Örebro - Mitt i livet nr 2/2023

TEMA:

sitt

”Ett experiment dömt att misslyckas”

Hemma är inom er!

JESUS SÄGER att Guds rike finns inom oss. I bästa fall är platsen inom oss en plats dit ingen annan har tillträde utom den vi bjuder in. En trygg plats där jag kan vara mig själv med mig själv och med Gud som redan är där.

Trots det så behöver vi som lever i världen andra hem. De fysiska platserna är viktiga för oss. Hemma är ett fint ord. Vi vet kanske djupt inom oss att de är tillfälliga. Den som levt länge och bytt bostad, skalat ner och sett andra lämna sina hem, vet att våra hem är provisoriska. Ändå är det viktigt att fylla hemmen med det som vi känner oss väl till mods av. Så skapar vi, om vi kan, platser som ger oss hemkänsla med saker och personer vi har ett förhållande till. Och behöver vi flytta tar vi med oss något av det som är hemma för oss. Och Gud hänger med.

VÅRA KYRKORUM och församlingshem ska påminna oss om det hemma som Bibeln berättar om: den annorlunda platsen där Gud blir allt i alla. Det vi beskriver med vår mänskliga otillräcklighet i språk, musik och bilder. Jag hoppas att vi i Örebro pastorat kan hjälpas åt att vårda och skapa många platser där alla kan känna sig hemma. Trygga platser där vi kan möta Gud, oss själva och andra. Platser där vi kan dela med varandra det som är vårt liv.

Livet är grundläggande provisoriskt. Kanske måste vi lämna en plats för att gå till en annan. Det kan vara utmanande och sorgligt,

Dopet — livets första fest

ÄR DET enbart små barn som kan döpas? Måste vi som föräldrar tro på något särskilt sätt för att få döpa vårt barn? Vad kostar det? Kan vi hyra en lokal för dopkaffe? Det är några av de vanliga frågor som många har kring dop. Filmen Dopet — livets första fest visar att alla är välkomna att döpas, oavsett ålder. Vid ett barndop hänger det inte på hur föräldrarnas tro ser ut, det är gratis och det finns ofta bra lokal att hyra om man vill ha en dopfest.

➤ FÖLJ Svenska kyrkan Örebro på Facebook och Instagram så du håller koll på allt som händer hos oss.

Utmaningarna när Hanna Sahlberg försökte bli kines s 4–7

Barndag och Pilgrimsvandring lockar till Tångeråsa s 8

Gör din egen ”kyrkolekparksturné” s 9

Så jobbar kyrkogårdsförvaltningen med hållbarhet s 10–12

Numrets kulturarv:

S:t Mikaels gamla kyrka s 14

Så bryter Svenska kyrkan ensamheten i sommar s 15

Malin Toftgård, Porten sid

Örebro – Mitt i livet ges ut av Svenska kyrkan Örebro pastorat och delas ut fyra gånger per år till alla hushåll i de åtta församlingar som ingår i pastoratet: Adolfsberg, Almby, Edsberg, Längbro, Mikael, Mosjö-Täby, Nikolai och Olaus Petri.

Nästa nummer utkommer den 6 september 2023.

Redaktion för detta nummer: Joakim Arenius, Camilla Johansson Wall, Cecilia Andersson, Andreas Axinge, Therese Blixt, Cathrine Gustavsson, Agneta Larsson, Johanna Sjölin, Madelen Straubhaar, Matti Tordsson, Alba Walin och Eva von Walter.

Adress: Svenska kyrkan, Storgatan 27, 703 63 Örebro. E-post: orebro.mittilivet@svenskakyrkan.se. Ansvarig utgivare: Anders Lennartsson, kyrkoherde för Örebro pastorat, tfn 019-15 46 09, e-post anders.lennartsson@svenskakyrkan.se. Kontaktuppgifter till Svenska kyrkans församlingar och verksamheter i Örebro hittar du på svenskakyrkan.se/orebro eller genom att ringa informationsservice på 019-15 45 00. Produktion: Verbum AB. Tryck: BrandFactory, Farsta, 2023.

Omslagsfoto: Ulla-Carin Ekblom

ANDERS LENNARTSSON

MILJÖMÄRKT Trycksak 3041 0701

”Behöver vi flytta tar vi med oss något av det som är hemma för oss.”

I detta nummer:

”Vi möter mellan 45 och 70 unika individer varje dag.”

16

Vilket är ditt bästa utflyktstips på hemmaplan?

I Fiskekonfa finns plats för både aktiviteter och viktiga samtal.

Konfirmation ger livsavgörande intryck

Snart har de runt 200 ungdomar konfirmerats som det senaste året deltagit i någon av de konfirmationsgrupper som Svenska kyrkan Örebro ordnar. Nu tar de nästa steg — med ny kunskap som kan påverka hela deras liv.

