Örebro – Mitt i livet 1/2023

örebro

TEMA:

Levande

tillsammans

Dopet blev en fest för livet

framtid 4

tips för hållbar

Mary-metoden fungerande väg tillbaka till jobb

Så firade familjen att Otto är här

Krönika En avgörande vändpunkt

VI SÄGER glad påsk! Men vägen till påsken är inte alltid kantad av glädje. Under vår fastetid från slutet av februari fram till påskafton har vi levt och lever vi med rapporter om en accelererande klimatkris, ökad spänning mellan kärnvapenbestyckade stater, naturkatastrofer som skördar människoliv, torka som slår hårt mot redan hungrande barn och vuxna i delar av Afrika, samt försämrad ekonomi för många både i Sverige och i andra länder.

VI SÄGER glad påsk! För vägen till påskdagen är en väg genom det som är obeskrivligt svårt och utmanande till det som kan ge oss hopp. När vi döps får vi del av ett livsmönster — genom död till liv. Det är samma mönster vi ser när de torra grenarna får liv efter vinterns kyla. Samma mönster som finns i krisens mönster av sorg, tröst och nyorientering. Ordet kris betyder just avgörande vändpunkt. Ordet påsk skulle kunna översättas med just detta: Avgörande vändpunkt. För genom påskens händelser som ger oss dopets livsmönster, genom död till liv, föds hoppet. Det som får oss att orka vandra och kämpa för det nya livet, det förnyade livet, den läkta skapelsen, fredens möjlighet, trots att det är mörkt.

I DET här numret av Örebro — Mitt i livet kan du läsa flera hoppfulla berättelser. Låt dig inspireras av dem och våga se krisens möjlighet att vända det hopplösa till hopp.

Vi säger väl: Glad påsk!

700 bullar på Stortorget

UNDER SPORTLOVET bjöd Svenska kyrkan Örebro och samarbetspartnern KIF Örebro

DFF på varm choklad och 700 bullar. De som lät sig väl smaka var alla lediga barn som passade på att prova pulkabacken som byggts mitt på Stortorget just den veckan. City Örebro, Örebro snowboard och Örebrokompaniet stod bakom arrangemanget med en lättillgänglig pulkabacke. Den blev en viktig satsning på barnfamiljer i Örebro och självklar för Svenska kyrkan Örebro att stötta.

➤ FÖLJ Svenska kyrkan Örebro på Facebook och Instagram så du håller koll på allt som händer hos oss.

Dubbelt festligt när Otto döptes s 4–7

Fler gröna steg för klimatet s 8

Hanna Ferm sjunger på den stor konfafesten s 9

Nytt musikkoncept i Mosjö-Täby s 9

Så får människor hjälp tillbaka till arbetslivet s 10–12

Numrets kulturarv: William Morris arv i Örebro s 14

örebro

Kajsa Olofsson sid 13

Örebro – Mitt i livet ges ut av Svenska kyrkan Örebro pastorat och delas ut fyra gånger per år till alla hushåll i de åtta församlingar som ingår i pastoratet: Adolfsberg, Almby, Edsberg, Längbro, Mikael, Mosjö-Täby, Nikolai och Olaus Petri. Nästa nummer utkommer 14 juni 2023.

Redaktion för detta nummer: Joakim Arenius, Camilla Johansson Wall, Cecilia Andersson, Andreas Axinge, Therese Blixt, Cathrine Gustavsson, Agneta Larsson, Johanna Sjölin, Madelen Straubhaar, Alba Walin och Eva von Walter. Svenska kyrkan, Storgatan 27, 703 63 Örebro. E-post: orebro.mittilivet@svenskakyrkan.se. Anders Lennartsson, kyrkoherde för Örebro pastorat, tfn 019-15 46 09, e-post anders.lennartsson@svenskakyrkan.se. Kontaktuppgifter till Svenska kyrkans församlingar och verksamheter i Örebro hittar du på svenskakyrkan.se/orebro eller genom att ringa informationsProduktion: Verbum AB. Tryck: BrandFactory, 2023.

Ulla-Carin Ekblom

MILJÖMÄRKT Trycksak 3041 0701

”Genom död till liv, föds hoppet.”

I detta nummer:

”Jag möter fler hungriga människor nu”

KÖP ETT par vantar, en grytlapp eller kanske en påskdekoration — eller lämna något du själv skapat. Det smått berömda påskriset i Längbro församlingshem är en del av årets stora fasteaktion från Act Svenska kyrkan.

Det finns tillräckligt mycket resurser globalt för att lösa hungerkrisen, ändå är världen hungrigare än någonsin. Så ska det inte vara. Därför huserar Längbro församlingshem just nu och fram till efter påsk ett stort, värmande ris, dekorerat med alster från församlingens stickcafé.

