DET BYGGS om. Det kan vara irriterande att behöva ta en annan väg, leva med att den vackra kyrkporten är omgärdad av byggnadsställningar vid bröllopet eller att det sjungs nya sånger vid skolavslutningen.
Allting är i rörelse. Och djupt inom oss vet vi att förändring, reparation och utveckling behövs för att skapa livsmöjligheter för det som kommer. Men det är svårt att acceptera att det aldrig kan vara som det alltid har varit.
”Att vara kyrka är att vara i rörelse genom tiden.”
Om inte hantverksskickligheten hos stenhuggaren får användas till att renovera det som är trasigt kommer våra kyrkor att förfalla. Om inte nya sånger och texter får sjungas och läsas kommer evangeliet på sikt att bli obegripligt.
Samtidigt vet vi att det är viktigt att fortsätta hålla fast vid grunden och traditionen. För vi renoverar våra kyrkor från en befintlig grund, och förnyar det som förstörts. Det nya utgår från den grund som är lagd. Kyrkans nya sånger bygger på evangeliets budskap, men med andra ord.
NÄR BLIR det klart? Sanningen är att det aldrig blir klart. Att vara kyrka är att vara i rörelse genom tiden. Budskapet är detsamma, men måste anpassas efter nya förutsättningar.
Så när tillvaron förändras, möter vi som kyrka det som sker med erfarenhet av liv och tro, men anpassar oss till det som sker. Kanske är det därför vi blir en trygghet i krisen.
Så om du behöver ta en annan väg i sommar, se det som en möjlighet att uppleva något nytt i väntan
Vi hissar regnbågsflaggan för allas lika värde
SVENSKA KYRKAN i Örebro hissade nyligen regnbågsflaggor runtom i staden, för att lyfta vårt arbete för mångfald och inkludering. Svenska kyrkan ska vara en kyrka för alla, därför arbetar vi aktivt med frågor om hbtqia+ och kristen tro. Flaggdagen finns beskriven i vår mångfaldsvision. Där står det bland annat att Svenska kyrkan i Örebro är en nådesgemenskap där var och en får plats. Gud är kärlek, och du är älskad av Gud.
➤ Följ Svenska kyrkan i Örebro på Facebook och @svenskakyrkanorebro på Instagram så du håller koll på allt som händer hos oss.
I detta nummer:
Samverkan och växande tillit i skolskjutningens spår s 4–7
Kyrkoval: De vill styra Svenska kyrkan i Örebro s 8
Miljöpriset – dags att nominera för tredje året i rad s 8
Blivande konfirmand? Hög tid att anmäla sig! s 9
Stefan Gullberg om utmaningar med stenarbete på en kyrka s 10–13
Numrets kulturarv: Därför finns ett timglas i prediksstolen s 14
örebro
”Elbilspoolen är en del av Svenska kyrkan i Örebros miljöarbete.”
Hanna Kjell, miljöstrateg
Örebro – Mitt i livet ges ut av Svenska kyrkan Örebro pastorat och delas ut fyra gånger per år till alla hushåll i de åtta församlingar som ingår i pastoratet: Adolfsberg, Almby, Edsberg, Längbro, Mikael, Mosjö-Täby, Nikolai och Olaus Petri. Nästa nummer utkommer den 12 september 2025.
Redaktion för detta nummer: Joakim Arenius, Therese Blixt, Cathrine Gustavsson, Agneta Larsson, Nathalie Sjögren, Johanna Sjölin, Matti Tordsson, Christian Wallentin och Eva von Walter. Adress: Svenska kyrkan, Storgatan 27, 703 63 Örebro. E-post: orebro.mittilivet@svenskakyrkan.se. Ansvarig utgivare: Anders Lennartsson, kyrkoherde för Örebro pastorat, tfn 019-15 46 09, e-post anders.lennartsson@svenskakyrkan.se. Kontaktuppgifter till Svenska kyrkans församlingar och verksamheter i Örebro hittar du på svenskakyrkan.se/orebro eller genom att ringa informationsservice på 019-15 45 00. Produktion: Verbum AB. Tryck: Stibo Complete, Vimmerby, 2025.
Omslagsfoto: Ulla-Carin Ekblom
Midsommarfirandet vid Adolfsbergs kyrka är populärt.
Öppna mötesplatser hela sommaren
Medmänsklighet tar inte semester. Därför bjuder Svenska kyrkan i Örebro in till olika mötesplatser även denna sommar. Och vi kan göra det tack vare våra medlemmar.
Magdalena Eriksson.
