Byggvärlden nr 13, 2023

Page 1

ÅTERBRUKAT I SPETSPROJEKT

Gammalt möter nytt i omvandlingen av Stadshagen

Oppositionspartiernas kritik mot regeringens bostadspolitik

Intervjun: Jeanet

Corvinius om sitt nya jobb som vd

Stålbranschen står sig stark i byggkrisen

Materialet underlättar också vid eventuella framtida anpassningar

Posttidning B Byggvärlden/BF Docu AB Löjtnantsgatan 9, 827 32 Ljusdal
FOTO: ANNA SJÖSTRÖM FOTO: HYBRIT
ALLTID SENASTE NYTT PÅ BYGGVARLDEN.SE NUMMER 13 • SEPTEMBER 2023
FOTO: SAMUEL KARLSSON BRANSCHENS LEDANDE AFFÄRS- OCH NYHETSTIDNING PRIS: 1 599 KR/ÅR Gratis för medlemmar i Färdigkapad
Låg
lättbalksstomme. Helt i trä.
vikt. Långa spännvidder. Färdiganpassade. Det är några av fördelarna med byggmaterialet lättbalk. Oavsett om du bygger villa, carport eller flerbostadshus så levereras lättbalken anpassad precis som du vill ha den. På så sätt kan du bygga mer anpassat med mindre byggtid.

I de svenska kommunernas visioner kring framtidens hållbara byggande borde valet att bygga skolor i trä ligga nära tillhands. Det är en utveckling som ger utdelning på flera plan, från bättre lärandemiljöer till mindre klimatbelastning. Andra faktorer som talar för skolor byggda i trä är de korta byggtiderna och materialets flexibilitet. Materialet underlättar också vid eventuella framtida anpassningar av lokalerna och om ytorna behöver disponeras annorlunda.

Därför behöver Sveriges kommuner bygga fler skolor i trä

Höstterminen har dragit i gång för landets elever i grund- och gymnasieskolan. Enligt Statistiska centralbyråns prognoser står Sverige inför en kraftigt ökande befolkning i grundskoleåldern där antalet barn i åldrarna 6–15 beräknas öka med 300 000 barn till år 2030. Detta samtidigt som många av landets kommuner har akut brist på skollokaler.

I SVERIGE ÄR vi rika på en resurs som ofta tas för givet – vår skog. I takt med att vi strävar efter att uppnå våra klimatmål har vi en unik möjlighet att använda skogen för att, bokstavligt talat, bygga vår framtid. Det är hög tid att vi tar vara på denna möjlighet genom att bygga fler skolor i trä.

Det finns flera anledningar till att trä är ett idealiskt byggmaterial för skolor. Först och

främst, trä är en förnybar resurs. Genom att använda trä i stället för andra material kan vi avsevärt minska utsläppen av växthusgaser från byggsektorn som står för en betydande del av samhällets miljöpåverkan. För varje kubikmeter byggprodukter av trä som ersätter motsvarande produkter, lagras kol motsvarande 0,9 ton koldioxid under byggnadens livslängd. Utsläpp från tillverkning och återvinning minskar också med 1–1,5 ton*.

SKOLAN ÄR SVERIGES största arbetsplats sett till antalet elever och medarbetare. Det är en miljö där våra barn ska utvecklas till framtidens vuxna. Utöver miljöfördelarna visar forskning att träbyggnader även har positiva effekter på både hälsa och välbefinnande. Studier lyfter fram att trämiljöer kan minska

stress, öka kreativiteten och förbättra koncentrationen. I en skolmiljö kan detta översättas till trygghet, trivsel och i slutändan bättre studieresultat.

VIDARE SKAPAR TRÄBYGGANDET nya arbetstillfällen i de delar av landet där de behövs som mest. Att trä kan återanvändas och återvinnas flera gånger främjar den cirkulära ekonomin inom byggindustrin. Materialet kan repareras och bearbetas i efterhand vilket bidrar till minskat avfall och att vi kan hushålla med naturresurserna.

Sverige ligger i framkant när det gäller att utveckla innovativa träbyggnadstekniker och kan erbjuda beprövade och rationella system i limträ och massivträ. Vår världsledande träindustri, tillsammans med en stark tradition av

träbyggande, ger oss en konkurrensfördel på en marknad som bara växer.

Att bygga våra nya skolor i trä är inte bara en möjlighet, utan en nödvändighet. Det innebär att vi kan visa vägen mot en mer hållbar, hälsosam och innovativ framtid. Både för Sverige och hela vår planet.

*Svenskt Trä (2015). TräGuiden – Träprodukter lagrar kol.

Hur hållbart är vårt hållbarhetsarbete?

Vårt klimatavtryck måste minska – mycket och snabbt. Samtidigt saknar hälften av cheferna utbildning i hållbarhet, skriver Byggchefernas ordförande Jeanet Corvinius.

Jag vet att ordet hållbarhet kan skapa osäkerhet. Det vet jag för att jag själv har suttit i hållbarhetsmöten och funderat för mig själv: ”Är det bara jag som inte förstår?” Det är lätt att känna sig okunnig när ämnet är så stort. I vårt hållbarhetsarbete ska vi ju ha koll på flera dimensioner av hållbarhet – den sociala, ekonomiska och ekologiska – och den ena utmaningen är mer komplex än den andra. Här tror jag att vi behöver vara ödmjuka och hjälpa varandra. Vet alla andra verkligen hur klimatdeklarationer funkar? Eller vad hållbar

Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal n 0651-150 50

Ansvarig utgivare:

finansiering innebär i praktiken? Eller vad alla siffror och termer i bolagets hållbarhetsredovisning handlar om? Nej, förmodligen inte. Vi är många som sitter i samma båt, nervöst navigerande på ett stormigt hållbarhetshav.

UNDER ÅRET HAR vi i Byggcheferna försökt gräva i just den frågan: hur kunskapsläget ser ut. I en undersökning har vi bett branschens chefer att berätta om sitt eget och sin arbetsgivares hållbarhetsarbete. Resultatet? Det visar att våra förutsättningar för hållbarhetsarbete inte är särskilt hållbara.

Ungefär hälften av cheferna uppger att de inte har fått någon utbildning alls i hållbarhet (trots att hållbarhetskraven ökar). Av de som har utbildats är en tredjedel tveksamma till utbildningens kvalitet. Lika få tycker att de kan

Chefredaktör: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se

Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se

leva upp till sin verksamhets löfte om hållbarhet inför kunder, medarbetare och övriga omvärlden. Inte heller känner de sig trygga med att besvara enkäter, självskattningar och andra hållbarhetskontroller från myndigheter, eller att besvara upphandlings- och anbudsfrågor kopplade till hållbarhet.

Visst är det häpnadsväckande? För vi vet ju samtidigt, till exempel, att byggsektorn står för cirka 40 procent av Sveriges energianvändning och 20 procent av de inhemska klimatgasutsläppen. Vårt klimatavtryck måste minska – mycket och snabbt. Då måste väl cheferna få rätt förutsättningar att leda hållbara byggen?

NÅGOT SOM ÄR bra att komma ihåg, men lätt att glömma bort, är att det aldrig är en organisation i sig som skapar förändring. Det är

individerna i den som ser till att det sker. Alltså människor som du, jag och alla våra kollegor. Med tanke på hur mycket vår bransch skadar miljön i dag kan även relativt små insatser göra enorm skillnad för totalen. Det lägger inte bara ett tungt ansvar på våra axlar – det ger oss också möjlighet att bidra till en helt fantastisk förändring.

Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se

Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se

Layout: n Anna Björner anna.bjorner@svenskamedia.se

Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

Annonsförsäljning/platsannonsering:

n Jon Öst, 0707-62 76 82 jon.ost@svenskamedia.se

n Stefan Jonsson 070-311 37 58 stefan.jonsson@svenskamedia.se

Koordinator: n Emelie Hansson,0651-69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

Webb: www.byggvarlden.se

E-post: info@byggvarlden.se

Prenumeration och adressändring:

Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se

2 Nummer 13 • september 2023
JOHAN FRÖBEL, CHEF TEKNIK OCH HANDEL, SVENSKT TRÄ JEANET CORVINIUS, ORDFÖRANDE, BYGGCHEFERNA
n Mikael Sagström, Svenska Media i Ljusdal AB n Byggvärlden produceras och ges ut av Svenska Media i Ljusdal AB, ett företag i Byggfakta Group-koncernen. n Tryck: Pressgrannar AB, Redaktionen ansvarar ej för insänt ej beställt material. n Personuppgiftspolicy: Din personliga integritet och vår hantering av dina personuppgifter är viktig för oss. Vi har förtydligat hur vi hanterar dina personuppgifter i vår policy. Läs mer på www.svenskamedia.se/policy Följ Byggvärlden på Facebook, Twitter och Linkedin. n Senaste nytt på: byggvarlden.se SVANENMÄRKET Trycksak 3041 0174
FOTO SVENSKT TRÄ
FOTO BYGGCHEFERNA
Upptäck våra MASCOT® ACCELERATE SAFE-produkter här www.mascot.se/sv/mascot-accelerate-safe
Byxor med hängfickor 19031-711-1709

Peab anlägger kaj och terminalyta i Orrskär

Q Peab har fått uppdraget att anlägga en kaj i Orrskärs hamn i Söderhamns kommun för att möjliggöra en utökad godshantering. Beställare är Söderhamns kommun och kontraktssumman uppgår till 170 miljoner kronor.

Orrskärs hamn är en av Sveriges största omlastningshamnar för sågade trävaror. Uppdraget är att anlägga en 100 meter lång kaj och fylla ut ett vattenområde för att skapa en ny terminalyta. Uppdraget är en totalentreprenad med byggstart under hösten/ vintern 2023 och överlämning är beräknad till 2026.

132 %

... har priset för att producera en hyresrätt ökat med på två decennier, enligt en rapport från Sveriges Allmännytta. Slutsatsen är att det är markpriset som ökat snabbast. Hyresrättens markpris har under perioden stigit med 317 procent. För bostadsrätten har markpriset ökat med 370 procent och byggpriset med 150 procent.

Marknadsrapporten listar fyra huvudsakliga skäl till att markpriserna ökat så mycket: högtryck på bostadsmarknaden, brist på byggbar mark, långa bygglovsprocesser och ökande anläggningskostnader.

Oppositionen om

Vi har en byggkris i landet där bostadsbyggandet minskar drastiskt och där företag inom byggsektorn varslar eller går i konkurs, samtidigt som behovet av bostäder är fortsatt stort. Byggvärlden har frågat oppositionspartiernas bostadspolitiska talespersoner vad de tycker om regeringens bostadspolitik och om det görs tillräckligt från regeringshåll för att få fart på byggandet i Sverige.

JENNIE NILSSON, SOCIALDEMOKRATERNA.

Q Gör regeringen tillräckligt för att komma till rätta med byggkrisen?   – Nej, snarare är det så att regeringen varit förbluffande passiv trots tvärstopp i nybyggnationen och en osedvanligt hög nivå av konkurser i byggbranschen. Hittills är det som presenterats långt ifrån tillräckligt. Det hjälper inte de hushåll som just nu kämpar med sin ekonomi och de som efterfrågar en bostad.

Q Vad kan göras kortsiktigt för att få fart på byggandet?   – Vi socialdemokrater föreslog redan i våras en särskild Bostadskommission som både adresserar den bostadskris vi nu ser och samtidigt arbetar fram långsiktiga förutsättningar och spelregler för ett högt och stabilt bostadsbyggande över tid. När konjunkturen viker är det extra viktigt med en aktiv statlig bostadspolitik. Det var därför helt fel tillfälle att ta bort det investeringsstöd som bidragit till att tiotusentals lägenheter med rimliga hyror byggts under de senaste åren.

Q Hur ska man långsiktig tänka för att hålla uppe bostadsbyggandet, med de senaste årens erfarenheter?

Förbereder för ny kärnkraft vid Ringhals

Q Vattenfall tar nu nästa steg i förberedelser för ny kärnkraft i anslutning till Ringhals kärnkraftverk. – Vi inleder bland annat en process för att köpa fastigheter på Väröhalvön för att möjliggöra förberedande arbeten och byggnation av ny kärnkraft. Ett slutgiltigt investeringsbeslut fattas dock först när vi har fått alla nödvändiga tillstånd, säger Desirée Comstedt, projektansvarig för kärnkraft inom Vattenfall.

Vattenfall äger redan mark på Väröhalvön, de nu berörda fastighetsägarna och hyresgästerna har kontaktats.

Byggvesta köper mark för studentbostäder

Q Byggvesta har slutit avtal om markförvärv med Stiftelsen Clara och Akademiska Hus för uppförandet av cirka 800 student- och forskarbostäder inom Campus Flemingsberg i Huddinge.

Detaljplaneprocessen förväntas slutföras under fjärde kvartalet 2023, med planerad byggstart under våren 2024. Projektets första etapp om cirka 400 lägenheter beräknas vara färdigställd från slutet av 2025 till halvårsskiftet 2026.

Åtgärder i höstbudgeten

Q Regeringen vill höja taket för rotavdraget tillfälligt, från 50 000 kronor till 75 000 kronor per person under 2024 och att det införs separata tak för rot- respektive rutavdraget. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.

Q Regeringen föreslår en bonus till kommuner som upprättar detaljplaner som möjliggör ny bebyggelse av småhus, detta för att öka utbudet av planerad mark för småhus. Satsningen omfattar 60 miljoner kronor för 2024.

kreditvillkor vad avser hyresnivå, klimatstandard och sociala hänsyn), statliga hyresgarantier med motsvarande villkor och så kallat landsbygdslån för att understödja bostadsbyggande i utpräglad glesbygd. Dessutom finns ett färdigt förslag om startlån för att underlätta för förstagångsköpare att komma in på bostadsmarknaden.

Q Hur viktigt är bostadsbyggandet för svensk ekonomi?

Q Regeringen föreslår en stimulans om 20 miljoner kronor 2024 och 25 miljoner kronor per år 2025–2026 till kommuner som antar eller ändrar detaljplaner som möjliggör omvandlingar till bostäder.

Q Läs om branschens reaktioner på regeringens åtgärder i budgeten:

– Staten bör kunna bidra med fler aktiva åtgärder. Exempel på sådana kan vara förmånlig statlig medfinansiering (mellankapitalfinansiering/förmånliga bygglån kopplade till tydliga

– Bostadsbyggandet handlar i grunden om att alla människor har rätt till en god bostad. Men byggbranschen är dessutom en viktig tillväxtmotor i samhället, inte minst vad gäller sysselsättningen. Ofta sägs att varje sysselsatt byggnadsarbetare genererar ytterligare tre sysselsatta inom arbetsmarknaden som helhet. Med samma logik drar varje arbetslös byggnadsarbetare med sig ytterligare tre arbetslösa. Något måste göras och det måste göras nu, innan än mer omfattande varsel är ett faktum.

MALCOLM MOMODOU JALLOW, VÄNSTERPARTIET.

Q Gör regeringen tillräckligt för att komma till rätta med byggkrisen?

– Nej, regeringen har än så länge inte gjort något för att stävja den nedåtgående kurvan för bostadsbyggandet. Inte ens de regelförändringar som regeringspartierna ständigt talar om har vi sett så mycket av. Det som presenterats har främst handlat om fortsatta utförsäljningar av befintliga hyresrätter, om möjligheter att göra större förtjänster på andrahandsuthyrning och ett utökat rotavdrag. Inget av detta gynnar bostadsbyggandet. Framför allt gynnas inte hushåll med små ekonomiska resurser, alltså de som har det tuffast.

Q Vad kan göras kortsiktigt för att få fart på byggandet?

– På kort sikt måste staten våga satsa på både bostadsbyggande och renovering av befintligt bestånd. Dessa kristider är ett bra tillfälle för staten att till exempel skjuta till medel för att hjälpa fram den storskaliga renoveringoch energieffektivisering som är nödvändig att genomföra i bland annat miljonprogrammets hus. Finansiella satsningar på klimatsmart nybyggnation i trä är ett annat sätt för staten att få i gång bostadsproduktionen. Båda förslagen skulle gynna hela samhället på både kort och lång sikt.

