âBerĂ€tta för nĂ„gon och ta aldrig pĂ„ dig skuldenâ
Bemötandet betyder allt
Nxtme ger stöd till personer som har blivit utsatta för incest
De Àr topp fem i Kvalitetsindex
SÄ arbetar HVB Castor Care Villa Lindö med kvalitetsutveckling
VÄrdflÀtan skapar möjligheter
Vi erbjuder uppdragsgivare och klienter en kedja av insatser som tillsammans möter de vÄrdbehov som finns, bÄde kort- och lÄngsiktigt. Uppdragsgivaren fÄr stöd i en lÄngsiktig planering och för klientens del sÀkerstÀller vi kvalificerade lösningar i flera steg. VÄra vÄrdflÀtor har inga begrÀnsningar och hjÀlper mÀnniskor att mÄ bÀttre.
Stödboende HVB Akutboende
Ett exempel pÄ en vÄrdflÀta mellan olika vÄrdinsatser kan vara att en person fÄr hjÀlp i ett akutboende, och sen mÄr bÀttre och fÄr dÄ anpassat stöd i HVB för att dÀrefter pÄbörja ett sjÀlvstÀndigare liv i ett stödboende.
Ring för placeringsförfrÄgan 0771-11 33 11
För ett tryggare liv sedan 2013
Alltid individanpassade helhetslösningar inom skyddsplaceringar.
Vi pÄ O.S.S jobbar enbart med skyddsplaceringar. Vi lÀgger all vÄr tid, fokus och energi pÄ alla förekommande former av skyddsÀrenden. Vi har olika skyddade boendeformer i hela Sverige, frÄn norr till söder. Vi utför sÀkerhetstransporter i hela landet Ärets alla dagar dygnet runt.
Vi skrÀddarsyr samtliga Àrenden utefter de enskilda behov som kommer med varje klient.
âGenom ett samarbete med Omsorg Skydd SĂ€kerhet AB skapas en stor avlastning för arbetsgruppen, och deras erfarenhet kring sĂ€kerhet samt kompetens kring vĂ„ldets mekanismer skapar trygghet i vĂ„ra Ă€renden.â En kommentar frĂ„n en av flertalet kommuner vi samarbetar med.
Vi har ramavtal med de kommuner som upphandlat skyddsplaceringar. info@omsorgskyddsakerhet.se I 070 - 309 94 03 www.omsorgskyddsakerhet.se
LEDIGA JOBB
NYA
â...hur du kommer att vĂ€xa upp beror pĂ„ vilka förĂ€ldrar du fĂ„râ
GÀstkrönikör i det hÀr numret av Omtanke Àr Maria Lundberg, socionom.
LÀs krönikan pÄ sidan 56
Nr 2 , mars 2022 âą Ă rg 16
10| Anicia S. Eriksson
Hon fick PTSD efter en vÄldtÀkt och har nu skrivit en bok för att stötta andra drabbade.
16| Hot & vÄld
Vision vÀlkomnar förslaget om förstÀrkt straffrÀttsligt skydd.
19| Tema: HVB â trauma
20| Poa Samuelberg
Hon talade om traumatisering hos barn pÄ SSILs utbildningsdag i Stockholm.
26| Ulf Gustavsson
ACT kallas för tredje vÄgens KBT och Àr ett bra sÀtt att ta steget mot ett ny riktning i livet.
30| Trauma och missbruk
Fredrik Wretman Àr traumaterapeut och trÀffar ofta klienter som aldrig har fÄtt hjÀlp för orsaken till missbruket.
38| âUtsatt för incest
Nxtme blev Sofies livlina nÀr ingen annan ville lyssna och förstÄ.
42| 5 i topp Kvalitetsindex
HÀr Àr de fem boenden som har högst betyg just nu. Vi tittar nÀrmare pÄ hur de frÀmsta arbetar med kvalitet.
46| Aktuellt
De samlar in pengar till RĂ€ddningsmissionen i samband med Internationella Kvinnodagen.
48| Forskning
Cristian Bortes har undersökt hur ohÀlsa pÄverkar ungas skolresultat.
52| Brottsofferjouren
De presenterar ett manifest som innehÄller tio konkreta förslag pÄ ÄtgÀrder som ska stÀrka brottsoffers rÀttigheter.
60| PĂ„ jobbet
SÄ kan vÄr inomhusmiljö öka hÀlsa och vÀlmÄende.
62| Rapport frÄn IVO
Sidan 30: Fredrik Wretman, traumaterapeut, vill att vi ska tÀnka trauma vid missbruk.
Webbaserat behandlingsstöd
- av och för vÄrdare
IT-stödet som vÀxer med verksamheten
Ring 018-56 54 95 och boka en demo eller besök www.rattspar.se
Vi vill hjÀlpa andra
Rysslands invasion av Ukraina överskuggar all nyhetsrapportering just nu och bidrar till stor oro i hela Europa. Inom koncernen Byggfakta Group har vi medarbetare i Ukraina som vi har fÄtt löpande uppdateringar kring. Vi har ocksÄ inlett ett samarbete med RÀdda Barnen för att samla in pengar. Varje aktion rÀknas i kampen för fred och viljan till medmÀnsklig hjÀlp.
Trauma kan orsakas av krig, men ocksÄ av andra hemska hÀndelser som man har utsatts för eller bevittnat. Det innebÀr en stark stress att inte fÄ hjÀlp att bearbeta trauma och det kan leda till psykisk ohÀlsa, missbruk och kriminalitet.
Vi fokuserar pÄ HVB och trauma i det hÀr numret. Det kan vara svÄrt att tala om jobbiga hÀndelser och det faller sig naturligt att försöka sopa det under mattan. Men det Àr viktigt att vi vÄgar frÄga och upptÀcker trauma för att kunna hjÀlpa.
Fredrik Wretman trÀffar ofta klienter som aldrig har fÄtt hjÀlp för orsaken till missbruket. Enligt honom börjar man inte att missbruka om man inte har nÄgon typ av sÄr i botten. Missbruk eller vÄld Àr vanliga svar pÄ trauma. Det Àr nÄgot som Àven professionella ofta missar.
Kanske det vĂ€rsta traumat Ă€r incest. Det Ă€r extra traumatiserande att bli utsatt för sexuella övergrepp av en nĂ€rstĂ„ende â just för att förövaren Ă€r den som egentligen borde stĂ„ för tryggheten till barnet. FĂ„ söker hjĂ€lp för incest, mĂ„nga kĂ€nner skuld och skam. Det Ă€r vanligt att söka hjĂ€lp lĂ„ngt senare och dĂ„ Ă€r det ofta för Ă„ngest, depression, PTSD eller andra konsekvenser av traumat. Det gĂ€ller som professionell att vĂ„ga stĂ€lla frĂ„gan vid misstanke om trauma. Ăvriga konsekvenser som Ă€r vanliga Ă€r sömnsvĂ„righeter, sjĂ€lvskadebeteende, anorexia, svĂ„righet med tillit och OCD.
Man ska inte glömma bort att det Àven finns kvinnor som utsÀtter sina barn för incest och pojkar som blir utsatta.
Anicia S. Eriksson ville ocksÄ hjÀlpa andra efter att ha genomgÄtt KBT-terapi. Hon skrev en bok om livet efter sexuella övergrepp, dÀr hon har intervjuat andra utsatta och experter.
En naturlig reaktion vid sexuella övergrepp Àr frozen fright; att kroppen blir helt paralyserad och bara ligger dÀr. Det kan ge extra skuld och skam att man inte har kÀmpat emot eller ropat pÄ hjÀlp. Det Àr inte möjligt att sjÀlv styra sin reaktion. HjÀrnan reagerar med den strategi som ger störst chans till överlevnad. Vid ett övergrepp dÀr man Àr i extremt underlÀge och förövaren Àr starkare Àr risken stor att kroppen stÀnger av pÄ det viset. Sju av tio vÄldtagna kvinnor drabbas av en frysreaktion under övergreppet. Skulden fÄr aldrig lÀggas pÄ den utsatta.
Du har chans att vinna Anicias bok i annonspusslet pÄ sidan 66.
Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke
Mejla gÀrna era synpunkter om tidningen och vÄra Àmnen till jenny.fors@svenskamedia.se
Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta: 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby.
Relationer för livet
Alla har rÀtt att vara stjÀrnor i sitt eget liv
VĂ„rt uppdrag - en meningsfull vardag
Normalisering och integration utifrÄn intentioner enligt LSS, Àr viktiga ord. Men det viktigaste av allt Àr att vÄrt uppdrag aldrig blir större Àn den enskildes behov. Det innebÀr att ord och beslut omsÀtts i handling - handlingar som resulterar i konkreta förÀndringar i vardagen. Dessa Àr synliga och mÀtbara i ökad delaktighet, inkludering, sjÀlvstÀndighet samt sund balans mellan utmaningar och fÀrdigheter för den enskilde.
NĂRA
PERSONLIGA
FĂR ALLA
viljabogruppen.se
VÄr styrka - vi Àger oss sjÀlva
Viljabogruppen stÄr för hela processen med visioner, vÀrderingar, fastigheter, verksamheter, personalrekryteringar, kompetenser och utbildningar. Det gör oss starka. Men det bÀsta av allt Àr att vi skapar vÄr framtid tillsammans med vÄra boende, anhöriga, nÀtverk och vÄra uppdragsgivare - som ger oss förtroendet att gemensamt skapa Viljabogruppens vÀrde. Hos oss Àr alla starkt lysande stjÀrnor!
Viljabogruppen erbjuder LSS-boende § 9.9 och vi Àr ett nischat och kvalitetsstyrt bolag. VÄrt huvudmÄl Àr att personer med autism ska fÄ bo och leva i ett sammanhang dÀr man kan fÄ vara sig sjÀlv samt bli sjÀlvstÀndigare gentemot sina autistiska funktionsvariationer - detta sker genom normalisering och integration i vÄrt samhÀlle. Viljabogruppen verkar utifrÄn ett evidensbaserat förhÄllningssÀtt och pedagogik inom visuell tydliggörande pedagogik och lÄgaffektivt bemötande.
Vill du veta mer? VĂ€lkommen att kontakta Ulf Nordlander-Karlsson, 0701-801810 eller ulf@viljabogruppen.se
DBT-hem
Boende & skola
FamiljevÄrd
VĂ„rd & behandling
Personlig Assistans
LSS-boende
Anicia har skrivit boken âLivet efter sexuella övergreppâ, som kom ut hösten 2021.
Anicia fick PTSD efter en vÄldtÀkt
PĂ„ midsommardagen 2014 blev Anicia utsatt för en vĂ„ldtĂ€kt. Hon har mĂ„nga minnesluckor och har inte hela bilden av hĂ€ndelseförloppet klart för sig Ă€n idag. Eftersom hon sjĂ€lvmant följde med en okĂ€nd man, dessutom berusad, skuldbelade hon sig sjĂ€lv under en lĂ„ng tid och tĂ€nkte att hon fick skylla sig sjĂ€lv. Anicia fick sĂ„ smĂ„ningom diagnosen PTSD. Efter en smĂ€rtsam men framgĂ„ngsrik kbt-terapi i sex mĂ„nader skrev hon boken âLivet efter sexuella övergreppâ dĂ€r hon, förutom sin egen historia, har intervjuat andra vĂ„ldtĂ€ktsutsatta och experter i Ă€mnet. â BerĂ€tta för nĂ„gon och ta aldrig pĂ„ dig skulden, sĂ€ger hon som en uppmaning till andra som varit med om sexuella övergrepp.
TEXT OCH FOTO: ANNE HAAVISTO
Anicia berĂ€ttar att hon under 2014 mĂ„dde vĂ€ldigt dĂ„ligt psykiskt. Hennes pappa hade tre Ă„r tidigare gĂ„tt bort i cancer. Men Ă€ven om hans cancer var obotlig kom det som en chock nĂ€r han dog. De hade, hela familjen, levt med sorg och rĂ€dsla under Ă„ren som han var sjuk. â Det var ett jobbigt Ă„r. Jag var deprimerad och kĂ€nde mig ensam. Och jag var vĂ€ldigt instabil. Kanske det perfekta offret för en vĂ„ldtĂ€ktsman, sĂ€ger hon stilla. Det var dagen efter midsommarafton 20014. Anicia var 18 Ă„r sedan Ă„tta mĂ„nader och hade inte gĂ„tt pĂ„ krogen Ă€n. Hon bestĂ€mde sig för att gĂ„ ut och festa med tvĂ„ tjejkompisar. De hamnade pĂ„ en krog och under kvĂ€llen bestĂ€mdes det att de skulle Ă„ka pĂ„ efterfest hos nĂ„gra killar.
â Jag drack alldeles för mycket alkohol. Jag hade hade aldrig varit full förut sĂ„ jag var lĂ€ttpĂ„verkad och fick i mig mer Ă€n vad min kropp klarade av. Samtidigt struntade jag i allt, jag hade gett upp livet pĂ„ ett sĂ€tt, för jag hade levt i mer eller mindre konstant Ă„ngest sen pappa gick bort, berĂ€ttar hon.
Minnena Àr suddiga. Festen fortsatte hemma hos en av killarna. Hon vet inte om hon fick i sig droger, sÄ kan det ha varit. Men det nÀsta som hÀnder Àr att hon Äkte vidare tillsammans med en tredje kille, hem till honom.
â Jag kunde knappt varken stĂ„ eller gĂ„ sĂ„ den hĂ€r killen ledde in mig i bilen och sĂ„ Ă„kte vi. Han ledde in mig i sin lĂ€genhet, sĂ€ger hon.
HON ORKAR INTE berÀtta detaljerat vad som hÀnde och hon minns inte allt. Men nÀr Anicia vaknade upp var det tidig morgon. Hon vet inte exakt hur lÀnge hon har varit i lÀgenheten; ett par, tre timmar eller möjligen mer. Det första hon gjorde var att krÀkas och sedan ledde mannen henne in i duschen och tvÀttade henne.
â Jag var som handlingsförlamad, mest tyst och lealös, fortfarande vĂ€ldigt pĂ„verkad av alkoholen. EfterĂ„t klĂ€dde han pĂ„ mig och fönade mitt hĂ„r torrt. Han hade klĂ€tt mig i en av hans tröjor och mina trosor hade jag inte lĂ€ngre pĂ„ mig, minns hon.
Livet efter sexuella övergrepp
NÄgra av de Àmnen som tas upp i boken Àr: vad sexuella övergrepp faktiskt innebÀr, frozen fright, skuld och skam och vad de kÀnslorna gör med oss, posttraumatiskt stressyndrom och om sexualiteten efter ett övergrepp. Intervjuer med experter blandas med personliga berÀttelser av utsatta som berÀttar om sin vÀg tillbaka.
VintergÄrd förlag.
I bilen, nÀr han skjutsade hem henne la han sin hand pÄ hennes ben.
â Det enda jag tĂ€nkte pĂ„ var att jag hoppades han skulle köra av vĂ€gen sĂ„ jag kunde dö. Jag visste inte vad jag kĂ€nde, mer Ă€n att jag var Ă€cklad. Av mig sjĂ€lv, av nĂ„gon anledning. Jag gav upp dĂ€r och dĂ„, och kĂ€nde verkligen att han kunde köra ihjĂ€l mig och det hade varit bra, sĂ€ger hon.
VAD HADE EGENTLIGEN hÀnt den natten? FrÄgorna gnagde i Anicia. Hon skyllde pÄ sig sjÀlv och blev förbannad pÄ sig sjÀlv för att hon Àltade.
â Jag fick skylla mig sjĂ€lv, det var mitt eget fel, tĂ€nkte jag.
Men hennes kropp kunde inte glömma, Àven om hon motade bort det negativa tankarna. Anicia mÄdde allt sÀmre. Hon var spÀnd och nervös och hade fÄtt sömnsvÄrigheter.
â Jag kĂ€nde mig stĂ€ndigt rĂ€dd och förföljd och förstod inte dĂ„ vad det handlade om, berĂ€ttar hon.
Anicia hade i perioder haft Ängest och tÀnkte att det var den gamla Ängesten som kommit tillbaka. Hon minns Äret 2016, och hur hon gick runt och skakade av ner-
vositet. Hon sÀger att hon kÀnde sig vÀrdelös.
â Hela min tillvaro genomsyrades av sjĂ€lvhat. Jag tĂ€nkte att ingen kunde Ă€lska en sĂ„n person som jag, att alla skulle mĂ„ bĂ€ttre av att jag försvann.
HON HĂLL ALL Ă„ngest inom sig, som hon alltid gjort, för hon hade lĂ€rt sig att inte visa kĂ€nslor. Att inte vara till besvĂ€r.
â Jag pratade inte med nĂ„gon om vad som hade hĂ€nt och hur jag mĂ„dde. Jag har alltid varit en person som sett till att alla andra var nöjda och mĂ„dde bra, jag sjĂ€lv
Anicia fick diagnosen PTSD och inledde en sex mÄnader lÄng behandling med KBT med traumainriktning.
har alltid kommit i sista hand. Min mamma mÀrkte förstÄs att jag mÄdde dÄligt, att nÄgot hade hÀnt och bad mig söka hjÀlp, berÀttar hon.
I SLUTET AV 2006 skrev Anicia ett sjÀlvmordsbrev, men minns knappt vad hon skrev.
â Jag visste inte heller vem jag skulle lĂ€mna brevet till. Det var en inre konflikt i mig, vem skulle bĂ€st kunna hantera att lĂ€sa det och dĂ„ inse att jag inte levde mer? Jag var övertygad om att jag inte skulle uppleva 2017, sĂ„ dĂ„ligt mĂ„dde jag. Jag
»Jag tÀnkte att ingen kunde Àlska en sÄn person som jag«
kÀnde inte att jag hade nÄgonting att leva för, sÀger hon.
Men ödet ville annorlunda. I början av 2017 trÀffade Anicia en kille. Hans förstÄelse och stöd blev avgörande för Anicias vÀg tillbaka till ett liv vÀrt att leva.
â HAN BEHANDLADE mig tĂ„lmodigt och respektfullt. Han mĂ€rkte ju att nĂ„got hade hĂ€nt mig och efter en mĂ„nad ungefĂ€r berĂ€ttade jag. Med honom var allting sĂ„ enkelt och sjĂ€lvklart, frĂ„n första början, sĂ€ger hon.
NÀr Anicia sökte hjÀlp för sin psykiska ohÀlsa fick hon via vÄrdcentralen en remiss för utredning pÄ Huddinge Sjukhus. Kuratorn hon fick trÀffa tog henne direkt pÄ största allvar, efter att hon berÀttat vad hon varit med om.
â Hon sa att jag förmodligen drabbats av PTSD, som jag sjĂ€lv knappt visste var det var. Jag trodde att det bara drabbade mĂ€nniskor som upplevt kring och sĂ„na trauman.
Efter utredningen fick Anicia mycket riktigt diagnosen PTSD och inledde en sex mÄnader lÄng behandling med KBT med traumainriktning. Hon fick i uppgift att exponera sig för traumat hon varit med om.
â En viktig uppgift var att spela in hela hĂ€ndelseförloppet och sedan lyssna pĂ„ det om och om igen. Jag pratade in om hela vĂ„ldtĂ€kten i detalj. Första gĂ„ngerna kunde jag inte lyssna pĂ„ hela för det var för smĂ€rtsamt. Men ju fler gĂ„nger jag lyssnade, desto lĂ€ttare blev det och jag mĂ€rkte ocksĂ„ att mĂ„nga minnen jag förtrĂ€ngt kom tillbaka under den hĂ€r tiden, sĂ€ger hon.
I INTERVJUN VILL hon inte berÀtta detaljerat vad som hÀnde, det Àr alldeles för jobbigt, men hon berÀttar att hon under övergreppet blev som förlamad.
â Jag liksom frös fast och blev helt passiv. Det var som om jag inte var dĂ€r lĂ€ngre och jag gjorde inget motstĂ„nd, sĂ€ger hon. Terapin var intensiv och hennes symtom blev vĂ€rre under en period som fler
flashbacks frĂ„n den natten och mer panikĂ„ngest. Ăven det sexuella pĂ„verkades.
â Att ha sex blev plötsligt Ă€nnu jobbigare att ens tĂ€nka pĂ„ och jag började uppleva en ilska. En ilska som faktisk var viktigt att den fick komma upp till ytan, berĂ€ttar hon. Att uppleva vĂ„ldtĂ€kten igen var svĂ„rt, men nödvĂ€ndigt.
â Efter att inte ens ha kunnat trycka pĂ„ play pĂ„ inspelningen började jag sĂ„ smĂ„ningom att bli uttrĂ„kad av att lyssna pĂ„ det, vilket var en stor framgĂ„ng. Det var inte lĂ€skigt lĂ€ngre och det blev mindre och mindre laddat. Dessutom försvann mina fysiska symtom i princip helt nĂ€r terapin var slut, berĂ€ttar hon.
I BĂRJAN AV terapin gjorde Anicia en polisanmĂ€lan. DĂ„ hade det gĂ„tt tvĂ„ och ett halvt Ă„r sen övergreppet, vilket försvĂ„rade utredningen.
â Polisen drog igĂ„ng en utredning och bĂ„de jag och mina vĂ€ninnor förhördes. Sen byttes det handlĂ€ggare flera gĂ„nger och utredningen drog ut pĂ„ tiden.
I slutet av 2018 fick Anicia ett brev om att utredningen hade lagts ner. DÄ hade förövaren inte ens förhörts.
â Jag förstod att min anmĂ€lan inte skulle leda leda till Ă„tal, men att han inte ens förhördes gjorde mig ledsen och besviken. Under utredningen frĂ„gade en polis mig om jag hade flirtat med mannen innan hĂ€ndelsen. Det Ă€r inte en okej frĂ„ga att stĂ€lla. Jag kĂ€nde mig besviken över deras sĂ€tt att arbeta.