För många ungdomar blir konfatiden en speciell period i livet. Tiden fylls av träffar och läger, de får nya kompisar och tid för viktiga samtal om kärlek, tro, hållbarhet, solidaritet och empati. Helt enkelt samtal om vad det innebär att vara människa.

Under konfatiden åker flera av grupperna på kortare eller längre resor. En del av resorna har tidigare gått till koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau. Det är tunga besök, som noga förbereds i konfagrupperna. Samtidigt märker ledarna hur dessa besök ger livsavgörande intryck — kunskap och medvetenhet som förändrar ungdomars liv för alltid.

— Det är viktigt att inte bara höra berättelserna utan också se platsen. Vi väjer inte för de svåra frågorna, om all

ondska i världen när Gud är god. Samtidigt visar vi på Jesus som världens ljus, och att varje individ har ett val: att välja det onda eller det goda, säger Kent Karlson, präst och konfaledare.

Under pandemin, när grupperna inte kunde träffas som vanligt, såg Svenska kyrkan en minskning av antal konfirmander. Den trenden har vänt. Nu ökar antalet ungdomar som konfirmerar sig.

— Vi har blivit bättre på att lyfta fram konfirmationen och förklara vad den innebär. Många nöjda ungdomar gör i sin tur att fler vill testa. Det ger ringar på vattnet, säger Therese Blixt, församlingspedagog och konfaledare.

CATHRINE GUSTAVSSON

Anmäl dig till höstens konfa!

Ska du börja åttan i höst? Då är det hög tid att anmäla sig. Gaming, dans, bergoch dalbana eller fiske – det är några av Svenska kyrkans 13 nya konfagrupper i Örebro. Vi ses!

➤ LÄS MER på svenskakyrkan.se/ orebro/konfirmand

Gun-Britt Nyman

– Det är Café Nikolai. Där finns trevliga människor, en mysig miljö och gott fika. Jag brukar gå dit med min syster, speciellt när det är fint väder.

David Fredlund och Elis Hedlund

– På sommaren

är det Wadköping. Vi brukar ta en mjukglass på ett café, gå i parken och ibland mata ankor. Det är en väldigt chill plats att hänga på.

Lovisa Dalbark

– Jag rekommenderar någon av vandringslederna runt Trystorps Ekängar.

Tea Lysén

– Jag åker gärna dressin. Det kan man till exempel göra i Gullspång.

ENKÄTER: WILMA EWERKLOU OCH JOAKIM ARENIUS

FOTO: JOHAN ARMÖ/MARIE WESTLING

Samlingen av kinesisk konst från Yunnan följer Hanna Sahlberg när hon flyttar, som själen i hennes hem. En är Den skamliga dansen av Lu Yingdong. ”Den påminner mig om lukten av provinsens röda jord”, säger hon.

Tema: Hitta sitt hemma

Hanna Sahlberg, journalist och författare:

”Konflikter skickade folk till vårt köksbord”

Hon har två operativsystem i huvudet, älskar bergen och kan sakna den person hon är i Kina. Nu jobbar

Hanna Sahlberg för att landa i Örebro samtidigt som hon fortsätter som Kinakommentator för Sveriges Radio.

”Hemma bär man i bästa fall med sig”, säger Hanna.

UNDER MÅNGA år har Hanna Sahlberg varit radiokorrespondent i Kina för Sveriges Radio. Flera gånger varje vecka hördes hennes reportage. Hon beskriver sin uppväxt mitt på Närkeslätten som i högsta grad internationell, med en mamma som jobbade med flyktingar — delvis i kyrkans regi — och en farfar som var pastor med starkt missionsengagemang.

— Krig och konflikter skickade folk hem till vårt köksbord. Jag fick tidigt intrycket att världen är stor och oavsett varifrån en person kommer har vi något gemensamt att prata om, berättar Hanna.

Det är lätt att förstå att de upplevelserna

Hanna

Sahlberg

påverkade Hannas val i livet, att bli journalist. Så 20 år gammal drog hon till Kina: en nyfiken journalist med höga ambitioner. Hon ville helt enkelt (!) bli kines. Och utgångspunkten var att lära sig kinesiska. — Jag ville lära mig språket, kulturen och deras sätt att tänka. Jag ville inte vara sämre än de som kommer till Sverige och förväntas bli svenskar. Allt kommer med språket. Förstår du språket förstår du logiken, hur man tänker, vad man bör säga.

Ålder: 42 år. Familj: tre barn. Yrke: journalist och Kinakommentator på Sveriges Radio. Utrikeskorrespondent för Sveriges Radio i Kina 2006—2011 och 2015—2019. Nu även författare.

Aktuell: Med boken Den osynliga muren: Rapport från mitt misslyckade försök att bli kines

HANNA BESKRIVER processen som att ha dubbla operativsystem i huvudet. I dag kallar hon det ett experiment som inte kunde lyckas. Men Hanna är inte den som

TEXT: CATHRINE GUSTAVSSON FOTO: ULLA-CARIN EKBLOM

Tema: Hitta sitt hemma

Målningen i traditionell kinesisk vattenfärgsteknik av konstnären Liu Lifen skapades under hennes vistelse i Sverige.

lägger sig ner utan en rejäl fight.