— Här finns riktigt hantverk skapat med omtanke. Ta det du vill och swisha valfri slant, eller häng upp något du själv gjort. Vi kallar det för ”ta och ge-påskris”, säger

Svenska kyrkans

Noraier Bator vid påskriset i Längbro församlingshem.

Noah Brandell – Jag brukar fira med en kompis familj. Äta god mat, prata och bara umgås under en helg.

Noraier Bator från Svenska kyrkan. Gåvorna från påskriset går till Act Svenska kyrkans fasteaktion ”Dela lika under samma himmel”.

CECILIA ANDERSSON

Mer hantverk

I församlingarna i Svenska kyrkan Örebro pastorat finns flera grupper och träffar för barn och vuxna som gillar hantverk och att sticka, virka, sy och väva. Ett exempel är Edsbergs anrika syförening som startade år 1907. Visste du att Svenska kyrkan har vävstuga med vävstolar – för både barn och vuxna – här i Örebro?

➤ LÄS MER på svenskakyrkan.se/ orebro/stickcafeer

Barnen tar plats i kyrkan i påsk

Påsken är kyrkans största helg och gudstjänsterna i stilla veckan rymmer många starka känslor. Här finns svek, sorg och död – men också hopp, glädje och nytt liv.

Och mitt i allt detta vill Svenska kyrkan att barnen ska ta plats. Därför firas Mässa för stora och små i S:t Mikaels kyrka den 2 april och i Almby och Olaus Petri kyrkor 10 april – familjegudstjänster där barn tar plats och är extra välkomna.

I påsklovsveckan bjuder Öppna förskolan i Längbro in till påsklovskul den 3 april med lek inne och ute. Samma dag har Öppna förskolan i S:t Mikaels kyrka påskspecial

Den 4 april bjuder Svenska kyrkan Adolfsberg in till årliga ”Tuppa-Klaras äggjakt”. Kom och leta fram alla regnbågsfärgade ägg fyllda med godsaker (finns även sockerfria ägg).

Glad påsk!

Helén Stenmark Wallbom – Jag äter god mat med familjen och går till kyrkan.

Nikki Virtanen – Jag brukar gå påskkärring med mina kompisar, vi går runt i byn och får godis. Sen har jag en måltid med mina kusiner.

Sven-Åke Söderquist – Jag brukar sjunga med kören i kyrkan. Sen äter jag något gott med familj och vänner.

”Ta och ge-påskris” för en värld som är mer rättvis

ENKÄT: JOAKIM ARENIUS OCH ALBA WALIN

Livets första fest

Släktens dopklänning viktig när Otto döptes

Tradition, en fin stund med familjen och en gammal dopklänning. Tre viktiga anledningar bakom beslutet att döpa Otto Hjalmarsson.

TEXT: CATHRINE GUSTAVSSON FOTO: ULLA-CARIN EKBLOM

ANNICA HJALMARSSON och Fredrik Haglund bor i Nalavi, en liten by mellan Täby och Fjugesta. Där har de bott i närmare fyra år. För ungefär ett och ett halvt år sedan fick paret sitt första barn, sonen Otto.

— För mig var det självklart att Otto skulle döpas. Jag är själv döpt och konfirmerad, berättar Annica Hjalmarsson.

— Dopet blev en fin stund då vi fick möjlighet att samla alla i familjen för att fira att Otto är här. Det är en otroligt fin miljö i kyrkan, och en tradition i min familj att barn döps. Otto hade också på sig min gamla dopklänning.

Att Otto genom dopet blev medlem i Svenska kyrkan var också viktigt för familjen.

— Vi är medlemmar i Svenska kyrkan, men ser oss inte som religiösa. Det är lite

svårt att sätta ord på, men det är viktigt för mig med den gemenskap jag upplevt kring kyrkan, att Otto blir med i det sammanhanget, blir medlem i Svenska kyrkan, ja, får en tillhörighet i en gemenskap med sunda värderingar.

FÖR PAPPA Fredrik Haglund var det inte lika naturligt med dop, trots att han själv också är döpt. Annicas önskan och samtalet med prästen Caroline Edlund blev avgörande för parets gemensamma beslut. Och så hände något annat samtidigt — mer om det senare.

— Vi visste ju inte riktigt vad ett dopsamtal skulle innebära, men vi fick väldigt fin kontakt med Caroline. Hon tog emot våra tankar och frågor på ett väldigt omhändertagande sätt, och förklarade så tydligt att det är barnet som

Annica Hjalmarsson och Fredrik Haglund hade lite olika tankar kring att sonen Otto skulle döpas. I dopsamtalet med prästen Caroline Edlund fick de möjlighet att prata om det.