â Min sambo har varit underbar, jag vet inte hur det hade gĂ„tt om jag inte hade trĂ€ffat honom. Hans stöttning och uppmuntran har betytt allt, sĂ€ger hon.
Under kbt-behandlingens gÄng hade Anicia börjat skriva ner anteckningar om hur hon kÀnde och tÀnkte, för sin egen skull.
â Jag har alltid anvĂ€nt mig av skrivandet nĂ€r jag mĂ„tt dĂ„ligt. Nu blev det en terapi
Anicia S. Eriksson
för mig att föra anteckningar. Tanken om att skriva en faktabok tog form, en bok som jag sjÀlv hade velat lÀsa under tiden efter vÄldtÀkten. För att förstÄ sina egna tankar och kÀnslor bÀttre. Och ju mer jag skrev, desto mer nödvÀndig kÀndes boken.
Boken âLivet efter sexuella övergreppâ kom ut under hösten 2021.
â Syftet med boken Ă€r att hjĂ€lpa andra utsatta och deras anhöriga, samt experter i Ă€mnet. Boken var vĂ€ldigt jobbig att skriva, men lĂ€kande pĂ„ samma gĂ„ng. â
Idag mÄr Anicia bra och skrivandet har hjÀlpt henne att mÄ bÀttre.
Solsunda. Stockholms nÀrmaste.
Solsunda Àr ett hem för vÄrd och boende för vuxna med psykisk ohÀlsa. Du hittar oss en knapp mil öster om Stockholm i riktning mot VÀrmdö. VÄr filosofi bygger pÄ respekt, vÀrdighet och egna val. Tack vare vÄra tre legitimerade arbetsterapeuter kan vi erbjuda noggrant utförda ADL-utredningar, nÄgot som vi Àr extra stolta över.
VĂ€lkommen att höra av dig till Christoffer Ehn, ansvarig för placeringar hos oss. Telefon: 08 â 557 725 10, E-post: christoffer.ehn@solsunda.se PĂ„ vĂ„r webbplats solsunda.se hittar du utförlig information om hur vi arbetar och hur det Ă€r att bo pĂ„ Solsunda.
Besöks- och postadress: Solsunda HVB-hem, SolsundavÀgen 14, 131 46 Nacka
Utredningshem för familjer
Nanolfsvillan ligger i ett villaomrÄde centralt i FinspÄng. Vi har plats för 8 familjer som bor i egna lÀgenheter om tvÄ till fem rum ock kök. Vi strÀvar efter att erbjuda en hemlik miljö för att kunna göra en sÄ rÀttvis bedömning som möjligt.
VÄr mÄlgrupp Àr familjer med barn i Älder 0-16 Är och blivande förÀldrar.
Personalen bestÄr av socionomer eller motsvarande med lÄng erfarenhet och bred kunskap av att utreda förÀldraförmÄga. Vi har hög kompetens vid skyddsplaceringar och har egen pedagogisk verksamhet som leds av lÀrare och förskolelÀrare.
Vi utför psykologutredningar gÀllande barn och vuxna. Vi tar Àven emot behandlingsuppdrag.
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 Är
KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.
072-559 09 39
ALLVIKEN HVB UPPSALA TĂRNSJĂ
info@allviken.se www.allviken.se
TillstÄndspliktigt stödboende för personer frÄn 16 Är
Stöd dygnet runt av personal som bor nÄgra meter intill i en anslutande lÀgenhet.
072-399 05 33
ĂLBY STĂDBOENDE UPPSALA
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 Är
KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.
073-405 00 15
ĂSTAGĂ RDEN UPPSALA TĂRNSJĂ
info@allviken.se I www.allviken.se I I
info@ostagarden.se www.ostagarden.se I www.nanolfsvillan .se âą tel . 0122-159 89
HÀlften utsÀtts för hot och vÄld pÄ jobbet
Vision vÀlkomnar förslaget om förstÀrkt straffrÀttsligt skydd
Nu föreslÄs ett förstÀrkt straffrÀttsligt skydd mot personal inom socialtjÀnsten och andra samhÀllsviktiga funktioner som löper större risk att utsÀttas för hot och vÄld i sitt arbete. Vision vÀlkomnar förslaget men krÀver fler ÄtgÀrder.
Nyligen fick regeringen ta emot förslag pÄ skÀrpningar i brott mot personer i samhÀllsviktig verksamhet. En utredning pekar pÄ behovet av ett förstÀrkt straffrÀttsligt skydd av personal som utsÀtts för hot och vÄld pÄ grund av sin yrkesroll.
Utredningen föreslÄr en annan grund för bedömningen av vÄld eller hot mot utövare av viss samhÀllsnyttig funktion och förgripelse mot utövare av viss samhÀllsnyttig funktion dÀr det ska finnas ett grovt brott i straffskalan.
Visions undersökning om förekomsten av hot och vÄld inom socialt arbete, Har du familj?, har utgjort en grund för utredningens underlag. Undersökningen visar att nÀstan hÀlften av personalen inom socialt arbete hade utsatts för hot, vÄld, tra-
kasserier eller personangrepp de senaste tolv mÄnaderna vid ett eller flera tillfÀllen.
NÀstan fyra av tio i undersökningen tycker att det straffrÀttsliga skyddet Àr mycket eller ganska svagt och en tredjedel har otillrÀckliga kunskaper om hur skyddet ser ut.
â Vision driver ett pĂ„verkansarbete för att arbetsgivarna ska ta sitt arbetsmiljöansvar och öka tryggheten pĂ„ jobbet, sĂ€ger Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision, i ett inlĂ€gg pĂ„ fackförbundets hemsida.
â EN AV de mest utsatta yrkesgrupperna i socialt arbete Ă€r behandlingspersonal, men Ă€ven fĂ€ltassistenter och kuratorer utsĂ€tts för hot och vĂ„ld. Den vanligast förekommande incidenten för alla yrkesgrupper i socialt arbete Ă€r diffusa hot. Det kan till exempel vara en frĂ„ga som âHar du familj?â eller hot om eventuellt sjĂ€lvmord pĂ„ grund av vissa beslut, fortsĂ€tter hon.
Hela sju av tio av de som utsatts svarar att incidenten inte polisanmÀlts och bara
en tredjedel svarar att polisanmÀlningarna lett till förundersökning. Bara var tionde anmÀlan uppges ha lett till fÀllande dom.
För att alla ska ha ett starkt skydd i sitt jobb stÀller Vision följande krav pÄ regering och riksdag:
⹠Att den straffskÀrpningsgrund som föreslogs i BlÄljusutredningen (SOU 2018:2), dÀr man som en försvÄrande omstÀndighet vid bedömningen av straffvÀrdet beaktar att nÄgon utsatts med anledning av dennes yrkesutövning, införs.
⹠Att regeringen utreder hur det straffrÀttsliga skyddet kan stÀrkas gÀllande diffusa hot och trakasserier i yrkesutövning.
⹠Att större andel av polisanmÀlningar gÀllande hot, personangrepp och vÄld utreds. à terkoppling till mÄlsÀgande gÀllande förundersökningens resultat ska alltid ske.
⹠Att möjligheten att fÄ skyddade personuppgifter med anledning av sin yrkesutövning ses över och förstÀrks.
KĂLLA: FACKFĂRBUNDET VISION
Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision. Foto: Gustav GrÀll.
MÄngsbo Stödboende i Uppsala
Stödboende för barn och unga 16 till 20 Är med social problematik
För kvinnor, mĂ€n, familjer â egen lĂ€genhet eller kollektivt â FREDA, SARA & Patriark âbarnansvarig psykologkontakt âsĂ€kerhetsplanering â utsluss till eget boende â jour â ramavtal med ett flertal kommuner
âAlla har rĂ€tt till frihet att forma sitt livâ
Kontakta oss för förfrÄgan
010 70 60 350 www.vejbyhem.se
HVB med riksintag specialiserat pÄ svÄr psykosocial problematik
INTEGRERAD
Komplex PTSD, sjĂ€lvskadebeteende, kronisk-suicidalitet, anknytningsstoÌrningar, utagerande beteende, Ă€tstoÌrningar, traumareaktioner och emotionell instabilitet. Kombinationer med funktionsnedsĂ€ttningar (t.ex. autism och/eller ADHD)
Psykolog och psykiatrisjukskoÌterska pĂ„ plats. Psykiatrikonsult regelbundet. DBT och KBT-utbildad personal. TĂ€t bemanning och dagstoÌd.
Kompletteras med hĂ€stunderstoÌdd terapi & Traumaanpassad yoga.
Mycket goda utvÀrderingsresultat Verksamhetschef@egehem.se 070-677 67 77 www.egehem.se
Svensk
Svensk
Persontransport AB
Persontransport AB
SPT transporterar dygnet runt i hela norden. Vi vÀnder oss till dig som söker transporter dÀr klienten har ett behov av extra stöd, utökad trygghet och sÀkerhet.
Exempel pÄ transporter Àr till och frÄn HVB, SIS, bevakade umgÀngen, skyddade boenden etc
SPT transporterar dygnet runt i hela norden. Vi vÀnder oss till dig som söker transporter dÀr klienten har ett behov av extra stöd, utökad trygghet och sÀkerhet. Exempel pÄ transporter Àr till och frÄn HVB, SIS, bevakade umgÀngen, skyddade boenden etc
Konsulentstödd jour - och familjehemsvÄrd i Stockholm, MÀlardalen och Uppland.
Stockholm, MĂ€lardalen och Uppland.
Tre kvalificerade HVB söder om Stockholm för pojkar 13-18 Är. Behandling med A -CRA, Ett nytt vÀgval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.
Tre kvalificerade HVB, strax söder om Stockholm. Pojkar 13-18 Är. Behandling med A-CRA, Ett nytt vÀgval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.
VÀlkommen att kontakta oss pÄ www.inagarden.se eller pÄ 026-456 19 56
Att upptÀcka och behandla trauma
Att gÄ med ett obearbetat trauma frÄn barndomen kan leda till psykisk ohÀlsa och missbruk.
Poa Samuelberg, leg. psykolog och psykoterapeut, talar om att upptÀcka traumatisering hos barn.
ACT kallas för tredje vÄgens KBT och Àr ett bra sÀtt att ta steget mot ett ny riktning i livet.
Fredrik Wretman, traumaterapeut, vill att vi ska tÀnka trauma vid missbruk.
VÄga vÀck den björn som sover
Poa Samuelberg om att upptÀcka traumatisering hos barn
MÄnga barn bÀr pÄ trauman frÄn hemska hÀndelser som de har utsatts för eller bevittnat. Det innebÀr en stark stress att inte fÄ hjÀlp att bearbeta hÀndelsen, vilket kan leda till psykisk ohÀlsa och missbruk i framtiden. Poa Samuelberg, leg. psykolog och psykoterapeut, talade om traumatisering hos barn pÄ SSILs utbildningsdag i Stockholm.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: CAROLA BJĂRK OCH GETTY IMAGES
Poa Samuelberg, leg. psykolog och psykoterapeut, beskriver trauma som att ha en badboll som man försöker pressa ned under vattenytan. Hon förelĂ€ste om traumatisering hos barn pĂ„ SSILs utbildningsdag i Stockholm den 18 november. Tillsammans med Moa Mannheimer och Sofia Bidö har hon skrivit boken Traumatisering hos barn och trion har turats om att förelĂ€sa om Ă€mnet under 2020 och 2021. â Anledningen till att vi skrev den hĂ€r boken Ă€r att det tar emot att prata om hemska upplevelser. Vi kĂ€nner skuld, skam, stress och vĂ„r överlevnadsinstinkt
gör att vi pressar undan minnena. Vi vill inte tĂ€nka pĂ„ det jobbiga som har hĂ€nt. Man brukar sĂ€ga âVĂ€ck inte den björn som soverâ. Vuxna brukar ofta uppmuntra sina barn att inte tĂ€nka pĂ„ det som Ă€r jobbigt. Vi avleder istĂ€llet för att trösta och prata; âTĂ€nk inte mer pĂ„ det dĂ€r nu, kom sĂ„ tar vi en glass i stĂ€lletâ. Boken ger verktyg för att bĂ€ttre stötta förĂ€ldrar och öka kunskapen hos professionella för att upptĂ€cka, bedöma och behandla traumatisering hos barn och deras familjer. Att vĂ„ga vĂ€cka den björn som sover.
Poa Samuelberg arbetar pÄ Barnafrid,
som Àr ett nationellt kunskapscentrum om vÄld mot barn pÄ Linköpings Universitet.
SÄ vad definieras som trauma? Jo, det kan beskrivas som en extremt pÄfrestande hÀndelse som inte kan undflys eller hanteras av individens tillgÀngliga resurser.
TRAUMA KAN ORSAKAS av krig, en allvarlig olycka eller vÄld. Det kan vara fysiskt och psykiskt vÄld, skada, vanvÄrd, försummelse, misshandel och sexuella övergrepp.
â Man kan ocksĂ„ uppleva trauma av att ha utsatt andra för sexuella övergrepp,
Poa Samuelberg Àr leg. psykolog och psykoterapeut pÄ Barnafrid.
sÄ det finns en poÀng att se det frÄn bÄda hÄll. Barnafrid erbjuder olika former av kunskapsstöd och utbildningar om vÄld mot barn. Bland annat finns en tre timmar kostnadsfri digital utbildning till alla som i sitt arbete möter barn; Basprogram om vÄld mot barn. Vi har fÄtt i uppdrag av regeringen att utveckla kompetensen inom traumavÄrd för personal inom barnpsykiatrin och första linjens vÄrd för barn och ungas psykiska hÀlsa.
Barn Àr utsatta för vÄld i hög grad. 14 procent har nÄgon gÄng utsatts för fysiskt vÄld av en förÀlder. 6 procent har utsatts för försummelse. 10-12 procent har upplevt vÄld mellan vuxna.
â NĂ€r det gĂ€ller barn som har kontakt med BUP eller socialtjĂ€nsten finns studier som visar att det Ă€r 20-40 procent som har upplevt vĂ„ld mellan vuxna, sĂ€ger Poa Samuelberg.
»Flertalet placerade barn uppvisar lÀgre skolresultat, sÄ de kan ofta behöva extra stöttning«
Cirka 30 procent av flickorna och drygt 10 procent av pojkarna har varit utsatta för nÄgon typ av sexuell krÀnkning.
â Det Ă€r olika hur barn reagerar pĂ„ trauma. Det kan yttra sig i sömnsvĂ„righeter, Ă„ngest, koncentrationssvĂ„righeter, rĂ€dsla och svĂ„righet att reglera kĂ€nslor. För flertalet gĂ„r det över, men 16 procent fĂ„r PTSD, posttraumatiskt stressyndrom. PTSD kan ge flashbacks av den skrĂ€mmande hĂ€ndelsen som Ă€r sĂ„ verkliga att det kĂ€nns som att den hĂ€nder hĂ€r och nu, vilket ger stark Ă„ngest och stress. Flashbacks kan utlösas av en doft, ljud eller situationer som pĂ„minner om hĂ€ndelsen.
Det Àr ocksÄ vanligt att drömma mardrömmar och kÀnna sig nedstÀmd, spÀnd och lÀttirriterad.
ETT BARN BEHĂVER trygghet och en trygg anknytningsperson som kan svara pĂ„ barnets signaler och se till dess hĂ€lsa och utveckling. Poa visar ett experiment dĂ€r ett spĂ€dbarn försöker kommunicera med sin mamma som har ett helt uttryckslöst ansikte under flera minuter. Det gör att barnet hamnar i enorm frustration och stress.
â NĂ€r ett barn har upplevt försummelse eller annat vĂ„ld som ger upprepad stark
Barn som har utsatts för stark stress behöver extra mycket struktur i vardagen. De basala behoven Àr grunden.
stress stÀller dess hjÀrna in sig pÄ att överleva. Det finns inte utrymme kvar för att lÀra sig saker i skolan. Flertalet placerade barn uppvisar lÀgre skolresultat, sÄ de kan ofta behöva extra stöttning.
LÄngvarig och upprepad exponering för stresshormoner kan ge allvarliga skador pÄ hjÀrnan.
â Men det gĂ„r att reparera med stöd och behandling, sĂ„ det Ă€r viktigt att upptĂ€cka trauma hos barn. Du kan göra skillnad om du agerar vid misstanke om vĂ„ld och förhindra psykisk ohĂ€lsa och lidande i framtiden, till och med en för tidig död.
DE FLESTA HAR upplevt nÄgon typ av negativ hÀndelse under barndomen. Poa listar nÄgra faktorer, dÀr fyra eller fler har stor pÄverkan pÄ vÄr hÀlsa och utveckling enligt en stor epidemiologisk studie som heter The ACE Study (The Adverse Childhood Study, Felitti et al., 1998).
»NÀr ett barn har upplevt försummelse eller annat vÄld som ger upprepad stark stress stÀller dess hjÀrna in sig pÄ att överleva«
Faktorerna Àr: Fysiskt och sexuellt vÄld, försummelse, förÀlder i fÀngelse, familjemedlem som missbrukar droger eller alkohol, familjevÄld, separation frÄn förÀlder, familjemedlem med psykisk sjukdom.
Fyra eller fler faktorer ger enligt The ACE Study 30,1 procents större risk för sjÀlvmordsförsök, 10,2 procent för problematiskt drogbruk, 5,8 procent för problematiskt alkoholbruk, 4,4 procent för tonÄrsgraviditet, 2,3 procent för cancer, 2,2 procent för rökning och 2,1 för hjÀrtsjukdom.
VANLIGA SVà RIGHETER HOS barn och ungdomar som man bör vara extra uppmÀrksam pÄ Àr: omfattande kÀnslosvÀngningar, inlÀrningssvÄrigheter, generell Ängest och specifika rÀdslor, uppmÀrksamhetssökande, kompisproblem och trots.
â Man kan ocksĂ„ vara separationskĂ€nslig och helt plötsligt inte vilja sova borta eller börja bete sig som ett yngre eller Ă€ldre barn, sĂ€ger Poa och fortsĂ€tter:
â Barn som har utsatts för trauma behöver först och frĂ€mst fĂ„ sina basbehov tillgodosedda; rutiner med mat och sömn, att nĂ„gon sĂ€ger till nĂ€r det Ă€r dags att borsta tĂ€nderna och sova.
De behöver ocksÄ goda stunder tillsammans med vuxen, hjÀlp att förstÄ sina reaktioner, kÀnslor, tankar. TillgÄng till vux-
nas fysiska och kÀnslomÀssiga nÀrvaro och tid för att lÀra om.
â PTSD Ă€r som att ha ett benbrott som ingen ser. RĂ€tt som det Ă€r kan nĂ„gon stöta emot dig sĂ„ det gör jĂ€tteont och du kan inte gĂ„ riktigt, medan alla andra klarar av att gĂ„ obehindrat.
POA DELAR MED sig av ett citat frĂ„n ett barn: âJag tycker att folk borde frĂ„ga mer. Att man inte tar upp det sjĂ€lv betyder inte att man inte vill prata om det. Det rĂ€cker inte att bara frĂ„ga en gĂ„ng. Du kan behöva frĂ„ga fem gĂ„nger utan att det Ă€r möjligt att
Faktorer med stark pÄverkan
Adverse childhood experience, ACE, som har pÄverkan pÄ hÀlsa och utveckling vid fyra eller fler faktorer.
1. Fysiskt och sexuellt vÄld.
2. Försummelse.
3. FörÀlder i fÀngelse.
4. Familjemedlem som missbrukar droger eller alkohol.
5. FamiljevÄld.
6. Separation frÄn förÀlder.
7. Familjemedlem med psykisk sjukdom.
»Var aktiv och stÀll öppna frÄgor i samtal med barn och visa att du Àr beredd att lyssna pÄ svaret«
svara, trots att man egentligen inte vill nĂ„got hellre Ă€n att berĂ€tta. Och sĂ€g inte âDu fĂ„r sĂ€ga till om du vill prata om detâ. För man sĂ€ger inte till. Jag har aldrig gjort det, Ă€ven om jag verkligen ville.â
â Det Ă€r den vuxna som mĂ„ste ta initiativet. VĂ„ga frĂ„ga och vĂ€ck den björn som sover. Du kan börja trĂ€na pĂ„ att frĂ„ga. Du kan inleda samtal om svĂ„ra upplevelser pĂ„ olika sĂ€tt; âJag lĂ€ste pĂ„ Facebook om... Har du eller dina kompisar varit med om det?â, âI alla familjer brĂ„kar man. Hur brĂ„kar ni i er familjâ?, âVad har hĂ€nt? BerĂ€ttaâ. Var aktiv och stĂ€ll öppna frĂ„gor i samtal med barn och visa att du Ă€r beredd att lyssna pĂ„ svaret.
NÀr man delar med sig av nÄgot svÄrt sÄ förlorar man kontrollen, sÄ det Àr viktigt att stÀrka kÀnslan av kontroll hos personen.
â Ge valmöjligheter, uppmuntra, ge vĂ€rme och förmedla hopp. BerĂ€tta att det finns hjĂ€lp att fĂ„ och att personen har va-
rit modig som berÀttar eller kommit hit. Poa visar en pyramid dÀr basen utgörs av yttre stabilisering som Àr skydd och basala behov. NÀsta nivÄ Àr inre stabilitet; coping och gradvis exponering.
Traumatisering hos barn
Upplevelser av vÄld, övergrepp, krig och katastrofer pÄverkar och hindrar barn i deras utveckling. Men med stöd och behandling pÄ rÀtt nivÄ och ett bra bemötande kan vi minska de negativa konsekvenserna efter utsatthet och bidra till varaktig förbÀttring.
I denna gedigna handbok fÄr du kunskap om och verktyg för att upptÀcka, bedöma och behandla traumatisering hos barn och deras familjer. Rikliga fallexempel och dialoger konkretiserar och levandegör innehÄllet samt bidrar till förstÄelse för ett komplext Àmne.
