som handlar om en familjehemsplacerad flicka som vill rĂ€dda sina kaniner frĂ„n att bli tagen av rĂ€ven. Johanna Bergström har skrivit den bok som hon sjĂ€lv hade velat lĂ€sa som barn placerad i familjehem, en bok som synliggör barnets perspektiv och vikten av att lyssna pĂ„ barns tankar och kĂ€nslor.
TEXT OCH FOTO JENNY FORS ILLUSTRATION STAFFAN GNOSSPELIUS
Vi har tidigare skrivit om Johanna Bergström frĂ„n Forsa i HĂ€lsingland och hennes första bok; âUtan mig har hon ingenâ. DĂ€r skildrar hon hur det var att vĂ€xa upp i ett familjehem med det stĂ€ndiga hotet över sig att hennes biologiska förĂ€ldrar kunde komma att fĂ„ tillbaka henne. Den rĂ€dslan Ă„terkommer i den nya barnboken âRĂ€dda kaninerna, Olivia!â dĂ€r flickan i boken kĂ€nner hotet frĂ„n tanterna och farbröderna som brukar komma pĂ„ besök tillsammans med hennes âriktigaâ mamma och pappa Sigrid och Peter. Olivia kĂ€nner samtidigt hotet frĂ„n rĂ€ven som hotar att ta hennes kaniner.
â Barn har ofta inte orden att uttrycka sina tankar och kĂ€nslor. Ofta blir barnet
»Barn har ofta inte orden att uttrycka sina tankar och kÀnslor«
bara tyst och drar sig undan. I boken blir de vuxna varse vad Olivia vill nÀr de rÄkar höra vad hon sÀger nÀr hon leker, sÀger Johanna Bergström.
I DE BĂSTA av vĂ€rldar sĂ„ finns det lyhörda vuxna som ser barnet och agerar utifrĂ„n barnets perspektiv. Johanna skulle önska att det fanns en extra person med vid dessa möten med socialtjĂ€nst och biologiska förĂ€ldrar som bara var till för barnet.
â TĂ€nk om nĂ„gon hade funnits dĂ€r bara för mig. Som hade tagit mig Ă„t sidan medan de vuxna pratade sĂ„ att jag inte hade behövt sitta med. Det hade förstĂ„s tagit tid att bygga ett förtroende, men genom lek sĂ„ hade man kunnat nysta i rĂ€dslor och vad man kĂ€nner. En sĂ„dan person hade kunnat vara en brygga över till socialsekreterarna.
JOHANNA MINNS HUR utsatt hon kĂ€nde sig nĂ€r de vuxna pratade med varandra och fattade beslut över hennes huvud. I boken har Olivia en styrka som Johanna saknade. â Olivia hittar sĂ€tt att fĂ„ de vuxna att förstĂ„. SĂ„ modig var inte jag.
Den unga Johanna satt med vid fikabordet pÄ de dÀr trÀffarna och vÄgade inte sÀga nÄgonting, hon var bara stel av skrÀck. Det tog Är innan hon gav uttryck för det hon ville.
â Jag hoppas att boken kan vara en ögonöppnare för hur viktigt det Ă€r att lĂ„ta barnet komma till tals och visa respekt för barnets önskan. Det finns mĂ„nga modiga socialsekreterare och familjehemsförĂ€ldrar, men fler skulle behöva bli bĂ€ttre pĂ„ att se barnets perspektiv i de beslut som fattas. FrĂ„ga dig sjĂ€lv om du skulle kunna byta plats med det hĂ€r barnet. Och frĂ„ga dig varför vi har de hĂ€r trĂ€ffarna. Det ska vara för barnets skull, för att barnet har rĂ€tt till sina förĂ€ldrar, inte tvĂ€rt om. Ofta tar vuxna mer hĂ€nsyn till
varandra. NÀr jag var liten sÄ var det min biologiska mammas instabila humör och temperament de tog mest hÀnsyn till. De tassade som pÄ tÄ kring henne för att hÄlla henne lugn och satte hennes kÀnslor över mina.
IDĂN TILL BARNBOKEN
kom nÀr Johanna ville berÀtta för sina egna barn om sin uppvÀxt. Hon visste inte riktigt hur hon skulle nÀrma sig Àmnet, sÄ hon letade efter en barnbok om familjehem pÄ biblioteket, men hittade inte en enda.
»Jag hoppas att boken kan vara en ögonöppnare för hur viktigt det Àr att lÄta barnet komma till tals«
â Det var fattigt. Det nĂ€rmaste vi kom var om en adopterad tjej frĂ„n Kina, sĂ„ vi lĂ€ste den och jag försökte göra om den lite och jĂ€mföra berĂ€ttelsen med min barndom. Jag tyckte att det fanns ett hĂ„l att fylla hĂ€r, sĂ„ jag bestĂ€mde mig för att skriva en egen barnbok.
Lindskog Förlag nappade pÄ idén och
de hade tidigare arbetat ihop med konstnĂ€ren och illustratören Staffan Gnosspelius som bor i London och han har gjort de fantastiska bilderna som för tankarna till John Bauers sagovĂ€rld. â Vi har haft ett fint samarbete och jag Ă€r sĂ„ nöjd med bilderna. Det Ă€r ett sĂ„dant hantverk i varje bild. Det var Staffan Gnosspelius som valde att göra troll. â Jag hade tĂ€nkt vanliga mĂ€nniskor sĂ„ till en början hade jag svĂ„rt att förlika mig med tanken. Men det passar sĂ„ bra, vi har alla vĂ„ra âtrollâ inom oss, saker vi bĂ€r pĂ„ som Ă€r mörka och svĂ„ra. Nu fĂ„r trollen komma fram i ljuset. Som barn skulle jag troligen ha ryggat undan för en bok som handlade om det som jag skĂ€mdes allra mest över, nĂ€mligen att vara familjehemsplacerad. HĂ€r kan trollen förhoppningsvis bli en fin samtalsbrygga in i ett svĂ„rt och laddat Ă€mne. Att det
inte handlar om mÀnniskor kanske kan underlÀtta för mÄnga barn, samtidigt som man kan identifiera sig med Olivia, sÀger Johanna Bergström
SjÀlv ville hon verkligen bara vara en vanlig tjej. Men det fanns sÄklart ocksÄ behov av att prata om det svÄra, om sina kÀnslor.
BOKEN SLĂPPTES I början pĂ„ februari genom ett event i Stockholm. Inbjudna var bland andra Familjehem Stockholms Stad, Bris, RĂ€dda Barnen och Lilla HjĂ€rtats vĂ€nförening.
â Jag har fĂ„tt en sĂ„dan positiv respons. En pappa skrev att hans dotter vill att de ska âlĂ€sa om trollenâ varje kvĂ€ll. Jag hoppas verkligen att boken hittar ut till alla barn som Ă€r familjehemsplacerade och den passar ocksĂ„ alla barn frĂ„n fem Ă„r och uppĂ„t som nĂ„gon gĂ„ng har kĂ€nt sig rĂ€dda eller inte lyssnade pĂ„.
Johanna hoppas att âRĂ€dda kaninerna, Olivia!â kan bidra till givande samtal mellan barn och vuxna.
â Vi undersöker just nu möjligheterna för att manuset ocksĂ„ ska kunna bli en barnpjĂ€s. â
Individanpassade HVB i Göteborg för pojkar och flickor 14-21 Är. Etablerat Är 1995.
HVB Villa Parkudden
· Kollektivt boende
HVB Hallegatan
· HVB lÀgenheter
· Kollektivt boende
HVB Blankversgatan
· HVB lÀgenheter
www.alpklyftan.se
031-50 81 00 · info@alpklyftan.se
Ett litet företag med en stor bredd inom vÄrd och behandling. Vi erbjuder helhetslösningar och individanpassar insatserna. VÄrt kontor och beroendemottagning finns i Sala och vÄra familjehem finns i NÀrke, VÀstmanland, Dalarna och HÀlsingland. Vi har IVO-tillstÄnd.
Vi erbjuder:
⹠Erfarna familjehem till barn och vuxna som fÄr handledning minst varannan vecka
⹠TrÀningslÀgenheter i Sala och VÀsterÄs
âą Psykiatri- och beroendemottagning (inkl LARO)
âą Psykoterapisamtal och psykologutredningar
⹠Missbruks- och kriminalitetsbehandling samt skyddsbedömningar
⹠HjÀlp till sysselsÀttning, praktik/studier
âą HĂ€mtning av klienter
För mer information eller placeringsförfrÄgningar, ring Ida Tingberg pÄ telefon 073-55 66 420
ida@paromagruppen.se www.paromagruppen.se
PÄ Svedbacka HVB hem lever vi tillsammans som en familj, i natursköna norra HÀlsingland har vi nÀra till fina friluftsaktiviteter Äret om. Svedbacka Àr ett bra val av HVB-boende för pojkar och flickor i Äldrarna 15-19 Är med missbruksproblem, kriminalitet och beteendeproblematik som eftersöker en varm och vÀlkomnande atmosfÀr. Vi har bred kompetens och plats i hjÀrtat för alla!
VI ERBJUDER FĂLJANDE INSATSER:
HVB-Hem
Stödboende
Skyddat boende
Ă teranpassningsboende
Utslussverksamhet Akutplaceringar Utredningar
Avstampet i Norr hamnar i topp nĂ€r SSIL tar fram en ny fem i topp-lista för Kvalitetsindex i mars 2023. Avstampet Ă€r ett litet och familjĂ€rt behandlingshem belĂ€get i Ălvsbyn och de har arbetat systematiskt med Kvalitetsindex under flera Ă„r.
TEXT JENNY FORS
NĂ€r SSIL granskar Kvalitetsindex i mars 2023 sĂ„ blir det Avstampet behandlingshem som har högst betyg. Ăvriga pĂ„ fem i topp-listan ligger sĂ„ nĂ€ra i betyg att de hamnar pĂ„ delad andraplats; Omsorg Skydd SĂ€kerhet, FamiljevĂ„rden i Ălvsborg, Stiftelsen SmĂ„landsgĂ„rdar familjehem och Parkvillan â MĂ„vikens rehabcenter.
â Det kĂ€nns fantastiskt, Ă€ntligen! Vi har strĂ€vat efter hög kvalitet i mĂ„nga Ă„r, vilket betyget och betygsutvecklingen speglar, sĂ„ vi Ă€r verkligen stolta, sĂ€ger Staffan Renlund, vd pĂ„ Avstampet i Norr AB.
Kvalitetsindex Àr en kvalitetsmÀtning
för LSS, familjehem, HVB, skyddat boende och sÀrskilt boende som SSIL uppdaterar löpande genom samtal med respektive handlÀggare. Det Àr ett vÀrdefullt verktyg, bÄde vid placering och för verksamhetens kvalitetsarbete.
â Vi vill vara bĂ€st i Sverige pĂ„ det vi gör och har gjort stora satsningar pĂ„ hög kvalitet under mĂ„nga Ă„r dĂ€r personalen bidragit mycket, vi ska fira den hĂ€r vinsten med en extra uppmuntran till dem för det hĂ€r Ă€r deras förtjĂ€nst, all personal har gjort ett fantastiskt arbete, sĂ€ger Jonas Johansson Asp, Ă€gare och behandlingschef. Staffan framhĂ„ller att personalen Ă€r engagerad och alltid har en vilja att bli bĂ€ttre.
â Det vi Ă€r duktiga pĂ„ Ă€r det relationsskapande arbetet. Det har alltid varit vĂ„r ledstjĂ€rna, avslutar Staffan. â
Q 1. Avstampet behandlingshem
Q 2. Omsorg Skydd SĂ€kerhet Sverige AB (delad plats)
Q 2. FamiljevĂ„rden i Ălvsborg AB (delad plats)
Q 2. Stiftelsen SmÄlandsgÄrdar familje hem (delad plats)
Q 2. Parkvillan â MĂ„vikens rehabcenter AB (delad plats)
Kvalitetsindex uppdateras löpande vid nya placeringar inom HVB, familjehem, LSS, skyddat boende och sÀrskilt boende. I kvalitetsindex bedöms bland annat mottagande av klienten, arbete kring behandlingsplan, omvÄrdnadsinsatser, motivation av klienten till samverkan, fritidsaktiviteter, arbete med anhöriga, uppföljning/rapportering och utslussning. Förutom intervjuer med handlÀggare följer SSIL upp upplevelsen för bÄde klienter och anhöriga. Mer om Kvalitetsindex kan du lÀsa pÄ www.ssil.se
Utrednings-och behandlingshem förfamiljer
Amplius utrednings- och behandlingshem för
familjer, EllagÄrd i SkÄne, har specialiserad kompetens anstÀlld direkt i verksamheten. Det gör att vi snabbt kan erbjuda anpassade insatser utan fördröjning.
I Amplius specialistteam ingÄr leg. psykolog, leg. psykoterapeut, leg. sjuksköterska, och tvÄ socionomer med utredningsrespektive behandlingsansvar.