— Jag såg utlänningar leva som superrika i Kina och omge sig med lyxig service. Det var jag inte intresserad av. Jag sökte sammanhang för att få ett utbyte där vi glömde bort vem av oss som var utlänning.

Det blev tillsammans med konstnärer och journalister som Hanna upplevde att hon kunde bidra med den hon själv är, utan att alltid bli stämplad som främling.

De senaste månaderna har Hanna jobbat intensivt med sin bok Den osynliga muren: Rapport från mitt misslyckade försök att bli kines.

— Mitt mål har varit att förmedla känslor, berätta om människors liv och val. Jag hoppas att läsarna ska komma nära de personer jag beskriver, och få del av den upplevelse jag fått genom att leva och bo i Kina.

BOKEN FÖLJER en tidslinje, där det förändrade samhällsklimatet i Kina tydligt framträder. Hanna beskriver hur hon påverkades av den allt starkare diktaturen och kontrollen.

— Det blev tryckande att leva i Beijing. Det påverkade mig

starkt. Jag är säker på att många här i Örebro förstår vad det betyder när jag pratar om att leva i en diktatur, och att till slut välja att lämna.

— Jag har förlorat mina journalistkollegor under de här åren, den frihet vi en gång hade. Det innebär att jag värdesätter demokratin som finns här i Sverige. Samtidigt vet jag att det är skört. Strax före pandemin valde Hanna att flytta till Sverige med sin familj.

Hur har det varit att komma hem till Sverige igen?

Hanna vrider sig, både i stolen och i sitt svar. Att kalla Sverige för ”hemma” kommer inte med självklarhet. Hon kan längta till Kina, till sitt sammanhang där. Vakna och med automatik börja prata kinesiska. Upplever att en del av henne ligger i träda.

— Vi har flyttat hit nu, men hemma bär man i bästa fall med sig. Hemma för mig är en plats där jag känner mig trygg. Var jag vill bo? På ett bra ställe med några träd, fåglar och sköna berg. Med frid, lugn och tydliga horisonter.

HON VISAR bilder från familjens liv i Kina, med odlingar och utflykter till bergen.

— Det påminner om Kilsbergen. I Beijing tog det oss tre timmar genom trafikstockningar för att komma dit, så det är

Jag sökte sammanhang för att få ett utbyte där vi glömde bort vem av oss som var utlänning.

Teet heter Pu’er och framställs i södra Yunnan.

smidigare nu att ta sig till Ånnaboda.

Hanna har hela tiden pratat svenska med sina barn, men hon vill inte recensera hur de tycker det är att flytta till Sverige.

— Jag hoppas de fått med sig något av det jag fick som barn: att världen är stor och varierande, att det går att hitta ”hem” i den och att det är intressant med språk och olikheter. Jag vill att de ska få en frihet och bli modiga, självständiga personer.

Vad har din tro betytt för dig?

— Kanske har jag inte varit så rädd för hot och påtryckningar som kinesiska myndigheter utövar, säger Hanna.

I Kina gick hon till en av de närmaste kyrkorna, en statligt godkänd.

— Där fanns teologer som hade en förmåga att predika utan att röra vid saker som är politiskt känsliga.

Enligt Hanna är alla samfund i Kina utsatta för stor press.

— Alla påtvingas en politisk styrning, en ”kinesifiering” som myndigheterna kallar det. Både katoliker och muslimer är hårt ansatta och är tvungna att visa var de har sin lojalitet. Prästerna förväntas sätta kommunistpartiet högre än Gud, och muslimerna tvingas ta bort symboler som kupoler och halvmånar.

I Örebro har Hannas närmaste församling inom Svenska kyrkan blivit en plats för tro och gemenskap.

— Det är skönt. Jag känner mig hemma där.

Demokratiakademin: Tillbaka för 7:e året i rad

Demokratiakademin, en feriepraktik för gymnasieungdomar i Örebro, arrangeras nu för sjunde året i rad.

Den röda tråden i konceptet är att demokrati är grunden för mänskliga rättigheter, som i sin tur skapar möjlighet för religionsfrihet.

— Det började med att jag hade ett föredrag om religion och demokrati på Tegelbruket. Ungdomarna tyckte det var så spännande att de ville ha en egen kurs om ämnet, säger Ola Frideblad från Svenska kyrkan.

Under några veckor får ungdomarna lära mer om grundläggande samhällsfrågor. Det blir många samtal, bland annat om religion, fred, våld, psykisk ohälsa och hbtqia+. Ungdomarna möter också representanter från Svenska kyrkan, syriskortodoxa S:ta Mariakyrkan och Örebro moské.