Q Hur ska man långsiktig tänka för att hålla uppe bostadsbyggandet, med de senaste årens erfarenheter? – Polariseringen i bostadspolitiken är enorm, vilket inte gynnar

någon. Allra minst invånare som saknar bostad. Erfarenheterna visar hur viktigt det är att på lång sikt mötas över blockgränserna. Utmaningen är att hitta lösningar som branschen efterfrågar och som en majoritet i riksdagen kan stå bakom. Gemensamma ytor för partierna att arbeta utifrån kan till exempel vara frågor som rör studentbostäder eller regelförenklingar inom PBL och BBR. Men på lång sikt är självklart finansieringsfrågor av största vikt.

Q Hur viktigt är bostadsbyggandet för svensk ekonomi? – Enormt viktigt. Byggbranschen står för drygt elva procent av Sveriges BNP, hälften är bostadsbyggande. Att bostadsbyggandet halverats på så kort tid,

och att prognoser talar för ytterligare nedgång, innebär alltså en nedgång i BNP med flera procent. Detta skadar självklart ekonomin i stort. Krisen leder till än större bostadsbrist, vilket i sin tur innebär att människor inte kan flytta till orter där arbete eller studier finns etc. Bostäder är en grundbult i samhället. Regeringen måste agera nu.

4 Nummer 13 • september 2023
BILD: SÖDERHAMNS STUVERI OCH HAMN AB
Den nya terminalytan i hamnen. Ringhals kärnkraftverk. FOTO: VATTENFALL Jennie Nilsson, bostadspolitisk talesperson för Socialdemokraterna. Malcolm Momodou Jallow, bostadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet. HENRIK EKBERG

KATARINA LUHR, MILJÖPARTIET.

Q Gör regeringen tillräckligt för att komma till rätta med byggkrisen?

– Nej, vi kan inte se att regeringen agerar för att få igång bostadsbyggandet eller bibehålla personal och kompetens inom branschen.

Detta är fel läge att ta bort investeringsstödet utan att presentera ett nytt förslag. Vi vill dock att stödet ses över för att hitta effektivare och mer pricksäkra sätt att skapa rätt bostäder till rimliga priser. Regeringens stöd till kommuner är litet och inte särskilt pricksäkert. Rot-avdraget behöver ses över för att tydligare styra mot hållbara åtgärder. Regeringen missar här chansen att stötta samhällsnyttiga åtgärder som exempelvis energieffektivisering och klimatanpassning.

Q Vad kan göras kortsiktigt för att få fart på byggandet?

– Det behövs en kriskommission för att utreda, föreslå och genomföra konkreta åtgärder för byggsektorn. Vi är kritiska till att regeringen tog bort investeringsstödet, och vi ser ett behov av att införa startlån för förstagångsköpare för att fler ska kunna ha ekonomisk möjlighet att komma in på bostadsmarknaden. Staten kan bistå med att hitta mer enkel byggbar mark i kommunerna och alla kommuner behöver ta sitt bostadsförsörjningsansvar. När byggtakten minskar kan vi stötta jobben inom branschen genom nya satsningar på hållbara renoveringsprojekt, till exempel genom stöd till större energieffektiviseringar.

Q Hur ska man långsiktig tänka för att hålla uppe bostadsbyggandet, med de senaste årens erfarenheter?

– Antalet nya bostäder rasar nu från rekordåret 2021 då 71 000 bostäder påbörjades till prognosticerade cirka 20 000 nästa år. Detta bygger på vår bostadsskuld. Det behövs långsiktiga spelregler, en vidareutveckling av investeringsstödet eller motsvarande system för fler bostäder till rimliga priser. Att

ABB miljardsatsar i Västerås

införa startlån för förstagångsköpare, göra det mer fördelaktigt att bospara och se över uppskovsreglerna vid försäljning av bostad anser vi vara åtgärder för att öka rörligheten på bostadsmarknaden. Vi vill också stimulera olika boendelösningar och hållbara renoveringar där exempelvis nya bostäder kan tillskapas i fastigheter som idag inte används för bostadsändamål.

Vi ser också att det kan behövas ekonomiska incitament för att stötta byggande i glesbygdskommuner. Att långsiktigt planera för att kunna bygga till rimliga priser i hela Sverige är en fråga som har blivit särskilt tydlig i spåren av de nya industrisatsningarna i norr.

Q Hur viktigt är bostadsbyggandet för svensk ekonomi?

– Viktigt. En fast bostad ger en trygg bas för både utbildning, familjebildning och arbete. Idag har vi en ökande brist på kompetensförsörjning i olika delar av Sverige som delvis beror på att det saknas efterfrågad bostad till en rimlig kostnad vilket i sig påverkar individens och kommunens ekonomi. Utöver detta är bostadssektorn och byggbranschen i sig en viktig del av ekonomin och en av de sektorer som är mest påverkad av den nuvarande ekonomiska situationen. Här finns många anställda, från arkitekter till byggnadsarbetare där många nu riskerar uppsägning. Detta har många negativa konsekvenser för individen, branschen och den svenska ekonomin. Byggbranschen riskerar nu att förlora mycket av sin kompetens, vilket är riskfyllt för framtiden.

ALIREZA AKHONDI, CENTERPARTIET.

Q Gör regeringen tillräckligt för att komma till rätta med byggkrisen?

– Absolut inte. Jag är inte säker på om de ens har det medvetandet att det finns en allvarlig kris som bubblar. Ett utökat rotavdrag är på marginalen, jag har gått igenom budget-tabellerna och just den delen är förändringar på marginalen. Vi vet att orderböckerna hos svenska byggbolag är tomma just nu och det finns flertal bolag som redan gått i konkurs. Med den bakgrunden så är regeringens insatser förvånansvärt få.

Q Vad kan göras kortsiktigt för att få fart på byggandet?

– Krismedvetenhet, till att börja med. Det finns till exempel idéer om att genom en kraftig sänkning av arbetsgivaravgifterna kan stöt-

ta krisande sektorer, däribland byggsektorn. Vi vet ju att arbetskostnaderna är det som tynger många företag och en arbetsgivarsänkning skulle hjälpa till att så att man kan övervintra, och det är inte inflationsdrivande. Man skulle också kunna införa någon slags branschstöd, om det ska heta investeringsstöd eller något annat vet jag inte. Problemet med det gamla investeringsstödet var att det hade ganska stora dödviktseffekter. Men man skulle kunna designa det så att man med kirurgisk precision når de delar som vi vill säkerställa en överlevnad av.

Q Hur ska man långsiktig tänka för att hålla uppe bostadsbyggandet, med de senaste årens erfarenheter?

– Med tanke på att det är så långa ledtider så hade jag gärna sett en långsiktig planering kring hur man ska bostadsförsörja Sverige. Då krävs det långsiktiga spelvillkor för branschen så att man över tid når bostadsförsörjningsmålet. Det har tidigare blivit hackat och malet och jag tänker att det inte är rätt sätt att styra konjunkturen på, givet hur viktig

bostadssektorn är för Sveriges ekonomi.

Q Hur viktigt är bostadsbyggandet för svensk ekonomi?

– Den är viktigt. Kraschar bostadssektorn så får vi enorma statsfinansiella konsekvenser. I den oroliga omvärld som vi lever i så vill vi absolut inte ha statsfinansiella konsekvenser av den magnituden. Då måste vi också våga ta ansvar. Sen kan man kritisera de tidigare insatserna, till exempel Riksbankens härjande av bostadsobligationer. Man kan ifrågasätta korsägandet som är fallet i bostadssektorn. Även om man rättade till en del problem på 1990-talet så dök det uppenbarligen upp nya systemdestabiliserande ageranden.

Q ABB bygger ett integrerat robotics campus på 65 000 kvadratmeter i Västerås. Campuset ska fungera som ett nav för ABB Robotics i Europa. Investeringen på 280 miljoner dollar eller 3,1 miljarder kronor görs för att utöka produktionskapaciteten i Europa.

Byggnationen är planerad att starta 2024 och ska ersätta de nio separata byggnader som har vuxit organiskt sedan 1974 vilka för närvarande utgör robotikverksamheten i Västerås, vilket ytterligare stärker de tvärfunktionella synergierna. 2026 ska anläggningen stå klar.

Oförändrad byggtakt under augusti

Q Byggstarterna av nyproduktionsprojekt var oförändrade mellan juli och augusti enligt Byggfaktas Byggstartsindikator. Bostadsbyggandet sjönk med 0,3 procent medan övrigt byggande ökade med 0,1 procent – De senaste månaderna har bostadsbyggandet fallit mindre än tidigare samtidigt som byggandet i övriga sektorer ökat något. Den sammantagna byggtakten har därför stabiliserats under våren och sommaren och faller inte lika brant längre, säger Tor Borg, analyschef på Citymark Analys och Byggfakta.

54,5 %

... minskade den totala orderingången på småhus med för TMF:s trähusmedlemmar under första halvåret 2023, jämfört med samma period 2022. För flerbostadshus har orderingången minskat med 41 procent för första halvåret 2023 jämfört med motsvarande period 2022 och totalt levererades 1 749 (2 872) lägenheter, en minskning med 39 procent. Detta gör att TMF, Trä- och möbelföretagen, sänker småhusprognoser för såväl 2023 som 2024. Siffrorna kommer från TMF:s senaste Trähusbarometer.

Moelven Byggmodul varslar 100

Q Moelven Byggmodul AB varslar om uppsägningar till följd av vikande efterfrågan och därmed lägre behov av främst projekteringsresurser och personal inom tillverkning. Ett varsel om 100 anställda har lagts. Det berör cirka 80 kollektivanställda i Säffle och 20 tjänstemän på Moelven Byggmodul AB’s olika orter. –Tyvärr ser vi en svag marknad framåt och att nya projekt inte kommer in i tillräckligt hög takt. Detta gör att vi i början på nästa år tyvärr inte har nog med arbete till vår personal, säger Henrik Asp, vd för Moelven Byggmodul.

5 september 2023 • Nummer 13
ABB storsatsar med en ny robotfabrik i Västerås. BILD: ABB Byggstartsindikatorn visar hur nybyggnationen utvecklas. FOTO: ARKIV Katarina Luhr, bostadspolitisk talesperson för Miljöpartiet.
Alireza Akhondi, bostadspolitisk talesperson för Centerpartiet. GETTYIMAGES
FOTO: om byggkrisen

NCC i mångmiljontvist med Trafikverket

Umeå har dragits med upprepade förseningar. Vid slutbesiktningen förra hösten underkändes entreprenaden på 550 punkter. Nu har en ny slutbesiktning genomförts och NCC får bakläxa igen. Trafikverket bestrider dessutom en faktura på 101 miljoner kronor. Men ord stor mot ord vad gäller orsaken till tvisten.

Västra länken är en sträcka på sju kilometer av E12 utanför Umeå. Den skulle ha öppnat hösten 2021 men projektet har dragits med kraftiga förseningar och oenighet mellan entreprenören NCC och beställaren Trafikverket. Bland annat på grund av en arbetsplatsolycka när en ny bro skulle lanseras över Umeälven. En person skadades i axeln, men övrig personal klarade sig oskadd när bron kom i okontrollerad rörelse under pågående lansering. Nästan på dagen två år efter olyckan, landade brobalken slutligen på den norra sidan av Umeälven och lanseringen var färdig. Brobygget ingick i entreprenad 10 och det var entreprenören GRK som ansvarade för projektet. Men förseningen påverkar även den aktuella tvisten som berör entreprenad 9, mellan Söderslätt och Klabböle, enligt NCC som är entreprenör för sträckan. – På grund av det försenade brobygget kunde vi inte transportera material och maskiner som det var tänkt. Projektet har också svällt med närmare 60 procent från den ursprungliga beställningen. Men nu vill Trafikverket kräva förseningsvite utan att ta hänsyn till den stora mängden arbeten som tillkommit efter att den ursprungliga tidsplanen sattes, säger Amelie Winberg, presschef på NCC.

UNDER FÖRBESIKTNINGARNA AV

vägsträckan som ingår i entreprenad 9 upptäcktes ett hundratal besiktningspunkter som behövde åtgärdas. Bland annat behövde NCC asfaltera om en del av sträckan bara dagar före slutbesiktningen. Det var NCC själva som inför besiktningen upptäckte sättningar i den byggda vägen och åtgärdade dem. Förbesiktningarna pågick löpande under två år innan slutbesiktningen. Det

Troligen måste vi vänta till nästa år innan vi kan slutföra arbetet

hölls 48 förbesiktningar under denna tid.

När entreprenaden därefter slutbesiktades förra hösten underkändes den på 550 punkter. Ett av de större felen var en damm som skulle kunna förhindra utsläpp att ta sig ut i dricksvattnet men som inte blev godkänd. Där fick man göra om tätskiktet och det är åtgärdat.

FLERA BESIKTNINGAR AV vägen har sedan genomförts. Bland annat i i februari i år. En ny slutbesiktning skedde i augusti och återigen fick NCC underkänt för vägsträckan.

– Det som är intressant med besiktningsprotokollet är hur besiktningsmannen formulerar motiven till ett underkännande, säger Tomas Ek, projektledare för entreprenaden på Trafikverket.

Det är framför allt fyra åtgärder som framgår i besiktningsprotokollet och som Trafikverket anser att NCC är skyldiga att genomföra. Först och främst är det bärigheten på vägen som de menar behöver förstärkas.

– Det är ungefär fyra kilometer sträcka som kan behöva fem till tio centimeter mer asfalt, säger projektledare Thomas Ek.

DE ANDRA TRE huvudpunkterna som man tvistar om är en dykarledning, en vattentrumma, som går under vägen som är underdimensionerad, en gabionmur, en stödmur, som man anser är uppförd på fel sätt samt ett fel som berör belysningen. Entreprenören NCC har meddelat Trafikverket att de inte anser att de har skyldighet att åtgärda bristerna. Vilket har lett till att Trafikverket nu har beslutat att slutföra arbetet med en annan entreprenör men att NCC får stå för kostnaden.

– Vi har tappat hela 2023. Om vi hade fått besked om att NCC inte

tänkt åtgärda felen tidigare hade vi hunnit ta in en annan entreprenör. Nu är det ett sent läge på säsongen. Vi har max en månad till då man kan lägga asfalt här uppe och de flesta möjliga utförare är inne i slutspurten på andra projekt. Troligen måste vi vänta till nästa år innan vi kan slutföra arbetet. Vi anser att kostnaden ska belasta NCC eftersom de inte fullföljer kontraktet, säger Thomas Ek.

Något som NCC ställer sig frågande till. Man vill invänta en överbesiktning av en slutbesiktning som genomfördes i november 2022.

– Detta gör Trafikverket på eget bevåg innan utlåtandet från överbesiktningen har kommit, så det behöver de vara beredda att stå för. Det innebär att de själv kan behöva betala för arbetet och att de inte kommer kunna hävda garanti på delar som de själv har åtgärdat, skriver Amelie Winberg, presschef på NCC i en kommentar till Västerbottens kuriren.

En annan del i tvisten berör betalning för tillkommande arbeten

i entreprenaden. NCC begärde en förlängning av kontraktstiden innan den gick ut den 20 augusti 2021 bland annat med hänvisning till den raserade bron. Trafikverket har fått en faktura på 101 miljoner kronor från NCC som ska täcka extra kostnader som uppstått i entreprenaden.

– Det tillkom väldigt många fler beställningar i ett så pass omfattande antal och storlek att vi tycker att det rimligen borde berättiga också en förlängd kontraktstid och ytterligare betalning. Men det är Trafikverket har bestridit fakturan och hotar i stället med förseningsvite, säger Amelie Winberg.

MEN ENLIGT TRAFIKVERKET så har inte broraset försvårat transporter av material och maskiner eftersom entreprenaderna hade samma färdigställandedatum. De hävdar att det inte förekommit några faktorer som påverkat sluttiden för entreprenaden. Här går meningarna isär om händelseförloppet. Trafikverket har också avvisat fakturan på 101 miljoner kronor.

– Det har inte inkommit något underlag till fakturan från NCC så vi vet inte ens vad den avser. Vi har begärt att NCC ska inkomma med underlag men det har de fortfarande inte gjort fyra månader efter deras faktura, säger Tomas Ek.

De menar också att NCC ska göra klart entreprenad 9 även om kontraktstiden gått ut.

– Vi vill hantera skattebetalarnas pengar på bästa möjliga sätt i den uppkomna situationen. Vi vill få en anläggning med den kvalité som vi har betalat för och att den också är färdig. Den certifierade besiktningsmannen är den som ska göra den bedömningen fristående från parterna. I detta fall så har han bedömt att varken kvalité eller färdigställande uppfyller de givna kraven som NCC åtagit sig att utföra, säger Tomas Ek.