Många förknippar sommar med långledighet, lata dagar och en massa roliga aktiviteter. Så är det inte för alla. Därför bjuder Svenska kyrkan i Örebro in till olika mötesplatser, sommarcaféer och konserter i de åtta församlingarna, runt om i stan och en bit ut på landet.
Tillsammans kan vi fylla sommaren i Örebro med hopp, möten och upplevelser — och vi kan göra det tack vare dig som är medlem.
Många träffar är så populära att de återkommer år efter år. Andra är nya. En nyhet för i år är ett mer omfattande program i Hackvad, med konst, musik och glasscafé.
— Det ska bli så fint att få möta personer i Hackvad, både besökare från närområdet och de som kanske för första gången hittar
Ekumenisk gudstjänst 17 augusti kl 11!
I Stadsparken under ”Sensommarfest Örebro”
Vilken är din favoritkyrka?
Madeleine Ackerdal — Min favoritkyrka är Vårdinge kyrka i Sörmland. Det är en medeltida kyrka, där jag alltid hade mina skolavslutningar.
till den vackra bygden, säger
Magdalena Eriksson, musiker i Edsbergs- och Mosjö-Täby församlingar, och en av flera som kommer att medverka med sång och musik i Hackvad i sommar. — Vi ser hur musiken spelar en viktig roll för många människor. Den ger tröst, öppnar upp för olika känslor och stärker upplevelsen av tillhörighet.
CATHRINE GUSTAVSSON
➤ LÄS MER på svenskakyrkan.se/ orebro/sommar
Tips: Fler platser att mötas i sommar
● Fira midsommar: I lekparken vid Adolfsbergs kyrka 19/6 och i parken vid S:t Mikaels kyrka 20/6.
● Utfärdsmål på hemmaplan: Hackvad, Tångeråsa och Sollidens kurs- och konferensgård.
● Sommarcaféer
● Bussresor Hackvads kyrka.
Malin Silén – Jag har två favoritkyrkor är i Örebro: S:t Mikaels kyrka om man vill ha församlingsgemenskap och S:t Nicolai kyrka om man vill vara mer anonym. Sedan finns ju Uppsala domkyrka som min tredje kandidat.
Gunnar Lidén – Nikolaikyrkan här i Örebro, för den har betytt så väldigt mycket både för mig och min familj. Bara att gå in där och sjunka ner i en bänk och se altaret och fönstret bakom – det ger sådan ro i själen!
Lukas Wämmerfors – Olaus Petri och Sörbykyrkan. Olaus Petri för att den är stor, fin och man fattar vad prästen säger. Sörby för att dom har mycket saker att göra där. En idrottshall och två caféer. Och mycket lovsång.
ENKÄTER: CHRISTIAN WALLENTIN AGNETA LARSSON
SVENSKA KYRKAN ÖREBRO
Samverkan höll även vid krisen
Johanna Sollerman
Uppdrag: krisstödssamordnare och strateg för det brottsförebyggande arbetet i Örebro kommun. Arbetar med GVI, i folkmun ”Sluta skjut”, med mål att reducera våld i kriminella miljöer.
Aktuell: en av flera som ledde Örebro kommuns krisarbete i samband med skolskjutningen den 4 februari.
Tusentals ljus tändes utanför Campus Risbergska efter skjutningen.
Samverkan som fungerar i vardagen håller
även i en kris. Det är
Johanna Sollermans sammanfattning efter skolskjutningen på
Campus Risbergska.
— Det fanns ett ”vi örebroare” under krisen som var väldigt starkt, säger hon.
TEXT: CATHRINE GUSTAVSSON FOTO: ULLA-CARIN EKBLOM
JOHANNA SOLLERMAN, krisstödssamordnare i Örebro kommun, hade semester den där tisdagen, den 4 februari. Hon satt hemma. Blev först irriterad över alla meddelanden i jobbmobilen. Förstod snabbt att det var något allvarligt som hände i stan. Att hon behövde åka till jobbet.
Inom en timme var hon på plats. Då var krisarbetet redan i full gång. Kontakter mellan kommun, region, kyrka, civilsamhället och olika föreningar bara rullade på.
Snabbt öppnade olika krisstödscentrum.
snabbt att det fanns en stor efterfrågan bland personer på plats att få möta religiösa representanter från olika håll.
PÅ KORT tid mobiliserades präster, diakoner, pastorer och imamer, tillsammans med krisstödjare från kommun och region. Johanna lyfter fram grundförtroendet som fanns, och som gjorde att arbetet bara rullade på.