Bakom initiativet står Svenska kyrkan Mikaels församling, allaktivitetshuset Tegelbruket och Örebro kommun. CATHRINE GUSTAVSSON

Fred är ett av många ämnen som ungdomarna i Demokratiakademin får prata om.

Vinn Hannas bok!

Hanna Sahlberg är Kinakommentator. Var jobbar hon? 1. Sveriges Radio X. Dagens Nyheter 2. Sveriges Television

Skicka in ditt svar senast den 1 augusti tillsammans med namn och adress, så har du chans att vinna ett signerat exemplar av boken Den osynliga muren: Rapport från mitt misslyckade försök att bli kines.

SKICKA TILL: orebro.mittilivet@svenskakyrkan.se eller till Örebro Mitt i livet, Svenska kyrkan, Storgatan 27, 703 63 Örebro. Märk svaret ”Hannas bok”.

Ola Frideblad.

Träd, fåglar och sköna berg är viktigt för Hanna.

Tångeråsa kyrka är en av Sveriges äldsta träkyrkor.

Pilgrimsvandra till musikgudstjänst

18 juni, 9 och 30 juli i Tångeråsa kyrka

Tångeråsa en självklar träffpunkt i sommar

En av Sveriges äldsta träkyrkor och ett nära samarbete mellan Svenska kyrkan och Tångeråsa bygdeförening. Det är grunden för att skapa en träffpunkt i Tångeråsa som lockar alla åldrar.

Varje söndag hela sommaren, fram till den 13 augusti, är det söndagsöppet i Tångeråsa. Det bjuds ett digert program med allt från friluftsgudstjänster och pilgrimsvandringar till veteranbilsträff och öppen visning i kyrkan. Det finns också möjlighet att besöka bygdemuseet, fika i våffelstugan och fynda på loppisen.

Två söndagar är det Barnda gar. Då finns det aktiviteter som barn och famil jer kan sysselsätta sig med. Vad

sägs om att gå balansgång, pyssla och spela spel? I Tångeråsa kyrka tittar kyrkråttorna fram och berättar spännande saker.

FRÖKEN KERSTIN leder en gammaldags skola, med griffeltavla och kulram som viktiga hjälpmedel. Tångeråsa bygdeförening visar och lär ut om olika hantverk från förr, till exempel hur man spinner, kardar och väver.

— För oss i Svenska kyrkan är dessa sommarsöndagar i Tångeråsa viktiga mötesplatser. Alla är välkomna, och vi ser hur det blir enkla varma möten. Jag är speciellt

glad över att så mycket passar barnen, och att det inte kostar en massa pengar för att vara med, säger Ewa Kummelås, församlingspedagog i Svenska kyrkan Edsbergs och Mosjö-Täby församlingar.

TÅNGERÅSA ÄR en av Sveriges äldsta träkyrkor, så enbart den är värd en tur till platsen. Den byggdes på 1200- och 1300-talen. Väggarna är klädda med spån, från olika tider och med olika former. Några spån är till och med kvar ända från när kyrkan byggdes. Allt som händer i Tångeråsa är ett samarbete mellan Svenska kyrkan och Tångeråsa bygdeförening.

CATHRINE GUSTAVSSON

➤ LÄS MER om sommaren i Tångeråsa på svenskakyrkan.se/orebro/sommar

Fröken Kerstin Högberg bjuder in till gammeldags skola under Barndagarna i Tångeråsa.

Ewa Kummelås, församlingspedagog.

FOTO: HERBERT NEUWIRTH FOTO: ALEXANDER VON

tips för aktiva sommardagar

FOTO:ÅSASJÖSTRÖM

Utställningen This is Me:

Kyrkguiden leder rätt

Icke-binäras livsberättelser

I This is Me berättar icke-binära personer om sina liv. DEN SENASTE tidens stigande priser har påverkat mångas liv. Det är inte längre självklart att ha råd att åka långt och kosta på sig dyra aktiviteter. Men det finns alternativ som kan göra sommaren ljuv — inte tuff och dyr. Hos Svenska kyrkan i Örebro pastorat är det öppet hela sommaren. Sommarcaféer, konserter, andakter, gudstjänster och pilgrimsvandringar — det finns mycket på programmet, och det är möjligt tack vare Svenska kyrkans medlemmar.

Gör din egen lekparksturné

● Adolfsberg, S:t Mikael, Längbro och Mosjö. Det är några av Svenska kyrkans församlingar i Örebro som har en lekpark i nära anslutning till kyrkan. Varför inte göra en egen liten lekparksturné i sommar? Kanske hittar du en ny favoritlekplats. Vid flera av kyrkorna finns även sommarcaféer. Annars finns gott om utrymme att slå sig ner med egen fikakorg.

● Har du tänkt på att de 3 000 kyrkorna som finns i vårt land är spännande utflyktsmål? De är fulla av historia och kultur, samtidigt som många har öppet med samlingar och aktiviteter under sommaren. Genom Svenska kyrkans Kyrkguiden (som finns som app och på hemsidan) hittar du sommarkyrkor, träkyrkor, medeltida kyrkor och moderna kyrkor — och mycket mer.