Trafikverket har även krävt NCC på förseningsvite på 39 miljoner kronor. Kostnaden för hela Västra länken är 1,4 miljarder, fördelat på tre entreprenader. Det skriftliga protokollet från slutbesiktningen kommer redovisas för parterna i slutet av veckan.

SAMUEL KARLSSON

Upphandlingstvist i Lidköping avskriven

I början av året anmäldes Lidköpings kommun för otillåten upphandling sedan NCC förlorat en upphandling för ett beläggningsarbete mot Skanska, vars anbud var nära hälften av NCC:s. Nu har Konkurrensverket beslutat att avskriva ärendet.

NCC ifrågasatte dels de ändringarsom skett i det upphandlade fyraåriga ramavtalet som ingåtts mellan Lidköpings kommun och Skanska, dels den ersättning som kommunen utbetalat till Skanska. Skanskas anbudssumma var på knappt nio miljoner kronor mot NCC:s närmare 16 miljoner kronor. Ytterligare anbud inkom på cirka 21 miljoner kronor och cirka 28 miljoner kronor.

I Lidköpings svar till Konkurrensverket nämndes bland annat att kommunen i denna typ av upphand-

lingar anger en bedömd mängd i mängdförteckningen som utgör basen för anbudsgivarnas anbud samt att kommunen har baserat mängdförteckningen på MER (Mät- och ersättningsregler) Anläggning 13. ”Systemet med MER är ett väl inarbetat system i branschen innebärande att anbudsgivarna vet vad som förväntas för de olika arbetsmomenten som efterfrågas”, står i kommunens skrivelse.

ERIK GUSTAFSSON, OMRÅDESCHEF på Sektor service på Lidköpings kommun, sa till Byggvärlden i våras att även om det skiljer mycket mellan anbuden vid givandet så landar de oftast på ungefär samma summor i slutändan ändå. Men i det aktuella ärendet så hade ändå Skanska det lägsta budet, oavsett vilken måtttenhet som har används.

Konkurrensverket skriver i sitt beslut att man bland annat diskuterat med en annan kommun, med liknande erfarenhet från beläggningsbranschen, om hur leverantörer i sina anbud ”prissätter koder i mängdförteckningar till annat än vad de egentligen avser ta ut i ersättning”. Men verkets beslut landade i att inte utreda ärendet vidare. Något som välkomnades i Lidköping.

– Att Konkurrensverket har kommit fram till att det inte finns något att utreda gör mig lättad. Nu kan vi jobba vidare med annat i stället. Men vi har inte fått något svar på hur vi kan undvika detta, det finns fortfarande gråzoner när det gäller dessa upphandlingar. Det är tyvärr så här branschen ser ut, säger Erik Gustafsson.

6 Nummer 13 • september 2023
FOTO: GETTY IMAGES
Bygget av Västra Länken utanför Umeå har orsakat en utdragen tvist mellan entreprenören NCC och Trafikverket. HENRIK EKBERG Erik Gustafsson på Lidköpings kommun. FOTO: LIDKÖPINGS KOMMUN

Framtidens viktigaste verktyg

Nej, med appar och molntjänster bygger man inga hus. Men i dagens och framtidens tuffa branschklimat är digitala verktyg nödvändiga för att automatisera och få järnkoll på din projektekonomi, från budget till prognoser och fakturering.

Låt oss på Next hjälpa dig att få full överblick över både dina projekt och din verksamhet. Så att du får mer pengar över och tid att planera inför framtiden.

Projektverktyg och affärssystem av byggare, för byggare. www.next-tech.com

Starkt, flexibelt och nu även fossilfritt

Världen slåss om Sveriges gröna stål

Medlemmarna växer till antalet och byggkrisen har inte slagit undan benen på sektorn fullständigt. Framför allt tas väldigt stora hållbara steg just nu för branschens kanske mest bärande material: stålet.

– Det finns ett enormt sug på världsmarknaden efter fossilfritt stål, säger Björn Åstedt, vd för Stålbyggnadsinstitutet.

Den fristående branschorganisationen Stålbyggnadsinstitutet har i dag runt 150 medlemsföretag. En siffra som nästan har fördubblats på tio år, då Björn Åstedt själv började på institutet.

– Antagligen gör vi rätt saker och fyller en funktion för branschen. Jag vill inte ta åt mig någon ära själv, men våra medlemmar brukar uppskatta att ta hjälp av oss i stålrelaterade frågor och även att vi lyfter fram stålet som byggmaterial, säger han.

BLAND INSTITUTETS medlemsföretag hittar man allt från ståltillverkare och teknikkonsulter till stålentreprenörer, rena byggbolag och olika leverantörer. En rejäl blandning alltså, och just därför varierar det också hur företagen berörs av framför allt det minskade bostadsbyggandet

– Det är olika beroende på vilken del vi pratar om. De stora byggbolagen har det förstås tufft, medan företag som sysslar med till exempel infrastrukturprojekt har det bättre. Stål används ju i stort sett i alla bygg­

projekt, men mest förekommer det i industribyggnader, lager och logistik och den sidan går ju ändå ganska bra. Det är egentligen ganska lite stål som används vid bostadsbyggande, så sett är vi inte så drabbade. Men det bromsas på många håll, så viss oro finns, säger Björn Åstedt.

Q Det talas ofta i dag om betydelsen av rätt material på rätt plats. Var används stålet bäst.

– Så är det verkligen, man kan till exempel inte tvinga in trä överallt, det måste vara funktionen som styr.

För vår del är fördelarna materialets styrka i förhållande till vikten, med stor spännvidd och möjligheten att skapa fria ytor. Det skapar flexibilitet när det till exempel handlar om planlösningar, vilket är attraktivt för fastighetsutvecklare. Som att göra om en kontorsbyggnad till bostäder, som är aktuellt i dag. Men vi är mycket för att kombinera olika byggmaterial, de har alla sin för­ och nackdelar och därför ska de användas på rätt plats för rätt funktion.

Q Vad händer på hållbarhetsområdet när det gäller stål?

– Det man ska komma ihåg är att stål är ett 100 procent cirkulärt material. När en byggnad rivs kan i stort sett allt stål tas tillvara och återvinnas. Det finns ett högt restvärde på stålskrot på världsmarknaden eftersom det kan smältas ner och används på nytt. Så har det alltid varit så länge man har använt järn och stål, det är ett välfungerande system. Dessutom lämpar sig stål utmärkt

för återbruk och det växer fram teknik och praxis för återbruk i snabb takt nu.

– Sedan tror jag få har missat omställningen som ståltillverkningsindustrin är i full gång med. Jag tänker bland annat på Hybrit­projektet som drivs av SSAB, LKAB och Vattenfall och där man har gått från en produktion som generar fossilt utsläpp till att i stort sett inte släppa ut något. Vissa beskriver detta som det största steget stålet har tagit på 1 000 år.

Hybrits pilotanläggning i Svartöberget i Luleå är i full gång och målet är att en fullskalig produktionsanläggning för fossilfri järnsvamp med vätgasbaserad direktreduktion ska stå klar i Gällivare 2026. Då ska även jättesatsningen H2 Green Steel ha mullrat igång i Boden.

Vissa beskriver detta som det största steget stålet har tagit på 1 000 år

– Det är jättepositivt. Det hållbara i stålet kommer fram där på ett väldigt fint sätt. Det blir även ett fokus på stålet som material. Det finns ett enormt sug på världsmarknaden efter fossilfritt stål. Om jag har förstått det hela rätt så har de på förhand redan sålt stora mängder stål, detsamma gäller Hybrit­projektet. Vi har så fina förutsättningar här i Norden att få fram det här materialet. Det som kommer att behövas mer av nu är fossilfri el.

Q Vilka är de stora utmaningarna ni står inför?

– Det är viktigt att kompetensen finns till allt från att projektera och bygga i stål. Det pågår ett generationsskifte nu och det är viktigt att det kommer ut nya ingenjörer som känner till materialet. Där finns det en brist i dag och det gäller hela byggsektorn. Vi är ingen direkt lobbyorganisation utan fokuserar mer på de tekniska frågorna, men

Stålbyggnadsinstitutet

vi för dialog med till exempel KTH och Chalmers, men det är svårt, det handlar också mycket om politik. – I övrigt kan jag tycka att man från politiskt håll ibland fastnar i att det ska vara det ena eller det andra materialet som används vid ett projekt, det tror jag inte är bra. Ska vi skapa hus som håller över tid i ett livscykelperspektiv då ska det vara konkurrens på lika villkor.

Q Stålbyggnadsinstitutet är en fristående organisation finansierad genom Stiftelsen Svensk Stålbyggnadsforskning, industri samt nationella och internationella forskningsfinansiärer. Stiftelsens intressenter är företag med intressen inom stålbyggnadsbranschen.

8 Nummer 13 • september 2023
FOTO: GETTYIMAGES
Stålbyggnadsinstitutet har i dag runt 150 medlemsföretag. En siffra som nästan har fördubblats på tio år.
FOTO: STÅLBYGGNADSINSTITUTET
Björn Åstedt, vd för Stålbyggnadsinstitutet. HENRIK EKBERG

Från rivningsprojekt till nya reningsverket

En klimatbesparing på 97 procent, samtidigt som priset inte överstiger det för nytt stål. Det är resultatet av pilotprojektet där man testat att återvinna stålprofiler från den gamla Svävarterminalen i Malmö.

Projektet har lett till att det nu går att köpa återbrukat stål på samma plats där man kan köpa nytt stål.

För drygt ett år sedan påbörjades pilotprojektet, som är ett samarbete mellan Sweco, Tibnor och Dekra. Syftet med projektet är att undersöka potentialen i att återanvända stålprofiler från rivningsprojekt.

– Stål, tillsammans med betong, står för största delen av utsläppen vid byggnation. Nu har vi börjat med stål och det blev ett lyckat resultat så vi hoppas gå vidare och göra samma sak med prefabricerad betong, säger Emma Danielsson, hållbarhetschef Energy & industry och uppdragsledare på Sweco, och initiativtagare till projektet.

MALMÖS GAMLA SVÄVARTERMINAL blev den första byggnaden att bidra med stålprofiler. Därifrån har stålprofilerna monterats ner, fraktats till lager, kvalitetskontrollerats och nu sålts vidare.

– Den största utmaningen var CE­märkningen och att få klarhet i vad som egentligen gäller för återbrukat material. Vi fick hjälp från bland annat Boverket med förtydligande av reglerna. Jag vill också framhålla all ovärderlig input från Patrik Bjelovuk på Tibnor som ligger bakom den färdiga processen i stora delar.

Hon förklarar:

– Återbrukat material kan inte CE­märkas på nytt. Men CE­märkning är heller inget krav, utan en ”gräddfil för bedömning av egenskaper” som Boverket berättade för oss. Bedömning av egenskaper är ett krav för bärverk. Boverket kom med ny vägledning på området i juni 2023.

När stålet hade landat på hyllan, redo för ny försäljning, kunde man konstatera att klimatbesparingen blev hela 97 procent, jämfört med att köpa nytt stål.

– Det behöver inte vara dyrare eller sämre att återanvända, det behövs bara mer engagemang. Vi har

lagt en viktig pusselbit för att gå mot en cirkulär ekonomi och minska byggsektorns utsläpp. Nu hoppas vi att det här blir vardag, att det blir lika självklart för den som river en byggnad att sälja tillbaka sitt begagnade stål till stålförsäljaren som det är att lämna sina kläder till second hand, säger Emma Danielsson.

Det som återbruket ”kostat” i koldioxidutsläpp handlar främst om bränsleförbrukning vid demontering, samt en mindre del i transporter.

EN FRÅGA SOM fanns innan projektets start var om det skulle bli tillräckligt lönsamt att återbruka, men

siffrorna från pilotprojektet visade att slutpriset blev detsamma som för nya balkar.

– Vi är väldigt nöjda med resultatet. Vårt mål var att undersöka modellen och få igång processen, och det har vi lyckats med. Nu kan man för första gången köpa återbrukat stål på samma plats där man kan

köpa nytt stål. Balkarna från Svävarterminalen var först ut, men fler rivningsprojekt är på väg in, säger Emma Danielsson.

DET LYCKADE RESULTATET innebär att Tibnor går vidare med att sälja återbrukat stål från rivningsprojekt även fortsättningsvis.

– För att återbruket ska komma igång i större skala krävs att de som jobbar med att riva eller bygga hus ska känna till att möjligheten finns och ta chansen och använda den så mycket som möjligt. Det behövs även fler konstruktörer som gör som Sweco och anpassar sina processer så att ritningarna tillåter en större flexibilitet i val av material vid byggnation, då blir det möjligt att återbruka i fler projekt.

Stålbalkarnas nya ägare blev Stockholm Vatten och Avfall, som har använt materialet i arbetet att modernisera Henriksdals reningsverk i Stockholm.

– Det är alltid fantastiskt när vi kan återanvända material och minska vårt klimatavtryck. Jag tror att det här är en nisch som kan utvecklas ännu mer och sättas i större system på marknaden, säger Magnus Biderheim, projektledare för Stockholms framtida avloppsrening hos Stockholm Vatten och Avfall.

9 september 2023 • Nummer 13
De återbrukade stålprofilerna tillhör numera Stockholm Vatten och Avfall, som har använt materialet i ombyggnationen av Henriksdals reningsverk. FOTO: SWECO Emma Danielsson. FOTO: SWECO Det behöver inte vara dyrare eller sämre att återanvända, det behövs bara mer engagemang
+46 (0)140-38 53 05 | posi-joist@mii.com POSI-JOIST.SE
ANNA SJÖSTRÖM
Golvbjälklag med fokus på totalekonomi och flexibilitet.
POSI™ GOLVSYSTEM

Storsatsningar på fossilfritt stål

För ett par år sedan producerades världens första vätgasreducerade järnsvamp. Om tre år ska en storskalig anläggning stå klar i Gällivare.

För drygt två år sedan kunde SSAB, LKAB och Vattenfall stolt visa upp världens första vätgasreducerade järnsvamp - själva råvaran till stålet. Testproduktionen av järnsvamp genomfördes i det samägda bolaget Hybrits pilotanläggning i Luleå och visade att det går att reducera järnmalm med fossilfri vätgas, istället för att ta bort syret på traditionellt sätt med kol och koks. Pilotanläggningen i Luleå har byggts med stöd från Energimyndigheten.

Tillsammans med våra partners LKAB och Vattenfall skriver vi nu ett nytt kapitel i svensk industrihistoria

FÖRRA SOMMAREN INVIGDES även pilotanläggningen för lagring av fossilfri vätgas i Svartöberget i Luleå. Lagret ska säkerställa att det alltid finns vätgas. Genom att producera fossilfri vätgas, när det till exempel blåser mycket, och lagra denna så försäkrar man sig att det finns vätgas även när elsystemet är mer ansträngt. Bergrummet har en storlek på 100 kubikmeter.

Ett par månader senare kunde världens första bergrumslager av fossilfri vätgas tas i drift.

Hybrit-tekniken har enligt de statligt ägda bolagen potential att minska Sveriges totala koldioxidutsläpp med minst tio procent, vilket är en tredjedel av utsläppen från industrin. I framtiden hoppas man också att tekniken ska minska utsläppen från järn- och stålproduktionen i hela världen.

Förhoppningen är att tekniken ska börja användas storskaligt i Gällivare där en stor demonstrationsanläggning planeras stå klar 2026. Målet är att 1,3 miljoner ton fossilfri järnsvamp om året ska produceras. Avsikten är sedan att expandera järnsvampsproduktionen till full industriell skala om 2,7 miljoner ton till 2030 för att kunna förse bland andra SSAB med råvara till fossilfritt stål.

I VÅRAS LÄMNADE SKAB in en ansökan om miljötillstånd för bland annat den nya demonstrationsanläggningen i Gällivare.

– Tillsammans med våra partners LKAB och Vattenfall skriver vi nu ett nytt kapitel i svensk industrihistoria. Hybrits demonstrationsanläggning går hand i hand med SSAB:s egen gröna omställning, då vi parallellt med detta steg ersätter

masugnarna i Oxelösund med elektriska ljusbågsugnar. Den fossilfria järnsvampen som anläggningen i Gällivare kommer att producera täcker i princip behoven i Oxelösund. Efterfrågan på fossilfritt stål ökar, och jag ser fram emot när vi kan börja med kommersiella leveranser under 2026, säger Johnny Sjöström, divisionschef för SSAB Special Steels.