â DĂ„ kan man fĂ„ hjĂ€lp med strategier för att hantera svĂ„ra tankar och kĂ€nslor. Toppen av pyramiden handlar om bearbetning; traumafokuserad behandling med exponering av traumaminnen. Basen i pyramiden Ă€r grundlĂ€ggande för alla barn, en del som drabbats av trauma behöver extra stöd i form av inre stabilisering och de som utvecklat lĂ„ngvariga symtom i form av posttraumatisk stress kan behöva bearbetning, avslutar hon. â
Boken riktar sig till professionella inom primÀrvÄrd, barn- och ungdomspsykiatri, socialtjÀnst och elevhÀlsa samt till personal vid olika boenden för unga, som möter barn och förÀldrar efter traumatiserande upplevelser.
Författare: Sofia Bidö, Moa Mannheimer och Poa Samuelberg.
Förlag: Natur & Kultur.
Poa Samuelberg, Sofia Bidö och Moa Mannheimer har skrivit boken Traumatisering hos barn â en handbok.
www.9vb.se I 010-150 21 30 I info@9vb.se PlaceringsrÄdgivare I 010-150 21 36 I placering@9vb.se
För pojkar och flickor 9-13 Är
âą Individanpassade insatser
⹠Traumamedvetet förhÄllningssÀtt
âą Omsorg - Trygghet - Delaktighet
0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se
0530-301 23
info@stubben.se
www.stubben.se
BEROENDEVĂ RD MED 35 Ă RS ERFARENHET!
Vi erbjuder hela vÄrdkedjan allt i frÄn evidensbaserad- och behovsanpassad behandling, anhörigstöd, utsluss och familje- och jourhem för alla Äldrar.
Ring 020-20 20 75 www.namndemansgarden.se
En ny kompassriktning kan vara första steget
ACT kallas för tredje vÄgens KBT och Àr ett bra sÀtt att ta steget mot ett ny riktning i livet. Ulf Gustavsson, leg. psykolog och leg. psykoterapeut, beskriver hur man genom metoden kan bemöta en person med trauma.
TEXT: JENNY FORS
â Trauma har mĂ„nga likheter med utmattning. Man kan ocksĂ„ feldiagnosticeras med adhd fast man i sjĂ€lva verket har PTSD. Det menar Ulf Gustavsson, leg. psykolog och leg. psykoterapeut, som förelĂ€ste om trauma pĂ„ Socionomdagarna. â KĂ€nslorna fladdrar hit och dit, man upplever stress och Ă„ngestpĂ„slag, systemet vill inte gĂ„ ner i vila. Likt personer med adhd och autism kan man ocksĂ„ uppvisa kĂ€nsloutbrott, koncentrationssvĂ„righeter, Ă„ngest, rastlöshet och undvikande beteende.
Ulf Gustavsson har skrivit boken Krig, tortyr och flykt tillsammans med Niklas Möller och Isabel Petrini. Han har egen praktik och arbetade tidigare som verksamhetschef vid Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Uppsala.
PERSONER SOM HAR utsatts för trauma upplever ofta en maktlöshet. De har Äterkommande minnen, tankar och kÀnslor som framkallar stress och upplevs som ett hot.
SjÀlvmedkÀnsla handlar om att möta sig sjÀlv med respekt och vÀnlighet.
â Det hĂ€r gör att personen generellt Ă€r mindre kapabel att klara av utmaningar. Man blir upptagen av traumat och fĂ„r ut mindre av livet, vilket leder till depressivitet. SjĂ€lvbilden förĂ€ndras, man upplever att man inte kan göra vissa saker och man kĂ€nner ocksĂ„ skuld och skam.
Ensamhet Àr vanligt eftersom man ofta drar sig undan.
â I svĂ„ra situationer kan vi ocksĂ„ börja tĂ€nka pĂ„ existentiella frĂ„gor; Vem Ă€r jag? Vad Ă€r meningen med livet? Det mĂ€nskliga mötet Ă€r lĂ€kande, dĂ€r en annan mĂ€nniska kan bekrĂ€fta och ge hopp.
NÀr man möter en person som har upplevt trauma Àr det viktigt att frÀmja trygghet.
â Var lugn och avspĂ€nd. Sedan Ă€r det vĂ€lgörande att frĂ€mja personens upplevelse av kontroll. Det kan Ă€ven vara smĂ„ detaljer, som att lĂ„ta personen vĂ€lja stol.
KASAM, ATT Fà en kÀnsla av sammanhang, gör att man klarar pÄfrestningar lÀttare. Det handlar om begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
â Sedan Ă€r det viktigt att bekrĂ€fta personen och dennes kĂ€nslor. TĂ€nk pĂ„ de tvĂ„ grundgesterna; att ha ett öppet och positivt förhĂ„llningssĂ€tt eller aversivt, vĂ€rjande och kritiserande. Det finns alltid en vĂ€g framĂ„t och genom ACT kan du hjĂ€lpa klienten att identifiera vad som Ă€r viktigt i livet och ta de första stegen mot det, istĂ€llet för att fastna i sina kĂ€nslor.
Genom spegling kan du bekrÀfta personens kÀnslor och försöka uppmÀrksamma och uppmuntra det positiva.
â FĂ„nga en ljusglimt av vilja, intresse, humor, lĂ€ttnad. AnvĂ€nd det som finns. En önskan att uppnĂ„ nĂ„got kan anvĂ€ndas som drivkraft till att nĂ„ dit. Att Ă€ndra perspektivet och fĂ„ klienten att se problemet pĂ„ ett annat sĂ€tt kan hjĂ€lpa till att hitta en vĂ€g till förĂ€ndring och visa att problemet Ă€r möjligt att hantera.
ULF GUSTAFSSON BERĂTTAR om en klient frĂ„n tiden pĂ„ Röda Korset. Det var en ung man som hade blivit kidnappad som 11-Ă„ring och tvingats bli barnsoldat. Han led av hemska mardrömmar varje natt dĂ€r han Ă„terupplevde de plundringsrĂ€der mot civilbefolkningen som han hade tvingats delta i. Han hade tvingats skjuta, rikta vapen mot mĂ€nniskor som bad för sina liv och dessa minnen gav honom stor Ă„ngest.
â Jag sa att hans kĂ€nslor betydde att han hade sin moral intakt. Att han har respekt för mĂ€nniskoliv, till skillnad frĂ„n de som hade tvingat honom till dessa handlingar. Det hade han inte tĂ€nkt pĂ„ tidigare. Det vi kĂ€nner Ă„ngest och oro över bryr vi oss om.
â Genom att skapa en ny inramning kan vi vĂ€nda Ă„ngest till livsvĂ€rden och istĂ€llet för offer kan vi se oss som överlevare. Vi kan vĂ€nda svaghet till styrka, obegripligt till begripligt, likgiltighet till engagemang.
I SITT TERAPIRUM har Ulf en pil pĂ„ golvet. Den visar att vĂ„ra livsvĂ€rden Ă€r kompassriktningar för vĂ„rt handlande. â Missbruk styrs av konsekvenser i stunden. Jag har aldrig trĂ€ffat nĂ„gon som har tyckt att missbruk vore nĂ„got att satsa pĂ„. NĂ€r de stĂ€ller sig pĂ„ pilen och funderar pĂ„ vad de skulle vilja göra i sitt liv, sĂ„ kan de ta ett första beslut som leder fram till en vĂ€g mot det. En mĂ„lbeskrivning kan bli avskrĂ€ckande. Det hĂ€r kan man dela upp pĂ„ olika omrĂ„den. MĂ„nga som mĂ„r dĂ„ligt har inte haft möjlighet att utforska vad man egentligen skulle vilja göra, sĂ„ det Ă€r
»Det mÀnskliga mötet Àr lÀkande, dÀr en annan mÀnniska kan bekrÀfta och ge hopp«
bra att reflektera över vad man tycker Àr viktigt nÀr det gÀller till exempel egen tid, relationer, sysselsÀttning, hÀlsa och personlig utveckling.
UtifrÄn ACT, Acceptance and Commitment Therapy, Àr negativa tankar och kÀnslor inte farliga i sig, de Àr en del av livet. Det Àr undvikandet av jobbiga tankar som kan leda till ökad psykisk ohÀlsa.
â Det farliga hĂ€nde, inte minnet av det. Att möta Ă„ngesten, som att stegvis utsĂ€tta sig för att Ă„ka buss om det Ă€r det man Ă€r rĂ€dd för Ă€r lĂ€kande, tillsammans med att Ă„terberĂ€tta hĂ€ndelsen. Det Ă€r bra att sĂ€tta traumat pĂ„ en livslinje, sĂ„ att det hamnar i ett sammanhang och man ser nĂ€r hĂ€ndelsen Ă€gde rum, att det finns ett före och ett efter.
SJĂLVMEDKĂNSLA ĂR OCKSĂ en del av ACT vid trauma; att bemöta sig sjĂ€lv med samma respekt och vĂ€nlighet som vi ger vĂ„ra nĂ€ra och kĂ€ra, istĂ€llet för sjĂ€lvkritik.
â Vad tĂ€nker du om dig sjĂ€lv, vad Ă€r din sjĂ€lvberĂ€ttelse? Om en kompis skulle be-
skriva dig pĂ„ ett uppskattande sĂ€tt, vad skulle han eller hon sĂ€ga dĂ„? SĂ€kert pĂ„ helt andra sĂ€tt Ă€n vad du tĂ€nker om dig sjĂ€lv. Jag brukar stĂ€lla fram en stol och sĂ„ fĂ„r klienten prata till den som om personen skulle prata till sig sjĂ€lv. Det kan hjĂ€lpa till att inte fastna i kĂ€nslor av skuld och skam, avslutar Ulf Gustavsson. â
Kort checklista, ACT
Q NĂ€rvaro.
Q AvspÀnning.
Q Att förstÄ sina reaktioner.
Q SjÀlvomsorg.
Q Exponering.
Q KĂ€nslohantering.
Q Se tankar som tankar.
Q Ă ngest â livsvĂ€rden.
Q Ny inramning.
Q Self compassion.
Q LivsvÀrden, kompassriktning.
Ulf Gustavsson. FOTO: CAROLA
BJĂRK.
Skuld och skam Àr vanliga kÀnslor vid trauma.
HVB-hem i hjÀrtat av Södermanland.
För ungdomar 15-20 Är med psykosocial problematik.
Vi gör vÀrlden lite bÀttre, en mÀnniska i taget
Nytida ger stöd till barn, unga och vuxna för hela livets behov inom funktionsnedsÀttning och psykosocial problematik.
Hitta din kommuns avtal med oss pÄ nytida.se/handlaggare
LundÀng HVB Pojkar 14-19 Är med psykosocial problematik
NĂ€sslan HVB Flickor 12-17 Ă„r med psykosocial problematik
Vi erbjuder:
⹠Professionellt team med: SpecialistlÀkare i barnpsykiatri, leg psykolog, leg psykoterapeut, socionom, leg psykoterapeut samt behandlingspedagopger.
Fredrik Wretman trĂ€ffar ofta klienter som aldrig har fĂ„tt hjĂ€lp för orsaken till missbruket. För man börjar inte missbruka om man inte har nĂ„gon typ av sĂ„r i botten. Att en âriktigâ man ska vara stor och stark Ă€r ocksĂ„ nĂ„got som kan göra det svĂ„rt att komma Ă„t kĂ€nslorna. Det blir en ond spiral nĂ€r man undertrycker kĂ€nslor och istĂ€llet tar till vĂ„ld, kriminalitet eller missbruk. DĂ„ har mannen kanske blivit precis som sin far. Bristen pĂ„ trygg anknytning gör att mönstret upprepar sig.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: PRIVAT OCH GETTY IMAGES
En normal respons pÄ trauma Àr att trycka bort de jobbiga kÀnslorna. Det Àr en överlevnadsinstinkt att vilja undvika det som upplevs som hemskt och bli av med det som gör ont.
NÀstan alla som fastnar i missbruk bÀr pÄ nÄgon form av trauma i botten. De börjar missbruka alkohol, droger eller nÄgot annat för att överleva smÀrtan.
â VĂ„ra klienter Ă€r vuxna, mĂ€n oftast, med samsjuklighet. De har mĂ€ngder av beteenden som Ă€r kopplade till trauman. Olika former av missbruk med lögner, men ocksĂ„ vĂ„ld och hot Ă€r en normal respons pĂ„ trauma. Man tenderar att glömma bort det, sĂ€ger Fredrik Wretman, traumaterapeut pĂ„ Vision Omsorg och genom det egna företaget Konciensia kompetens.
MedkĂ€nsla och trygghet Ă€r grunden i all traumabehandling, enligt Fredrik, som just nu gĂ„r en utbildning i Compassionate Inquiry, som Ă€r ett angreppssĂ€tt dĂ€r man fokuserar pĂ„ vad personen sĂ€ger till sig sjĂ€lv, vilka uppfattningar som ligger bakom det och var de bottnar i. â NĂ€r ett barn har varit med om en hemsk hĂ€ndelse eller varit föremĂ„l för omsorgssvikt Ă€r det en sjĂ€lvklarhet att vi
möter dem med medkÀnsla. Vuxna mÀn med missbruk, psykisk sjukdom och vÄldsamt beteende som kanske har suttit i fÀngelse eller varit hemlösa ska ocksÄ bemötas med medkÀnsla. Vi mÄste bli medvetna om att de ocksÄ har ett trauma djupt inom sig.
DEN SOM HAR traumarelaterade symptom Àr van att mota bort sina kÀnslor sÄ det Àr en stor utmaning att lÀra kÀnna sina kÀnslor och sig sjÀlv.
â Oftast brukar man börja med att klienten fĂ„r vĂ€lja vad denne vill prata om, vad den kĂ€nner just nu. Första gĂ„ngen klienten fĂ„r frĂ„gan Ă€r det 100 procent sĂ€kert att man inte kan svara. De har tappat bort sig sjĂ€lva. Vi mĂ€n fick tyvĂ€rr lĂ€ra oss sedan barnsben att det inte Ă€r okej Ă€r vara ledsen. Till slut kanske det kommer fram att klienten kĂ€nner som en klump i halsen. Det kan vara det nĂ€rmaste sorg man kan uttrycka. Det finns alltid ett sĂ„r i botten som har gjort att personen har börjat med droger. Om vi inte jobbar med det sĂ„ret sĂ„ finns anledningen att missbruka kvar. Ett missbruk kan lĂ€tt ersĂ€ttas med ett annat om man bara försöker stoppa missbruket.
Enligt Fredrik missar man ofta traumat hos personer med missbruk och samsjuklighet. Dubbla huvudmannaskap försvĂ„rar behandlingen ytterligare, dĂ„ det Ă€r socialtjĂ€nsten som placerar pĂ„ HVB medan sjukvĂ„rden ansvarar för trauma. â Men med en klick medkĂ€nsla dĂ€r ocksĂ„ sĂ„ kan det gĂ„ fint att samverka. Och det finns ingen quick fix. Hos oss kan det ta 3-6 mĂ„nader att genomgĂ„ en traumabehandling. DĂ„ kan man ha kommit en bra bit pĂ„ vĂ€g. Jag brukar jĂ€mföra trauma med diabetes; man kan lĂ€ra sig att leva med det, som ett livslĂ„ngt lĂ€rande. Det handlar om att Ă€ndra om strukturerna i hjĂ€rnan, Ă„terhĂ€mta sig och ta hand om sig.
ETT TRAUMA SOM inte bearbetas kan ge upphov till en kÀnsla av fara, fast faran Àr över. Genom traumaterapi kan man under trygga former möta traumat och lÀra hjÀrnan och kroppen nya sÀtt att reagera. Utan trygghet gÄr det inte att lÀka. DÀrför Àr det ett önsketÀnkande att en person ska bli frisk pÄ tvÄ mÄnader.
â Du kan inte kĂ€nna trygghet dag ett. Det tar sin tid att skapa trygghet och fĂ„ personen att vĂ„ga öppna upp. Efter att vi
har identifierat den dÀr klumpen i halsen sÄ kan vi börja ta reda pÄ om klienten har kÀnt den dÀr klumpen i halsen tidigare. DÄ kan det komma fram flera saker frÄn den tidiga barndomen. Ofta Àr det inte en enskild stor hÀndelse, utan det kan vara en brist pÄ omsorg, förÀldrar som inte har funnits dÀr.
En traumabehandling som Fredrik Wretman arbetar med Àr Breaking the Chains of Trauma. Det Àr en metod som bedrivs i grupp och bestÄr av Ätta huvudsessioner dÀr klienterna fÄr arbeta med sina traumatiska erfarenheter och sin ÄterhÀmtning frÄn dem.
HAN ANVĂNDER SIG ocksĂ„ av sĂ„ kallad tapping; en teknik dĂ€r man knackar pĂ„ ett antal punkter över ansikte, överkropp och hĂ€nder för att lugna nervsystemet.
â Det Ă€r vanligt att fĂ„ panikattacker efter trauma, mĂ„nga har utvecklat PTSD, och dĂ„ hjĂ€lper det inte att sĂ€ga Ă„t sig sjĂ€lv att ta det lugnt, man behöver tekniker för att lura hjĂ€rnan.
Han arbetar ocksÄ med traumaanpassad yoga och mindfulness.
â Ofta kan mina klienter inte stĂ„ ut med sig sjĂ€lva och sina kĂ€nslor. Genom mindfulness kan man börja öva pĂ„ att först stĂ„ ut med sig sjĂ€lv i en minut. Sedan ökar man tiden och kan uppleva sitt vuxenjag hĂ€r och nu. Vi har ocksĂ„ vĂ„rt barnjag och vĂ„rt förĂ€ldrajag som vi kan möta genom terapin och steg för steg börja förstĂ„ varifrĂ„n vĂ„rt agerande kommer till exempel. VĂ„ra förĂ€ldrars beteende formar oss, sĂ„ genom att berĂ€tta om hĂ€ndelser i barndomen kan klienten förstĂ„ vilka konsekvenser det har fĂ„tt.
Fredriks klienter har ofta separerat frÄn sin partner och tappat kontakten med
sina barn, övrig familj och sitt nĂ€tverk. Han berĂ€ttar om en man som enligt sig sjĂ€lv hade nĂ„tt botten nĂ€r han kom till Vision Omsorg. Han var hemlös och hade tidigare genomgĂ„tt 12-stegsbehandlingen, KBT och avtjĂ€nat fĂ€ngelsestraff. â I terapin kom det fram saker som han hade gĂ„tt och burit pĂ„ i 40 Ă„r. NĂ€r han mĂ„dde bĂ€ttre och var i utsluss började hans tonĂ„riga dotter lyckas bĂ€ttre i skolan. FrĂ„n att tidigare knappt ha varit i skolan hade hon nu höjt sina betyg. NĂ€r pappan mĂ„r bĂ€ttre, signalerar lugn och Ă€r Ă€rlig nĂ€r han trĂ€ffar sin dotter sĂ„ pĂ„verkar det henne. NĂ€r man försöker dölja ett missbruk och inte klarar av att stanna kvar i en kĂ€nsla blir man svajig. Barn kĂ€nner av det. Ăven nĂ€r den andra förĂ€ldern försöker dölja missbruket, stĂ€da undan flaskor, krossat glas och annat pĂ„ morgonen.
FREDRIK TYCKER ATT samhÀllet mÄste bli bÀttre pÄ att lyfta trauma nÀr det handlar om missbruk. Det var ju först nÀr klienten fick en traumamedvetenhet och behandlades med medkÀnsla som han lyckades vÀnda sitt destruktiva liv.
Han uppmuntrar alla att delta i nÄgon typ av gruppgemenskap eller aktivitet dÀr personen kÀnner sig okej. Alla behöver fÄ den dÀr kÀnslan av samhörighet. Han tycker ocksÄ att man inte ska straffa de som fÄr Äterfall.
â Vi kan inte slĂ€nga ut nĂ„gon av samma anledning som de kom hit. Vi vet att det finns en stor risk för Ă„terfall. DĂ„ kan jag inte bli besviken eller klandra personen. MedkĂ€nsla Ă€r Ă„terigen grunden och vi behöver ocksĂ„ ha sjĂ€lvmedkĂ€nsla. Mina egna reaktioner pĂ„ nĂ„gon annans agerande ska inte fĂ„ styra.
Fredrik har hamnat i det hÀr fÀltet av egna erfarenheter. Det har varit missbruk och kriminalitet, som han sedan bytte ut det mot studier och jobb.
â Men man mĂ„r inte bĂ€ttre bara för att man byter ut ett missbruk mot ett annat.
Sedan var han med om en traumatisk hÀndelse för 6-7 Är sedan.
â Jag skulle trĂ€ffa en farlig klient som hade suttit inne för mord och jag var beredd pĂ„ att han skulle kunna hugga ned mig. SĂ„ blev det ocksĂ„, han högg mig i magen och lĂ„ret. Mannen blev dömd för mordförsök och jag trodde först att det inte skulle pĂ„verka mig sĂ„ mycket. Jag hade blivit knivhuggen förr och jag hade aldrig backat för det som var farligt, tvĂ€rt om, jag ville visa att jag klarade vad som
»Det finns alltid ett sÄr i botten som har gjort att personen har börjat med droger«
helst, var en stark man. Det var sÄ jag hade vuxit upp; vi mÀn kramas inte, vi hugger ved. Men under tvÄ Är efter den dÀr hÀndelsen var det som att allt gammalt som var jobbigt ocksÄ vÀcktes och kom upp till ytan. Jag hade ingen kontroll, jag hade ju inte kunnat skydda mig sjÀlv. Jag var konstant rÀdd och kunde inte sova. Jag fick barn ocksÄ och vad var jag för man om jag inte kunde skydda min familj?
HAN BĂRJADE SKAPA strategier för att försöka skapa trygghet, skaffade fem olika larm och var uppmĂ€rksam pĂ„ ljudet av bilar ute pĂ„ gatan.