Tova Winbladh Ă€r leg. psykolog med psykologiskt ledningsansvar för Amplius alla verksamheter, och del i specialistteamet. â JĂ€mfört med inhyrda konsulter Ă€r vi med i sjĂ€lva grunden i verksamheten. Vi finns tillgĂ€ngliga hela tiden och kan agera direkt nĂ€r behovet finns, sĂ€ger hon.
Vi har lediga platser. VĂ€lkommen att kontakta oss!
⹠PlaceringsförfrÄgan: 073-594 18 33
âą Mer information: 010-204 04 49
âą E-post: info@ampliusomsorg.se
För barnets trygga vardag
Viktigast pÄ EllagÄrd Àr att alltid utgÄ frÄn barnets behov.
DÀrför sker regelbundna avstÀmningar inom specialistteamet, med behandlingspedagoger och med ledning.
â Vi mĂ„ste arbeta systematiskt med det hĂ€r hela tiden, och utvĂ€rdera hur vĂ„ra insatser landar. Följa upp och hela tiden Ă„terföra till BBIC. Ett eget specialistteam underlĂ€ttar samverkan med övrig vĂ„rdverksamhet, som exempelvis BUP.
Tryggt för personal och boende
Specialistteamet Ă€r del i det dagliga arbetet med de boende. â Vi fĂ„r en helhetsbild av verksamhetens alla delar och vet hur vardagen ser ut pĂ„ EllagĂ„rd. Vi kan följa processerna nĂ€ra och upptĂ€cka behov i god tid. Ăven behandlingspedagogerna har tillgĂ„ng till oss nĂ€r de behöver frĂ„ga om nĂ„got som gĂ„r utanför deras roller, de behöver inte vĂ€nta.
Nyhet!
EllagÄrd Àr med i Addas nya ramavtal för HVB Barn och
Om Amplius EllagÄrd
âą Familjer med barn upp till 13 Ă„r
âą Utredning och behandling
âą Vi tar emot akuta placeringar
⹠Vi hÀmtar familjer i hela landet, dygnet runt
⹠Fokus pÄ problematik relaterad till anknytning, omsorg, trauman, vÄld i nÀra relation och neuropsykiatriska svÄrigheter
unga. Avtalet innehÄller flera förbÀttringar, t.ex. höjda kompetenskrav, vilket ytterligare sÀkerstÀller att alla som ingÄtt ramavtalet Àr seriösa leverantörer. www.ampliusomsorg.se
Vi har lediga platser och finns pÄ flera platser i landet. Mo GÄrd har 75 Ärs samlad erfarenhet och specialiserad kompetens kring kommunikation, kombinerade funktionsnedsÀttningar och utmanande uttryckssÀtt. Vi Àr ett stiftelseÀgt idéburet kunskapsföretag som erbjuder individanpassade helhetslösningar inom boende, daglig verksamhet och gymnasiesÀrskola till personer med intellektuell funktionsnedsÀttning och/eller autism.
VĂ€lkommen att besöka Lediga platser pĂ„ vĂ„r hemsida och ta kontakt med vĂ„ra kunniga placeringsrĂ„dgivare: ï« placeringsradgivare@mogard.se ïč 010-471 67 00
mogard.se
Stöd- & behandlingsarbete som gör skillnad - en lÄngsiktig lösning
Tillsammans mot utveckling och ökad sjÀlvstÀndighet
VÀlkommen att kontakta oss pÄ www.inagarden.se eller pÄ 026-456 19 56
Den 23 september Àr det premiÀr för Stora LSS-Dagen i Stockholm. Det blir en energifylld och lÀrorik mötesplats för personer med beviljade LSS-insatser, deras anhöriga och verksamheter som pÄ olika sÀtt arbetar för att stötta och hjÀlpa mÄlgruppen.
TEXT JENNY FORS
SSIL â För vĂ„rd och omsorg arrangerar Ă„rligen flera mĂ€ssor och mötesplatser inom social omsorg runt om i landet, dĂ€ribland en utbildningsdag pĂ„ tema LSS som riktar sig till handlĂ€ggare inom socialtjĂ€nsten. Eftersom majoriteten av landets kommu-
ner arbetar inom ramen för LOV, lagen om valfrihet, har mÄnga i branschen efterfrÄgat en dag som riktar sig direkt till familjer och individer, som sjÀlva dagligen tar en lÄng rad beslut kring deras egna insatser.
Christoffer RĂ„dman.
158 av landets 290 kommuner arbetar idag med LSS-insatser inom ramen för LOV, dÀribland Stockholm. Enligt LOV fÄr personer med beviljad LSS-insats eller dennes anhöriga sjÀlva vÀlja vilken aktör de vill anvÀnda sig av. Det kan vara personlig assistans, ledsagning, kontaktperson, avlösarservice, korttidsvistelse, korttidstillsyn, boende och daglig verksamhet.
â Jag har mĂ„nga Ă„rs erfarenhet av att driva olika LSS-verksamheter och upplever att man har svĂ„rt att hitta och vĂ€lja verksamheter för sin insats. Det finns en lucka i behoven som jag tycker behöver fyllas, sĂ€ger
»Det Àr vÀldigt svÄrt att fÄ en bild av en verksamhet genom till exempel en hemsida«
Christoffer RĂ„dman, projektledare för satsningen hos SSIL â För vĂ„rd och omsorg.
â Vi har lĂ„ng erfarenhet av att skapa bra mötesplatser inom social omsorg, men har framförallt tidigare arbetat direkt mot placeringsansvariga inom frĂ€mst socialtjĂ€nsten. Detta Ă€r en ny och viktig mĂ„lgrupp för oss. DĂ€rför kĂ€nns det inspirerande och tryggt att Christoffer kan bidra med sin kompetens och sin passion, sĂ€ger Fredrica Berg, marknadsansvarig pĂ„ SSIL.
STORA LSS-DAGEN, SOM hÄlls pÄ 7A Odenplan i Stockholm den 23 september, ger mÄlgruppen tillgÄng till det viktiga fysiska mötet mellan brukare, anhörig och branschens aktörer.
â Ska nĂ„gon ta hand om ditt barn, eller om du ska spendera varje dag framĂ„t pĂ„ en daglig verksamhet, vill du förstĂ„s trĂ€ffa den verksamheten personligen. Det Ă€r vĂ€ldigt svĂ„rt att fĂ„ en bild av en verksamhet genom till exempel en hemsida och dessutom Ă€r det tidskrĂ€vande att leta, jĂ€mföra och göra studiebesök, sĂ€ger Christoffer RĂ„dman.
Han har nu startat arbetet med att hitta partners som vill bidra med innehÄll för att göra dagen till Ärets höjdpunkt för alla med beviljade LSS-insatser.
â Förutom verksamheter inom LSS vĂ€lkomnar vi ocksĂ„ till exempel idrottsföreningar och intresseorganisationer. Vi vill att utstĂ€llarna försöker ge en tydlig bild sin verksamhet med mycket aktivitet
SSIL har arrangerat uppskattade utbildningsdagar i mÄnga Är.
och energi. Det hÀr ska bli en dag som ska kÀnnas rolig för individerna.
Partners som stÀller ut ges ocksÄ möjlighet att presentera sin verksamhet. I övrigt kommer dagen bjuda pÄ bÄde aktiviteter, underhÄllning och intressanta förelÀsningar.
Som utstÀllare pÄ Stora LSS-Dagen fÄr du möjlighet att trÀffa personer och vÄrdnadshavare till er kundkrets, knyta nya kontakter och nÀtverka med andra företag och organisationer. Du fÄr lyssna till intressanta förelÀsningar
â Det kĂ€nns sĂ„ inspirerande att vi Ă€ntligen lanserar Stora LSS-dagen och redan har kommit igĂ„ng med bokningarna sĂ„ passa pĂ„ och ta chansen och bidra för att göra dagen till Ă„rets höjdpunkt. Och dagen kommer ju sĂ„klart vara kostnadsfri för alla besökare, avslutar Fredrica. â
och vara med och bidra till en rolig och nyttig dag för alla med LSS. Programmet kommer inom kort och dagen arrangeras den 23 september pÄ 7A Odenplan i Stockholm. Mer information pÄ ssilutbildningsdagar.se.
Kontakta oss sÄ hjÀlper vi dig!
Marko Grönholm 070-092 77 30 marko.gronholm@ssil.se
Att bli kund hos oss pÄ AP OmvÄrdnadsgruppen Àr enkelt. Vi börjar alltid med ett möte dÀr du fÄr berÀtta om din situation och dina önskemÄl och dÀr du fÄr veta lite mer om oss och vad vi kan hjÀlpa dig med.
NÀr vi förstÄtt dina önskemÄl och dina behov tittar vi tillsammans pÄ hur vi kan skapa en Ànnu bÀttre vardag för dig, sedan tar vi fram ett förslag pÄ hur vi kan möta dig och dina behov. Om du har nÄgra funderingar kring förslaget trÀffas vi igen och gÄr igenom det tillsammans. Det Àr viktigt att du kÀnner dig helt trygg med oss och att du Àr fullt insatt i alla olika delar runt ditt stöd, det fÄr inte vara komplicerat. Det Àr ocksÄ viktigt att vi har alla förutsÀttningar klara för oss sÄ att vi kan vara sÀkra pÄ att kunna leverera bra hjÀlp för dig!
Vi erbjuder dig rÀtten att bestÀmma över ditt boende och hur du vill att din vardag ska fungera. Vi anvÀnder ett individanpassat arbetssÀtt för att sÀkerstÀlla varje boendes behov i olika situationer. RÀtten till vÄrd och stöd pÄ lika villkor handlar för oss om att erbjuda och anpassa insatser efter behov. Vid speciella behov blir sÄledes ojÀmlika insatser en förutsÀttning för att kunna bedriva en jÀmlik vÄrd.
Lilla Berg
VÄrt moderna LSS-boende Lilla Berg Àr skapat för personer med diagnos inom autism, autismspektrumet och intellektuella funktionsnedsÀttningar. HÀr erbjuds en lugn miljö i vacker omgivning och dÀr kundens behov, önskemÄl, intresse och förutsÀttningar stÄr i fokus.
SkogsglÀntan
Det klimatsmarta gruppboendet har sex vÀlplanerade och rymliga lÀgenheter med utrymme för egna önskemÄl. Huset rymmer Àven stora gemensamhetsutrymmen samt har en stor tomt med mysig grillplats.
Gröndal
Boendet Àr belÀget nÀra havet i kuststaden Oskarshamn och ligger vÀldigt naturskönt med i en skogsglÀnta med naturskön miljö inpÄ husknuten. Du som bor hÀr fÄr allt det stöd du behöver i handling och tanke samt praktiskt i vardagen för att du ska fÄ ett sÄ bra liv som möjligt utifrÄn dina förutsÀttningar.
info@apomvardnadsgruppen.se I 010 422 33 00 I www.apomvardnadsgruppen.se
Besök hemsidan ssilutbildningsdagar.se för att anmÀla dig till nÀsta kostnadsfria utbildningsdag
Den 23 mars var det dags för SSILs utbildningsdag i GĂ€vle pĂ„ tema âDe som utmanar â att undvika vĂ„rdsammanbrottâ. Vi lyssnade pĂ„ intressanta förelĂ€sningar och trĂ€ffade nĂ„gra nöjda besökare och utstĂ€llare.
TEXT JENNY FORS
FOTO TILDA THINGVALL, JENNY FORS OCH MARKO GRĂNHOLM
SSIL utbildningsdag Àr kostnadsfri och vÀnder sig till dig som placerar inom HVB, familjehem, skyddat boende eller stödboende.
Sabina Björk inledde förelĂ€sningarna med att tala om den uppmĂ€rksamma gruppen unga flickor pĂ„ SiS som far vĂ€ldigt illa inom tvĂ„ngsvĂ„rden. Dessa unga Ă€r âsvĂ„rplaceradeâ och har ofta flyttat runt mycket mellan olika behandlingshem.
UngefÀr var tredje placering slutar i nÄgon typ av vÄrdsammanbrott, att placeringen avslutas abrupt. Jennie Linde gav konkreta verktyg till detta.
Det var full aktivitet bland utstÀllnings-
montrarna under SSIL utbildningsdag i GÀvle. Vi trÀffade bland andra Carola JÀgbrant och Maja Janhans frÄn GÀvle kommun, Familjeenheten.
â Det var bra förelĂ€sare och mĂ„nga intressanta utstĂ€llare, sĂ€ger Carola.
Therese Knutsson och Elin Nord som jobbar med placeringar inom Sandvikens kommun var ocksÄ nöjda med dagen.
â Jag gillade Sabina Björk bĂ€st. Det Ă€r vĂ€rdefullt att fĂ„ lite mer kunskap, sĂ€ger Therese.
Fia Ăberg och Dorthy Nordström trĂ€ffade vi hos SpiragĂ„rden (Spirarehab) som finns i Alfta sedan 2,5 Ă„r. Den 11
mars öppnade de ocksÄ i Ockelbo.
