Frimuraren nummer 3 2008 by Svenska Frimurare Orden

80 ÅR

Tidskrift för Svenska Frimurare Orden Nr 3 2008

Tema Barmhärtighet Tema information

Teckna s senast 3 okto ber

Global Neutral 9 Investerum erbjuder en placering i Global Neutral. Global Neutral tecknas senast den 3 oktober. • • • • •

Minst 100 % av nominellt belopp på förfallodagen Pris: 103 % Löptid: 3 år Deltagandegrad: 120 %* Likvid Investerum tillhanda: 8 oktober 2008

En kapitalgaranterad produkt i korthet En kapitalgaranterad produkt kombinerar exempelvis aktie-, råvaru-, eller valutamarknadens potential med räntemarknadens trygghet. Om marknaden går upp får man ta del av denna uppgång. Om marknaden däremot går ned får man minst det nominella beloppet tillbaka på förfallodagen. Global Neutral 9 tecknas i poster om nominellt 50 000 kronor, minimum 2 poster.

Avkastningen Avkastningen i produkten följer S&P DTI utveckling och produktens deltagandegrad. Utvecklingen beräknas som skillnaden mellan produktens Start- respektive Slutvärde. Deltagandegrad anger hur stor del av denna utveckling man får ta del av och är preliminärt 120 %. Exemplet baseras på 2 poster á 50 000 kr nominellt i investerat belopp. Indexets utveckling

Återbetalt belopp

+ 40%

148 000 kr

+ 30%

136 000 kr

+ 20%

124 000 kr

± 0%

100 000 kr

- 20%

100 000 kr

Observera att värdet på placeringen såväl kan över- som understiga nominellt belopp under löptiden, beroende på hur indexet utvecklas.

Global Neutral Avkastningen är knuten till index Standard & Poor’s Diversiﬁed Trends Indicator (S&P DTI) som följer en investeringsmetod vilken kan ge positiv avkastning i både upp- och nedgång.

Exemplet nedan visar total utbetalning på förfallodagen av 103 000 kr investerat i Global Neutral (nominellt belopp 100 000 kr) där deltagandegraden är 120 % och skillnaden i kursutvecklingen är 40 %: SEK 100 000 + (100 000 x 40 % x 120%)

Global Neutral

Nominellt belopp (nominellt belopp x kursuppgång x deltagandegrad)

US Statsobligationer 2-10 år 7,50 US Statsobligationer +10 år 7,50

Mjuka 4,50

Schweiz Franc 2,00

SEK 148 000

Spannmål 1 1,50

Återbetalningsbelopp

Motsvarar en årlig avkastning på 12,8 %.

Boskap 5,00

Jpn Yen 12,00

225

Euro 13,00

Källa: Standard & Poors.

Can dollar 1,00 GBR pund 5,00 Aus dollar 2,00

Historisk utveckling Grafen visar utveckling av index S&P DTI inkl DG från 1997. Källa: Reuters

Ädelmetaller 5,25 Metaller 5,00

Energi 18,75

Global Neutral är en så kallad lång/kort strategi som följer trender i råvaru- respektive ﬁnansiella marknaden. Beroende på prisutvecklingen i de olika investeringssektorerna omfördelas investeringen för att ge en stabil men ändå optimal avkastning. Kombinationen av lång- och kortsiktiga investeringar skapar en stabil och mindre volatil utveckling av kursindex.

200 175 150 125 100 75

Kommentar + Historisk god och stabil avkastning + Potentiell avkastning trots orolig aktiemarknad + Investerar i ﬂera tillgångsslag + Aktiv anpassning av investeringen utifrån pristrender + Låg korrelation med aktiemarknaden Ovan villkor är preliminära. För info och investering kontakta www.investerum.se eller 08-522 98 450. Mer information om MTN-programmet, Slutliga Villkor och offentliggjort Grundprospekt hittar du på www.seb.se, www.sebgroup.com eller hos SEB på Kungsträdgårdsgatan 8 i Stockholm. Prospektet ﬁ nns även tillgängligt hos Finansinspektionen och OMX Nordic Exchange Stockholm.