â Jag kunde aldrig slappna av. Vi kunde ha fredagsmys i soffan och sĂ„ hör jag ett speciellt billjud, fĂ„r maxpuls och tror att vi ska dö. Jag hade fĂ„tt hjĂ€lp direkt efter hĂ€ndelsen, jag tyckte att vi hade gjort allt rĂ€tt, men det rĂ€ckte inte. Under rĂ€ttegĂ„ngen frĂ„gade de hur hĂ€ndelsen hade pĂ„verkat mig. DĂ„ började jag att grĂ„ta för jag var rĂ€dd att jag inte lĂ€ngre skulle vĂ„ga möta mina klienter och kunna jobba kvar.
Han hade överdrivna skyddstankar, som att han blev hysterisk nÀr hans mamma undrade om hon fick ta med barn-
barnet till folkparken och gunga. En natt vÀcktes han av att larmet gick och pÄ telefonen visade kameran en bild av en man vid dörren. Med fullt stresspÄslag skriker Fredrik och sliter upp hela familjen pÄ fötter och vill att de ska söka skydd pÄ översta vÄningen. Han ringer polisen och eftersom han tidigare hade blivit utsatt för ett mordförsök kommer sju polisbilar och tvÄ hundförare till huset.
â NĂ€r jag tittar pĂ„ mobilkameran igen ser jag att bilden laggar, mannen Ă€r kvar, men det Ă€r jag pĂ„ bilden frĂ„n kvĂ€llen innan dĂ„ jag var ute med hunden. Bilden har frusit sedan dess och larmet mĂ„ste ha gĂ„tt pĂ„ grund av blĂ„sten och en buske som
»Jag brukar jÀmföra trauma med diabetes; man kan lÀra sig att leva med det, som ett livslÄngt lÀrande«
rörde sig. DÀr stÄr vi, familjen helt vettskrÀmda och till och med hunden hade kissat ned sig. Det var vÀldigt pinsamt och jobbigt, men poliserna förstod, de hade kunskap om trauma. Men jag blev tvungen att kÀnna medkÀnsla om mig sjÀlv och
ta ytterligare hjÀlp, för sÄ hÀr kunde vi inte ha det.
Stereotypa mansideal stÄr ofta i vÀgen för trauma, enligt Fredrik och det Àr ocksÄ en grogrund för vÄld i nÀra relationer, tycker han. MÄnga mÀn blir som sina fÀder, trots att det Àr de sista de vill.
â De har ofta haft en frĂ„nvarande pappa och jag brukar ofta prata med mina klienter om actionhjĂ€ltarna frĂ„n filmens vĂ€rld, som Arnold Schwarzenegger och Sylwester Stallone. De var inga kramiga grabbar. De löste problem med vĂ„ld. Med sĂ„dana manliga förebilder Ă€r det lĂ€tt att tro att man mĂ„ste vara stor och tuff, avslutar Fredrik Wretman. â
Fredrik Wretman, traumaterapeut, vill att vi ska tÀnka trauma vid missbruk.
Om mammorna i vÄldets skugga
SVT Play slĂ€pper en ny dokumentĂ€rserie dĂ€r vi möter mammorna som tvingats överleva det vĂ€rsta â att deras barn har mördats. I sex avsnitt berĂ€ttar de om sorgen och förlusten men ocksĂ„ om kĂ€rleken och om att orka kĂ€mpa vidare. I det första avsnittet berĂ€ttar Sussie och Maritha om mardrömmen nĂ€r deras barn Adriana och Marley sköts till döds.
Det andra avsnittet handlar om hur Elenis liv kollapsar nÀr hennes son Tony mördas pÄ T-centralen i Stockholm. Carolina Àr pÄ bröllopsresa nÀr hon fÄr veta att bÄda hennes söner blivit skjutna.
Var finns samhÀllet nÀr det behövs som mest? Vilket stöd fÄr de ensamma mammorna som förlorat sina barn? Vilka bÀr ansvaret och vad kan och borde man göra för att rÀdda liv enligt mammorna?
NödvÀndig granskning av hÀlsovÄrd inom LSS
Riksförbundet FUB vĂ€lkomnar regeringsuppdraget till Socialstyrelsen att kartlĂ€gga och analysera om boende i LSS-bostĂ€der fĂ„r den hĂ€lso- och sjukvĂ„rd de Ă€r i behov av. â Ăven en analys av pandemins pĂ„verkan ingĂ„r, vilket Ă€r mycket angelĂ€get, sĂ€ger FUBs ordförande Anders Lago.
Kroniska sjukdomar som fetma, diabetes, högt blodtryck och psykisk ohÀlsa Àr kraftigt överrepresenterade hos personer med intellektuell funktionsnedsÀttning. Trots det var hÀlsoinsatser för personer inom LSS kraftigt eftersatta Àven innan pandemin, pÄpekar Riksförbundet FUB i ett pressmeddelande. Under pandemin stÀlldes tillgÄngen till vÄrd pÄ sin spets. Under vÄren 2020 kom starkt oroande signaler till FUB om att likalydande vÄrdplaner tagits fram för samtliga boende i en gruppbostad. Av vÄrdplanerna framgick att de som insjuknade med covid-19-symptom inte under nÄgra omstÀndigheter skulle föras till sjukhus.
Ny bok om forskning, hjÀrnan och strategier vid adhd
Efter den populĂ€ra boken âSvart bĂ€lte i förĂ€ldraskapâ ger författarna Lotta Borg Skoglund och Martina Nelson ut en ny bok; âAdhd pĂ„ jobbetâ. Boken ger kunskap om hjĂ€rnan, konkreta rĂ„d utifrĂ„n forskning och erbjuder strategier att ta till â som chef, ledare och arbetstagare.
âJag tror inte att det Ă€r nĂ„gon pĂ„ jobbet som förstĂ„r hur hĂ„rt jag kĂ€mpar. Vad det kostar för mig att fĂ„ ihop allt och vara sĂ„hĂ€r strukturerad och organiserad. Jag fĂ„r ofta höra att jag Ă€r den perfekta projektledaren och tar ofta pĂ„ mig att vara den som leder och styr de andra ocksĂ„. PĂ„ ett sĂ€tt Ă€r det nog ocksĂ„ en av mina strategier. För skulle jag behöva förhĂ„lla mig till andras scheman och rutiner tror jag inte att jag skulle hĂ„lla ihop. Jag har jĂ€ttesvĂ„rt för nĂ€r saker Ă€ndras och mina cirklar rubbas.â
Lotta Borg Skoglund och
Martina Nelson vill med sin nya bok Adhd pÄ jobbet hjÀlpa personer med adhd att fÄ stöd och hjÀlp i arbetslivet? Med rÀtt kunskap behöver inte adhd bli ett hinder och
med rĂ€tt verktyg kan vi minska sjukskrivningar och psykisk ohĂ€lsa â och motverka den diskriminering som sker nĂ€r nĂ„gra utestĂ€ngs frĂ„n vissa yrken och utbildningar. Med rĂ€tt anpassningar Ă€r det möjligt att fungera bra, inte bara prestera bra.
Lotta Borg Skoglund och Martina Nelson har tidigare utgivit Svart bĂ€lte i förĂ€ldraskap â att lösa vardagen i NPF-familjer. Lotta Borg Skoglund har ocksĂ„ skrivit
Lotta Borg Skoglund Àr docent vid Uppsala Universitet och överlÀkare i psykiatri. Hon Àr grundare av Smart Psykiatri.
Martina Nelson Àr leg. psykolog med inriktning mot neuropsykologi och utbildad i kognitiv beteendeterapi och dialektisk beteendeterapi. Hon Àr ledningsansvarig psykolog pÄ Smart Psykiatri.
SocialrÀttsdagen blir gratis
Den 4 maj Àr det dags för den webbsÀnda konferensen SocialrÀttsdagen som arrangeras av JP Infonet. Med det aktuella temat samordnade insatser vÀljer man nu att göra eventet kostnadsfritt för att fler ska kunna ta del av detta viktiga Àmne.
SocialrÀttsdagen blir i Är kostnadsfri, helt digital och hÄlls den 4 maj.
NÄgra av frÄgorna som tas upp: Hur kan man samverka utan att gÄ in pÄ sekretessbelagda uppgifter? Samtycke
frĂ„n de berörda parterna, förĂ€ldrar/vĂ„rdnadshavare och barn. Vad sĂ€ger lagstiftningen om samverkan vid samsjuklighet? FörĂ€ldrar i högkonflikt â hur kan det bemötas? Rutinernas betydelse för regelmĂ€ssig samverkan. â Det viktiga förebyggande arbetet och tidigt samordnade insatser skapar stor hĂ€vstĂ„ngseffekt. Det sparar enorma pengar och samtidigt mĂ€nskligt lidande, det visar all evidens och forskning. Samtidigt hör vi dagligen i samhĂ€lls-
Lotta Borg Skoglund och Martina Nelson ger ut en ny bok pÄ Natur & Kultur.
Cedervillan Gruppboende
för dig med autism och psykisk ohÀlsa
Ledig plats frÄn mars!
www.cedervillan.se | 08-612 22 20
Stiftelsen BergslagsgĂ„rdar har över 30 Ă„rs erfarenhet av familjehemsvĂ„rd Vi Ă€r en allmĂ€nnyttig stiftelse som drivs utan vinstintresse och ïŹnns i Ărebro, VĂ€sterĂ„s och Karlstad
Familjehem
VÄra familjehem tar emot barn, ungdomar och vuxna. Vi erbjuder Àven placering i familjehem för förÀldrar tillsammans med barn.
Behandlingsfamiljer
Familjehem med utbildning i beroendekunskap och Ă„terfallsprevention tar vuxna?
dÀrför 2009. med eller
Hitta egna familjehem, jourhem och kontaktfamiljer redan idag!
Vi som grundat Familjehemsbanken heter Anne och Andreas Aronsson och Àr sjÀlva familjehem frÄn början.
Vi vet hur viktigt och svÄrt det Àr att hitta familjer som kan tÀnka sig att öppna sitt hem.
Hos oss hittar ni fler uppdragstagare lite lÀttare. VÀlkomna att kontakta oss!
VÄr mÄlgrupp Àr personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat vÄld, kvinnofrid, vittnesskydd, avhopp frÄn kriminella organisationer och nÀtverk, samt stalkning.
Varje klient i vÄr verksamhet har tillgÄng till samma breda kompetens bestÄende av:
âą SĂ€kerhetssamordnare med bakgrund som poliser eller livvakter
Socionomer för samordning och handledning, uppföljning och Äterrapportering till dig som uppdragsgivare
Beteendevetare för handledning av personal och för stödsamtal och insatsplanering
Samtalsstöd vid komplex PTSD Alkohol och drogterapeut för inventering av beroendeproblematik och stödsamtal
Leg. psykoterapeut för strukturerade samtal och traumabehandling
Leg. psykoterapeut med inriktning traumabehandling/ PTSD för barn och ungdom
⹠Samtalsbehandling med kompetens inom sexuell traumatisering och vÄld i nÀra relation
Möjlighet att genomföra Trappansamtal
Leg. lÀkare, specialist i psykiatri för klinisk bedömning, medicinskt ansvar och sjukskrivning
VÀlkommen att kontakta oss vid förfrÄgan! www.skyddsinsatser.se 0708-130 818 ⹠info@skyddsinsatser.se
SOS Barnbyar har skickat miljoner till Ukraina
GÄvorna till SOS Barnbyar strömmar in frÄn bÄde privatpersoner och företag. Nu meddelar hjÀlporganisationen att man har skickat 9,5 miljoner kronor till Ukraina.
â De hĂ€r miljonerna fyller tydliga behov. För nĂ„gra veckor sedan, innan kriget bröt ut, gav vi 500 000 kronor till evakuering av verksamheter i östra Ukraina, nu skickar vi ytterligare 9 miljoner kronor för att stötta sĂ„ mĂ„nga det bara gĂ„r, förklarar Anna Ernestam, generalsekreterare SOS Barnbyar i ett pressmeddelande.
GÄvorna till SOS Barnbyar strömmar in frÄn bÄde privatpersoner och företag. Inte sedan tsunamin i Sydostasien 2004 har gÄvorna strömmat sÄ tÀtt.
â Behoven i Ukraina nu Ă€r enorma och det kĂ€nner vi, det Ă€r sĂ„ nĂ€ra oss, sĂ€ger Anna Ernestam. Det hĂ€r Ă€r inget som tar slut nĂ€r kriget slutar. För vi kommer att behöva finnas dĂ€r efter kriget och ta hand om traumatiserade barn, familjer som förlorat en eller kanske fler vuxna och se till sĂ„ att de utsatta kommer pĂ„ fötter igen.
Brist pÄ samsyn vid hörselhabilitering
Det saknas en nationell samsyn avseende hörselhabilitering för barn/ ungdom i Sverige. Hörseltekniska framsteg och hörselhabilitering Àr inte i fas, menar Barnplantorna. DÀrför har man genom en enkÀtundersökning dokumenterat bristen pÄ samsyn i regionerna.
Flertalet av Regionerna stödjer sitt arbete med interventionsinsatser pĂ„ Hörselbarnregistret; Ă€ndĂ„ kan Barnplantorna i sin undersökning skönja en brist pĂ„ samordning mellan regionernas insatser. Vi tycks ha lĂ„ngt kvar till en nationellt sammanhĂ„llen hörselhabilitering/familjeintervention som verkar utifrĂ„n evidens och klinisk beprövad erfarenhet. Var Ă€r visionerna? Var finns utvecklingsarbetet? Inte kan utvecklingsmĂ„let âbaraâ vara att testa enligt Hörselbarnregistret.
Barnplantorna Àr en riksorganisation för förÀldrar till barn med cochleaimplantat och hörapparater.
Givandet ökade under 2021
Det Àr allmÀnheten som har stÄtt för stabiliteten under pandemin, men nu visar siffror frÄn det fjÀrde kvartalet 2021 att Àven företagens stöd verkar ÄterhÀmta sig. Branschorganisationen Giva Sverige presenterar en prognos för 2021.
â Svenskarna har visat ett stort engagemang och en vilja att bidra till de ideella organisationernas arbete under pandemins andra Ă„r, vilket Ă€r fantastiskt att se. AllmĂ€nhetens engagemang och förtroende för civilsamhĂ€llet Ă€r stort och stabilt, sĂ€ger Charlotte Rydh, generalsekreterare pĂ„ Giva Sverige i ett pressmeddelande.
Giva Sveriges prognos för 2021 visar att de totala intÀkterna frÄn gÄvor och bidrag vÀntas bli högre Àn 2020. DÄ samlades totalt 9,2 miljarder kronor in av medlemsorganisationerna.
Hela 66 procent av organisationerna uppger en ökning av insamlade medel för 2021 jÀmfört med 2020. Drygt en fjÀrdedel bedömer att intÀkterna frÄn gÄvor och bidrag blir oförÀndrad och 7 procent förutspÄr en minskning. IntÀkterna frÄn företagens
gÄvor och bidrag minskade under 2020. Det var vÀntat, dÄ mÄnga företag drabbades hÄrt av pandemin och behövde minska sina Ätaganden snabbt. Nu verkar företagens engagemang ÄtervÀnda. Prognosen visar att 51 procent tror pÄ ökade intÀkter frÄn företag, jÀmfört med 29 procent under det tredje kvartalet.
â Företagen har varit mer försiktiga under pandemin vilket Ă€r naturligt, men det Ă€r glĂ€djande att se att företagens engagemang finns kvar nu nĂ€r restriktionerna slĂ€pper. Det finns mĂ„nga samhĂ€llsutma-
ningar dÀr samarbeten och strategiska partnerskap mellan ideella organisationer och företag kan göra stor skillnad. En av de organisationer som har sett en tydlig ökning Àr Göteborgs Stadsmission.
â Vi ser ett kraftigt ökat intresse frĂ„n nĂ€ringslivet i VĂ€stsverige att engagera sig i vĂ„r verksamhet och pĂ„ sĂ„ vis bidra till social hĂ„llbarhet i regionen. Coronapandemin har synliggjort behovet av stöd till mĂ€nniskor i utsatthet, sĂ€ger Tomas Carlström, marknadschef pĂ„ Göteborgs Stadsmission.
En trygg plats att söka stöd
Brottsofferjouren kommer under hela 2022 att genomföra en kampanj för att öka medvetenheten om att de erbjuder kostnadsfri hjĂ€lp till alla som behöver stöd. Budskapet Ă€r âFör dig som lever kvar med kĂ€nslorna och kaoset.â
Med kampanjen vill man öka medvetenheten om Brottsofferjouren hos allmĂ€nheten, i synnerhet hos den yngre mĂ„lgruppen; 16 till 35 Ă„r. â Vi hoppas att sĂ„ mĂ„nga som möjligt nĂ„s av kampanjen och bĂ€r med sig att Brottsofferjouren finns till för alla som
behöver stöd, sÀger Sven-Erik Alhem, förbundsordförande för Brottsofferjouren Sverige, i ett pressmeddelande.
Kampanjen âBrottsofferjouren â För dig som lever kvar med kĂ€nslorna och kaosetâ kommer bland annat att synas utomhus över hela Sverige och i sociala medier för relevanta mĂ„lgrupper. Satsning har möjliggjorts tack vare extra statsbidrag.
Kampanjen tar sin utgÄngspunkt i att mÄnga brottsutsatta lever kvar i ett kÀnslomÀssigt kaos en lÄng tid efter hÀndelsen och att minnena
kan göra sig pĂ„minda nĂ€r som helst i vardagen. Uppmaningen till mĂ„lgruppen Ă€r âHos oss fĂ„r du stödâ.
BOJ erbjuder kostnadsfritt stöd till alla brottsoffer, vittnen och anhöriga.
â I Ă„r Ă€r det valĂ„r och frĂ„gorna om lag och ordning stĂ„r högt pĂ„ agendan. Dagligen kan vi lĂ€sa om brottslighetens negativa effekter pĂ„ bĂ„de individer och samhĂ€lle, dĂ€rför kĂ€nns det viktigt att visa att det finns goda krafter som stöttar de som utsĂ€tts, sĂ€ger Fredrik Mellqvist, generalsekreterare.
Charlotte Rydh Àr generalsekreterare pÄ branschföreningen Giva Sverige.
En sista hÀlsning som rÀddar liv
Din minnesgÄva gör stor skillnad. Kontakta oss pÄ
En sista hÀlsning som rÀddar liv
010 â 199 33 00 eller lakareutangranser.se Tack!
Din minnesgÄva gör stor skillnad. Kontakta oss pÄ
010 â 199 33 00 eller lakareutangranser.se Tack!
PG: 90 06 03 â 2
PG: 90 06 03 â 2
Behandling pÄ Riktigt
MÀnniskor i Ukraina flyr för sina liv. De behöver akut nödhjÀlp. Scanna QRkoden och swisha en gÄva idag!
2 x Alla gÄvor dubblas.
MÄnga som kommer till nxtme har inte fÄtt rÀtt hjÀlp nÄgonstans tidigare. Foto: Getty Images
Bemötandet betyder allt
Nxtme ger stöd till de som har blivit utsatta för incest ger stöd till de har incest
Sofie blev utsatt för sexuella övergrepp nÀr hon var 10-11 Är av sin tre Är Àldre bror. Hon berÀttade inte för nÄgon förrÀn flera Är senare dÄ familjesituationen blev ohÄllbar pÄ grund av broderns vÄldsamma beteende hemma. Men varken förÀldrarna, soc. eller BUP verkade vara sÀrskilt intresserade av att ge henne det stöd och hjÀlp hon behövde. NÀr Lena pÄ nxtme kom och förelÀste pÄ Sofies skola fick hon Àntligen kÀnna att nÄgon skulle lyssna.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: GETTY IMAGES OCH PRIVAT
Organisationen nxtme erbjuder stöd till personer som Ă€r eller har varit utsatta för incest. Det Ă€r extra traumatiserande att bli utsatt för sexuella övergrepp av en nĂ€rstĂ„ende â just för att förövaren Ă€r den som egentligen borde stĂ„ för tryggheten till barnet. Det blir ett dubbelt svek och mĂ„nga utsatta kĂ€nner bĂ„de skuld och skam. DĂ€rför Ă€r det extra svĂ„rt att ta steget att berĂ€tta för nĂ„gon vad man har utsatts för.
â Vi vill öka kunskapen om incest hos professionella, utsatta och i samhĂ€llet i stort. DĂ€rför hĂ„ller vi förelĂ€sningar i skolor, anordnar webbutbildningar och arbetar opinionsbildande. Jag blev sjĂ€lv utsatt för incest av min pappa nĂ€r jag var 12-17 Ă„r. Men det var först som 38-Ă„ring som jag fick hjĂ€lp av en psykolog att be-
HON HADE ĂNSKAT att nĂ„gon hade visat intresse för hur hon mĂ„dde och att hon sjĂ€lv hade fĂ„tt kunskap om vart hon hade kunnat vĂ€nda sig.
â Jag visste att det fanns fula gubbar, men att bli utsatt för incest Ă€r nĂ„got helt annat.
Ofta trappas vÄldet upp under lÄng tid, vilket gör det Ànnu mer komplext. Det som rÀknas som incest Àr att bli utsatt för sexuella övergrepp av en nÀrstÄende familjemedlem. Det kan vara en bror, förÀlder, styvförÀlder eller mor- och farförÀlder.
Under tillfrisknandet kÀnde hon ett behov av att trÀffa andra i liknande situ-
ation, men visste inte vart hon skulle ta vÀgen. Eftersom det fanns sÄ lite hjÀlp att fÄ sÄ föddes tanken pÄ att starta nxtme, en plats dÀr man ska kunna fÄ stöd, hjÀlp och en trygg gemenskap.
â Ett bra mottagande Ă€r extra viktigt nĂ€r det handlar om incest. MĂ„nga som kommer till oss vittnar om dĂ„ligt bemötande frĂ„n socialtjĂ€nsten och BUP.