➤ SCANNA QR-KODEN för mer information om KYRKGUIDEN

Guidningar i Olaus Petri och

S:t Nicolai

● Är du intresserad av att lära mer om två av Örebros fantastiska kyrkor? Välkommen på guidade visningar i Olaus Petri kyrka och i S:t Nicolai kyrka. De sker vid flera tillfällen i sommar, är gratis och kräver ingen anmälan.

Tack vare alla medlemmar kan Svenska kyrkan i Örebro ordna arrangemang och aktiviteter som inte kostar något att delta i.

Pilgrimsvandring i stan 15–17 september

➤ MER INFORMATION på svenskakyrkan.se/ orebro/nyheter/ pilgrimistan

Komtek vid S:t Nicolai kyrka

● Gillar du klurigheter? Är du hemma i stan en del i sommar? Välkommen till kyrkparken vid S:t Nicolai kyrka! Sju fredagar i rad, med start den 30 juni, finns Komtek på plats klockan 10—15. Det blir spännande och roliga byggprojekt, sportaktiviteter och tekniska utmaningar.

Läs mer på svenskakyrkan.se/ orebro/sommar

I SOMMAR och höst finns möjlighet att se utställningen This is Me i Örebro. I den berättar icke-binära personer i olika åldrar om sina olika livsresor. De delar sina tankar, reaktioner och känslor. Alla har de samma längtan att bli accepterade och erkända precis som de är. Utställningen är gjord av fotograf Åsa Sjöström och journalist Ida Persson Lännerberg. Under sommaren och hösten kommer den att turnera mellan flera av Svenska kyrkan Örebros kyrkor.

➤ MER INFORMATION på svenskakyrkan.se/orebro/nyheter/thisis-me---utstallning

I denna ljuva dyra sommartid

Välkommen till oss i stället

svenskakyrkan.se/orebro/sommar

FOTO: GUSTAF HELLSING / IKON

FOTO: CATHRINE GUSTAVSSON

Här går hållbarheten som en grön tråd genom alla beslut

Mullrik

från komposten,

till den egna energiförsörjningen, batteridrivna trimmers och biodepåer där mikrolivet frodas. På Norra kyrkogården i Örebro arbetar man med hållbarhet — varje dag. ”Vi vill att det ska finnas någonting kvar till nästa generation”, säger Susanna Pajula, driftchef på Svenska kyrkan Örebros kyrkogårdsförvaltning.

DET VÅRAS på Norra kyrkogården i Örebro. Grönskan breder stolt ut sig och trädkronorna sjunger tyst i lätt bris. Fågelsång här och en… golfbil där, som knappt ger ifrån sig något ljud alls.

Det går en röd, eller snarare grön, tråd genom kyrkogårdsförvaltningen i Svenska kyrkan Örebro. I alla beslut som fattas utgår man från att det ska vara så hållbart som möjligt. Truckarna — alltså, de där tysta golfbilarna — är batteridrivna och hela fordonsflottan är fossilfri. Precis som alla maskiner. Trimmers och häcksaxar går på batteri i stället för på bensin. Målet är att vara helt fossilfria år 2025.

— Det kommer vi klara, med några få undantag, berättar Susanna Pajula.

Att arbeta fossilfritt är en del, att återbruka så mycket som möjligt en annan. Susanna och hennes kollegor tar bland annat tillvara trädgårdsavfallet för att tillverka egen planteringsjord.

— Vi har en stor kompost här där vi samlar trädgårdsavfall från pastoratets alla kyrkogårdar. På sikt räknar vi med att kunna tillverka all egen jord. Men vi behöver hitta en lösning på hur vi ersätter torven, som finns i den jord vi köper i dag. Där får vi klura på bra alternativ.

Och mer då? Jo, de har anlagt biodepåer av framför allt större ekar, där insekter — som skalbaggar — stortrivs i nedbrytningsstadiet. Vilket i sin tur blir ett sätt att bevara arter. Ett annat återbruk, som kan upplevas kontroversiellt, är återbruket av gravstenar.

— Som anhörig har du en grav-

planteringsjord

solceller

TEXT: MARIA WIDAR FOTO: ULLA-CARIN EKBLOM

Susanna Pajula, driftchef och miljösamordnare.

”Det är väldigt roligt att vara med på den här resan”, säger Jon Loo, lagbas på Norra kyrkogården, här mitt i en flishög.

nar stenen i vår ägo. Då kan vi avidentifiera den och använda stenen på nytt, i stället för att skicka den på kross. Varför frakta sten från Kina när vi har stenar här? menar Susanna Pajula.

HÅLLBARHETSARBETET PÅGÅR på alla kyrkogårdar i hela Örebro pastorat, och det finns ett stort engagemang bland medarbetarna, konstaterar Susanna.