Anläggningen i Kiruna beräknas kosta cirka 16 miljarder kronor att bygga och driva.

HENRIK EKBERG

Cirka 15 mil söderut från Gällivare pågår markarbetet för H2 Green Steel stålanläggning i Boden, som liksom Hybrit kommer att använda vätgas som reduktionsmedel för att separera syret från järnmalmen.

Hybrits anläggning i Luleå.

I somras gav Mark- och miljödomstolen klartecken för driftsättning av H2 Green Steel. Förberedande mark- och anläggningsarbete har pågått i över ett år och planen är att anläggningen ska stå klar 2025 med produktionsstart i slutet av det året. Fabriken kommer ha en produktionskapacitet på fem mil-

joner ton högkvalitativt grönt stål med cirka 2 000 anställda till år 2030.

H2 GREEN STEELS grundare och största aktieägare är investmentbolaget Vargas, som också är medgrundare och en av de större aktieägarna i batteriföretaget Northvolt. För några veckor sedan blev det klart att en grupp investerare skjuter till 18 miljarder i projektet.

– 18 miljarder är den största privata kapitalresningen i Europa i år och aptiten för att investera i oss är bevis både för vårt starka affärscase och marknadens efterfrågan på

grönt stål, säger Henrik Henriksson, vd på H2 Green Steel. Sedan lanseringen 2021 ska H2 Green Steel ha dragit in mer än 21 miljarder kronor i tre finansieringsrundor.

I maj blev det klart att Wästbygg Gruppens koncernbolag Logistic Contractor tecknat avtal med H2 Green Steel om att uppföra delar av anläggningen. Avtalet omfattar en byggnad på 150 000 kvadratmeter och ordervärdet uppgår till cirka 1,7 miljarder kronor. Hela anläggningen beräknas kosta cirka 35 miljarder kronor att bygga.

HENRIK EKBERG

Första byggprodukten med fossilfritt stål levererad

Ruukki Construction, en del av SSAB-koncernen, har producerat världens första byggprodukter med fossilfritt SSAB-stål.

Pilotprodukterna tillverkades vid Ruukkis fabrik i Alajärvi i Finland.

Ruukki kommer nu att leverera sandwichpaneler, fasadbeklädnader och takprodukter, de första någonsin med fossilfritt stål, till kunder. – Vi är stolta över att bidra till den gröna omställningen i vår bransch.

Byggprodukter tillverkade med SSAB:s fossilfria stål är en viktig faktor för hållbar byggnation och hjälper våra kunder att minska sina byggnaders livscykelpåverkan avsevärt. De största utsläppen uppstår emellertid under byggnadens användningsfas. Det är därför vi i flera decennier har investerat i att utveckla och producera energieffektiva byggprodukter, säger Sami Eronen,vd för Ruukki Construction. Produkter tillverkade med fossilfritt stål är en del i Ruukkis am -

bition att driva byggbranschen mot koldioxidneutral byggnation. Dessutom kommer Ruukki i år börja använda SSAB Zero-stål tillverkat av återvunnet stål i byggprodukter och därmed under 2024 bli först med att lansera toppmoderna produktfamiljer baserade på återvunnet stål. Produkter tillverkade av fossilfritt stål kommer att erbjudas i kommersiell skala från 2026. HENRIK

10 Nummer 13 • september 2023
EKBERG
Ruukki Construction har producerat världens första byggprodukter med fossilfritt SSAB-stål. FOTO: RUUKKI
HYBRIT
Visar upp den första vätgasreducerade järnsvampen. Jan Moström, vd och koncernchef för LKAB, Anna Borg, vd för Vattenfall och Martin Lindqvist, vd och koncernchef för SSAB. FOTO: FOTO: ÅSA BÄCKLIN
FOTO: H2 GREEN STEEL
Visionsbild på H2 Green Steels anläggning i Boden.
Med ett brett utbud av solpaneler, växelriktare, energilager, montageutrustning, elbilsladdare med mera, har vi allt för installation av solelsanläggningar. solelgrossisten.se | 010-303 33 00 VI ÄR SOLELSPROFFS!

Här byggs framtidens skolor

När bostadsbyggandet sjunkit drastiskt har det offentliga byggandet varit en räddningsplanka för många byggbolag. Byggandet av skolor är en del av kakan som man slåss om. En ny rapport från Byggfakta visar på en ökning i byggstartsvolymerna i 12 av 21 län.

Elevunderlaget för landets grundoch gymnasieskolor ökade snabbt under 2010-talet. Det avspeglas i en ganska hög byggaktivitet de senaste åren med en tydlig uppgång under 2020-21 följt av en kraftig inbromsning 2022 och en återhämtning hittills under 2023. Frågan är hur behovet ser ut de kommande åren när elevunderlaget planar ut. Enligt Tor Borg, analyschef på Byggfakta, väntas behovet av skollokaler vara oförändrat.

– Byggstarterna av skolprojekt har accelererat en del det senaste året. Men tittar vi framåt så bidrar ändrade demografiska förutsättningar och snabbt stigande lokalkostnader till att hålla tillbaka byggviljan. En indikation på detta är den ganska kraftiga nedgången i projekteringsaktivitet som kommit det senaste året, säger han.

TITTAR VI PÅ den totala byggstartsvolymen som presenteras i rapporten så visar det en ökning på 30,9 procent. Då omfattas allt från nybyggnation, renoveringar och underhåll i skolor och förskolor under de senaste tolv månaderna. Ökningen är spridd över hela landet och i rapporten redovisas en uppgång av byggstartsvolymerna i 12 av 21 län. De tre storstadslänen står för drygt hälften av byggstarterna. De största noterade uppgångarna sker i Västra Götaland, Stockholm och Jönköpings län, medan Skåne noterar en minskning. Störst total minskning sker i Uppsala där byggstarterna nästintill halveras efter en riktigt stark föregående period.

– Mer än hälften av elevunderlaget finns i de tre storstadslänen så det är inte konstigt att det är där det byggs. Däremot är det lite förvånande att det bromsar in i Uppsala, där är ett av få län där antal barn i skolåldern väntas växa de kommande 10 till 15 åren, säger Tor Borg.

Mer än hälften av elevunderlaget finns i de tre storstadslänen så det år inte konstigt att det är där det byggs

Tittar vi enbart på nyproduktion så har byggstartsvolymen ökat i 14 av 21 län. Stora uppgångar noteras i främst Stockholm och Jönköpings län. Byggstartandet av nyproduktionsprojekt minskade mest i Uppsala län som backar märkbart.

I tolv kommuner har det byggstartats skol- och förskoleprojekt med sammanlagda byggkostnader på över 500 miljoner kronor under perioden som redovisas i rapporten.

I TOPP HITTAR vi Göteborgs kommun med byggstarter uppgående till nästan tre miljarder kronor. Botkyrka och Stockholm kommer tvåa och trea som enda andra kommuner över miljard-strecket. Övriga storbyggare är, i fallande storleksordning, Jönköping, Umeå, Varberg, Mölndal, Malmö, Borås, Ekerö, Västerås och Marks kommun.

– I Göteborg är de uppemot 60 projekt som byggstartats det senaste året, varav en dryg handfull är nyproduktion och resten rot, säger Tor.

Om vi försöker titta lite i spåkulan på hur utvecklingen ser ut i framtiden för nya skol- och förskoleprojekt så ser vi en del förändringar i den geografiska fördelningen, enligt rapporten från Byggfakta.

Både Skåne och Västra Götaland går om Stockholm i projekteringsvolym och står tillsammans för över 45 procent av den totala projekteringen i landet. Stockholm uppvisar en väldigt kraftig nedgång av projekteringsvolymerna på 71 procent jämfört med föregående tolvmånadersperiod. I sammanlagt 9 av 21 län har projekteringsvolymen ökat. Men överlag har projekteringen i landet minskat med nästan 25 procent jämfört med föregående period.

– Förväntningarna om vikande elevunderlag i framtiden är säkert en av förklaringarna till den minskade projekteringsaktiviteten, säger Tor Borg.

SAMUEL KARLSSON

Länen där det byggs mest, nybyggnation och ROT Byggstartsbarometer - löpande 12 månader - Mkr

Kommunerna där det byggs mest, nybyggnation och ROT Byggstartsbarometer - löpande 12 månader - Mkr

Länen där det byggs mest, enbart nybyggnation Byggstartsbarometer - löpande 12 månader - Mkr

Länen där det projekteras mest, nybyggnation och ROT Projekteringsbarometer - löpande 12 månader - Mkr

12 Nummer 13 • september 2023
Stavsborgsskolan i Älta har nyligen öppnat sina portar för vetgiriga elever. FOTO: SAMUEL KARLSSON
0 1500 3000 4500 6000 2023 2022 2021 Östergötlands län Örebro län Västra Götalands län Västmanlands län Västernorrlands län Västerbo ens län Värmlands län Uppsala län Södermanlands län Stockholms län Skåne län Norrbo ens län Kronobergs län Kalmar län Jönköpings län Jämtlands län Hallands län Gävleborgs län Gotlands län Dalarnas län Blekinge län 0 750 1500 2250 3000 2023 2022 2021 Västerås Varberg Umeå Stockholm Mölndal Mark Malmö Jönköping Göteborg Ekerö Botkyrka Borås 0 1000 2000 3000 4000 2023 2022 2021 Östergötlands län Örebro län Västra Götalands län Västmanlands län Västernorrlands län Västerbo ens län Värmlands län Uppsala län Södermanlands län Stockholms län Skåne län Norrbo ens län Kronobergs län Kalmar län Jönköpings län Jämtlands län Hallands län Gävleborgs län Gotlands län Dalarnas län Blekinge län 0 2500 5000 7500 10000 2023 2022 2021 Östergötlands län Örebro län Västra Götalands län Västmanlands län Västernorrlands län Västerbo ens län Värmlands län Uppsala län Södermanlands län Stockholms län Skåne län Norrbo ens län Kronobergs län Kalmar län Jönköpings län Jämtlands län Hallands län Gävleborgs län Gotlands län Dalarnas län Blekinge län 0 1500 3000 4500 6000 2023 2022 2021 Östergötlands län Örebro län Västra Götalands län Västmanlands län Västernorrlands län Västerbo ens län Värmlands län Uppsala län Södermanlands län Stockholms län Skåne län Norrbo ens län Kronobergs län Kalmar län Jönköpings län Jämtlands län Hallands län Gävleborgs län Gotlands län Dalarnas län Blekinge län 0 750 1500 2250 3000 2023 2022 2021 Västerås Varberg Umeå Stockholm Mölndal Mark Malmö Jönköping Göteborg Ekerö Botkyrka Borås 0 1000 2000 3000 4000 2023 2022 2021 Östergötlands län Örebro län Västra Götalands län Västmanlands län Västernorrlands län Västerbo ens län Värmlands län Uppsala län Södermanlands län Stockholms län Skåne län Norrbo ens län Kronobergs län Kalmar län Jönköpings län Jämtlands län Hallands län Gävleborgs län Gotlands län Dalarnas län Blekinge län 0 2500 5000 7500 10000 2023 2022 2021 Östergötlands län Örebro län Västra Götalands Västmanlands län Västernorrlands län Västerbo ens län Värmlands län Uppsala län Södermanlands län Stockholms län Skåne län Norrbo ens län Kronobergs län Kalmar län Jönköpings län Jämtlands län Hallands län Gävleborgs län Gotlands län Dalarnas län Blekinge län 0 1500 3000 4500 6000 2023 2022 2021 Östergötlands län Örebro län Västra Götalands län Västmanlands län Västernorrlands län Västerbo ens län Värmlands län Uppsala län Södermanlands län Stockholms län Skåne län Norrbo ens län Kronobergs län Kalmar län Jönköpings län Jämtlands län Hallands län Gävleborgs län Gotlands län Dalarnas län Blekinge län 0 750 1500 2250 3000 2023 2022 2021 Västerås Varberg Umeå Stockholm Mölndal Mark Malmö Jönköping Göteborg Ekerö Botkyrka Borås 0 1000 2000 3000 4000 2023 2022 2021 Östergötlands län Örebro län Västra Götalands län Västmanlands län Västernorrlands län Västerbo ens län Värmlands län Uppsala län Södermanlands län Stockholms län Skåne län Norrbo ens län Kronobergs län Kalmar län Jönköpings län Jämtlands län Hallands län Gävleborgs län Gotlands län Dalarnas län Blekinge län 0 2500 5000 7500 10000 2023 2022 2021 Östergötlands län Örebro län Västra Götalands län Västmanlands län Västernorrlands län Västerbo ens län Värmlands län Uppsala län Södermanlands län Stockholms län Skåne län Norrbo ens län Kronobergs län Kalmar län Jönköpings län Jämtlands län Hallands län Gävleborgs län Gotlands län Dalarnas län Blekinge län 0 1500 3000 4500 6000 2023 2022 2021 Östergötlands län Örebro län Västra Götalands län Västmanlands län Västernorrlands län Västerbo ens län Värmlands län Uppsala län Södermanlands län Stockholms län Skåne län Norrbo ens län Kronobergs län Kalmar län Jönköpings län Jämtlands län Hallands län Gävleborgs län Gotlands län Dalarnas län Blekinge län 0 750 1500 2250 3000 2023 2022 2021 Västerås Varberg Umeå Stockholm Mölndal Mark Malmö Jönköping Göteborg Ekerö Botkyrka Borås 0 1000 2000 3000 4000 2023 2022 2021 Östergötlands län Örebro län Västra Götalands län Västmanlands län Västernorrlands län Västerbo ens län Värmlands län Uppsala län Södermanlands län Stockholms län Skåne län Norrbo ens län Kronobergs län Kalmar län Jönköpings län Jämtlands län Hallands län Gävleborgs län Gotlands län Dalarnas län Blekinge län 0 2500 5000 7500 10000 2023 2022 2021 Östergötlands län Örebro län Västra Götalands län Västmanlands län Västernorrlands län Västerbo ens län Värmlands län Uppsala län Södermanlands län Stockholms län Skåne län Norrbo ens län Kronobergs län Kalmar län Jönköpings län Jämtlands län Hallands län Gävleborgs län Gotlands län Dalarnas län Blekinge län Mkr Mkr Mkr Mkr KÄLLA:

NIBE Fastighet

Oss möjliggörare emellan.

Vi på NIBE Fastighet jobbar inte med lösningar från redan stöpta mallar. Här är det dina behov som styr. Hos oss får du hjälp med större fastigheter, allt från enskilda komponenter och råd kring dimensionering, till mer komplexa lösningar och den stora omfattande helheten.

Av oss får du en skräddarsydd energilösning som möjliggör det totala effektbehovet för din byggnad och med energibesparingen i fokus. Den består av produkter med prestanda i världsklass, som skapar ett behagligt inomhusklimat och underlättar din vardag. Med driv, kunskapsutbyte och ett gemensamt ansvarstagande i projektet tar vi tillsammans fram hållbara energilösningar. För oss handlar det inte bara om fastighetens totala energibehov och optimerad besparing. Det handlar lika mycket om att ta hand om människor och miljö, så att vi tillsammans kan skapa en mer hållbar framtid.

Med tillsammansskap möjliggör vi morgondagens hållbara fastigheter.

Läs mer på nibe.se/fastighet

NIBE-modellen

Vi arbetar enligt NIBE-modellen. Det innebär inte bara enkla, trygga och hållbara energilösningar. Det handlar lika mycket om ett sätt att vara på.

När du samarbetar med oss på får du tillgång till ett team som har lösningar, produkter och kunskap under ett tak. Som hjälper dig före, under och efter ditt projekt. Och som du kan ringa när du vill.

En kontakt. En helhet. Vårt ansvar.

”Det här blir

Stockholms bästa kontorsfastighet”

Under pompa och ståt markerades byggstarten för Hästen 21 mitt i centrala Stockholm. Det första spadtaget genomfördes med en symbolisk ingjutning av en tidskapsel.

– Den här fastigheten kommer stå i över 100 år, säger Mick Salonen, vd på entreprenören Zengun.

