TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG FRÅN SSIL
TEMA: HVB/FAMILJEHEM
Att vara familjehem
”Min mamma hade inte förmågan”
Så ser ungdomarna själva på sin placering
Krönikan:
”Att vara inlåst sätter spår”
Lotta Borg Skoglund, docent och överläkare
”Kunskapsnivån
Ökad risk för självmord
Sambandet mellan psykisk ohälsa och överskuldsättning
”Allt handlar om mamma”
Så påverkas barnen av att ha en förälder med NPF
Fokusfredag med Humana är våra kostnadsfria digitala föreläsningar. Här sätter vi fokus på högaktuella ämnen och bjuder in intressanta föreläsare. Välkommen!
Stödboende, med tidigare klient
Tid: kl 11.30-12.30
Tid: kl 08.30-09.30 12 maj 13 maj 3 juni
Färdighetsträning (DBT) som hjälp vid emotionell instabilitet
Tid: kl 08.30-09.30
Digitalt verktyg skapar samverkan kring barn och ungas behov
Mer info och anmälan finns på humana.se/fokus
I ett naturskönt parkområde bland lummiga äppelträd ligger Lunnagård. Här är vi specialister på att ta hand om personer med demenssjukdom och psykisk funktionsnedsättning. De som bor hos oss har ofta en komplex sjukdomsbild och är utåtagerande eller oroliga. Med vår erfarna personal och fokus på professionell vård har vi under åren lyckats bra med personer som tidigare inte passat in på andra boenden.
Vi ser alltid människan bakom diagnosen och gör vårt yttersta för att alla som bor hos oss ska få en medmänsklig omvårdnad - helt anpassad efter deras behov och förutsättningar. Det gör att vi är särskilt bra på att ta hand om människor som dessutom har en bakgrund i långvarigt missbruk eller som av andra anledningar inte passar in i den traditionella äldreomsorgen. De som bor hos oss är från 50 år och uppåt.
Vår personal har lång erfarenhet av omvårdnad av personer med komplexa diagnoser. Med regelbunden
VÄLKOMMEN ATT KONTAKTA:
Verksamhetschef Sofie Schiller för placeringsförfrågan: sofie.schiller@lunnagard.se Tel: 0702-31 55 30
reflektion och diskussion kring bemötande lever vi efter mottot “med hjärtat i vården”. Vi är Silviacertifierade vilket innebär att all vår personal genomgått ett utbildningsprogram i Silviahemmets regi.
Lunnagård ligger vackert beläget i utkanten av Eksjö på småländska höglandet. Våra lokaler är handikappanpassade och vi har generösa utrymmen för gemenskap och aktivitet. I vår herrgårdsliknande parkmiljö samsas äppelträd med boulebana och stora grönytor.
Lunnagård har tillstånd från Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) för både permanentoch korttidsboende enligt 7 kap. § 1p.2 och 3 i Socialtjänstlagen. Man tar emot män och kvinnor med psykisk funktionsnedsättning eller demenssjukdomar - antingen för en permanent placering eller också en korttidsvistelse. Verksamheten tar emot personer från 50 år och uppåt.
”Unga kvinnor med erfarenhet av SiS-placeringar fortsätter kämpa med psykisk ohälsa”
Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Maria Andersson Vogel, fil.dr. i socialt arbete och forskare vid Kriminologiska institutionen.
Läs krönikan på sidan 56
Omslag Foto Eva Lindblad
10| Lotta Borg Skoglund
Hon fick stor uppmärksamhet för boken ”Adhd –från duktig flicka till utbränd kvinna” och ger nu ut sin tredje bok om adhd för att öka kunskapen i samhället.
16| Aktuellt
Skyddade identiteter röjs på grund av myndigheternas brister.
19| HVB/familjehem
20| Att vara familjehem
Sanna och Micke Nöjd har varit familjehem till barn och ungdomar i 14 år.
26| Försummelse
Lisbeth Pipping växte upp i misär, bristande omsorg, misshandel, övergrepp och kärlekslöshet.
30| Övergången
Mattias Bengtsson, forskare i socialt arbete, har följt ett antal ungdomar för att se hur övergången från samhällsvård till självständighet ser ut.
38| Överskuldsättning
Fredrik Tjulander har studerat sambandet mellan överskuldsättning och psykiskt och fysisk ohälsa.
42| Förälder med NPF
Sophia Larsson har skrivit boken ”Allt handlar om mamma” där hon tar upp perspektivet med barn som växer upp med en förälder som har NPF.
Sidan 42: Sophia Larsson berättar om sin bok ”Allt handlar om mamma”.
46| Narcissism
Under SSILs utbildningsdagar 2022 HVB/Familjehem föreläser bland annat Charlotta om narcissistiska personligheter.
48| Mingelbilder
Här är några utställare som fastnade på bild från SSIL utbildningsdag i Falun.
52| Aktuellt
Stor utsatthet hos tjejer med NPF på SiS enligt en ny rapport från Riksförbundet Attention.
Vi erbjuder erfarna, kompetenta och engagerade jour- och familjehem som är utredda och handplockade för varierande behovsområden.
Våra socionomer och samordnare finns tillgängliga dygnet runt för stöd och handledning.
Välkommen att kontakta oss!
019-22 22 90 l 0790-68 97 39
info@barnochomsorgab.se
Vi vet att adhd ökar risken för ångest, depression, självmordstankar, självmord, självskadebeteende, ätstörning, missbruk och kriminalitet. Ungdomar med adhd löper en större risk att hamna i sårbara miljöer och det finns också en ökad risk för arbetslöshet och ekonomiska svårigheter. Eftersom adhd är ärftligt så kan det också finnas psykisk ohälsa eller missbruk i familjen, med bristande stöd som följd.
Det är viktigt att samhället sätter in stödåtgärder så tidigt som möjligt hos barn med NPF för att kunna förhindra värre svårigheter. Förståelse och stöttning kan göra att ungdomarna får samma förutsättningar till ett tryggt och självständigt liv som sina kompisar.
Ungefär hälften av ungdomar placerade på SiS har en adhd-diagnos, jämfört med cirka 6 procent i samhället i stort. Riksförbundet Attention släpper en rapport som visar vilken ökad utsatthet unga tjejer med NPF har på SiS. Dessa ungdomar behöver en miljö och ett bemötande som tar hänsyn till deras neuropsykiatriska funktionsnedsättning.
uttalar sig i rapporten att tvångsomhändertagningen ökar på ångest, förvirring och stress hos de flesta ungdomar, men särskilt hos unga med autism och/eller adhd.
Enligt Attention är omsorgen dömd att misslyckas utan omtanke och kunskap, där boendepersonal dessutom inte hanterar situationer utifrån ett NPF-perspektiv.
Vi har låtit Maria Andersson Vogel, fil.dr. i socialt arbete och forskare vid Kriminologiska institutionen, skriva en gästkrönika på detta ämne och vilka svårigheter det finns att klara övergången till frihet efter tvångsvården.
Mattias Bengtsson, som är forskare i socialt arbete, har tittat på hur ungdomar inom all samhällsvård klarar av övergången till självständighet. Han har följt ett antal ungdomar, främst placerade på HVB. De flesta har under placeringens gång kunnat se den som en ny chans till förändring.
Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se
Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL
Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se
Catharina Olsson-Lindh, skribent Tel: 0651-69 90 01 catharina.olsson-lindh@svenskamedia.se
Det är en skrämmande läsning som visar att 85 procent av de intagna tjejerna har varit utsatta för sexuella övergrepp. De har en komplex problembild, med familjeproblem, psykisk ohälsa och missbruk. Många kommer från psykiatrin och verkar inte alls uppfylla kriterierna för tvångsvård. Vi behöver bli bättre på traumabehandling i Sverige så att dessa trasiga tjejer kan få hjälp i tid innan skadliga beteenden leder till värre saker. Hur ska man kunna läka när samhället adderar ytterligare trauman genom inlåsningar och rena övergrepp? Det här får inte fortsätta! De här tjejerna behöver en annan typ av vård. Tjejerna vittnar om att de inte har fått någon förklaring till varför de är där. Maria Bühler, leg psykolog och specialist i klinisk psykologi/neuropsykologi 6 | www.ssil.se
Men den här gruppen tvingas att bli vuxna snabbt. Sverige borde följa efter andra länder som erbjuder en eftervård till alla som har det behovet för att de ska kunna klara sig själva. Det gjordes en utredning 2015 att den här gruppen behöver fortsatt stöd efter 18-årsåldern, men inget har hänt efter den utredningen. Jag vill se förändring.
Annika Rådlund, skribent Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se
Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke
Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se
Layout
Svenska Media Docu AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se
Annonser Marko Grönholm Tel: 0651-55 26 10 marko.gronholm@ssil.se
Annonskoordinator
Karin Bergström Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se
Prenumeration och adressändring Tel: 0651-160 40 info@ssil.se
Teknisk information
Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.
Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta: 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby. Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy
Vårt uppdrag - en meningsfull vardag
Normalisering och integration utifrån intentioner enligt LSS, är viktiga ord. Men det viktigaste av allt är att vårt uppdrag aldrig blir större än den enskildes behov. Det innebär att ord och beslut omsätts i handling - handlingar som resulterar i konkreta förändringar i vardagen. Dessa är synliga och mätbara i ökad delaktighet, inkludering, självständighet samt sund balans mellan utmaningar och färdigheter för den enskilde.
NÄRA
PERSONLIGA
FÖR ALLA
viljabogruppen.se
Vår styrka - vi äger oss själva
Viljabogruppen står för hela processen med visioner, värderingar, fastigheter, verksamheter, personalrekryteringar, kompetenser och utbildningar. Det gör oss starka. Men det bästa av allt är att vi skapar vår framtid tillsammans med våra boende, anhöriga, nätverk och våra uppdragsgivare - som ger oss förtroendet att gemensamt skapa Viljabogruppens värde. Hos oss är alla starkt lysande stjärnor!
Viljabogruppen erbjuder LSS-boende § 9.9 och vi är ett nischat och kvalitetsstyrt bolag. Vårt huvudmål är att personer med autism ska få bo och leva i ett sammanhang där man kan få vara sig själv samt bli självständigare gentemot sina autistiska funktionsvariationer - detta sker genom normalisering och integration i vårt samhälle. Viljabogruppen verkar utifrån ett evidensbaserat förhållningssätt och pedagogik inom visuell tydliggörande pedagogik och lågaffektivt bemötande.
Vill du veta mer? Välkommen att kontakta Ulf Nordlander-Karlsson, 0701-801810 eller ulf@viljabogruppen.se
-Välkommen till en intressant utbildningsdag!
Kostnadsfri Utbildningsdag!
För elfte året i rad arrangerar vi våra populära utbildningsdagar enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.
På våra utbildningsdagar kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
Denna utbildningsdag vänder sig i första hand till dig som placerar inom LSS och är LSS-handläggare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård.
Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe ingår.
Utbildningsdagen är helt kostnadsfri.
AV VÄRLDAR - om gruppbostad enligt LSS
MATS JANSSON
Vad behövs för att en gruppbostad för personer med autism och intellektuell funktionsnedsättning ska fungera så att boende och personal trivs och närstående känner tillit? Mats Jansson är sakkunnig utredare på Autism- och Aspergerförbundet och redaktör för Tidningen Autism. Han har lång erfarenhet av arbete i gruppbostad, daglig verksamhet, gymnasiesärskola och som handledare och utbildare.
HEMMASITTARE
-dubbelt utanförskap
ANNELIE KARLSSON
Föreläsningen handlar om hemmasittare. Hur hanterar vi inom LSS personer som inte klarar att ta sig till daglig verksamhet eller annan sysselsättning? Hur kan vi samverka runt dessa personer som hamnat i ett dubbelt utanförskap? Annelie är legitimerad lärare, specialpedagog och rektor. Hon har arbetat hela sitt yrkesliv med personer med stödbehov.
HOPPLÖST HOPPFULL
-En resa i välfärdens tjänst
LARS GUSTAFSSON
Hur går vi från samverkan till samarbete som gör skillnad?
Följ med på en välfärdsresa från vaggan till graven där egna berättelser, referenser till aktuell forskning och konkreta exempel utmanar och ger stöd!
Läs
mer och anmäl dig på www.ssil.se
Varbergs ungdomshem Falkenbergs ungdomshem
Välkommen till Varberg & Falkenbergs ungdomshem
Varberg har fem platser för killar 15-19 år och Falkenberg fyra platser för killar 14-18 år.
Ungdomarna kan ha haft tufft under uppväxten och svårt att lita på och knyta an till vuxna.
Ungdomarna har kanske börjat hamna i fel sällskap, testat droger eller börjat begå brott. Ofta svårt att hantera impulser, känslor och svårt att sköta skolan.
Vi har även tillstånd för Stödboende!
Kontakt: Peter Andersson Piltz, Föreståndare, 070-439 40 90 peter@falkenbergsungdomshem.se
Behandling
När ungdomen flyttat in har vi först en lära-känna-fas där vi lär känna varandra, bygger relation och ser vad som fungerar och vad som inte fungerar. På Varbergs och Falkenbergs ungdomshem erbjuds ungdomar en trygg och lugn tillvaro i hemlik miljö.
Vi erbjuder terapeutiska samtal.
Vi gör psykologutredningar för bästa behandling.
Det viktiga i behandlingen är att relationen till behandlarna fungerar, så att ungdomen litar på och lyssnar på personalen. Vi gör därför mycket tillsammans för att så långt möjligt lära känna varandra.
Ungdomarna går i skola eller har annan sysselsättning på dagarna och fokus är att ungdomarna skall komma vidare i livet och själva känna att de är på väg någonstans.
Fritiden
På helgerna brukar vi göra aktiviteter som passar ungdomsgruppen såsom bio, paintball, gokart, konserter och köra cross. På vintern åker vi skidor och på sommaren gör vi resor ut i Europa.
www.falkenbergsungdomshem.se www.varbergsungdomshem.se
Lotta Borg Skoglund har alltid varit nyfiken på adhd och hur det kan ta sig i uttryck. Särskilt för kvinnorna, som har kämpat i det tysta och senare i livet söker hjälp för psykisk ohälsa eller utbrändhet. Hon vill öka kunskapen om adhd, hur hormoner kan spela in och med den senaste boken hur personer med adhd kan få hjälp och stöd i arbetslivet.
TEXT JENNY FORS
FOTO EVA LINDBLAD
De senaste tre åren har Lotta Borg Skoglund kommit ut med en bok varje år på temat adhd.
– Vi behöver öka kunskapsnivån om adhd i hela samhället. Jag ville dela med mig av den kunskap som finns inom forskningen, säger hon.
Lotta Borg Skoglund är docent vid Uppsala Universitet och överläkare i psykiatri. Just nu är hon både praktiserande psykiatriker i det egna företaget Smart Psykiatri och forskare samtidigt som hon skriver böcker och föreläser.
”Adhd – från duktig flicka till utbränd kvinna” kom ut våren 2020 och blev en ögonöppnare för många om hur mycket diagnosen skiljer sig mellan pojkar och flickor.
– Flickorna upptäcks inte i lika stor utsträckning som pojkar. De klassiska symptomen för adhd; koncentrationssvårigheter, impulsivitet och hyperaktivitet tar inte fysiska uttryck, som det brukar göra för pojkar. Flickorna håller ofta sin oro inom sig.
Lotta Borg Skoglund har mycket NPF i familjen, men det var när hon började forska om beroende och samsjuklighet som hon fastnade för adhd-spåret.
– Adhd är så pass vanligt och utan rätt stöd och insatser kan det få så enorma konsekvenser. Det är en allvarlig diagnos, med en mycket god prognos. Att få en diagnos ger möjligheter för personen att förstå sig själv, hur man fungerar och vilka delar man har svårigheter med. Hennes kvinnliga patienter påminde så mycket om varandra. De hade hållit så mycket inom sig och kämpat så hårt för att försöka få ihop sina liv.
– Jag ville skriva deras historia. Både så att andra förstår och så att de bättre kan förstå sig själva och vilket stöd de kan få. Den allra mesta forskning som finns om adhd är gjord på pojkar och män. När jag skulle samla material till boken så hittade jag väldigt lite om adhd hos flickor, även om det blivit mycket bättre de senaste åren.
Lotta Borg Skoglund är uppväxt i en familj där många är läkare och forskare.
Lotta Berg Skoglund
Docent vid Uppsala Universitet och överläkare i psykiatri, grundare av Smart Psykiatri, föreläsare och författare.
Bor: Stockholm.
Familj: Gift med Per, fem gemensamma barn 13-18 år.
Intressen: Friluftsliv, litteratur och basket.
»Forskningen ger en ödmjukhet inför att man inte vet och förstår allt«
Det var något som låg nära till hands och kändes naturligt, men hon var ganska rebellisk som tonåring och ville göra precis tvärt om.
– Jag ville vara duktig, få bra betyg och en bra utbildning, så då valde jag ekonomi och Handelshögskolan fast jag inte direkt hade något intresse för det. Jag fattade absolut ingenting. Jag hoppade av efter en termin och kände mig så misslyckad. Jag sökte in på läkarlinjen, men tänkte ändå att jag inte skulle bli läkare. Det var ändå något som lockade med att få jobba med människor. Skärgårdsdoktorn var ett favoritprogram som gick på tv då och jag älskade båtar, så jag sökte mig till Läkarbåten och fick en tjänst där som allmänläkare. Pappa var psykiatriker, så det skulle jag i alla fall inte bli, säger Lotta med ett leende.
Hon hade några fantastiska år på Läkarbåten där hon fick hålla på med sitt största intresse och samtidigt träffa alla sorters människor i alla åldrar.
– Samtal är det bästa jag vet. Genom samtalet kan vill tillsammans med patienten komma fram till en väg framåt och det samtalet har så stor betydelse för den övriga hälsan.
Därför blev det ändå psykiatrin som Lotta sökte sig och hon kunde inte låta bli att forska.
– Jag hade gjort allt för att inte bli som min pappa och så blev jag som en kopia av honom. Jag hade lätt för det här och hade verkligen hittat rätt. Jag kände att om det jag gör kan vara bra för någon annan, att det kan göra skillnad, då får jag vara nöjd. 2015 skrev hon en avhandling om adhd och beroende. Hon intresserade sig för varför vissa fastnar i beroende mycket lättare än andra. Hon ingick i en forskningsgrupp som redan hade mycket kunskap och konsekvenserna av beroende och adhd.
– Forskningen ger en ödmjukhet inför att man inte vet och förstår allt. Vi
behöver lyssna på den vi möter och vara beredda att omvärdera vår kunskap. Det blir särskilt tydligt när man tänker på hur världen ser ut idag och till exempel lyssnar på hur olika rapportering från kriget i Ukraina kan vara beroende på vilken sida av kriget man står på.