— Alla kommer med egna tankar och idéer om hur vi kan bli ännu mer hållbara och det gör mig så glad och stolt!

Susanna berättar om en workshop de hade, där alla fick bygga insektshotell och fågelholkar.

— Det är en av de finaste dagarna jag haft här, energin gick att ta på. De stod som travhästar och ville dra i gång.

En som utan tvekan är med på tåget är Jon Loo. Han är lagbas på Norra kyrkogården.

— För att lyckas med odling och växter behöver du växtbäddar med ett myller av liv. Därför är det naturligt för mig att

Gamla ekar har blivit biodepåer för insekter. Det är ett sätt att bevara arter. Susanna Pajula och Jon Loo ser det som ett bra sätt att arbeta med hållbarhet. Eldrivna fordon är standard för Jon Loo och hans kollegor på Norra kyrkogården.

tänka kompost, säger han och fortsätter:

— Visst kan det vara kämpigt att arbeta på nya sätt. Vi har ju våra rutiner och en stor kyrkogård att sköta. När vi bytte ut förbränningsmotorer mot el- och batteridrift, till exempel, fick vi maskiner med en annan kapacitet och som också sköts på andra sätt. Men, det är väldigt

Hållbart på kyrkogården – det här görs!

Kyrkogårdsförvaltningen i Örebro pastorat gör mycket för att värna miljö och biologisk mångfald. Här är några exempel:

✔ Gräset får växa högt på utvalda delar av kyrkogårdarna.

✔ Installation av solpaneler

✔ Egen jordtillverkning

✔ Egenproducerad växtnäring i form av nässelvatten och gröngödsling

✔ Fossilfri fordonsflotta

✔ Batteridrivna maskiner

✔ Biodepåer, för bevarande av arter

✔ Återbrukade gravstenar

roligt att vara med på den här resan.

Vad är roligast?

— Med tanke på hur det ser ut med klimatet ger det en tillfredsställelse. Ensam kan inte göra mycket, men tillsammans kommer vi långt.

SEDAN MARS i år är Svenska kyrkan i Örebro miljödiplomerat, vilket även inkluderar kyrkogårdsförvaltningen. Diplomeringen innebär att allt arbete med miljöfrågor ska ske på ett systematiskt och strukturerat sätt. Mycket görs och mer kommer att göras. Det finns bland annat planer på en solcellspark vid sidan om kyrkogården. Dessutom diskuterar man en ny typ av skötsel av kyrkogårdarna.

— Låter vi gräset växa upp en bit tittar vitklöver fram. Det lockar till sig insekter vilket i sin tur bidrar till biologisk mångfald. Vi behöver fråga oss om vi bara ska ha välvårdade eller också välmående kyrkogårdar, menar Susanna Pajula. ●

Ett uppskattat insektshotell.

Återanvända gravstenar kan snart bli verklighet.

Därför instiftar Svenska kyrkan nytt miljöpris

Svenska kyrkan har som mål att vara klimatneutral år 2030 – och nu instiftar man ett helt nytt miljöpris. ”För att lyfta initiativ som skapar hopp och leder till förändring”, säger Örebro pastorats miljöstrateg Sara Bronner.

Svenska kyrkans miljöpris i Örebro kommer delas ut årligen till en person eller en grupp personer, med Örebrokoppling, som genom sina idéer bidrar till ökad ekologisk hållbarhet. Prissumman är 10 000 kronor.

— Klimatkrisen är i högsta grad en andlig och existentiell fråga. Svenska kyrkans medarbetare möter allt fler människor med oro och ångest — men också skuld och skam — i relation till klimatet. Med miljöpriset vill vi lyfta hopp -

SÅ NOMINERAR du till Svenska kyrkans nya miljöpris!

● Du nominerar dig själv eller någon annan genom att fylla i formuläret på svenskakyrkan.se/orebro/miljopris senast 10 oktober.

● Juryn består av flera tunga hållbarhetsexperter: Anna Ekström, ordförande i kommunstyrelsens hållbarhetsutskott, Örebro kommun, Markus Lutteman, författare och klimatkommunikatör, Michael Nausner, forskare i systematisk teologi, och Catharina Wennerlund, kvalitets- och hållbarhetschef på Öbo. Från Svenska kyrkan i Örebro deltar Timmy Leijen, kyrkorådsordförande, som varit med och klubbat en rad tuffa hållbarhetsmål för Örebro pastorat.

fulla exempel och främja lokala initiativ, säger Sara Bronner, miljöstrateg hos Svenska kyrkan Örebro pastorat. Nomineringsperioden är 10 juni till 10 oktober. Priset, som delas ut på domsöndagen den 26 november, kommer gå till ”en person eller en grupp personer som genom sina idéer, insatser, projekt, företag eller sitt skapande bidrar till ökad ekologisk hållbarhet”. Med priset hoppas Svenska kyrkan kunna bidra till fortsatt utveckling av pristagarens idé.

