Historia

Han rymde på skridskor från ryssen

När han var utom skotthåll från ryssen satte han fart på skridskorna och försvann ut på Ladogas is. Soldaten Jonas Fagerberg var en djärv och förslagen man och tack vare detta klarade han sig hem med livet i behåll.

TEXT: Eva Johansson

Gustaf III hade förklarat krig med Ryssland i början av juli 1788. Jonas Fagerberg var båtsman i Tjust kompani och togs genast ut i kriget. Han placerades ombord på örlogsskeppet Prins Gustaf som sattes in i sjöslaget vid Hogland i Finska viken den 18 juli. Ryssarna tog skeppet och Jonas Fagerberg och många andra svenska soldater blev krigsfångar.

De fördes i land och långt bort från havet under en strapatsrik färd till fots, begapade av ortsbefolkningen. Efter en tid stannade fångtransporten på ett större gods och godsägaren var nyfiken på svenskarna. När han såg Fagerberg, “lång och smärt, med gult hår, livliga blå ögon och vackert ansikte” valde han ut honom för att bli betjänt på herresätet. Den svenske fången vande sig vid livet på godset, lärde sig lite ryska och fick godsägarens förtroende. Men han längtade hem. En vinterdag skulle han följa med godsherren och dennes livjägare på jakt. Fagerbergs uppgift var att bära matsäcken.

Det var en sträng vinter och isen låg blank på Ladogas sjö. När de skulle ut på isen låtsades Fagerberg att han inte begrep sig på skridskor och satte på dem bak och fram, “han vacklade och föll” och lät sig föras iväg av den kraftiga blåsten. Inne vid stranden stod ryssarna och tittade på och tyckte det hela var lustigt att se, en klantig svensk krigsfånge som inte kunde åka skridskor.

Men där hade de fel för Jonas Fagerberg var en fena på att åka skridskor. “I hela Västrum fanns ej hans like, då det gällde att åka skridsko”. När han kommit tillräckligt långt ut på isen drog han iväg och när ryssarna insåg att deras fånge rymt och sköt efter honom var han långt borta. Med hjälp av vinden i ryggen nådde han land på kvällen. Tack vare hjälp från folk kunde han snart ta sig in i Finland och hem från Åbo ombord på en dansk brigg. En rysk päls fick han med sig hem och den hade han god nytta av kalla vinterdagar senare i livet.

Om Jonas Fagerbergs ryska fångenskap och dramatiska flykt skriver Gustaf Ahlm i sin bok Min hembygd i Tjust, utgiven 1933. Citaten kommer från boken. Gustaf Ahlm placerar honom som grenadjär, det vill säga soldat i Livgrenadjärregementet, på grenadjärtorpet Gutan på Tyftingemars ägor vid tiden för fångenskapet. Men det stämmer inte, för Jonas Fagerberg

var då båtsman på Klintemåla båtsmanstorp vid Hörtingerum i Gladhammars församling. Han var inte ordinarie båtsman utan fördubblingsbåtsman, en sådan som togs ut som förstärkning i krig. Det var först sent i livet som Jonas Fagerberg kom till Gutan.

Att berättelsen om den dramatiska flykten är sann i alla fall kan vi nog utgå ifrån, den var nog allmänt känd i trakten. När Gustaf Ahlm föddes hade Fagerberg varit död i 20 år men hans barn bodde kvar i Västrum och förmodligen spreds historien om den djärve båtsmannens flykt. Fagerberg var heller inte ensam svensk soldat som flytt från rysk fångenskap, det finns fler, bland annat från Hjorted.

Jonas Andersson Fagerberg kom från Vimmerby där han föddes på Färdigstorpet i september 1764. När han kommit hem från sitt ryska äventyr gifte han sig 1792 med den jämnåriga Anna Andersdotter från Blackstad. På torpet Klintemåla fick de fem barn. En dotter dog tidigt men de övriga barnen följde med när familjen flyttade till Västrum kring 1805. Där bodde de först i Klockarestugan och Jonas Fagerberg blev kyrkvaktare. Det var inte ett ovanligt uppdrag för tidigare soldater. Soldatlivet hade han då lämnat.

1

soldat, men han valde inte flottan utan armén och blev livgrenadjär för Ytterhults rote. Som soldat fick Anders namnet Pylad, ett kanske inte helt obekant efternamn i Tjustbygden. Hans föräldrar bodde hos sonen, först på Gröndalens soldattorp och sedan i Gutan, från 1819. Där dog den gamla båtsmannen och kyrkvaktaren Jonas Fagerberg 1843, nästan 80 år gammal, efter närmare 35 år i församlingens tjänst. Sonen, grenadjären Anders Pylad, blev kyrkvaktare i Västrum efter sin far.

Västrums kyrka 2

3

BILDTEXTER:

1. Soldattorpet: I soldattorpet i Gutan bodde kyrkvaktaren och förre båtsmannen Jonas Fagerberg de sista 24 åren av sitt liv. Foto: Eva Johansson (mars 2014).

2. Husförhörslängd I husförhörslängden från Västrums församling 1817–1821 är kyrkvaktaren Jonas Fagerberg inskriven i Gutan tillsammans med sin hustru Anna Andersdotter och de då hemmavarande barnen Jaen född 1803 och Peter född 1801. De kom till Gutan 1819. Bildkälla: Arkiv Digital.

3. Ahlms bok Gustaf Ahlm har skrivit i sin hembygdsbok om kyrkvaktare Fagerbergs flykt från rysk fångenskap.

4. Ladogasjön Sjön Ladoga innanför Finska viken är nästan som ett litet innanhav. Bild från Wikipedia.

5. Karta/utsnitt Kartografen Johan Homanns karta från omkring 1715 visar Ladogasjön öster om Sankt Petersburg.