ÄVEN BEHANDLING FÖR adhd är utformad efter den manliga normen. Enligt Lotta Borg Skoglund så behöver vi förstå människans hormonella system, som är olika för män och kvinnor.
Kvinnans hormonella system är i konstant förändring. Hormonnivåerna ökar vid pubertet, sedan vid varje månatliga menscykel, vid graviditeten och så går den ned vid klimakteriet. Män har en mer stabil hormonnivå genom större delar av sina liv.
– Det är vid puberteten som adhd hos unga kvinnor ofta blir mer synlig, men det vi ser då är oftast inte adhd:n i sig utan oftare samsjukligheten i form av ångest, depression eller ätstörning. Det är vanligt att bara se konsekvenserna och så missar vi adhd:n igen. Problemen avfärdas som bara hormonella.
Övriga konsekvenser som är vanliga hos unga kvinnor med adhd är självskadebeteende, sexuell utsatthet, tonårsgraviditet, mobbning, rökning och utbrändhet. Hos unga män är det högre risk att de hoppar av skolan, hamnar i missbruk och kriminalitet. Hos både tjejer och killar finns ökade risker för suicid, olyckor, depression, arbetslöshet, ekonomiska svårigheter och socialt utanförskap.
Lotta Borg Skoglund vill öka förståelsen i skolan, hos föräldrar, på arbetsplatser.
– Vi måste lyssna på de flickor som presterar, är under konstant stress och har svårt att få livspusslet att gå ihop. Vi måste tänka att ångest och ätstörning kan vara adhd och vi måste tänka på att även vuxna kan ha adhd. De som konsekvent har
svårt att räcka till i sin föräldraroll eller på jobbet. Vi måste förstå att adhd inte växer bort.
Cirka 5-6 procent av alla svenska barn och ungdomar har adhd och av de som söker sig till vården och socialtjänst finns det en stor överrepresentation, vilket gör det ännu viktigare att vi anpassar oss till den här gruppen.
– Många tycker säkert att det finns en överdiagnostisering till viss del. Samhäl-
let är inte anpassat för diversiteter. Skolan kräver ganska tidigt att eleverna ska ha en hög mognad. Här har vi ett gemensamt ansvar att inte överdiagnostisera. Adhd är en laddad diagnos som innebär både begränsningar och möjligheter.
Diagnosen är kopplad till vissa insatser och behandlingar. Man får en utredning, diagnos och sedan behandling.
– Men när man står i kö tappar man tid. Det är viktigt att få andra insatser under
tiden som man har rätt till även utan diagnos.
Smart psykiatri, som Lotta är medgrundare till, utreder och behandlar neuropsykiatriska och allmänpsykiatriska tillstånd. Tillsammans med kollegan Martina Nelson, leg. psykolog, har Lotta skrivit böckerna ”Svart bälte i föräldraskap – att lösa vardagen i NPF-familjer” som kom ut 2021 och ”Adhd på jobbet” som kommer ut i augusti 2022.
»Vi
– Vi brinner för att dela med oss av den kunskap som finns. Jag vill ge tillbaka till samhället. I arbetslivet har personer med adhd ofta kortare anställningar och högre sjukskrivningar. Jag kan berätta att jag håller på med ännu en bok nu som handlar om adhd hos äldre. Den ska heta ”Åren går – adhd består”.
Lotta Borg Skoglund sitter också med i SiS vetenskapliga råd och tycker att det är bra att de unga flickornas utsatta situation lyfts fram och tas på allvar. Ungefär hälften av ungdomar placerade på SiS har en adhd-diagnos.
Både tjejer och killar med adhd löper högre risk att hamna i sårbara miljöer.
– Jag önskar att vi kunde se en orosanmälan till socialtjänsten som ett erbjudande om stöd. Jag vill att fler ska se det så och inte reagera med rädsla. Det ger ju en snabbare möjlighet till utredning och stöd. Eftersom svårigheterna vid adhd ofta är ärftliga också så är det inte så konstigt att det skapas sårbara familjesystem, avslutar Lotta Borg Skoglund. ●
”Lyssnar din tonåring?” (2017) tillsammans med Liria Ortiz.
”Adhd – från duktig flicka till utbränd kvinna” (2020).
”Svart bälte i föräldraskap – att lösa vardagen i NPF-familjer” (2021) tillsammans med Martina Nelson.
”Adhd på jobbet” (2022) tillsammans med Martina Nelson.
Förlag: Natur & Kultur.
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år
KBT och 12-stegsbehandling.
072-559 09 39
ALLVIKEN HVB UPPSALA TÄRNSJÖ info@allviken.se www.allviken.se
Tillståndspliktigt stödboende för personer från 16 år
Stöd dygnet runt av personal i intilliggande lägenhet.
072-399 05 33
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år
KBT och 12-stegsbehandling.
073-405 00 15
ÖSTAGÅRDEN UPPSALA TÄRNSJÖ info@ostagarden.se www.ostagarden.se I
ÄLBY STÖDBOENDE UPPSALA info@allviken.se I www.allviken.se I I
Våldsutsatta personer med skyddad identitet får inte tillräckligt bra stöd och skydd. Det visar en ny rapport från Jämställdhetsmyndigheten som bland annat rekommenderar att våldsutsatta ska få en egen stödperson och att kunskapen om ekonomiskt våld behöver höjas.
Att leva med sekretessmarkering eller skyddade personuppgifter innebär att ständigt ha ett överhängande hot mot sig att bli hittad av sin förövare. Dessutom gör det att vardagen begränsas när man inte har möjlighet att uppge sina personuppgifter.
Jämställdhetsmyndigheten beskriver en svår livssituation för våldsutsatta kvinnor och barn med skyddade personuppgifter. Förutom vardagliga svårigheter finns den psykiska och ekonomiska utsattheten kvar.
I en ny undersökning som bygger på forskning, uppgifter från myndigheter och djupintervjuer visar man att myndigheterna inte ger tillräckligt bra stöd och skydd till personer med skyddad identitet. Dessutom gör brister i rutiner att personuppgifter röjs.
– Konsekvenserna av att någon råkat
göra fel på socialtjänsten eller en myndighet blir oerhört stora för kvinnorna och barnen. Många tvingas flytta och riva upp allt i sitt liv. De berättar om en ständig oro för att våldsutövaren ska söka upp dem, säger Sophie Nilsson, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten.
Av de 86 intervjuade kvinnorna hade nästan alla varit utsatta för våld av en partner under lång tid, allt från fem till tjugofyra år. De har varit utsatta för fysiskt, psykiskt, ekonomiskt, sexualiserat och materiellt våld i olika omfattning. 20 procent av de intervjuade kvinnorna är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.
Konsekvenserna av våldet är bland annat att två tredjedelar av kvinnorna diagnosticerats med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och så även flera av barnen.
Av intervjuerna framkom att nästan alla kvinnor hade polisanmält våldsutövaren. Många av kvinnorna hade berättat om sin våldsutsatthet för andra yrkesverksamma och närstående. Anmälan om barn som far illa hade gjorts till socialnämnden gällande cirka hälften av kvinnornas barn.
Uppgifter från de intervjuade kvin-
norna visar att mer hade kunnat göras av samhället i ett tidigare skede för att förhindra ytterligare våld. Bland annat påpekas att det uppstår ett glapp mellan det att socialnämnden får kännedom om våldsutsattheten, fram till dess att behov av insatser utretts och beviljats.
– Barn med skyddade personuppgifter har ibland umgänge med en våldsutövande förälder. Vi konstaterar att det är högst olämpligt. Barns rättigheter behöver stärkas och tillvaratas i högre grad. Vi rekommenderar också att de här kvinnorna och barnen kan få en kontaktperson så att de får hjälp med myndighetskontakter, säger Sophie Nilsson.
– De män som utövar våld och hot mot kvinnor och barn bör oftare än i dag dömas för sina brott. På så sätt behöver färre personer flytta eller leva med skyddade personuppgifter. Vi ser att bristen på ett stadigt boende till kvinnor som lever med skyddade personuppgifter är ett allvarligt problem. Ett tryggt boende är avgörande för att kunna upprätthålla skyddet och en förutsättning för en fungerande livssituation, säger Mikael Thörn, enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten.
KÄLLA: JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETEN
Serviceboende med stöd och omsorg utifrån den boendes behov och förutsättningar.
Psykiatrisk öppenvård
Fristående grundskola åk 7-9 med inriktning mot elever som är i behov av särskilt stöd.
Familjecenter för ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsvariationer.
För unga vuxna som är redo att träna på eget boende och inventera eventuella behov till stödinsatser.
Villbergagruppen erbjuder boende och skola i lugn miljö för ungdomar, unga vuxna och vuxna som behöver extra stöd i tillvaron.
Vår pedagogik bygger på tydlighet, förutsägbarhet och kontinuitet där varje individ, utifrån egna förutsättningar, kan finna trygghet genom att förstå och förutse sin vardag. Med lyhördhet och delaktighet formar vi en verksamhet som utgår från individuella styrkor, intressen och drömmar.
Välkommen till Villbergagruppen. Hos oss finns plats för var och en.
Villbergagruppen | Villberga 6, 749 51 Grillby | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se
Stiftelsen Bergslagsgårdar har över 30 års erfarenhet av familjehemsvård Vi är en allmännyttig stiftelse som drivs utan vinstintresse och finns i Örebro, Västerås och Karlstad
Familjehem
Våra familjehem tar emot barn, ungdomar och vuxna. Vi erbjuder även placering i familjehem för föräldrar tillsammans med barn.
Behandlingsfamiljer
Familjehem med utbildning i beroendekunskap och återfallsprevention tar emot vuxna med missbruksproblematik. Familjehem utbildade i traumamedveten omsorg tar emot mindre barn med komplex problematik
Jourfamiljer
I våra jourfamiljer är en vuxen hemma på heltid. De tar emot barn och ungdomar i akut behov av placering.
Skydd i familjehem
Noga utvalda familjehem med mångårig erfarenhet tar emot kvinnor med eller utan barn, familjer eller män i behov av skydd.
Tel. 019-17 05 90 www.bergslagsgardar.se
Konsulentstödd jour - och familjehemsvård i Stockholm, Mälardalen och Uppland.
Stockholm, Mälardalen och Uppland.
Tre kvalificerade HVB söder om Stockholm för pojkar 13-18 år. Behandling med A -CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.
Tre kvalificerade HVB, strax söder om Stockholm. Pojkar 13-18 år. Behandling med A-CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.
LEJONGRUPPEN AB www.lejongruppen.se 08 - 445 55 00 info@lejongruppen.se
LEJONGRUPPEN AB = www. lejongruppen.se 08-445 55 00 = info@lejongruppen.se
FamiljeDynamiken arbetar sedan 2005 för barn, ungdomar och familjer i behov av individanpassade insatser. Mellbygård HVB, e� trivsamt behandlingshem beläget i Par�lle, strax utanför Göteborg. Verksamheten erbjuder 7 platser, för pojkar och flickor mellan 14 och 18 år som befinner sig i riskmiljöer och har e� socialt nedbrytande beteende. FamiljeDynamiken erbjuder också öppenvård för barn och unga samt stödboende för ungdomar.
Alla människor besi�er styrkor och resurser vilka kan användas för a� skapa en process mot förändring.
För informa�on eller placeringsförfrågan
HVB Mellbygård: 031-387 10 70
Stödboende/Öppenvård: 031-707 30 00
Det finns ungefär 20 000 barn i Sverige som är placerade i familjehem. Lisbeth Pipping önskar att hon hade varit en av dem. Hon vill att vi vågar se barnets perspektiv och vågar se barn som är utsatta för vanvård och försummelse. Vi har gjort ett besök hos Sanna och Micke Nöjd, som har varit familjehem till barn och ungdomar i 14 år. Forskaren Mattias Bengtsson har tagit reda på hur ungdomars övergång till självständighet kan se ut.
Sanna Nöjd har alltid varit en person som vill hjälpa, särskilt barn och djur. Hundarna Chilla och Essie är en stor tröst och glädje för barnen som kommer till familjen. Foto: Anne Haavisto
Sanna och Micke Nöjd har varit familjehem till barn och ungdomar i 14 år. De har även haft två skyddsplaceringar, samt varit jourhem. Då de misslyckades med den första placeringen tvekade de ett tag ifall de skulle göra ett nytt försök, vilket de gjorde. Och sedan dess har de haft tio barn som under olika långa perioder bott hos dem och hundarna på gården i Tungelsta.
– Det gör ont i hjärtat när man hör vad de här barnen varit med om och ibland känner man sig maktlös. Men att bli familjehem är bland det bästa vi gjort i livet, säger Sanna.
TEXT ANNE HAAVISTO
FOTO ANNE HAAVISTO OCH GETTY IMAGES
Sanna berättar att hon alltid varit en person som vill hjälpa andra, särskilt barn och djur. När hon gick barn- och ungdomsprogrammet träffade hon en flicka på praktiken som inte hade det bra hemma, som hon ville hjälpa. Redan då, när Sanna var 18 år, såddes fröet till det familjehem som hon och hennes man Micke har sedan 2008. Deras egna barn var då tonåringar och Sanna kände att hon hade tiden som behövdes. Efter att hon sett en tidningsannons att Nynäshamn kommun sökte jour- och familjehem tog de kontakt med dem och blev utredda, men första uppdraget var via något som hette familjehemspoolen.
– Jag och min man träffade bland annat en psykolog och en socialsekreterare som frågade oss om allt; vår uppväxt och hemmamiljö, skolgång, kompisar, trauman eller jobbiga händelser vi varit med om, berättar Sanna.
Efter en tid fick de meddelandet att de var godkända. Sanna hittade via familjehemspoolen en pojke på 13 år som behövde ett familjehem, som de trodde kunde passa. – Bara vi ger honom mycket kärlek så löser sig allt. Så var det ju inte, fick vi snabbt lära oss, säger hon.
POJKEN FLYTTADE IN och Sannas familj blev familjehem direkt under en längre tid, vilket inte var helt korrekt, då barn först ska vara på ett jourhem i väntan på utredning. – Vi klarade inte av uppdraget. Vi älskade honom och han älskade oss, men han var svår. Han drack och tog droger och rymde, vi visste inte hur vi skulle hantera honom och vi hade heller ingen att ringa och rådfråga. Han var hos oss i fem månader och det var även jobbigt för våra barn som då var i tidiga tonåren. Jag grät när han åkte, arg och besviken på mig själv för att vi hade misslyckats.
Sanna och Micke var tveksamma om de skulle göra ett nytt försök. Men när de fick höra talas om ett så kallat konsulentstött företag som hjälper jour- och familjehem bestämde de sig för att prova igen.
– Södertörns familjehemsvård arbetade med mycket stöd och handledning för familjerna och man kunde få råd och stöttning dygnet runt, vilket vi tyckte lät väldigt bra. De kom hit, det gjordes en ny utredning och vi kunde sätta igång som jourhem, berättar Sanna.
Hos ett jourhem är tanken att barnet ska stanna i max fyra månader, under socialtjänstens utredningstid, men det blir oftast längre.
– Det tar tid för socialtjänsten att utreda barnets behov och hitta ett passande familjehem. Vår längsta jourplacering har varit nio månader.
Placeringen av barnet är oftast omedelbar, samma dag eller dagen efter. Man kan
som familj tacka nej om det inte passar tidsmässigt eller av andra skäl.
– Det har hänt att vi har varit jour- och familjehem samtidigt åt två olika barn. Till exempel hade vi en flicka här i fyra år och i samråd med den flickan tackade vi ja till en jourhemsförfrågan. Det är viktigt att ha en bra kommunikation med sina egna barn och eventuella familjehemsbarn, vid en jourhemsförfrågan, så att allt blir så bra som möjligt, säger hon.
En svårighet i början av en placering är, enligt Sanna, byråkratin och pappersarbetet. Vid en SOL-placering, är barnets biologiska föräldrar vårdnadshavare. Vid en LVU-placering behövs föräldrarnas godkännande.
– Då behöver man föräldrarnas underskrift i många ärenden, till exempel vid bokning av läkare och andra vårdkontakter och när man ska hämta ut medicin till
»Jag önskar fullmakten kom tillsammans med barnet, det skulle spara mycket tid och energi«
barnet. Då kan man få vänta på att socialtjänsten fixar en fullmakt, och det kan ta tid. Jag önskar att fullmakten kom tillsammans med barnet, det skulle spara mycket tid och energi. Så det kan vara tungrott, säger Sanna.
DET ÄR VIKTIGT att barnets föräldrar är så involverade som det bara går och att det är viktigt att försöka hålla en god kontakt, för att visa barnet att man respekterar deras föräldrar.
– En flicka till exempel ville färga håret och då sa jag att vi skulle fråga hennes mamma. Sånt är superviktigt tycker jag. Vissa saker måste föräldrarna vara med
och bestämma och förklara det sakligt för barnet. Nästan vid alla placeringar har vi haft umgänge med barnets föräldrar, genom telefonsamtal eller möten i och utanför vårat hem. Att förklara för barnet att föräldrarna älskar hen, för oftast finns där en eller två föräldrar som verkligen gör det, men av olika anledningar är de inte kapabla att ta hand om sitt barn.
Sanna berättar att de även haft två skyddsplaceringar.
– Det innebär att ingen får ge ut barnens namn eller personnummer. De får heller inte figurera med namn i e-post eller på sociala medier. De gångerna hade vi ingen kontakt alls med föräldrarna. Allt
Barnen som kommer till ett för dem helt okänt hem brukar få ge en godisbit till hundarna, som kan hjälpa till att avdramatisera situationen. Foto: Getty Images
Q Ta en första placering som jourhem istället för familjehem för att se vad det är, då finns också oftast en tidsgräns och ni hinner känna av om det är något för er.
Q Kontakta ett konsultentstött företag som du skulle vilja jobba med, för de är tillgängliga och kan hjälpa till med stöttning och råd dygnet runt.
Q Se över din arbetssituation för att se om du kommer att ha tid och ork. Att jobba heltid samtidigt kommer förmodligen inte att fungera, de här barnen tar mer tid än ens egna barn.
Q Se över din bostad så det finns plats för barnet att få ett eget rum. De ska inte behöva dela rum med dina eventuella egna barn.
Q Det är inte alltid enkelt, men den kärlek och uppskattning som man oftast får från barnet/ungdomen och många gånger även föräldrarna överväger svårigheterna.
blir sekretess, och än mer tungrott. Första gången var det lite läskigt och jag tänkte att tänk om någon kommer hit och hotar oss med vapen till exempel.