* För lägsta möjliga deltagandegrad se ”Förbehåll”

jan

-9

jan

-9

jan

-9

jan

-0

jan

-0

S&P DTI inkl DG

jan

-0

jan

-0

jan

-0

MSCI World

jan

-0

jan

-0

jan

-0

jan

3-års ränta

Emittent Skandinaviska Enskilda Banken SEB www.seb.se, www.sebgroup.se

-0

Sanningen övertygar Rubriken utgör Svenska Frimurare Ordens valspråk – Veritas Persuadet! För andra gången under de gångna två åren passerade Aftonbladet i våras lågvattenmärket vad gäller den pressetik som medierna själva formulerat i sina pressetiska regler. Utan samvetsförebråelse använde sig Aftonbladet av Svenska Frimurare Ordens officiella medlemsmatrikel och publicerade kommun efter kommun frimurarebröders namn och yrken under föregivande att dessa tillhörde osynliga nätverk och utgjorde en slags okänd makthavarelit i samhället. Detta var andra året som detta angrepp på medlemmar tillhörande vår Orden ägde rum. Indignationen och besvikelsen är stor när jag tänker på hur långt från verkligheten denna kvällstidning befinner sig när den angriper en organisation som utgör en av Sveriges äldsta föreningsbildningar, flera hundra år gammal. Svenska Frimurare Orden vill verka i positiv anda i det öppna demokratiska samhället. Ett uttryck för detta är att vår medlemsmatrikel sedan många år är offentlig och tillgänglig t ex på allmänna bibliotek. Den har också varit tillgänglig för en intresserad allmänhet som alltid kunnat beställa den på Ordens kansli. Vilken organisation, vilken förening kan ståta med en så öppen redovisning av sin medlemskader utöver Svenska Frimurare Orden? Det finns delar av livet som man gärna ytterst vill betrakta som privata – t ex tankar om de djupa livsfrågorna, vårt eget sökande efter svaren på de stora livsgåtorna som vi alla bär med oss genom livet. För många är här vår Orden en viktig plattform. Om allt detta talar Orden öppet. Svenska Frimurare Ordens Allmänna Lagar är offentliga och tillgängliga för envar som önskar ta del av våra grundsatser. En av dessa lyder: ”En frimurare behöver inte dölja att han är medlem av Svenska Frimurare Orden. Han kan också informera utomstående om inneFrimuraren

hållet i de allmänna lagarna. Han kan vidare upplysa om att Orden ålägger sina medlemmar trohet och lydnad mot överhet och lagar och att den alltid har avhållit sig från att ta ställning till eget eller annat lands inrikes- eller utrikespolitik, liksom att sådana ämnen inte får dryftas vid sammankomster.” (OAL 2 kap, 11§.) Det är dock inte särskilt förvånande att Aftonbladet i så ringa mån tar del av denna skrift, lika tillgänglig som vår matrikel. Tyvärr ligger det nära till hands med konklusionen att en sådan skrift inte synes medialt intressant. Vår Ordens grundvalar är offentliga. Vi ger ut vår medlemsmatrikel. Vi bjuder in till Öppna hus. Vi tillför samhället över trettio miljoner kronor per år till medicinsk forskning, till kultur, till sådana som har det svårt i samhället. Medierna har under senare år tagit till vara denna öppenhetssträvan från vår Ordens sida.

Ordens inre väsen – våra ritualer är emellertid endast tillgängliga för en medlem av Svenska Frimurare Orden. Så har det varit genom århundradena och så måste det förbli. Vår slutenhet i det avseendet är av pedagogisk natur och syftar till att ge den enskilde brodern en personlig upplevelse som ett komplement till hans eget sökande efter svaren på de djupaste livsfrågorna. Den arenan är personlig och den vill vi gärna ha för oss själva oavsett mediernas sekelgamla misstänkliggöranden, vilka snarast har tillfört oss nya medlemmar istället för tvärtom. I slutändan är det alltid sanningen som övertygar. Linköping i augusti 2008

Anders Fahlman

Ibland bör Du planera en företagsförsäljning över 2 årsskiften för att få bästa möjliga netto. Vi samarbetar med skatteproffs, som visar vägen. Förmodligen har Du aldrig hört talas om oss. Det kan bero på att vi aldrig annonserar ut företag till salu. Vi tror inte på den mekaniska annonseringen några aktörer sysslar med: • Deras företag till salu är så väl beskrivna att man utan svårighet kan identifiera dem, vilket skapar oro bland personal, kunder, leverantörer, bank. • Den bäste köparen vet vanligtvis inte om att han är möjlig köpare. Skulle han mot förmodan råka läsa annonsen i Dagens Industri, händer ändock ingenting. Och hur ofta läser utländska företagsledare Dagens Industri?