â Vi stĂ€ller ut för att fĂ„ trĂ€ffa handlĂ€ggarna och för att knyta kontakter och samverka med övriga vĂ„rdgivare. Vi vill bland annat lyfta fram att vi har certifierade
vĂ„rdhundar. De spelar en viktig roll, berĂ€ttar Fia Ăberg, förestĂ„ndare i Ockelbo.
Calle Baumgarten pÄ Securdia visade upp personlarm och informerade att mÄnga larm kan sluta att fungera Är 2023-
2025 om de Àr kopplade till 2G-nÀtet. De medverkar i en större artikel om larm i nÀsta nummer dÄ vi har tema Hot & vÄld. NÀsta utbildningsdag Àr 10 maj (tema LSS) och 11 maj i Malmö.
Alla förtjÀnar möjlighet till förÀndring och en chans att fÄ jaga sina drömmar. Ibland stÄr saker i vÀgen pÄ resan, och dÄ kan man behöva lite stöd för att komma vidare. Stöd för att övervinna en rÀdsla och hjÀlp att bygga upp sitt mod.
För placering och mer info ring 010-150 21 36 eller maila placering@9vb.se
För att möjliggöra detta ger vi vÄrd och behandling pÄ vÄra HVB, stödboenden och öppenvÄrd i SkÄne och SmÄland. Behandlingen riktar sig till ungdomar och unga vuxna dÀr varje individ fÄr möjlighet till att förÀndra och pÄverka sin egen situation till det bÀttre.
LovisagÄrden HVB
Lantlig miljö utanför Svalöv, nÀra natur och aktiviteter. Detta hem har högst personaltÀthet och riktar sig till de med störst behov av stöd. Rum för 4 ungdomar, pojkar 14-19 Är.
AminagÄrden HVB
BelÀget i Eslöv, nÀra till kollektivtrafik, skolor och service. HÀr finns möjlighet att ta ett större eget ansvar, man bor i eget rum med delad WC. Rum för 6 ungdomar, flickor och pojkar 15-19 Är.
ValeriegÄrden HVB
Lugnt hem i anrikt hotell i centrala Svalöv. HÀr fÄr de boende enskilda rum med egen WC och dusch. Rum för 6 ungdomar, pojkar och flickor 14-19 Är. Möjlighet för akutplaceringar.
Jour-/familjehem som har tid, engagemang att ta emot barn/tonÄringar som behöver en trygg miljö för kortare eller lÀngre tid.
Samtliga familjer fÄr ett tÀtt, flexibelt och adekvat stöd av kompetent personal.
info@nebteamet.se www.nebteamet.se
VÄra behandlingar gÄr ut pÄ att ge patienterna sjÀlvinsikt och styrka att sjÀlva ta bra beslut och vÀlja rÀtt vÀgar in i framtiden. Vi behandlar bÄde beroendet och de bakomliggande orsakerna och ger metoder för att kÀnna igen och hantera situationer som kan innebÀra risk för Äterfall.
Vi Àr kÀnda för vÄra goda resultat med behandling av mÀnniskor med beroendeproblematik, som till exempel beroende av: narkotika, alkohol, spel, kriminalitet med mera.
VÀlj Korpberget i Höga Kusten
⹠Behandling mÀn
âą Behandling kvinnor
⹠Behandling unga mÀn (KorpnÀstet)
âą Specialprogram
âą Kurser
Korpberget Behandlingscenter, Svanö | Tel: 0612-71 82 80 | info@korpberget.se
Olsson och Lars Lewerth Àr licensierade instruktörer i Childrens Program.
Barn till förÀldrar med beroendesjukdom bÀr pÄ mycket skuld och skam som de ofta inte fÄr hjÀlp att bearbeta. Man glömmer ofta bort att barn ocksÄ Àr anhöriga, trots att de drabbas hÄrdast nÀr det finns ett beroende i familjen. Childrens Program Àr ett stödprogram som hjÀlper barnet att förstÄ sjukdomen, tala om sina kÀnslor och under trygga former kunna uttrycka hur missbruket har pÄverkat deras liv.
Minst vart femte barn vÀxer upp i familjer dÀr det förekommer missbruk. Forskning visar ocksÄ att dessa barn löper upp till sju gÄnger större risk att utveckla egen problematik. Childrens Program bidrar till att minska den risken och stÀrker samtidigt förÀlderns motivation att leva ett nyktert liv.
Metoden kommer frÄn Betty Fordkliniken i Kalifornien, som hustrun till den tidigare presidenten Gerald Ford startade efter att ha tillfrisknat frÄn alkoholism genom en behandling. Hon insÄg att Àven barnen behöver hjÀlp och ville skapa ett program med ett tydligt familjeperspektiv.
â Första gĂ„ngen jag kom i kontakt med Childrens Program var det som att jag blev Ă„tta Ă„r igen och kom in i min egen upplevelse av min barndom, berĂ€ttar Lars Lewerth, som tillsammans med HelĂ©n Olsson tog programmet till Sverige.
Helén Àr utbildad socionom och har jobbat mÄnga Är med stödgrupper till barn.
â IstĂ€llet för kortare trĂ€ffar en gĂ„ng i veckan sĂ„ pĂ„gĂ„r Childrens Program under fyra heldagar. Först tvĂ„ dagar för bara barnet, dĂ€r barnet fĂ„r hjĂ€lp att sĂ€tta ord pĂ„ och bearbeta sina upplevelser. Sedan tvĂ„ dagar tillsammans med förĂ€ldern dĂ€r de fĂ„r ett gemensamt sprĂ„k och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt verktyg att förbĂ€ttra sin relation. â Det Ă€r en unik kraft i det hĂ€r. Bara att fĂ„ frĂ„gan; âHur blev det för dig nĂ€r din förĂ€lder missbrukade?â Det Ă€r sĂ€llsynt att
»De fÄr ett gemensamt sprÄk och pÄ sÄ sÀtt verktyg att förbÀttra sin relation«
nÄgon har frÄgat barnet det tidigare. Jag brukar sÀga att det Àr som en stor jordhög mellan barnet och förÀldern, och nÀr för-
Àldern lyssnar pÄ barnets berÀttelse Àr det som att den dÀr jordhögen försvinner, sÀger Lars.
BARNOMBUDET I UPPSALA LÀn har fram till och med december 2022 stÄtt som huvudman för Childrens Program, dÀr man satsat pÄ en bredare utbildningsinsats tack vare stöd frÄn Arvsfonden. Genom att utbilda fler ledare i programmet kan behandlingshem, öppenvÄrd och socialtjÀnst anvÀnda sig av programmet i sin verksamhet.
Fortfarande Ă€r alkoholberoende sĂ„ förknippat med skam att de flesta inte pratar om det med nĂ„gon, varken inom eller utanför familjen. Det Ă€r vĂ€ldigt pĂ„frestande för ett barn att bĂ€ra pĂ„ en sĂ„dan hemlighet. â De förstĂ„r att det Ă€r nĂ„got som inte Ă€r bra och dĂ„ Ă€r det lĂ€tt att sjĂ€lv inte kĂ€nna sig sĂ„ bra. De hĂ€r barnen har fĂ„tt ta alldeles för stort ansvar hemma, de fĂ„r inte sina egna behov tillgodosedda och tillvaron Ă€r bĂ„de obegriplig och oförutsĂ€gbar. Vissa dagar kan det fungera bra hemma och
»...nÀr de fÄtt höra sitt barns berÀttelser har de blivit mer motiverade att hÄlla sin nykterhet«
andra dagar inte. Den oförutsÀgbarheten gör att barnet till exempel inte vÄgar ta hem kompisar, sÀger Helén, som ocksÄ har egen erfarenhet av att vÀxa upp med en pappa som drack för mycket.
BARN SOM VĂXER upp med missbruk i sin familj bĂ€r ofta pĂ„ en stĂ€ndigt malande oro i kroppen.
â Det Ă€r inget annat Ă€n försummelse, pĂ„ flera plan. Vi brukar tala om âstenen i magenâ och det Ă€r den oro barnet bĂ€r pĂ„. Det Ă€r den som kan göra att man kan utveckla ett eget beroende. SĂ„ var det för mig och det krĂ€vde behandling, sĂ€ger Lars. Childrens Program vĂ€nder sig till barn pĂ„ 7-12 Ă„r och har fokus pĂ„ barnet. Den förĂ€lder som Ă€r i slutet av sin primĂ€rvĂ„rdsbehandling eller i eftervĂ„rd och har en nykterhet om minst 30 dagar kan vara i ett bra lĂ€ge att genomföra detta tillsammans med sitt barn.
DAG ETT Fà R barnen kunskap om beroendesjukdomen genom olika övningar och lekar. De fÄr rita eller skriva om en hÀndelse och Àven skriva ett brev till sjÀlva missbruket. Syftet Àr att avlasta skuld och skam för barnet genom att de förstÄr att de inte kan pÄverka sin förÀlders beroende och att det inte Àr deras fel.
Man poÀngterar att förÀldrarna inte Àr dÄliga personer, men de har gjort dÄliga val.
De lÀser om den tecknade figuren Beamer, som med sin glödlampa till huvud beamar ut sina kÀnslor i olika fÀrger. BÄda hans förÀldrar Àr beroende av alkohol och barnen kÀnner igen sig i honom och de situationer han befinner sig i.
â Han förklarar ocksĂ„ pĂ„ ett enkelt sĂ€tt vad behandling och tillfrisknande Ă€r, som vi kallar B+T. Beamer finns ocksĂ„ som en docka och Ă€r med i gruppen, sĂ€ger HelĂ©n.
Dag tvÄ fÄr barnen tala om kÀnslor och lÀra sig att alla kÀnslor Àr okej. Syftet Àr att barnen genom teckningar och berÀttelser ska fÄ uttrycka de kÀnslor de gÄtt och burit pÄ under missbruket dÄ det inte funnits varken plats eller tid för dem.
DE HAR OCKSĂ en kĂ€nsloryggsĂ€ck till hjĂ€lp att förstĂ„ sina kĂ€nslor. Den Ă€r fylld med stenar mĂ„lade med obekvĂ€ma kĂ€nslor. Barnen fĂ„r prova att slĂ€pa pĂ„ ryggsĂ€cken och ta ut en sten i taget och beskriva hur de har upplevt den kĂ€nslan som stĂ„r dĂ€r. NĂ€r alla stenarna ligger utspridda pĂ„ golvet kĂ€nns ryggsĂ€cken vĂ€ldigt lĂ€tt. Det blir en fin symbolik för att beskriva att det viktigt att prata om hur man mĂ„r. â Dag tre och fyra i programmet jobbar barn och förĂ€ldrar tillsammans pĂ„ barnets villkor pĂ„ ett sĂ€tt de inte tidigare gjort. Barnen har under de första tvĂ„ dagarna
tillsammans med ledarna fĂ„tt hjĂ€lp att sĂ€tta ord pĂ„ och bearbeta sina upplevelser, och nĂ€r de trĂ€ffas tillsammans med sina förĂ€lder blir det tydligt för förĂ€ldrarna hur barnet har pĂ„verkats av missbruket. FörĂ€ldrar som genomgĂ„tt programmet har berĂ€ttat för oss att nĂ€r de fĂ„tt höra sitt barns berĂ€ttelser har de blivit mer motiverade att hĂ„lla sin nykterhet â att vara i tillfrisknandet.
ATT ĂVNINGARNA GĂRS i grupp, ger en extra kĂ€nsla av att inte vara ensam. Under dagarna talar man ocksĂ„ om trygga platser och trygga personer, att be om hjĂ€lp och verktyg för att kunna mĂ„ bra. Detta varvas med lek och aktivitet â VĂ„r erfarenhet Ă€r att barn vill berĂ€tta om vuxna vill lyssna, sĂ€ger Lars. Lars och HelĂ©n önskar att Childrens Program skulle vara en naturlig del av en
Hitta lediga familjehem, jourhem och kontaktfamiljer redan idag!
eftervÄrdsinsats. Programmet genomförs under fyra sammanhÀngande dagar dÀr det med fördel kan genomföras i internatform.
â Det unika med Childrens Program Ă€r att det Ă€r en förebyggande stödinsats i gruppform för bĂ„de förĂ€ldrar och barn vilket gör att programmet ocksĂ„ kan ses som ett förĂ€ldrastödsprogram, sĂ€ger HelĂ©n.
De som redan har gÄtt utbildningen och kan erbjuda stödprogrammet Àr Korpbergets behandlingscenter, VAL-BO behandlingshem och inom öppenvÄrden i kommunerna à storp, Skurup, GÀvle, PiteÄ och TorsÄs.
â Nu jobbar vi stenhĂ„rt pĂ„ att programmet ska bli implementerat pĂ„ fler orter, avslutar HelĂ©n Olsson. â
Childrenâs Program Ă€r ett drogförebyggande och hĂ€lsofrĂ€mjande program för barn 7â12 Ă„r. Nu kan du utbilda dig till certifierad ledare för att kunna erbjuda programmet i din verksamhet. Kursen omfattar totalt tio dagar; sex dagars teori blandat med praktik samt fyra dagar eget genomförande av grupp.