— Det blev en pragmatisk samordning med extrem flexibilitet. Vi från kommunen ledde arbetet och det fanns ett högt förtroende för varandras kompetens och vilja att hjälpa.
I Konserthuset i centrala Örebro fick Johanna Sollerman vara med och skapa en av flera samlingsplatser efter skolskjutningen.
— Det första blev i Hagakyrkan. Kommunens krisstödjare och personer från olika organisationer, bland annat Svenska kyrkan, var snabbt på plats, berättar Johanna.
— Att det råkade vara en kyrka, med sina religiösa symboler, spelade väldigt liten roll. Grunden var tydlig: Det fanns ett naturligt förtroende. Vi såg också
När hon pratar om krisarbetet de där första dagarna, använder hon förnamnen på många av de personer som hon hade kontakt med. Det verkar vara en av flera faktorer som gjorde att arbetet flöt på: Man kände varandra sedan innan och ett förtroende hade byggts upp i vardagen som nu även fungerade i en kris. Som en av hennes kollegor svarade på frågan ”Vad gjorde
Krissamordning
du?” ”Jag ringde till de som fanns i min telefonbok.”
— Ingen sa nej när jag ringde för att be om att personer skulle bemanna ett kriscentrum eller om tillgång till lokaler. Jag hann knappt ställa frågan innan de sa ja, berättar Johanna Sollerman.
Är du förvånad över att samarbetet gick så bra?
— Nej, men det var starkare än jag vågat tro och det gör mig väldigt stolt. Jag blev överväldigad och tänkte ”oj, vad samarbetet håller”. Det vi trodde fanns visade sig vara sant.
— Så här en tid efter händelsen ser jag hur vi ökade förtroendet för och mellan många organisationer, föreningar, samfund och individer. Känslan är att vi alla är en del av Örebro.
Johanna framhåller gärna det oerhörda värdet det är för ett samhälle att representanter för Svenska kyrkan visar på den enighet som finns med andra religioner kring frågor om jämlikhet, människovärde och mot rasism.
— Den samverkan som finns mellan olika religionsföreträdare i Örebro, via Interreligiösa och interkulturella rådet, behöver fortsätta både operativt och symboliskt.
Att det fanns ett ”vi örebroare” under krisen, och att den sammanhållningen var väldigt stark, blev tydligt direkt när krisen var ett faktum.
— Jag hoppas att alla i Örebro fortsätter med den modellen framåt. Det är ett värdefullt ”tillsammanstänk” om hur vi äger problem/jobbiga situationer, säger Johanna.
Vad är det viktigaste du tar med dig efter skolskjutningen?
— Vikten av att fortsätta hålla kontakt och samarbeta i vardagen. Även om vi inte tänker lika i varje detalj är det viktiga att vi låter förtroendet mellan oss växa. Det fanns innan, men har ökat när det visat sig att kontakterna håller.
”Örebro
har samlats kring de utsatta. Samarbetar och samverkar. Uppslutningen kring uppgiften är enorm, engagemanget och omsorgen hög. Och jag har aldrig varit så stolt över min stad och vår samverkan, och jag ser att mitt i allt det mörka så visar Örebro just nu upp det fina Sverige.”
JOHANNA SOLLERMANS FACEBOOK DEN 10 FEBRUARI
Minnesplatser
Strax efter skolskjutningen fanns tillfällen att samlas, minnas, hedra, sörja och visa samhörighet
1. Vid Minnesgudstjänsten i S:t Nicolai kyrka fanns kungaparet, statsministern med fru och flera statsråd med.
2. Representanter från olika samfund och religioner tände ljus under Minnesgudstjänsten i S:t Nicolai kyrka.
3. Tusentals personer samlades på Stortorget för att tillsammans delta i den tyst minuten under Minnesceremonin.
4. Kronprinsessan Victoria, prins Daniel och ärkebiskop Martin Modéus la ner blommor vid minnesplatsen utanför Campus Risbergska.
Goda kontakter underlättade krisarbetet
De etablerade kontakter som fanns mellan olika församlingar och religiösa grupper underlättade krisarbetet i Örebro. Det säger kyrkoherde Anders Lennartsson, som fick en framträdande roll i Svenska kyrkans arbete under krisen.
Vi är många som aldrig kommer glömma exakt var vi befann oss när vi nåddes av informationen om skolskjutningen på Campus Risbergska den 4 februari.
platser för att finnas som stöd. — Vi hjälptes åt. Tack vare det mångåriga arbetet i det interreligiösa och interkulturella rådet kunde även en svenskkyrklig präst trösta en muslimsk familj, säger Anders Lennartsson.