— Klimatfrågan påverkar både oss som lever i dag och kommande generationer, säger Anders Lennartsson, präst och kyrkoherde i Örebro pastorat. Att arbeta för hållbar utveckling är kristen tro i handling. Vi gör det av kärlek till Gud och skapelsen — och för att konkret handling leder till hopp.

Örebro med i pilotprojekt om återbrukande

DET FINNS och behövs mycket möbler runt om i Svenska kyrkans alla församlingar. Nu har ett pilotprojekt startat för att öka möjligheten att återbruka möbler och inventarier.

Genom det nya projektet skapas en digital ”bank” av sådant som inte längre behövs på en plats. Målet är att dessa möbler ska hitta till en ny församling och få nytt liv. I projektet kopplas även möbelrenoverare in.

— Det är ett konkret sätt att arbeta med hållbarhet och jag hoppas att det kommer få stort genomslag när allt fler församlingar inom Svenska kyrkan blir med, säger Sara Bronner, miljöstrateg inom Svenska kyrkan Örebro.

PILOTPROJEKTET DRIVS av Göteborgs stift. Svenska kyrkan Örebro pastorat är ett av fyra pastorat som är med från start. På sikt är målet att även skapa lokala bytesmöjligheter där till exempel kommuner och regioner ingår.

CATHRINE

GUSTAVSSON

CECILIA ANDERSSON

Sara Bronner, miljöstrateg.

På Krematoriet på Norra kyrkogården har stolar renoverats för att kunna fortsätta användas.

Numrets kulturarv: S:t Mikaels gamla kyrka

» I skärningspunkten mellan Baronbacken, Gamla Hjärsta och Vivalla ligger Örebro pastorats yngsta kyrkobyggnad. I kyrkparken, bland vackra, höga, gamla träd, hittar vi S:t Mikaels kyrka i rött tegel, byggd 1983.

Alldeles intill kyrkan fångas lätt uppmärksamheten av en byggnad som är be tydligt äldre. Det är S:t Mikaels gamla kyrka. Den är byggd på 1700-talet, men inte som kyrkobyggnad, utan som sädesmagasin.

Det var på 1950-talet, då Baronbacken byggdes och villorna i Gamla Hjärsta blev fler, som behovet av en kyrka i området blev allt större. Varför inte bygga om det vackra gamla magasinet till kyrka? Med sina tjocka murade, vitputsade väggar och branta sadeltak liknade byggnaden en medeltida landsortskyrka. Murarna var dessutom fulla av triangelformade hål som en gång skapat god luftväxling för säden. Triangeln är en symbol för Treenigheten — Fader, Son och Ande, och det passade utmärkt.

År 1960 var ombyggnaden av det gamla magasinet klar. Det fungerar än i dag som kyrka, vid sidan av den nya från 1983. ERIK LINDSTRAND

➤ VÄLKOMMEN att fira mässa i S:t Mikaels gamla kyrka varje måndag.

Tävla och vinn

biobiljetter!

Svenska kyrkan har som mål att bli klimatneutralt till år 2030. Det är ett tufft mål och kräver att alla bidrar genom både mindre och större insatser. I Svenska kyrkan Örebro pastorat har kyrkogårdsförvaltningen kommit långt i arbetet med återbruk och hållbarhet — men vilket av alternativen stämmer inte?

1. Batteridriven golfbil som arbetsfordon på Norra kyrkogården

X. Vinddriven luftballong för att frakta kompostavfall

2. Biodepåer för skalbaggar, främst av gamla ekar

Tävling!

Skicka in ditt svar senast 1 augusti 2023 märkt ”Tävling 2” samt namn och adress till orebro.mittilivet@svenskakyrkan. se eller till Örebro — Mitt i livet, Svenska kyrkan, Storgatan 27, 703 63 Örebro. Vi har tre vinster i potten. Lycka till!

Vinnare i förra numret

Rätt svar på tävlingen i förra numret var 1) Mosjö Con Takt — namnet på det nya musikkonceptet i Mosjö kyrka. 242 rätta svar kom in denna gång. Vann två biobiljetter var gjorde Joachim Franzén, Ingemar Bengtsson och Freja Brolin. Grattis!

FOTO: ANDREAS AXINGE

S:t Mikaels kyrka var från början ett sädesmagasin från 1700-talet.

Så är Svenska kyrkan med och motverkar ofrivillig ensamhet

För många kan sommaren upplevas lång och ensam. I de olika församlingarna i Svenska kyrkan Örebro arrangeras många mötesplatser dit det är enkelt att komma, för att bryta den upplevelsen.

Mellan 30 och 40 procent av alla personer över 85 år upplever att de besväras av ensamhet och isolering. Det visar den senaste nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, från 2022. Forskning visar också att ofrivillig ensamhet påverkar kroppen negativt, både psykiskt och fysiskt.