Familjehemsbanken AB Mötesplatsen inom familjehemsvÄrden
0585-738112 | kontakt@familjehemsbanken.se www.familjehemsbanken.se
LundÀng HVB
Pojkar 14-19 Ă„r med psykosocial problematik
Vi erbjuder:
NĂ€sslan HVB
Flickor 12-17 Ă„r med psykosocial problematik
⹠Professionellt team med: SpecialistlÀkare i barnpsykiatri, leg psykolog, leg psykoterapeut, socionom, leg psykoterapeut samt behandlingspedagoger.
âą NP-utredningar, psykologutredningar
âą Evidensbaserat behandlingsarbete
⹠Familjearbete Konsulentstödda
Nyköpings kommun
Ny granskning av övergreppen pÄ SiS
Varje mÄnad rapporterar barn om fem fall av sexuella krÀnkningar och övergrepp pÄ Sveriges statliga ungdomshem, SiS. Det visar en ny rapport som World Childhood Foundation och BarnrÀttsbyrÄn har lÄtit göra.
Cirka 30 000 barn omhÀndertas varje Är i Sverige och av dessa Àr det cirka 1 200 som tvÄngsplaceras pÄ Statens institutionsstyrelses (SiS) sÀrskilda ungdomshem. Dessa unga har ofta en komplex problembild med kriminalitet, psykisk ohÀlsa, missbruk, skolproblematik, familjeproblematik och vÄldsutsatthet.
En lÄng rad granskningar har visat att det förekommer allvarliga missförhÄllanden pÄ SiS, som vÄld, krÀnkningar och
totalt). Det finns dokumentation om sexuella övergrepp vid alla ungdomshem, utom ett, som nÀstan uteslutande handlar om manlig personal som utsÀtter omhÀndertagna flickor. I rapporten sammanstÀlls Àven rÀttsfall frÄn de senaste fem Ären.
I GENOMSNITT HAR en SiS-anstÀlld per Är dömts för vÄldtÀkt mot ett placerat barn. I rapporten beskrivs ocksÄ ett tydligt mönster dÀr barnens egna uppgifter om sexuella övergrepp stannar inom SiS, trots att de enligt lag ska anmÀlas till Äklagare och IVO.
â Forskning visar att slutna vĂ„rdmiljöer med omfattande inslag av kontroll och
»...en första ÄtgÀrd borde vara att inte lÄta mÀn arbeta med placerade flickor«
sexuella övergrepp. Nu har World Childhood Foundation och BarnrĂ€ttsbyrĂ„n genom rapporten âVem ska tro pĂ„ mig?â gjort en systematisk kartlĂ€ggning av sexuella övergrepp mot barn i statlig tvĂ„ngsvĂ„rd.
Dokumentation frÄn SiS och IVO mellan 2019 och 2022 visar pÄ fem inrapporteringar i mÄnaden av sexuella krÀnkningar eller övergrepp frÄn personal (209 fall
disciplin Ă€r förknippat med sĂ€rskilda risker. Institutionsmiljön i sig innebĂ€r alltsĂ„ högre risker utsĂ€ttas för sexuella övergrepp. Det Ă€r som en av tjejerna som jag intervjuade sa; âPersonalen gör det hĂ€r för att de kanâ, sĂ€ger Maria Andersson Vogel, doktor i socialt arbete pĂ„ Karolinska Institutet, som har genomfört studien.
Rapporten slÀpptes inför publik dÀr ansvariga myndigheter, experter och poli-
tiker deltog. VittnesmÄl frÄn nÄgra av de intervjuade unga lÀstes ocksÄ upp. I rapporten berÀttar tre unga kvinnor hur de alla blivit utsatta.
Maria Andersson Vogel har valt att kalla dem Sara, Fatima och Natalie. De berÀttar alla tre hur de har blivit utsatta för olika former av sexuella krÀnkningar och vÄld av manlig personal. Fatima beskriver en nedlÀggningssituation dÀr den personal som höll fast henne mot golvet samtidigt tafsade henne pÄ rumpan. Natalie berÀttar att hon blev vÄldtagen inne pÄ sitt boenderum och Sara beskriver hur en personal erbjöd bland annat droger och cigaretter i utbyte mot sexuella tjÀnster.
FATIMA KĂNDE TILL att en av de andra placerade flickorna utsattes för upprepade vĂ„ldtĂ€kter av en manlig vikarie, nĂ„got Fatima vid ett tillfĂ€lle bevittnade. Varken hon eller den andra flickan vĂ„gade berĂ€tta vad som pĂ„gick.
Flickornas beskrivningar handlar mycket om en önskan att bli trodd och tagen pÄ allvar. De upplever att de ses sakna vÀrde och dÀrför inte blir lyssnade pÄ. DÀrför tros ocksÄ mörkertalet vara stort. Barn pÄ SiS har ocksÄ begrÀnsade möjligheter att slÄ larm om vanvÄrd.
â NĂ€r jag frĂ„gade tjejerna vad de tycker att SiS borde göra för arbeta förebyggande sĂ€ger de att en första Ă„tgĂ€rd borde vara att
inte lĂ„ta mĂ€n arbeta med placerade flickor. Sedan tycker de att institutionen borde agera snabbt nĂ€r nĂ„got hĂ€nder, att ta bort personen direkt om det förekommer misstankar, sĂ€ger Maria Andersson Vogel. â MĂ„nga barn pĂ„ SiS har varit utsatta för vĂ„ld, övergrepp och svek av vuxenvĂ€rlden redan innan de lĂ„ses in. Att de sedan fortsĂ€tter utsĂ€ttas för övergrepp i statens vĂ„rd Ă€r ett bottenlöst svek av samhĂ€llet, sĂ€ger Elin Wernquist, generalsekreterare pĂ„ BarnrĂ€ttsbyrĂ„n.
DEN INBJUDNA PANELEN tyckte att det behövs en total reform av tvÄngsvÄrden som utgÄr frÄn barnperspektivet och att avskiljningar bör avskaffas, vilket ocksÄ FNs BarnrÀttskommitté har uttryckt.
âą Individanpassade insatser
⹠Traumamedvetet förhÄllningssÀtt
âą Omsorg - Trygghet - Delaktighet
0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se
Elisabet à björnsson Hollmark, generaldirektör pÄ SiS, deltog ocksÄ och fick svara pÄ kritiken:
â Sexuella övergrepp ska inte förekomma pĂ„ SiS och vi behöver göra ett betydligt större arbete för att förhindra det. Ska vi ha en statlig, vĂ€rdig tvĂ„ngsvĂ„rd mĂ„ste det ocksĂ„ fĂ„ kosta. Vi behöver tillskapa en central larmfunktion och en egen tillsynsfunktion pĂ„ systemnivĂ„ för att förbĂ€ttra vĂ„r verksamhet. Ăr det misstanke om brott sĂ„ ska vi polisanmĂ€la. Vi ska ocksĂ„ öka andelen kvinnlig personal. Jag hoppas man hör att vi tar till oss och Ă„t oss.
Panelen undrar om det verkligen Àr rimligt att fortsÀtta placera unga tjejer pÄ SiS som inte har problem med kriminalitet. Forskning visar att institutionsmiljön Àr skadlig pÄ mÄnga sÀtt och att frihetsberövande av barn ska ske i sÄ liten utstrÀckning som möjligt.
TEXT: JENNY FORS
Ett HVB Hem som arbetar med barn och ungdomar med funktionshinder, utsatts för kraftig omsorgssvikt och eller med andra psykosociala svÄrigheter.
Vi erbjuder individuell behandling för pojkar och flickor i Ă„lderna 12â21 Ă„r.
För mer information se www.asarnas.se eller ring 0480-665 52
Unga flickor utsÀtts för flest avskiljningar pÄ SiS och studier visar att pojkar och flickor behandlas vÀldigt olika inom tvÄngsvÄrden.
Unga flickor Àr den grupp som Àr mest utsatta för avskiljningar pÄ SiS. Hur kommer det sig att denna grupp utsÀtts för hÄrdare behandling och hur kan vi bÀttre möta unga flickors behov av vÄrd och undvika vÄrdsammanbrott? Sabina Björk och Jennie Linde fokuserar pÄ dessa frÄgor under SSILs utbildningsdagar.
TEXT JENNY FORS
FOTO GETTY IMAGES, TILDA THINGVALL OCH PRIVAT
BarnrÀttsbyrÄn har under flera Är kartlagt och rapporterat om vÄld mot barn inom Statens institutionsstyrelse. Sabina Björk, tidigare verksamhetsutvecklare pÄ SiS, har varit sakkunnig i granskningen. Nu arbetar hon inom socialpsykiatrin med att identifiera och ÄtgÀrda brister inom samhÀllsvÄrden.
â Var tredje placering slutar i nĂ„gon typ av vĂ„rdsammanbrott, att insatsen fĂ„r ett abrupt slut. Ofta fĂ„r man höra att âden hĂ€r ungdomen borde inte vara hĂ€râ. Det handlar om svĂ„rplacerade ungdomar med bĂ„de social och psykiatrisk problematik, berĂ€ttar Sabina Björk.
Hon Ă€r en av förelĂ€sarna under Ă„rets utbildningsdagar som SSIL anordnar pĂ„ flera orter runt om i landet pĂ„ temat âDe som utmanar â att undvika vĂ„rdsammanbrottâ.
Enligt Sabina Björk sĂ„ utlöses ett vĂ„rdsammanbrott vanligast av ungdomen eller vĂ„rdgivaren pĂ„ grund av âeget bete-
endeâ. Sedan sĂ€ger man frĂ„n HVB att socialtjĂ€nsten inte alltid uppger tillrĂ€cklig information om behoven och ungdomens svĂ„righeter.
â Det kan till och med vara sĂ„ att en ungdom skrivs ut av samma anledning som de skrevs in, till exempel vĂ„ldsamt beteende. Det blir som ett moment 22 âungdomen fĂ„r flytta runt och kan inte fĂ„r rĂ€tt hjĂ€lp nĂ„gonstans.
HON BERĂTTAR HISTORIEN om Anna, som egentligen Ă€r en mix av flera olika individer. Hon dömdes till rĂ€ttspsykiatrisk vĂ„rd efter en mordbrand och placerades sedan i en LSS-bostad. Personalen tyckte att hon inte borde vara dĂ€r, att hon Ă€r âfel mĂ„lgruppâ för en LSS-insats. Hon var dĂ„ tungt medicinerad, hade rösthallucinationer och vĂ„ldsamt utĂ„tagerande beteende. Som 12-Ă„ring blev Anna placerad i familjehem pĂ„ grund av sitt vĂ„ldsamma be-
teende. Hon gick inte till skolan och hon umgicks med Àldre. Hon slogs sÄ mycket att förÀldrarna blev rÀdda för henne och hon placerades i jourhem.
Sedan följde hÀndelser av knivhot, polisingripande, BUP, bÀltning, tvÄngsmedicinering, SiS med lÄsta dörrar, fasthÄllning, nedlÀggningar och isolering.
â Anna fick diagnoserna autism, adhd och hon bedömdes ligga pĂ„ grĂ€nsen till intellektuell funktionsnedsĂ€ttning. Vid riskbedömning befarades hon ocksĂ„ ha hög Ă„terfallsrisk i kriminalitet, trots att hon aldrig varit kriminell.
NÀr Anna försökte hÀnga sig fick hon komma till BUP, men de tyckte inte heller att de hade förutsÀttningarna att ta hand om henne. Som ung vuxen fick hon avslag pÄ ansökan om LSS-boende. IstÀllet blev det boendestöd enligt LSS. Men hon slÀppte inte in personal i sin lÀgenhet. Hon slarvade med sina mediciner,
Besök hemsidan ssilutbildningsdagar.se för att anmÀla dig till nÀsta kostnadsfria utbildningsdag
drack och försökte brĂ€nna ned huset. Det var dĂ„ hon blev dömd till rĂ€ttspsykiatrisk vĂ„rd och efter den â LSS-boendet dĂ€r man inte heller tyckte att hon passade in.
â Det hĂ€r Ă€r ett exempel pĂ„ hur dessa Annor fĂ„r snurra runt i vĂ„rdkarusellen och det beror pĂ„ att de Ă€r bĂ„de och, inte antingen eller. Man har inte redskapen att ta emot de ungdomar som har en komplex problematik med vĂ„ldsamt utĂ„tagerande beteende ihop med psykisk ohĂ€lsa. En Anna kan kosta 15 000 kronor per dygn, sĂ„ vi skulle spara bĂ„de pengar, resurser och lidande hos individen om vi kan stoppa vĂ„rdsammanbrott, sĂ€ger Sabina Björk.
VÄrdkarusellen Àr som en negativ cirkel för bÄde individen och verksamheten. TvÄngsÄtgÀrder och fysisk hantering skapar lidande, trauma och föder mer vÄld, vilket skapar arbetsmiljöproblem för personalen.