FÖR ANDERS del innebar det också att medverka i media, och att snabbt bli en del i att planera och medverka i olika direktsända gudstjänster.
Kyrkoherde Anders Lennartsson.
Anders Lennartsson, kyrkoherde i Svenska kyrkan i Örebro, deltog just då i en seminariedag med andra kristna ledare i stan. Snabbt kunde han och de andra i rummet starta krisarbetet. Det innebar bland annat att möta upp förfrågan från kommunen och regionen, och skicka präster, diakoner och andra medarbetare till sjukhuset och olika samlings-
— Det var starkt att se regeringen sitta mitt emot de religiösa ledarna under Minnesgudstjänsten i S:t Nicolai kyrka, och se när de sedan hälsade på varandra. Det är ett möte som nästan är omöjligt att få till, berättar Anders Lennartsson.
Några dagar senare hörde social-minister Jakob Forssmed av sig och ville tala med olika religiösa ledare i stan. Det blev ett viktigt möte, där även statsministern och kulturministern var med.
— Skjutningen är fruktansvärd. Vi gjorde som vi brukar här i Örebro: vi är varandras stöd, där vi arbetar och lever sida vid sida, säger Anders Lennartsson.
MARLENE W ANTONSON CATHRINE GUSTAVSSON
Kulturministern, statsministern och socialministern kom till Örebro för att samtala med representanter från olika religiösa grupper.
FOTO: PRIVAT
FOTO: MATTIAS FALK
FOTO: CATHRINE GUSTAVSSON
Inför
kyrkovalet:
Sex nomineringsgrupper vill styra Svenska kyrkan i Örebro
I september är det kyrkoval. I det lokala valet till kyrkofullmäktige i Örebro ställer sex nomineringsgrupper upp, och det är medlemmarna i Svenska kyrkan som genom att rösta avgör vilka som ska styra kyrkan i Örebro.
I Svenska kyrkans åtta församlingar i Örebro finns ett rikt och omväxlande gudstjänstliv. 15 kyrkor och kapell, ett tjugotal körer, många grupper och mötesplatser för bebis och deras vuxna, barn, ungdomar, unga vuxna och äldre. Samtalsgrupper för den som sörjer, samt stöd till hemlösa och utsatta, bland annat genom bidrag till Örebro Stadsmission.
Allt detta är möjligt tack vare Svenska kyrkans medlemmar. Det är också medlemmarna som röstar om vad kyrkan ska prioritera i framtiden.
DÄRFÖR ÄR kyrkovalet den 8—21 september 2025 ett viktigt val. Röstberättigad är den som är medlem i Svenska kyrkan, folkbokförd i Sverige och som fyller 16 år senast den 21 september.
Kyrkoval 8—21 september
I år ställer sex nomineringsgrupper upp i det lokala valet till kyrkofullmäktige i Örebro. De är Arbetarepartiet — Socialdemokraterna, Borgerlig samverkan i Örebro pastorat, Frimodig kyrka, Himmel och Jord, POSK (Partipolitiskt obunden i Svenska kyrkan) och Sverigedemokraterna i Svenska kyrkan.
Ny grupp i Örebro inför detta val är Himmel och Jord. Förra valet fanns gruppen Vänstern i Svenska kyrkan med men ställer inte upp i detta val.
CATHRINE GUSTAVSSON
➤ LÄS MER om hur du röstar och vad de olika grupperna anser på svenskakyrkan.se/orebro/kyrkoval
Dags att nominera — vem får 2025 års miljöpris?
NU ÄR DET återigen dags att hylla någon i Örebro som gör skillnad för miljön. Varje år delar Svenska kyrkan i Örebro ut ett miljöpris till en person eller grupp med lokal förankring, som bidrar till ekologisk hållbarhet. Syftet är att uppmuntra engagemang och visa att det faktiskt går att påverka, både i det lilla och i det stora.
Förra året gick priset till Tullängsgymnasiets restaurang för sitt långsiktiga och kreativa arbete med hållbar skolmat.
— Att vinna miljöpriset var helt fantastiskt! Det var extra roligt att vårt arbete uppmärksammades här på hemmaplan, sa restaurangchef Lena Sjöqvist efter utmärkelsen.