Turerna har varit många och väntan lång. Men med bubbel och närvaro av fastighetsägaren Pembroke, entreprenören Zengun och Stockholms finansborgarråd var det så dags för första spadtaget för fastigheten Hästen 21 i hörnet av Regeringsgatan och Mäster Samuelsgatan mitt i centrala Stockholm. Eller spadtag. Starten för bygget markerades med att en tidskapsel göts in i ett betongrör som framtida generationer kan upptäcka när det blir aktuellt med en rivning igen.

– Den här fastigheten har så hög kvalité att den kommer stå kvar i många år. För hoppningsvis tar det över hundra år innan någon kommer gräva upp tidskapseln igen, säger Mick Salonen, vd på Zengun som ansvarar för entreprenaden.

Hästen 21 ligger vägg i vägg med varuhuset NK och bokstavligen mitt

i smeten i centrala Stockholm. Här stod tidigare handelshuset Passagen som rivits för att ge plats åt den nya byggnaden. Även arbetet med rivningen har genomförts av Zengun som inte tvekar för att ge sig in i projekt där det är trångt om utrymmet och krångligt att bygga.

– Komplexa innerstadsprojekt är lite av vår specialitet. Vi är utanför city också men för oss handlar det mycket om projektet. Det får gärna vara lite bökigt och krångligt och alla förutsättningar behöver inte vara givna från start. säger Mick Salonen.

Q Vad är det mest utmanande med det här projektet?

– Det här är nog det tuffaste man kan ge sig på. Det finns så otroligt lite mark att vara på fast det är ett stort hus. Vi har bara husgränsen att hålla oss till och vi måste hela tiden ta hänsyn till tredje man. Ingen får råka illa ut på något sätt. Vi har lastbilar som åker i skytteltrafik hela dagen och vi har tunga lyft in och ut. Som om inte det vore nog så har vi även grannar som betalar mycket i hyra och då förväntar man sig att det ska vara relativt tyst. Och så kommer vi med stora grävmaskiner och låter. Det är klart att det blir bökigt.

Q Alla pratar om kris i byggbranschen. Vad betyder det för er att ha ett så här stort projekt att jobba med?

– Det är fantastiskt att vi timade det rätt. Här har man jobbat med detaljplanen i väldigt många år och då vill man genomföra projektet. Jag tror det gäller även för andra projekt som genomgått en liknande process.

Man slutför bygget trots den vikande konjunkturen. Många starka fastighetsägare kommer fortsätta bygga trots svackan som är just nu. Fastigheterna kommer stå klara om fyra, fem år och då har konjunkturen förhoppningsvis vänt. Det är lite av vårt signum att vi vill jobba med bra fastighetsägare som bygger både i dåliga och bra tider. Det här är ett perfekt projekt för oss.

Q Har ni drabbats av konjunkturnedgången?

– Just nu märker vi inte av den så mycket i våra orderböcker eller produktionstakt. Men förr eller senare träffas alla av den. Vi har haft en bra timing och kom i gång med väldigt många stora projekt innan krisen slog till med full kraft. Än så länge har vi inte märkt av det och förhoppningsvis vänder det snart.

Q Hur skulle du beskriva projektet Hästen 21?

– Det är ett fantastiskt hus. Jag sticker ut hakan lite och påstår att det kommer bli Stockholms bästa kontor. Fastigheten får en otrolig kvalité och det blir en fröjd att förvalta det här huset långsiktigt. Det får en väldigt fin stenfasad som kommer stå sig i minst 100 år. Det är både vackert och underhållsmässigt hållbart över tid.

Q Vad tror du att det här projektet betyder för Stockholm?

– Det är roligt att det satsas i Stockholm. Vi får alla hjälpas åt att

hålla i gång det här maskinerit så det inte stannar av helt. Det är en fjäder i hatten att fastighetsägaren vågar dra i gång projektet. Man tror långsiktigt på Stockholm och kontoren. Det ligger också rätt i tiden att våga gå ingång nu. Då står man redo när konjunkturen vänder, säger Mick Salonen.

Byggprojektet påbörjades i augusti 2022 och den nya fastigheten beräknas stå färdig 2026. För fastighetsägaren Pembroke startade processen långt tidigare men nu börjar de ana målet i sikte för Hästen 21.

– Det känns fantastiskt att vi nu kommit så långt efter nio år av förberedande arbete och planprocess. Det här är en av de sista pusselbitarna för vår del i ett av Stockholms mest centrala kvarter. Här kommer vi bygga ett öppet och tillgängligt kvarter med fantastiska kontor, bostäder och handel där människan står i centrum, säger Kristin Willerström, Nordenchef, Pembroke.

DEN NYA FASTIGHETEN kommer att värmas upp av bergvärme och målet är att byggnaden ska klara mycket högt uppställda krav på klimatpåverkan och certifieras enligt LEED Platinum v4, den högsta miljöcertifieringen som finns idag för resurseffektiva fastigheter. Den kommer också certifieras enligt Well.

Vad placerade man i tidskapseln? Det får framtiden utvisa.

KARLSSON

14 Nummer 13 • september 2023
SAMUEL Mick Salonen, vd Zengun, Linn-Marie Nordh, Senior projektledare på Pembroke, Kristin Willerström, Nordenchef, Pembroke, Karin Wanngård (S), finnansborgarråd Stockholms stad. FOTO: SAMUEL KARLSSON Mick Salonen, vd, Zengun Den gamla fastigheten har rivits för att ge plats åt nya Hästen 21. FOTO: SAMUEL KARLSSON

Dörrar för sömntutor och byggare.

I ett byggprojekt har dörren ofta en avgörande betydelse. Det är därför vi tillverkar alla våra dörrar med ett tydligt syfte. Att stoppa störande ljud på hotell till exempel. Att hejda eldsvådor och dödliga brandgaser. Att skydda mot skott och explosioner. Att rädda liv. Men det här med dörrar är inte så enkelt som det ser ut. Så vi hjälper dig gärna med det du behöver för att lyckas med dina projekt. Du kan tryggt luta dig mot vår kunskap var du än befinner dig i processen. På så sätt slipper du onödiga kostnader och otrevliga överraskningar.

Läs mer på daloc.se

Med snart 25 år i branschen har Jeanet Corvinius en lång meritlista – bland annat verkmästare i ett snickeri på anstalt, regionchef, ordförande i Byggcheferna och från och med 16 oktober kan hon även lägga till vd för Kvalitetsbygg.

– Att jobba inom bygg är galet roligt och nu ser jag fram emot att som vd komma in med ny energi och nya verktyg, säger hon.

Q Hur kommer det sig att du byter jobb?

– Det beror framför allt på Per Anderson, som grundade Kvalitetsbygg 2006 och som fram tills nu varit vd. Från gemensamma kontakter har jag har hört mycket bra om honom och nu när jag träffat honom kan jag säga att han är full av energi, tänker nytt och dessutom har han hittat balansen mellan att hålla företaget lönsamt och samtidigt ha nöjda medarbetare och kunder.

Q Beskriv Kvalitetsbygg.

– De är allbyggare. Det är ett mellanstort bolag som står på flera ben och har samlat mycket under ett tak: el, vvs, rot-arbeten och bostadsbyggande. Här finns en bra företagskultur med engagemang och arbetsglädje och samtidigt en bra grund till vidare ordning och struktur.

Q Hur kommer man att märka att det är du som är vd?

– Jag kommer inte att tokförändra något, utan bygga vidare på den fina grund som finns. Internt kommer vi fokusera på tydlighet, kommunikation och processerna. Jag vill att alla medarbetare ska förstå vilket bra anseende de har. Externt vill jag kroka arm med personer jag känner sedan tidigare eftersom det finns många bra beställare som ännu inte upptäckt Kvalitetsbygg.

Q Hur är du som ledare?

– Enkel, rak och tydlig, men med ett stort hjärta. Jag är mjuk, men säger vad jag tycker och tänker. En del kan nog uppleva det som extra hårt eftersom jag är tjej, men syftet är att göra saker bättre. Ser jag något som inte känns rätt, eller en person som inte känner arbetsglädje, då har jag inga problem att ta sådana samtal.

Q Är det svåra samtal?

– Nej, de flesta blir glada över att bli sedda och ofta finns det en anledning till att något inte är bra och då kan man lösa saker tillsammans.

Q Det pratas om machokultur, vad är dina erfarenheter?

– Det är klart att jag träffat på en och annan machogubbe med attityd och en trist jargong, de finns i olika

”ATT JOBBA INOM BYGG ÄR GALET ROLIGT ”

form beroende på om de är i styrelserummen eller ute på projekten. ”Den klassiska” har varit platschefer på stora byggen och med många år i branschen. På det stora hela har jag inga direkt negativa erfarenheter, utan jag har funkat bra med dem, förmodligen då jag sett förbi jargongen och i stället imponerats och uppskattat deras kunskap, styrning och raka kommunikation. Jag har också sett att ju äldre och tryggare de blivit desto mjukare vågar de vara. De är betydligt mer sällsynta nu och alla har hjälpts åt att inte acceptera det på samma sätt i dag.

Q Har det blivit bättre?

– Ja, mycket. Fler tjejer söker högskoleutbildningar inom branschen, även om jag tycker att fler skulle söka sig till ren produktion. På det har attityden, fördelningen och förväntningarna på både unga killar och tjejer förändrats över tid. Branschen skulle må bra av en större bredd av människor med olika bakgrund, och vi är kassa på att berätta hur roligt och givande det är i branschen.

Q Vad är roligast?

– Entreprenaddelen! Att få planera, hitta lösningar och sedan skapa och se bygget ta form. Det är också roligt att få göra det tillsammans med andra. Den röda tråden är att ett projekt blir bra om de som jobbar med det trivs bra ihop.

Q Vad lockade dig till branschen från början?

– Jag älskade träslöjd! Som liten ville jag bli träslöjdslärare, men jag upplevde inte att de vuxna tog det på allvar. Jag är ett exempel på att om hjärtat klappar för något när man är liten så finns den känslan kvar även när man blir äldre och att den är värd att följa. Nu blev jag ju inte lärare, men i mellanstadiet hade jag inte så bra koll på byggbranschen och vilka roller som fanns, skrattar hon.

Q Du har har bland annat jobbat som verkmästare på snickeriet på Beaterbergsanstalten. Hur var det?

– Det är en klass 2-anstalt med manliga interner och där jobbade jag i två år i träverkstaden. Jag fick lärdomar för livet och det viktigaste jag lärde mig var att även om människor har halkat snett och gjort galna saker så kan de vara fina människor. Det fick mig att inse att inget är svart eller vitt. Där fanns självklart personer som var bittra och kände sig felbehandlade, men också personer som tog tag i livet och var glada över att kunna gå vidare.

Q Varför ville du engagera dig i Byggcheferna?

– Det var tack vara Lars Bergqvist, som var ordförande för Byggcheferna i över 30 år. Han var en idéspruta som tog tag i saker för att förbättra både branschen och förutsättningarna för de som verkar i den. Han gjorde skillnad på riktigt. Han var medveten om att han varit den gamla platschef-typen, men nu ville han förändra och vågade testa nytt – det gjorde honom briljant! Han hade stort kontaktnät och fick folk att samlas.

Q Hur är det att kombinera ordförandeskap och jobb?

– Jag försöker styra byggchefernas uppdrag till fasta tider, så att det inte blir splittrat, men jobbet går alltid först. Rollerna går också in i varandra så att det jag gör i den ena rollen har jag användning för i den andra.

Jag drar mig inte för att säga det jag tycker och syftet är att göra saker bättre

Q Vilka frågor brinner du för i din ordföranderoll?

– Schyssta förutsättningar för chefer och ledare. Alla vill ha en bra chef, men vi måste få bra förutsättningar så att vi kan få vara det och orkar över tid. Det är en utsatt roll med krav från flera håll.

Q Förutom lågkonjunkturen, vilka är byggchefernas största utmaning nu?

– Hållbarhetsfrågan. Det är många olika krav från myndigheter, politiker och internationella avtal och det går fort. Tanken är givetvis god, men vi har inte ens gemensamma mätetal än eller tydlighet i vilka hållbarhetsmål vi ska välja ut att agera på inom samhällsbyggnad. Hur ska vi då kunna veta om vi gör rätt? Vi måste också våga dela med oss av goda exempel, och även sådant som inte gått så bra. Men just nu är hållbarhet tyvärr något man konkurrerar med, och det gynnar inte branschen i längden. Eller miljön.

Q Om du fick förändra EN sak inom byggbranschen nu, vad skulle det vara?

– Tidspressen skulle bort. Branschen premieras när det går fort och även om jag älskar snabbheten och att ha ett tydligt mål så måste vi också våga ifrågasätta tidsplanerna. Det är 90-talskrisen och höga räntor som ligger bakom, men när konjunkturen ändrades så fanns de galna tidskraven kvar. Vi måste hitta balansen igen. Tidspress gynnar inte ordning, kvalitet, arbetsmiljö, innovationer eller hållbarhetsarbetet.

JEANET CORVINIUS

Ї Bakgrund i urval: Träteknisk linje på gymnasiet och utbildade sig senare till högskoleingenjör - Byggteknik och design, på KTH. Har jobbat på tv-huset, med dekorsnickeri och fastighetsskötsel, som verkmästare på anstalt, i familjens fastighetsföretag som är inriktade på industrifastigheter, projektchef på Skanska, flera olika roller på Peab och nu senast som regionchef för Stockholm-Mälardalen på Wästbygg.

Ї Ålder: 43 år

Ї Familj: Maken Marcus och våra två döttrar Elie 16 år och Judie 13 år

Ї Bor: Bor i egenbyggd villa i Stuvsta-Huddinge söder om Stockholm

Ї Gör helst en ledig dag: Inleder gärna med en tyst löptur eller långpromenad själv eller tillsammans med familjen. Efter det vill jag gärna få hinna med både lite praktiska ”måsten” blandat med en kaffe tillsammans med Marcus. Sen på kvällen har vi troligen en mysig middag inbokad med goda vänner.

Ї Senast spelade låten: Valhalla Calling med Peyton Parrish & Miracle Of Sound

Ї Senast lyssnade/lästa boken: Senaste boken är Hjärnkoll på skolan för att se vad jag kan tipsa barnen om. Senaste boken för min egen skull är Leda bra eller leda bäst av Peppe Ekmark.

Ї Senaste resan: Med Marcus på Porscheträff nere på Bäckaskogs Slott i Fjällinge-Skåne.

16 Nummer 13 • september 2023
TEXT & FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

For a great day at work

Oavsett ditt projektbehov, vi finns här för dig. 90 depåer från norr till söder, välkommen!

Affärerna och byggkrisen

Swecos CFO om framtiden

Med nio företagsförvärv hittills

under 2023 har Swecogruppen

vuxit med cirka 1 200 experter i flera europeiska länder. Och målet är att fortsätta tillväxtresan, enligt Olof Stålnacke, CFO för Swecogruppen.

– Vi strävar efter att ytterligare stärka koncernens marknadsposition, säger han.

Bara för några veckor sedan gick det svenska konsultbolaget ut med att man köpt upp OJ Rådgivende Ingeniører, som ska vara en av Danmarks ledande teknikkonsultbyråer inom bygg. Förvärvet betyder ett tillskott på 325 experter, vilket innebär att Sweco dubblerar sin styrka inom bygg i Danmark. Under hela 2023 har Swecogruppen, som 2022 omsatte cirka 24 miljarder kronor i Europa och som är noterat på Nasdaq Stockholm, förvärvat totalt nio bolag, vilket betyder ytterligare 1 200 experter i länderna Belgien, Nederländerna, Norge, Sverige, England, Finland, Belgien och så nu senast i Danmark.

Q Finns det något speciellt skäl till förvärven?

– Det är en del av Swecos tillväxtstrategi att växa både organiskt och genom förvärv. Genom förvärven stärker vi Swecos geografiska närvaro, tjänsteerbjudande och adderar kompetens nära kunderna på de marknader i Europa där vi är verksamma, säger Olof Stålnacke.

Vi strävar efter att även fortsättningsvis växa såväl organiskt som genom förvärv

Q Byggsektorn befinner sig i en kris, hur märker ni detta?

– Sweco har liksom de flesta aktörer märkt av den generella nedgången inom kommersiella fastigheter och bostadsbyggande, även om det för oss bara motsvarar ungefär 15 procent av den totala omsättningen för koncernen. Vi blir hjälpta av att ha en bred verksamhetsportfölj och efterfrågan på Swecos tjänster är fortsatt stabil i de andra segmenten.