»Den hÀr ungdomen borde inte vara hÀr«
PÄ SiS fÄr personalen anvÀnda sig av avskiljningar, vilket innebÀr att med smÀrtpÄverkan och fysisk kraft ta ned ungdomen för att kunna fÄ med sig denne till ett avskiljningsrum.
AVSKILJNINGAR SKA BARA anvÀndas under vÄldsbeteenden nÀr ingenting annat fungerar. Men enligt IVOs tillsyn perioden 1 maj 2021 till 1 maj 2022 anvÀnde 14 av 21 ungdomshem avskiljningar pÄ ett sÀtt som var i strid med lagen.
Flickor utsÀtts för tre gÄnger fler avskiljningar Àn pojkar pÄ SiS och dubbelt sÄ ofta som pojkar inom den psykiatriska tvÄngsvÄrden, enligt IVOs rapport. Yngre flickor avskiljs allra mest med 19,9 avskiljningar per 1 000 vÄrddygn, jÀmfört med 4,7 för Àldre flickor, 2,6 för Àldre pojkar och 8,9 för yngre pojkar.
SÄ vad beror det pÄ att unga flickor Àr mer utsatta och hanteras mer hÄrdhÀnt?
â Ăr det sĂ„ att vi har lĂ€gre toleransnivĂ„ för vĂ„ldsamt beteende hos flickor eftersom det Ă€r ett mer avvikande beteende jĂ€mfört med en brĂ„kig pojke? SiS Ă€r uppbyggt för pojkar, det Ă€r normen dĂ€r.
SABINA BERĂTTAR ATT man kan se skillnader i hur pojkar och flickor bemöts inom samhĂ€llsvĂ„rden; pojkar bemöts mer rakt och auktoritĂ€rt, med lĂ€gre tolerans för regelbrott och de kontrolleras för att inte göra personalen illa. Flickor kontrolleras för att inte göra sig sjĂ€lva illa, de individualiseras och psykologiseras mer och vĂ„rden blir med ingripande pĂ„ ett personligt plan.
â Det syns Ă€ven i handlĂ€ggningen dĂ€r socialtjĂ€nsten blir mer orolig om en flicka har beteendemĂ€ssiga utmaningar och fler orosanmĂ€lningar utreds nĂ€r det gĂ€ller flickor Ă€n pojkar, sĂ€ger Sabina Björk.
Det finns studier som visar att utmanande beteende Àr som högst vid 15 Ärs Älder och minskar sedan med Äldern. I in-
ternationell forskning kan man ocksÄ se att yngre avskiljs och fasthÄlls fem gÄnger sÄ ofta som Àldre.
â Personal tenderar att vilja uppfostra yngre i större grad, man tycker att barn ska lyssna och göra som de blir tillsagda. Sedan utgör ocksĂ„ Ă€ldre ett mer fysiskt hot. DĂ„ kan personal bli mer Ă„terhĂ„llsamma med fysiska ingripanden som till exempel en avskiljning.
Enligt Sabina Àr det ett fÄtal individer som stÄr för de allra flesta hot- och vÄldsincidenterna pÄ SiS, inom psykiatrisk vÄrd, LSS och socialpsykiatri. 85 procent blir aldrig avskilda nÀr de vÄrdas pÄ SiS och nÄgra blir det vÀldigt ofta. En viss tidsperiod var det bara fem barn och unga som stod för hÀlften av alla avskiljningar.
â Av dessa fem Annor har tre autism, en har bĂ„de autism och intellektuell funktionsnedsĂ€ttning och den femte har misstĂ€nkt PTSD. De med personkrets 1-diagnos ihop med allvarlig psykisk samsjuklighet hamnar mitt emellan LSS och SoL/LVU, och dĂ„ kan det bli att âHon borde inte vara hĂ€râ. Det blir sĂ„ för att vi inte har lyckats anpassa vĂ„rden. Det Ă€r som
Jennie Linde Àr expert pÄ bemötande och NPF.
vÄld helt i onödan, sÀger Jennie Linde. Jennies förelÀsning innehÄller case frÄn en vardaglig situation som tydligt synliggör hur missförstÄnd och överkrav frÄn personal, kopplat till bland annat kommunikation kan eskalera till hot och vÄld. Att se sambandet mellan stress och utmanande beteende Àr viktigt för att vi ska kunna arbeta förebyggande. Listan över
»MÄnga av utmaningarna kan undvikas med hjÀlp av lÄgaffektivt bemötande«
nÀr man poppar popcorn i en kastrull. Det hÀnder absolut ingenting om man lÀgger popcorn i lite olja i en kastrull. Men om vÀrmen vrids upp, det Àr dÄ det hÀnder. SÄ Àr det med hot och vÄld i verksamheterna. Vi reglerar temperaturen. Och pÄ sÄ sÀtt kan vi ocksÄ förÀndra livet för Anna.
STRESS ĂR ABSOLUT största orsaken till utmanande beteende. Detta enligt Jennie Linde, som arbetar med bemötande, stöd och pedagogik till personer med NPF i kombination med psykiskt problematik och utmanande beteenden.
â TyvĂ€rr upplever mĂ„nga att flickor Ă€r en svĂ„rare mĂ„lgrupp att arbeta med. Vi behöver dĂ€rför öka vĂ„r förstĂ„else för vad som orsakar stress hos flickor och kvinnor med NPF. NĂ€r vi förstĂ„r stressperspektivet anpassar vi bemötandet utifrĂ„n det. MĂ„nga av utmaningarna kan undvikas med hjĂ€lp av lĂ„gaffektivt bemötande. Utan förstĂ„else för vad som orsakar stress kan vardagliga situationer eskalera till
vad som kan orsaka stress kan göras lĂ„ng, att inte kĂ€nna sig förstĂ„dd, att kĂ€nna sig annorlunda, att bĂ€ra ett tungt bagage, att vara beredd pĂ„ nĂ€sta fara och kĂ€nslan av att vara nĂ„gon som Ă€r svĂ„r Ă€r nĂ„gra av sakerna som Ă€r vanliga. â Det Ă€r viktigt att förstĂ„ hur just den personen vi ska stötta fungerar och mĂ„r just nu. MĂ„r man inte bra Ă€r det Ă€nnu svĂ„rare att anpassa sig och klara av de krav och
förvÀntningar som stÀlls pÄ en. Det kan ocksÄ bero pÄ dagsformen som svÀnger extra mycket om man lever med NPF och sÄklart Àven av tidigare erfarenheter.
Jennie Linde tycker att vi allt för ofta glömmer bort individfokuset som gör sÄ stor skillnad. Att ge stöd utifrÄn individfokus krÀver inte att vi Àr fler personal utan gör bara att vi hamnar mer rÀtt med bemötandet och stödet. Vad vet vi om just den hÀr personen? Vad har denne varit med om tidigare och vilka stressfaktorer behöver vi visa hÀnsyn till?
â Vi behöver stötta, stödja och förstĂ„ att en stressande miljö krĂ€ver extra mycket Ă„terhĂ€mtning. FrĂ„ga vad personen behöver och visa att du finns kvar villkorslöst under en tuff tid i livet.
DE SOM BEMĂTS med vĂ€rme och förstĂ„else uppvisar mindre utagerande beteende. â Vi behöver göra vad vi kan för att ge de svar som huvudpersonen har inför och under placeringstiden. Vi har alla behov av att förbereda oss inför nya situationer och vi vill veta vad som kommer att hĂ€nda. Extra viktigt Ă€r det för oss nĂ€r vi befinner oss i en situation som kĂ€nns skrĂ€mmande eller ny.
Jennie ger exempel pÄ hur tydliggörande pedagogik kan underlÀtta för att skapa trygghet.
â FörestĂ€ll till dig till exempel att du checkar in pĂ„ ett hotell och möts av en lĂ„ng lista med förbud istĂ€llet för informationsmaterial dĂ€r det stĂ„r âVĂ€lkommen âvi vill att du ska trivas hĂ€râ. Att mötas med vĂ€rme och omtanke Ă€r avgörande. Vi mĂ„ste se till sĂ„ att vi inte gör det Ă€nnu tuffare för ungdomen, avslutar Jennie Linde. â
Q Jennie Linde har tillsammans med Annelie Karlsson skrivit boken âNĂ€r samhĂ€llet Ă€r förĂ€lderâ, som bland annat tar upp funktionsförmĂ„gor, diagnoser, stress och nyckelfrĂ„gorna inom tydliggörande pedagogik. Annelie förelĂ€ser ocksĂ„ pĂ„ SSIL utbildningsdagar, men var inte med i GĂ€vle.
Q I podden Hejlskov & Linde talar Jennie Linde & Bo Hejlskov Elvén om invÀndningar mot autonomistödjande pedagogik, lÄgaffektivt bemötande och tydliggörande pedagogik. Du hittar den pÄ poddtoppen.se.
â HĂ€mtning samma dag samt bostadsgaranti ingĂ„r.
â NĂ€ra samarbeten med socialtjĂ€nster sedan 2016.
â Trygghetspaket för hela familjen, barnen Ă€r viktiga.
â LĂ„ng erfarenhet av hedersrelaterat vĂ„ld.
hemlikt.se | 0767-990 001 | skydd@hemlikt.se
Anna-Karin Sörsjö
FamiljebyrÄn erbjuder anknytningsbaserade
UTREDNINGAR FĂRĂLDRAFĂRMĂ GA
BEHANDLINGSINSATSER
OBSERVATIONER
HANDLEDNING
VĂ€lk ommen till en k ostnads f r i
För dig som p lace ra r inom H VB, Familjehem, Sk yddat boende, Stödboende och LSS
Tema: De som utmanar â att undvika vĂ„rdsammanbrott
⹠Malmö LSS 10 maj
⹠Malmö HVB 11 maj
âą Ărebro HVB 21 september
⹠LuleÄ HVB 12 oktober
âą K almar HVB 16 november
âą Stock holm HVB 30 november
LÀs me r och anmÀl dig pÄ www.ssilutbildningsdagar.se
GrödbyGÄrden ligger i nordöstra SkÄne, i en by omgiven av hav, sjöar och bokskogar. I frisk miljö skapar vi förutsÀttningar att ta fatt i den utvecklingstrÄd som slagit knut baserat pÄ vÄr lÄnga erfarenhet och unika kompetens. Genom behandling hjÀlper vi barn och förÀldrar till trygga relationer. I utredningsuppdrag vÀgleder vÄra noggranna observationer till val av insatser.
Vill du veta mer? Ring 0456-229 41 eller besök www.grodbygarden.se
Med vĂ„ra tjĂ€nster Direktmarknadsföring och mailutskick hjĂ€lper vi er att trĂ€ïŹa rĂ€tt. Genom vĂ„rt unika nĂ€tverk till Sveriges alla kommuner erbjuder vi möjligheten att marknadsföra er eïŹektivt med en garanterad rĂ€ckvidd till er önskade mĂ„lgrupp inom socialtjĂ€nsten och kriminalvĂ„rden
Kontakta oss för mer information!
Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal 0651-160 40 âą info@ssil.se www.ssil.se
Christina Heilborn
Förbundssekreterare
för Riksförbundet FUB
»Vi
vet att personer
med IF Àr sÄrbarare för att drabbas av psykisk ohÀlsa«
Personer med intellektuell funktionsnedsÀttning (IF) blir isolerade i hemmet. Slutkörda förÀldrar kÀmpar med livspusslet. Syskon fÄr inte den tid de behöver med sina förÀldrar. SÄ ser vardagen ut för mÄnga med IF och deras anhöriga. Som förbundssekreterare för Riksförbundet FUB Àr dessa problem sjÀlvklart viktiga för mig. NÀr jag trÀffar medlemmar och hör deras berÀttelser blir det uppenbart att deras mÀnskliga rÀttigheter inte respekteras. Hur kan detta fÄ fortgÄ?
LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrades syfte Ă€r glasklart: Den ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, med mĂ„let att den enskilde fĂ„r möjlighet att leva som andra. Men det verkar ha fallit i glömska. Under de senaste 10 Ă„ren har flertalet LSS-insatser minskat stadigt â bĂ„de antalet personer som beviljas dem och omfattningen av insatserna. Bakom dessa siffror finns tiotusentals mĂ€nniskor som drabbas direkt och indirekt, och för FUB:s medlemmar Ă€r konsekvenserna pĂ„tagliga. Ăven i Socialstyrelsens nyligen publicerade lĂ€gesrapport lyfts den bekymmersamma utvecklingen som dĂ€r konstateras: âkan inverka negativt pĂ„ gruppernas livskvalitet och hĂ€lsa.â
VI VET ATT personer med IF Àr sÄrbarare för att drabbas av psykisk ohÀlsa. Trots det finns otaliga exempel pÄ personer som vÀgras ledsagare och kontaktperson. De timmarna med en utomstÄende kan vara ovÀrderliga för mÀnniskor som annars riskerar att bli isolerade. Att fÄ ett minskat antal timmar med sin ledsagare innebÀr Àven fÀrre timmar i rörelse, vilket pÄverkar den fysiska hÀlsan.