Vi letar diskret efter köpare med synergier (=samverkansfördelar). Sökandet efter köpare sker i databaser och genom samarbete med kolleger på kontinenten. Den köpare, som får och ger synergieffekter, är också den, som kan betala bäst. Under drygt 25 års arbete som företagsmäklare har vi sluppit den turbulens det blir, om det sprids att ett företag är till salu. Detta torde bero dels på att vi har väldigt väl ”på fötterna”, innan vi närmar oss en presumtiv köpare, dels att vi arbetar med sekretessförbindelser. Innan vi närmar oss möjlig köpare, inhämtar vi dessutom Ditt medgivande. För oss är det självklart att Du hela tiden hålls à jour med hur vi behandlar uppdraget.

Vad är företaget värt? Om man inte är verksam som investerare eller mäklare, är det omöjligt att hålla sig à jour. Det är lika vanligt att säljare undervärderar som övervärderar sitt företag. Det mest markanta exemplet härpå är en småländsk företagare, som genom vår förmedling fick drygt 3 ggr mer för aktierna än sin egen värdering. Utnyttja vår erfarenhet och vårt kunnande.

Ring civilekonom Lars-Erik Olsson, X fd ADM i SJL Kärnan, Helsingborg fd FVO Frimurareföreningen EOS, Lund för ett förutsättningslöst resonemang om möjligheter och arbetssätt. Vi arbetar på provisionsbasis efter principen ”inget resultat – inget arvode”

Krafts torg 10, 223 50 LUND Tel. 046-211 62 22 e-mail leo@fmf.se www.ekonomhuset.se i samarbete med Toren Corporate Finance AG, Zug, Schweiz

Innehåll Officiell tidskrift för Svenska Frimurare Orden Nr 3 Årgång 80 ISBN 1651 - 35766 Nästa nummer utkommer vecka 49 Redaktionellt material senast den 3 november. För insänt material ansvaras ej. Annonser senast den 10 november. Chefredaktör Kjell Mazetti. 070 - 726 19 31 Almstagatan 12, 602 16 Norrköping frimuraren@frimurarorden.se Ansvarig utgivare Lars von Knorring R&K 036 - 35 15 30 lars.von.knorring@telia.com Redaktionskommitté Kjell Mazetti, ÖPL, Ordförande Anders Carlsson, GPL Pierre Dunbar, SVEA Björn Federley, SCF Lars Pettersson, SPL Bo Pettersson, VPL Lars Sjödin, MNPL Björn A Strömberg, SVEA Patrik Andersson ÖNPL Annonser Pierre Dunbar 08 - 571 41 411 pierre@dunbar.se Björn A Strömberg 08 - 661 24 08 bjorn.stromberg@gmail.com Annonsmaterial skickas till: Pierre Dunbar Ripvägen 2 Strömma 139 41 Värmdö pierre@dunbar.se Prenumeration Helår 250:Utland 300:Lösnummer 70:PG SFMO 34 40 -5 Tryck Trydells Tryckeri Box 68, 312 21 Laholm Upplaga 16 500 ex, 4 ggr/år Hemsida www.frimurarorden.se För adressändring - kontakta den loge Du tillhör. Frimuraren

Information en livsnerv för vår Orden. ÖA Lars von Knorring.

Orden i tidningar och tidskrifter.

Frimuraren en 80-åring med framtiden för sig.

10 Praktverk CFE:s jubileums- gåva. Intervju med Erik Cornell. 12 Bry dig om! uppmanar ny PM i Svea. Bo Hansson har installerat sig. 14 Stor uppslutning när PM installerade sig. Lars Bergholtz har installerat sig i ÖPL. 16 Generationsbyte vid sekelskifte. Brödrakedjan i Umeå firade 100 år. 18 SjL Olaus Magnus firade 50 år. 19 Nytt Högsta råd i Estland. 20 Stipendieutdelning i NF. 22 Ny Johannesloge i nytt hus. 24 Svensk OM i Norsk loge! 26 World brothers of the mystic tie. Broder från Down Under adopterad. 27 Oratorium lyfts ur glömska. Sten Svensson om kompositören Hummel. 29 Ny O i Ystads Brf. 30 Debatt om klädkod. 31 Måltidsminnesloge i Torneå. 33 Bländande motljus. Ingvar Sitterstad analyserar Afton- bladets attack. 34 Geo- eller heliocentrisk klimat lära. Olle Ottosson funderar över miljöfrågor. 35 Människokärlek. Christer Holmgren OM i Orion skriver om denna dygd. 36 Presentation av Informations direktorium 38 Meddelanden från Ordens kansli.