Att möta människor och arbeta för att minska ensamheten är något som Svenska kyrkan alltid gjort,

och fortsätter att göra. Det sker bland annat genom besök på äldreboenden, genom att skapa välkomnande mötesplatser och aktiviteter, och erbjuda möjlighet att engagera sig ideellt. Allt detta är möjligt tack vare Svenska kyrkans medlemmar.

— Vi vill vara nära och bli en brygga för att människor ska våga ta kontakt och komma till kyrkan, säger Åsa Nausner, Svenska kyrkan Örebro pastorat.

Ekumenisk sommargudstjänst

20 augusti, kl 11

i Stadsparken, Örebro, tillsammans med kyrkor och församlingar i Örebro.

Predikan: kardinal Anders Arborelius, Stockholms katolska stift

viktiga mötesplatser — tack vare Svenska kyrkans medlemmar

Fika för billig peng

På flera håll inom Svenska kyrkan Örebro arrangeras sommarcaféer. Här är några exempel:

● Café Nikolai: I Nikolai prästgård mitt i stan, sommaröppet alla vardagar.

● Olaus Petri församlingshem: Öppen tisdag samt Pannkaksonsdagar hela sommaren.

● Hallonlunden: I Längbro församlingshem, sommarcafé på onsdagarna.

● Adolfsbergs kyrka: Våffelcafé på tisdagseftermiddagarna.

Häng med på bussutflykt

Vid flera tillfällen i sommar ordnas kortare bussutflykter till olika platser i vårt län. Anmälan krävs till alla bussutflykter – kolla på webben för mer info.

● Från Almby kyrka blir det en handfull utflykter, med avfärd onsdagar jämna veckor. De går bland annat till Glanshammars kyrka och Solliden

● Den 23 augusti arrangerar Olaus Petri församling en bussresa till Nora

Sommarfrukost och stickcafé

● Mingelfrukost med musik i Längbro församlingshem, varje fredag hela sommaren.

● Stickcafé i Café Nikolai i Nikolai prästgård mitt i stan, torsdagar klockan 14–16, hela sommaren.

svenskakyrkan.se/orebro/sommar

CATHRINE GUSTAVSSON

I Hallonlunden, strax intill Längbro kyrka, ordnas sommarcafé på onsdagarna i sommar.

FOTO: CATHRINE GUSTAVSSON

Åsa Nausner.

Vadå Porten?

Medlem i Svenska kyrkan?

Då är du är med och bidrar till att hemlösa i Örebro får hjälp genom Porten. Tack!

Malin Toftgård och Per Helgesson får nu och då samtal från personer som varit gäster på Porten och som kommit vidare. ”Jag har aldrig mått bättre än jag gör nu”, kan de säga.

FYRA FRÅGOR till Malin Toftgård, verksamhetsledare, och Per Helgesson, behandlingsassistent, på Porten.

Vad var Porten?

— Det är en öppen mötesplats i Örebro för människor som lever i hemlöshet. Vi har öppet klockan 9—12 varje vardag. Porten drivs av Örebro Stadsmission, där Svenska kyrkan i Örebro är en stor bidragsgivare.

Vilka kommer till Porten?

— Vi möter mellan 45 och 70 unika individer varje dag. Under förra året var det totalt 300 olika personer. 70 procent är män och 30 procent är kvinnor. Ofta har de en samsjuklighet, med både miss-

bruk och psykiatriska problem.

— En ”typisk” man är 40 år, hemlös och missbrukare. Ofta har han haft problem sedan tidiga skolår. Han har aldrig haft ett eget hem. En ”typisk” kvinna är 30 år. Hon kommer från en dysfunktionell familj och har flyttat runt till många familjehem. Hon har ofta blivit fysiskt, sexuellt och ekonomiskt utsatt av män hon bott tillsammans med.

Vilken hjälp kan ni ge?

— Vårt mål är att se och möta varje individ med deras namn. Vi erbjuder först det mest grundläggande: frukost, värme, gemenskap och möjlighet att duscha. I olika takt, och på det sätt som personen själv klarar av och vill, vägle-

der vi vidare. Ofta är det till socialtjänstens mottagningsgrupp, så att personen kan få hjälp med boende, ekonomi och beroendeproblemen.

Hur har ert arbete förändrats?

— Antalet individer har i det närmaste fördubblats sedan pandemin. De redan utsatta har blivit ännu sämre och mer utsatta. Vi har blivit bättre på att länka människor vidare så att de på riktigt får hjälp. Tänk om vi kunde bli dubbelt så många anställda. Då skulle vi kunna ha öppet hela dagarna och ännu bättre hinna hjälpa alla som behöver.

CATHRINE GUSTAVSSON

Porten har sommarstängt vecka 28—31.

FOTO: ULLA-CARIN EKLBOM

”De redan utsatta har blivit ännu sämre och mer utsatta.”

MALIN TOFTGÅRD