För Annica handlar beslutet om att låta döpa Otto om vilka värderingar hon vill ge honom.

Annica Hjalmarsson, mamma till Otto som döptes i Täby kyrkan av prästen Caroline Edlund

är i centrum, säger Annica Hjalmarsson.

Paret kände att det fanns stor valfrihet i hur dopgudstjänsten skulle utformas vad gäller musikval och annat innehåll.

— Caroline var också tydlig med vad hon som präst behövde säga vid dopet, och vi var absolut inte emot att säga saker hämtade från Bibeln.

ANNICA MINNS att det var lätt att hitta information om dopet på Svenska kyrkans webbplats. Hon beskriver hela den delen av planerandet som supersmidig. Då var det mer fix med allt som hade med dopfika att göra, men där fanns både farmor och mormor som hjälp. Annica och Fredrik visste om att dropin-dop fanns som ett alternativ, men de ville ha en fest tillsammans med familjen, så det var egentligen aldrig aktuellt.

— Vi går till kyrkan kanske någon gång om året, vid speciella högtider. Nu, sedan jag fick Otto, har jag verkligen fått upp ögonen för allt som kyrkan gör och erbjuder. Det finns ju massor av öppna förskolor, och vi har besökt våffelcaféet

i Mosjö. Det är väldigt inkluderande och fokus på gemenskap där, berättar Annica.

I FAMILJENS närhet är det fler som väljer att inte döpa än som väljer att döpa sitt barn. Precis så som statistiken ser ut i Sverige. Argumentet är ofta: ”Jag vill inte pracka på mitt barn något. Barnet får välja själv när det blir större.”

— Så kan man se det, men jag tänker tvärtom. För mig landar beslutet i vilka värderingar jag vill ge Otto. Otto har möjlighet att kliva av när han blir myndig om han skulle vilja det. Jag lägger inte något ok på honom, säger Annica.

Tillbaka till dopdagen, den 27 november 2021. För det slutade inte där. Redan vid dopsamtalet kom frågan om bröllop upp — på ”uppstuds”, som Annica beskriver det.

— Otto döptes först, sedan blev det en liten paus, och så vigdes jag och Fredrik. Det blev en överraskning för alla i familjen som blivit bjudna på dop, men även hamnade på ett bröllop.

Frågor och svar om dopet

Måste det vara ett stort dopkalas? Är fadder och gudföräldrar samma sak? Måste en tro på ett speciellt sätt för att döpa sitt barn? Är det okej att döpa av tradition? Är det för sent att döpa treåringen? Kan vi låna en dopklänning?

Det finns inga dumma frågor eller funderingar kring vad ett dop innebär eller hur det går till.

➤ På svenskakyrkan.se/orebro/dop hittar du svar på de flesta frågorna. Där kan du också se lediga tider och boka dop – direkt på webben.

”Det är en otroligt fin miljö i kyrkan, och en tradition i min familj att barn döps.”

FOTO: KRISTER OLOFSSON

Sedan Otto kom har familjen fått upp ögonen för allt som kyrkan gör och erbjuder, bland annat öppna förskolor och våffelcaféer – inkluderande träffpunkter.

frågor till... 3

Angelina Backman, präst i Adolfsbergs församling

Vad är ett dop?

— Dopet är en fest för livet, där den som döps är i centrum. Det kan vara ett barn, en ungdom eller en vuxen. Gud har omsorg om alla människor, men i dopet sägs det löftet extra tydligt och personligt: vad som än händer kommer Gud alltid finnas med.

— Under livet kommer ofta stora frågor: vad är meningen med livet, vad ska jag göra med mitt liv, betyder det jag gör något? I dopet finns ett tydligt svar: Ja, ditt liv har en mening. Sedan är det upp till var och en att utforska vad det betyder i det egna livet — och självklart är kyrkan gärna med i det utforskandet.

Kan en gudstjänst med dop se ut hur som helst?

— Det finns stora möjligheter att påverka när och var dopet ska ske, och vilka sånger som ska sjungas. Några delar är alltid med: bön, trosbekännel-

Drop-in-dop

Lördag 6 maj klockan 10–14 i S:t Mikaels kyrka. Präst, sångsolist och tårta. Ingen bokning behövs – allt gratis!

sen och vattnet som hälls över huvudet på den som döps.

— Jag brukar involvera föräldrarna, syskon, gudföräldrar eller andra, för att sjunga, läsa texter och hälla upp dopvattnet.

Måste en tro på ett särskilt sätt?

— Nej, din tro är inte avgörande för dopet. Det hänger inte på dig eller mig, utan på Gud. Kristen tro säger något om Gud, Jesus och den Heliga Anden, men att tro är inte som ett prov, där en måste ha tillräckligt många rätt för att få vara med. Gud tror på dig — det räcker!

