
2 minute read
Barnkonventionen
Konventionen om barnets rättigheter!
Text: Kajsa Andersson Illustration: freepik.com
Advertisement
1989 antogs Barnkonventionen, eller mera formellt Konventionen om barnets rättigheter, av FN:s generalförsamling. Meningen med en konvention är att den undan för undan ska införlivas i medlemsländernas nationella lagstiftning.
Den 1 januari 2020 blev konventionen svensk lag. I Norge blev Barnkonventionen lag redan 2003, och man menar där att barns ställning har stärkts och att deras åsikter oftare kommer fram och tas till vara.
Här tänker jag presentera ett urval av de viktigaste och mest kända artiklarna, fritt återgivna:
§1 Som barn räknas alla som är under 18 år.
§2 Alla barn har samma värde och lika rättigheter. Inget barn får diskrimineras.
§ 3 Barnets bästa ska alltid komma i första rummet (t ex vid åtgärder från myndigheter).
§ 6 Barnet har en inneboende rätt till liv och överlevnad och konventionsstaterna ska göra sitt yttersta för att säkerställa detta.
§ 7 Barnet ska registreras omedelbart efter födseln, har rätt till namn, har rätt att förvärva medborgarskap och har, så långt möjligt, rätt att få vetskap om sina föräldrar och vårdas av dem.
§ 8 Barnet får inte berövas sin identitet såsom namn, medborgarskap eller släkt. Artiklarna har blivit särskilt aktuella nu med tanke på krig, flykt och adoption.
Det finns exempel på att barn stulits och adopterats bort och på så vis förlorat sin identitet.
§ 12 Barn som är tillräckligt mogna har rätt att uttrycka sin åsikt i frågor som rör dem.
§ 13-14 Dessa artiklar säkerställer barnets rätt till yttrandefrihet och konventionsstaternas skyldighet att respektera barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet.
§ 22 Konventionsstaterna ska garantera att barn med fysiska och psykiska funktionshinder ges ett fullvärdigt liv, god omvårdnad och utbildning.
§ 27 Varje barn har rätt till fysisk, psykisk, andlig, moralisk och social utveckling.
§ 32 Barnet ska skyddas mot alla former av sexuella övergrepp och sexuellt utnyttjande.
När svenska kyrkan fattar avgörande beslut används Barnkonventionen för att analysera hur beslutet påverkar barnets situation (barnkonsekvensanalys). 1994 hölls en världskonferens om utbildning i Salamanca och i juni detta år antogs en deklaration om funktionshindrade barns rätt till lärande. En deklaration är mindre bindande än en konvention men undertecknarna förväntas ändå arbeta för att genomföra innehållet.
Salamancadeklarationen innehåller bl a:
§ 1Barn med behov att särskilt stöd har en grundläggande rätt till undervisning. Alla barn har unika egenskaper, intressen, fallenheter och inlärningsbehov.
§ 2 Barnet ska inte diskrimineras genom placering i specialskola utan undervisas ordinarie skola genom en pedagogik som sätter barnet i centrum och tar hänsyn till dess behov.
§ 3 Lagstiftarna ska tillgodose behovet av integrerade skolor och av utbildning av lärare för barn med särskilda behov.
Jag hoppas att Barnkonventionen ska leda till att barnet rättigheter respekteras i ändå högre grad än i dag. Många av världens barn lider fortfarande av undernäring och saknar rätten till skolgång. De riskerar att bli barnarbetare eller barnsoldater och de utsätts för omskärelse och sexuellt övervåld. Vi vet dessutom att flickor är överrepresenterade bland barn som berövas sina rättigheter.