ÅRETS JURY består bland annat av hållbarhetsexperterna Markus Lutteman, Michael Nauser och Catarina Wennerlund. Från Svenska kyrkan i
Örebro deltar Timmy Leijen, ordförande i kyrkorådet, som varit med och klubbat en rad tuffa hållbarhetsmål för Svenska kyrkan Örebro. Miljöpriset delas ut på domsöndagen den 23 november i S:t Nicolai kyrka. NATHALIE SJÖGREN
7 september!
Sista dagen att nominera den du tycker ska få årets miljöpris.
➤ LÄS MER och skicka in din nominering på svenskakyrkan.se/orebro/ miljopris
FOTO:
Genom att rösta i kyrkovalet är du som medlem i Svenska kyrkan med och påverkar hur Svenska kyrkan ska arbeta de kommande fyra åren.
Vinnare 2024: Tullängsgymnasiets restaurang.
bön om fred.
1 000 tranor en bön om fred
Som en varm hälsning av uppmuntran och tröst har Svenska kyrkan i Örebro fått 1 000 fredstranor från en kyrka i Ohio, USA. – Det visar att vi i Örebro inte står ensamma, säger Anders Lennartsson, kyrkoherde.
I samband med skolskjutningen hörde en kyrka i Ohio, USA, av sig till Svenska kyrkan i Örebro. De hade själva tidigare upplevt en skolskjutning i sin stad, och då fått fredstranor skickade till sig, som en tröst och uppmuntran.
Nu har församlingen i Ohio skickat 1 000 vackert origami-vikta papperstranor till Örebro.
Så här skriver Sam Greening, kyrkoherde i Pilgrim Christian Church, Ohio:
”Varje trana är en bön om fred. Vår önskan är att dessa fredstranor ska beröra er, att de ska förmedla hopp i förtvivlan och fred i efterdyningarna av skjutningen.”
— Det är en uppmuntran som visar att vi inte är ensamma. Vi står sida vid sida, i vår stad, i vårt land och ut över vår värld, säger Anders Lennartsson, kyrkoherde i Svenska kyrkan i Örebro.
DE TUSEN tranornas betydelse av att vara en önskan och bön om fred, har sitt ursprung i berättelsen om Sadako, en flicka som drabbades av leukemi efter atombombningen i Hiroshima.
Nu planerar Svenska kyrkan i Örebro för hur och var tranorna bäst ska kunna visas, för att så många som möjligt ska kunna få ta del av denna fredshälsning.
CATHRINE GUSTAVSSON
Konfirmation är inte som du tror
Snart startar höstens konfirmandgrupper för alla 2011: or i Örebro. För många blir det starten på oväntade vänskaper, minnesvärda resor och viktiga samtal om livet.
Konfirmationen är en chans att stanna upp och tillsammans med andra fundera över frågor som vänskap och framtid, tro och tvivel. Många konfir mander berättar att konfatiden ger nya perspektiv och upplevelser som lever kvar länge.
Svenska kyrkan erbjuder elva olika konfirmandgrupper runt om i Örebro. Alla bygger på gemenskap och samtal, flera åker på läger eller gör längre resor. Några har mer specifika teman, som Gamingkonfan där man möts i spelvärlden och pratar om livet både online och offline. I en av grupperna sker all undervisning på teckenspråk.
Ludvig och Malte går berg-och-dalbanekonfa.
— Vi gör mycket roliga saker och jag har träffat massor av nya vänner. Jag har lärt mig lite mer om livet och att njuta av det, säger Malte, som går i bergoch dalbanekonfan.
NATHALIE
SJÖGREN
Anmäl dig nu! Läs mer och hitta din grupp på svenskakyrkan.se/ orebro/ konfirmand
En
Det vill de 1 000 papperstranorna, som kyrkoherde Anders Lennartsson fick ta emot, förmedla till alla i Örebro.
FOTO: CATHRINE GUSTAVSSON
Kyrkorenovering
Stenmästaren Stefan Gullberg:
”Ett hedrande uppdrag”
S:t Nikolai kyrka i Örebro renoveras och det är med störs-
ta precision och noggrannhet som stenmästaren Stefan
Gullberg och hans kollegor tagit sig an uppdraget.
— Det är ett privilegium, säger Stefan, som tror att fler människor kommer att vända sig till Svenska kyrkan de kommande åren.
TEXT: MARIA WIDAR FOTO: ULLA-CARIN EKBLOM
STEFAN HADE arbetat på ett stenföretag under många år när han 2008 bestämde sig för att starta egen verksamhet, Gullbergs MMVII. I dag är de 17 medarbetare i Kumla, däribland Stefans tre egna söner.