CATHRINE GUSTAVSSON

Hållbarhet

Nya gröna steg mot klimatneutralt 2030

Elbilspool, miljödiplomering –och en interreligiös klimatkonferens. Svenska kyrkan satsar mångsidigt för att nå målet att vara klimatneutral senast 2030. Nu bjuds örebroarna in att vara med.

— Klimatkrisen är en existentiell fråga som handlar om barns rättigheter. Vi vill ta ansvar för skapelsen och kommande genera tioner — och hoppas inspirera andra att göra detsamma, säger Sara Bronner, miljöstrateg hos Svenska kyrkan i Örebro.

Örebro pastorat har klubbat en rad tuffa klimat- och miljömål kring bland annat transporter, inköp och grönytor.

Sara Bronner, miljöstrateg hos Svenska kyrkan Örebro.

För att lyfta frågan om klimat och tro högre upp på agendan har man också tagit initiativ till en interreligiös klimatkonferens i Örebro den 7 oktober. Inbjudan går till kyrkor, moskéer och andra samfund och till personer som brinner för miljö- och klimatfrågor. Konferensens huvudtalare är Pella Thiel, ekolog, och Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi.

4sätt

att engagera dig tillsammans med Svenska kyrkan

● Hantverks- och återbruksgrupp. Vissa torsdagar i S:t Mikaels kyrka. Symaskiner och verktyg finns på plats.

● Barnloppis. 15 april klockan 10–12.30 i Adolfsbergs kyrka.

● Pilgrimsvandring för klimatet.

12–14 maj på Munkastigen, samt förberedande studiecirkel tre onsdagar med start 29 mars i Kyrkans hus. Anmälan.

● Elbilspool. Svenska kyrkan står bakom Örebros första elbilspool, som du hittar på Storgatan 27. För den som reser sällan är bilpool ett klimatsmart och prisvärt alternativ.

➤ MER INFORMATION om alla klimatsatsningar finns på svenskakyrkan.se/ orebro/miljo

Örebro pastorat miljödiplomeras

Diplomeringen markerar startskottet för pastoratets systematiska hållbarhetsarbete. Allt detta firas vid en festmässa i Olaus Petri kyrka den 26 mars klockan 10 Biskop Johan Dalman medverkar. Alla är välkomna!

– Målet är att lyfta religionens roll i klimatomställningen och inspirera varandra till nya steg i klimatarbetet, säger Sara Bronner.

CECILIA ANDERSSON

Lennart Hessel är en av alla dem som nyttjar Svenska kyrkans elbilspool. Att dela fordon spås bli en viktig del i omställningen av framtidens Örebro.

”Handlingar som skapar hopp” är temat för Svenska kyrkans pilgrimsvandring för klimatet.

FOTO: SARA BRONNER

FOTO: CATHRINE GUSTAVSSON

Läs mer på svenskakyrkan.se/ orebro/nyheter/fest eller scanna qr-koden

Nya skulpturer i S:t Nicolai

FRAM TILL 2026 pågår ett omfattande arbete för att restaurera kalkstensfasaden på S:t Nicolai kyrka i Örebro.

Hanna Ferm gästar årets konfafest ”Inte som du tror”

FREDAGEN DEN 26 maj är det dags för den stora festen Inte som du tror. Den vänder sig till Svenska kyrkans nuvarande konfirmander och till ungdomar som ska börja åttan i höst. Platsen är S:t Nicolai kyrka.

— Festen är ett bra tillfälle att komma och kolla vad konfa är och kan vara, säger församlingspedagogen Therese Blixt.

Under kvällen finns DJ på plats och ungdomarna kan testa sumo, fotobås och rodeotjur. Det blir mingel, mat och livemusik — och artisten Hanna Ferm ger en exklusiv konsert för ungdomarna inne S:t Nicolai kyrka.

För ungdomarna är konfatiden en speciell

period i livet med nya kompisar, läger och viktiga samtal om livet, rättvisa, tro, solidaritet och empati.

— Jag brukar säga att konfirmanderna får nycklar att ha med sig genom livet. Ungdomarna själva beskriver konfan som kravlös på det sättet att man får vara den man är, man behöver inte prestera eller göra sig till. Och många hittar vänner för livet, säger Therese Blixt.

Festinbjudningarna skickas hem till alla ungdomar som är födda 2009 och bor i Örebro pastorat. CECILIA ANDERSSON

Hanna Ferm ger en exklusiv konsert för ungdomarna inne i S:t Nicolai kyrka.