Tema information

Information en livsnerv för vår Orden För några månader sedan fick Lars von Knorring förlängt förordnande som Ordens Överarkitekt. I ytterligare 6 år tar han ansvar för vår traditionstyngda organisation i det alltmer snabbare växande kommunikationssamhället. Som överarkitekt är han ordförande i Informationsdirektoriet, ansvarig utgivare för både Frimuraren och för hemsidan, och för produktionen av trycksaker. Dessutom står han till ledningens förfogande när det gäller kontakter med press, radio och TV. Hans många år som informationschef i näringsliv och förvaltning är en erfarenhet som är guld värd för alla i Frimurareorden.

ag fick då jag tillträdde min första ämbetsperiod år 2001 som Ordförande i informationsdirektoriet inleda en fascinerande resa tillsammans med Ordens Stormästare och de övriga bröderna i Ordens stab och ledning. Resan påbörjades i en visionär miljö som vår Stormästare vid sitt tillträde satte upp inför mötet med 2000talets generationer frimurare, vilka ju vuxit upp i en tid av ofattbart snabb teknisk och bokstavlig informationsrevolution av samhället och världen. Den resan handlar för Ordens del i högsta grad om öppenhet och slutenhet. Den processen pågår än och jag vill gärna vara med och bidra ännu en tid till den så positiva informationsutvecklingen för Orden där det ännu återstår så mycket att bygga. Jag känner också stolthet och glädje över att ordensledningen fortfarande

vill se mig ett tag till vid en av vinscharna på skutan. Det är roligt när seglen fylls av goda vindar. Nu är vi över femtontusen bröder i Svenska Frimurare Orden och kraften i vinden ökar oavbrutet. Det skall vi alla ta till oss och glädjas över. Man skall vara positiv och glad när så är möjligt i livet. Det är en viktig frimurerisk grundtanke. Ordens vision för 2000-talet blev som jag nämnde nyss öppenhet där så är möjligt. Vi fick uppleva när en ny och synnerligt väl genomarbetad offentlig version av Ordens Allmänna Lagar presenterades i press och i övriga medier. Vilken medial uppmärksamhet detta rönte! Och det hela fortsatte när alla loger och brödraföreningar ute i landet med glädje och entusiasm tog sig an den roliga och utvecklande uppgiften att öppna våra hus, dvs att göra våra lokaler tillgängliga för visning för intresserad allmänhet och medier. Ur detta föddes i medierna uttryck som ”Den nya öppenheten” eller t ex ”Frimurareorden – en barmhärtighetsorden. I mediernas informationsflödande bäckar började nya ljud och epitet om Svenska Frimurare Orden plötsligt att sorla. De gamla slitna mediala angreppsmetoderna från tidigare år klingade av. Och inte bara det – att göra vår Orden tillgänglig som en resurs i den fortsatta utvecklingen av det moderna samhället, ja att vara ett stöd för den jäktade nutidsmänniskan i hennes längtansfulla kamp för rätten till stillhet och tillfälle till kontemplation – för vilket jag menar frimureriet är den kanske bästa källa till av alla – vann ökad genklang inte minst hos de yngre bröder som i allt högre utsträckning kommit att söka sig till oss och vår

verksamhet. Vilket andligt fyrverkeri och vilken glädje jag upplevde i dessa händelser. Under mitt yrkesverksamma liv var jag under 25 års tid huvudsakligen informationschef inom domstolsväsendet med sina fascinerande institutioner för rättskipning, där tystlåtenhet och försiktighet varit ledstjärnor sedan urminnes tider i vårt land. Här kom jag också att ägna mig åt frågor om öppenhet och tillgänglighet i statsförvaltningen som viktiga element i samhället. Men jag insåg också under dessa år vikten av att skapa förtroende och tillit för sedan länge grundade principer på vilka vårt samhälle ytterst vilar. Det är också i mycket troligt att också den livserfarenheten senare kommit att genomsyra mitt tänkande i informationsarbetet – nämligen den som säger att våra ritualer, de vill vi – oaktat vår öppenhetssträvan vad gäller Ordens syften - ha för oss själva och vi vill att samhälle och alla skall respektera denna vår önskan och sluta harmas över detta enkla och självklara önskemål. Vi har alla rätt till en avskild andlig vrå i våra korta och viktiga liv när en sådan behövs. Och den vrån finner många i frimureriet! Våra slutna ritualer är vår Ordens livsnerv och att avslöja dem vore som att släppa ut ångtrycket ur ett framrusande lok för att ta till en liknelse. Det är först när ångan samlas och energin koncentreras i en sluten cylinder, som den får styrka nog att framdriva hundratals ton vagnar. Att släppa på våra hemligheter vore som att släppa ut lokets ånga i den fria luften. Den blir då värdelös och utan kraft! Frimuraren

Samarbetet mellan de nordiska överarkitekterna har lett till årliga träffar. I norska Tromsö träffades i juni 2008 , Lars von Knorring, Gunnlaugur Claessen, Island, Karl Jens Holmen, Norge. Här i samtal med konferensens värd PM i Tromsö Kåre-Björn Kongenes. Nästa informastionskonferens sker i Danmark i mars nästa år.