— Många av våra anställda är unga, vilket är kul. Det är roligt att de fångas av hantverket och vill förvalta det, säger han.
I dag finns endast ett tiotal stenmästare i Sverige, varav fem arbetar hos Stefan. Som stenmästare får de uppdrag i olika delar av landet och typen av uppdrag varierar. Det kan till exempel handla om att kakla ett badrum helt i marmor, eller
utföra stenarbeten på ett säteri eller ett slott. Merparten av uppdragen rör dock renoveringar av kyrkor, som S:t Nikolai kyrka i Örebro.
Vad är det ni gör, rent konkret?
— Vi gör en renovering av alla stenarbeten i fasaden och även runt fönstren. Vi producerar och monterar all sten. Det handlar om nya lister, ny fasadsten eller kapitäl (översta utsmyckade delen av en kolonn eller pelare, reds. anm.).
Renoveringen av S:t Nicolai kyrka har pågått under flera år. Nu har de hunnit till etapp fyra av sex.
Stenmästare Stefan Gullberg trivs med att arbeta med sten, och då främst när det handlar om kyrkor.
Kyrkorenovering
Nu finns maskiner till hjälp, men sedan är det handarbete som gäller.
”Det är häftigt att veta att det vi skapat kommer att sitta där i flera hundra år.”
Tekniken de använder har utvecklats över tid. I dag finns det CNC-maskiner som automatiserar en del av arbetet men maskinerna kan långt ifrån göra allt.
— Vi får hjälp med att ta fram materialet i grunden, men därefter är det handarbete som gäller. Allt du ser på en kyrka är bearbetat av handverktyg, alla detaljer tas ut för hand.
Stefan och hans kollegor tillverkar till och med själva verktygen för att nå exakt önskat resultat, för att komma så nära originalet som möjligt.
KALKSTENEN SOM Stefan och hans kollegor arbetar med tas från Vättern och Öland, samt lokalt från Kumlatrakten. En stor del är också återbrukad sten.
— När alla stora markplattor av kalksten togs bort vid Gamla krematoriet på Norra kyrkogården bestämde vi oss för att använda den stenen till S:t Nikolai kyrka. Vi sågade av och högg den till fasadsten. Det märks ingen skillnad.
Återbruk står högt på agendan i dag. Även gravstenar i Sverige återbrukas och blir till nya.
— I stället för att krossa de gravstenar som lämnas tillbaka till kyrkan kan vi såga ut stenen, göra den mindre, avlägsna texten och polera ytan. Det blir en utmärkt sten för en minnesplats.
Trots att Stefan Gullberg arbetat med sten i 40 år är han fort-
Philip Gullberg har gjort många av renoveringarna på S:t Nicolai kyrka.
farande lika fascinerad av materialet.
— Jag tycker om att få återskapa och sätta en prägel. Det är häftigt att veta att det vi skapat kommer att sitta där i flera hundra år.
Ni är med och vårdar kulturarvet?
— Ja, och för oss är det fantastiskt. Det är ett hedrande uppdrag. Vi har ju en skyldighet att lämna ifrån oss det vi har fått till andra som kommer efter.
— Sedan slås jag ofta av hur roligt det är att arbeta med kyrkan, det är en bra värld med bra människor.
På vilket sätt?
— Det är harmoniskt och trevligt. Vi känner oss alltid välkomna. Jag tror också att allt fler människor kommer att komma till kyrkan framöver. Det är oroligt i omvärlden men till kyrkan kan du komma, här finns alltid någon som lyssnar.
Stefan minns när han var i Linköpings domkyrka den där septemberdagen 2003 när Sveriges utrikesminister Anna Lindh mördades.
— Kyrkan var fullsatt. Samma sak efter masskjutningen på Risbergska här i Örebro. Det är till kyrkan vi vänder oss och det är ett privilegium att få vara med på ett hörn.
Gesällprov för stenmästare
Som stenmästare gör du ett gesällprov. Den praktiska delen av provet är att bearbeta och hugga ett tredimensionellt och detaljrikt ekollon i eget val av sten, exempelvis marmor.
I provet ingår bland annat framtagning och sågning av block, fräsning, svarvning, borrning, gravering och ytbehandling. Endast handverktyg används vid provets genomförande.
frågor till
Rune Lundkvist, fastighetsförvaltare i Svenska kyrkan i Örebro.
1. Varför renoverar Svenska kyrkan hela tiden sina kyrkor?
— Precis som alla fastighetsägare måste vi underhålla de byggnader som vi har, för att de ska bevaras, behålla sitt värde och funktion i framtiden. Vi måste också leva upp till ”Fastighetsägarens ansvar” enligt Miljöbalken.