— I samband med det har Svenska kyrkan gett lokala stenskulptörer i uppdrag att återskapa ornament och statyer i fasaden. Bland annat två bröstbilder av änglar som sitter monterade på sydportalen på kyrkans fasad, berättar Rune Lundkvist, fastighetsförvaltare hos Svenska kyrkan i Örebro. Det är skulptören Basem Zammam, örebroare med rötter i Syrien, som återskapat statyerna.

Mosjö Con Takt: Unik musiksatsning i medeltida kyrka

UPPLEV SVENSKA kyrkans nya musikkoncept i Örebro! Mosjö Con Takt är en unik serie kvällsmässor där körer och solister tolkar kända artisters låtskatt.

— Populärmusik framförd under Mosjö kyrkas medeltida stenvalv, som du kanske aldrig hört den förr, säger Joakim Arenius, kyrkomusiker i Svenska kyrkan Edsbergs och Mosjö-Täby församlingar.

MOSJÖ CON TAKT I VÅR

● 2 april kl 18 Sjöholm och Körberg –från musikal till visa.

Tobias Kandenäs och Jenny Norén.

Fri entré.

● 7 maj kl 18 Oh, Happy Day! Mosjökören under ledning av Joakim Arenius. Fri entré.

➤ NYFIKEN PÅ hur arbetet går till? På svenskakyrkan.se/orebro/ nyheter/restaurering kan du se en film från Basems verkstad i Kumla — och följa hela arbetet med att restaurera S:t Nicolai kyrka.

FOTO: ULLA-CARIN EKBLOM

Mosjökören medverkar i Svenska kyrkans nya musiksatsning Mosjö Con Takt.

FOTO: UNIVERSAL MUSIC

Så hjälper kyrkan människor tillbaka in i samhället

”Att se någon hitta sin livsväg

är fantastiskt”

”Det ger så oerhört mycket att få finnas med som stöd, att följa människor en bit på deras livsväg”, säger Katrin Holmstrand, diakonistrateg hos Svenska kyrkan Örebro.

Du har stått utanför arbetsmarknaden under många år, är långtidssjukskriven eller kanske utförsäkrad. Du vill komma tillbaka och bidra i den mån du kan. Men hur? Och var ska du börja? Svenska kyrkan hjälper människor att komma tillbaka — i egen takt.

ATT SKAPA hopp i en orolig tid, att finnas där med tröst när oro över krig, klimat och ekonomi hopar sig. Det är ett viktigt uppdrag för kyrkan.

För diakonistrateg Katrin Holmstrand är det en stor del av jobbet. Hon är en av många hos Svenska kyrkan Örebro som möter människor när livet, av olika anledningar, prövas.

— Jag visste tidigt att jag ville arbeta med att stötta människor på något sätt. Det ger så oerhört mycket att få finnas med som stöd, att följa människor en bit på deras livsväg, säger Katrin Holmstrand.

I SITT arbete ser Katrin till att kyrkan krokar arm med andra aktörer.

— Att vara en samhällsaktör är jätteviktigt för oss som kyrka. Vi behöver samarbeta och ena alla goda krafter vi kan.

Ett konkret exempel är den metod som kyrkan har utvecklat för arbetsträning och praktik. Den har fått namnet Marymetoden.

— Det går ut på att vi, som kyrka, skapar meningsfull arbetsträning och praktikplatser i en rehabiliterande miljö. Du kanske arbetar tillsammans med en husvärd, förbere-

TEXT: MARIA WIDAR FOTO: ULLA-CARIN EKBLOM

Tema: Levande tillsammans

För de som arbetstränat på Café Nikolai är Svenska kyrkans Elisabeth Schöllin och Lena Wendel kända ansikten.

der för kyrkans olika grupper och gudstjänster, ser över så att lokalerna är i ett fint och välkomnande skick, bakar eller hjälper vaktmästaren.

Det är alltså Svenska kyrkan som tillhandahåller själva praktikplatsen.

— Vi försöker hitta uppgifter som känns meningsfulla. Vi vill att de som deltar ska känna en yrkesstolthet. Bara det att du har en tid att passa och att du får ett sammanhang där någon frågar hur du mår, det betyder så mycket, säger hon och fortsätter:

— Det finns så mycket kraft som inte tas tillvara i dag, för att du inte hittar matchande uppdrag. Det skulle behövas fler sociala företag där du kan bli anställd utifrån din kompetens.

De som deltar kommer ofta från Försäkringskassan eller

Mary-metoden

Mary är en diakonal verksamhet inom Svenska kyrkan. Namnet Mary står för Meningsfullhet, Arbetsgemenskap, Rehabilitering och Yrkesstolthet.