HITTILLS HAR DE haft tio barn placerade hos sig. Genom åren har de haft ett eller två barn i olika perioder.
– Ett barn i taget passar vår familj bäst, då det kräver mycket ork och energi. Vi har sagt att vi bara ska ta emot tonåringar, men det har även glidit in tre mindre barn; två femåringar och en åttaåring. Socialtjänsten är ansvariga för barnen till de är 18 år eller har gått ut gymnasiet. Sedan händer det att de ”släpps fria”, utan någon ordentlig plan.
– Vi har hört fruktansvärda historier om ungdomar som bara släppts efter att de fyllt 18 och att de i princip stått på gatan med sina väskor. Då är det lätt att som familjehem känna sig utnyttjad av socialtjänsten, då de vet att vårat hjärta brinner för barnen och att vi inte slänger ut dem på gatan. Och skulle alla barnen få stanna
kvar hos oss några år skulle vi inte kunna ta emot nya barn, för det finns ingen plats i hemmet. Jag tycker det alltid skulle finnas en plan för ”Vad händer nu?” Och alla borde ha rätt till hjälp att skaffa eget boende, men så är det inte hos alla kommuner. Jag skulle vilja ha ett kontrakt, när jag tar emot en ungdom, där det står vad som ska hända sen. Det skulle vara en trygghet både för ungdomen och oss som familjehem.
Sanna och hennes man är mycket nöjda med Humana, som de jobbat för sedan några år. En gång i månaden träffar de en grupp med andra familjehem.
– Det är en trygghet att följa varandra och få stöd och hjälp. Man kan ringa sin konsulent på Humana dygnet runt och vill jag att någon av dem kommer så gör de det, oftast redan nästa dag. Om jag av någon anledning inte har möjlighet att ringa samtal, till skola eller myndigheter så hjälper de till med det. Det har också all kontakt med socialtjänsten, vilket är väldigt skönt. Det jag saknar är en slags ”barnvaktspool” där vi kan hjälpa varandra och dit man kan höra av sig om man behöver barnvakt, ifall man måste åka i väg på något viktigt, berättar Sanna.
Sanna säger att hon är så imponerad av barnen som kommer, ibland med bara en liten väska med kläder.
– Där står barnet i hallen, tillsammans med vuxna människor de aldrig träffat tidigare, till ett hem de aldrig varit i. Och de har aldrig gråtit. Vilka kämpar, vilka små krigare. Det gör ont i hjärtat att tänka på vad de stått ut med i sina liv, och då har hundarna varit guld värda, säger hon.
HUNDARNA CHILLA OCH Essie, av rasen Pumi, arbetar två dagar i veckan som skolhundar. De är en stor tröst och glädje även för barnen som kommer hem till oss, för de avdramatiserar situationen.
– Barnen får godis i handen som de ger till hundarna. Hundarna hjälper till vid
överlämnandet av barnen och stämningen är inte lika laddad.
Barnen som kommer hem till Sanna och Micke har varit med om tunga saker, som ingen ska behöva vara med om i sitt liv. Att ge kärlek och visa att man finns för dem och bryr sig är det allra viktigaste. Men ibland är det tufft, när barnen mår dåligt och man känner sig maktlös.
– På kvällarna ligger de i sina sängar med alla tankar och man lyssnar efter gråt och knackar på och erbjuder sin närvaro och stöttning. Jag anser att det är bättre att knacka en gång för mycket än en gång för lite, vi har lärt oss att vi på så sätt kommer närmare dem. Många är bra på att anförtro sig till oss, men ibland är det frustrerande att inte få veta allt de varit med om. För de mindre barnen,
»Det gör ont i hjärtat att tänka på vad de stått ut med i sina liv, och då har hundarna varit guld värda«
som inte förstår vad det är som händer, brukar jag berätta kvällssagor där jag väver in historier som de kanske känner igen från sin tidigare vardag. Då kan de börja berätta om sina erfarenheter.
Det är viktigt att man har en förmåga att känna in olika människor och vara genuint intresserad av barnen.
– Att visa intresse för deras liv och kultur är jätteviktigt. Till exempel genom att fråga vad de brukar äta för mat hemma och hur de firar jul och födelsedagar. Sen brukar jag berätta skojiga saker om vårat liv och hur vi brukar göra, säger Sanna.
Vad har ni fått för insikter sedan ni blev ett familjehem?
– Jag har förstått att jag har lätt för att prata med barn och tonåringar och få dem att ta kontakt och öppna sig. Och att vi som familj får dem att känna sig trygga, uppskattade och älskade. Jag fick ett sms från en flicka som bara bott här i en vecka där hon skrev ”Jag älskar dig”. Sånt går ju rakt in i hjärtat och värmer. Jag har lärt mig att det finns många olika typer av familjer, många i fattigdom och misär, även här i Sverige.
Vad är det bästa med att vara familjehem?
– All kärlek. En del människor tror att man gör det här för pengar, men så är det inte. Vi har ett stort hjärta, älskar barn och vill hjälpa. ●
“Alla
www.9vb.se I 010-150 21 30 I info@9vb.se
Placeringsrådgivare I 010-150 21 36 I placering@9vb.se
Kontakta oss så hjälper vi dig. Marko Grönholm 070-092 77 30, marko.gronholm@ssil.se
Paromagruppens familjehem för vuxna
För pojkar och flickor 9-13 år
• Individanpassade insatser
• Traumamedvetet förhållningssätt
• Omsorg - Trygghet - Delaktighet
0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se
Familjehemsvård för vuxna med missbruk- och beroendeproblematik, psykisk ohälsa, kriminalitet, sociala/neuropsykiatriska problem och/eller personer med skyddsbehov.
Familjehemmen finns i Närke, Västmanland, Dalarna och Hälsingland.
Handledning varannan vecka - LARO - PsykologsamtalÅterfallsprevention - Praktik/studier - Hämtning av klienter
ida@paromagruppen.se www.paromagruppen.se
BEROENDEVÅRD MED 35 ÅRS ERFARENHET!
Vi erbjuder hela vårdkedjan allt i från evidensbaserad- och behovsanpassad behandling, anhörigstöd, utsluss och familje- och jourhem för alla åldrar.
Ring 020-20 20 75 www.namndemansgarden.se
Lisbeth Pipping växte upp med en utvecklingsstörd mamma som inte kunde ta hand om henne eller hennes småsyskon. Det blev Lisbeth som fick ta huvudansvaret redan som sjuåring.
Det finns ungefär 20 000 barn i Sverige som är placerade i familjehem. Lisbeth Pipping önskar att hon hade varit en av dem. Hon vill att vi vågar se barnets perspektiv och vågar se barn som är utsatta för vanvård och försummelse. Socialtjänsten sa ofta att Lisbets mamma ”gör så gott hon kan”. Enligt Lisbeth så är en relevant motfråga ”Ja, men räcker det?”
TEXT JENNY FORS FOTO GOTHIA KOMPETENS
Lisbeth Pipping växte upp i misär, bristande omsorg, misshandel, övergrepp och kärlekslöshet. Hon hade velat att någon hade vågat se henne, vågat fråga hur hon hade det, vågat stå kvar och ta emot svaret och vågat göra något.
– Ytterst få vågade se mig och mina systrar. Vi växte upp med en svårt alkoholiserad pappa och en utvecklingsstörd mamma. Jag väljer att använda ordet utvecklingsstörd, säger Lisbeth Pipping.
Hon föreläste hos Refam utbildning om sin uppväxt där pappan försvann ur bilden efter en skilsmässa då Lisbeth var sju år gammal.
– Han slog min mamma och söp upp alla pengar. ”Visst var det bra att din pappa försvann”, kunde folk säga. Men han klarade av föräldraskapet bättre än min utvecklingsstörda mamma. Hon som slog oss barn och spelade upp pengarna på enarmade banditer och bingo. ”Hon gör så gott hon kan”, sa de om min mamma. De hade aldrig sagt att min pappa ”gör så gott han kan”. Men det är ingen skillnad för barnet om det är alkoholen eller utvecklingsstörningen som gör att föräldern inte klarar av sin föräldraroll.
Pappan hade stora varma händer och ett stort knä som Lisbeth brukade krypa upp i. Då klappade han henne på huvudet och dröjde kvar med den varma handen och sa att hon var det bästa som hade hänt i hans liv, att hon var hans lilla prinsessa.
Hon hade aldrig krupit upp i sin mammas famn för att hon ville det själv. Hon kunde göra det för mammans skull. För att mamman behövde det.
– Hon sa alltid ”Visst är jag en bra mamma?”, ”Visst älskar du mig väldigt mycket?”. Det sista av min barndom försvann där när jag var sju år, för då fick jag ta huvudansvaret för både mina småsyskon och min mamma, berättar Lisbeth Pipping.
Intellektuellt låg mamman på en åttaårings nivå och emotionellt kunde hon vara som en fem-sexåring. Hon förstod inte hur ofta man skulle byta kläder eller duscha, så Lisbeth och hennes syskon var ständigt smutsiga och luktade illa. – Jag fick senare läsa min mammas
Hon är författare, föreläsare, beteendevetare, teckenspråkslärare.
Böcker: Kärlek och stålull (2017) Gothia Kompetens, Familjehemsboken (2013) Gothia Kompetens, Hjälp, mitt barn är mobbat (2013) Gothia Kompetens, Jag mobbar inte (2016) Vulkan, Snöängeln (2015) Vulkan, Kylskåpsbolibompa (2015) Vulkan, Magmammor och pungpappor (2015) Vulkan, Nova och demonerna (2016) Vulkan.
journal hos socialtjänsten och där står det att de ”försöker bebringa familjen elementära hygienvanor”. Det var när jag var sju år. Visst låter det fint, men jag vet inte vad de gjorde för när jag var 16 år står det ”Vi har länge försökt bebringa familjen elementära hygienvanor”. Min mamma hade inte förmågan.
I FJÄRDE KLASS gjorde Lisbeths fröken ett hembesök i familjen för att se hur det egentligen stod till. Då hade de bott i lägenheten i fyra år och under de åren hade ingen städat toaletten. Hemmet var smutsigt och kläderna blev aldrig tvättade. Det slutade med att fröken gjorde en orosanmälan till socialtjänsten, som fick höra att mamman inte kunde med tvättmaskinen i källaren. På frågan om hon inte kunde få en egen tvättmaskin så svarade de att hon inte skulle kunna klara av den heller.
– Men om man inte kan sköta en tvättmaskin, hur ska man då kunna sköta tre små barn? De förskolebarn som jag brukar föreläsa för förstod direkt det som ingen på socialtjänsten ville förstå.
Lisbeth berättar med stor värme hur hon förklarar för fem-sexåringarna under sina föreläsningar att hon var tvungen att ta hand om sin mamma och sina småsyskon.
– ”Det är för svårt att vara mamma eller pappa när man är barn”, sa en pojke.
Han berättade att han är rädd för mörker, mördare och monster under sängen. Han brukar ropa på pappa och klättra upp på hans rygg så att pappan kan bära sonen till föräldrarnas säng. ”Vem tog hand om det rädda hos dig?”, undrade han. Jag förklarade att jag fick ta hand om det själv. Sedan undrade ett annat barn om jag kunde hålla reda på det här med tid. För när man gör någon kul går ju tiden fortare och gör man något tråkigt går tiden långsamt. ”Och hur var det när du blev ledsen? Den som är vuxen måste ju vara den som tröstar”.
En flicka förklarar hur hon brukar gråta lite extra när pappa kommer och tröstar. Sedan brukar han alltid säga att de ska kolla i frysen efter glass.
– Min mamma kunde inte se när vi behövde tröst eller när vi var sjuka. Hon hade inte ens förmågan att hålla oss mätta och hon kunde inte se när vi var utsatta.
DET KOM MÄN hem till familjen som även utsatte barnen för övergrepp. Och som inte de här övergreppen, rädslorna, ensamheten, hungern och misären var nog så utsattes Lisbeth även för mobbning i skolan för att hon var det här smutsiga barnet som luktade illa.
Lisbeth Pipping vill att vi ska våga prata om de här barnen, våga se dem från barnens egen synvinkel. För hon är inte ensam om den här uppväxten. I Sverige föds 1 400 barn varje år som har en förälder med intellektuell funktionsnedsättning.
I sin bok ”Kärlek och stålull” skriver Lisbeth om sin barndom. Titeln kommer från den dagen hennes mamma skulle tvätta bort färg från hennes kropp och använde stålull.
– Jag vill visa barnen att de inte är ensamma. Och många hör av sig till mig och säger ”Det här är precis som min barndom”. Oscar, som jag intervjuade när jag skulle börja skriva barnböcker om familjehem, frågade mig hur jag kunde veta precis hur han hade haft det. Han hade inte heller haft några lakan i sängen och han var ständigt hungrig. Han berättade för mig varför han längtade till att börja skolan. Det var för att kunna lära sin mamma att läsa. Barn ska inte leva för att ta hand om sina föräldrar. Och barn behöver få veta vad som är fel med sin mamma eller pappa. Annars sätter fantasin igång.
Jag hade önskat att någon hade berättat hur det var ställt med min mamma.
”Barn har rätt att få vara barn – det är därför familjehem finns”, skriver Lisbeth i sina barnböcker. Hon tycker att det är viktigt att prata om hur man kan längta efter och älska sina föräldrar samtidigt som man har det bra hos sina fosterföräldrar.
”Kylskåpsbolibompa” heter en av barnböckerna där Oscar, sex år, fascineras av det välfyllda kylskåpet och hellre vill titta in där än på barnprogrammet Bolibompa. De ställer äggklockan på en minut om dagen så han får stå där och titta.
– Det kan ta flera veckor, ibland månader, innan ett vanvårdat barn som har kommit till ett familjehem har vant sig vid att det kommer att finnas mat även vid nästa måltid. Jag har hört berättelser om barn som har gömt köttbullar under kudden för att det kan vara bra att ha. Så hade jag också tänkt. Jag önskar själv att jag hade fått komma till ett familjehem.
Men Lisbeth vill också säga att det betyder otroligt mycket när någon ser barnet. En kille berättade om en vaktmästa-
»Jag önskar själv att jag hade fått komma till ett familjehem«
re på skolan som han brukade prata lite med både före och efter skolan. ”Jag hade inte överlevt utan den där vaktmästaren”, sa han. Den där klappen på kinden. ”Du vet väl att du är en bra kille”, brukade vaktmästaren säga. Det kan räcka långt.
SJÄLV ÖVERLEVDE HON för att hon var sommarbarn i Småland. Men sommarföräldrarna hade aldrig träffat mamman och förstod inte varför barnen åt som hästar de första tre veckorna och grät så mycket när de var tvungna att åka hem igen efter åtta veckor.
– Ni kan vara den där personen för ett barn. Den som vågar fråga hur det är hemma. Tredje gången kanske man vågar berätta. Och de här barnen som vi ser som problembarn; vi måste förstå varför de är som de är. Man slutar aldrig älska sina föräldrar – man slutar att älska sig själv. Sedan behöver vi också prata om vad mobbning gör med barn, både den utsatta, den som utsätter och de som inte gör någonting. För mig var inte slagen värst, eller att få huvudet nedtryckt i toaletten; det var ensamheten.
Lisbeth gick i terapi och lyckades läka sina sår från barndomen. I dag har hon två vuxna barn och är beteendevetare, teckenspråkslärare, föreläsare och författare. Förutom boken om sin barndom har hon skrivit två böcker om mobbing, en bok om hur det är att vara familjehem och fyra barnböcker om familjehem.
– Jag vill lyfta familjehemmen. Alla klarar inte av att vara föräldrar på heltid, avslutar Lisbeth Pipping. ●
Lisbeth Pipping talade på en digital föreläsning hos Refam utbildning den 29 mars. Den var subventionerad av Familjehemsstiftelsen Skaraborg, som äger Refam. En fördjupad utbildning om ungas psykiska ohälsa hålls den 27 september.
WWW.REFAM.SE
Hur ser ungdomarna själva på sin placering på HVB eller familjehem? Vad har de för tro på framtiden och hur ser de på övergången till självständighet? Det har Mattias Bengtsson, forskare i socialt arbete vid Högskolan i Gävle tagit reda på genom att följa dessa ungdomar under flera års tid.
Ungdomar som placeras på HVB (hem för vård och boende) har behov av vård och behandling eller stöd inom socialtjänstens ansvarsområde; som missbruk, normbrytande beteende och kriminalitet. Om föräldrarna saknar förmåga att tillgodose barnets behov kan det bli aktuellt med familjehemsplacering.
HVB har ofta kritiserats och det är en komplex verksamhet som kräver en hel del från alla parter. Även familjehem kan
ha sina utmaningar. Mattias Bengtsson är forskare i socialt arbete vid Högskolan i Gävle och har skrivit en avhandling om ungdomars övergång från samhällsvård till vuxenliv.
Han har följt ett 20-tal ungdomar under 2,5 år och intervjuat dem under tre tillfällen.
– Jag förstod att jag skulle behöva följa dem över tid för att få hela bilden. Vid första tillfället var de flesta negativa till sin placering, vid andra och tredje tillfället hade de en bättre förståelse för sin placering och insåg att den hade bidragit till en ny chans till förändring, berättar Mattias Bengtsson.
Han har en bakgrund som socialarbetare och för tio år sedan började han som lärare på Socionomprogrammet i Gävle. Där kom han i kontakt med en gästforskare som lade grunden till det som skulle bli Mattias avhandling.
– Det finns ganska mycket studier hur det går för dessa ungdomar. Det är en ganska trist läsning. De har tuffare att etablera sig på bostadsmarknaden och arbetsmarknaden än andra jämnåriga, de riskerar också till högre grad att drabbas av psykisk och fysisk ohälsa och kriminalitet.
PARALLELLT MED SÅRBARHETEN hos den här gruppen försöker de att handskas med utmaningarna de möter, därtill försöker de förstå sin placering och planera sin framtid. Mattias riktade in sig på åldersgruppen 17–20 år där majoriteten var placerade på HVB.
En av Mattias frågor var vilka förväntningar ungdomarna hade på framtiden. Även om de flesta var negativa vid det första tillfället över hur deras situation såg ut, så var de övervägande positiva när de skulle titta längre fram.
– Det tycker jag är hoppfullt. De ville helst bli en vanlig Svensson i framtiden och vara en del av samhället, att få bostad och ett jobb.