Informationsverksamhetens andra viktiga del består således för vår Orden av arbetet med att bevara denna pedagogiska slutenhet så att den också i framtiden kan existera och bli till gagn och värde för kommande frimurarebröder och de som är på vandring genom vårt sinnrika gradsystem. Det är dock inte bara bröderna vi måste tänka på när vi talar om att bevara våra ritualer för världen. Men också för att medverka till ett samhälle där hög integritet, mångfald och pluralism tar sig uttryck genom rätten till egna tankar och frihet för att nå andlig utveckling. Det är inte en tillfällighet att nazister och andra totalitära riktningar alltid avskytt frimureriet och dess slutna del. I totalitära system har vi alltid förbjudits men ändå överlevt tack vare att tystlåtenheten och ståndaktigheten varit våra bundsförvanter. Många frimurarebröder ute i Europa dukade under när krigen rasade. Inte minst bröderna i våra andra nordiska frimurareordnar som upplevde krigen i sina länder har dessa historiska händelser starkt i minnet. Men de gick alla ändå segrande ur striden. För ljuset lever kvar genom nya frimurargenerationer och ingen ondska kan någonsin släcka dess sken. Men hur kan man skapa förståelse för att vi vill bevara våra ritualer för oss själva i detta samhälle där allt skall vara öppet för alla? Frimuraren

Det är en stor sorg när vi ifrågasätts. Att inte folk förstår att våra ritualer är pedagogiska instrument som gradvis för våra bröder till ökad insikt. Att avslöja upplevelsen i en så upplevelsebaserad verksamhet som frimureriet är att göra kommande frimurarebröder en oförlåtlig otjänst. Idag är det så mycket informationsteknik som lockar till övertramp men i frimureriets väsen ligger att bevara både det förtroende och hemligheter som blir och blivit oss givna. Det är en viktig del av livets väsen att t ex kunna bevara och föra vidare ett givet förtroende. Det är här som den verkligt kvalificerade informationsfilosofin kommer in i bilden som ett hjälpmedel. Informationsteknik i dess bästa mening handlar inte bara om att vara öppen, informera och prata. Den handlar minst i lika hög grad om att inse betydelsen av att hålla tyst när så påfordras för att bevara en pedagogik som är fullständigt unik som läromedel i de djupaste livsfrågorna. Vår organisation har en fantastisk uppbyggnad. Verksamhetsområdet omfattar två länder, nämligen Sverige och Finland. Här finns totalt alltså drygt 15000 medlemmar och mer än 150 arbetsenheter, dvs loger och brödraföreningar. Den kristna grunden ligger fast i vårt system och ser vi till hela norden så tillämpas detta system i samtliga nordiska länder och där finns sammanlagt 50 000 frimurare.

Det är minsann ingen dålig kristen brödrakår vi kan ståta med. En fascinerande erfarenhet är att ha fått möta mångfalden och alla unika bröder som finns i våra led under åren som Ordens Överarkitekt. Och inte minst mötet med bröder som arbetar i de andra nordiska frimurareordnarna har varit en fascinerande gåva som medföljt uppdraget som Ordens informationschef. Informationsdirektoriet arbetar på bred front. Vi tar fram trycksaker och audiovisuellt informationsmaterial av olika slag. Vi utvecklar innehållet på Ordens hemsidor och följer mediernas sätt att skriva och kommunicera om oss. Men det är våra 152 arbetsenheter som utgör den viktiga frontlinjen mot allmänheten. Det är i dessa som de viktiga kommunikationsprocesserna i samhället äger rum. Jag ser informationsdirektoriets grundläggande och främsta uppgift som att se till att det finns väl avpassat informationsmaterial och hjälpmedel som skall kunna underlätta och utveckla detta lokala informationsarbete. Målet är för oss alla att göra Orden än mer känd och respekterad i vårt samhälle och som den källa till personlig utveckling och helhetssyn på människan som den har varit, är och kommer att vara i framtiden.