Mary-metoden startade i Linde Bergslags församling. Det har sedan utvecklats till en modell som används på flera håll inom Svenska kyrkan. Den ansluter sig till Socialstyrelsens definition på evidensbaserad praktik.

I Svenska kyrkan Örebro finns flera platser där personer gör arbetsträning och praktik. Ett exempel är Café Nikolai, på Nikolaigatan 8, som är ett Mary-café.

➤ LÄS MER om Mary-metoden: svenskakyrkan.se/mary

Många som deltar har varit långtidssjukskrivna eller utförsäkrade och vittnar om att de nu har fått en meningsfull arbetsgemenskap, berättar Katrin Holmstrand.

Arbetsförmedlingen. Det här blir helt enkelt en möjlighet att börja någonstans.

— Många har varit långtidssjukskrivna eller utförsäkrade under en längre tid, de kan ha stått utanför arbetsmarknaden under flera år. Då är det svårt att hitta en plats där du kan börja på din nivå, eftersom kraven ofta är för höga.

Vilken respons har ni fått?

— Flera personer vittnar om att de har fått en meningsfull arbetsgemenskap.

ATT ALLT dessutom får ske i lagom takt är viktigt, menar Karin.

— Det kanske inte ens handlar om 15 timmar i veckan till en början. Det kanske handlar om två timmar eftersom det kan vara hundra procent av din förmåga just då.

Metoden har utvärderats och visat att den har hjälpt flera människor att ta stora steg framåt.

— Efter arbetsträning hos oss har många fått en utvecklingsanställning någonstans och sedan kunnat gå vidare in i arbete. Mycket tack vare att det faktiskt får ta den tid som individen behöver.

Alla handledare på de olika praktikplatserna är mycket viktiga för att Mary-metodens arbetssätt ska fungera. Katrin Holmstrand framhåller hur arbetet genom metoden är en viktig diakonal uppgift.

— Att få se människor hitta sin väg i livet, på det här sättet, är fantastiskt.

Varför är det viktigt för Svenska kyrkan?

— Vi skulle inte kunna vara en kyrka annars, det här är handlingen i vår tro. Det är vårt uppdrag att se möjligheter trots svåra situationer och att vara budbäraren av hopp. Att visa att hoppet faktiskt finns där.

”Det är vårt uppdrag att se möjligheter trots svåra situationer och att vara budbäraren av hopp.”

Så möter Svenska kyrkan utsattheten

DEN EKONOMISKA situationen, med stigande priser, påverkar många i samhället. Fler och fler får det allt svårare att få vardagen att gå ihop. Det är något som märks även för Svenska kyrkan i Örebro, som möter många människor som på olika sätt är i behov av hjälp.

Ett konkret exempel är att barn går hungriga. Lov från skola är inte alltid något som barn längtar efter. Ansvariga i nästan hälften av Sve riges 290 kommu ner har märkt av att skolbarnen äter mer i skolan, inte minst på måndagar, fredagar och efter lov.

På flera håll kopplas det samman med det ekonomiska läget. Det visar den enkät som tidningen Dagens Nyheter gjorde i början

av året. Liknande uppgifter har kommit från olika håll i Sverige ända sedan i höstas.

Även i Svenska kyrkan märker präster och diakoner av ett ökat tryck. Allt fler människor mår dåligt och en tuffare ekonomisk situation gör sig gällande. — Jag ser att de familjer vi har kontakt med hör av sig hit oftare. Även en liten utgift som tidigare fick plats i den löpande ekonomin blir nu ett problem. Till vår verksamhet Himmel & pannkaka kommer familjer förstås för gemenskapen, men också i allt högre grad än tidigare för att vi bjuder på mat. Jag möter fler hungriga människor nu, säger Kajsa Olofsson, diakon i Svenska kyrkan Mikaels församling.

Skolbarn äter mer i skolan – ett tecken på det tuffa ekonomiska läget.

Jourhavande PRÄST

TELEFON 112

CHATT

DIGITALT BREV

svenskakyrkan.se/jourhavandeprast

Konkret hjälp eller långsiktig självhjälp

DIAKONI ÄR kyrkans sociala arbete. Det handlar om att erbjuda hjälp och stöd på olika sätt och på olika plan, enskilt eller i grupp genom samtal, träffar, promenadgrupper och besök på äldreboenden.

Gudstjänster, körer och många ideella insatser är möjligheter att få en tillhörighet för den som behöver. Diakoni kan vara konkret hjälp här och nu, och ett långsiktigt arbete för hjälp till självhjälp.

Vill du komma i kontakt med en diakon?