Många av de intervjuade hade fått vara delaktiga i planeringen av sin placering och vissa hade även själva bett om att få vård. Även om de vid första intervjutillfället var negativa till placeringen beskrev de senare att de hade utvecklat en ny förståelse för att de behövde vård och hjälp att komma bort från gamla miljöer, kompisar och beteenden.
Ett typiskt exempel som Mattias beskriver i avhandlingen är en 19-årig kille som var på HVB på grund av drogmissbruk och en kriminell livsstil. Han berättade att han initialt tyckte att han hade blivit tvingad till vård, men att han senare tyckte att det var en nödvändig förändring för hans eget bästa. Han förstod att det till sist var upp till honom själv att göra något åt problemet.
ÖVERGÅNGEN FRÅN VÅRD till självständighet sker ofta abrupt. Vid 18 års ålder är det inte längre socialtjänstens ansvar att ge vård och stöd, vilket gör att vuxenlivet kommer snabbare.
– De här ungdomarna har inte alltid det självklara stödet från sina föräldrar, men många har utvecklat strategier att klara det också genom att hålla kontakten med personal, familjehemsföräldrar eller annan kontaktperson som de har fått förtroende för.
Mattias Bengtsson tycker att Sverige ligger lite efter. I Norge, Danmark och Finland finns ett system där man erbjuder stöd upp till 22-23 årsåldern.
– Det förekommer eftervård även i Sverige, men alla får inte det. Jag skulle önska att alla åtminstone fick frågan. Det kan vara skrämmande att stå helt själv som 18-åring, medan många är nöjda med sin nya frihet.
Mattias berättar att det gjordes en utredning 2015 där man konstaterade att den här gruppen behöver fortsatt stöd, men att det inte har hänt någonting efter det.
DET ANDRA INTERVJUTILLFÄLLET gjordes 6-11 månader efter det första och det tredje ytterligare 10-19 månader senare. Då var det 14 deltagare kvar i studien och fler än hälften var väletablerade i vuxenlivet med tillgång till boende och studier eller arbete.
De flesta hade inte längre kontakt med Socialtjänsten och relationen med föräldrar hade förbättrats.
– När de tittar tillbaka på sin placering under det tredje intervjutillfället förstår de vissa saker bättre när det gäller sin placering och har lärt sig vad är bra för dem,
»Det kan vara skrämmande att stå helt själv som 18-åring«
som att söka sig till nya vänner med bättre inflytande. De kan nämna vad som har varit hjälpande och hindrande under placeringen och vad som har varit en vändpunkt. Majoriteten av ungdomarna kunde se på sin placering i ett helt annat ljus. Den 19-åriga killen i exemplet beskriver vid den andra intervjun hur han har blivit mer mogen och tagit mer ansvar för sitt eget liv. Han bröt med sin gamla flickvän som hade liknande sociala problem i bagaget. Vid den tredje intervjun tyckte han att livet nästan var för bra för att vara sant. Han hade flyttat och börjat på en folkhögskola och det såg han som en viktig vändpunkt som ledde till fler positiva synergier. Han hade till exempel träffat en trevlig tjej där, fått stabil ekonomi och gjort en plan för att betala tillbaka skulder.
Studien visar ett tydligt mönster hur övergången till vuxenlivet ser ut. En grupp som blev inbjudna att vara delaktiga i sin placering och fick förmågan att ta beslut på längre sikt hade större chans att få en stabil övergång, egen lägenhet och så vidare. En grupp som hade mer tvingande placering som de inte tilläts påverka hade svårare att undvika jobbiga situationer och fick en mindre stabil övergång. En mellangrupp som kunde ta framåtriktade beslut hade ändå svårigheter i övergången på grund av psykisk ohälsa eller missbruk. – Vi kan lära oss mycket av hur ungdomarna själva upplever det. De som har fått vara delaktiga och upplevt att de har varit medspelare i sitt eget liv har lyckats bättre. När de är på väg att lämna vården känner de en stark oro och vet inte hur deras liv kommer att bli. Där skulle de behöva mer hjälp. Men det sociala arbetet gör skillnad. Det märks när ungdomarna ser tillbaka med tacksamhet på den hjälp de har fått. Dock skulle stödet kunna utformas på olika sätt för att passa individen bättre, avslutar Mattias Bengtsson. ●
Behöver ni konsulentstödda jour
eller familjehem i Storstockholm eller runt Mälardalen?
Ring oss för mer information!
08 470 54 00 • wilma@wilmajourochfamilj.se www wilmajourochfamilj.se
Hitta lediga familjehem, jourhem och kontaktfamiljer redan idag!
Vi vet att det är svårt att hitta familjehem. I Familjehemsbanken hittar ni hundratals familjer, med eller utan konsulentstöd.
Välkomna att höra av er till oss på telefon 0585-200 57 eller mail kontakt@familjehemsbanken.se.
www.familjehemsbanken.se mötesplatsen inom familjehemsvården
HVB med riksintag specialiserat på svår psykosocial problematik
Komplex PTSD, självskadebeteende, kronisk-suicidalitet, anknytningsstörningar, utagerande beteende, ätstörningar, traumareaktioner och emotionell instabilitet. Kombinationer med funktionsnedsättningar (t.ex. autism och/eller ADHD)
Psykolog och psykiatrisjuksköterska på plats. Psykiatrikonsult regelbundet. DBT och KBT-utbildad personal. Tät bemanning och dagstöd.
Kompletteras med hästunderstödd terapi & Traumaanpassad yoga.
Mycket goda utvärderingsresultat Verksamhetschef@egehem.se 070-677 67 77 www.egehem.se
Henrietta Arwin, primärvårdschef, Närhälsan i Västa Götalandsregionen är vinnaren av priset Årets Offentliga Chef 2021.
”Att leda chefer är svårt, men att leda chefer under en pandemi är supersvårt. Vår vinnare har klarat det – trots enorm belastning i primärvården.
Priset för Årets Nyskapande Chef går till Mikael Ribbenvik, generaldirektör, Migrationsverket. Priserna delades ut av tidningen Offentliga Affärer under konferensen Offentlig chef 2022.
Priset Årets Offentliga Chef är tänkt att gynna och motivera till en god ledarskapskultur inom landets offentliga verksamheter. Årets Nyskapande Chef prisar den eller de som gjort ett extra utvecklingsarbete kring organisationsutveckling eller digitalisering som utvecklas och förbättrat organisationen.
Falu kommun backade om kritiserat beslut
Det var inte den 1 april utan 7 april som kommunfullmäktige i Falun beslutade att ta ut avgifter för mat och uppehälle för personer på skyddat boende och andra tillfälliga boenden inom vuxenstöd.
– Saknar personen inkomster eller har låga inkomster eller av någon anledning inte kan ha inkomster offentligt, så finns möjlighet att få ekonomiskt bistånd till mat och boende. Inom övriga socialtjänstområden betalar enskilda för mat och boende det gäller till exempel hvb-placeringar och missbruksvård, säger Maria Jonsson, förvaltningschef för arbetslivs- och socialförvaltningen, på Falu kommuns hemsida.
På skärtorsdagen meddelar Falu kommun på sin hemsida att beslutet kommer att rivas upp. Så här skriver Joakim Storck (C) kommunalråd i Falun i en pressinbjudan:
”Vi har gemensamt enats om att det finns samsyn om den viktigaste prioriteringen. Nämligen att skydda dem i behov av hjälp. Därför kommer Falualliansen ta initiativ till att beslutet om avgifter på kvinnofridsboenden och skyddade boenden rivs upp.”
Samhället brister i skydd av kvinnor utsatta för våld. Det visar en rapport från Sara Skoog Waller, doktor i psykologi vid Högskolan i Gävle, som menar att samhällets brist på insatser blir som en fortsättning av våldet.
Sara Skoog Waller, doktor i psykologi vid Högskolan i Gävle, har intervjuat kvinnor om deras erfarenheter avensamhet kopplat till mäns våld. Rapporten belyser isolering och ensamhet som centrala delar av männens våld men också som en följd av samhällets responser på kvinnornas berättande, motstånd och försök att bli fria från våldet.
– Kvinnornas erfarenheter var att samhället många gånger bidrog till att upprätthålla männens eftervåld och makt. Kvinnans synliggörande av våldet kunde mötas av osynliggörande från omgivningen och från myndigheter. Kvinnorna och barnen gjordes ensamma i väldigt farliga situationer efter att de lämnat mannen, i en rädsla utan slut, säger Sara Skoog Waller i ett pressmeddelande.
Kvinnor vittnade också om att de berättat om våldet när de sökt vård, men att vårdpersonalen verkade ignorera
utsattheten och lät kvinnorna åka hem till männen igen, utan råd eller uppföljning angående våldet.
– Situationer som innebar att kvinnorna som närmade sig frihet möttes av eskalerat våld från männen. Att kvinnorna sökte hjälp, tog sociala kontakter och närmade sig separation kunde innebära ökad fara, om inte samhället och omgivningen mötte upp med stöd, skydd och begränsningar av männens våld.
”Att inte bli trodd är ett jätte-
trauma, våldet jag var med om är ingenting jämfört med det”, säger en av kvinnorna i studien.
Rapporten visar exempel på den avgörande betydelse som myndigheter och samhällsaktörer kunde ha för att bryta eftervåld och ensamhet. Samtidigt tar Socialstyrelsens dödsfallsutredningar (2022) upp ett flertal brister i samhällets skyddsnät och visar att kvinnor som dödats av män oftast hade haft kontakt med myndigheter innan de dödades.
Nu startar nomineringen av Årets Hjälte, Årets Ledare, Årets
Team samt Årets Insats, priser som delas ut på Framtidsgalan den 11 november. Vet du någon medarbetare eller chef som bidragit till samhällsnytta och betydande skillnad för andra människor?
Sedan 2015 har Framtidsverket arrangerat Framtidsgalan, ett event för att lyfta och hylla medarbetare och chefer inom offentlig sektor, som presterat
långt över sin arbetsbeskrivning och bidragit till samhällsnytta och betydande skillnad för andra människor.
Nu öppnar de första nomineringarna för priserna Årets Hjälte, Årets Ledare, Årets Team samt Årets Insats. – Jag hoppas att så många som möjligt tar chansen att nominera en kollega, chef eller vän. Det görs så många viktiga insatser inom offentlig sektor varje dag och vi vill så gärna hjälpa till att sprida ljus på det-
Nu öppnar de första nomineringarna till Framtidsgalan 2022.
ta fina arbete, säger Sara Hellblom, moderator på Framtidsgalan 2022.
Nominera på www.framtidsverket.com
Lundäng HVB
Pojkar 14-19 år med psykosocial problematik
Vi erbjuder:
Nässlan HVB
Flickor 12-17 år med psykosocial problematik
• Professionellt team med: Specialistläkare i barnpsykiatri, leg psykolog, leg psykoterapeut, socionom, leg psykoterapeut samt behandlingspedagopger.
• NP-utredningar, psykologutredningar
• Evidensbaserat behandlingsarbete
• Familjearbete
Så kan skjutningar förutses med ny metod
Ett 50-tal så kallade öppna drogscener, framför allt i Stockholmsområdet ingår i Mia-Maria Magnussons avhandling ”Open drug scenes and the merging of policing practice and research”. Genom polisens brottsstatistik, trygghetsmätningar och nya data på platser med öppen droghandel har hon skapat en modell för att mer exakt kunna avgränsa och kategorisera platserna.
Vapenvåld och narkotikahandel hör ofta ihop. Genom att jämföra faktorer som sysselsättningsgrad i befolkningen, brottsstatistik och trångboddhet ökar möjligheterna att kunna bedöma sannolikheten för framtida skjutningar i eller i anslutning till de öppna drogscenerna.
– Modellen förutsåg 61 procent av de skjutningar som förekom under 2021 i Stockholmsområdet. De kanske inte hade gått att förhindra men bättre kunskap ökar möjligheterna för polisen att hålla koll, sätta in riktade insatser och mer aktivt patrullera platser i riskzonen, säger Mia-Maria Magnusson i ett pressmeddelande från Malmö universitet.
”Vem ska rädda barnen?” heter SVTs nya dokumentär om gängkrigens konsekvenser i Järvaområdet i Stockholm. De senaste fyra åren har närmare 90 skjutningar, varav 18 med dödlig utgång, skett i området. Mer än två tredjedelar av skjutningarna har skett nära en skola. SVTs reporter Diamant Salihu följer i filmen tioåriga Sidra som lever mitt i våldet och som tillsammans med sina skolkamrater försöker hantera en allt mindre trygg vardag. Dessutom följer han skolchef Happy Hilmarsdottir Arenvall, själv uppvuxen i Rinkeby, i hennes arbete för att försöka förbättra skolan och barnens vardag i Järva. Ansvaret för barnens säkerhet och framtid faller tungt på skolan, socialtjänsten, polisen och föräldrarna i området. Men frågan är om de har möjlighet att lyckas och vem som ska rädda Järvafältets barn?
Dödsskjutningar mot män och dödligt våld mot kvinnor i nära relation ökade under 2021 enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) som presenterar en fortsatt hög nivå av dödligt våld 2021.
Under 2021 rapporteras 113 fall av konstaterat dödligt våld i Sverige enligt den årliga rapporten från Brottsförebyggande rådet (Brå). Det är den näst högsta siffran som redovisas sedan mätningarna startade 2002.
År 2020 var antal fall av dödligt våld rekordhögt på 124 personer och sedan 2015 har antalet fall legat på en högre nivå jämfört med tidigare år. Det totala genomsnittet sedan mätningarna startade är 97 dödade per år.
Dödligt våld mot närstående i en parrelation ökade från 17 till 19 personer 2021 jämfört med 2020. Av dessa var 15
kvinnor och 4 män. Dödade kvinnor i en parrelation uppgick till 63 procent av samtliga konstaterade fall av dödligt våld mot kvinnor.
Dödligt våld med skjutvapen 2021 uppgick till 45 fall, vilket är 3 färre än 2020. Men under en tioårsperiod har antalet fall ökat med 28 personer från 17 fall år 2012.
Av samtliga fall där skjutvapen användes 2021 var dödsoffret en man eller pojke i 43
fall och en kvinna eller flicka i 2 fall. Motsvarande fördelning 2020 var 41 fall med manligt offer och 7 fall med kvinnligt offer.
Det har alltså skett en ökning för manliga dödsoffer med 2 fall och det är också den högsta siffran sedan mätningarna startade. Mer än dubbelt så många män dödades med skjutvapen år 2021 jämfört med 2013 då siffran låg på 21 offer.
Amir Rostami, docent i kriminologi vid Högskolan i Gävle, är en av 20 forskare som undersöker våldsutvecklingen i Sverige i nya boken ”Det svenska tillståndet”.
Hur ser det egentligen ut med våldsutvecklingen i Sverige? I flera länder har ”det svenska tillståndet” blivit ett begrepp för en mycket negativ utveckling. Nu presenterar 20 forskare en ny antologi över situationen.
Det dödliga skjutvapenvåldet tar, enligt forskarna, all uppmärksamhet och överskuggar det faktum att övriga våldsbrott inte ökar och i många fall till och med minskar, samtidigt som det kan dölja andra viktiga brottsproblem som den kriminella ekonomin.
– Förenklat kan man beskriva beskriva tillståndet som färre men värre. Vi har problem med en grupp aktiva i gängmiljön som utövar det dödliga skjutvapenvåldet och driver på det dödliga våldet, säger Amir Rostami, docent i kriminologi vid Högskolan i Gävle.
Boken beskriver hur den ekonomiska brottsligheten går hand i hand med annan organiserad brottslighet och att samarbeten mellan flera kriminella individer blivit allt vanligare.
– Bedrägerier beräknas generera drygt två miljarder kronor i brottsvinster per år, vilket är lika mycket som den totala vinsten från narkotikahandeln i första led, brottsvinster som gängen kan återinvestera i till exempel narkotika.
Antal konstaterade fall av dödligt våld 2002–2020, totalt samt efter brottsoffrets kön. Uppgift om kön finns tillgänglig från 2011. Källa: Brå. Amir Rostami.
– Och slutligen, rättsväsendets insatser kommer inte att få full effekt om de inte sker parallellt med tidiga och långsiktiga sociala interventioner. I synnerhet riktade mot riskfamiljer och med en bred utbyggnad av barn- och ungdomspsykiatrin, säger Amir Rostami.
Svensk
Svensk
Anna-Karin Sörsjö
Familjebyrån erbjuder anknytningsbaserade
UTREDNINGAR FÖRÄLDRAFÖRMÅGA HANDLEDNING OBSERVATIONER BEHANDLINGSINSATSER
Välkommen att kontakta mig!
073-779 46 0 5 f a mi l j eb yr an @b a hnhof.s e
Persontransport AB
Persontransport AB
SPT transporterar dygnet runt i hela norden. Vi vänder oss till dig som söker transporter där klienten har ett behov av extra stöd, utökad trygghet och säkerhet.
SPT transporterar dygnet runt i hela norden. Vi vänder oss till dig som söker transporter där klienten har ett behov av extra stöd, utökad trygghet och säkerhet.
Exempel på transporter är till och från HVB, SIS, bevakade umgängen, skyddade boenden etc
Exempel på transporter är till och från HVB, SIS, bevakade umgängen, skyddade boenden etc
info@persontransport.se | 0700 21 20 40 www.persontransport.se
info@persontransport.se | 0700 21 20 40 www.persontransport.se
info@persontransport.se | 0700 21 20 40 www.persontransport.se
Vi gör världen lite bättre, en människa i taget
Nytida ger stöd till barn, unga och vuxna för hela livets behov inom funktionsnedsättning och psykosocial problematik.
Hitta din kommuns avtal med oss på nytida.se/handlaggare
Fredrik Tjulander är legitimerad sjuksköterska och huvudhandledare för studenter på barnkliniken i Malmö.
Personer med överskuldsättning löper en högre risk att drabbas av psykisk ohälsa, självmordsförsök och självmord enligt flera studier. Fredrik Tjulander, som drabbades av psykisk sjukdom som var orsaken till att hans ekonomi kraschade, har i fem år studerat sambandet mellan överskuldsättning och psykisk och fysisk ohälsa. – I den bästa av världar skulle Kronofogden, vården samt budget- och skuldrådgivare ha ett samarbete, menar han.
TEXT ANNE HAAVISTO
FOTO PRIVAT OCH GETTY IMAGES
Överskuldsättning innebär att man har så mycket skulder att man inte kan betala tillbaka skulden inom en överskådlig framtid. Detta kan vara förödande för barn och deras familjer, ensamstående, olycksdrabbade eller sjuka personer.