Text: Lars von Knorring Bild: Kjell Mazetti

Tema information

Orden i tidningar och tidskrifter

tt Frimurarna är ett slutet sällskap är ju en sanning med modifikation. Visst, ritualerna håller vi hårt på, men vi är ju i övrigt öppna med mycket. Det har gjort att många artiklar skrivs om oss. Till vår hjälp att hålla redan på alla dessa artiklar har vi företaget Media Monitor som varje månad redovisar vilka media som skriver om oss samt ger oss en kopia av artikeln. I dessa rapporter ingår dagspress (dvs. lokala morgontidningar samt kvällspress), fackpress, nyhetsbyråer, populärpress samt webbtidningar Om vi ser tillbaka på en tvåårsperiod, juli 2006 t.o.m. juni 2008, ser vi att det så gott som uteslutande är dagspressen som har artiklar som är kopplade till vår verksamhet. Under perioden var det totalt 264 artiklar i dagspress samt 12 artiklar i fackpress. Inga artiklar i de övriga angivna medietyperna. Jag har därför gjort en liten djupdykning i dessa dagspressiffror. Jag väljer att kalla perioden januari till juni får ”vårterminen” och juli till december för ”höstterminen”. Under den kontrollerade perioden var det två

vårterminer och två höstterminer vilket gör att jag kan dra lite försiktiga slutsatser. Det är i snitt, under hela tvåårsperioden, 11 artiklar per månad. Under höstterminerna ligger snittet på 8-9 artiklar medan det på vårterminerna är 12-13 artiklar. Framförallt är det juli-augusti som drar ned snittet för höstterminen. Vi kan också se på den geografiska spridningen som då baseras på tidningens utgivningsort. Av det totalt 265 artiklarna var majoriteten i tidningar utanför Stockholm, Göteborg eller Malmö, drygt 80%. Media Monitor har delat in Sveriges län i tre grupper. Varje grupp består av följande län: Norrland = Västerbotten, Norrbotten, Västernorrland, Jämtland och Gävleborg. Svealand = Uppsala, Södermanland, Värmland, Örebro, Västmanland, Dalarna och Stockholm. Götaland = Östergötland, Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotland, Blekinge, Halland, Skåne och Västra Götaland. Norrland har ökat antalet artiklar från höstterminen 06 och vårterminen 07 där snittet var c:a 1,5 artikel per månad

till c:a 3,5 höstterminen 07 och vårterminen 08. Samma trend ser vi för Svealand som går från c:a 1,5 artikel per månad till drygt 3 och Götaland som ökar från c:a 2 artiklar per månad till drygt 4. Sammantaget är det i gruppen Götaland som majoriteten av artiklarna återfinns, nästan det dubbla (c:a 100 artiklar) jämför de båda övriga grupperna (knappt 60 artiklar per grupp). Tittar man i SIFO Research International databas Orvesto Konsument ser vi att svenskarna är ett tidningsläsande folk där så gott som varje ort har sin lokala tidning, vilket gör det vi har c:a 200 dagstidningar spridda över hela landet. Totalt för riket läser c:a 75% regelbundet en dagstidning. Upplagemässigt är de största tidningarna naturligtvis i grupperna Svealand och Götaland då flest personer bor där. Sveriges befolkning fördelar sig enl. följande: 13% i Norrland, 39% i Svealand och 48% i Götaland (enligt den länsindelning vi använder). Text: Patric Meyer, VIII SVEA Sekreterare ID

Frimuraren

Tema information

Tidskriften en 80-åring med framtiden för sig

september år 1928 fick alla bröder i Svenska Frimurare Orden plötsligt tillgång till ett medlemsblad. Överarkivarien och Bibliotekarien Dr Johan O A Bergqvist hade utsetts till redaktör och ansvarig utgivare för: Meddelanden från Stora Landslogen. Redaktören anger dels att ”tidningen skall tjänstgöra som en länk mellan de svenska Br i landets olika delar. Så att Br får möjlighet att följa de händelser av större intresse som äga rum... dels delgiva Br vad som sker i andra länder... Man hoppas att tidningen skall bli en autentisk, historisk källa, som kan bli av största betydelse för kommande generationer...” Dessutom uttrycks en förhoppning om att Br skall samla tidningens alla nummer i pärmar som tillhandahålles till billigt pris av tryckeriet. Tidningen var något större än A5-format, hade 16 sidor och utkom med sex nummer per utgivningsår räknat från september 1928. Redan i det första numret fanns reportage med bra bilder från Kristinebergs skola, samt ett antal anmälningar av installationer etc. Utländskt material fanns från de Nordiska länderna samt från Tyskland och Österrike. Redaktören efterlyste också material från loger och brödraföreningar och uppmanade sekreterarna att vara flitiga skribenter. När Patrik Påhlsson tar över efter 9 år lanseras en nyhet. ”Från Ordens Arkiv och Bibliotek” kommer att bli en stående rubrik vid sidan om det material som Br Bergqvist månat om. Redaktören ber också vördsamt och broderligen resp ämbetsmän i loger och brödraföreningar att insända redogörelser för händelser av intresse, så att vi gemensamt må kunna få våra meddelanden att motsvara därmed avsett syfte. På nyårsdagen 1951 avled Patrick Påhlsson plötsligt och oväntat och Erik Ohlsson övertog för en kort tid ansvaFrimuraren