Att som förÀlder fÄ ihop vardagspusslet nÀr avlösarservicen eller möjligheten till kortidsvistelse minskar Àr en utmaning. Den tid som skulle behövas för ÄterhÀmtning eller för att ta hand om övriga barn
i familjen försvinner. Insatsen korttidstillsyn minskar ocksÄ, vilket innebÀr att förÀldrar kan behöva arbeta deltid. Med det krymper det ekonomiska utrymmet drastiskt, och att ha rÄd med exempelvis fritidsaktiviteter blir svÄrt.
Bilden som vÀxer fram vittnar om levnadsvillkor som Àr allt annat Àn goda och med ytterst begrÀnsade möjligheter att leva som andra. Men de personliga kostnaderna verkar inte bita pÄ politikerna. Minskade LSS-insatser ger dock betydligt mer lÄngtgÄende konsekvenser Àn sÄ. För samhÀllet blir det dyrt.
MÄr en person psykiskt eller fysiskt dÄligt krÀvs större resurser till sjukvÄrden. Personal pÄ LSS-bostaden kan Àven behöva handledas i utmanande beteenden. NÀr förÀldrarna tvingas arbeta deltid, sjukskriva sig eller ta ut semester för att ta hand om barn med IF minskar antalet mÀnniskor i arbete och dÀrigenom skatteintÀkterna. Minskat antal timmar korttidsvistelse och avlösarservice kan Àven leda till försÀmrad hÀlsa hos anhöriga.
FĂRHOPPNINGSVIS KAN DE höga samhĂ€llskostnaderna vara ett övertygande argument för en förĂ€ndring sĂ„ att LSS faktiskt tilllĂ€mpas pĂ„ det sĂ€tt som var tĂ€nkt. FUB tar dĂ€rför tvĂ„ viktiga initiativ för att Ă„tervĂ€cka det politiska ansvarstagandet för LSS. VĂ„r förbundsstyrelse har nyligen tagit stĂ€llning för att FN-konventionen om rĂ€ttigheter för personer med funktionsnedsĂ€ttning ska bli lag och vi kommer att driva detta arbete med full kraft. Vi har Ă€ven givit ett företag som specialiserar sig pĂ„ samhĂ€llsekonomiska analyser i uppdrag att granska konsekvenserna som de minskade LSS-insatserna har för samhĂ€llsekonomin.
Vi hoppas att statistik, information svart pÄ vitt, kan öka uppmÀrksamheten kring frÄgan om respekt för mÀnskliga rÀttigheter för varje enskild individ. Och vi hoppas pÄ förÀndring!
BergslagsgÄrden Àr ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder vÄrd, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsÀttning. Har tillstÄnd enligt hem för vÄrd eller boende samt sÀrskilt boende. Boendet ligger vackert belÀget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön à mÀnningen.
Verksamheten bygger pÄ ett psykosocialt arbetssÀtt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg miljö, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuleras individensutveckling. Tillverkning av stallströ finns dÀr individen har möjlighet att ingÄ i en arbetsgrupp.
BergslagsgÄrden dokumenterar enligt IBIC samt anvÀnder bÄde internationellt vedertagna och egna utvecklade uppföljningsinstrument sÄsom PANSS, VAS enkÀter för att mÀta individens utveckling.
Ăr upphandlat med kommuner över hela Sverige och har upptagningsomrĂ„de frĂ„n hela landet.
Ring gÀrna för mer information eller besök vÄr hemsida www.bergslagsgarden.se
VÄld mot kvinnor Àr ett Àmne som uppmÀrksammas regelbundet, men vÄld mot mÀn Àr ett Ànnu relativt outforskat omrÄde. En anledning tros vara att mÀn varken vill erkÀnna eller anmÀla att de utsatts för vÄld, eftersom det förknippas med skam och ett förlöjligande frÄn samhÀllets sida.
â Det Ă€r helt rĂ€tt att kvinnovĂ„ldet uppmĂ€rksammas mer, eftersom det Ă€r mycket mer utbrett. Men vĂ„ld mot mĂ€n Ă€r ett folkhĂ€lsoproblem dĂ€r det behövs mer forskning, sĂ€ger Gloria Macassa, lĂ€kare och professor i folkhĂ€lsovetenskap och epidemiologi.
Hon Àr en av författarna till en ny vetenskaplig artikel som visar att vÄldsutsatta mÀns hÀlsa ofta Àr mycket dÄlig och de upplever mer psykiskt Àn fysiskt vÄld.
â De upplever stress och oro och kan bli deprimerade. De gĂ„r inte till sjukvĂ„rden och berĂ€ttar inte om vĂ„ldet, utan de lider i tysthet och det pĂ„verkar deras psykiska hĂ€lsa, vilket kan relateras till sjĂ€lvmordstankar och sjĂ€lvmord, sĂ€ger Gloria Macassa.
Ny strategi med fokus pÄ att förhindra vÄld
Den nationella strategin för att förebygga och bekÀmpa mÀns vÄld mot kvinnor stÀller högre krav pÄ kommunerna att arbeta förebyggande. Nu Àr en ny strategi antagen i Kalmar kommun med fler förebyggande insatser som ska bidra till ett effektivare arbetssÀtt och att internationella, nationella och lokala mÄl nÄs.
Tidigare insatser har fokuserat pÄ att hantera vÄldets konsekvenser. Med den nya strategin Àr mÄlet att dels förbÀttra insatserna för de kvinnor som utsÀtts för vÄld, men Àven att arbeta mer förebyggande för att förhindra att vÄld utövas frÄn första början.
â Det Ă€r tydligt att destruktiva mansnormer leder fram till vĂ„ld. DĂ€rför ligger det mycket större fokus pĂ„ det förebyggande arbetet och pĂ„ ungas relationer, sĂ€ger Liselotte Ross (V), kommunalrĂ„d.
För personer med autism kan det vara knepigt att lÀsa av sociala koder. DÄ kan dejting vara extra utmanande. Nu kommer en handbok för att underlÀtta dejtandet.
Du kanske har sett dejtingprogrammet Love on the spectrum, som följer personer pÄ autismspektrumet i deras jakt pÄ kÀrlek. Det kan vara extra svÄrt för personer med autism att lÀsa av sociala koder, veta var man kan trÀffa nya
personer och att förklara sitt Àrliga och rÀttframma sÀtt.
Nu kommer boken âKnĂ€ck kĂ€rlekskodenâ, som Ă€r en handbok för personer pĂ„ autismspektrumet, men Ă€ven för nĂ€rstĂ„ende och verksamma inom psykiatri och habilitering. Boken tar upp allt frĂ„n att hitta nĂ„gon att bjuda ut pĂ„ dejt till att kyssas och ha sex, förstĂ„ om du Ă€r kĂ€r och att trĂ€ffa partnerns familj och vĂ€nner.
Författarna:
Sofia Asplund Àr leg. psykolog
och verksam i eget företag dÀr hon bedriver behandling med kbt och ger stöd till personer med autism, adhd och deras nÀrstÄende.
Lisa Nordenstam Àr leg. psykolog och arbetar inom allmÀnpsykiatrin med kbt och neuropsykiatriska utredningar och möter dÀr mÄnga autistiska personer.
Förlaget Natur & Kultur tillhandahÄller gratis extramaterial med övningar, checklistor och tips pÄ www.nok.se
En stor majoritet av Sveriges kommuner saknar fortfarande viktiga insatser för att förebygga sjÀlvmord. Endast 14 av 232 svarande kommuner bedöms ha goda insatser inom omrÄdet, enligt en ny rapport frÄn Suicide Zero.
â Varje Ă„r tar 1 500 mĂ€nniskor i Sverige sitt liv. Genom nĂ€rheten till medborgarna har varje kommun stora möjligheter att bidra till att förebygga sjĂ€lvmord. TyvĂ€rr visar vĂ„r undersökning att de flesta kommuner fortfarande saknar viktiga insatser som kan rĂ€dda liv, sĂ€ger Rickard Bracken, generalsekreterare pĂ„ organisationen Suicide Zero.
Undersökningen visar att skillnaderna mellan kommuner Àr stora och att mÄnga knappt pÄbörjat ett suicidpreventivt arbete. 14 av 232 svarande kommuner bedöms ha goda insatser inom omrÄdet. De flesta behöver utveckla sitt arbete och 71 kommuner kan inte anses ha tillfredsstÀllande insatser alls.
â Vi kan konstatera att det Ă€ndĂ„ verkar ske en viss positiv utveckling. Förutom att fler kommuner har deltagit i undersökningen och gett mer utförliga svar i Ă„r, ser vi framsteg inom nĂ„gra viktiga omrĂ„den. Flera har till exempel en kom-
munal samordnare och utbildar sin personal, sÀger Rickard Bracken.
De bĂ€sta kommunerna: (poĂ€ng 2022 inom parantes) Ărnsköldsviks kommun, 25 VingĂ„kers kommun, 24 (23) Kungsbacka kommun, 23 (18) Ăngelholms kommun, 23 Hjo kommun, 22 (14)
Arvika kommun, 21 (19)
GĂ€vle kommun, 2115
UmeÄ kommun, 2124
à mÄls kommun, 21
GullspÄngs kommun, 20 Karlstads kommun, 20 (6)
Svenljunga kommun, 20 (14)
TranÄs kommun, 20 (13)
Trosa kommun, 20 (18)
För kvinnor, mĂ€n, familjer â egen lĂ€genhet eller kollektivt â FREDA, SARA & Patriark âbarnansvarig psykologkontakt âsĂ€kerhetsplanering â utsluss till eget boende â jour â ramavtal med ett flertal kommuner
âAlla har rĂ€tt till frihet att forma sitt livâ
Kontakta oss för förfrÄgan
010 70 60 350 www.vejbyhem.se
Nanolfsvillan ligger i ett villaomrÄde centralt i FinspÄng. Vi har plats för 8 familjer som bor i egna lÀgenheter om tvÄ till fem rum ock kök. Vi strÀvar efter att erbjuda en hemlik miljö för att kunna göra en sÄ rÀttvis bedömning som möjligt.
VÄr mÄlgrupp Àr familjer med barn i Älder 0-16 Är och blivande förÀldrar.
Personalen bestÄr av socionomer eller motsvarande med lÄng erfarenhet och bred kunskap av att utreda förÀldraförmÄga. Vi har hög kompetens vid skyddsplaceringar och har egen pedagogisk verksamhet som leds av lÀrare och förskolelÀrare.
Vi utför psykologutredningar gÀllande barn och
SSILŽs erfarna kommunikatörer gör ca 5 000 intervjuer per Är för att följa upp och utvÀrdera pÄgÄende och avslutade placeringar. Detta för att du som arbetar med placeringar ska ha tillgÄng till kollegors erfarenheter och information som kan vara avgörande i ett placeringsbeslut. Nu slÀpper vi en uppdaterad version av SSIL Kvalitetsindex för Konsulentstödda familjehemsverksamheter dÀr intervjufrÄgorna Àr helt anpassade efter denna typ av verksamhet.
Hur fungerar Kvalitetsindex?
⹠SSILŽs erfarna kommunikatörer intervjuar ansvarig handlÀggare för varje enskild placering i respektive verksamhet.
⹠Intervjuerna sammanstÀlls till en rapport som levereras till verksamheten och publiceras pÄ ssil.se. Rapporten innehÄller en jÀmförelse mellan verksamheten och övriga intervjuade verksamheter.
⹠NÀr en verksamhet besvarar en placeringsförfrÄgan skickas verksamhetens Kvalitetsindexrapport och Informationssida till placeringsansvarig handlÀggare.
Vill Du veta mer - Kontakta oss!
SSIL - För vĂ„rd och omsorg VĂ€xel: 0651-160 40 info@ssil.se âą âą
MĂ„nga barn med NPF behöver byta familjehem gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng. Ăkad kunskap om NPF skulle kunna bidra till att bryta den onda spiralen. DĂ€rför har Carolina Lindberg Wiman skrivit boken âFamiljehem för barn med npf â handbok för socialtjĂ€nst, familjehem och konsulenterâ som nu Ă€r utgiven pĂ„ Gothia kompetens.
â Barn som placeras bĂ€r pĂ„ en extra skörhet och har svĂ„ra upplevelser i sin ryggsĂ€ck som behöver hanteras och hĂ€rbĂ€rgeras. SĂ„vĂ€l handlĂ€ggare som familjehem har ofta en bred kunskap om placerade barns villkor. Genom att tillföra fördjupad kunskap om NPF kan vi fĂ„ en utökad förstĂ„else för den komplexitet som familjehemsuppdraget utgör, sĂ€ger socionom Carolina Lindberg Wiman, som har lĂ„ng erfarenhet av att utbilda och handleda familjehem inom NPF.
Enligt en rapport frÄn RÀdda Barnen Àr asylsökande och nyanlÀnda ensamstÄende mammors situation sÀrskilt utsatt i Sverige.
â Min förhoppning Ă€r att den hĂ€r gruppen medvetandegörs, inte minst bland beslutsfattare, sĂ€ger Tove Samzelius, forskare vid Malmö universitet, som har skrivit rapporten.