Det kan Sofie intyga, som har gÄtt med pÄ att berÀtta sin historia. Hon lyssnade pÄ en förelÀsning av Lena pÄ sin gymnasieskola. Det hade inte kunnat komma lÀgligare för henne som bara en kort tid innan hade berÀttat för sin mamma att hon hade blivit utsatt för sexuella övergrepp av sin bror.
â Min bror utsatte mig nĂ€r jag var 1011 Ă„r, han Ă€r tre Ă„r Ă€ldre Ă€n jag. Det Ă€r
»Jag tog pÄ mig skulden och tÀnkte att jag kanske inte hade varit tydlig med att sÀga nej«
lite svÄrt att minnas, men det pÄgick ungefÀr i ett Ärs tid. Jag visste att det var fel och kÀnde stor skuld och skam. Jag tog pÄ mig skulden och tÀnkte att jag kanske inte hade varit tydlig med att sÀga nej.
HON BERĂTTAR ATT brodern var mycket aggressiv, ofta pĂ„ ett fysiskt sĂ€tt. Han kunde misshandla bĂ„de henne och förĂ€ldrarna. De verkade inte kunna göra nĂ„got Ă„t hans beteende, sĂ„ dĂ„ berĂ€ttade hon om övergreppen. Sofie hade dĂ„ hĂ„llit hemligheten för sig sjĂ€lv i sex-sju Ă„r. â NĂ€r jag berĂ€ttade för mamma visste hon inte hur hon skulle bete sig. Jag upplevde det som att mina förĂ€ldrar nĂ€stan anklagade mig för att förstöra familjen. Det var som att de inte förstod allvaret i det hĂ€r och hur det hade pĂ„verkat mig. Det tyckte jag var orĂ€ttvist. Det var bara prat om att min bror inte kunde bo kvar hemma och hur det dĂ„ skulle bli med julafton och sĂ„dant, sĂ€ger Sofie.
Hon fick trĂ€ffa soc. och kom vidare till BUP dĂ€r hon fick trĂ€ffa en psykolog. â Jag tvingades att berĂ€tta samma sak för flera personer. Vid första mötet pĂ„ BUP ville de att jag skulle genomgĂ„ en utredning för adhd. Det tyckte jag var jĂ€ttemĂ€rkligt. Innan det var klart fick jag inte prata om mitt trauma för de ville göra utredningen först. Jag var vĂ€ldigt stressad och hade svĂ„rt att klara av att prestera i skolan, men det berodde ju pĂ„ det jag hade blivit utsatt för.
Trauma kan ofta misstas för adhd, men i det hÀr fallet hade ju Sofie berÀttat om övergreppen. Lena var ocksÄ i stÀndig stress under mÄnga Är, sÄ pass att hon blev utbrÀnd tvÄ gÄnger. Till henne hade ingen ens stÀllt frÄgan om sexuella övergrepp och hon kopplade inte heller sjÀlv sitt beteende till det.
Sofie fortsÀtter:
â Jag missade en tid hos BUP och dĂ„ tyckte de att jag verkade ointresserad och
Incest och dess konsekvenser
Enligt statistik frÄn BRà och NCK kan sÄ mÄnga som 4-5 % av skolelever ha utsatts för incest eller sexuell krÀnkning i det egna hemmet. Det Àr i genomsnitt nÀrmare tvÄ i varje klass, jÀmfört med sexuella övergrepp som drabbar ungefÀr 5-6 barn i varje klass i genomsnitt.
FÄ söker hjÀlp för att de har varit utsatta för incest. Det Àr vanligt att söka hjÀlp lÄngt senare och dÄ för nÄgot av de vanligaste konsekvenserna efter sexuella övergrepp. SÄ var uppmÀrksam om din klient har nÄgot av följande och vÄga stÀll frÄgan.
sa att jag kunde höra av mig nÀr jag hade en annan instÀllning. Det blev jag besviken pÄ. Jag hade ju kunnat ha haft sjÀlvmordstankar eller vad som helst. Jag kÀnde mig sviken av bÄde BUP och soc. De sa att de skulle göra en polisanmÀlan ocksÄ, men det gjorde de aldrig. PÄ soc. pratade vi bara om vart min bror skulle bo, de fixade en lÀgenhet till honom, men han fick ingen behandling.
DET VAR EN livlina som Lena hade kastat ut till Sofie i och med sitt föredrag pÄ skolan. Sofie hade tagit en broschyr om nxtme som hon lade i sitt skÄp. Tillslut tog hon mod till sig och gick med broschyren till skolans kurator.
â Det var sĂ„ viktigt att Lena kom. Man tror att man Ă€r helt ensam och kĂ€nner en sĂ„dan skam och skuld. Men hĂ€r fanns det andra, jag var inte ensam. Jag kĂ€nde att jag var pĂ„ vĂ€g att inte klara av skolan, sĂ„ jag berĂ€ttade för kuratorn vad som hade
hÀnt. Hon hjÀlpte mig att skicka ett mail till Lena pÄ nxtme och söka hjÀlp dÀr. NÀr jag sedan fick trÀffa Lena kÀnde jag mig sedd och förstÄdd. Jag kunde prata om vad jag ville och kÀnde aldrig nÄgon press. Sofie var hela tiden uppe i varv. Det var viktigt att prestera bra i skolan, i idrotten som hon höll pÄ med och att vara alla till lags.
â Jag kunde inte ens gĂ„ i normal takt, jag hade brĂ„ttom jĂ€mt och var jĂ€ttestressad. Det var sĂ„ skönt att fĂ„ prata med nĂ„-
Kontakta nxtme
Q E-post: help@nxtme.se.
Q Telefon: 010-330 30 22 mÄndag till onsdag kl. 19.30-21.00.
Q Chatt: nxtme.chatt.unizonjourer.se mÄndag till torsdag 18.00-19.30.
Q Mer info pÄ hemsidan: www.nxtme.se.
»Vid första mötet pÄ BUP ville de att jag skulle genomgÄ en utredning för adhd«
gon som förstod trauma. Min mamma fick ocksÄ komma dit för att fÄ hjÀlp att prata med mig, berÀttar Sofie.
HON UPPSKATTADE OCKSà att trÀffas i grupp dÀr hon kunde prata med andra.
â Det gjorde jĂ€ttemycket att fĂ„ utbyta erfarenheter med dem. Vi var i blandade Ă„ldrar, sĂ„ det var vĂ€rdefullt att fĂ„ trĂ€ffa nĂ„gon som var 30 och 50 Ă„r och höra hur deras liv hade varit, lika som de kunde fĂ„ ut nĂ„got av att trĂ€ffa nĂ„gon som var yngre. Sofie hade haft Ă„ngest och ibland inte haft sĂ„ stor lust att leva. Hos nxtme fick hon en safe zone, ett andra hem. Just att alltid kunna höra av sig och alltid vara vĂ€lkommen uppskattade hon enormt.
â Det var som att komma hem; alltid vĂ€rme och kĂ€rlek. Och jag kĂ€nde mig inte bara som ett offer, jag Ă€r sĂ„ mycket mer Ă€n sĂ„; en rolig, snĂ€ll och glad tjej. Det Ă€r viktigt att inte fastna i offerrollen, sĂ€ger hon. NĂ€r Sofie kĂ€nde att hon mĂ„dde bra, ville hon hjĂ€lpa till som volontĂ€r pĂ„ nxtme. â Jag ville verkligen bidra och hjĂ€lpa andra. Det kĂ€ndes bĂ„de kul och viktigt. Det Ă€r sĂ„ mĂ„nga som inte har styrkan att vĂ€nda sig till nĂ„gon vuxen eller kompis. Att fĂ„ prata eller chatta med nĂ„gon som vet vad det innebĂ€r betyder allt.
LENA BLIR MĂRKBART rörd av Sofies berĂ€ttelse och hennes förmĂ„ga att vĂ€nda det jobbiga till att vilja hjĂ€lpa. Det var just det hĂ€r som var drömmen nĂ€r hon startade organisationen. Hon berĂ€ttar ocksĂ„ att Sofie tog initiativ till att starta upp en grupp för unga tjejer upp till 21 Ă„r.
Idag har Sofie lÀrt sig att sÀtta grÀnser. Ofta blir personer grÀnslösa som har utsatts för incest. Man kan inte förÀndra nÄgon annans beteende, men man kan lÀra sig att bryta sitt eget mönster.
â Jag har ocksĂ„ lĂ€rt mig att ta det lugnt. Jag har skaffat egen lĂ€genhet och pluggar kriminologi och psykologi. Min bror har jag inte haft nĂ„gon kontakt med alls sedan han flyttade hemifrĂ„n, avslutar Sofie. â
Sofie mÄr bra idag och har en stark vilja att hjÀlpa andra.
Fem i topp bland boenden just nu
De har högst betyg frÄn tjÀnsten Kvalitetsindex
LSS-boendet KungsÀngen i Nora AB och Familjehemmen i SkÄne hamnar i topp pÄ Kvalitetsindex nÀr SSIL tar fram en 5 i topp-lista för januari-februari. Vi har tittat nÀrmare pÄ hur de verksamheter som ligger frÀmst arbetar med kvalitet.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: PRIVAT
Casator Care Villa Lindö bestÄr av tvÄ enheter och ligger naturskönt i Kalmar.
Kvalitetsindex Àr en kvalitetsmÀtning för LSS, familjehem, HVB, skyddat boende och sÀrskilt boende som SSIL uppdaterar dagligen genom telefonintervjuer som följer upp samtliga placeringar med respektive handlÀggare. Det Àr ett vÀrdefullt verktyg, bÄde nÀr en handlÀggare placerar och för verksamhetens kvalitetsarbete.
â Kvalitet Ă€r helt centralt i dessa verksamheter, och för vĂ„rdköpare. Hög kvalitet Ă€r en förutsĂ€ttning för god och human vĂ€lfĂ€rd som sĂ€tter mĂ€nniskans bĂ€sta i fokus, men ocksĂ„ en lĂ„ngsiktig investering i lĂ€gre omsorgsskuld. Att göra och investera i kvalitetsmĂ€tningar Ă€r inte bara ett viktigt redskap för att lyfta frĂ„gan om kvalitet, det Ă€r dessutom en försĂ€kring för att sĂ€kerstĂ€lla att man inte missar nĂ„got som potentiellt skulle kunna fĂ„ stora konsekvenser. Med Kvalitetsindex fĂ„r hand-
lÀggarna dÀrför ett bÀttre beslutsunderlag för att kunna vÀlja och driva igenom bÀttre vÄrdköp, sÀger Elin Hagman Hansson, försÀljningschef pÄ SSIL.
Flera upphandlingar anger som krav att verksamheten anlitar en oberoende kvalitetsuppföljning och KriminalvÄrden nÀmner exempelvis SSIL Kvalitetsindex i detta sammanhang.
â Vi vill dĂ€rför lyfta de verksamheter som under perioden har fĂ„tt högst poĂ€ng i vĂ„ra mĂ€tningar. De har dessutom fĂ„tt vĂ€ldig höga poĂ€ng pĂ„ alla omrĂ„den i studien, sĂ€ger Elin Hagman Hansson.
KUNGSĂNGEN I NORA AB, som Ă€r ett LSSboende, och Familjehemmen i SkĂ„ne ligger i topp med samma betyg. Sedan kommer tre boenden med samma betyg pĂ„ delad tredjeplats. De Ă€r Ersta Möjlighet,
skyddat boende, Schedevi Ăstergötland, HVB och Castor Care Villa Lindö, HVB. â Jag kĂ€nner stor glĂ€dje och ödmjukhet. Men det som tar över Ă€ndĂ„ Ă€r stoltheten över personalen. PĂ„ vĂ„ra skriftliga omdömen har det varit bĂ„de stort och smĂ„tt och det Ă€r all personal som bidrar till den helheten, sĂ€ger Evelina Borell pĂ„ Castor Care.
Castor Care har fyra enheter, SörgÄrden, Botorps Behandlingshem samt tvÄ HVB pÄ Villa Lindö som Àven kan fungera som skyddat boende. Ett utredningsboende som tar emot förÀldrar och barn dÀr det finns en oro över omsorgen. Familjen bor hÀr en kortare period medan de utreds. Det finns ocksÄ ett behandlingshem pÄ samma gÄrd som ocksÄ tar emot förÀldrar med barn. DÀr kan förÀldrarna behöva stöd i sin förÀldraförmÄga
Villa Lindö Àr bemannad för att kunna ta emot akutplaceringar dygnet runt.
pÄ grund av missbruk eller psykosocial problematik.
â Vi sĂ€tter barnens behov i fokus och har bĂ„de insatser till barn och förĂ€ldrar dĂ€r vi tar reda pĂ„ vad de kan behöva för stöd för att utvecklas i sin förĂ€ldraroll. Vi har funnits drygt i 35 Ă„r och har bra upparbetade rutiner för samverkan.
»...en förutsÀttning för god och human vÀlfÀrd«
Castor Care har varit kund hos SSIL med Kvalitetsindex i 15 Ă„r.
â Det Ă€r ett viktigt led i vĂ„rt kvalitetsarbete. Vi har utöver det en kvalitetssamordnare som löpande hanterar synpunkter och klagomĂ„l nĂ€r de uppstĂ„r som en chans till förbĂ€ttring. Ăven det positiva kan vi lĂ€ra oss av. Vi gĂ„r igenom varje avslutad placering och frĂ„gar oss vad det var vi gjorde som blev sĂ„ bra och försöker faststĂ€lla rutiner för att Ă€ven ta till vara det, berĂ€ttar Evelina Borell.
De har ocksÄ en egen enkÀt som delas ut till alla boende och ringer Àven upp handlÀggarna för att fÄ en bedömning.
â Vi anvĂ€nder oss av Kvalitetsindex checklista för att kunna ligga steget före i
vÄr utvÀrdering. Kvalitet Àr A och O för de flesta. HandlÀggarna Àr vana att anvÀnda Placeringsservice och Kvalitetsindex och det Àr av stor vikt att SSIL Àr oberoende och opartiska. MÄnga vill ha referenser och ofta frÄgar de efter vÄr erfarenhet inom en viss problematik.
Just nu genomför Villa Lindö en utbildningssatsning för personalen i traumamedveten omsorg.
â Vi jobbar mycket med det. VĂ„ra boende har en tung ryggsĂ€ck, sĂ„ det Ă€r en viktig satsning pĂ„ ytterligare kunskap och att vi fĂ„r ett gemensamt sprĂ„k kring detta för att bli Ă€nnu bĂ€ttre pĂ„ att bemöta barn och vuxna med trauma i bagaget, sĂ€ger Evelina.
Hon berÀttar ocksÄ att de har gjort en stor satsning dÀr de arbetar med oidentifierade risker, för att kunna vara medvetna om dem och hur de bör hanteras.
â Vi Ă€r ocksĂ„ stolta över vĂ„ra riskanalyser och handlingsplaner som vi gör inför varje Ă€rende och de revideras löpande under placeringens gĂ„ng. Det gör att alla kĂ€nner sig trygga. Vi informerar de boende om vilka risker vi har identifierat och vad som kommer att ske ifall det hĂ€nder. Personalen gör ett fantastiskt jobb och mĂ„nga har jobbat vĂ€ldigt lĂ€nge i verksamheten.
â Det sĂ€ger ocksĂ„ nĂ„got om arbetsplatsen. Vi har ett fint klimat. VĂ€gledande
samspel Ă€r nĂ„got vi arbetar med i vĂ„ra förĂ€ldrastödsutbildningar. Vi anvĂ€nder oss ocksĂ„ av empatiskt ledarskap inom personalgruppen. Det Ă€r det vi tror pĂ„. SĂ„ vill vi att förĂ€ldrarna ska bemöta sina barn, att vi ska bemöta barnen och förĂ€ldrarna och det Ă€r ocksĂ„ sĂ„ vi vill bemöta vĂ„ra medarbetare, avslutar Evelina Borell. â
5 i topp Kvalitetsindex
Q 1. KungsÀngen i Nora AB (delad plats)
Q 1. Familjehemmen i SkÄne (delad plats)
Q 3. Ersta Möjlighet (delad plats)
Q 3. Schedevi Ăstergötland (delad plats)
Q 3. Castor Care Villa Lindö (delad plats)
Kvalitetsindex uppdateras löpande vid nya placeringar och SSIL presenterar en ny topplista varannan mÄnad. I kvalitetsindex bedöms bland annat mottagande av klienten, arbete kring behandlingsplan, omvÄrdnadsinsatser, motivation av klienten till samverkan, fritidsaktiviteter, arbete med anhöriga, uppföljning/rapportering och utslussning.
Förutom intervjuer med handlÀggare följer SSIL upp upplevelsen för bÄde klienter och anhöriga.
Mer om Kvalitetsindex kan du lÀsa om pÄ www.ssil.se
Villa Lindö tar emot familjer med barn i Äldrarna 0-13 Är (medföljande syskon upp till 16 Är) samt blivande förÀldrar.
LSS-boende
Serviceboende med stöd och omsorg utifrÄn den boendes behov och förutsÀttningar.
Psykiatrisk öppenvÄrd
Skola Ă„k 7-9
FristÄende grundskola Äk 7-9 med inriktning mot elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd.
HVB-hem
Familjecenter för ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsvariationer.
Stödboende
För unga vuxna som Àr redo att trÀna pÄ eget boende och inventera eventuella behov till stödinsatser.
Tillsammans skapa förutsÀttningar
till ett meningsfullt liv
Villbergagruppen erbjuder boende och skola i lugn miljö för ungdomar, unga vuxna och vuxna som behöver extra stöd i tillvaron.
VÄr pedagogik bygger pÄ tydlighet, förutsÀgbarhet och kontinuitet dÀr varje individ, utifrÄn egna förutsÀttningar, kan finna trygghet genom att förstÄ och förutse sin vardag. Med lyhördhet och delaktighet formar vi en verksamhet som utgÄr frÄn individuella styrkor, intressen och drömmar.
VÀlkommen till Villbergagruppen. Hos oss finns plats för var och en.
â Att samlas under ordet styrka, som en symbol för de kvinnor som i livet tvingats hitta en styrka som gĂ„r utanpĂ„ allt annat för att försvara sig sjĂ€lva och sina barn, för att komma vidare och hitta stabilitet och glĂ€dje igen, kĂ€ndes viktigt, sĂ€ger konstnĂ€ren
Att uppmÀrksamma internationella kvinnodagen den 8 mars genom initiativet kÀndes sjÀlvklart. KonstnÀrerna vill
visa pÄ styrkan i att gemensamt kÀmpa för allas rÀtt att leva ett liv utan vÄldsamma inslag.
â Vi valde att anvĂ€nda oss av en lite dovare fĂ€rgskala som bildar en symbolisk fond till motivet. En bakgrund dĂ€r oro, sorg, vilsenhet och ibland ilska hittar sin plats. Kvinnorna och barnen pĂ„ bilden dansar fria i sina rörelser, fria tillsammans och fria i att Ă€ntligen kunna vĂ€lja vĂ€g. Styrkan i dansen blir en grogrund till glĂ€dje och livsvilja, samtidigt som det
»...det krÀvs stor styrka att trots utsatthet orka och vÄga...«
krÀvs stor styrka att trots utsatthet orka och vÄga ge sina barn en tro pÄ att dans och glÀdje har en given plats i allas liv, sÀger konstnÀren Hanna Ekegren. Konstverket visades pÄ Gothia Towers mellan den 4-12 mars. Auktionen pÄ tav-
ningsmissionen
lan pÄgick mellan 4-9 mars och pengarna gÄr till RÀddningsmissionens arbete för mÀnniskor som lever i olika typer av utsatthet. Det kan handla om ensamhet, fattigdom och svÄrighet att hitta in i det svenska samhÀllet, sÄ vÀl som prostitution och mÀnniskohandel.
RÀddningsmissionen erbjuder olika former av stöd och hjÀlp genom mötesplatser, uppsökande arbete, skyddat boende och individuellt utformat stöd.
VÄrd och boende för personer med psykisk funktionsnedsÀttning
BergslagsgÄrden Àr ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder vÄrd, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsÀttning.
Boendet ligger vackert belÀget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön à mÀnningen.
Verksamheten bygger pÄ ett psykosocialt arbetssÀtt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg miljö, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuleras individens utveckling. Tillverkning av stallströ finns dÀr individen har möjlighet att ingÄ i en arbetsgrupp.
BergslagsgÄrden anvÀnder bÄde internationellt vedertagna och egna utvecklade uppföljningsinstrument sÄsom PANSS, VAS enkÀter för att mÀta individens utveckling.
Ăr upphandlat med kommuner över hela Sverige och har upptagningsomrĂ„de frĂ„n hela landet. Har tillstĂ„nd enligt hem för vĂ„rd eller boende samt sĂ€rskilt boende.
Ring gÀrna för mer information eller besök vÄr hemsida www.bergslagsgarden.se
Ăngelsbergsv.
Basta VÀst Àr ett arbetskooperativ. Ett brukarstyrt socialt företag som erbjuder mÀnniskor en ettÄrig arbetsinriktad missbruksrehabilitering via företagandet. Basta VÀst Àgs och drivs av mÀnniskor som sjÀlva genomgÄtt en missbruksrehabilitering hos oss. Vi tar emot personer frÄn 18 Är. Kvinnor, mÀn och Àven par. Vi har avtal med KriminalvÄrden
Basta Bryggan Fristad Àr ett korttid/stödboende. Vi vÀnder oss till vuxna personer med drog och alkoholproblematik som Àr i behov av förlÀngning till en medicinsk avgiftning, ned-trappning eller upptrappning i vÀntan pÄ en annan planering. Vi erbjuder nu Àven neuropsykiatrisk utredning som en tillÀggstjÀnst. Vid en utredning pÄ Basta Bryggan Fristad kan vi erbjuda en helhetslösning med drogfritt boende, neuropsykiatrisk utredning och rekommendationer för fortsatt behandling. Utredningen startar efter 3 mÄnaders drogfrihet.