ret för tidningen. Bara några månader senare utsågs Einar Gerdelius till ny redaktör. Tidningen börjart nu ges ut av Vetenskapliga och Litterära Nämnden, VLN, och ett av de första besluten man tog var att tidningen nu skulle numreras per kalenderår. Redaktör Gerdelius första nummer av Meddelanden är alltså nr 1 år 1952. Prenumerationspriset höjs till Kr 6:-. Även denna redaktion mottager med tacksamhet bidrag till tidskriftens innehåll från loger, brödraföreningar men också från enskilda bröder. Resten av 1950-talet såg ett något större format och bilder på omslaget blev vanliga. Kung Gustaf VI Adolf prydde premiärnumret år 1958. Nr 1 år 1963 blev något av en revolution. Man bytte till ett mindre format, ökade till 36 sidor, och ett nytt, lite grått och tråkigt omslag med lilla vapnet såg sitt ljus. Men den stora förändringen var namnet: Frimuraren, Meddelanden från Svenska Frimurare Orden blev den nya titeln. Under de senaste 45 åren har underrubriken tappats bort, men namnet Frimuraren har bestått. Den nyskapande redaktören Viktor Sandström hann vara med i 3 år innan det var det dags för Hans Lindman att ta över redaktörskapet. Det tog redaktören 15 år att arbeta fram en modernare layout och 1979 kom en trevlig utgåva med tidningshuvud i blått och med vapnet och texten i svart. Bilden på premiärutgåvan, Drottningen i samtal med SMP Erik Lidström, gav säkert goda kommentarer. Med ett sidantal på mellan 30 och 40 sidor och fyra nummer per år fick medlemmarna mycken information genom sin tidning. Hans Lindman stannade ytterligare i 10 år innan det blev ”vaktombyte på redaktionen” Roland Swerin tog över och under hans tid profilerade sig Frimuraren för att möta det nya 2000-talet.

En ännu starkare profil blev ansvarig både för redaktion och utgivning när Bengt Gustafson, en gammal tidningsräv med lång och mycken erfarenhet tog över. Bengt la ner hela sin själ i Frimuraren och tog en ära i att besöka loger och brödraföreningar i hela landet. När han efter tolv år frimurarepensionerades vid uppnådda 75 år, fanns det nog ingen enhet som inte fått höra hans lite sträva intervjuarröst ställa knivskarpa frågor, för att inte tala om alla bilder som hans kamera fångat och förmedlat till alla bröderna. Hans mustiga och färgstarka krönikor är det många som fortfarande talar om. Under Bengts tid färglades Frimuraren och hans kvalitetskrav på tryck och utförande gav en modern, tilltalande och intressant tidning - värd att spara. En annons i Frimuraren väckte mitt intresse att ta över efter Bengt Gustafson. Mina erfarenheter som journalist daterar sig till 1960-talets frilansarbete för alla som betalade för text och bild. Min bakgrund som producent och filmare på TV i 16 år och 20 års predikningar var kanske inte de bästa punkterna i min CV. Sedan hösten 2005 finns en redaktionskommitté med stor kunnighet och erfarenhet. Annonschefen Pierre Dunbar är ett av de starka namnen Björn Strömberg ett annat. Björn har startat fler tidningar än jag kan namnen på som idag fyller Pressbyråns hyllor. Tillsammans med kontaktmän från alla provinserna hoppas jag som chefredaktör att fortsätta att uppfylla de förhoppningar som Dr Johan O A Bergqvist publicerade för 80 år sedan. Det nummer Du nu läser är en modern produkt, kanske ett av de bästa medlemsblad som finns i landet och kanske det äldsta i kraft varande informationsbladet i en svensk förening. Kjell Mazetti Chefredaktör.