Q Vad är er långsiktiga strategi, att växa ännu mer?

– Ja, vi strävar efter att även fortsättningsvis växa såväl organiskt som genom förvärv för att ytterligare stärka koncernens marknadsposition som det ledande konsultföretaget inom arkitektur och teknik i Europa. Vårt mål är att ha en topp treplacering på alla våra marknader.

Q Hur stora är ni i dag?

– Sweco är Europas ledande arkitektur- och teknikkonsult med över 21 000 anställda. Vi bedriver verksamheten genom huvudmarknaderna Sverige, Finland, Norge, Danmark, Belgien, Nederländerna, UK samt Tyskland och Centraleuropa.

HENRIK EKBERG

Upprop mot arbetslivskriminaliteten

Elva organisationer, alla verksamma inom samhällsbyggarsektorn, lyfter i ett öppet brev till rättsvårdande myndigheter och berörda riksdagsutskott behovet av systematiserade kontroller via ID06 för att bekämpa kriminaliteten.

Organisationerna vill utveckla ID06-systemet så att även uppgifter kan inhämtas från Migrationsverket, Skatteverket, Arbetsmiljöverket, Försäkringskassan och Spar (Statens personadressregister).

I DAG ÄR det i vissa fall möjligt att inhämta myndighetsuppgifter, men enbart manuellt, ”vilket i sin tur innebär att kontrollerna blir bristfälliga eller inte ens är praktiskt genomförbara” skriver de. I stället skulle man, enligt organisationerna, kunna inhämta uppgifterna genom så kallade API:er (Application programming interface). Allt för att skydda seriösa företag och säkerställa att alla anställda arbetar under korrekta arbetsvillkor.

Organisationerna

Q Byggföretagen, Byggherrarna, Fastighetsägarna, Glasbranschföreningen, Plåt & Ventföretagen, Transportföretagen, Installatörsföretagen, Maskinentreprenörerna, Sveriges Allmännytta, Måleriföretagen och Säkerhetsföretagen.

Detta vill organisationerna:

Q Inhämta uppgifter kopplat till Migrationsverket:

• Säkerställa individers rätt att vistas och arbeta i Sverige och detta ska kunna motkontrolleras automatiskt via Migrationsverket.

Q Inhämta uppgifter kopplat till Skatteverket:

• Säkerställa att en anställd faktiskt är anställd av sin arbetsgivare och att skatter och avgifter har erlagts korrekt.

• Säkerställa vilket medborgarskap en individ har (via SPAR)

Q Inhämta uppgifter kopplat till Arbetsmiljöverket:

• Säkerställa information om utstationering med korrekt angiven identitet och adressangivelse.

• Hjälpa företag med utstationering som ombud där ID06 redan kontrollerat identitet och företag.

Q Inhämta uppgifter kopplat till Försäkringskassan:

• Kunna motkontrollera A1 intyg. Det får närmast betraktas som osunt att det inte motkontrolleras var sociala avgifter erläggs för en individ eller om det överhuvudtaget erläggs avgifter. Det är alltför lätt som oseriös aktör att konkurrera genom att inte betala avgifter och det är alltid den enskilde individen som drabbas.

18 Nummer 13 • september 2023
FOTO: SWECO
Olof Stålnacke, CFO för Swecogruppen.

Enkelhet? Det är inte så svårt.

Vi tror att enklare projekt bygger på en nära dialog med våra lokala fackhandlare, som både har lager och själva är tillgängliga på plats för att utföra jobbet snabbt och smidigt. Där ni behöver, när ni behöver. Det behöver inte vara svårare än så.

Läs mer på elon.se/foretag eller få en personlig kontakt direkt på jessica.soderlindh@elongroup.se

Elon Business är en nordisk helhetsleverantör, byggd på lokalt entreprenörskap. Vi hjälper alla typer av företag med produkter för att inreda alla typer av lokaler – från bostäder och kontor till hotell, samt tjänster för distribution, lagerhållning och logistik.
Construction & Property

”Ett spetsprojekt för Skanska”

När Electrolux Group bygger till sitt huvudkontor är ambitionerna högt ställda. Med Greenhouse Sthlm tar man sikte på en Noll CO2 certifiering och fokuserar på hållbarhet och livskvalité. Det blir nytt och gammalt i en unik kombination.

Lite bortglömt, i utkanten av Kungsholmen i Stockholm, ligger området Stadshagen. Det domineras av de stora tegelbyggnaderna som uppfördes 1967 i samband med att S:t Görans sjukhus byggdes. Nu är en stor omvandling av hela området på gång. Nya gator ska anläggas, 1 800 bostäder ska byggas och det ska tillföras grundskola och service. Som ett nav mitt i området ligger Greenhouse Sthlm. Det kommer bli ett helt kvarter med bostäder, service och bolagets tillbyggda huvudkontor. – Det är väldigt mycket som händer i hela området. Det är en omfattande detaljplan som innehåller väldigt mycket. Men det här projektet är en avgörande pusselbit i hela omvandlingen och det nya kontoret kommer bli som ett landmärke för nya Stadshagen, säger Maria Stridh Wiik, projektchef på entreprenören Skanska.

ELECTROLUX GROUP FLYTTADE vid millennieskiftet in med sitt huvudkontor i fastigheten som tidigare var ett barnsjukhus. Då valde man att behålla och anpassa fastigheten i stället för att riva och bygga nytt. Nu går man ett steg längre och utvecklar de nya lokalerna med en kombination av gammalt och nytt. Man behåller till stor del de ursprungliga byggnaderna men tillför en ny kontorsdel samt flertalet bostadshus. Det enda som rivits är den gamla entrén och en fasad med tegel som kommer återbrukas. Man lyckades ta vara på cirka 75 procent av teglet som återbrukas på tillbyggnadens fasad. Det motsvarar en besparing på cirka 80 ton koldioxidekvivalenter.

– Det här är ett gigantiskt återbruksprojekt. Ansatsen var att riva så lite som möjligt och återbruka så mycket som möjligt. Den valda vägen att bygga klimatsmart inkluderar en hel del nytänk i stort och smått och ibland får man prova sig fram. Det kräver ett helhjärtat engagemang och ett åtagande både från vår sida som fastighetsägare och utvecklare och från Skanska som entreprenör. Men vi har samma mål och klimatambitioner och tillsammans löser vi utmaningarna som kommer i vår väg, säger Ulrika Kågström, head of Greenhouse Sthlm development, Electrolux Group.

Och ambitionerna är högt ställda. Innan byggnationen drog igång tog Electrolux Group kontakt med SGBC med en förfrågan om att bli pilotprojekt för både kontorstillbygg-

Ansatsen var att riva så lite som möjligt och återbruka så mycket som möjligt

naden och bostäderna vid utvecklingen av påbyggnadscertifieringen NollCO2. De blev antagna. Fokus ligger på att uppnå netto noll-utsläpp genom att hålla nere byggnadernas inbyggda koldioxidutsläpp och klimatkompensera genom lokalt producerad el och värme i solcellsoch solfångaranläggningen högst upp på taket, energieffektivisera i befintligt bestånd och investera i kli-

matkompenserade åtgärder. Enligt preliminära beräkningar kommer man reducera klimatavtrycket med närmare 2 000 ton koldioxidekvivalenter, jämfört med konventionellt byggande. De nya byggnaderna kommer även att certifieras med målet att nå Breeam Outstanding för kontoret och Svanen för bostäderna. – Det klimatsmarta byggandet är en väldigt viktig del i projektet. Men vårt scope är mycket bredare än så. Vi vill göra klimatsmarta val mer lättillgängliga för kvarterets invånare och det omfattar inte bara boendet utan även livet i stort som ätande, mobilitetslösningar, lokalt odlade grödor och örter och få ner andelen fossilt material i avfall med mera. Vi tror på att en viktig motor i den nödvändiga klimatomställningen är just att göra de goda valen mer tillgängliga och liter mer attraktiva, fortsätter Ulrika Kågström.

DEN FÖRSTA ETAPPEN i projektet byggs i samverkan med entreprenören Skanska och omfattar en tillbyggnad av drygt 8 500 kvadratmeter kontor med gröna gårdar på taken, café, restaurang, butiker och träningsanläggning med pool. Till det kommer 6 500 kvadratmeter med ett hundratal bostäder. Kontorsdelen kommer bli en träbyggnad i nio våningar.

– Det här är ett spetsprojekt för Skanska. Det tillhör inte det vanli-

ga att vi bygger så högt med en trästomme. Det är en viktig erfarenhet för oss och vi lär oss hela tiden nya saker under arbetets gång, säger Maria Stridh Wiik.

ÄN SÅ LÄNGE är det ett tidigt skede i projektet. Men den som passerar förbi på S:t Görans gatan kan börja ana hur det nya kvarteret växer fram. Några träpelare pekar upp mot himlen och arbetet med att montera stommen är i full gång. Här finns inget utrymme för väderskydd men allt blottat trä och reglar är försedda med ett skyddande membran som ska förhindra att det tränger in något vatten. Skanska har också tillsatt en speciell resurs med uppgift att löpande kontrollera fukthalten stommen. Det är Byggpartner som är underleverantör av trästommen och den tillverkas av Setra och där det FSC-märkta träet kommer från de mellansvenska skogarna.

– Det var viktigt för oss att allt trä skulle komma från Sverige för att

minimera klimatpåverkande transporter. Även spårbarhet och kravet att skogen ska vara ansvarsfullt odlad och avverkad är viktiga delar av hållbarhetsperspektivet. Därför föll det sig naturligt att välja en stomleverantör där trä hämtats från skogen i Dalarna, säger Maria Stridh Wiik.

DET NYA KVARTERET Greenhouse

Sthlm omfattar även ett nytt torg som öppnar upp mot tunnelbaneuppgången och en grön innergård på kontorsfastighetens befintliga låghusdelar. Det kommer bli sedumtak med solcellspaneler och solfångare. Allt för att klimatanpassa byggnaderna och för att uppnå Noll CO2. Den första etappen som byggs nu är bara en del i kvarteret som totalt omfattar 85 000 kvadratmeter och ska stå klart 2033. När allt är färdigt räknar man med att 3000 personer kommer bo och arbeta i kvarteret.

SAMUEL KARLSSON

Fakta om Greenhouse Sthlm första etappen:

Q Fastighetsägare och utvecklare: Electrolux Group genom Fastighets

AB Gångaren 13.

Q Byggentreprenör: Skanska

Q Entreprenadform: Samverkan

Q Generalkonsult: Archus

Q Omfattning: Cirka 8500 kvadrat-

meter kontor samt cirka 6500 kvadratmeter med ett hundratal bostäder.

Q Avtalet med Skanska:

Värde cirka 500 miljoner kronor

Q Byggstart: 2022

Q Inflyttning: 2024/2025

20 Nummer 13 • september 2023
Greenhouse Sthlm blir navet i nya Stadshagen. FOTO: SAMUEL KARLSSON Ulrika Kågström, head of Greenhouse Sthlm development, Electrolux Group och Maria Stridh Wiik, projektchef på entreprenören Skanska. FOTO: SAMUEL KARLSSON Den gamla entrén som nu har rivits. FOTO: ELECTROLUX GROUP Trästommen är tillverkad från skogarna i Dalarna. FOTO: SAMUEL KARLSSON

HUR LEDER VI

OMSTÄLLNINGEN?

Kraven på ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet ökar. Är branschens chefer rustade att möta dem? Hur ser förutsättningarna ut för att leda hållbara byggen? Det undersöker vi i en ny rapport, baserad på svar från våra medlemmar.

Bland annat visar rapporten att knappt hälften av cheferna har utbildats i hållbarhet – samtidigt som sju av tio uppger att de har hållbarhet som ett direkt ansvar. Vad innebär det för branschen? Och för den enskilda chefen?

Läs rapporten gratis på byggcheferna.se

FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET Följ oss på Linkedin, Instagram eller byggcheferna.se

Säkrare stege

Q Svevia har tagit fram en helt ny typ av stege. Stegens ben kan justeras efter underlaget, den kan spännas fast mot en skyltstolpe och har en praktisk avlastningsyta. Sedan tidigare finns en lösning som kan hakas fast på en stolpe, men idag finns flera olika typer av stolpar där den inte fungerar. Den nya varianten är lättare, vikbar och och respektive ben kan justeras höjdmässigt.

Q Fästanordningen fungerar också som en avlastningsyta där det går att lägga ifrån sig skyltfästen, skruvdragare eller annan utrustning. Stegen spänns fast runt stolpen med hjälp av ett spännband.

www.svevia.se

Sladdlös spikpistol för betong

Q Bosch lägger nu till den första sladdlösa spikpistolen för betong till sitt Professional 18V-system. Bosch GNB 18V-38 Professional fäster gipsskenor i betong eller stål i ett enda arbetsmoment, man slipper förborrning och fästning av ankare och skruvar. Med ett ProCore 18Vbatteri med 4,0 Ah går det att fästa upp till 500 spikar på en laddning.

Q Snabb infästning av gipsskenor i betong och stål.

Q Spikar i hög lastbärande kapacitet, certifierad av ETA/ CE och ICC.

Q Batterisystem för flera märken.

www.bosch.se

Arbetskläder för gravida

Q Blåkläders unika gravidkollektion utökas nu med två plagg: en gravidbyxa för målare och en för hantverkare.

Q Byxorna har mjukt stretchigt tyg vid vid midjan och magen med extra mycket utrymme framtill. Kläderna har i övrigt samma funktion som övriga arbetskläder i sortimentet.

Q Mjuka, bekväma och slitstarka arbetsbyxor som ska underlätta fysiskt arbete.

Q Byxorna i varselfärg är gjorda i skön 4-vägsstretch och är skrapfria med magnetknapp istället för blixtlås. Finns i storlekarna XS-XXL. www.blaklader.se/sv

Hängrännerensare

Q Gardena combisystem hängrännerensare ska vara optimal för rengöring av hängrännor. En borste med solid borst och en skrapa av kvalitetsplast säkerställer effektivt arbete. Rensaren kan enkelt anslutas till vatten, och har en justerbar svängled så att den är lätt att komma åt. www.gardena.com/se

Svensktillverkad badrumsmöbel

Q Den svensktillverkade kommoden Viskan Solid 60 i kulören Sand är en av nyheterna från INR. Möbeln har bra förvaring med rymliga lådor i bredder från 50 cm upp till 120 cm, den senare med två eller fyra lådor och dubbla hoar för den som vill.

Q Finns i Premium White, Light Sand, Still Grey, Black Oak och Accent/NCS.

Q Klassiskt tvättställ i porslin eller ett tunnare i stenkomposit med kantigare form.

Q Tillval: sensorstyrd belysning i och under kommoden samt praktiskt eluttag.

Q 15 års garanti och CE-märkt. www.inr.se

Nya skruvdragare

Q Festool lanserar de nya skruvdragarna CXS 12 och TXS 12.

De är ett perfekt komplement till de större modellerna CXS/ TXS 18. Alla tillbehör till Festools 18V-skruvdragare passar och det kompakta batteriet passar till alla laddare i Festools 18V-sortiment.

Q Skruvdragarna finns i C- och T-form, som namnen CXS 12 och TXS 12 antyder. Med C-form kan man arbeta med exakt precision i borr- och skruvaxeln, medan den klassiska Tformen ska vara lätthanterlig och göra avståndet till arbetsobjektet kort.

Q Väger 1200 gram med batteri och bältesklämma.

Q Tillbehören byts med FastFix och Centrotex-system.

Q Båda kan användas med många olika tillbehör. www.festool.se

Årets kulör 2024

Q Årets kulör 2024 från Nordsjö är döpt till Sweet Embrace – en rosa skir kulör som nu lanseras i tre olika kulörfamiljer. Kulörexperter från Nordsjö och ett team av internationella designproffs har utifrån sina professioner analyserat olika globala samhällstrender. Resultatet är nu sammanställt i trendrapporten ColourFutures 2024 och utifrån denna trendrapport har Årets kulör 2024 Sweet Embrace växt fram. www.nordsjo.se

Fritidshus - ny bok om arkitektur

Q Den nyutkomna boken Svenska fritidshus har underrubriken De lediga dagarnas arkitektur. I den har Arkitektur Förlag har samlat Sveriges bästa exempel på fritidshus, som både är till för att drömma sig bort och för att få idéer och förverkliga dem. Här finns laduliknande ateljéer i skogs- eller ängslandskap, tillägg till gamla gårdar och även några enkla vindskydd.