Att det inte finns tvĂ„ förĂ€ldrar i hushĂ„llet som kan hjĂ€lpas Ă„t, utan att allt ansvar ligger pĂ„ en person som dessutom ofta inte har andra slĂ€ktingar eller nĂ€tverk tillhands, Ă€r en vĂ€ldigt utsatt situation, menar Tove Samzelius, som intervjuat mammor som ingĂ„tt i RĂ€dda Barnens förĂ€ldrastödsgrupper i projektet âStarka mammor â Trygga barnâ.
â Man utgĂ„r frĂ„n att det oftast finns en pappa nĂ„gonstans i landet. Men sĂ„ Ă€r det inte. Det Ă€r vanligt att barnen bor pĂ„ heltid med sin mamma viket pĂ„verkar bĂ„de ekonomi och andra livsvillkor. Forskning visar att dessa mammor har svĂ„rare att komma in pĂ„ arbetsmarknaden och löper större risk att leva i utdragen fattigdom med sina barn.
Angelica Smedbergs app Sisterhood har de senaste Ären rönt stora framgÄngar och den lÄngsiktiga visionen Àr tydlig; att minska mÀns vÄld mot kvinnor. Nu har Angelica antagits till inkubatorprogrammet Movexum.
Appen Sisterhood Àr kamouflerad för att minska risken att den upptÀcks av andra Àn kvinnorna som ska anvÀnda den. En betaversion Àr i lanserad, som inom kort kommer att börja testas av kvinnojourer och andra instanser. I appen, som lagrar allt via en molntjÀnst, kan kvinnor dokumentera det vÄld de utsÀtts för i syfte att stÀrka deras bevisföring och dÀrmed öka chanserna till en fÀllande dom om brottet anmÀls. Appen Àr gratis för anvÀndarna och krÀver tvÄfaktorsautentisering för att kunna anvÀndas.
Inkubatorprogrammet Movexum kan stötta Angelica Smedberg i affÀren. I juni har hon blivit erbjuden plats pÄ Nordamerikas största techkonferens, dÄ hon vill lansera appen Àven i USA.
Angelica Smedberg bor i USA sedan 2009 tillsammans med sin man. NĂ€r hon hade spenderat julen i GĂ€vle med sin familj och varit ute med vĂ€nner pĂ„ en restaurang den 25 december 2019 blev hon överfallen pĂ„ vĂ€g hem. VĂ„ldsbrottet hon utsĂ€tts för sĂ€tter djupa spĂ„r i henne, men blir ocksĂ„ en katalysator till appen. â Mitt sĂ€tt att bearbeta traumat blev att börja jobba pĂ„ en kvinnojour nĂ€r jag kom tillbaka till USA. Jag kĂ€nde ganska tidigt att jag ville anvĂ€n-
da det jag sjÀlv utsatts för till att hjÀlpa andra. Mina möten med kvinnorna pÄ jouren fick mig att inse det enorma behov som finns att bland vÄldsutsatta kvinnor att kunna dokumentera det upplevda vÄld du blir utsatt för pÄ ett sÀkert sÀtt utan att riskera att förövaren hittar bevisen. Speciellt med tanke pÄ att bristande bevisföring Àr en vanlig anledning till varför mÄnga kvinnor inte polisanmÀler sin förövare, sÀger Angelica Smedberg i ett pressmeddelande.
Melinda Jacobs, kĂ€nd som familjehemsmamma till âLilla HjĂ€rtatâ, har skrivit en barnbok om en familjehemsplacerad flickas nya vardag. Melinda hoppas att boken kan vara ett stöd för mĂ„nga barn.
UngefĂ€r ett barn i varje klass kan av nĂ„gon anledning inte bo tillsammans med sina förĂ€ldrar. Den nya barnboken âHitta hemâ Ă€r skriven av Melinda Jacobs, som Ă€r engagerad i familjehemsplacerade barns rĂ€ttigheter och journalisten och författaren Marie Oskarsson.
Genom att synliggöra dessa barn vill författarna ge igen-
kÀnning och styrka till barn som inte lever ihop med sin familj, men ocksÄ sprida kunskap och förstÄelse.
âJag Ă€r otroligt glad över att ha fĂ„tt möjligheten att göra den hĂ€r boken tillsammans med Marieâ, sĂ€ger Melinda Jacobs. âJag har ju jobbat med de hĂ€r frĂ„gorna i sĂ„ mĂ„nga Ă„r och att nu kunna bidra till en fördjupad förstĂ„else för barns olika levnadsförhĂ„llanden pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet kĂ€nns vĂ€ldigt fint. Jag hoppas att den ska vara ett stöd för mĂ„nga barn.â
Boken Àr utgiven pÄ Bonnier Carlsen förlag och handlar om ÄttaÄriga Bella som blir placerad hos en ny familj ef-
tersom hennes mamma inte kan ta hand om henne lÀngre. Det Àr inte sÄ lÀtt för Bella att hantera den nya familjen, trots att de Àr sÄ vÀldigt snÀlla. Hon har ju sin biologiska mamma att tÀnka pÄ och ta hand om. Hur ska hon klara sig nu?
HEDERSRELATERAT VĂ LD OCH FĂRTRYCK
Handbok för socialtjÀnsten
Marie Christou-Kressner och
Maria Hagberg
FAMILJEHEM FĂR BARN MED NPF
Handbok för socialtjÀnst, familjehem och konsulenter
Carolina Lindberg Wiman
Vi pĂ„ Gothia Kompetens arbetar med kompetensutveckling för dig som jobbar med förskola, skola, socialt arbete, vĂ„rd och omsorg. Det Ă€r yrken som handlar om mĂ€nniskor â stora och smĂ„, nyfödda och de som levt ett helt liv, de friska och de svĂ„rt sjuka. Vi vet att rĂ€tt kompetensutveckling fĂ„r mĂ€nniskor att vĂ€xa och utvecklas.
VÀlkommen till Gothia Kompetens. Och en bÀttre dag pÄ jobbet.
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
KnÀck kÀrlekskoden
En dejtinghandbok för dig pĂ„ autismspektrumet Ăr det knepigt att lĂ€sa av sociala koder? Vet du inte var du kan trĂ€ffa nya personer? Ăr du Ă€rlig och rĂ€ttfram pĂ„ ett sĂ€tt som alla inte klarar av? Dejting kan vara bĂ„de krĂ€vande och hĂ€rligt för vem som helst, men som autistisk möter du sannolikt andra utmaningar Ă€n neurotypiska personer. FrĂ€mst skriven för dig pĂ„ autismspektrumet, men Ă€ven för nĂ€rstĂ„ende och verksamma inom psykiatri och habilitering.
Författare: Sofia Asplun och Lisa Nordenstam Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
RĂ€dda kaninerna, Olivia!
Olivia vaktar sina kaniner i trÀdgÄrden, eftersom pappa har sagt att rÀven kan ta dem. Men dÀr finns ocksÄ Olivias riktiga förÀldrar som kommer ibland, tillsammans med tanterna och farbröderna. DÄ mÄste Olivia vakta kaninerna extra noga.
âRĂ€dda kaninerna, Olivia!â Ă€r en bilderbok för barn om hur det kan vara att vĂ€xa upp som familjehemsplacerad, om otrygghet och om rĂ€tten att sjĂ€lv fĂ„ vĂ€lja var man vill bo. Johanna Bergström har tidigare gett ut den uppmĂ€rksammade boken âUtan mig har hon ingenâ, en bok som skildrar författarens uppvĂ€xt som familjehemsplacerad.
Vinn! DenhÀrboken kanduvinna! Sid66
Författare: Johanna Bergström Förlag: Lindskog Förlag, www.lindskogforlag.se
Ă ttaĂ„riga Bella ska flytta. Det har kommit tanter frĂ„n Socialen och sagt att Bella mĂ„ste bo hos en annan familj eftersom mamma inte kan ta hand om henne lĂ€ngre. Det spelar ingen roll att Bella tycker att hon kan ta hand om bĂ„de sig sjĂ€lv och om sin mamma, hon mĂ„ste Ă„ka Ă€ndĂ„. FörĂ€ldrarna i det nya familjehemmet dĂ€r hon ska bo Ă€r jĂ€ttesnĂ€lla. HĂ€r finns ett fint rum, tvĂ„ systrar och en egen kanin Ă„t Bella. Allt Ă€r egentligen perfekt. Om Bella bara inte saknade sin mamma sĂ„ mycketâŠ
Författare: Melinda Jacobs, Marie Oskarsson Förlag: Bonnier Carlsen, www.bonniercarlsen.se
Familjehem för barn med NPF
Handbok för socialtjÀnst, familjehem och konsulenter
I boken visar Carolina Lindberg Wiman med stor vÀrme och djup kunskap hur man kan samarbeta kring barn med NPF, allt för att barnen ska fÄ en sÄ trygg och tydlig tillvaro som möjligt. Boken bestÄr av tre delar; innan, under och efter placering. Den gÄr igenom olika NPF-diagnoser och utmaningar. Ett kapitel ger barnets perspektiv pÄ att bli familjehemsplacerat, barnets behov samt lite om förÀldrar till barn med NPF. Exemplen i boken Àr hÀmtade frÄn verkliga, men avidentifierade, hÀndelser. Författaren gÄr ocksÄ igenom vilka krav som stÀlls pÄ ett familjehem och vilka svÄrigheter och utmaningar det kan innebÀra.
Författare: Carolina Lindberg Wiman Förlag: Gothia Kompetens, www.gothiakompetens.se
Sex substanser som förĂ€ndrar ditt liv â dopamin, oxytocin, serotonin, kortisol, endorfin, testosteron
Hormoner och signalsubstanser pÄverkar hur vi mÄr och kÀnner oss. LÀr dig optimera kroppens kemifabrik och nÄ bestÄende effekter i ditt liv. David JP Phillips Àr en av Sveriges mest framgÄngsrika internationella förelÀsare. Hans unika vinkel pÄ Àkta sjÀlvledarskap bottnar i den lÄnga period av nedstÀmdhet som han sjÀlv lyckades ta sig ur med hjÀlp av djupgÄende kunskap om mÀnniskans förmÄga att kommunicera med sig sjÀlv.
Författare: David JP Phillips Förlag: The Book affair, www.thebookaffair.se
En bok om missbruk och vad det gör med oss och dem vi Àlskar
Beroendesjukdomen Àr en av vÄra stora dödliga folksjukdomar. Men trots att var tionde svensk Àr drabbad pratar vi nÀstan inte om den. Poddprofilen Nemo Hedén har gjort till sin livsuppgift att Àndra pÄ den saken.
âJag har skrivit en bok som jag hade behövt att lĂ€sa nĂ€r jag var i missbrukets mörka klor. NĂ€r jag kĂ€nde mig ensammast och rĂ€ddast i hela vĂ€rlden. NĂ€r det kĂ€ndes som att livet var slut och som att det inte fanns nĂ„gon vĂ€g ut. Men boken Ă€r lika mycket för alla anhöriga. De fĂ„r lida sĂ„ otroligt mycket, trots att de Ă€r helt oskyldigaâ, skriver Nemo i förordet.
Författare: Nemo Hedén Förlag: The Book affair, www.thebookaffair.se
SÄ inför du nytt som gör nytta
gav mig en andra chans
Aron Anderson för första gĂ„ngen hela historien om hur han som barn drabbas av cancer som leder till förlamning, till hur han blir elitidrottsman och Ă€ventyrare som antagit utmaningar som de flesta av oss inte ens skulle drömma om och han gör det med rullstol frĂ„n Kilimanjaro till Letâs Dance! Han delar Ă€ven med sig av den tankemodell som Ă€r hemligheten och nyckeln bakom framgĂ„ngarna. Boken Ă€r skriven tillsammans med Helene Arkhem som Ă€r journalist och författare.
Författare: Aron Anderson och Helene Arkhem Förlag: The Book affair, www.thebookaffair.se
Implementering innebÀr att föra in nÄgot nytt i en organisation i avsikt att skapa nytta. Processen Àr förvÄnansvÀrt lik oavsett vad man vill föra in: en ny behandlingsmetod, en ny teknik eller ett administrativt system. Det handlar ju om mÀnniskor som ska göra nÄgot nytt.
Implementering Àr ofta mödosamt och risken att misslyckas Àr stor. I boken fÄr du veta vad du steg för steg kan göra för att lyckas. InnehÄllet bygger pÄ den senaste och mest relevanta kunskapen inom implementeringsvetenskapen, kryddat med författarnas egna erfarenheter av att implementera allt frÄn digitalisering till evidensbaserade metoder.
Författare: Henna Hasson och Ulrica von Thiele Schwarz Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
HÀr presenterar vi aktuella förelÀsningar, seminarium och evenemang.