Enligt en sammanslagning av flera studier i USA såg man att skuldsatthet var förknippat med en 7,9-faldigt förhöjd risk för självmord, och en 5,8-faldig risk för självmordsförsök. Av de som begick självmord var 31 procent skuldsatta, jämfört med 5,4 procent i kontrollgrupperna. En annan studie jämförde personer som besökt akutmottagningar på grund av självmordsförsök respektive olycka. Individer som begått självmordsförsök löpte 2,1 gånger högre risk att hamna i personlig konkurs inom två år efter försöket. De var också 1,7 gånger mer sannolika att ha drabbats av personlig konkurs två år innan försöket.
– Suicidalitet verkar kunna leda till skuldsatthet, men även vice versa, säger Fredrik Tjulander som i fem år studerat sambandet mellan överskuldsättning och psykisk och fysisk ohälsa.
En ny svensk studie från i år gjord av Yerko Rojas på Södertörns Högskola, visar att ungefär hundra personer av alla
som begår självmord i Sverige årligen har en överskuld.
– Alla studier jag hittills granskat, visar på en ganska alarmerande situation som man bör ta tag i genast. Inte enbart adressera med förebyggande arbete, menar han.
Fredrik vet vad han talar om då han själv drabbats av psykisk ohälsa och självmordstankar efter en ekonomisk krasch. – Jag dolde mina skulder länge för min sambo och skämdes när hon hittade kassarna med oöppnade kuvert som innehöll räkningar. Jag hade tidigare genomgått en svår skilsmässa och drivit två stora projekt som krävde prestation, utifrån förutsättningarna för att få projektmedel. Samtidigt växte mina egna skulder och ångesten vilket minskade arbetskapaciteten, berättar han.
FREDRIK BÖRJADE FÅ självmordstankar och kände sig som en belastning för alla. Han hade tydliga bilder inom sig hur han skulle gå till väga för att avsluta sitt liv. – Jag hade en plan att jag skulle simma ut i sundet i röda badbyxor. Sen skulle jag ta av byxorna för att de skulle flyta upp så de skulle kunna hitta mig. Jag var väldigt praktisk i mina tankar.
Det dåliga måendet fortsatte. Livets stabilitet försvann och han kunde inte hålla uppe sina projekt vilket ledde till att han inte fick lön. Fredrik tappade greppet om sin vardag och tänkte ta sitt liv i affekt. – Jag tänkte att nu jävlar. Sen gick jag på banvallen i Västerås och tänkte att jag skulle hoppa framför ett tåg. Jag tänkte; var det så här det skulle sluta? Men någon såg mig och ringde polisen som körde mig till psykakuten i Västerås. Men där blev jag inte kvar så länge, då jag kände en av sjuksköterskorna. Hon och min sambo var ett så stort stöd, att jag kunde åka hem ganska så snart. Jag hade nog en himla tur, säger han.
Hos Kronofogden sa de att Fredrik skulle söka skuldsanering, men när man är så sjuk som han var, behöver man hjälp att ta sig igenom processen och sådan hjälp finns inte i Sverige. Till slut hade han runt en miljon kronor i skulder och var inom sig i upplösningstillstånd. Han gick till kommunens budget- och skuldrådgivare, som sa att han måste få hjälp via vården. – De sa ”Se till att bli frisk först och kom tillbaka sen så tar vi tag i det här”. Bara att möta en person som säger så här gjorde att mycket av ångesten försvann. Det här är ju sånt som de redan hos Kronofogden
skulle säga till alla som mår dåligt på grund av skulder. I den bästa av världar skulle det finnas ett samarbete med Kronofogden och vården, menar han.
FREDRIK VAR SJUKSKRIVEN helt eller delvis i ett och ett halvt år, från jobbet på akutmottagningen i Lund. Under tiden genomförde Kronofogden löneindrivning, på hans lön. – Min chef på den arbetsplatsen var en hjälte. Han kontaktade företagshälsovården. Läkaren jag träffade frågade om jag hade psykisk ohälsa i familjen. Han misstänkte att jag kunde ha en bipolär sjukdom, berättar han.
Fredrik utreddes av en psykiater på en specialistklinik och fick diagnosen Bipolär sjukdom UNS (utan närmare specifikation).
»Av de som begick självmord var 31 procent skuldsatta, jämfört med 5,4 procent i kontrollgrupperna«
– Att få diagnosen var helt underbart, för den förklarade allt. Jag hade trott att jag var dum i huvudet, en elak och självisk person. Vad bra, nu hade jag papper på det som jag kunde visa Kronofogden, säger Fredrik.
Upp till tjugo procent av de som har en bipolär sjukdom tar livet av sig. (Bipolär affektiv sjukdom, Internetmedicin) Fredrik blev rädd för att han skulle göra något i affekt, för det hopp som hade tänts släckte Kronofogden snabbt. En dag kom två re-
presentanter för Kronofogden, tillsammans med tre poliser hem till Fredrik. De frågade efter köpekontraktet på hans sambos båt. – Det hembesöket hade inte behövts göras, konstaterade den mer erfarne kronoinspektören, som tog över mitt ärende och hjälpte mig med att komma igång med skuldsaneringen. Jag hade vår lilla dotter på armen när de kom och hon var rädd för poliser under en lång tid efteråt. De hade kunnat ringa min sambo för att reda ut det där, förstod Fredrik senare.
»Upp till tjugo procent av de som har en bipolär sjukdom tar livet av sig«
Fredrik berättar om ett närmast trakasserande beteende av Kronofogden, som vid ett tillfälle skickade 15 kuvert med kravbrev till honom samtidigt.
– De sa att det var brev som skickats automatiskt, men det stämmer inte. Jag kollade med receptionen på kronoinspektörens kontor. Där berättade receptionisten att det var en av de två kronoinspektörerna, som opåkallat, skickat breven fast han visste om min situation.
Fredrik gick in i en ny episod av att planera sitt självmord.
– Jag gick in i det suicidala lugnet och att veta att jag skulle dö veckan därpå gav mig nästan euforiska känslor. Jag planerade att hänga mig och att jag skulle ha på mig blöja, så att ingen skulle behöva ta rätt på den obehagliga biten. Sen var jag på gott humör och skulle tillbringa veckan med min familj. Men vid ett tillfälle sa min min sambo Emma, som anade vad som höll på att hända; ”Du stannar väl kvar”? ”Ja, jag stannar kvar”, svarade jag och så blev det. Nu hade jag sagt ja, så jag ville inte göra henne besviken, berättar han.
KURATORN SOM FREDRIK på den tiden gick och pratade med följde med upp till Kronofogdens kontor och berättade att Fredrik levde under en stor risk.
– Kuratorn sa att hon var mycket orolig för min psykiska hälsa och sa till på skarpen att sluta med detta, annars kunde det sluta olyckligt.
Vi pratar om barnen, som ligger Fredrik varmt om hjärtat. Över 170 000 barn i Sverige lever i en familj, där minst en förälder har skulder hos kronofogden, något som kan ge stora konsekvenser för barnen.
– Orsaker till att barn lever i ekonomisk utsatthet kan vara att de har arbetslösa, deltidsarbetande eller sjuka föräldrar och att det saknas skydd som a-kassa eller sjukpenning. Det kan också finnas barn med särskilda behov i familjen, säger han.
Risken är större för dessa barn att ut-
sättas för mobbning, få sämre resultat i skolan och inte få möjlighet till en meningsfull fritid på grund av kostnader.
– Föräldrar till alla dessa barn har sämre förutsättningar än andra att betala för fritidsaktiviteter, barnkalas, julfirande, födelsedagspresenter, vinterkläder och semesteraktiviteter, vilket kan leda till utanförskap och isolering, menar Fredrik. Överskuldsatta föräldrar löper högre risk för psykisk och kroppslig ohälsa, självmord och förtidsdöd, än vad som kan anses normalt i befolkningen. Livssituationen för deras barn kan därför beskrivas som mycket utsatt.
– Det finns forskning som visar att föräldrars psykiska ohälsa är en riskfaktor för att även barnet ska drabbas av psykiska problem. Att som barn förlora en förälder är ett stort trauma och något som kan orsaka lidande under lång tid framöver.
RESULTATEN FRÅN EN stor svensk studie, i samarbete mellan Karolinska Institutet och John Hopkins-universitetet, visar dessutom att barn till föräldrar som begått självmord löpte nästan dubbelt så hög risk att själva begå självmord.
– Om självmordet inträffade när barnen var små eller i tonåren var risken trefaldigad. Personer vars förälder hade begått självmord löpte också en ökad risk för att själva drabbas av depression eller psykos. Sammanfattningsvis kan man säga att livsvillkoren för överskuldsatta och deras familjer sannolikt hör till de sämre i samhället.
Fredrik menar att fortsatt forskning på området är nödvändigt för att bättre undersöka vilka som drabbas, hur deras livsförhållanden ser ut och vilka åtgärder som bäst kan åtgärda och förebygga, livsoch hälsorisker i samband med skuldsättning
Hur skulle då sådana åtgärder se ut? – Man måste ha ett samarbete mellan vården, Kronofogden och budget- och skuldrådgivningen. Det bör finnas riktlinjer och
rutiner hos dem alla; att hjälpa den utsatta personen att komma till rätta kontakter. I England till exempel har man börjat med att personer som hamnar i en ekonomisk katastrof skickar in ett intyg. Och sen fryser myndigheten krav och indrivning i en månad, för att sedan utvärdera personens hälsotillstånd tillsammans med läkaren. Det ger plats för att i lugn och ro, påbörja rehabilitering och återhämtning. Inte minst, skapa goda förutsättningar för skuldsanering. I den finaste av världar är det modellen även för oss. Man kan också utbilda primärvårdspersonal att hitta de här personerna i första ledet redan och sätta in hjälpinsatser. Även Kronofogden skulle kunna bidra med att rädda liv, med något så enkelt som att låta sin personal gå en ”Våga fråga-utbildning”. För budget- och skuldrådgivare och vårdpersonal finns en mycket bra utbildning – SPiSS –Suicidprevention i svensk sjukvård.
Det finns negativa konsekvenser för liv och hälsa före, under och efter skuldsanering, som det finns framgångsfaktorer i att adressera, enligt Fredrik, som idag mår bra och ser fram emot att i höst bli klar med skuldsaneringsprocessen. – Så länge vården inte är en aktiv del i de processer där det krävs, kan exempelvis skuldsanering inte vara rehabiliterande. Med ganska små och välriktade samhälleliga insatser, kan ett enorma folkhälsoproblem, vändas till en möjlighet för inkludering i samhället. Med liv och hälsa i behåll. ●
Fredrik Tjulander
Ålder: 57.
Familj: Sambon Emma samt barn och bonusbarn.
Yrke: Legitimerad sjuksköterska och huvudhandledare för studenter på barnkliniken i Malmö. Verksam inom Suicide Zero och Finance Watch.
Det är mycket fokus på barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Sophia Larsson vill med sin nya bok ta upp perspektivet med barn som växer upp med en förälder som har NPF. Boken ”Allt handlar om mamma” är en fiktiv berättelse men har många likheter med hennes egen uppväxt. TEXT
Huvudpersonen i boken, Siri, är 12 år och bor ensam med sin mamma. Siri får ta mycket ansvar hemma, som att fixa matsäck och hålla reda på tider. Hennes mamma har svårt med planering och organisering. Hon gillar inte föräldramöten och hon gör sig ofta ovänner med grannarna. Det gör att de flyttar väldigt ofta.
Boken är skriven för barn och Sophia Larsson hoppas att boken kan ge stöd till barn i liknande situation. Att de förstår att de inte är ensamma.
– Jag ville visa hur det kan vara att leva med en förälder med NPF. Jag har själv erfarenheter från det, då jag har varit det barnet. Men min mamma fick inte sin diagnos förrän jag hade flyttat hemifrån.
I DAG TALAS det mer om NPF, men inte så mycket om NPF hos vuxna och vilka problem man kan ha i sin föräldraroll.
– Det är en fiktiv bok och händelserna i boken är påhittade, men jag har plockat saker från min egen situation. Min mamma var också ensamstående och vi flyttade ganska många gånger. Sedan fick jag
också ta mycket ansvar med packning, tider och sådant. Jag gick alltid till tandläkaren själv till exempel.
Det var när Sophias egna barn var 1,5 respektive 4 år som hon började reflektera över sin egen föräldraroll och hur den påverkar hennes barn.
– Jag ger mina barn helt andra förutsättningar än vad jag själv hade. Det var inget jag tänkte på då, men nu kan jag se det med andra ögon. Mamma hade inte så mycket socialt liv, bjöd aldrig hem någon på fika. Hon var tvungen att jobba ganska mycket och följde aldrig med mig till skolan eller sådant. Men trots att vi flyttade mycket, så behövde jag aldrig byta skola. Det gjorde att jag hade grundstabiliteten kvar med kompisar och sådant, lika som Siri i boken.
Jag minns så väl hur det var att vara tolv år, med alla kompisar och det livet man hade med dem och så livet hemma. Jag vill med boken belysa att det finns stöd att få och att det alltid finns andra vuxna runtomkring som man kan vända sig till.
SOPHIA BÖRJADE SKRIVA ned hela berättelsen hösten 2019 på en plötslig ingivelse. Hon skrev varje ledig stund, utan att veta någonting om hur man skriver böcker. – Det var mycket som behövde komma ut. Sedan lade jag manuset i byrålådan när jag hade skrivit klart. Men det tog nästan ett år innan jag läste igenom det igen. Hon skickade manuset till en lektör som gav henne feedback på hur hon kunde omarbeta det.
till en större utmaning.
– När jag hittade ett förlag som ville ge ut boken dröjde det ett tag till innan jag väl bestämde mig och nu är den klar att släppas. Det ska bli spännande att höra reaktionerna. När jag gick ut och berättade om boken hörde några av sig som delar liknande erfarenheter. Jag tror att det här kan öppna många dörrar och få fler att dela med sig, säger hon.
Siri i boken har hårda regler när det gäller att passa tider och får straff, som utegångsförbud om hon kommer för sent. För Sophia gjorde situationen hemma att hon blev expert på att på egen hand ta ansvar över att göra läxor och komma i tid. Hennes mamma var stolt över henne och lät henne vara ute länge på kvällarna, längre än vad kompisarna fick för sina föräldrar.
Varannan helg var Sophia hos sin pappa i en stad längre bort. I boken är Siris pappa inte alls med i bilden och mamman läggs in på sjukhus några dagar för sina psykiska problem medan Siri är på klassresa. Som tur är kan Siri få stöd av bästa kompisens föräldrar och även prata med kuratorn på skolan. Där berättar hon att det alltid är hon som måste anpassa sig till sin mamma. Att hon kan bli arg och
»För min egen del har jag inte riktigt pratat om det här tidigare med någon«
skälla för ingenting. Allt handlar alltid om mamma. Det är alltid hon som tar plats. I hennes värld är det aldrig hon som har gjort något fel. Och ingen får påpeka det. Det är därför hon alltid blir osams med grannarna.
DET KAN VARA svårt med det sociala för personer med NPF. Siris mamma brukar låtsas prata i telefon när de möter någon bekant på trottoaren. Hemma är hon antingen superstressad eller ligger helt utslagen i soffan.
När hon får sin diagnos och börjar med medicinering blir hon lungrare och har en helt annan förståelse för hur det har varit för Siri och att de behöver viss stöttning utifrån.
– Jag tror att diagnosen för min mamma blev en bekräftelse. Hon tyckte att det var skönt att veta varför hon hade känt sig annorlunda och haft svårt för vissa saker. För min egen del har jag inte riktigt pratat om det här tidigare med någon, men nu
känner jag att jag till och med kan komma ut och prata i skolorna om NPF, avslutar Sophia Larsson. ●
Sophia Larsson har skrivit boken som handlar om 12-åriga Siri. När hon är på klassresa får hon veta att hennes mamma har hamnat på sjukhus, att hon inte mår bra. Siri som bara vill vara som vilken tolvåring som helst bär plötsligt hela världen på sina axlar. Vad händer egentligen med mamma?
WWW.VISTOFORLAG.SE
Vi har lediga platser och finns på flera platser i landet. Mo Gård har 75 års samlad erfarenhet och specialiserad kompetens kring kommunikation, kombinerade funktionsnedsättningar och utmanande uttryckssätt. Vi är ett stiftelseägt idéburet kunskapsföretag som erbjuder individanpassade helhetslösningar inom boende, daglig verksamhet och gymnasiesärskola till personer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism.
Välkommen att besöka Lediga platser på vår hemsida och ta kontakt med våra kunniga rådgivare: radgivare@mogard.se 010-471 67 00
Vård och boende för personer med psykisk funktionsnedsättning
Bergslagsgården är ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning. Har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende. Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen.
Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg miljö, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuleras individensutveckling. Tillverkning av stallströ finns där individen har möjlighet att ingå i en arbetsgrupp.
Bergslagsgården dokumenterar enligt IBIC samt använder både internationellt vedertagna och egna utvecklade uppföljningsinstrument såsom PANSS, VAS enkäter för att mäta individens utveckling.
Är upphandlat med kommuner över hela Sverige och har upptagningsområde från hela landet.
Ring gärna för mer information eller besök vår hemsida www.bergslagsgarden.se
Så kan du identifiera narcissistiska personligheter
I mötet med föräldrar där den ena har en narcissistisk personlighetsstörning är det ofta den andra föräldern som upplevs ha ett avvikande beteende. Den drar sig undan och verkar oengagerad, medan den narcissistiska föräldern gör allt för att framstå som sympatisk. Partnern och även barnen bryts ned på ett sätt som liknar psykisk misshandel.
Ofta är det magkänslan som säger att det inte står rätt till med en person, att denne är för bra för att vara sann. Narcissistiska personligheter är ofta charmiga och hjälpsamma, men det är för att höja sig själv. Mot andra är de kritiska, nedvärderande och kontrollerande.
– Det är ofta väldigt svårt att upptäcka elefanten i rummet, som jag brukar säga. Det kan vara en känsla att något inte rik-
tigt stämmer, kroppsspråk eller något personen säger som gör att man reagerar, säger Charlotta.
Hon föreläser tillsammans med Helena Bingham på årets utbildningsdagar som SSIL arrangerar. Charlotta är universitetsadjunkt, föreläsare och har en masterexamen i socialt arbete och kandidatexamen i psykologi. Charlotta vill inte figurera med sitt efternamn, men är glad att kunna bidra till ökad kunskap om narcissism.
– Barn är lojala mot sina föräldrar och är i beroendeställning, så de har svårt att anförtro sig till någon vuxen att föräldern är helt annorlunda inom hemmets väggar.