Q De arkitektkontor som medverkar är; Anders Berensson, Andrén Fogelström, Arrhov Frick, Ateljé Ö, Bornstein, Byggfenomen, Cream, Fabel, Gipp, Helgesson Gonzaga, In Praise of Shadows, Johan Sundberg, Mikael Bergquist, Murman, Nadén, Norell Rodhe, Olsson Lyckefors, Tham & Videgård, Trigueiros, Vida. www.arkitekt.se

22 Nummer 13 • september 2023
PRODUKTNYHETER AV ANNIKA RÅDLUND

Nyligen upphandlade projekt

Byggentreprenör Projektnamn Projektrubrik

Magnus Attemalm AF Bygg Väst AB Kristineberg flerbostadshus Nybyggnad av flerbostadshus i Kristineberg, Borås

Tommy Ekberg Trångsvikens Bygg AB Gräfsåsen Nybyggnad av rötgasanläggning i Östersund

Konkurser i byggbranschen

FÖRETAG KOMMUN

Stockholms län

Kommun Byggkostnad

Borås stad 400-450 mkr

Östersunds kommun 300 mkr

Adam Hedman Consto AB Tegelröret Nybyggnad av flerbostadshus i Botkyrka Botkyrka kommun Ej officiell

Jonas Petré Primula Byggnads AB Ängsbotten 6 Nybyggnad av bostäder m.m. i Hjorthagen

Jonas Petré Primula Byggnads AB kv Klubbacken Nybyggnad av flerbostadshus och ev förskola i Hägersten

Jonas Petré Primula Byggnads AB Fokus Skärholmen delprojekt Ålgrytevägen Nybyggnad av flerbostadhus i Skärholmen

Olle Olsson

Stockholms stad 200-300 mkr

Stockholms stad 200-300 mkr

Stockholms stad 150-300 mkr

Mikael Åstenius Peab Sverige AB Västervångskolan Nybyggnad av F6-skola i Burlöv Burlövs kommun Ej officiell

Katako AB Tyresö

Gigantum Sverige AB Bromma

Papara Bygg och VVS AB Stockholm

Cortea AB Tullinge

Installations B. EL VVS Ventilation

Sverige AB Stockholm

Cgw Entreprenadkonsult AB Solna

Mälardalens maskinputs AB Stockholm

Alltiväggar Stockholm AB Ösmo

Mapi Bygg & Akustik AB Hägersten

Vingner Projekt AB Tyresö

Tango Bygg & städ AB Norsborg

Cortea Hemma AB Tullinge

AH Bygg & Måleri i Stockholm AB Vällingby

TurnKey Construction Sweden AB Stockholm

Lennse Bygg & Besiktning AB Grödinge

Mattias Larsson

Torbjörn Jonasson Tommy Byggare AB Brogården 15 & 20, etapp 3 Nybyggnad av flerbostadshus i Alingsås, etapp 3

Jonas Petré Primula Byggnads AB Centrala Bredäng Nybyggnad av bostäder i centrala Bredäng, Stockholm

Alingsås kommun 200-250 mkr

Stockholms stad Ej officiell

Johan Berggren Peab Sverige AB Veddesta, Etapp 2 Nybyggnad av bostäder i Veddesta, Järfälla Järfälla kommun 100-300 mkr

Johan Berggren Peab Sverige AB Veddesta, Etapp 4 Nybyggnad av bostäder i Veddesta, Järfälla

Helen Johansson Derome Husproduktion AB Rullbanan Nybyggnad av flerbostadshus i Botkyrka

Liselott Bergqvist

Tomas Andersson

Magnus Bertilsson

Peab Sverige AB Botaniska trädgården

Tobias Klaesson Byggkompaniet i Nässjö AB Höglandssjukhuset 201-447B Hus 34

Nybyggnad av växthus och besökscentrum i Göteborg, etapp 2 och 3

Till- och ombyggnad av sänghiss och utegård i Eksjö

Jonas Petré Primula Byggnads AB Magelungens strand Nybyggnad av hyresrätter vid Magelungens strand, Farsta

Jonas Petré Primula Byggnads AB Slakthusområdet, etapp 1, kvarter R

Nybyggnad av bostäder och förskola i Slakthusområdet, Johanneshov, etapp 1

Jonas Petré Primula Byggnads AB Högalid Nybyggnad av flerbostadshus på Södermalm

Jonas Petré Primula Byggnads AB del av Urmakaren 49 och del av Sätra 2:1

Järfälla kommun 100-300 mkr

Botkyrka kommun 150-200 mkr

Göteborgs stad 160 mkr

Eksjö kommun 153 mkr

Stockholms stad 100-200 mkr

Stockholms stad 100-200 mkr

Stockholms stad 100-200 mkr

Nybyggnad av bostäder i Stockholm Stockholms stad 100-200 mkr

Slagsta Vent Teknik AB Södertälje

TKK Bygg AB Vällingby

Verold Service AB Stockholm

DLTO Bygg AB Nacka

DB Contracting AB Skogås

ADMOSE AB Kista

TMS Renovering & Bygg AB Vällingby

Alma Bygg & Måleri AB Järna

RV Plåt&Konsult AB Kista

E.G. Stil & Elegans Måleri AB Vallentuna

ILEX BYGG AB Tumba

Cre8 AB Stockholm

Svenska Konstruktionsfabriken AB Stockholm

Signal Bygg AB Bromma

Mark&Bygg Rimbo AB Rimbo

Sebbes Frakt & Schakt AB Bro

Uppsala län

QS-Vent AB Uppsala

Larsa Bygg AB Uppsala

Södermanlands län

MPT Fastighetsservice i Sverige AB Eskilstuna

Östergötlands län

Glas & partimontage Norrköping AB Norrköping

Jönköpings län

Raymonds Mur & Skorstensrenovering AB Stensjön

Patrik Snödahl

Mikael Hägg Derome Hus AB Utslagsplatsen / Vegeljung, etapp 2

Nybyggnad av bostäder vid stadsdelen Kulltorp, Ängelholm Ängelholms kommun Ej officiell

Lovisa Friberg Skanska Sverige AB Brf Studio115 Nybyggnad av flerbostadshus i Lund

Jonas Petré Primula Byggnads AB Hammarbyhöjden 1:1

Nybyggnad av flerbostadshus och förskola i Kärrtorp

Lunds kommun 130 mkr

Stockholms stad 100-150 mkr

Kronobergs län

Gemla Bygg AB Gemla

Altan dk AB Växjö

Skåne län

Lindbergs Bygg i Vinslöv AB Önnestad

Skandinavisk Betong och Golvteknik AB Landskrona

Ncm Sweden AB Malmö

Erik Lindmark

Rasmus Larsson Fastec Service AB Almnäs Nybyggnad av industrihus i Södertälje

Joakim Reslow Ikano Bostadsproduktion AB Brf Botanikern Nybyggnad av bostäder på Mårtens Fälad, Lnd

Erik Olsson

Fabian Edeland

Carl Silvennoinen

Erik Ehrencrona

Bygg Dialog AB Södermalms IP och Södra Ryds IP

Jonas Petré Primula Byggnads AB Blackebergs gård

Om- och tillbyggnad av idrottsplatser i Skövde

Nybyggnad av flerbostadhus i Blackeberg

Johannes Carlzen T3 Group AB Garvaren Nybyggnad av flerbostadshus och trygghetsboende i Simrishamn

Mikael Svensson Bergman & Höök Byggnads AB

Södertälje kommun 100-150 mkr

Lunds kommun 100-150 mkr

Skövde kommun 120 mkr

Stockholms stad 70-150 mkr

Simrishamns kommun 100-120 mkr

Eddahuset Nybyggnad av flerbostadshus i Uppsala Uppsala kommun 80-100 mkr

Innovativa Fönster Sverige AB Höganäs

Concretab AB Malmö

Lindbergs projektsamverkan AB Ängelholm

Fixavi AB Limhamn

Alemo Production AB Svedala

Kakel & Co AB Bunkeflostrand

Hallands län

Rörtjänst i Varberg AB Varberg

Västra Götalands län

Göteborgs Fasadputs AB Göteborg

Fogelpist Bygg & måleri AB Varnhem

AB Knox Mölndal

Europa Tak AB Svenljunga

Krivab entreprenad AB Göteborg

Erik Olofsson

Magnus Lundberg Byggnads AB Tornstaden Långesands havshotell Nybyggnad av hotell i Öckerö Öckerö kommun 80-100 mkr

Jonas Serrestam Borohus AB Kummelnäs Nybyggnad av parhus i Nacka Nacka kommun Ej officiell

Ove Nilsson Strand Entreprenad Entrèplan Ryhovs sjukhus

Ombyggnad av huvudentré på Ryhovs sjukhus

Michael Henriksson Emrahus AB Flygeltofta Nybyggnad av flerbostadshus i Häljarp, Landskrona kommun

Jonas Serrestam Borohus AB Husensjö Nybyggnad av flerbostadshus i Helsingborg

Jonas Petré Primula Byggnads AB Nytorps Gärde, kvarter D Nybyggnad av bostäder och kommersiella lokaler i Stockholm

Johan Berggren Peab Sverige AB Veddesta, Etapp 3 Nybyggnad av parkeringsgarage i Veddesta, Järfälla

Tomas Ahlberg Peab Sverige AB Kullingshemmet Hus D, etapp 1 Nybyggnad & ombyggnad av äldreboende i Vårgårda, etapp 1

Tomas Ahlberg Peab Sverige AB Kullingshemmet Hus A och B, etapp 2

Nybyggnad & ombyggnad av äldreboende i Vårgårda, etapp 2

Jönköpings kommun 83 mkr

Landskrona stad 60-100 mkr

Helsingborgs stad 70-80 mkr

Stockholms stad 50-100 mkr

Järfälla kommun 50-100 mkr

Vårgårda kommun Ej officiell

Vårgårda kommun Ej officiell

Build For You AB Göteborg

ZMT TAK I SVERIGE AB Uddevalla

ZTR Bygg AB Hisings Backa

ByggVäst Göteborg AB Mölndal

Örebro län

Interoc Akustik AB Örebro

Licora Fastighets & Byggservice AB Örebro

Västmanlands län

BTH Bygg Västerås AB Västerås

Dalarnas län

Byggevallens Elservice AB Särna

Falu Fönster AB Borlänge

Västernorrlands län

Norrlands El & Säkerhet AB Bjästa

Jämtlands län

GÄRDSTA GRÄV AB Östersund

Västerbottens län

Kakelhuset Entreprenad i Umeå AB Umeå

24 Nummer 13 • september 2023
BISNODE KREDIT HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV FÖRETAG INOM BYGG- OCH ANLÄGGNINGSBRANSCHEN SOM NYLIGEN HAR GÅTT I KONKURS. BYGGFAKTA
HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV NYLIGEN UPPHANDLADE BYGG- OCH ANLÄGGNINGSPROJEKT AV VARIERANDE STORLEK.

Effektivisera ditt arbete med SMART

SMART är marknadens mest användarvänliga och detaljerade projektplattform. Verktyget hjälper dig att effektivisera och förenkla ditt dagliga arbete i jakten efter nya affärsmöjligheter och marknadsinsikter på projektmarknaden.

Du kan lämna fler lönsamma offerter och anbud som du har större chans att vinna. SMART är specialanpassat för dig, oavsett om du är entreprenör, underentreprenör, leverantör, konsult eller något annat inom byggbranschen.

Med SMART kan du bland annat

• Övervaka intressanta projekt, företag och sökningar

• Få information om projekt, inblandade aktörer, projektstadie och materialval

• Följa och analysera dina viktigaste kunder, partners och konkurrenter

• Föra anteckningar om relevanta projekt, företag och kontakter

• Få påminnelse om aktiviteter i utvalda projekt via e-post

• Bygga din pipeline med affärsmöjligheter

Besök byggfakta.se och läs mer om nordens vassaste projektdatabas

Här är finalisterna till Plåtpriset 2023

Det är stor bredd på de sex finalisterna till årets upplaga av Plåtpriset. Juryn har bland annat bedömt hur plåtfasadens möjligheter har tillvaratagits.

Det är Link Arkitektur, Fojab, Okidoki, Equator, Krupinski / Krupinska och New Line Arkitekter som står bakom de sex finalbidragen i Plåtpriset 2023. Vinnaren av Plåtpriset

2023 presenteras under evenemanget PLÅT23 den 5 oktober på Sergel Hub i Stockholm. Finalbidragen har en bredd i såväl materialval och utförande som

byggnadstyper; ett nybyggt observatorium, en modern villa, en renoverad biograf, en skola utan korridorer, en högteknologisk dome och ett klassiskt kontorshus. Plåtpriset delas ut i syfte att uppmuntra och hylla innovativt och hållbart byggande. Plåtpriset

2023 tilldelas en svensk arkitektbyrå som under 2022 färdigställt en byggnad på svensk mark, där plåtfasadens möjligheter har tillvaratagits och maximerats utifrån aspekterna form, funktion, innovation och miljö.

REDAKTIONEN

Finalisterna i Plåtpriset 2023 är:

Q Observatoriet, Näs gård

Ort: Rimbo, Norrtälje

Arkitektbyrå: Link Arkitektur

Plåtmaterial: Koppar, Nordic Green Living 1, Aurubis

Plåtslageriarbete/plåtmonta-

ge: Enebybergs Plåtslageri AB, (nu Opejra Täby AB)

Byggherre/beställare: Näs gård

Q Mörrums skola

Ort: Mörrum

Arkitektbyrå: Fojab

Plåtmaterial: Ruukki Vencie S10 i aluminium på fasad. Bandtäckning i lackerad aluminium på taket, RAL 3009, Lindab.

Plåtslageriarbete/plåtmontage:

JT Plåt i Sölvesborg, Hjalmarssons smide AB

Byggherre/beställare: Karlshamns

kommun

Byggföretag: JSB Construction

Q Kvarteret Nattugglan

Ort: Stockholm

Arkitektbyrå: Equator Stockholm AB

Plåtmaterial: Fasadelement och

kassettfasad i föroxiderad mässsingsplåt, Aurubis Weathered Brass. Takpåbyggnad av korrugerad RF stål, FHM Stainless 304 Cannon Bronze. Ventilationstorn i RF valsad och perforerad plåtinklädnad. Guldlackerad perforerad aluminiumplåt i skärmtak från RMIG.

Plåtslageriarbete/plåtmontage:  UPB Group, LW Sverige AB, Plåt ÅC

Bygg AB

Byggherre/beställare: Vasakronan

Byggföretag: Byggstyrning

Q House Rio Ort: Stockholm

Arkitektbyrå: Krupinski / Krupinska

Plåtmaterial: Finkorrugerad aluminiumplåt (W-6/15) i mattsvart kulör RAL 7021, Welltec

Plåtslageriarbete/plåtmontage: Stockholm Hus Industri AB

Byggherre/beställare: Privat

Q Kaparen

Ort: Göteborg

Arkitektbyrå: Okidoki

Plåtmaterial: Fasad tillbyggnad: Aluminiumplåt produkt ”Hybrix” kulör RAL 6028 (Pine green) i metallicutförande, Lamera AB. Fasad nya trapphuskupolen: Kopparplåt (bl.a återbrukad från platsen).

Plåtslageriarbete/plåtmontage: Pogab AB

Byggherre/beställare: Göteborgsfamiljen

Byggföretag: Bra bygg

Q Wisdome, Teknik- och sjöfartsmuseet i Malmö

Ort: Malmö

Arkitektbyrå: New Line Arkitekter

Plåtmaterial: Laserskuren Cor-Ten, Nordmet Nordic Metall Trade AB

Plåtslageriarbete/plåtmontage:  Lödde plåt AB

Byggherre/beställare: Malmö

Museer

Juryn för Plåtpriset 2023 har bestått av:

Q Inga Varg, Varg Arkitekter

Q Pye Aurell Ehrström, Marge Arkitekter

Q Jesper Lövkvist, Utopia

Q Plåtpriset 2023 sponsras av Svensk Byggplåt.

26 Nummer 13 • september 2023
Fr.v övre raden: Observatoriet Näs gård/Link Arkitektur, Kv Nattugglan/Equator, Mörrums skola/Fojab. Fr.v nedre raden: House Rio/Krupinski / Krupinska, Wisdome/New Line Arkitekter, Kaparen/Okidoki.