Ring informationsservice

019-15 45 00 (mån-fre kl 9–16, och kl 13–16) eller läs på svenskakyrkan.se/ orebro/samtal-och-stod

CATHRINE GUSTAVSSON

Här finns också Svenska kyrkan i Örebro

Svenska kyrkans individoch familjerådgivning Erbjuder samtalsbehandling för familjer, par och enskilda.

Universitetskyrkan

En plats för möten, utan krav på prestation, för studenter och anställda på Örebro universitet.

Örebro Stadsmission

Svenska kyrkan Örebro var initiativtagare till att starta Örebro Stadsmission, en idéburen hjälporganisation som bedriver social verksamhet, bland annat genom Matcentralen och Porten. Svenska kyrkan är nu, tillsammans med Örebro kommun, största bidragsgivare.

Vid stora och små kriser

Svenska kyrkans medarbetare har vana att möta människor och hjälpa till vid dödsfall, olyckor eller andra kriser. I Örebro universitets krisplan och i många gymnasieskolors krisplaner finns en kontaktperson från kyrkan med, ofta en präst.

I samarbeten med olika idrottsklubbar och föreningar erbjuder

Svenska kyrkan ”krispräst”, det vill säga möjlighet att enkelt få stöd vid en kris. Präster finns med på polisens telefonlistor för snabb kontakt. Under helgkvällarna finns alltid en person i beredskap för att snabbt kunna hjälpa till på USÖ.

Kajsa Olofsson.

Numrets kulturarv: William Morris arv i Örebro

DET ÄR många som känner till namnet William Morris. I inredningsmagasin, serier och hemma-hos-reportage återkommer den brittiske 1800-talsformgivarens storblommiga tapeter och tyger.

William Morris stod i spetsen för den engelska Arts and Crafts-rörelsen. Den reagerade mot industrialiseringen av möbler, inredning och konstföremål. Morris var också en del av ”the aesthetic movement”, en rörelse som ville skapa konst fri från ideologi, politik och moral.

Det finns en intressant koppling mellan Arts and Crafts-rörelsen, ”the aesthetic movement” och Örebro. Den består av tre personer: lektorn vid Karolinska gymnasiet Adolf Kjellström, Almbykonstnären Carl Almquist och den gotländska arkitekten Axel Herman Hägg.

Almquist och Hägg hade välkända engelska läromästare. Kjellström gjorde resor i England och han anlitade både Almquist och Hägg vid byggprojekt i Örebro.

Det ser vi i dag i Nikolai församlingshem, Rudbecksgymnasiet och Olaus Petri kyrka, byggda av Kjellström och Hägg i fullfjädrad engelsk nygotik med stark påverkan från Arts and Crafts-rörelsen liksom ”the aesthetic movement”. Så fick också S:t Nicolai kyrka sina vackra, omisskännligt engelska glasfönster och altartavlan i Olaus Petri sin målning. ERIK LINDSTRAND

Baksidan av altartavlan i Olaus Petri kyrka är ett tydligt exempel på Morris arv i Örebro.

Tävla och vinn biobiljetter!

Gudstjänster, öppna förskolor, konserter och konfirmationsträffar. Svenska kyrkan i Örebro ordnar varje vecka många samlingar och arrangemang för olika åldrar. Det är möjligt tack vare alla våra medlemmar. Församlingen i Mosjö-Täby har startat ett helt nytt musikkoncept i Mosjö kyrka. Det är kvällsmässor där körer och solister tolkar kända artisters låtskatt. Vad heter denna nyhet?

1. Mosjö Con Takt

X. Musik under valven

2. Sjung med oss i Mosjö

Skicka in ditt svar senast 1 maj 2023 märkt ”Tävling 1” samt namn och adress till orebro.mittilivet@svenskakyrkan.se eller Örebro Mitt i livet, Svenska kyrkan, Storgatan 27, 703 63 Örebro. Vi har tre vinster i potten. Lycka till!

Vinnare i förra numret

Tävling!

Rätt svar på tävlingen i förra numret var X) 1000 personer — så många söker och får varje vecka hjälp via Matcentralen, som drivs av Örebro Stadsmission med bidrag från bland andra Svenska kyrkan. 217 rätta svar kom in denna gång. Robert Blisserpont, Bozana Pavicic och Lille-Mor Wall vann två biobiljetter var. Grattis!

Föräldrakurs om trygga barn

TRYGGHETSCIRKELN ÄR en kostnadsfri föräldrakurs om trygghet och anknytning för föräldrar med barn i förskoleåldern. Svenska kyrkan Örebro pastorat erbjuder kursen flera gånger per år — härnäst i Almby församlingshem, med start 17 april.

— Barnet har en särställning i Svenska kyrkan, och det är också därför som kursen är kostnadsfri, alla ska ha möjlighet att gå, säger Mattias Falk, präst och en av kursledarna för Trygghetscirkeln.