»Precis som när det gäller våld i nära relationer så har man svårt att lämna«
Folk kan säga ”Men din pappa som verkar så snäll och hjälpsam” eller ”Din mamma som är så trevlig”.
Men det finns varningssignaler. Dessutom råder Charlotta att man som professionell ska lita på sin magkänsla.
– Man får träna upp sin känsla. Den andra föräldern kan ofta uppfattas som passiv och bristande i sitt engagemang. Den har ofta kämpat så länge att det har lett till utbrändhet. Tyvärr leder det här till omsorgssvikt hos barnen för båda föräldrarna. Det blir som ett medberoende där man tar efter det osunda beteendet och precis som när det gäller våld i nära relationer så har man svårt att lämna.
BARNET FÅR ALLTSÅ inte sina grundläggande behov tillgodosedda. Ofta har föräldern en distanserad och empatifattig relation med sina barn.
– Den narcissistiske föräldern bryr sig bara om hur det ser ut på ytan. De kan skryta över sina barn när de levererar inom sport, skola eller liknande, men hemma är de snabba att förminska och nedvärdera. Den sunda pushningen finns inte, säger Charlotta.
De skuldbelägger, skrämmer och hotar. Pengar används ofta som maktmedel där gåvor blir ett sätt att styra barnen.
– Barnet behöver alltid vara på sin vakt och blir systematiskt utsatta under hela uppväxten, vilket kan leda till komplex traumatisering. Det är också vanligt att narcissisten är sexuellt gränslös med långa otrohetsaffärer och en mamma kan till exempel kommentera sin halvnakna tonårsson för sina väninnor med orden ”Titta vilken hunk han har blivit, kolla musklerna”.
ENLIGT CHARLOTTA ÄR det vanligt att de här barnen blir för ansvarstagande alldeles för tidigt.
– De flyttar hemifrån alldeles för tidigt, ofta i 16-årsåldern. Det gör att de kan hamna i skyddslösa miljöer och de löper också större risk att hamna i liknande re-
lationer själva, då det är ett beteende som de känner igen. De vet inte hur en kärleksrelation ska vara och har svårt att sätta gränser.
Det är lätt att känna vanmakt, för man kanske inte kan göra så mycket åt situationen.
– De här föräldrarna är inte förändringsbenägna alls. Det vi kan göra är att befolka barnen med andra trygga vuxna; en kontaktperson, fritidsaktiviteter. Hjälp varandra med de här ärendena som tar energi. Självkännedom är också viktigt, identifiera dina egna upplevelser. Har du liknande erfarenheter kan du reagera extra mycket på vissa triggers. Så att jobba med sig själv är extra viktigt i mötet med den här målgruppen.
Charlotta berättar om ett case där lärare hade signalerat oro för ett syskonpar. Pojken hade fått hög frånvaro efter att föräldrarna hade separerat. Skolan gjorde en orosanmälan till socialtjänsten och under ett första möte verkar mamman motsträvig och lite frånvarande medan pappan uppfattades som positiv och engagerad.
DOTTERN PÅ 13 år berättade i enskilt samtal med socialtjänsten att det är mycket bråk mellan föräldrarna och att pappan är ganska arg och säger fula saker. Hon säger att hon har blivit rädd för sin pappa och att han kan bli arg för småsaker. En gång låste han ut hennes bror på balkongen på vintern och han kan säga saker som ”Du är en jävla loser som din mamma”.
Kuratorn på skolan berättade sin syn på saken i ett enskilt samtal, att pojken är med äldre kompisar och svarar nästan mekaniskt att allt är bra. Hon säger att pappan var inledningsvis väldigt trevlig, men att det var något med honom som triggade henne och mitt i mötet så stack han i affekt.
– Gå inte i konflikt med de här människorna, behåll sköldpaddsskalet på och känn efter vad som skaver. Dokumentera allt som sägs, för de är experter på att manipulera verkligheten. ●
Det var stor glädje bland både besökare och utställare när det var dags för SSIL utbildningsdag i Falun den 24 mars. Utställarna tyckte att det var kul att så många ville mötas fysiskt igen.
TEXT OCH FOTO JENNY FORS
finns vi för heltidsboende eller som avlastning
Till oss kommer både yngre och äldre människor med psykiska funktionshinder eller demens. Vårt omvårdnadsboende sätter gästernas behov i fokus och syftar till att skapa en positiv miljö med känsla för det unika hos varje människa.
Vill du veta mer om oss?
Ring eller besök vår hemsida.
Omvårdnad i Skönvik, Damastvägen 5, Box 77, 776 22 Hedemora Tfn 0225 - 59 59 70
E-post info@oisab.se
www.oisab.se
Här presenterar vi lediga jobb från Omtanke.today Lediga jobb.
SPONSRADE JOBB
Familjehemskonsulent Småland, Skåne, Blekinge. Som anställd hos oss på NEB-teamet får du vara en del av ett engagerat, växande företag med hög kvalitetsnivå inom familjehemsvård.
Du har socionomexamen eller annan högskoleexamen som arbetsgivaren finner relevant. Du har bred erfarenhet inom familjehemsvård, myndighetsvård eller annan erfarenhet/ expertis arbetsgivaren finner relevant. Du har god förmåga att uttrycka dig i det svenska språket, både i tal och skrift. Du har god vana av att dokumentera. Vi lägger stor vikt på vid dina personliga egenskaper så visa vem du är och vad du kan bidra med! Ditt arbete individanpassas utifrån vilket region du arbetar i. Stor möjlighet ges till att utgå och arbeta hemifrån. www.nebteamet.se
VIA ARBETSFÖRMEDLINGEN
Stödassistent
Kallebäck är en BmSS med nära stöd för personer med autismspektrumstörningar i kombination med psykiska funktionsvariationer. Som stödassistent kommer du att stödja våra hyresgäster utifrån individuella behov, som ska leda till ett gott och självständigt liv.
Vi söker dig som har stödassistentutbildning, Barn- och fritidsprogrammet med inriktning socialt arbete eller pedagogiskt arbete, eller Vård och omsorgsprogrammet med specialisering inom programfördjupningen funktionsnedsättning. Alternativt annan utbildning som arbetsgivaren bedömer likvärdig.
Du har dokumenterad erfarenhet av arbete med målgruppen, samt erfarenhet av LAB (lågaffektivt bemötande).
Ansökan senast den 31 maj. Göteborgs stad, www.goteborg.se
Behandlingspedagog
Sociala Resursverksamheten i Motala med drygt 400 tillsvidareanställda är en utförarverksamhet riktad till barn, ungdomar och vuxna.
Nu söker vi två behandlingspedagoger till Team NP. En verksamhet under utveckling bl.a planerar vi flytt till nya lokaler 2023, samtliga medarbetare har gått BIFF, Hanna och Theo samt Cosp. Medarbetare har även fått möjlighet att gå efterbarnförhör samt Pyc.
Vi söker dig om är utbildad behandlingspedagog och har erfarenhet av att arbeta med ungdomar och familjer där neuropsykiatriska funktionshinder skapar svårigheter. Du har en mycket god samarbetsförmåga och kan företräda familjen utifrån barnets/ ungdomens svårigheter.Meriterande med erfarenhet av dokumentationssystemet VIVA. Körkort är ett krav.
Ansökan senast den 16 maj. Motala kommun, www.motala.se
Familjerättssekreterare
Familjerättsenheten på Värmdö består av fyra familjerättssekreterare och är organiserad tillsammans med socialsekreterare inom Barn och ungdom.
Vi letar nu efter en vikarie på 50 procent då medarbetare i gruppen har tjänstledighet på grund av studier samt partiell föräldraledighet. Vi erbjuder dig en god arbetsmiljö och ett stimulerande samt utvecklande arbete i en erfaren arbetsgrupp. Du ska ha socionomexamen och erfarenhet som familjerättssekreterare. Vi värdesätter också erfarenhet och kunskap från annat socialt arbete, utredningsarbete och att möta människor i kris och konflikt. Ansökan senast den 16 maj. Värmdö kommun, www.varmdo.se
Skolkurator
Tierps kommun har ett bra och nära läge mellan Uppsala och Gävle och för jobb på distans. Tierp har Stockholm, Uppsala eller Gävle inom mindre än en timmes räckhåll.
Skolkurator tillför social- och psykosocial kompetens på individ-, grupp- och organisationsnivå för att främja elevers lärande och utveckling.
I det skolsociala arbetet ingår att skapa möjlighet till förändring och utveckling utifrån en helhetssyn, både i det enskilda elevarbetet och i det övergripande förebyggande arbetet samt att följa yrkesetiska riktlinjer.
Skolkurator ingår under rektors ledning i skolans elevhälsoteam och samverkar med samhällets övriga resurser (socialtjänst, psykiatri, habilitering, fritid, polis m fl).
Vi söker dig med socionomutbildning. Ansökan senast den 20 maj. Tierp kommun, www.tierp.se
Sommarvikarier
Tallkullens HVB i Katrineholm söker dig som är utbildad undersköterska med inriktning psykiatri/missbruk och som vill utveckla den psykiatriska vården tillsammans med oss och våra boende. Som boendestödjare arbetar du dygnspass med sovande jour.
Du är utbildad undersköterska/behandlingspedagog. Du har erfarenhet av yrket och känner dig trygg i din roll.
Du är positivt inställd till förändringsarbete, initiativtagande och kan arbeta strukturerat och tålmodigt med utvecklingsarbete såväl självständigt som i grupp. Det är meriterande om du har utbildning i lågaffektivt bemötande. Ansökan senast den 11 juni. Tallkullens HVB, www.tallkullen.se
Boendestödjare
Vi söker nu sommar/timvikarier med körkort till vårt LSS-boende på Luthagen i Uppsala.
Sök till vårt proffsiga team där vi värdesätter arbetsglädje, kompetens och engagemang. Arbetsuppgifterna är omväxlande och spännande. Vi söker dig med gymnasial utbildning inom socialt arbete och omsorg eller gymnasial utbildningsbakgrund med erfarenhet inom verksamhetsområdet. Yrkeserfarenhet från arbete med autismspektrum och funktionshinder är meriterande. Körkort B. Ansökan senast 31 maj. Uppsala kommun, www.uppsala.se
Frivårdsinspektör
Kriminalvården växer – vi bygger nytt, bygger om och bygger till och söker nu nya medarbetare i Karlskrona. Du skriver personutredningar i brottmål och genomför utredning och planering för klienters verkställighet av påföljder. Du medverkar i frigivningsförberedelser för klienter som är intagna i anstalt och handläggning av elektronisk intensivövervakning och samhällstjänst. I uppgifterna ingår utbildning och handledning av övervakare samt intern och extern samverkan. Akademisk examen (lägst kandidatnivå) företrädesvis beteendevetare, jurist, socionom eller inom samhällsvetenskap alternativt annan akademisk utbildning i kombination med erfarenhet som Kriminalvården bedömer relevant. Goda kunskaper i att använda svenska språket i såväl tal som skrift. B-körkort.
Ansökan senast den 15 maj. www.kriminalvården.se
Söker du nytt jobb eller nya medarbetare? På vår hemsida omtanke.today under fliken Lediga jobb listar vi veckans lediga jobb. Kontakta Marko Grönholm för annonsering 070-092 77 30, marko.gronholm@ssil.se
Annonsera p å vår jobb s ajt
där vi listar dagsaktuella lediga jobb inom vård och omsorg . Din annons publieras även i nyhetsbre vet Veckans jobb som når 23 000 prenumeranter varje vecka . omtanke.today Lediga jobb Info & bokning: Marko Grönholm kundrådgivare 070-092 77 30 l marko.gronholm@ssil.se
”Till oss kommer unga kvinnor som behöver mer än bara skydd. Med vår specialistkompetens bygger vi självkänslan hos de som varit utsatta, de som förvägrats tillträde till samhället och som inte getts de färdigheter som krävs för att klara sig själv.”
Ring oss: 08-122 092 02
Aurora Behandling
Vi vänder oss till unga kvinnor 14–25 år, som varit i en utsatt situation och är i behov av skydd.
Boende med skydd. Trygghet och självkänsla för
Inkomstförsäkring ingår.
Vision är ett fackförbund och i fokus för allt står du och dina visioner. Tillsammans ser vi till att du får ut mer av ditt arbetsliv.
”Om Sverige ska leva upp till Barnkonventionen kan vi inte längre blunda för de mest utsatta tjejernas behov. Det är dags att vi agerar och situationen är akut”, menar Riksförbundet Attention som har tagit fram rapporten ”Vad är det för fel på dig?” – Tjejer med NPF på SiS.
Riksförbundet Attention menar att tjejerna med adhd och autism på de särskilda ungdomshemmen är en särskilt utsatt grupp för missförhållanden som våld, övergrepp och försummelse. Över hälften av alla tjejer på SiS har en NPF-diagnos; 52 procent har adhd och 17 procent har autism. Trots det så saknas det kunskap och resurser inom institutionerna för att möta gruppens behov.
Intagna pojkar har oftast problem med kriminalitet och missbruk. De intagna flickorna har en komplex problembild, med familjeproblem, psykisk ohälsa, missbruk och upp till 85 procent har varit utsatta för sexuella övergrepp. Enligt rapporten är det tydligt att samhället ofta brister i sin omsorg för den här gruppen.
Tre tjejer; Liv, Olivia och Stella, berättar i rapporten om hur det är att vara placerad på SiS. Attention vill med tjejernas egna berättelser förmedla att bakom varje enskild berättelse finns ett barn som har förorsakats ett stort lidande.
I SAMTAL MED tjejerna berättar de hur de oräkneliga gånger har blivit kallade psykfall och fått frågan ”Vad är det för fel på dig?”. Det är tjejer som av samhället klassas som ”problemungar”.
Attentions förhoppning är att dessa tjejers berättelser tillsammans med expertutlåtanden från forskare och praktiker kommer att skapa riktig förändring.
”Det är dags att vi säkerställer att de här barnen får det stöd och den vård de har rätt till”, säger Fanny Eklund och Jacqueline Treschow på Attention.
När Socialtjänsten beslutar att Liv behöver vård och behandling enligt LVU, tror Liv att hon ska få hjälp. Men hon
upplever inte att hjälpen finns inom de SiS-hem hon bor på. När hon kommer till det första hemmet känns det som att hon blir bestraffad för att hon mår dåligt. ”De frågade inte ens hur jag mådde, det kändes jättemärkligt.” Bara några veckor tidigare har hon försökt ta sitt liv. I stället för samtalsstöd och behandling fick hon mediciner, berättar Liv. ”Man ses inte riktigt som en människa, det känns lite som att man är på ett zoo. De matar en, och de går in till en när de måste”.
– Stellas, Olivias och Livs beskrivningar av sin tid på SiS-institution är raka motsatsen till KASAM; att ens tillvaro ska vara begriplig, hanterbar och meningsfull. De beskriver att de inte får någon förklaring till varför de är där, rutinen för mottagandet upplevs obegripligt och skrämmande, och den vardagliga tillvaron beskrivs som ytterligt enahanda och utan några meningsfulla sysselsättningar. Dessutom beskrivs den omgivande miljön
vara undermålig. Lokaler är trasiga, möblerna är också antingen trasiga eller så har man helt tagit bort dom. Allt detta skulle man kunna säga är ett recept för att öka på
»De beskriver att de inte får någon förklaring till varför de är där«
ångest, förvirring och stress hos de flesta ungdomar, men särskilt hos unga med autism och/eller adhd, säger Maria Bühler, leg psykolog och specialist i klinisk psykologi/neuropsykologi i rapporten.
STELLA SÖRJER SINA tonår. Hon säger att hon har förlorat dem och att hon fortfarande kämpar med trauman från tiden då hon var omhändertagen. När hennes kompisar berättar om vad de gjort under sina tonår, brukar Stella tänka ”när jag var 16 satt jag inlåst i ett avskiljningsrum”. Hon berättar att hon förlorar i det sociala. Att hon missat det som de flesta andra ungdomar varit med om. Hon liknar sig själv vid ett lejon på en savann, som en cirkus väljer att ta. Efter ett långt liv i fångenskap släpper de henne så att hon ska kunna leva fritt. ”Men det går inte jättebra för att jag är så van att bo i fångenskap så jag klarar mig inte i det vilda liksom”, säger hon. ”Utan omtanke och kunskap, där boendepersonal dessutom inte hanterar situationer utifrån ett NPFperspektiv, är omsorgen dömd att misslyckas”, säger Fanny Eklund och Jacqueline Treschow i sitt slutord.
Riksförbundet Attention har tagit fram rapporten, som en del i projektet Ung dialog.
KÄLLA: RIKSFÖRBUNDET ATTENTION
Vi välkomnar kvinnor med eller utan barn och husdjur. Vi hämtar dygnet runt.
070 220 07 26 I kontakt@morgondagen.com www.morgondagen.com
Cedervillan Gruppboende för dig med autism och psykisk ohälsa
Ledig plats från mars!
www.cedervillan.se | 08-612 22 20
HVB-hem i hjärtat av Södermanland.
För ungdomar 15-20 år med psykosocial problematik.
0157-60 600 www.mebybehandlingshem.se Kontakta oss:
Dokumentationssystem för alla utförarverksamheter - s sedan 1996
SecuraNova journalsystem underlättar
Kvalitetssäkring av dokumentation enl SoL, LSS, HSL/ICF
• • Planering-uppföljning-utvärdering enl BBIC, IBIC, ASI, m.fl.
• Arbete med evidensbaserade metoder
• Rättssäkerhet och IT-säkerhet med inbyggd kryptering
• Systematisk bedömning med skattningsinstrument
• Stöd för skyddade boenden/kvinnojourer, bl.a. F FREDA
• Patientsäkerhet, kvalitetsutveckling och uppföljning
• Arbete med anbud i ramavtalsupphandlingar
• Uppfyllande av kraven i GDPR med mycket hög säkerhet
• Rapportering till uppdragsgivare - minskad tidsåtgång
Öka effektiviteten med funktioner som:
• Avvikelsemodul med journal- och statistikkoppling
• Journalförda viktiga händelser som tas ut i statistik och används i upphandlingar, kvalitetsberättelsen, egen uppföljning och utvärdering, rapportering etc
• Kundanpassad statistikrapportering och fakturaunderlag
• Integration med Alfa E-recept - d digital signering
• Rapportverktyg och säker intern meddelandehantering
• Integration med Kvalitetsledningssystem
• Förenklar rapportering till SSIL:s Kvalitetsindex
• Säker dokumenthantering med färdiga mallar
• Stöd för lämplighets- och riskbedömning samt inskrivning
• Stöd för att hålla reda på hjälpmedel
Läs mer på www.securanova.se
STÖD FÖR GENOMFÖRANDEPLAN OCH RAPPORT
Skrivtiden minskar, journalföring sker automatiskt liksom mätning av insatsernas måluppfyllelse. Uppföljning görs enkelt och kvalitetssäkrat. Stöder BBIC, ASI, IBIC/ICF.