Han blir ny vd för Lindbäcks

Bygg

Q Lindbäcks Bygg meddelar att de tillsätter ny vd och att det blir en person från bolagets ledning – David Sundström

Han har en bakgrund som näringslivschef både inom Region Norrbotten och Piteå Kommun. Han har också varit vd för Piteå Science Park. På Lindbäcks Bygg har han jobbat sedan 2019. 2022 tog han rollen som affärschef. David Sundström tillträder i sin nya roll som vd den 1 november 2023.

Habitek expanderar till Uppsala

Q Habitek Byggentreprenader expanderar sin verksamhet till Uppsala. För att leda den nya satsningen har Anthony Norén anställts som arbetschef.

Efter 40 år i branschen, varav cirka 20 år i ledande befattningar, har han en gedigen erfarenhet av entreprenader och projektutveckling. Han kommer närmast från rollen som regionchef på Veidekke och har även tidigare arbetat på bland annat Rekab och Peab.

Ny vd och delägare

i Österling Bygg

Q Österling Bygg AB, med säte i Hedemora, har rekryterat Per Wallstedt till ny vd. Företaget är verksamt i hela Mellansverige och har kontor i Hedemora, Sälen och Norberg. Per har lång erfarenhet som vd inom fler bolag i entreprenadbranschen. I samband med att han tar över vd-posten blir han också delägare i bolaget.

Från Gällivare Energi till Ramboll

Q Theresa Savonen, som under de senaste tio åren varit vd för Gällivare Energi, ansluter till Ramboll. Där ska hon ansvara för att bygga vidare på samarbetet med några av Rambolls största kunder inom energiintensiv industri.

Sweco tillsätter ny

hållbarhetschef

Q Sweco Sverige tillsätter Sofie Absér som ny hållbarhetschef för divisionen Transport Infrastructure. Från och med den 1 september är hon en del av Swecos division

Transport Infrastructure. På avdelningen jobbar 1 700 experter inom transportinfrastruktur.

Sofie har över femton års erfarenhet av hållbarhetsarbete från bland annat Skanska och WSP. Hon kommer närmast från Swecos division Environment & Planning där hon haft rollen som Senior Green Transformation Strategist.

Han blir ny vd för Wangeskog

Q Hans Jonsson tar över som vd för Wangeskog Hyrcenter. Han är i dag regionchef för Wangeskog Syd. Han efterträder nuvarande vd:n Peter Dahlsten som lämnar det operativa arbetet och går in som ledamot i styrelsen. Hans Jonsson tillträder 1 januari 2024.

Lambertsson tillsätter ny chef

för affärsorganisationen

Q Lambertsson tillsätter Martin Nielsen som ny chef för företagets affärsorganisation. Han har lång erfarenhet från byggbranschen och har tidigare jobbat på bland annat Skanska som Peab. Han tillträdde den 1 september.

Hifab rekryterar från Ramboll

Q Hifab rekryterar

Michaela Reali till rollen som Affärsutvecklingschef.

Michaela har lång erfarenhet av affärsutveckling, försäljning och anbud. Hon har de senaste tio åren haft fokus på samhällsbyggnadssektorn och kommer närmast från Ramboll, där hon där haft rollen som Tender Manager.

Looström rekryterar ny projektutvecklingschef

Q Robert Abrahamsson är ny projektutvecklingschef på Looström. Han har 25 års erfarenhet av att leda olika typer av kvalificerade konstruktionsuppdrag och kommer närmast från en roll som regionchef på Sitowise/BTB.

SBB har ny ekonomidirektör

Q Samhällsbyggnadsbolaget i Norden, SBB, har förstärkt sin koncernledning med Daniel Tellberg som ekonomidirektör. Daniel Tellberg kommer succesivt ta över ansvarsområden från avgående CFO Eva-Lotta Strid. I och med denna förändring avslutas den pågående rekryteringsprocessen av en ny CFO.

Tidigare var han tillförordnad koncernredovisningschef på SBB och före SBB var han tillförordnad koncernredovisningschef på Magnolia Bostad. Han har bakgrund som controller på flera börsnoterade företag som Atrium Ljungberg och Viaplay Group samt erfarenhet från revisions- och konsultroller på EY och Deloitte.

Anders Fagerkrantz

återvänder till Caverion

Q Caverion fortsätter utveckla region

Öst genom att rekrytera Anders Fagerkrantz som ny regionchef. Han har lång erfarenhet inom fastighets- och byggbranschen och har tidigare arbetat i liknande roll inom Caverion. Efter en tid som vd för Recover Skadeservice återvänder han nu till Caverion där han blir en viktig del i satsningen på att förstärka och utveckla Caverions erbjudande i region Öst. Han tillträdde som regionchef den 18 september då han även tar plats i den svenska divisionsledningen.

Ny försäljningschef för

Swecons region mellan

Q Peter Claesson är ny försäljningschef för region mellan på Swecon Anläggningsmaskiner AB. Han kommer närmast från en roll som marknadschef på en återförsäljare för entreprenadmaskiner. Han har innan det lång erfarenhet från sälj, servicemarknad och företagsledning inom företag som marknadsför gaffeltruckar och anläggningsmaskiner.

Peter är placerad på Swecons anläggning i Spånga, Stockholm.

Svevia rekryterar ny säkerhetschef

Q Svevia har rekryterat Henrik Salonen som ny säkerhetschef. Rollen är ett koncernövergripande uppdrag som omfattar regelverk, rutiner och policyer inom flera delar av säkerhetsområdet. Särskilt fokus i Henriks uppdrag handlar om Svevias arbete med säkerhetsskyddad upphandling med säkerhetsskyddsavtal, SUA.

Han kommer senast från Klarna där han var Head of Physical Security. Henrik har en bred erfarenhet av säkerhetsområdet och han besitter kompetens inom allt från personskydd och personsäkerhet till fysisk säkerhet och SUA.

Ny chef för Veidekkes energioch vindkraftsverksamhet

Q Leif Adamsson är ny arbetschef för Veidekkes arbetschefgrupp Vind-

kraft och Energi. Han kommer närmast

från rollen som projektchef inom samma grupp på Veidekke.

Leif började på Veidekke redan 2001. Han har genom åren haft flera roller, från kalkylator till platschef och projektchef. Han kommer att nu leda den fortsatta utvecklingen av verksamheten inom energi och vindkraft där flera nya projekt

är i gång eller i startgroparna, bland annat batterilagring, ställverk och anläggning av vindkraftsparker.

Structor Miljöbyrån satsar  inom klimatanpassning

Q Structor Miljöbyrån rekryterar Maria Jörle för att möta en ökad efterfrågan på kvalificerad rådgivning. Maria Jörle kommer närmast från Järfälla kommun där hon haft fokus på genomförandefrågor i tidiga skeden, och har tidigare arbetat med klimatanpassningsfrågor på länsstyrelsen i Gävleborg.

Ny vd för Raksystems Sverige

Q Robert Kühnel har tillträtt rollen som vd för svenska konsultbolaget

Raksystems. Robert kommer närmast

från Primär FM Group AB där han varit del av koncernledningen och ansvarat för Fastighetsverksamheten sedan 2019.

Åsa Wigfeldt ny vd för Stockholmshem

Q Den 2 oktober 2023 tillträder Åsa Wigfeldt som vd för Stockholmshem.

Hon har sedan 2019 varit vd för S:t Erik Markutveckling, som äger, förvaltar och utvecklar fastigheter i Stockholm i avvaktan på att de ska omvandlas till bostäder, arbetsplatser eller trafikplatser. Dessförinnan har hon bakgrund från olika ledande befattningar vid exploateringskontoret och de tidigare förvaltningarna markontoret och gatu- och fastighetskontoret.

Åsa tar över från Olle Torefeldt, som varit tillförordnad vd sedan oktober 2022. Innan dess leddes Stockholmshem av Anette Sand, som gick i pension vid årsskiftet 2022-2023.

Höörprofil blir vd för Höörs

Fastigheter

Q Höörs Fastighets AB upplöses från månadsskiftet och två nya bolag träder i kraft: Höörs Fastighets Bostadsaktiebolag och Höörs Fastighets Lokalaktiebolag. De två nya bolagen kommer att gå under samlingsnamnet Höörs Fastigheter.

I samband med delningen har

kommunen sökt en ny vd som ska åta sig båda bolagen i samverkan med resterande delar av kommunkoncernen. Det står nu klart att bolagens nya vd kommer bli Höörprofilen Jesper Sundbärg. Han arbetar nu som plan-, bygg- och projektchef i Höörs kommun.

Han tillträder sin tjänst som vd för Höörs Fastigheter under januari 2024.

Martinsons stärker organisationen inför Norgesatsning

Q Martinsons rekryterar för att möta en ökad efterfrågan av stomsystem i trä för stora byggprojekt både i Sverige och Norge. Hittills i år har tio tjänstepersoner anställts till kontoren i Skellefteå och Umeå. Rekryteringarna berör avdelningar som sälj, kalkyl, konstruktion och projektledning. Årets nyanställningar är: Mikael Lindberg, försäljningschef, Emma Dahlgren, försäljningsassistent, Alma Sandqvist, konstruktion, Axel Modig, konstruktion, Andreas Granstedt, säljare, Joel Vikberg, projektledare, Johannes Lidström, konstruktion, Ida Gripenrot, projektledare, Nils Gustavsson, kalkyl, och Anders Götvall, kalkyl.

Fastighetsägarna stärker upp inom kommersiell förvaltning

Q Johan Andersson ansluter till Fastighetsägarna Service för att stärka och utveckla bolagets erbjudande inom förvaltning av kommersiella fastigheter.

Han kommer senast från en roll som Senior Key Account Manager från CityMark Analys och har tidigare erfarenhet från rådgivande roller kring uthyrning av kontor och lager i hela Sverige.

Nabo tillsätter ny affärsområdeschef

Q Mattias Hellstrand blir ny affärsområdeschef för ekonomisk förvaltning på Nabo. Han kommer närmast från Nabos moderbolag

Odevo där han hade rollen som Strategy & Value Creation Director med Sverige som fokusområde.

Innan Mattias kom till Odevo var han managementkonsult på McKinsey & Company i 6 år. Där ledde han det nationella och internationella teamet med fokus på strategi, digital affärsutveckling och förändringsarbete. Mattias är utbildad på Handelshögskolan i Stockholm med kandidat- och masterexamen inom Redovisning & Finansiering.

27 september 2023 • Nummer 13
Martin Nielsen Daniel Tellberg Henrik Salonen Theresa Savonen David Sundström Michaela Reali Anders Fagerkrantz Leif Adamsson Sofie Absér Anthony Norén Robert Abrahamsson Peter Claesson Maria Jörle Hans Jonsson Per Wallstedt Robert Kühnel Åsa Wigfeldt Jesper Sundbärg Mattias Hellstrand
www.vagjobb.se Nu även Webbutik Vägmärken Trafikanordningar områdesskydd Avspärrning Nu även Webbutik 010-228 15 55 • www.byggakademin.com Framtiden tillhör dig som vill utvecklas Välkommen att utbilda dig hos oss. Vi bygger den modul du behöver www.maxmoduler.se Kundanpassade arbetsbodar och moduler info@maxmoduler.se Leveranssäkert Support/stöd hela vägen 0950-138 88
Johan Andersson

Det planeras också för 105 parkeringsplatser i anslutning till entrén. Byggnaden kommer att ha liknande utformning som den här som byggdes för tre år sedan i Köpenhamn.

Bygger rekordstor gokartbana – inomhus

Sveriges största inomhusgokartbana byggs just nu i Botkyrka utanför Stockholm. Banan kommer att bli en kilometer lång och byggnaden kommer även att rymma mötesrum och en stor restaurang med uteterrass.

– Vi lägger mycket fokus på att minimera vårt miljöavtryck och kommer använda oss av naturlig ventilation, berättar Racehalls vd Flemming Grene Thomsen.

Det första spadtaget till gokartbanan togs i mitten av augusti.

– Att hitta rätt byggplats för det här har varit det mest utmanande, vi har varit i kontakt med många kommuner innan allt blev klart. Det tog nästan ett år innan vi hittade den här marken, säger Flemming Grene Thomsen.

Han berättar att de har haft ett väldigt bra samarbete med Botkyrka kommun under hela bygglovsprocessen.

– Beviljat bygglov var en förutsättning för att vårt avtal om köpet av tre hektar med en privat markägare skulle bli verklighet. Vi är glada att vi har kommit så långt att vi nu är i gång med byggnationen.

DANSKA RACEHALL HAR tidigare byggt två inomhusbanor på hemmaplan.

– Den här platsen påminner mycket om den vi tidigare byggt på utanför Köpenhamn. I Botkyrka är

Vi har som mål att bygga Sveriges största och tekniskt mest avancerade inomhusgokartbana

det också nära motorvägen och det tar bara 20 minuter in till Stockholm city. Så man stör ingen men det är ändå nära för många att ta sig dit. Platserna liknar varandra men byggsättet kommer att skilja sig en del.

– I Köpenhamn använde vi limträbalkar och stora triangelformade betongfundament, den i Stockholm kommer att ha en stålstomme för att det är möjligt att bygga så i Sverige. Byggnaden kommer att ha 90 centimeter betongfundament och resten är isolerande sandwichpaneler. Taket kommer att ha ett stort spann på 75 meter i bredd och 102 meter långt. Av säkerhetsskäl är det inga pelare i mitten.

Gokartbanan i Köpenhamn byggdes 2020 och 2006 byggde de om en fotbollsarena till gokartbana i Århus.

– I Århus är det samma längd på hallen som det blir i Sverige, men vi har inte bestämt ännu om själva körbanan kommer att se likadan ut, layouten är inte klar på den.

Det blir inte bara Sveriges största inomhusgokartbana, han förklarar att det även ska bli den mest miljövänliga.

– Vi använder giftfri specialbensin, led­ljuskällor, solceller och na­

Gokartbanan kommer att vara en kilometer lång. Frisk luft kommer in via galler och ett fläktsystem både över och ovanför marken kommer att göra att avgaserna slussas ut.

turlig ventilation. På västra sidan kommer det att vara tre stora fläktar som blåser ut luften och på östra sidan kommer det att vara öppna galler där friskluft kommer in. Inuti hallen kommer det också att vara fläktar som blåser luft mot utsuget.

30 gokarts kommer att finnas startklara vid öppningen som är om ungefär ett år.

– Under gokartparkeringen kommer det också att byggas ett ventilationssystem så att avgaserna sugs ut direkt via inbyggda kanaler.

Han berättar att gokartbanan

Racehall Stockholm kommer att vara på drygt 7 500 kvadratmeter och den integrerade entrébyggnaden cirka 1 400 kvadratmeter.

BILD: RACEHALL

kommer att vara på drygt 7 500 kvadratmeter och den integrerade entrébyggnaden cirka 1 400 kvadratmeter, varav O’Learys kommer att husera på hälften av den ytan.

– Restaurangen kommer att ligga på övervåningen och det kommer även att byggas en utomhusterrass och mötesrum.

O’Learys kommer att ha 170 platser och besökarna kommer att kunna följa det som händer på banan både via TV­skärmar och panoramafönster.

Racehall Stockholm

Q Var: Tysslinge/Botkyrka nära E4/E20-avfarten vid Moraberg på väg 225.

Q Bygger: Gokartbana på 7 500 m2 och en integrerad entrébyggnad på 1 400 m2 varav 700 m2 blir restaurang. 105 parkeringsplatser.

Q Byggstart: Augusti 2023

Q Beställare: Racehall

Q Totalentreprenör: RO-Gruppen

Q Fördigbyggt: Hösten 2024

Led-belysning för olika användningsområden

28 Nummer 13 • september 2023
ANNIKA RÅDLUND Racehall bygger Sveriges största gokarthall, taket kommer att bli 102 meter långt och 75 meter brett. BILD: RACEHALL BILD: RACEHALL
www.demex.se PASSA PÅ ATT FÖRBEREDA DIN BYGGARBETSPLATS INFÖR MÖRKARE DAGAR! LED 4 X 320W HANDTAG UTDRAGBARA STÖDBEN UTDRAGBARA HANDTAG 359˚ BISON LIGHT 7M TOTAL UPPLYST YTA PÅ: 4300m2 - 4x320W
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.