➤ MER INFORMATION om upplägg och anmälan: svenskakyrkan.se/ orebro/trygghetscirkeln

Ett meningsfullt medlemskap

Upptäck mer och bli medlem på svenskakyrkan.se/orebro/medlem

Tips: Buffé och café

PÅSKBUFFÉ PÅ SOLLIDEN

På påskafton och påskdagen, 8 och 9 april, serverar Sollidens kursgård en hemlagad, fräsch och festlig påskbuffé. Pris 425 kronor per vuxen. Bord bokas senast 3 april på 019-15 45 35.

➤ MER INFORMATION på svenskakyrkan.se/orebro/solliden

VÅFFELCAFÉET I EDSBERG

Svenska kyrkans våffelcafé i Edsbergs församlingshem håller öppet varannan torsdag klockan 14–17 under våren. 40 kronor för våfflor och kaffe, saft eller te. Intill församlingshemmet finns en lekplats för barn med klätterställning, gungor och rutschkana. Vårens datum: 30/3, 13/4, 27/4, 11/5 och 25/5.

Som medlem gör du allt detta möjligt!

Svenska kyrkan i Örebro betyder kyrkor, gudstjänster, körer och musik – men också ett omfattande socialt arbete. Vi besöker äldre, sjuka och ensamma och har jourhavande präst. Vi hjälper hemlösa och utsatta, har öppna förskolor, ungdomsgrupper, individ- och familjerådgivning, samtalsgrupper för människor i sorg – och mycket mer. Bli medlem du också och var med och gör skillnad. Vi är bättre tillsammans.

Jag är döpt i Svenska kyrkan.

Jag är konfirmerad i Svenska kyrkan.

Jag är inte döpt, men vill bli medlem och önskar undervisning om dop.

Jag är döpt i annan kristen kyrkas ordning.

Jag är konfirmerad i en annan kristen kyrka.

Namn:

Personnummer:

Telefon: .................................................

Underskrift:

Frankeras ej. Mottagaren betalar portot.

Örebro pastorat

Svenska kyrkan

SVARSPOST

20486982

708 00 Örebro

Dessa uppgifter behövs för att vi ska kunna registrera ditt medlemskap. När det är klart får du en bekräftelse hemskickad. Dina personuppgifter behandlas enligt Svenska kyrkans bestämmelser, kyrkoordningen samt dataskyddslagen så länge du är medlem hos oss. Läs mer på svenskakyrkan.se/orebro/gdpr

FOTO: ALEX GIACOMINI /IKON

Vadå språkcafé?

Zara Anell, Silin Morvaridi och Halimeh Yeyaghi trivs på Svenska kyrkans språkcafé i S:t Mikaels kyrka.

FYRA FRÅGOR till Angela Collin, präst i Svenska kyrkan och en av flera engagerade i språkcaféet i S:t Mikaels kyrka.

Varför har Svenska kyrkan ett språkcafé?

— S:t Mikaels kyrka ligger mitt emellan bostadsområdena Markbacken, Baronbackarna och Vivalla där många personer bor som önskar få möjlighet att träna svenska. Innan pandemin höll språkcaféet till i Vivalla. När de äntligen kunde starta igen, för ungefär ett år sedan, flyttade verksamheten till kyr-

kan. Det känns mycket positivt. Kyrkan blir ett centrum där många människor kan mötas.

Vilka får komma?

— Alla är välkomna. Det finns inte några krav på speciell kunskapsnivå. Det brukar vara allt från nybörjare till de som kan avancerad svenska, från de som enbart kan ett fåtal ord till studenter som behöver hjälp med att kolla en uppsats.

Vad gör ni?

— Först är det lite fika. Sedan delar vi upp oss i mindre grupper. Flera språkledare med olika bakgrund finns alltid på plats. Vi spelar spel, läser olika tidningar, tränar ord. Framför allt pratar vi.

Medlem i Svenska kyrkan?

Du är med och bidrar till den här viktiga mötesplatsen för integration. Tack!

Ofta har vi olika teman, som jul, klockan eller svensk kultur — samtal om vad som helst på en nivå som passar kring ett fikabord.

Vad betyder språkcaféet?

— Vi märker att det är uppskattat av många. Det är en plats för alla som vill träffas och prata svenska. Vi är inte det enda språkcaféet i stan, men behoven är stora och vi möts ofta av frågan om vi kan ordna träffar fler dagar. Några frågar om man måste tro på ett speciellt sätt för att få vara med, men då brukar jag poängtera att man får tro vad man vill. Vi är en mötesplats för integration.

CATHRINE GUSTAVSSON

”Det är en plats för alla som vill träffas och prata svenska.”

Angela Collin, präst