STÖD FÖR EGENKONTROLL
Meddelandecentret gör att rätt personer automatiskt får aviseringar om processer som underlättar egenkontrollen.
FILPUBLICERING MINSKAR KOSTNADERNA
Spara tid och pengar genom att överföra dokumentation från systemet till uppdragsgivare - krypterat och säkert.
Utredning, bedömning, matchning och handledning underlättas med hjälp av formulär, mallar, skattningar, checklistor och d digitalt stöd för Familjehemsvinjetter.
Stöder dokumentation för både familjehem och placerade.
WEBBMODULEN
Ger säker distansanslutning till journalsystemet och andra appar via valfri webbläsare på dator, platta och smartphone. Fungerar med både Windows, Apple och Android.
Kontakta oss gärna för test av systemet och frågor!
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
Barn och unga med sexuella beteendeproblem
Barn och ungdomar som begår sexuella övergrepp är ett område som väcker stort obehag. Det är också kantat av missuppfattningar och fördomar. Glädjande är att det finns mycket att göra och att återfallsrisken är låg, särskilt om adekvata insatser sätts in. Den här boken går igenom vad sexuella beteendeproblem hos unga är, vad forskningen säger om riskerna för att utveckla det men framförallt hur det kan behandlas.
Två fiktiva personer används i boken som exempel på olika sorters problematik och hur dessa kan hanteras. Boken innehåller också tydliga checklistor och arbetsblad för konkret vägledning i behandlingen.
Författare: Mia Jörgensen och Maja Hallqvist
Förlag: Gothia Kompetens, www.gothiakompetens.se
Perspektiv som gör skillnad
Meningsskapande samtal i praktiken
Här beskrivs konkreta hållpunkter för att bygga relationer, synliggöra behov, utforska känslor, aktivera resurser och undersöka vad vi kallar må-bra-mönster. Vi påminns om vikten av att ha ett tydligt fokus, förbereda oss väl och samtidigt lära oss att improvisera och experimentera.
Vad händer exempelvis när vi lånar synsätt från dem vi möter och översätter perspektiv från dataspelsvärlden till en persons vardagsliv? I bokens avsnitt om spelfullhet ger författarna exempel på hur vi kan låna förutsägbara principer som finns i spelvärlden till att få bättre grepp om vardagen.
här boken kan du vinna! Sid 66
Om forskning, hjärnan och strategier
Författare: Johan Bysell och Michael Hjerth Förlag: Gothia Kompetens, www.gothiakompetens.se
Hur kan personer med adhd få stöd och hjälp i arbetslivet? Med rätt kunskap behöver inte adhd bli ett hinder och med rätt verktyg kan vi minska sjukskrivningar och psykisk ohälsa – och motverka den diskriminering som sker när några utestängs från vissa yrken och utbildningar. Med rätt anpassningar är det möjligt att fungera bra, inte bara prestera bra.
I grund och botten är ju adhd oftast bara ett annat sätt att fungera. ”Adhd på jobbet” ger kunskap om hjärnan, konkreta råd utifrån forskning och erbjuder strategier att ta till – som chef, ledare och arbetstagare.
Författare: Lotta Borg Skoglund och Martina Nelson Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
I boken får vi följa tretton personer som berättar hur det är att få en neuropsykiatrisk diagnos sent i livet, eller som önskar få en utredning. I livsberättelserna återkommer barndomens kamp i skolan, ett utmanande arbetsliv, sargad självkänsla, självmedicinering och svårigheter i familjeliv och relationer. Många vittnar även om ett spännande och rikt liv, om försoningen med sig själv och om sorgen, hoppet och modet att förändra. Livsberättelserna följs upp av Lotta Borg Skoglund (docent och överläkare i psykiatri), Taina Lehtonen (legitimerad psykolog och specialist i neuropsykologi), Susanne Rolfner Suvanto (verksamhetsansvarig för Omvårdnadsinstitutet och praktiker vid Nationellt kompetenscentrum anhöriga) och Magnus Werner (återhämtningsstödjare), som förmedlar kunskap och reflektioner.
Författare: Riksförbundet Attention Förlag: Gothia Kompetens, www.gothiakompetens.se
Allting börjar med att Siris klass ska åka på klassresa. Eller egentligen börjar det mycket tidigare än så. Siri bor med sin mamma i en ny lägenhet, de har flyttat för miljonte gången eftersom mamma som vanligt gjort sig ovän med alla grannar. Mamma är nästan alltid konstig, men under Siris klassresa blir allt mycket värre. Precis efter fotbollsturneringen, då när Adam tog Siris hand och hon blev helt pirrig, tar Lena Siri åt sidan. Hon berättar att Siris mamma har hamnat på sjukhus, att hon inte mår bra. Och vad betyder det att de ska göra en utredning?
Siri som bara vill vara som vilken tolvåring som helst bär plötsligt hela världen på sina axlar. Vad händer egentligen med mamma?
Författare: Sophia Larsson Förlag: Visto förlag, www.vistoforlag.se
Många frågor som dyker upp i arbetet med att utreda och fastställa faderskap och föräldraskap är komplexa och en samsyn efterfrågas. Utgångspunkten är att utredningarna ska genomföras med barnets bästa som ledstjärna där barnets rätt till sitt genetiska ursprung är mer eller mindre överordnad men utredningen ska även genomsyras av respekt för föräldrarnas integritet, respekt för det privata livet och familjens sammanhållning.
Boken riktar sig till socionomer som arbetar inom socialtjänstens familjerätt med faderskaps- och föräldraskapsutredningar och har en grundläggande kunskap i ämnet.
Författare: Irena Nakevska Förlag: Gothia Kompetens, www.gothiakompetens.se
Så vägleder du ditt barn från ung till vuxen Som förälder till ett barn med autism eller adhd pågår det aktiva föräldraskapet ofta längre än för andra. ”Föräldraguiden vid autism och adhd” riktar sig till dig som har en ungdom eller ett vuxet barn som inte riktigt kommer igång med vuxenlivet – eller som vill förebygga att det blir så – och visar hur ni tillsammans kan hitta en stabil väg framåt.
Perioden som ung vuxen ställer nya krav på vad man förväntas klara av på egen hand, många viktiga val ska göras och den egna identiteten formas. Som förälder kan det vara svårt att veta hur man stöttar sitt barn och samtidigt skapar förutsättningar för ett så självständigt liv som möjligt.
Författare: Katarina A. Sörngård Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Skapa det liv du vill leva med ACT, mindfulness och engagemang I ”Lyckofällan” får du lära dig att leva ett rikt och meningsfullt liv med hjälp av ACT (Acceptance and Commitment Therapy), en tredje vågens KBT som fokuserar på mindfulness och ett nytt sätt att se på tankar och känslor. Olika övningar och exempel hjälper oss att tänka nytt, att få ett nytt förhållningssätt till oss själva och allt vad livet innehåller. En övning är att inte ta sina tankar på för stort allvar – att inte bli ett med dem, utan att se dem som just tankar.
”Lyckofällan” kan läsas av dem som vill hantera vanliga mänskliga problem som ledsenhet, depression, dåligt självförtroende, oro, stress, ångest och känslor av meningslöshet och ensamhet. Som terapeut kan man få tips på många bra övningar och exempel att använda med sina klienter – och för att behandla sig själv.
Författare: Russ Harris, översatt av Ulrika Junker Miranda och Helena Hansson Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
fil.dr. i socialt arbete och forskare vid Kriminologiska institutionen
»Unga kvinnor med erfarenhet av SiSplaceringar fortsätter kämpa med psykisk ohälsa«
Hur ska en institutionsplacering kunna lära dig att må bra och fungera i samhället, när institutionsvardagen inte alls påminner om livet utanför? Det här brukar ibland kallas för institutionsvårdens klassiska problematik, motsättningen mellan den artificiella vårdmiljön och syftet med placeringen. Risken med detta, som forskning länge pekat ut, är att du lär dig fungera i avdelningsvardagen, och att bedömningarna som görs huruvida du är redo för utskrivning baseras på denna förändringsprocess.
När du sedan skrivs ut är det därför inte alls säkert att du är förberedd på livet utanför institutionsområdet, eftersom du primärt lärt dig att fungera innanför. En sådan risk är extra stor när du skrivs ut från låst vård. Ju mer sluten en institutionsmiljö är, desto mindre liknar den samhället i övrigt, något som kommer fram i rapporten ”Vad är det för fel på dig?” – Tjejer med NPF på SiS där Stella beskriver känslan att som ett lejon vant vid livet i fångenskap släppas ut på savannen.
DENNA INBYGGDA MOTSÄTTNING kan sägas bli ännu mer påtaglig när det kommer till unga människor som parallellt med övergången från institution till ett liv i frihet också ställs inför övergången från barndom till vuxenliv. I denna övergång behövs inte bara färdigheter att klara livet utanför institutionen, det behövs också färdigheter att lära sig leva på egen hand.
Behovet av ett sådant stöd är stort och särskilt stort om man dessutom har en funktionsnedsättning, i jämförelse med unga som växer upp i sina familjer, då samhällsvårdade unga ofta saknar ett stabilt och resursstarkt nätverk som kan hjälpa dem i övergången. Unga som lämnar samhällsvården tvingas därför ofta bli vuxna tidigare och snabbare.
Dessa svårigheter har länge uppmärksammats internationellt och i flera länder har det utvecklats så kallades ”leaving care
services” som syftar till att hjälpa unga i övergången från barndom och samhällsvård till ett självständigt vuxenliv.
Studier som gjorts visar bland annat att en god leaving care-insats ska vara flerdimensionell och bestå av en rad olika tjänster. Man pekar också på att fokus bör ligga på såväl ”hard skills”, dvs praktisk hjälp med hur man exempelvis betalar räkningar och hanterar en tvättmaskin, som ”soft skills”, som rör stöd för social och emotionell utveckling. Det finns också forskning som pekar på vikten av en specifik person som följer den unge genom denna process.
I SVERIGE, TILL skillnad från flera andra länder, finns ingen reglering av mer specifikt riktade insatser till unga som lämnar samhällsvården, utan stöd ges primärt inom ramen för det övergripande välfärdssystemet även om det finns ett allmänt ansvar reglerat i socialtjänstlagen. Det saknas därför i hög utsträckning fler specialiserade verksamheter för en mycket utsatt grupp unga. Risken är därför stor att man som ung vuxen i Sverige lämnas relativt ensam, och att man bollas runt av, eller hamnar mellan stolarna hos olika samhällsaktörer.
Vi vet också att unga kvinnor med erfarenhet av SiS-placeringar fortsätter kämpa med psykisk ohälsa på ett sätt som väcker frågor om huruvida det finns insatser som passar denna grupp. Upplevelsen av att vara inlåst, att inte ha makt över sin egen vardagssituation, sätter spår som stannar kvar långt efter utskrivning.
Vad dessa unga kvinnor, och andra i samma situation, behöver är en tydligare utvecklad vårdkedja, där samverkan mellan olika samhällsaktörer fungerar, så att det finns en utstakad väg mot ett självständigt liv där de inte lämnas ensamma, men där de får hjälp att på sikt klara sig på egen hand eller få det livslånga stöd de har rätt till utifrån sin funktionsnedsättning. Här finns mycket kvar att göra.
Tre föreläsningar - kostnadsfritt!
Välkommen till Gryningdagen 2022!
Fredag 20 maj bjuder vi in hela Sveriges socialtjänst till en digital heldag med intressanta föreläsningar.
På den digitala scenen tar vi upp två aktuella ämnen:
Hedersrelaterat våld och förtryck – Negin Amirekhtiar
Att möta barn med trauma – Johan Melander Hagborg
Till hjälp har vi två experter och våra mest erfarna medarbetare från Grynings verksamheter. De delar med sig av sin kunskap och erfarenhet inom respektive specialistområde – allt kostnadsfritt för socialtjänst, skolpersonal, jour- och familjehem samt studenter.
Läs mer och anmäl dig på www.gryning.se/gryningdagen2022
www.gryning.se I 031-703 39 50 I info@gryning.se
Vår målgrupp är personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat våld, kvinnofrid, vittnesskydd, avhopp från kriminella organisationer och nätverk, samt stalkning.
Varje klient i vår verksamhet har tillgång till samma breda kompetens bestående av:
• Säkerhetssamordnare med bakgrund som poliser eller livvakter
Socionomer för samordning och handledning, uppföljning och återrapportering till dig som uppdragsgivare
Beteendevetare för handledning av personal och för stödsamtal och insatsplanering
Samtalsstöd vid komplex PTSD Alkohol och drogterapeut för inventering av beroendeproblematik och stödsamtal
Leg. psykoterapeut för strukturerade samtal och traumabehandling
Leg. psykoterapeut med inriktning traumabehandling/ PTSD för barn och ungdom
• Samtalsbehandling med kompetens inom sexuell traumatisering och våld i nära relation
Möjlighet att genomföra Trappansamtal
Leg. läkare, specialist i psykiatri för klinisk bedömning, medicinskt ansvar och sjukskrivning
Välkommen att kontakta oss vid förfrågan! www.skyddsinsatser.se 0708-130 818 • info@skyddsinsatser.se
INSIKT - Relationsbyggnad, trygghet, kartläggning, planering
NORMALISERING - Medlevnad, habilitering, vidareutveckling
AKTIVERING - Daglig sysselsättning, fritid, dygnsrytm, ökad självständighet
Välkommen att kontakta oss på www.inagarden.se eller på 026-456 19 56
Fler riktade insatser kan minska suicid hos äldre
Drygt sex av tio kommuner genomför insatser för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre. Samtidigt har få kommuner uppsökande verksamhet. Det visar en ny undersökning från organisationen Suicide Zero.
– Varje år tar nära 1500 människor i Sverige sina liv. Kommunernas insatser är viktiga för att få ner den siffran, inte minst på grund av att de genom sitt breda samhällsuppdrag möter stora delar av befolkningen, säger Rickard Bracken, generalsekreterare på Suicide Zero i ett pressmeddelande.
Att kommuner ger stöd till riskgrupper, utbildar personal och åtgärdar risker i den fysiska miljön är exempel på åtgärder som har bevisad effekt för att förebygga självmord.
I gruppen äldre män (85+) sker flest självmord i förhållande till antal personer. Orsakerna kan vara flera, till exempel försämrad livskvalitet i takt med stigande ålder och ofrivillig ensamhet.
– För att motverka ofrivillig ensamhet är det nödvändigt att erbjuda någon form av riktade insatser för att fånga upp de som inte själva söker sig till aktiviteter. Om fler kommuner utvecklar sitt arbete kan liv räddas, och alla insatser är inte resurskrävande. Det finns goda exempel att inspireras av, säger Rickard Bracken.
Tv-programmet Efterlyst delar ut priset i samarbete med Stiftelsen Tryggare Sverige. Priset på 100 000 kronor går till en person som utfört det mest rådiga och samtidigt omdömesgilla ingripandet för att stävja brott.
Årets vinnare av Civilkuragepriset 2022 är Ingemar Jonsson från Luleå som ingrep vid mordförsöket vid Kuststad förra sommaren.
– Genom sitt rådiga och samtidigt omdömesgilla ingripande som ytterst räddade ett människoliv är Ingemar Jonsson från Luleå en värdig vinnare, säger generalsekreterare Magnus Lindgren, Stiftelsen Tryggare Sverige.
Initiativet ”En trygg start i Sverige” ska hjälpa så många som möjligt till en bra start i Sverige med fokus på ett tryggt första boende. Flera organisationer samverkar.
Den första akuta frågan för de kvinnor och barn som nu flyr till Sverige från Ukraina är att få tak över huvudet och någonstans att bo. Rädda Barnen samverkar med Airbnb.org som hjälper människor med boende.
För att säkerställa ett tryggt mottagande och boende samverkar nu Airbnb.org, Beredskapslyftet, Rädda Barnen och Stadsmissionen genom initiativet ”En trygg start i Sverige”. – Samverkan är en nyckelfaktor för att snabbt kunna hjälpa så många som möjligt. Vi får inte underskatta den stora kraft som redan nu verkar lokalt där nätverk och föreningar erbjuder stöd till personer på flykt. Dock finns det i det akuta skedet, stor risk att familjer på flykt tvingas till mindre trygga boendeformer.
Det finns också risker med initiativ som saknar trygghetssystem för de som tar emot personer på flykt. ”En trygg start i Sverige” kan göra stor skillnad, vi samlar de som vill hjälpa till och de som behöver hjälp samtidigt som vi skapar så säkra lösningar som möjligt, säger Helena Thybell, generalsekreterare på Rädda Barnen i ett pressmeddelande.
– Den väpnade konflikten i Ukraina skapar en utveckling där miljoner människor drabbas ohyggligt hårt. Samtidigt är viljan att hjälpa till enorm. Vi använder nu våra nätverk och resurser för att förhoppningsvis kunna bidra till en tryggare start i Sverige för fler, säger Oscar Stege Unger, medgrundare till ”En trygg start i Sverige”.
Sårbara kvinnor på flykt riskerar att utsättas för människohandel. Frälsningsarmén arbetar just nu bland annat i Moldavien för att tryggare kunna förmedla sovplatser och jobb. Även i Sverige är det viktigt att ha ögonen öppna.
I Moldavien har Frälsningsarmén ställt om allt arbete till att handla om det krigsdrabbade grannlandet Ukraina och den stora flyktingström som dagligen rör sig in i landet.
I Ukrainska Odessa, som ligger nära gränsen, arbetar Frälsningsarmén intensivt med att ge akut hjälp med kläder, mat, hygienartiklar och sovplats. Ofta behöver kvinnorna omgående leta efter jobb för att kunna försörja familjen.
– Vi kör dem till säkra platser – familjer i nätverket, till grannländerna där Frälsningsarmén också verkar eller till organisationer som erbjuder sovplats och som vi litar på. Barnsjukhuset i Odessa har också fått hjälp genom att officerare från Moldavien och Ukraina möts vid gränsen, säger Galina Ketroy som är Frälsningsarméns nationella koordinator för arbetet mot människohandel i Moldavien.
I Rumänien har Frälsningsarmén samlat information och team som på ska kunna stödja kvinnor och barn. För där det finns sårbara människor finns även människohandlare som vill utnyttja och exploatera.
