nens ord och ritualen förvandlas till något som närmast kan liknas vid rituell hovdans. Jag vet inte om ordet ”ståpäls” rent språkligt passar i detta illustra sammanhang, men det var åtminstone så det kändes, om ärligheten tillåts.
Per Lundborg, Ledamot i Utbildningsdirektoriet och ADM i Lejonet och Kronan, får här ikläda sig rollen som “Broder Symbolik”.
målgrupp för vilka dessa komplexa skeenden faktiskt är ny kunskap. Iacta alea est! som Julius Caesar lär ha sagt när han korsade Rubicon. Idén föll i god jord hos vännerna i utbildningsgruppen och vår härförare Lextorp tog genast på sig teaterdirektörens hatt och rock. En Anatomisk Teater skulle det bli! nu ringde alltså klockorna för sista gången och de sista bröderna intog skyndsamt sina platser i Johannessalen. Tända ljus kastar i halvdunklet stämningsfulla skuggor mot åhörarna. Vid ljusstoderna finns tre notställ uppställda, framför vilka sitter tre premiärnervösa bröder. På notställen ett manus. På podiet en ordförande mästare och på i andra änden av rummet två bevakande bröder på sina platser, även de med notställ framför sig. Så börjar spelet och med tanke på att denna tidning ju sprids även i den allmänna världen kan inga detaljer återges här. Fyra omsorgsfullt valda moment ur första gradens ritual spelas upp med stor inlevelse. Mellan varje moment kommenterar och förklarar de tre bröderna vid ljusstoderna. Frimuraren
”Broder historik” börjar sitt korta anförande ur ett historiskt perspektiv. När uppkom det vi ser? Vilka var upphovsmännen? Hur har denna del av ritualen utvecklats fram till vår tid? ”Broder symbolik” berättar på ett pedagogiskt och intresseväckande sätt om ritualmomentets faktiska symboliska betydelser. ”Broder filosofi” avslutar till sist momentet genom att förklara hur symboliken omsätts i praktiskt liv, hur symbolerna blir levande i oss och hur de är tänkta att verka i oss. Lugnt, ostentativt och mycket stämningsfullt avlöser ritual och förklaring varandra. Fyra scener, indelade i två akter och mellan akterna en paus med förfriskningar, precis som på en riktig teater. Mellan varje scen ges bröderna några korta minuter för att snabbt ventilera sina tankar med sin bänkgranne. Och ett sådant sorl det blir då! Man förstår att det finns ett stort behov av att få tala om den konungsliga konsten. Den dramatiska stämningen når flera effektfulla klimax, inte minst då musik – Bachs dubbelkonsert för violin, framförd av fantastiskt skickliga musiker – helt ersätter ämbetsmän-
så till sist, final. Musiken klingar av och efter några högstämda tysta ögonblick bryter hela Johannessalen ut i långa rungande ovationer och (faktiskt) visslingar! Succé! En sådan kraftsamling kräver naturligtvis sin rätta inramning och efter den Anatomiska teatern var det dags för festmåltid vid vackert dukade bord i den unika och vackra Pelarsalen. Här fortsatte kunskapstemat och bröderna fick möjlighet att till efterrätten direkt ställa frågor till de tre kunniga föreläsarna. Överallt hördes entusiastiska bröders samtal om precis det som provinisialmästaren från början hade önskat – den konungsliga konsten! Vid tacktalet gick det inte att ta miste på att provinisialmästaren tyckte att hans gossar i utbildningsgruppen hade levererat väl och han gav uttryck för den starka önskan att övriga fördelningar i Sverige och Finland också skall bjuda sina medlemmar på en Anatomisk Teater för Frimurare. Text: John Fahlnaes Bild: Yann Skaalen
Medverkande i Anatomiska Teatern
Ämbetsmän Jan-Olof Bruhn (ABB) Stefan Gudmundsson (Recepiend) Fredrik Jacobsson (OM) Zoran Popovic (FBB) Jerker Schmidt (IB) Christian Thorén (CM) Talare John Fahlnaes (Broder Filosofi) Per Lundborg (Broder Symbolik) Anders Wennergren (Broder Historik) Musiker Christer Thorvaldsson (Violin) Michael Karlsson (Violin) Otto Kern (Piano) Ciceron Bo Lextorp 31