MAJ
Att vĂ€xa upp i en psykopatisk/ narcissistisk miljö â Den mörka triaden 10 maj, UmeĂ„ www.expomedica.se
SSIL utbildningsdag â LSS 10 maj, Malmö ssilutbildningsdagar.se
SSIL utbildningsdag â HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 11 maj, Malmö ssilutbildningsdagar.se
Missbruksbehandling med KBT 23 maj, webbsÀnd www.sverigehalsan.se
Seminarium om vÄld 25 maj, Göteborg www.robssv.se
BistÄnd till boende 26 maj, webbsÀnd www.jpinfonet.se
Offentlighet och sekretess för socialtjÀnsten 31 maj, webbsÀnd www.jpinfonet.se
JUNI
FamiljerÀtten i kommunen 1 juni, webbsÀnd www.jpinfonet.se
Tema: ADHD & Autism â igĂ„r, idag, imorgon 7 juni, webbsĂ€nd www.expomedica.se
Grundkurs i psykiatri 12-13 juni, Stockholm www.pedagogisktperspektiv.se
LVU i praktiken 14 juni, webbsÀnd www.jpinfonet.se
Tvister och omprövning av rÀtten till personlig assistans 15 juni, webbsÀnd www.jpinfonet.se
Retroaktiv ersÀttning för personlig assistans 16 juni, webbsÀnd www.jpinfonet.se
AUGUSTI
Collaborative & Proactive Solutions (CPS) 10-11 augusti, webbsÀnt www.pedagogisktperspektiv.se
Spelmissbruksbehandling med KBT 21 augusti webbsÀnd www.sverigehalsan.se
VÄld i nÀra relationer och juridiken 29 augusti, webbsÀnd www.jpinfonet.se
Personlig assistans i praktiken 31 augusti-1 september, webbsÀnd www.jpinfonet.se
SEPTEMBER
Handledarutbildning för yrkesverksamma familjehemskonsulter 1 september kursstart (tvÄ terminer), webbsÀnd luvit.education.lu.se
Ăldreomsorgen â effektiv handlĂ€ggning och nyheter 12 september, webbsĂ€nd www.jpinfonet.se
TvÄngssyndrom/OCD 14 september, GÀvle www.pedagogisktperspektiv.se
SSIL utbildningsdag â HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 21 september, Ărebro ssilutbildningsdagar.se
Ekonomiskt bistĂ„nd â juridik och handlĂ€ggning 21 september, webbsĂ€nd www.jpinfonet.se
ADAD streamad diplomutbildning 21 september, 12 oktober, 9 november, 7 december, webbsÀnd www.waitong.se
Stora LSS-Dagen 23 september, Stockholm ssilutbildningsdagar.se
NyanstÀlld i kommunen 25 september, webbsÀnd www.jpinfonet.se
Arbeta med autism 26 september, Göteborg www.pedagogisktperspektiv.se
FIT streamad diplomutbildning 26 september, 17 oktober, 14 november, 14 december, webbsÀnd www.waitong.se
Socialchefsdagarna
27-29 september, Karlstad www.socialchefsdagarna.se
OKTOBER
Beroendedagen
5 oktober, Stockholm www.expomedica.se
Traumadagen
6 oktober, Stockholm www.expomedica.se
KÀnslor, stress och trauma vid autism och ADHD 6 oktober, Stockholm och webbsÀnt www.pedagogisktperspektiv.se
SSIL utbildningsdag â HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 12 oktober, LuleĂ„ ssilutbildningsdagar.se
Alltid uppdaterad
Följ oss pÄ Facebook och besök vÄr nyhetssajt omtanke.today facebook.com/omtanke.today
Ăldreomsorgsdagarna 19-20 oktober, Ălvsjö www.gothiakompetens.se
Dagen för Skyddat Boende 26 oktober, Göteborg ssilutbildningsdagar.se
NOVEMBER
Parterapi med KBT 7 november, webbsÀnd www.sverigehalsan.se
Rikskonferens â kvalitet inom LSS 8 november, Stockholm www.kui.se
Socionomdagarna 8-9 november, Stockholm socionomdagarna.se
SSIL utbildningsdag â HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 16 november, Kalmar ssilutbildningsdagar.se
SSIL utbildningsdag â HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 30 november, Stockholm ssilutbildningsdagar.se
För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se
Bifoga titel pÄ evenemanget, ort, datum och arrangör.
Du som
Vill du bidra till ett bÀttre liv för barn som vÀxer upp med missbruk i familjen?
-arbetar med mÀnniskor med beroendeproblematik och deras familjer -vill skapa goda relationer mellan barn och förÀldrar kan ha stor nytta av att utbilda dig till ledare i Childrens Program. Childrens Program finns med i Socialstyrelsens metodguide.
Scanna koden för att se en introduktionsfilm.
childrensprogram@barnombudet.se 018 410 10 32 barnombudet.se/childrensprogram
Dokumentationssystem för alla utförarverksamheter - sedan 1996
SecuraNova journalsystem underlÀttar
Deltagare som gÄtt utbildningen
âDetta upplĂ€gg Ă€r nĂ„got som saknas bland vĂ„ra nuvarande insatser och jag kĂ€nner verkligen att det Ă€r en insats som ger effekt pĂ„ flera olika sĂ€ttâ
âDen hĂ€r utbildningen har gett mig en helt ny syn och intresse för mĂ„lgruppen. Jag tror pĂ„ dettaâ
KvalitetssÀkring av dokumentation enl SoL, LSS, HSL/ICF
⹠⹠Planering-uppföljning-utvÀrdering enl BBIC, IBIC, ASI, m.fl.
⹠Arbete med evidensbaserade metoder, stöd för MET finns
⹠RÀttssÀkerhet och IT-sÀkerhet med inbyggd kryptering
⹠Systematisk bedömning med skattningsinstrument
⹠Stöd för skyddade boenden/kvinnojourer, bl.a. FREDA
⹠PatientsÀkerhet, kvalitetsutveckling och uppföljning
âą Arbete med anbud i ramavtalsupphandlingar
⹠Uppfyllande av kraven i GDPR med mycket hög sÀkerhet
⹠Rapportering till uppdragsgivare - minskad tidsÄtgÄng
Ăka effektiviteten med funktioner som:
âą Avvikelsemodul med journal- och statistikkoppling
⹠Journalförda viktiga hÀndelser som tas ut i statistik och anvÀnds i upphandlingar, kvalitetsberÀttelsen, egen uppföljning och utvÀrdering, rapportering etc
âą Kundanpassad statistikrapportering och fakturaunderlag
⹠Integration med E-Recept - digital signering av lÀkemedel
⹠Rapportverktyg och sÀker intern meddelandehantering
⹠Kvalitetsledningssystem och integrerat enkÀtverktyg
⹠Förenklar rapportering till SSIL:s Kvalitetsindex
⹠Dokumenthantering - fÀrdiga mallar med digital signering
⹠Stöd för lÀmplighets- och riskbedömning samt inskrivning
⹠Riskbedömningsverktyg för olika mÄlgrupper
⹠Stöd för att hÄlla reda pÄ hjÀlpmedel
LÀs mer pÄ www.securanova.se
STĂD FĂR GENOMFĂRANDEPLAN OCH RAPPORT
Skrivtiden minskar, journalföring sker automatiskt liksom mÀtning av insatsernas mÄluppfyllelse. Uppföljning görs enkelt och kvalitetssÀkrat. Stöder BBIC, ASI, IBIC/ICF.
STĂD FĂR EGENKONTROLL
Meddelandecentret gör att rÀtt personer automatiskt fÄr aviseringar om processer som underlÀttar egenkontrollen.
FILPUBLICERING MINSKAR KOSTNADERNA
Spara tid och pengar genom att överföra dokumentation frÄn systemet till uppdragsgivare - krypterat och sÀkert.
Utredning, bedömning, matchning och handledning underlÀttas med hjÀlp av formulÀr, mallar, skattningar, checklistor och digitalt stöd för Familjehemsvinjetter
Stöder dokumentation för bÄde familjehem och placerade.
WEBBMODULEN
Ger sÀker distansanslutning till journalsystemet och andra appar via valfri webblÀsare pÄ dator, platta och smartphone. Fungerar med bÄde Windows, Apple och Android.
Kontakta oss gÀrna för demo och om du har frÄgor!
Program.
Deltagare som gÄtt utbildningen
âDetta upplĂ€gg Ă€r nĂ„got som saknas bland vĂ„ra nuvarande insatser och jag kĂ€nner verkligen att det Ă€r en insats som ger effekt pĂ„ flera olika sĂ€ttâ
Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan pÄ sidorna 54-55.
Jourhem, familjehem, behandlingsfamiljer och öppenvÄrd i Mellansverige.
Annonspussel â vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
âDen hĂ€r utbildningen har gett mig en helt ny syn och intresse för mĂ„lgruppen. Jag tror pĂ„ dettaâ
Varje barn och ungdom ska fÄ förutsÀttningar att nÄ sin bÀsta möjliga utveckling. ) 010-20 44 810
Fyll i rÀtt sidnummer till rÀtt annons:
NĂSTA NUMMER
Bokvinnare i förra numrets tÀvling Àr: Frida Rosenström i Falun och Eva-Marina Bergström i Kalix.
Stort grattis till er, boken kommer pÄ posten.
FamiljebyrÄn erbjuder anknytningsbaserade
30 Ă„rs erfarenhet av familjehemsvĂ„rd rivs utan vinstintresse och ïŹnns i
Ă€lkommen att kontakta mig!
1:a - 2:a pris Periodens utvalda böcker
OBSERVATIONER
5 f a mi l j eb yr an @b a hnhof.s e
Ära familjehem tar emot barn, ungdomar och vuxna. Vi erbjuder Àven placering i familjehem för förÀldrar tillsammans med barn.
Behandlingsfamiljer
Texta tydligt!
Familjehem med utbildning i beroendekunskap och Ă„terfallsprevention tar emot vuxna med missbruksproblematik. Familjehem utbildade i traumamedveten omsorg tar emot mindre barn med komplex problematik.
Letar du efter en egen plats att kalla hemma?
Hos oss kan du trivas och mÄ bra. VÄra medarbetare Àr pÄ plats dygnet runt nÀr du behöver stöd och hjÀlp eller bara vill ha sÀllskap.
Jourfamiljer
Fyll i talongen hĂ€r intill och skicka den senast 23 maj till: âTĂ€vling 3/23â, Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se
Kontakta oss sÄ berÀttar vi mer: Ring 020-66 20 20 eller mejla till placeringsforfragan@nytida.se
I vÄra jourfamiljer Àr en vuxen hemma pÄ heltid. De tar emot barn och ungdomar i akut behov av placering.
Skydd i familjehem
nytida.se/gruppboende
Noga utvalda familjehem med mÄngÄrig erfarenhet tar emot kvinnor med eller utan barn, familjer eller mÀn i behov av skydd.
Ute den
Tel. 019-17 05 90 www.bergslagsgardar.se
juni
Socialarbetaren, debattören och författaren Nicolas Lunabba Ă€r verksamhetsansvarig för organisationen Helamalmö, som arbetar för bĂ€ttre levnadsförhĂ„llanden för barn och unga i utsatta omrĂ„den. Förra Ă„ret kom hans debutroman âBlir du ledsen om jag dör?â som bland annat handlar om en ung pojke som han tog under sina vingar.
OmvÄrdnad i Skönvik (Oisab) har i samarbete med Framvik och Maria Bauer kört igÄng med utbildning dÀr man genom VR-tekniken D-escalator bÀttre kan lÀra sig att hantera konfliktsituationer sÄ att de inte eskalerar till vÄld.
Det sprids en orovÀckande desinformation om svensk socialtjÀnst, nÄgot som Uppsala kommuns samhÀllsvÀgledare arbetar för att förÀndra tillsammans med kulturtolkarna i civilsamhÀllet.
- Vi tar emot skyddsplaceringar frÄn hela landet -
VÄld i nÀra relationer
Vi erbjuder samtalsstöd, sysselsÀttning och har kompetens inom missbruksproblematik. Vi utför Àven utredningar enligt SARA-V3, Trappan och PATRIARK.
VÄr personal Àr flersprÄkig med erfarenhet frÄn mÄnga kulturer. Vi hjÀlper till med myndighetskontakter och tillgodoser skolgÄng samt en meningsfull vardag Ät medföljande barn.
Avhoppare frÄn kriminella nÀtverk
Vi tillhandahÄller sÀkerhet och vittnesskydd av högsta klass.
Klienten erbjuds samtalsstöd, sysselsÀttning och Äteretablering i samhÀllet.
SÀker och diskret transport ombesörjes i hela Norden.
Placeringsansvarig Richard 072-991 61 10 I VD Norik 072-991 61 12 placera@skyddsenheten.se I www.colosseumbehandling.se stödboende
En del av Colosseums kompletta vÄrdkedja Àr vÄrt stödboende. HÀr har vÄra klienter möjlighet att fortsÀtta sin utveckling och pröva sina fÀrdigheter i samhÀllet.
Avdelning Rex
Vi tar emot unga vuxna och kommer till sommaren Àven öppna vÄrt stödboende för ungdomar mellan 16 och 20 Är.
POSTTIDNING B
Svenska Media i Ljusdal AB
Löjtnantsgatan 9
827 32 Ljusdal