Basta VĂ€st
Linda Simemark 033-261 200/0706-261 851 rehab@basta.se
Cristian Bortes, doktorand vid Institutionen för socialt arbete vid UmeÄ universitet, har undersökt hur ohÀlsa pÄverkar ungas skolresultat. Avhandlingen understryker vikten av att frÀmja barn och ungas skolkompetens. Den visar ocksÄ hur den negativa pÄverkan pÄ utbildning varierar vid olika psykiska sjukdomar.
I sin avhandling âAtt vĂ€xa upp med ohĂ€lsa och klara skolan. Studier om ohĂ€lsa och ungas utbildningsprestationerâ har Cristian Bortes anvĂ€nt svenska registerdata som tĂ€cker hela befolkningen för att studera olika aspekter av ohĂ€lsa och utbildning. Till exempel har han undersökt sambandet mellan sex av de vanligaste psykiatriska diagnoserna bland barn och unga (depression, affektiva eller Ă„ngeststörningar, tvĂ„ngssyndrom, Ă€tstörning och adhd) och elevers skolresultat i slutet av grundskolan.
â Resultaten visade att elever som hade diagnosticerats med en psykiatrisk sjukdom presterade jĂ€mförelsevis sĂ€mre i skolan, detta var ett ganska vĂ€ntat resultat. Studiens unika bidrag Ă€r att den visar att och hur den utbildningsmĂ€ssiga nackdelen förknippad med specifika psykiska
sjukdomar varierar. DÀrutöver kunde vi se tydliga könsskillnader mellan pojkar och flickor. Exempelvis var de negativa sambanden mellan Ängestsyndrom, OCD och adhd och skolbetyg starkare för flickor Àn för pojkar med samma diagnos, sÀger Cristian Bortes.
En vanlig uppfattning, bÄde bland allmÀnheten och inom skolvÀrlden, Àr att förhÄllandet mellan psykisk hÀlsa och skolprestation Àr ömsesidigt. Det vill sÀga: mÄr man bra sÄ presterar man bÀttre i skolan och presterar man bra i skolan sÄ Àr det förknippat med bÀttre mÄende. Men Cristian Bortes berÀttar att tidigare forskning i vÀldigt begrÀnsad omfattning har undersökt denna ömsesidighet. Detta gör att man inte riktigt vet hur psykisk hÀlsa och utbildningsprestation samspelar.
â För att förstĂ„ mer om samspelet mellan skolprestation och psykisk hĂ€lsa har vi undersökt ungdomar vid tvĂ„ tidpunkter i Ă„ldrarna 15-16 och 18-19 Ă„r. Studien fann inget empiriskt stöd för ett ömsesidigt förhĂ„llande mellan psykisk ohĂ€lsa och utbildningsprestationer. DĂ€remot framkom ett enkelriktat samband: högre skolbetyg vid avslutad grundskola var förknippat med en lĂ€gre grad psykisk ohĂ€lsa i slutet av gymnasiet. Höga skolprestationer i slu-
tet av grundskolan, och dÀrmed skolkompetens, verkar alltsÄ vara positivt förknippat med vissa aspekter av ungdomars psykiska hÀlsa senare i ungdomen. Detta understryker vikten av att frÀmja barn och ungas skolkompetens.
â För att förstĂ„ betydelsen av ohĂ€lsa för barn och ungas utbildning behöver man ocksĂ„ beakta att de vĂ€xer upp i familjer. En central tanke i min avhandling Ă€r att ohĂ€lsa inte bara pĂ„verkar den drabbade individen utan ocksĂ„ mĂ€nniskor i deras nĂ€rhet, speciellt de nĂ€rmsta familjemedlemmarna. Avhandlingen undersöker pĂ„ sĂ„ vis det som kan kallas för âohĂ€lsans spridningseffekterâ, sĂ€ger Cristian Bortes.
Avhandlingen visar att nÀrvaron av en förÀlder som lidit av psykisk ohÀlsa som krÀvt sjukhusinlÀggning Àr förknippat med en större sannolikhet att inte fullgöra sin gymnasieutbildning.
â NĂ€r en elev hamnar efter i skolan behöver det inte nödvĂ€ndigtvis handla om inlĂ€rningssvĂ„righeter, utan kan bero pĂ„ en mer komplex psykosocial situation som belastar. Detta understryker vikten av ett psykosocialt perspektiv nĂ€r en ska identifiera elevers svĂ„righeter i skolan, sĂ€ger Cristian Bortes.
KĂLLA: UMEĂ UNIVERSITET
De negativa sambanden mellan Ängestsyndrom, OCD och adhd och skolbetyg var starkare för flickor Àn för pojkar med samma diagnos. Foto: Getty Images.
Sveriges största placeringsservice
Snabbt, enkelt och kostnadsfritt!
Hitta snabbt,placeringenkelt och kostnadsfritt
Kostnadsfritt, utan förpliktelser
Placeringsservice Àr kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lÀmnar förfrÄgan.
Neutralt
SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi Àr en neutral part som förmedlar er förfrÄgan till matchande verksamheter oavsett Àgare eller koncernförhÄllande.
Ramavtal
Vi skickar Àven er förfrÄgan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har avtal med er.
Snabbt enkelt och personligt
Normalt har ni svar inom nĂ„gon timme. Kontakta oss pĂ„ telefon eller mejl om ni Ă€r nöjda med antalet svar eller om ni vill ha fler âvi hjĂ€lper er!
LÀmna din placeringsförfrÄgan pÄ www.ssil.se
Lediga jobb
HÀr presenterar vi lediga jobb frÄn Omtanke.today.
SPONSRADE JOBB
FörestÄndare
JÀgarbacken, ett HVB-hem med 17 platser för mÀn frÄn 20 Är med missbruks- eller beroendeproblematik och 5 platser i stödboende söker nu en förestÄndare pÄ heltid, dagtid. Vi finns i à motsbruk, 20 km vÀster om Ockelbo i GÀvleborgs lÀn.
Du som söker ska ha socionomutbildning eller motsvarande akademisk utbildning med minst 180 HP, t. ex. beteendevetare med vidareutbildning i socialrÀtt. Kompetens i och erfarenhet av 12-stegsprogrammet och andra metodutbildningar (t.ex. MET, CRA, KSL, KBT, ADDIS, ASI) Àr meriterande liksom erfarenhet av behandling och arbetsledning. Körkort krÀvs. Du kommer att ansvara för och leda den operativa verksamheten och ledningsgruppen, som Àr ett stöd för förestÄndaren. www.jagarbacken.se
Enhetschef
Beroendeenheten i TÀby kommun tillhör avdelning Individ och familjeomsorg och omfattar bÄde myndighetsverksamhet och egen regiverksamhet.
Vi söker dig med: Socionomexamen eller annan högskoleexamen som arbetsgivaren finner relevant. Bred erfarenhet inom socialtjÀnstens omrÄden och lÄng erfarenhet av myndighetsutövning. Goda kunskaper och erfarenhet av arbete inom verksamhetsomrÄdet med generellt kvalitetsarbete, förÀndrings- och utvecklingsarbete. Goda kunskaper och erfarenheter av evidensbaserat socialt arbete. Kunskaper i ASI och dess systematiska tillÀmpning med uppföljning och systematisk anvÀndning, bÄde pÄ organisations-, verksamhets-, samt individnivÄ. Erfarenhet av personalansvar och Àr en trygg och stabil ledare. www.jurek.se
Socionomkonsulter
Cura Nord söker socionomkonsulter till Göteborgs stad och nÀrliggande kommuner. Du ska ha god och aktuell kunskap om samt följa gÀllande lag, förordningar, riktlinjer med mera som finns pÄ omrÄdet konsulten arbetar inom. Arbeta enligt tillÀmpbara SOSFS (Socialstyrelsens författningssamling). Ha god samarbetsförmÄga och kunna arbeta sjÀlvstÀndigt. Kunna uttrycka sig vÀl pÄ svenska bÄde muntligt och skriftligt. Ha datorvana och erfarenhet av relevanta system sÄ som olika typer av journalprogram. Kunna dokumentera pÄ ett tydligt och rÀttssÀkert sÀtt enligt SocialtjÀnstlagen (2001:453) (SoL). Ha aktuell efterfrÄgad arbetserfarenhet som ligger i nÀrtid. www.curanord.se
FörestÄndare
RSS VÄrdinge by söker förestÄndare till LSS-boendet. Du mÄste vara socionom eller motsvarande och ha intresse för och erfarenhet av ledarskap inom vÄrd och omsorg. Du behöver ha bra planerings- och administrativ förmÄga och vilja sÀtta dig in i vÀrderingarna inom antroposofisk socialterapi dÀr vi arbetar för att verksamheten ska vara inkluderande, inspirerande, meningsskapande, proaktiv och trygg för alla inblandade. Huvudpersonerna stÄr alltid i centrum.
Inom VÄrdinge by finns 14 boendeplatser med ett tjugotal boendestödjare, fördelat pÄ fyra olika hus. Ledningen bestÄr av dels förestÄndaren för boendet, dels förestÄndaren för dagliga verksamheten samt en heltids boendekoordinator. www.viktoriagarden.se
VIA ARBETSFĂRMEDLINGEN
Stödpedagog till gruppbostad
LSS
Vi söker dig som Àr utbildad stödpedagog, alternativt annan eftergymnasial utbildning om minst 60 högskolepoÀng/200 yrkeshögskolepoÀng med inriktning funktionsnedsÀttning, specialpedagogik eller liknande, som arbetsgivaren bedömer likvÀrdig.
Du behöver ha kunskap om LSS mÄlgrupper och erfarenhet att arbeta i LSS verksamhet.
Du behöver ha en tydlig kommunikation och ett pedagogiskt förhÄllningssÀtt i allt du gör.
HöganÀs Omsorg AB Àr ett kommunalt helÀgt bolag som arbetar för att skapa förutsÀttningar för invÄnarna i HöganÀs kommun att kunna leva sÄ tryggt och sjÀlvstÀndigt som möjligt.
Ansökan senast den 28 mars. www.offentligajobb.se
BistÄndshandlÀggare, semestervikariat
Du Àr utbildad socionom eller har lÀst till och med termin fem pÄ socionomprogrammet. Du kan Àven ha annan utbildning och erfarenhet som arbetsgivaren bedömer som likvÀrdig. Vi ser gÀrna att du har erfarenhet av bistÄndshandlÀggning eller annan myndighetsutövning. Du har kunskap om aktuell lagstiftning och det Àr meriterande om du arbetat i verksamhetssystemet Lifecare eller Procapita.
Du kommer att tillhöra en grupp av bistÄndshandlÀggare i Svedala kommun som Àr duktiga pÄ att stötta och hjÀlpa varandra. Du kommer att samarbeta med den enskilda,
anhöriga, kollegor, utförare samt andra professioner och myndigheter. En viktig del i arbetet Àr att samverka med utförare inom Àldreomsorgen samt med externa parter sÄsom regionen.
Ansökan senast den 28 mars. www.svedala.se
Stödassistent
Vill du arbeta som stödassistent dÀr du gör verklig skillnad i en annan mÀnniskas vardag? Har du erfarenhet av LSS sedan tidigare och vill arbeta i Upplands VÀsby kommun? DÄ kan du vara den vi söker! Just nu söker vi en tillsvidareanstÀlld stödassistent till Ryttargatans gruppbostad pÄ heltid/ deltid.
Utbildning som undersköterska eller motsvarande. Erfarenhet av arbete inom LSS. Erfarenhet av omvÄrdnadsarbete. Goda kunskaper i svenska sprÄket.
Ansökan senast den 30 mars. www.upplandsvasby.se
Socialsekreterare
Klara söker socialsekreterare med erfarenhet inom omrÄdet barn/ ungdom i Stockholm med omnejd. Klara Àr en trygg arbetsgivare som mÄnar om att man ska trivas och mÄ bra i rollen som socionomkonsult. Vi har ramavtal i flera kommuner i hela landet och det Àr sannolikt att vi kommer att kunna erbjuda dig uppdrag som passar just dina önskemÄl. Socionomexamen samt minst tvÄ Ärs yrkeserfarenhet inom omrÄdet. Ansökan senast 1 april. www.klarakompetens.se
Söker du nytt jobb eller nya medarbetare? PÄ vÄr hemsida omtanke.today under fliken Lediga jobb listar vi veckans lediga jobb. Kontakta Marko Grönholm för annonsering 070-092 77 30, marko.gronholm@ssil.se
Annonsera p Ä vÄr jobb s ajt
dÀr vi listar dagsaktuella lediga jobb inom vÄrd och omsorg . Din annons publieras Àven i nyhetsbre vet Veckans jobb som nÄr 23 000 prenumeranter varje vecka omtanke.today Lediga jobb Info & bokning: Marko Grönholm kundrÄdgivare 070-092 77 30 l marko.gronholm@ssil.se
Roller P frÄn Wiktorson hjÀlpmedel förvarar bekvÀmt rollator eller rullstol. FörrÄdet gör att hjÀlpmedel stÄr skyddat mot snö, regn och skadegörelse. VÀggarna Àr av veckad lackerad plÄt som ger stabilitet. FörrÄdet har lÄs frÄn Assa Abloy. Levereras alltid fÀrdigmonterat. www.w-h.se
Smidig sneaker
Beez Slip on Sneaker Àr en bekvÀm och mjuk sneaker utan snörning som med sin moderna design och höga komfort passar lika bra som arbetssko som fritidssko. Yttersula av flexibelt EVA-gummi som ger stabilt grepp och en innersula i OrthoLite skum som ger lÄngsiktig dÀmpning och skapar en svalare och torrare miljö i dina skor.
www.vardvaskan.se
Trygghetslarmet MiniFinder Nano ger vÄrdtagare möjlighet att leva ett sÀkert liv, utifrÄn sina egna förutsÀttningar. Larmet bestÄr av flera larmfunktioner och vid behov kan vÄrdpersonal se anvÀndarens position i realtid. Baserat pÄ GPS-teknik avlastas personalens dagliga arbete, samtidigt som det skapar en trygg tillvaro och ökad livskvalitet. www.minifinder.se
Mjuk toalettsits
Mjuksitsen Mjukis frÄn Wiktorson hjÀlpmedel gör det möjligt att sitta mjukt pÄ toaletten för de personer som behöver det. Dessutom reflekterar Mjukis vÀrmen i sittytan. Det gör att sittytan fÄr kroppstemperatur. Drar inte Ät sig fukt, vilket gör den lÀtt att hÄlla ren.
www.w-h.se
VĂ€lbefinnande genom mjuk gungning
ErgoNova Gungstolen Àr en modern gungstol med tre automatiska program med försiktiga rörelser. Den kan stÀllas in efter varje anvÀndare. TvÄ inbyggda högtalare i ryggstödet och en basvibration bakom korsryggen Ästadkommer en behaglig taktil stimulans. Musiken lugnar patienten och skapar en positiv upplevelse. Ger ökad trivsel och vÀlbefinnande för personer som drabbats av demens.
www.ergonova.se
De vill förbÀttra situationen för brottsoffer
PÄ den internationella brottsofferdagen den 22 februari presenterade Brottsofferjouren ett manifest. Det innehÄller tio konkreta förslag pÄ ÄtgÀrder som ska stÀrka brottsoffers rÀttigheter.
TEXT: JENNY FORS FOTO: GETTY IMAGES
Alla brottsoffers rÀtt till stöd Àr en av Brottsofferjourens grundpelare. Oavsett vart i landet man bor eller vad man har varit med om sÄ ska man ha ett likvÀrdigt stöd.
Brottsofferjouren Àr en ideell organisation som ger ett medmÀnskligt stöd till brottsoffer, vittnen och anhöriga.
Brottsofferjouren vill bli mer synlig â telefonjouren har numret 116 006.
»Ofta Àr det bara röster om strÀngare straff, men det absolut viktigaste Àr att de skyldiga blir lagförda«
Via telefonjouren pÄ telefonnummer 116 006 kan man fÄ stöd och information om bland annat polisanmÀlan, rÀttsprocess och ersÀttningsfrÄgor. Man kan ocksÄ fÄ stöd vid eventuell rÀttegÄng och hjÀlp i myndighetskontakter. Allt Àr kostnadsfritt.
â MĂ„nga kanske inte Ă€r redo att göra en polisanmĂ€lan Ă€nnu och vill veta mer vad som hĂ€nder dĂ„. Andra drar sig för att kontakta soc. Hos oss kan man fĂ„ vara anonym. Genom det statliga stödet kan man fĂ„ juridisk och psykologisk hjĂ€lp. Vi erbjuder medmĂ€nskligt stöd som ideell förening, sĂ€ger Sven-Erik Alhem, förbundsordförande och rĂ€ttsexpert.
Förutom att finnas dÀr och lyssna nÀr nÄgon Àr i behov av stöd sÄ verkar Brottsofferjouren Àven för att stÀrka brottsoffers behov genom opinionsbildning och för rÀttssÀkerhet i rÀttssalen för alla inblandande.
â DĂ€r finns det mycket att göra, inte minst genom den tystnadskultur som finns idag. Vi vill med detta manifest lyfta fram tio punkter som alla Ă€r lika viktiga. Sven-Erik Alhem ger kommentarer till de tio förslagen:
1. En enad brottsofferlag.
â Det ser vi som absolut angelĂ€get och skulle stĂ€rka brottsoffrens stĂ€llning. Det krĂ€vs en utredning för att fĂ„ till det.
2. Att EUs brottsofferdirektiv frÄn 2012 implementeras fullt ut.
â Det innehĂ„ller hur en godtagbar lagstiftning ska se ut för att vĂ€rna om brottsoffer. Det som inte alltid följs Ă€r att Polisen ska informera om och hĂ€nvisa vart man kan vĂ€nda sig för att fĂ„ stöd.
3. Ett bemötande som skapar trygghet och tillit.
â Det har blivit bĂ€ttre, men det kan göras mer för att alla ska kĂ€nna sig vĂ€lkommen hos Polisen till exempel. Det ska vara röda
mattan utrullad och en kopp kaffe för att man ska kÀnna sig vÀl omhÀndertagen och betydelsefull som brottsoffer eller vittne. Det Àr inte alltid sÄ. Alla myndigheter bör ha en vÀlkomnande instÀllning.
4. God tillgÄng till information om rÀttigheter och medmÀnskligt stöd av hög kvalitet.
6. En nationell förmedling för brottsoffer frĂ„n Polisen till stödverksamhet. â Polisen ska ha en sĂ„dan enkel kontaktvĂ€g som möjligt till oss. Nu kan det skilja beroende pĂ„ vart man Ă€r och vem man trĂ€ffar ifall man blir hĂ€nvisad till oss eller inte.
6. Tidigt stöd till vittnen.
â Det Ă€r viktigt att alla tidigt fĂ„r information att det finns stöd att fĂ„ och att de kan vĂ€nda sig till oss. Att vittnen fĂ„r rĂ€tt stöd bidrar ocksĂ„ till att man tillgodoser brottsoffers behov. Tidigt stöd till vittnen har vi efterfrĂ„gat i flera Ă„r, men det krĂ€vs en lagĂ€ndring för det, sĂ€ger Sven-Erik Alhem.
7. Att staten tar ett proaktivt helhetsansvar för skadestÄnd och brottsofferersÀttning.
â Det hĂ€r Ă€r den frĂ„ga som irriterar folk mest, att man sjĂ€lv ska behöva ansöka om skadestĂ„nd nĂ€r man kanske har blivit utsatt för ett allvarligt brott som man har svĂ„rt att ens prata om. Det hĂ€r Ă€r nĂ„got man har tĂ€nkt pĂ„ i Norge och jag tror att vi ocksĂ„ kommer att uppnĂ„ det. Hos oss kan man fĂ„ hjĂ€lp att ansöka om ersĂ€ttning och skadestĂ„nd.
8. StÀrka rÀtten till mÄlsÀgandebitrÀde.
â Det Ă€r svĂ„rt idag att fĂ„ ett mĂ„lsĂ€gandebitrĂ€de i HovrĂ€tten. Av ekonomiska skĂ€l sĂ„ har man sparat in pĂ„ det eftersom man redan har lagt fram allting i TingsrĂ€tten sĂ„
dÄ Àr behovet mindre. Men jag tycker att det Àr fel. Det kan finnas behov av professionellt stöd ÀndÄ, att man har nÄgon vid sin sida och inte kÀnner sig underlÀgsen nÀr den tilltalade stÄr dÀr med sin försvarare. Man ska inte nagga den rÀtten i kanten. Och man borde ocksÄ ha rÀtt att byta mÄlsÀgandebitrÀde, sÀger Sven-Erik Alhem.
9. KrÀnkning till följd av funktionsnedsÀttning ska inkluderas i motivhatbrotten.
â Det finns i andra lĂ€nder och vi tycker att det Ă€r en angelĂ€gen frĂ„ga. Det har i alla tider funnits skĂ€llsord kopplade till den hĂ€r gruppen.
10. Att staten ska ansvara för att fĂ€ngelsedomar ska verkstĂ€llas skyndsamt. â Domstolarna bestĂ€mmer till stor del om det ska till en hĂ€ktning, medan staten har ansvaret för att det finns fĂ€ngelseplatser. Som brottsoffer ska man inte behöva trĂ€ffa pĂ„ sin förövare ute pĂ„ stan bara för att hĂ€ktningen inte har kunnat genomföras pĂ„ grund av platsbrist.
Brottsofferjouren ville ha ett kort manifest som Àr tydligt och lÀtt att ta till sig.
