2 minute read
Krönika
Det tittas på TV. En sak slår mig. Vid nästan varje TV-inslag som handlar om barn i någon form hörs i bakgrunden Cornelis Vreeswijks klassiska Turistens klagan, du vet de där barnen som skriker, sjunger och skrattar. Den snurrar rätt flitigt hemma hos oss också, mest för att den är bra att leka och springa till. Och för att Han älskar den. Skrattet smittar av sig och det är svårt att värja sig emot. Varför man nu skulle vilja göra det. Barnskratt är ju mitt absoluta favoritljud. Och Turistens klagan min främsta källa.
Advertisement
Text: Anton Hultgren
För tre år sedan förändrades mitt liv i och med att jag blev förälder. Jag hade nästan slutat hoppas. Och nu lever jag med ett eko i allt jag säger. Och det kan vara påfrestande på sitt sätt, men samtidigt ger det mig en påminnelse om att jag lever och är till. Jag har ett ansvar över det jag säger och gör. Tänk om jag säger fel och mitt lilla eko där hemma rätt vad det är tar efter det där jag absolut inte är stolt över och absolut inte vill skicka vidare? Tänk! Det vore ju rent fruktansvärt! Hur kan jag rätta till det? Det kan jag ju inte. Så jag får helt enkelt bara försöka skärpa mig. Bara säga saker som är bra och politiskt korrekt, lära mitt barn kärlek och respekt. Aldrig brusa upp. Inte bli orolig i onödan, framförallt inte visa det så Han ser det. Följa alla goda råd och tips för hur jag rustar mitt barn för en tid som inte är ett dugg lik den jag själv
växte upp i. Inte stressa. Inte oroa. Lyfta blicken från skärmen. Alltid ta sig tid. Se till så Han ärver mina bra gener och inte mina dåliga. Hjälpa honom att hitta sig själv och sina intresJag har ett ansvar över sen. Och så får Han lära mig tålamod. Så får vi se vad det det jag säger och gör. är för något. ANTON HULTGREN Den sista textraden i sången lyder: ”så länge det finns ungar finns det hopp”. Så är det nog för varje tid. Att det som ser hopplöst ut för de vuxna ser just hoppfullt ut för de unga. Det är de ungas engagemang för jordens framtid som i mina ögon ingjuter hopp. Barnens och de ungas röster är klara och starka. Jag vill bli en del av det. Jag vill se på världen genom barnens ögon. Jag vill känna smaker som om det vore första gången. Jag vill höra sång som för första gången. Jag vill känna lukter som om det vore ett barns sinne. Jag vill återerövra barnet i mig. Önska mig lycka till!