2. Vilken är den största utmaningen med att renovera gamla kyrkor?
— Det är att utifrån hur de är byggda och renoverade tidigare hitta den bästa aktuella kunskapen om hur vi ska arbeta nu. Det kommer hela tiden nya metoder och målet är att kyrkorna ska hålla så länge som möjligt. Det gäller att sammanfoga då, nu och framåt.
3. Vem bestämmer hur en renovering ska gå till?
— Underhåll, reparationer eller anpassningar i våra kyrkobyggnader kräver tillstånd från Länsstyrelsen. De flesta av våra kyrkobyggnader är skyddade enligt Kulturminneslagen. Det innebär att vi har skyldighet att vårda dem så att de bevaras för framtiden.
4. Vad har gjorts det senaste året?
— Spånarbeten och tjärstrykning har skett på Tångeråsa kyrka, på Mosjö kyrkas tornspira och på Almby klockstapel. Väggar och tak i Olaus Petri kyrka har rengjorts, i Längbro kyrka har läktarorgeln renoverats och i Olaus Petri kyrka har brandlarmet uppgraderats.
5. Vad är närmast på tur?
— I år ska Kräcklinge klockstapel och tornspiran på Ekers kyrka strykas med tjära. Inom några år är det dags för invändig restaurering av S:t Nicolai kyrka.
6. Vem betalar?
— Pengar till renoveringar kommer dels från kyrkoavgiften och dels från statligt bidrag som ska användas för att bevara vårt kulturarv. De senaste åren har vi haft ett stort projekt: renovering av S:t Nicolai kyrka. Totalkostnaden för det arbetet kommer att hamna på cirka 60 miljoner kronor, varav cirka 50 miljoner är bidrag, som betalats ut under fem år. Andra år gör vi betydligt mindre. Det normala är bidrag på tre—fyra miljoner kronor per år.
CATHRINE GUSTAVSSON
Efter
Före
Numretskulturarv
Timglasen i Almby kyrka.
Därför har kyrkan timglas
VID ÄLDRE KYRKORS predikstolar ser du ibland timglas. Timglasen var vanliga inom sjöfarten, men fick sin plats i kyrkorna när reformationens tankar spreds på 1500-talet. Predikan blev då det viktigaste i gudstjänsten och prästerna, som skulle förmedla både Guds ord och diverse kungörelser, kunde tala länge till församlingen från predikstolen. Timglas monterades för att hjälpa prästen hålla tiden. Det var vanligt med fyra timglas där sand eller fint malda äggskal rann igenom olika snabbt och markerade varje kvart. Prästen hade på så vis koll på tiden och kunde avrunda innan församlingen kroknade.
I Almby kyrkas predikstol finns fyra timglas som ett minne från denna tid. De skänktes 1702 av bergsrådet Jacob Åkerhielm. Varje timglas består av två sammanlänkade glaskupor med finkornig sand som rinner från den ena glaskupan till den andra när du vänder på dem.
I konsten får timglas ofta symbolisera livets gång och förgänglighet. En och annan församlingsbo kände nog igen sig i detta, för det berättas att timglasen inte alltid fick avsedd effekt. Den präst som hade mer att säga när tiden runnit ut kunde helt enkelt vända på timglaset. Sanden rann återigen och församlingen kunde se fram emot ytterligare en stunds predikan.
EVA VON WALTER
Tävla och vinn biobiljetter!
I samband med skolskjutningen på Campus Risbergska fick Svenska kyrkan i Örebro, och alla i Örebro, en gåva från en församling i Ohio, till tröst och uppmuntran. Vad bestod gåvan av?
1. 500 biblar
X. 2 000 ljus
2. 1 000 fredstranor, vikta av papper
Skicka in ditt svar senast den 1 augusti märkt ”Tävling” samt namn och adress till orebro.mittilivet@svenskakyrkan. se eller Örebro — Mitt i livet, Svenska kyrkan, Storgatan 27, 703 63 Örebro. Vi utser tre vinnare, som får två biobiljetter var. Lycka till!
Tävling!
Grattis förra numrets vinnare!
RÄTT SVAR på tävlingen i förra numret var 1) 16 år. Det är så mycket du måste fylla senast den 21 september, för att få rösta i årets kyrkoval. Av de 226 som svarade vann Emmy Elinderson, Disa Larsson och Mahdi Safdari. Grattis!