â Det Ă€r ju valĂ„r i Ă„r, sĂ„ det Ă€r extra viktigt att vi kan förmedla det hĂ€r och nĂ„r ut till politiker. Om de hĂ„ller med oss sĂ„ kan de börja arbeta pĂ„ sitt hĂ„ll. Det Ă€r viktigt att lyfta frĂ„gorna och fĂ„ till ett samtal. Ofta Ă€r det bara röster om strĂ€ngare straff, men det absolut viktigaste Ă€r att de skyldiga blir lagförda. Nu ser vi mĂ„nga dödsskjutningar dĂ€r ingen fĂ€lls, avslutar Sven-Erik Alhem. â
116 006
Telefonnumret till Brottsofferjouren. HÀr kan brottsoffer, vittnen och anhöriga fÄ stöd och hjÀlp.
LÀs vÄra boktips
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
Behandling av trauma och traumatisk sorg
Traumafokuserad kbt (tf-kbt) Àr den behandling som har starkast forskningsstöd vid ptsd hos barn och unga, frÄn 3 till 18 Är. Behandling av trauma och traumatisk sorg hos barn och ungdomar beskriver metoden och ger terapeuter de verktyg som behövs för att bedöma och behandla ptsd, andra traumarelaterade symtom och traumatisk sorg.
Att involvera barnets omsorgspersoner Àr centralt i behandlingen. Metoden ger goda resultat Àven för barn som vuxit upp i familjehem, pÄ institution eller i krigsdrabbade lÀnder. Författarna beskriver ocksÄ anpassningar vid komplex ptsd och behandling i grupp.
Författare: Judith A. Cohen, Anthony P. Mannarino och Esther Deblinger Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
HVB-hem i praktiken
Livet efter sexuella övergrepp
Om hÀlsan, sexualiteten och vÀgen tillbaka
MÄnga utsatta för sexuella övergrepp lever i det tysta. Det Àr snarare regel Àn undantag att kÀnslor av skam och skuld infinner sig och svÀrtar ner stora delar av livet. Man kÀnner sig ensam och skuldbelÀgger sig sjÀlv, sina kÀnslor, tankar och reaktioner. Som utsatt kan frÄgorna vara mÄnga och den hÀr boken Àmnar svara pÄ de vanligaste och ge den information och kunskap som behövs för att kunna ta sig vidare och Àlska sig sjÀlv.
NÄgra av de Àmnen som tas upp i boken Àr: vad sexuella övergrepp faktiskt innebÀr, frozen fright, skuld och skam och vad de kÀnslorna gör med oss, posttraumatiskt stressyndrom och om sexualiteten efter ett övergrepp. Intervjuer med experter blandas med personliga berÀttelser av utsatta som berÀttar om sin vÀg tillbaka.
Författare: Anicia S. Eriksson Förlag: VintergÄrd Förlag, www.vintergardforlag.se
Varje dag placeras unga och vuxna pĂ„ Hem för vĂ„rd eller boende (HVB). Inte sĂ€llan hörs kritiska röster frĂ„n förtvivlade anhöriga om att deras barn, syskon eller förĂ€ldrar far illa pĂ„ ett HVB-hem och bilden som kablas ut innehĂ„ller bĂ„de sjĂ€lvmord, överdoser, sexuella övergrepp och vĂ„ld; det tycks finnas stora brister i personalens kunskaper och engagemang. Bakom rubrikerna döljer sig samtidigt en mycket svĂ„r uppgift. Ledning och personal arbetar under en ibland kontraproduktiv lagstiftning och med bristfĂ€lliga befogenheter, allt medan de hanterar dysfunktionella familjer, ett oönskat inflöde av droger samt individer med psykisk funktionsnedsĂ€ttning och sjĂ€lvskadebeteenden eller med stort vĂ„ldskapital och svĂ„r psykosocial problematik. PersonalomsĂ€ttningen Ă€r hög samtidigt som forskares, statsmakternas och omvĂ€rldens förstĂ„else för arbetsvillkoren pĂ„ ett HVB-hem Ă€r lĂ„g: lösningen tillskrivs ofta olika evidensbaserade metoder â medan vardagen handlar om att försöka organisera en placerings- och behandlingsform som pĂ„gĂ„r dygnet runt.
Hur kan personer med adhd fĂ„ stöd och hjĂ€lp i arbetslivet? Med rĂ€tt kunskap behöver inte adhd bli ett hinder och med rĂ€tt verktyg kan vi minska sjukskrivningar och psykisk ohĂ€lsa â och motverka den diskriminering som sker nĂ€r nĂ„gra utestĂ€ngs frĂ„n vissa yrken och utbildningar. Med rĂ€tt anpassningar Ă€r det möjligt att fungera bra, inte bara prestera bra.
I grund och botten Ă€r ju adhd oftast bara ett annat sĂ€tt att fungera. Adhd pĂ„ jobbet ger kunskap om hjĂ€rnan, konkreta rĂ„d utifrĂ„n forskning och erbjuder strategier att ta till â som chef, ledare och arbetstagare.
Författare: Lotta Borg Skoglund och Martina Nelson Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Hjalmar hjÀrnspöke
Tro inte pÄ allt du tÀnkter Vad Àr ett hjÀrnspöke? Ett hjÀrnspöke Àr en mÀrklig liten filur. Det syns inte, det vÀger ingenting i kilo, men att ha ett hjÀrnspöke kan kÀnnas vÀldigt tungt. Tungt i hela kroppen.
âDet hĂ€r Ă€r en bok för unga tĂ€nkare och den handlar om svĂ„ra tankar. De svĂ„ra tankarna har jag döpt till Hjalmar HjĂ€rnspöke. Jag vill med denna bok berĂ€tta för barn att det Ă€r okej och till och med vanligt att dessa tankar finns. MĂ„nga har dem, men i synnerhet vill jag visa ett sĂ€tt att sluta vara rĂ€dd för dem. Och mitt rĂ„d Ă€r att bli vĂ€n med ditt hjĂ€rnspöke. VĂ€n med dina tankar. För vĂ€nner Ă€r man ju inte rĂ€dd för. Eller hur?â, sĂ€ger författaren Ebba Dagsdotter.
Medverkar i boken gör Olle Wadström, psykolog och psykoterapeut med KBT-inriktning och författare till Sluta Ă€lta och grubbla â lĂ€ttare gjort med KBT.
Jorden skÀlver, marken gungar handlar om mÀnniskan bakom missbruket. Den berÀttar Àrligt och naket om hur relationerna pÄverkas av alkoholen, men ocksÄ om hur lÄngt en mÀnniskas kÀrlek kan strÀcka sig och om ett samhÀllsproblem som fortfarande Àr ett av vÄra absolut största.
SĂ„ hĂ€r berĂ€ttar författaren Erica Eklund om boken: âDet Ă€r just nĂ€r livet ser ut att vĂ€nda till det bĂ€ttre som min pappa dör. Jag Ă€r 18, han ska snart fylla 45, precis som jag nĂ€r den hĂ€r boken kommer ut. Det hĂ€r Ă€r berĂ€ttelsen om mig och min pappa Uffe. En berĂ€ttelse om hur vi Ă€lskar varandra men dĂ€r pappas alkoholmissbruk skapar stora konflikter.â
Att handlÀgga hedersrelaterat vÄld och förtryck i socialt utredningsarbete Skadliga sedvÀnjor belyser socialt arbete inom socialtjÀnsten utifrÄn myndighetsutövning i frÄga om hedersrelaterat vÄld och andra skadliga sedvÀnjor. Komplexiteten i problematiken gör vÄldet ytterst svÄrt att utreda. Det finns mÄnga fallgropar som kan undvikas.
Samverkan och en klar rollfördelning Àr nödvÀndiga ingredienser i utredningsarbetet. Men det har lÀnge funnits en sammanblandning av de olika myndigheternas uppdrag. I denna bok beskrivs och analyseras dessa uppdrag samt hur myndigheterna kan arbeta för att öka samverkan. En annan viktig frÄga som behandlas i boken Àr hur myndigheter ska motverka rasism och fördomsfulla bedömningar i utredningsarbetet samtidigt som de kan bidra till att sÄvÀl enskilda som familjer fÄr den hjÀlp de kan begÀra utifrÄn socialtjÀnstlagen.
SEn sjÀlvhjÀlpsbok för den som tappat hoppet om livet kallar Helen Wedham sin senaste bok som innehÄller bÄde lyrik och prosa. Varje dikt hör till en existentiell frÄga och resonemanget kring den, men kan Àven lÀsas helt fristÄende. Boken Àr tÀnkt att vara okonstlad för att den ska vara tillgÀnglig för sÄ mÄnga som möjligt. Författarens önskan Àr att kunna vara enkel utan att vara simpel. Man kan lÀsa boken hur man vill och hoppa över det som inte kÀnns angelÀget.
Författare: Helen Wedham Förlag: Visto förlag, www.vistoforlag.se
TÀnk om vi hade fÄtt vÀlja vÄra förÀldrar
Tryggare kan ingen vara Àn guds lilla barnaskara, de orden sjunger vi i kyrkan denna söndag. Det Àr Äterigen barnvÀlsignelse i den lilla frikyrka jag tillhörde.
Pastorn i församlingen hÄller fram barnet och uppmanar församlingen att be för barnet och dess medlemmar.
Jag Àr 13 Är och vet att livet som ett barn i en liten barnaskara kan vara hur otrygg som helst, trots den gud jag just dÄ tror existerar. Men kanske glömde han vaka över just mig? Kanske hade han fullt upp med andra barn, det Àr ju sÄ mÄnga barn i Afrika som svÀlter. Morfar brukade alltid skorra om de hungriga barnen i Afrika nÀr jag som vanligt hade svÄrt att Àta upp all mat man förvÀntades Àta upp som barn.
Men ta en sked till. NÀ, men sÀnd gÀrna min mat till Afrika, svarade jag inte morfar. Men jag tÀnkte sÄ.
»Vi Àr mÄnga som delar den hÀr uppvÀxten«
Jag stÄr nu i kyrkan, sÀkert iklÀdd en fin klÀnning som passar sig en söndag. Det Àr gudstjÀnst, en familj har ett fÄtt ett barn och vi ber, ber att Gud ska vaka över det barnet. Alla i församlingen har ett ansvar att stötta familjen och stödja barnets uppvÀxt, upprepar pastorn.
JAG ĂR 13 Ă„r och jag vet att huruvida Gud Ă€lskar mig, och beskyddar mig beror helt och hĂ„llet pĂ„ i vilken familj jag föds in i.
Jag tÀnker pÄ hur det kommer sig att Gud valde en familj Ät mig dÀr jag skulle uppleva vÄld och upprepade sexuella övergrepp av min egen pappa. Vilken Gud Àr ens sÄ elak?
Beror det kanske pĂ„ vilket barn som Gud ser kommer till jorden? Jag, Maria â en envis unge som sĂ„ ofta fĂ„r höra att jag Ă€r ful och dum, jag kan ju inget. Vi fortsĂ€tter att sjunga, och hans mĂ„l Ă€r blott det ena, barnets sanna vĂ€l allena.
NÀr sÄngen tystnar har jag ont i magen. Jag kÀnner mig sÄ enormt övergiven, kanske bÄde av den Gud som bara Àlskar andras barn, inte det barn som Àr jag och över den utsatthet jag sjÀlv lever i. En tÄr trillar pÄ min kind.
Jag tÀnker redan som ganska ung, att det Àr helt onödigt egentligen att sjunga en sÄng om vilka Gud tar hand om nÀr jag vet att hur du kommer att vÀxa upp beror pÄ vilka förÀldrar du fÄr.
JAG ĂR LĂ NGTIFRĂ N ensam om denna uppvĂ€xt. Enligt regeringen sĂ„ lever omkring 210 000 barn i ett hem dĂ€r det förekommer olika typer av vĂ„ld. Vi Ă€r mĂ„nga som delar den hĂ€r uppvĂ€xten. Vi Ă€r mĂ„nga som vet att innehĂ„llet i en sĂ„ngtext kan betyda sĂ„ mycket för det barn som har lyckan att födas in i en familj dĂ€r barnet fĂ„r möjlighet att vĂ€xa upp tryggt, med en tanke om att barnet Ă€r vĂ€rdefullt. Vi Ă€r mĂ„nga barn som fĂ„r eller mĂ„ste bli tvungna att anvĂ€nda en stor del av vĂ„rt vuxna liv att hantera den smĂ€rta som det innebĂ€r att födas in i en dysfunktionell familj.
Maria Lundberg Socionom.
Idag som vuxen, utbildad socionom dĂ€r jag möter barn som har det svĂ„rt av olika anledningar, tĂ€nker jag ibland; TĂ€nk om, Ă€lskade unge, vi hade kunnat fĂ„ vĂ€lja vĂ„ra förĂ€ldrar, dĂ„ hade vi valt med omsorg. âVad han tar och vad han giver, samme fader han dock bliver, och hans mĂ„l Ă€r blott det ena barnets sanna vĂ€l allenaâ.
»...hur du kommer att vÀxa upp beror pÄ vilka förÀldrar du fÄr«
Med hjÀrta för mÀnniskors rÀtt till ett anstÀndigt liv
HVB för mÀn och kvinnor frÄn 21 Är med beroendeproblematik.
Behandling enl 12 stegs filosofi med inslag av KBT, individanpassad lösning i kombination med gruppbehandling samt eftervÄrd.
Kvalitetsindex TOPP 5
SSIL - För VÄrd och Omsorg har genomfört sin Ärliga kvalitetskontroll för 2021 och Inslussen HVB ligger bland TOPP 5 i Sverige över verksamheter som har högst betyg just nu utifrÄn denna tjÀnst!
Alla förtjÀnar Drömmar, mod & möjligheter.
9vB driver HVB och öppenvÄrd i södra
Sverige samt stödboende i SkÄne. Vi arbetar utifrÄn övertygelsen att varje individ bÀr pÄ stor kunskap och goda förutsÀttningar att förbÀttra livssituationen i sin vardag.
Ord som styr vÄr verksamhet
- HĂ„llbarhet
- Engagemang
- Delaktighet
- Tillit
Kommuner satsar pÄ hÀlsofrÀmjande aktiviteter
En Frisk Generation vill frĂ€mja hĂ€lsan för barn och förĂ€ldrar genom att erbjuda fysisk aktivitet, kunskap om mat och en social gemenskap i nĂ€romrĂ„det. De öppna aktiviteterna genomförs utomhus i flera omrĂ„den runt om i landet och nu har kommunerna Hova och GullspĂ„ng bestĂ€mt sig för att satsa pĂ„ att fĂ„ fler i rörelse tillsammans med En Frisk Generation. â Vi vill sĂ€nka trösklarna för familjer att vara aktiva tillsammans och samtidigt erbjuda kunskap som gör det lĂ€ttare att göra bra val i vardagen. VĂ„ra öppna aktiviteter skapar möjlighet för barn och förĂ€ldrar att prova nya saker och att delta i en gemenskap lokalt dĂ€r de bor. Vi hoppas att familjerna i GullspĂ„ng och Hova ska kĂ€nna att En Frisk Generation gör det lĂ€ttare att fĂ„ en rolig stund ihop med familjen och hitta pĂ„ nya saker tillsammans, sĂ€ger Janna Hellerup Ulvselius, generalsekreterare pĂ„ En Frisk Generation. Aktiviteterna kommer att Ă€ga rum pĂ„ tisdagar kl. 16.00 och lördagar kl. 14.00 i Hova och pĂ„ torsdagar kl. 16.00 och söndagar kl. 14.00 i GullspĂ„ng.
NBV tilldelas priset âBosniens vĂ€nnerâ
Som tack för sitt folkbildande arbete för svenskbosnier tilldelas nu studieförbundet NBV priset âBosniens vĂ€nnerâ.
â Det Ă€r ett kvitto pĂ„ att vĂ„rt arbete gör konkret skillnad vilket Ă€r det bĂ€sta kvitto man kan fĂ„, sĂ€ger Andrea Lavesson, tillförordnad förbundsrektor för NBV.
Förutom NBV fÄr Àven lÀkaren Christina Doctare utmÀrkelsen. Hon arbetade pÄ Balkan under och efter kriget.
Den 1 mars firade Bosnien-Hercegovina 30 Är av sjÀlvstÀndighet. Lika lÀnge sedan Àr det kriget började. Tiotusentals bosnier flydde till Sverige och startade nya liv.
MÄnga av de bosnier som dÄ blev svenskar har haft stor nytta av NBV:s verksamhet under tre decennier.
Bosocial hubb utvecklas vidare
RosengÄrd fastigheters bosociala hubb Àr en boendedriven mötesplats med aktiviteter som gynnar omrÄdet. Nu efter pandemin tar man nya tag och fyller hubben med nytt innehÄll och nya samarbeten.
Hubben pĂ„ ĂrtagĂ„rden i RosengĂ„rd upplĂ„ts av RosengĂ„rd fastigheter till föreningar som driver verksamhet riktad till hyresgĂ€sterna. HĂ€r finns en stark tro pĂ„ att meningsfulla aktiviteter, delaktighet och ett positivt flöde av mĂ€nniskor skapar trygghet i omrĂ„det och leder till att hyresgĂ€sterna kĂ€nner trivsel och stolthet över sitt omrĂ„de.
Ăven under pandemin har RosengĂ„rd fastigheter kunnat stĂ€lla om i stĂ€llet för att stĂ€lla in. Det har drivits verksamhet i den bosociala hubben sedan starten 2020, anpassad efter gĂ€llande restriktioner, sĂ„som lĂ€xhjĂ€lp, förĂ€ldrarĂ„dgivning och cykelskolans teoriutbildning för att nĂ€mna nĂ„gra.
Nya samarbeten Àr bland annat Wadajir förening som kommer att ha verksamhet tre dagar i veckan med medborgarservice, förÀldratrÀffar, killforum, bokklubb och hög-
lÀsning för barn samt ledaskapsutbildningar för unga.
â Fungerande samarbeten Ă€r nyckeln till en bĂ€ttre social utveckling i omrĂ„det. Genom vĂ„r bosociala hubb bidrar vi med en plattform för att lyfta de positiva krafterna i omrĂ„det och stötta den lokala organiseringen. Vi vill att alla hyresgĂ€ster ska kĂ€nna sig delaktiga i RosengĂ„rds utveckling, sĂ€ger Sofia Wittmann bosocial samordnare pĂ„ RosengĂ„rd fastigheter i ett pressmeddelande.
Under mars, april och maj kommer Kristinebergs schackklubb anordna schack
utanför hubben, vid mötesplatsen pĂ„ ĂrtagĂ„rden. PĂ„ söndagar mellan klockan 10â13 Ă€r alla som Ă€r nyfikna vĂ€lkomna att delta.
RÀdda barnen, som har varit verksamma i hubben sedan den öppnade, fortsÀtter med sin populÀra lÀxhjÀlp pÄ torsdagskvÀllar.
NyföretagarCentrum Ăresund, som RosengĂ„rd fastigheter har varit partner till sedan 2019, ger rĂ„dgivning till dem som vill starta eget företag. FrĂ„n och med nu kommer de att kunna vara aktiva pĂ„ plats istĂ€llet för digitalt, som de har varit under pandemin.
Fokus för ökad trygghet
Haninge kommun och polisen har kommit fram till en ny överenskommelse för samverkan dÀr man har valt ut fem prioriterade fokusomrÄden för arbetet med ökad trygghet och minskad brottslighet. Projektet gÀller för de kommande tvÄ Ären.
Det övergripande mĂ„let för kommunens och polisens samverkan Ă€r att den upplevda tryggheten ska fortsĂ€tta öka â för boende, besökare eller verksamma i Haninge â och att den faktiska brottsligheten ska minska.
â Den förnyade överenskommelsen för samverkan mellan Haninge kommun och polisen gör att vi kan stĂ€rka det brottsförebyggande arbetet och fortsĂ€tta öka tryggheten i Haninge. Prioriteringarna utgĂ„r frĂ„n en gemensam lĂ€gesbild och de fokusomrĂ„den som pekats ut i resultaten frĂ„n trygghetsmĂ€tningar och medborgardialoger, sĂ€ger Meeri Wasberg (S), kommunstyrelsens ordförande i Haninge kommun.
Samverkansöverenskommelsen innebÀr att fem fokusomrÄden prioriteras under pe-
rioden 2022 till 2024. Dessa Àr: Trafik, Utsatta omrÄden, Livsstilskriminalitet, SÀrskilt utsatta brottsoffer och Trygghet i den offentliga miljön. Haninge kommun och polisen arbetar kontinuerligt utifrÄn lokala lÀgesbilder för att utveckla och intensifiera arbetet.
Flera fokusomrÄden som har prioriterats i det gemensamma arbetet Àr omrÄden som pekats ut som viktiga för den upplevda tryggheten, av medborgare i mÀtningar och dialoger.
Det började med en lapp pÄ toaletten pÄ gynakuten i Lund. DÀr uppmanades vÄldsutsatta patienter att sÀtta ett rött kryss pÄ sina urinprov. Nu fÄr alla patienter frÄgan om de Àr utsatta för vÄld.
â NĂ€r kryssen pĂ„ muggarna blev mĂ„nga och visitkorten till kvinnojouren pĂ„ toaletten snabbt tog slut blev frĂ„gan om vĂ„ldsutsatthet standard vid triageringen hos oss, berĂ€ttar Berenice Glimberg, sjuksköterska pĂ„ gynekologmottagningen i Lund i ett pressmeddelande.
â Hos oss fĂ„r alla frĂ„gan, sĂ€ger hennes kollega Tove Clase Hagman.
Den som svarar ja fÄr hjÀlp och stöttning i den grad de
sjÀlva vill. Det kan handla om att fÄ samtalsstöd hos kurator, att fÄ hjÀlp att kontakta polisen eller andra myndigheter eller att tillfÀlligt bli inlagd pÄ avdelning för den som inte kan gÄ hem igen.
En positiv effekt av pandemin Àr att man numera inte tillÄter anhöriga att nÀrvara vid triageringen, vilket gjort det möjligt att stÀlla frÄgan direkt till den vÄldsutsatta. En rutin som man valt att behÄlla.