– Vi har redan noterat hur
unga män cirkulerar och erbjuder hjälp med övernattning eller jobb åt enbart unga kvinnor utan äldre mödrar i sällskap. Här är vi vaksamma, säger Galina.
Även i Sverige uppstår risken för att flyktingar blir kontaktade av personer som försöker utnyttja deras sårbarhet.
allergiforskningen!
härboken kanduvinna!
Skyddat boende med säkerhet och omsorg i fokus.
Bostadsgaranti och hämtning samma dag ingår alltid vid placering.
Vi vill hjälpa - kontakta oss! 010-641 23 00 I info@attendum.se
1 av 3 lever med allergi
allergi
Stöd allergiforskningen!
Stöd allergiforskningen!
Ge
VÅRDBOLAG MED RÄTT VÅRD
076-232 32 35 info@releasecare.se Vi är våra relationer
| info@akria.se
Nytt boende från 1 mars 2022
Inriktning på Huntingtons sjukdom och olika former av demenssjukdomar
Ge din gåva på astmaoallergiforbundet.se eller PG 900374-0 • BG 900-3740
din gåva på
VAR FJÄRDE ANMÄLD MISSHANDEL HANDLAR OM VÅLD MOT BARN
Stöd vårt arbete. Smsa bris50 till 72909 och ge 50 kr eller besök bris.se
Rockfon levererar akustikundertak som skapar en bra ljudmiljö och minskar bullernivåerna samtidigt som det har höga hygienkrav. Man kan även utnyttja den höga ljusreflektionen på undertakets stora yta till att dra in dagsljuset längre in i rummet. www.rockfon.se
Joyvest är ett rörelsehjälpmedel som aktiverar musik vid rörelse med hjälp av rörelsesensorer. Musiken kan anpassas efter smak. www.joyvest.me
Sika Motion är en lätt, mjuk och flexibel sandal av slitstark nubuck. Yttersulan är både halkhämmande och stötabsorberande. Extra mjuk och vadderad innersula med bra svettransporterande egenskaper. Sulan formar sig efter foten och ger optimal
Med mer än 5 000 levererade garage i produktserien BB30/40 är Dooman Teknik idag den ledande leverantören för den här typen av minigarage.
Snabbt, enkelt och kostnadsfritt!
Hitta snabbt,placeringenkelt och kostnadsfritt
Kostnadsfritt, utan förpliktelser
Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan.
Neutralt
SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande.
Ramavtal
Vi skickar även er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har avtal med er.
Snabbt enkelt och personligt
Normalt har ni svar inom någon timme. Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjda med antalet svar eller om ni vill ha fler –vi hjälper er!
Lämna din placeringsförfrågan på www.ssil.se
Digitala lösningar är idag nödvändiga för att vardagen och samhället ska fungera. Äldreomsorgen är inte ett undantag. Ny teknik är nyckeln till en högkvalitativ äldrevård.
veriges befolkning ökar stadigt Och det är antalet äldre som ökar mest Men när den yngre befolkningen inte växer i samma takt ställs äldreomsorgen inför nya utmaningar. Hur ska man skapa trygghet för äldre när det råder brist på arbetskraft? Välfärdsteknik är viktiga komplement för a skapa en trygg och säker äldreomsorg.
”Digitala lösningar främjar ett självständigt liv”
– Välfärdsteknik är digitala lösningar som främjar e självständigt liv och som gör a äldre kan bo kvar hemma så länge som möjligt, förklarar Malin Sölsnäes, chef för satsningsområdet äldreomsorg på Atea Exempel på digitala lösningar är robotar som hjälper vårdtagare a ta sin medicin, system som gör det möjligt a kunna skriva journaler direkt på plats, digitala möten eller hemmonitorering som innebär tillsyn och vård i hemmet via cha och digitala möten
– Man ser redan nu a hemmonitorering ger stora vinster Prover följs upp digitalt och vårdtagaren får snabb återkoppling och vet direkt om något inte stämmer Det ger bä re koll på den egna hälsan och minskar oron Hemmonitorering avlastar vården och minskar risken för smi spridning
Virtuellt fikarum
Välfärdsteknik är också e verktyg som kan användas för a förebygga ensamhet och bryta isolering Atea har tillsammans med Mälardalens universitet utvecklat webbpla formen Fikarummet som sna lanseras och vars ambition är a minska äldres upplevda ensamhet
– Det är e vi uellt fikarum där man deltar med eller utan kamera. Man kan till exempel välja e rum utifrån intresse eller prata med andra från samma område som man själv Samtidigt får brukarna chansen a förbä ra sina digitala kunskaper, vilket också minskar risken för isolering Viktiga frågor när det gäller digitala lösningar inom vård och omsorg är hur man säkrar sekretessen kring vårdtagarna och hur data lagras
”Varken analoga eller digitala arbetssätt är vattentäta”
– Innan man inför e digitalt system måste man arbeta med informationssäkerhet och säkerställa a verksamhetens behov tillgodoses utifrån e säkerhetsperspektiv A ta sig tid och fundera över vilken information som behövs och va ör den är viktig är bra a ta med sig in i en upphandling, säger
Carl-Johan Ekelund som arbetar med informationssäkerhet på Atea
Malin Sölsnäes Chef Äldreomsorg, Atea
Carl-Johan Ekelund Informationssäkerhet, Atea
Vill du veta mer om Atea?
Besök atea.se/valfardsteknik
– Varken analoga eller digitala arbetssä är va entäta Det finns alltid risker. Dä ör är det viktigt a se över helheten och väga vinsterna och riskerna mot varandra. Säkerheten utvärderas löpande och man ser över a säkerhetsfunktionerna används. Det digitala arbetssä et är väldigt säke när det utförs rä
Carl-Johan Ekelund tror a det kan finnas en viss oro inom organisationerna för den nya tekniken och för hur den ska användas.
Tekniken kompletterar mänskliga händer. Kan man lösa vissa situationer digitalt så frigör det tid och de möten med personal blir mer högkvalitativa
Malin Sölsnaes
”De mjuka värdena är viktiga”
– Dä ör behövs introduktion, utbildning och workshops kring hur man arbetar med tekniken. Tekniken bygger på samma gränssni som i andra digitala funktioner Dä ör känner man igen sig och det blir lä a göra rä Det ska inte bli a man säger ”det var bä re förr ”
Malin Sölsnaes återkommer till vinsterna med välfärdsteknik och vad tekniken innebär för vårdtagarna. Hon nämner a digitala lösningar ger er valmöjligheter för brukarna och a det ger en känsla av a man tar kommandot över si eget liv. Finns det inte en risk a mänskliga kontakter uteblir när äldreomsorgen digitaliseras mer?
– Tekniken komple erar mänskliga händer Kan man lösa vissa situationer digitalt så frigör det tid och de möten med personal blir mer högkvalitativa. De mjuka värdena är viktiga
Nanolfsvillan ligger i ett villaområde centralt i Finspång. Vi har plats för 8 familjer som bor i egna lägenheter om två till fem rum ock kök. Vi strävar efter att erbjuda en hemlik miljö för att kunna göra en så rättvis bedömning som möjligt.
Vår målgrupp är familjer med barn i ålder 0-16 år och blivande föräldrar.
Personalen består av socionomer eller motsvarande med lång erfarenhet och bred kunskap av att utreda föräldraförmåga. Vi har hög kompetens vid skyddsplaceringar och har egen
För kvinnor, män, familjer – egen lägenhet eller kollektivt – FREDA, SARA & Patriark –barnansvarig psykologkontakt –säkerhetsplanering – utsluss till eget boende – jour – ramavtal med ett flertal kommuner
“Alla har rätt till frihet att forma sitt liv”
Kontakta oss för förfrågan
010 70 60 350 www.vejbyhem.se
Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.
MAJ
Socialrättsdagen 2022 4 maj, webbsänd www.jpinfonet.se
NPF-forum 2022 5 maj, Stockholm www.attention.se
Socialtjänstjuridik idag 5-6 maj, webbsänd www.jpinfonet.se
Socialtjänstens specifika arbete med barn och unga i familjehem 11 maj, webbsänd www.jpinfonet.se
SSIL utbildningsdag – LSS och äldreomsorg 11 maj, Stockholm www.ssil.se
Självmedkänsla på jobbet del 2 11 maj, webbsänd www.sverigehalsan.se
SSIL utbildningsdag – HVB och familjehem 12 maj, Stockholm www.ssil.se
LSS – en grundkurs om lagen och dess praktiska tillämpning 13 maj, webbsänd www.jpinfonet.se
Våld i nära relationer och juridiken 17 maj, webbsänd www.jpinfonet.se
Våldsutsatthet och traumatisering hos missbrukande kvinnor 17 maj, Stockholm www.expomedica.se
Utredning av vuxna med missbruk/beroende med särskilt fokus på LVM 24 maj, webbsänd www.jpinfonet.se
IHF Teamutbildning
31 maj-2 juni, Lund/Stockholm www.humana.se
JUNI
Tvister och omprövning av rätten till personlig assistans 1 juni, webbsänd www.jpinfonet.se
Retroaktiv ersättning för personlig assistans 3 juni, webbsänd www.jpinfonet.se
LVU i praktiken 8 juni, webbsänd www.jpinfonet.se
Praktisk processrätt för socialtjänsten 9 juni, webbsänd www.jpinfonet.se
Barnperspektivet i socialtjänsten 14 juni, webbsänd www.jpinfonet.se
AUGUSTI
Våld i nära relationer och juridiken 23 augusti, webbsänd www.jpinfonet.se
Äldreomsorgen – effektiv handläggning och nyheter 25 augusti, webbsänd www.jpinfonet.se
SEPTEMBER
Våld i nära relationer och juridiken 23 augusti, webbsänd www.jpinfonet.se
Mottagningsfunktionens specifika arbete med barn och unga 7 september, webbsänd www.expomedica.se
Traumadagen 8 september, Stockholm www.expomedica.se
SSIL utbildningsdag – HVB och familjehem 15 september, Västerås www.ssil.se
Att behandla trauma hos krigsflyktingar 19-20 september, Stockholm www.expomedica.se
Socialchefsdagarna 28-30 september, Göteborgs www.socialchefsdagarna.se
Att växa upp i en psykopatisk/ narcissistisk miljö – Den mörka triaden
29 september, Malmö www.expomedica.se
OKTOBER
Att växa upp i en psykopatisk/ narcissistisk miljö – Den mörka triaden
6 oktober, Umeå www.expomedica.se
Att upprätta en barnkonsekvensanalys utifrån barnkonventionen 11 oktober, webbsänd www.jpinfonet.se
Att behandla trauma hos krigsflyktingar 11-12 oktober, Stockholm www.expomedica.se
SSIL utbildningsdag – HVB och familjehem 18 oktober, Malmö www.ssil.se
SSIL utbildningsdag – HVB och familjehem 20 oktober, Göteborg www.ssil.se
Drogfokus
26-27 oktober, Jönköping www.drogfokus.nu
Hot och våld på jobbet – juridik och säkerhet 27 oktober, webbsänd www.jpinfonet.se
Att växa upp i en psykopatisk/ narcissistisk miljö – Den mörka triaden 27 oktober, Stockholm www.expomedica.se
NOVEMBER
SSIL utbildningsdag – HVB och familjehem 17 november, Sundsvall www.ssil.se
Socionomdagarna 22-23 november, Stockholm www.ssil.se
Att växa upp i en psykopatisk/ narcissistisk miljö – Den mörka triaden 24 november, Göteborg www.expomedica.se
DECEMBER
SSIL utbildningsdag – HVB och familjehem 1 december, Stockholm www.ssil.se
För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.
Följ oss på Facebook och besök vår nyhetssajt omtanke.today
facebook.com/omtanke.today
www.ssil.se Alltid uppdaterad
Waitong Utbildning är en av Sveriges största och mest erfarna leverantör av utbildningar inom FIT och ADAD, båda finns med i Socialstyrelsens metodguide
Streamad ADAD tredagars Diplomutbildning 6 sep – 24 okt 2022
Streamad FIT-diplomutbildning 28 sep – 29 nov 2022
Streamad FIT Booster 27 okt 2022
Streamad FIT fördjupning - Grupp, familj och HVB 9 nov 2022
Streamad ADAD Booster 30 nov 2022
Digitala brevkurser on demand
Waitong utbildning erbjuder digitala brevkurser on demand; digitala diplomutbildningar i ADAD & FIT.
Börja när du vill, jobba var du vill och helt i din egen takt.
Skräddarsydda uppdragsutbildningar
Jag erbjuder arbetsplatser; streamade och arbetsplatsförlagda utbildningar och handledning inom FIT, ADAD, Lösningsfokus och Ledarskap. Hör av dig för offert!
Mer info, priser och anmälan – www.waitong.se Referenser skickas på begäran.
WAITONG UTBILDNING
Niklas Waitong I 070-295 24 99 I waitong.se
Stockholm 19–20 september + 11–12 oktober 2022
Under den närmaste tiden får Sverige räkna med att ta emot ett stort antal krigsflyktingar från Ukraina. Många av dem har svåra traumatiska upplevelser som hindrar dem från att leva ett normalt liv och ha normala relationer till sin omgivning.
Foto: Funkisbyrån, Jessica Linder Jansson
Välkommen till konferensen
24-25 oktober 2022
Tema: Livslångt lärande för personer med flerfunktionsnedsättning, anhöriga, professionella och beslutsfattare
www.anhoriga.se/livets-mojligheter-2022
Kursen syftar till att under fyra dagar ge deltagare tillräckliga kunskaper för att behandla alla förekommande trauman. Metoderna som lärs ut representerar den nya generationens traumabehandlingar (som ännu inte är evidensbaserade), men som ändå har ett starkt forskningsstöd. Kursen vänder sig till dig som är verksam inom socialförvaltning, flyktinghälsa, elevhälsa, BUP, psykiatri, HVB-hem, kyrka eller annan verksamhet som kommer i kontakt med flyktingar och migranter.
FÖRELÄSARE
BOKA IDAG
Aktuell kurs med begränsat antal deltagare.
Stefan Sandström Legitimerad psykolog med 40 års erfarenhet av traumabehandling. Har bland annat skrivit boken ”Missbruk – trauma och medberoende”.
Gunilla Hamne Traumaterapeut och författare till boken ”Traumatapping technique”. Internationell erfarenhet av att bota trauman och lära ut traumabehandling.
Ulf Sandström Stress och traumakonsult och författare till boken ”Traumatapping technique”. Verksam i över 20 länder.
Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55.
Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
Bokvinnare i förra numrets tävling är: Anna Carlsson Berggren i Falköping och René Hultgren, Sollentuna.
Stort grattis till er, boken kommer på posten.
NÄSTA NUMMER
0703-10 70 52
Nytida ger stöd till barn, unga och vuxna för hela livets behov inom funktionsnedsättning och psykosocial problematik.
hemma inte räcker till heltidsboende eller som avlastning
Hitta din kommuns avtal med oss på nytida.se/handlaggare
Fredrik Ewerlöf 0705-48 98 38 fredrik@omsorgsutvecklarna.se ... ökar vi dina möjligheter att lyckas! www.omsorgsutvecklarna.se
rådgivare till ägare och ledare välfärdsföretag (SoL/LSS) 52 peter@omsorgsutvecklarna.se
både yngre och äldre människor med funktionshinder eller demens. Vårt omvårdnadsgästernas behov i fokus och syftar till att miljö med känsla för det unika hos varje om oss? vår hemsida.
4
1:a - 2:a pris Periodens utvalda böcker
Fyll i talongen här intill och skicka den senast 24 maj till: ”Tävling 3/2022”, Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se
Ute den
Fokusfredag med Humana är våra kostnadsfria fokus på högaktuella ämnen och bjuder
Journalisten, föreläsaren och författaren till boken ”Mansboken” Atilla Yoldas brinner för jämlikhetsfrågor, feminism och antirasism. Särskilt vill han arbeta med att ”krossa machokulturen”.
Stödboende, med tidigare
Tid: kl 11.30-12.30
Färdighetsträning (DBT)
Dessutom: Vi har besökt Kvinnohemmet Rosen i Gävleborg, som tar emot våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem. Lena Stenberg menar att det är en grupp som ofta ramlar mellan stolarna.
Tid: kl 08.30-09.30
Vi har också träffat Julia som berättar hur hon blev kontrollerad, misshandlad och nästan förlorade sina barn till förövaren.
Digitalt verktyg skapar Tid: kl 08.30-09.30 12 maj 13 maj 3 juni
Vad som krävs för att både boende och personal i ett LSS-boende ska trivas och utvecklas beskrivs i nya boken ”I den bästa av världar”.
Mer info och anmälan finns
SSIL presenterar en ny 5 i topp-lista över boenden med de högsta betygen i Kvalitetsindex.
- Välkommen till en intressant utbildningsdag!
• Falun 24 mars
• Halmstad 7 april
• Stockholm 11 maj LSS
• Stockholm 12 maj
• Västerås 15 september
• Malmö 18 oktober
• Göteborg 20 oktober
• Sundsvall 17 november
• Stockholm 1 december
Kostnadsfri Utbildningsdag!
För elfte året i rad arrangerar vi våra populära utbildningsdagar enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.
På våra utbildningsdagar kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
Denna utbildningsdag vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem / HVB och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård. Utbildningsdagen är helt kostnadsfri.
Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe ingår.
MANIPULATIVA OCH KÄNSLOKALLA PERSONLIGHETER
HELENA BINGHAM
Helena Bingham har sina rötter inom den rättspsykiatriska utredningsverksamheten. Idag arbetar hon som privatpraktiserande psykolog och föreläsare för organisationer som t ex socialtjänsten och polisen, med fokus på narcissism och psykopati. Helena kommer att föreläsa om hur man känner igen och bemöter känslokalla och manipulativa personligheter och vilka konsekvenser deras beteende får för omgivningen, särskilt för anhöriga.
ELEFANTEN I RUMMET
-När det som gör ont inte syns utanpå
CHARLOTTA DONOHUE
Hur kan man som professionell hantera de utmaningar man ställs inför i sin yrkesroll när man ska möta familjer som lever bakom dessa fasader?
Vinnare seminariet Falun 24 mars 2022
• Ryggsäck - Svedbacka HVB-hem Ingalill Park Borlänge kommun
• Sportbag - Hanna Österberg Avesta kommun
• Badlakan - Lovisa Hurtig Borlänge kommun
HOPPLÖST HOPPFULL
-En resa i välfärdens tjänst
LARS GUSTAFSSON
Hur går vi från samverkan till samarbete som gör skillnad?
Följ med på en välfärdsresa från vaggan till graven där egna berättelser, referenser till aktuell forskning och konkreta exempel utmanar och ger stöd!
Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se