Vi växlar upp miljöarbetet med större elbilspool
Svenska kyrkan i Örebro har utökat sin elbilspool. Numera innehåller den fyra bilar, varav tre står i centrala Örebro och en i Almby. Och vem som helst kan hyra bilarna.
Det var våren 2022 som Svenska kyrkan i Örebro öppnade Örebros första elbilspool. Sedan dess är det många som valt möjligheten att hyra en elbil.
Hanna Kjell, miljöstrateg.
— Elbilspoolen är en del av Svenska kyrkan i Örebros miljöarbete för att minska vår klimatpåverkan och främja ett mer hållbart sätt att resa. Det är ett tydligt exempel på hur vi vill ta ansvar och vara ett föredöme i omställningen mot ett hållbart samhälle, säger Hanna Kjell, miljöstrateg hos Svenska kyrkan i Örebro. Antalet bilar i poolen har varierat. Från och med våren 2025 är det fyra.
Elbilarna är tillgängliga för allmänheten, och används även som tjänstebilar av de anställda i Svenska kyrkan i Örebro.
Tre av dem står vid Kyrkans hus, på Storgatan 27, och en står på Organistvägen, vid generationsboendet Almby kyrkpark.
Bilarna är tillgängliga för allmänheten under veckans alla dagar och timmar. De används även i tjänsten av anställda i Svenska kyrkan i Örebro.
Bilarna ingår i OKQ8 Bilpool. Det är även genom OKQ8:s app Bilpoolen som bilarna bokas.
➤ LÄS MER på svenskakyrkan.se/ orebro/elbilspool
Mycket konst och kulturhistoria på kyrkogårdarna
● På kyrkogårdarna som tillhör Svenska kyrkan i Örebro finns många gravplatser och byggnader som berättar en intressant kulturhistoria.
På flera av kyrkogårdarna finns kända historiska personer begravda och även speciella konstinstallationer.
Kyrkogårdarna är öppna. Välkommen att göra ett besök i en miljö som berättar många intressanta berättelser.
➤ LÄS MER på svenskakyrkan.se/ orebro/kulturhistoria
Leta efter skylten Kulturgrav!
FOTO: SVENSKA KYRKAN
Vadå sittgympa?
FEM FRÅGOR till Ulrika Rehnberg, ideell gympaledare, och Angelina Backman, präst i Adolfsbergs församling.
Ulrika: Vad är sittgympa?
— Det är lättgympa som kan utföras när man sitter ner. Vi möts i Adolfsbergs kyrka alla vardagsmåndagar under terminerna, med uppehåll för sommar och jul. Vi följer ett enkelt program.
Ulrika Rehnberg, ideell gympaledare
Kan man inte göra en rörelse, så gör man en annan, så gott man kan. Efteråt fikar vi till självkostnadspris.
Vilka kan vara med?
— Alla som vill får komma. Vi brukar
”Det är ett konkret sätt för kyrkan att förmedla hopp.”
Angelina Backman, präst
vara runt 20 personer varje gång. Just nu är det flest damer, mellan 60 och 94 år, men även några män är med. Det är gratis, det krävs ingen anmälan i förväg eller medlemskap i kyrkan. Vilka reaktioner har du fått?
— Många säger att det är det roligaste som händer. För några är sittgympan den enda sociala kontakten de har under veckan.
Angelina: Varför har ni sittgympa i Adolfsbergs kyrka?
— Vi vill bidra till människors hälsa, och det rymmer både andlig/existentiell och kroppslig hälsa.
Hur tänker ni kring att ordna grupper som vänder sig till äldre personer?
— Vi vet att många upplever ensamhet när de blir lite äldre. Det är ett folkhälso-
Medlem i Svenska kyrkan?
Du bidrar till att det finns grupper och mötesplatser för äldre.
problem. Vi vill bryta ensamheten genom att skapa platser där äldre kan träffas. Det är ett konkret sätt för kyrkan att förmedla hopp.
— Sittgympan är en sådan uppskattad mötesplats. Här i Adolfsberg har vi också till exempel ett nära samarbete med äldreboendena. Vi gör regelbundet besök där och ordnar promenadtillfällen för de boende.
— I Svenska kyrkans församlingar här i Örebro finns en mängd olika mötesplatser — allt från sopplunch och grabbfrukost till stickcafé och körer. Och så finns ju de vanliga gudstjänsterna också. Det finns många möjligheter att mötas.
CATHRINE GUSTAVSSON
➤ LÄS MER på svenskakyrkan.se/ orebro/grupper-mest-for-vuxna