Det var Berenice Glimberg och kollegan Louise Frank som vÀckte frÄgan om att arbeta med att upptÀcka vÄldsutsatta patienter. Detta efter att de gÄtt igenom Region SkÄnes vÄrdprogram för vÄld i nÀra relationer.
â Jag tror att mĂ„nga Ă€r rĂ€dd
Nytt halvvÀgshus
för att minska Äterfall
för att stÀlla frÄgan för att man Àr rÀdd för vilket svar det blir. Att man inte ska kunna ta hand om svaret. Eller för att man inte tycker att det finns nÄgot bra tillfÀlle att stÀlla frÄgan, sÀger Bernice Glimberg. De flesta patienter blir positivt överraskade och uppskattar att frÄgan stÀlls.
NYSTARTADE FĂRETAG
Jourhem, familjehem, behandlingsfamiljer och öppenvÄrd i Mellansverige.
Varje barn och ungdom ska fÄ förutsÀttningar att nÄ sin bÀsta möjliga utveckling.
För omgivningen Àr hon en förbryllande person. Ideligen blir hon för full och gör illa sig sjÀlv och andra. Och lika ofta lovar hon dyrt och heligt att hon ska sluta dricka. Varför tar hon sig inte i kragen? För oss i AA Àr Kristina ingen förbryllande person. Hon lider av sjukdomen alkoholism och Àr maktlös inför alkoholen.
Hennes vilja rÀcker inte.
Det gjorde inte vÄr heller.
I AA lyckas vi hjÀlpa varandra att uppnÄ nykterhet.
Risken för att Ă„terfalla i brott Ă€r 14 procent lĂ€gre hos intagna som genomfört nĂ„gon form av utslussningsĂ„tgĂ€rd, det visar siffror frĂ„n KriminalvĂ„rden. HalvvĂ€gshus Ă€r en av utslussningsformerna och nu startar SkyddsvĂ€rnet - anno 1910 ett nytt halvvĂ€gshus för mĂ€n i Stockholm. â Insatser som hjĂ€lper mĂ€nniskor att klara sig sjĂ€lva behövs för att motverka utanförskap i samhĂ€llet. HalvvĂ€gshus Ă€r en av insatserna som behövs för att personer som avtjĂ€nat ett straff ska kunna komma in i samhĂ€llet igen, sĂ€ger Nilla Helgesson, vd pĂ„ ideella organisationen SkyddsvĂ€rnet - anno 1910. NĂ„gra av kraven för att bo pĂ„ halvvĂ€gshus Ă€r att klienten ska vara alkohol- och drogfri samt ha nĂ„gon form av sysselsĂ€ttning, som arbete, studier eller behandling.
SKYDDAT BOENDE
Vi har mÄngÄrig erfarenhet av personsÀkerhet och Àr extra skickliga pÄ hedersvÄld, avhopparverksamhet och mammor med barn. MI-anda Àr viktigt för oss i vÄrat arbete.
Verksamheten har en sjuksköterska med vidareutbildning inom barn och unga. VÄr personal Àr utbildad inom skydd och MI.
Berenice Glimberg och Tove Clase Hagman.
SÄ kan kontoret öka hÀlsa och vÀlmÄende
Vi spenderar 90 procent av vÄr tid inomhus. DÀrför Àr det viktigt att vÄr inomhusmiljö gör att vi mÄr bra. Seminariet Future and Science of Healthy Buildings 2022 lyfte fram de viktigaste parametrarna för ett hÀlsosamt kontor.
NÀr vi nu ÄtergÄr till kontoret efter Ànnu en period av hemarbete Àr det viktigt att skapa en hÀlsosam och hÄllbar arbetsplats som stödjer medarbetarna pÄ bÀsta sÀtt. Den hybrida arbetsplatsen Àr hÀr för att stanna, det hörs frÄn alla hÄll. Man anpassar arbetsplatsen sÄ att det ska gÄ lika bra
HÀr syns takarmaturer som simulerar naturligt ljus och ser precis ut som takfönster.
att arbeta pÄ distans som pÄ kontoret och sÄ att mixen dÀremellan fungerar.
â Men det Ă€r Ă€ndĂ„ inte optimalt att ha möten dĂ€r nĂ„gra Ă€r med digitalt och andra sitter med fysiskt. Vi kan lĂ€sa av varandras ansikten och kroppssprĂ„k mycket lĂ€ttare nĂ€r vi trĂ€ffas i samma rum. Att kunna skapa goda relationer pĂ„ arbetsplatsen Ă€r viktigt för oss som mĂ€nniskor, sĂ€ger Thord Nossborn, Brain Lean.
Han talade om hur vÄr hjÀrna pÄverkas av det hybrida arbetssÀttet under seminariet Future and Science of Healthy Buildings 2022. Eventet arrangerades av Naava, Signify och Kinnarps med CityMark som mediapartner.
»...vi sover bÀttre pÄ natten och vaknar lÀttare nÀr vi exponeras av mycket naturligt ljus pÄ dagen«
SÄ vad Àr det för parametrar vi behöver titta pÄ nÀr vi ska skapa en hÀlsosam arbetsplats? PÄ Kinnarps talar man om holistisk ergonomi dÀr fysiska, organisatoriska och sociala faktorer ingÄr. Det Àr bland annat design, materialval, fÀrg, akustik, ljus, luft och rörelse. Sedan kommer saker som ledarskap, kultur, individualitet, inkludering och beteende.
â Vi mĂ„ste se till helheten. Hur du mĂ„r spelar stor roll. Ăr din stressnivĂ„ för hög kan det inte kompenseras av nĂ„got annat, sĂ€ger Jenny Hörberg pĂ„ Kinnarps.
Hon tycker att vi bör planera kontoret utifrÄn ett holistiskt perspektiv.
â Stillasittandet Ă€r en stor fara idag. Vi behöver dĂ€rför planera för och uppmuntra naturlig rörelse genom olika typer av miljöer som motverkar statiska positioner. Sedan Ă€r det viktigt att minimera distraktioner. Att reducera störande ljud och andra störningsmoment minskar stress och ökar produktiviteten. Att tillsammans komma fram till regler och riktlinjer för kontoret underlĂ€ttar för alla.
DR. BIANCA VAN der Zande pÄ Signify talade om human centric lighting. Genom att simulera det naturliga dagsljuset i inomhusbelysningen kan man öka vÀlmÄende, hÀlsa, produktivitet och förbÀttra sömnen.
â Dagsljuset vĂ€cker oss och hĂ„ller oss alerta, vi blir ocksĂ„ glada av dagsljus och vĂ„r kropp reglerar dygnsrytmen pĂ„ ett bra sĂ€tt, vilket gör att vi sover bĂ€ttre pĂ„ natten och vaknar lĂ€ttare nĂ€r vi exponeras av mycket naturligt ljus pĂ„ dagen.
För lite ljus ökar risken för övervikt, diabetes, hjÀrt- och kÀrlsjukdomar och depression.
FINSKA NAAVA BRUKAR tala om biology first; ett tankesÀtt för att skapa mer mÀnniskovÀnliga inomhusmiljöer dÀr vi lÄter vÄra biologiska behov styra. De knyter ihop holistisk ergonomi och dagsljus med luft och natur. Naava lÄter sina vÀxter filtrera luften genom rotsystemet, vilket ger över 100 gÄnger större effekt Àn vanliga planterade vÀxter. MÄlet Àr att man ska kunna lÀmna kontoret piggare Àn nÀr man kom dit.
Professor Susanna Toivanen var ocksÄ en av talarna och fokuserade pÄ framtidens hÄllbara kontor. Hon vill ocksÄ gÀrna se kontoret som en plats för hÀlsa och energi.
â Den sociala aspekten Ă€r ocksĂ„ viktig. Vi fĂ„r energi av att trĂ€ffas fysiskt; att Ă€ta lunch tillsammans gör mycket för vĂ„r hĂ€lsa och vĂ€lmĂ„ende. Sedan mĂ„r vi ocksĂ„ bra av att vistas ute, sĂ„ passa pĂ„ att arbeta eller ha möten Ă€ven utomhus. Utomhusmiljön Ă€r ocksĂ„ bĂ€ttre för Ă„terhĂ€mtning, avslutar Susanna Toivanen. â
Holistisk ergonomi tar hÀnsyn till fysiska, organisatoriska och sociala faktorer.
I samtal med barnen framkom att personalen hotade med tvÄngsvÄrd om barnen inte skötte sig eller om de kontaktade IVO. Foto: Getty Images.
IVO har sett allvarliga brister pÄ boenden
IVO har funnit brister pÄ en tredjedel av verksamheterna för HVB, stödboenden och sÀrskilda ungdomshem (SiS) i den senaste rapporten för verksamhetsÄret 2021. Det kan handla om att barn utsÀtts för vÄld, droger, sexuella trakasserier eller att boendemiljön utgjort en sanitÀr olÀgenhet, i vissa fall ren vanvÄrd. Aldrig tidigare har det skett sÄ mÄnga förelÀgganden, förbud och Äterkallande av tillstÄnd, nÀrmare 60 stycken 2021, jÀmfört med mindre Àn 10 Är 2020.
Under 2021 har framkommit att placerade barn och unga, i vissa fall under mÄnga Är, har varit utsatta för oacceptabel hantering som vÄld, inlÄsningar, sexuella eller andra allvarliga krÀnkningar och övergrepp. Rapporten Vad har IVO sett 2021? ger en samlad bild av bristerna.
â Utvecklingen av oseriösa aktörer inom vĂ„rden och omsorgen Ă€r utmanande och har under 2021 inneburit ett flertal större tillsynsinsatser. NödvĂ€ndiga förbĂ€ttringsĂ„tgĂ€rder mĂ„ste vidtas i vĂ„rden och omsorgen, sĂ„ att alla patienter och brukare ges den kvalitet och sĂ€kerhet som lagstiftningen stadgar, sĂ€ger Sofia Wallström, generaldirektör pĂ„ IVO i rapportens förord.
I ett exempel frÄn tillsynen av ett HVB förekom det uppgifter frÄn barnen om att de utsatts för upprepat vÄld frÄn persona-
len i boendet. VÄldet bestod av knuffar, fasthÄllning och nedlÀggning mot golvet. I samtal med barnen framkom att personalen hotade med tvÄngsvÄrd om barnen inte skötte sig eller om de kontaktade IVO. Myndigheten fick Àven in anonyma uppgifter om att det förekom droger pÄ boendet och skadligt bemötande dÀr personal uppmanat barn med sjÀlvskadebeteende att skada sig.
IVO har funnit brister pÄ en tredjedel av verksamheterna för HVB, stödboenden och sÀrskilda ungdomshem (SiS). PÄ LSS-boenden för barn har IVO funnit brister i en fjÀrdedel av verksamheterna.
Den enskilt mest förekommande bristen IVO ser i tillsynen av LSS-boenden för barn och unga rör begrÀnsningsÄtgÀr-
»Det handlar om ren vanvÄrd«
der av olika slag. IVO har Àven sett andra missförhÄllanden dÀr barn utsatts för vanvÄrd i sitt eget hem. Det förekommer att barn regelbundet lÄses in i sina lÀgenheter och att en sovplats utgjorts av en madrass pÄ golvet omgÀrdad av en bur. Det finns ocksÄ exempel dÀr personal anvÀnt sacco-
sÀckar för att hÄlla i och trycka ner barnet nÀr denna hamnat i affekt.
Ett annat exempel pÄ vad IVO mött i tillsynen under 2021 Àr ett barnboende enligt LSS, dÀr lokalerna hade omfattande hygienbrister i form av ingrodd smuts, kraftig lukt och avföring pÄ vÀggarna. Fönster och dörrar var lÄsta, en byrÄ pÄ insidan av rummet dÀr ett barn bodde behövde skjutas undan för att dörren skulle kunna öppnas. Sovplatsen utgjordes av tvÄ madrasser staplade pÄ varandra och sÀngklÀder saknades. Det fanns ingen godkÀnd förestÄndare, den tillförordnade förestÄndaren fördelade sin tid mellan flera verksamheter.
Riksförbundet FUB upprörs starkt över de allvarliga bristerna i LSS-bostĂ€der för bĂ„de barn och vuxna. Brister som kopplas ihop med personalens bristande kunskap. â IVO:s exempel pĂ„ otillĂ„tna tvĂ„ngsoch begrĂ€nsningsĂ„tgĂ€rder som anvĂ€nds mot barn Ă€r mycket allvarliga, sĂ€ger FUB:s förbundssekreterare Christina Heilborn. Det handlar om ren vanvĂ„rd och gĂ„r helt stick i stĂ€v med att LSS-insatser Ă€r frivilliga och ska bygga pĂ„ respekt för den enskildes sjĂ€lvbestĂ€mmande och integritet.
Att anvÀnda tvÄng pÄ det hÀr sÀttet bryter Àven mot bÄde barnkonventionen och funktionsrÀttskonventionen.
KĂLLA: IVO OCH FUB
Inbjudan till Utbildningsdagar!
- VĂ€lkommen till en intressant utbildningsdag!
âą Falun 24 mars
âą Halmstad 7 april
âą Stockholm 11 maj LSS/ĂO
âą Stockholm 12 maj
Kostnadsfri Utbildnings-
dag!
⹠VÀsterÄs 15 september
⹠Malmö 18 oktober
⹠Göteborg 20 oktober
âą Sundsvall 17 november
âą Stockholm 1 december
För elfte Äret i rad arrangerar vi vÄra populÀra utbildningsdagar enligt ett beprövat koncept och med vÀlkÀnda förelÀsare.
PÄ vÄra utbildningsdagar kan du trÀffa kollegor, lyssna pÄ intressanta förelÀsare, möta representanter frÄn olika behandlingshem och Àta gott, allt i en trevlig miljö.
Denna utbildningsdag vÀnder sig i första hand till dig som placerar i familjehem / HVB och Àr socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvÄrd. Utbildningsdagen Àr helt kostnadsfri.
Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgÄs, lunch och eftermiddagskaffe ingÄr.
TEMA: Att möta sig sjÀlv och andra
MANIPULATIVA OCH KĂNSLOKALLA PERSONLIGHETER
HELENA BINGHAM
Helena Bingham har sina rötter inom den rÀttspsykiatriska utredningsverksamheten. Idag arbetar hon som privatpraktiserande psykolog och förelÀsare för organisationer som t ex socialtjÀnsten och polisen, med fokus pÄ narcissism och psykopati. Helena kommer att förelÀsa om hur man kÀnner igen och bemöter kÀnslokalla och manipulativa personligheter och vilka konsekvenser deras beteende fÄr för omgivningen, sÀrskilt för anhöriga.
ELEFANTEN I RUMMET
-NÀr det som gör ont inte syns utanpÄ
CHARLOTTA DONOHUE
Hur kan man som professionell hantera de utmaningar man stÀlls inför i sin yrkesroll nÀr man ska möta familjer som lever bakom dessa fasader?
HOPPLĂST HOPPFULL
-En resa i vÀlfÀrdens tjÀnst
LARS GUSTAFSSON
Hur gÄr vi frÄn samverkan till samarbete som gör skillnad?
Följ med pÄ en vÀlfÀrdsresa frÄn vaggan till graven dÀr egna berÀttelser, referenser till aktuell forskning och konkreta exempel utmanar och ger stöd!
LÀs mer och anmÀl dig pÄ www.ssil.se
Kalendarium 2022
HÀr presenterar vi aktuella förelÀsningar, seminarium och evenemang.
Barnperspektivet i socialtjÀnsten 14 juni, webbsÀnd www.jpinfonet.se
SEPTEMBER
SSIL utbildningsdag â HVB och familjehem 15 september, VĂ€sterĂ„s www.ssil.se
OKTOBER
SSIL utbildningsdag â HVB och familjehem 18 oktober, Malmö www.ssil.se
SSIL utbildningsdag â HVB och familjehem 20 oktober, Göteborg www.ssil.se
För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se
Bifoga titel pÄ evenemanget, ort, datum och arrangör.
Vinn
en bok med Omtanke
Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan pÄ sidorna 54-55.
Annonspussel â vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
BergslagsgÄrden Àr ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsÀttning. vackert belÀget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt à mÀnningen.
bygger pÄ ett psykosocialt arbetssÀtt med en individuellt behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuutveckling. Tillverkning av stallströ finns dÀr individen ingÄ i en arbetsgrupp.
BergslagsgÄrden anvÀnder bÄde internationellt vedertagna och egna uppföljningsinstrument sÄsom PANSS, VAS enkÀter för att utveckling.
NĂSTA NUMMER
Bokvinnare i förra numrets tÀvling Àr: Carina Persson i TrollhÀttan och Eva Seiersen Steneram, Helsingborg.
Stort grattis till er, boken kommer pÄ posten.
med kommuner över hela Sverige och har upptagningshela landet. Har tillstÄnd enligt hem för vÄrd eller boende boende.
mer information eller besök vÄr hemsida www.bergslagsgarden.se
omsÀtts i handling - handlingar som resulterar i Àr att vi skapar boende,
givare - som skapa Viljabogruppens lysande stjÀrnor!
HVB med riksintag specialiserat pÄ svÄr psykosocial
1:a - 2:a pris Periodens utvalda böcker
INTEGRERAD DBT
Fyll i talongen hĂ€r intill och skicka den senast 19 april till: âTĂ€vling 2/2022â, Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se
viljabogruppen.se
IT-stödet som vÀxer med verksamheten
Ring 018-56 54 95 och boka en demo eller besök www.rattspar.se
Alltid individanpassade helhetslösningar inom skyddsplaceringar.
Komplex PTSD, sjĂ€lvskadebeteende, rningar, utagerande beteende, Ă€tstoÌrningar, traumareaktioner och emotionell instabilitet. Kombinationer med funktionsnedsĂ€ttningar (t.ex. autism och/eller ADHD)
Ute den
Omtanke nummer 3: 5 maj
Viljabogruppen erbjuder LSS-boende § 9.9 och vi Àr ett nischat och kvalitetsstyrt huvudmÄl Àr att personer med autism ska fÄ bo och leva i ett sammanhang dÀr vara sig sjÀlv samt bli sjÀlvstÀndigare gentemot sina autistiska funktionsvariationer sker genom normalisering och integration i vÄrt samhÀlle. Viljabogruppen verkar evidensbaserat förhÄllningssÀtt och pedagogik inom visuell tydliggörande pedagogik
ĂverskuldsĂ€ttning
Vi pÄ jobbar enbart med skyddsplaceringar. Vi lÀgger all vÄr tid, fokus och energi pÄ alla förekommande former av skyddsÀrenden. Vi har olika skyddade boendeformer i hela Sverige, frÄn norr till söder. Vi utför sÀkerhetstransporter i hela landet Ärets alla dagar dygnet runt.
Psykolog och psykiatrisjukskoÌterska pĂ„ plats. Psykiatrikonsult regelbundet. DBT och KBT-utbildad personal. TĂ€t bemanning och dagstoÌd.
Fredrik Tjulander berÀttar om ekonomisk utsatthet och dess konsekvenser.
Vill du veta mer? VĂ€lkommen att kontakta Ulf Nordlander-Karlsson,
Kompletteras med hĂ€stunderstoÌdd terapi & Traumaanpassad yoga.
Tema: HVB/familjehem
Vi skrÀddarsyr samtliga Àrenden utefter de enskilda behov som kommer med varje klient.
âGenom ett samarbete med Omsorg Skydd SĂ€kerhet AB skapas en stor avlastning för arbetsgruppen, och deras erfarenhet kring sĂ€kerhet samt kompetens kring vĂ„ldets mekanismer skapar trygghet i vĂ„ra Ă€renden.â En kommentar frĂ„n en av flertalet kommuner vi samarbetar med.
Vi har besökt ett familjehem för att se hur det Àr för bÄde barn och familj. Lisbeth och hennes tvÄ smÄsystrar vÀxte upp med en utvecklingsstörd mamma och en alkoholiserad pappa, men ingen stannade upp och reagerade.
Mycket goda utvÀrderingsresultat Verksamhetschef@egehem.se 070-677 67 77 www.egehem.se
Dessutom
Rapport frÄn SSIL utbildningsdag i Falun den 24 mars.
OBS! I nr 4 Àr det dags igen för tema: Skyddat boende!
Vi har ramavtal med de kommuner som upphandlat skyddsplaceringar.
Texta tydligt!
SKYDDSENHETEN
- Vi tar emot skyddsplaceringar frÄn hela landet -
VÄld i nÀra relationer
Vi erbjuder samtalsstöd, sysselsÀttning och har kompetens inom missbruksproblematik. Vi utför Àven utredningar enligt SARA-V3, Trappan och PATRIARK.
Hedersproblematik
VÄr personal Àr flersprÄkig med erfarenhet frÄn mÄnga kulturer. Vi hjÀlper till med myndighetskontakter och tillgodoser skolgÄng samt en meningsfull vardag Ät medföljande barn.
Avhoppare frÄn kriminella nÀtverk
Vi tillhandahÄller sÀkerhet och vittnesskydd av högsta klass.
Klienten erbjuds samtalsstöd, sysselsÀttning och Äteretablering i samhÀllet.
SÀker och diskret transport ombesörjes i hela Norden.
En del av Colosseums kompletta vÄrdkedja Àr vÄrt stödboende. HÀr har vÄra klienter möjlighet att fortsÀtta sin utveckling och pröva sina fÀrdigheter i samhÀllet.
Avdelning Rex
Vi tar emot unga vuxna och kommer till hösten Àven öppna vÄrt stödboende för ungdomar frÄn 21 Är och uppÄt.
Med ny kompetens & energi gör du skillnad.
NÀr du vill utvecklas i din roll sÄ finns vi hÀr för dig. I höst börjar flera möjligheter till kompetensutveckling, sÄ rusta dig med de kunskaper du behöver för att ta nÀsta steg i karriÀren.