Förmånligt erbjudande till Frimurare

Under mer än två sekler har det producerats en stor mängd litteratur om Gustaf III. En sida av hans personlighet är dock okänd – Gustaf III:s roll som frimurare. Under senare delen av 1700-talet var frimureriet välkänt i Europa, men också misskrediterat. Varför engagerade sig Gustaf III i ett samfund som dragits in i politiska strider i England och Frankrike? Varför blev han frimurare? Varför åtog han sig den viktiga rollen som ordens protektor? Såg han det hemliga sällskapet som ett politiskt redskap? Hur förhöll sig kungen till frimurarmystiken? Var Anckarström frimurarnas verktyg? Med utgångspunkt från primärt källmaterial söker Göran Anderberg svaren på dessa och många andra intrikata frågor i sin bok ”Gustaf III – Bakgrund, visioner, traditioner, konspirationer”, som utges i samarbete med Frimureriska forskargruppen i Göteborg. Författaren: Göran Anderberg, f.d. lektor i historia i Kungälv, är arbetande ledamot i Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff och v ordf. i Frimureriska forskargruppen i Göteborg. Han har hållit föredrag vid frimurarsymposier i Helsingfors och Stockholm och publicerat artiklar i frimurarämnen i Historisk Tidskrift för Finland.

NYHET!

FRIMU

RAREN

Gustaf I II Göran A n

derberg

ISBN: 978-91-85597-16-1 ca 150 sidor, illustrerad, inbunden Format: 200 x 260 mm, .ill. sv/v och färg Utk. nov 2008.

ERBJUDANDE TILL ALLA FRIMURARE Förhandsbeställ ”Frimuraren Gustaf III – Bakgrund, visioner, traditioner, konspirationer” till förmånspriset 225 kronor, inkl. moms (ord. pris 295 kronor inkl. moms) Vi levererar boken omgående så snart den ligger klar (nov. 2008).

FÖRHANDSBESTÄLLNING Beställ (ring, faxa eller mejla) till förhandspris på någon av följande adresser: WARNE FÖRLAG Knektevägen 58 433 69 SÄVEDALEN Ordertelefon: 031-340 91 90 Fax: 031-26 79 89 e-post: forlag@warne.se På förlagets hemsida (www.warne.se) hittar du mer information om boken och om förlagets övriga utgivning, såväl nyheter som backlist. Vi beställer härmed till förmånspris:

............. ex av boken FRIMURAREN GUSTAF III à 225:- inkl. moms (portoavgift tillkommer).

Beställarens namn: ............................................................................................................................................................................ Adress:............................................................................................................................................................................................... Postnr...........................................................Ort................................................................................................................................ Telefon/Mejl: ................................................................................................Beställningsdatum: .................................................... (Faktureringsadress, om annan än ovanstående): .............................................................................................................................. .......................................................................................................................................................................................................... 0808

Praktverk CFE:s jubileumsgåva En jubileumsbok om Carl XIII och det svenska Frimurarsystemet blir Forskningslogen Carl Friedrich Eckleffs bidrag till alla frimurare under jubileumsåret 2010. En riktig tegelsten på 400 sidor med mängder av bilder för bara 250 eller 300 kronor som bör pryda varje frimurares bokhylla efter utgivningsdatum på Carldagen den 28 januari 2010.

rik Cornell leder kommittén som under det senaste året arbetat fram en spännande innehållsförteckning. - Vi är en liten författargrupp på dussintalet personer. Sten Svensson skriver om frimureriets införande i Sverige och den svenska ritens tillkomst. Han har också har hand om det ekonomiska och svarar för kontakten med Ordens ledning. Ulf Åsén från Arkivet är med. Sen är det de två teologiprofessorerna från Uppsala: Magnus Ottosson och Harry Lenhammar samt några privatfilosofer som är djupt inlästa på den teoretiska bakgrunden, Kjell Ekeby och Robert Carleson. Dessutom skriver Hans Berg

om Carl XIII:s maka, Hedvig Elisabeth Charlotta som efterlämnat memoarer i 8 band, och är en av de stora nycklarna till den tidens händelser. Det var en mycket klok och levande kvinna. Gunnar Lantz sriver om arkitekturfrågorna. Och det blir mycket mer. Idén har uppstått ur 250-års firandet år 1985, då Forskningslogen föddes. Nu har man fått en organisation som kan göra sånt här och man har odlat fram en grupp som har kapacitet att göra detta djupsnitt. När man har kommit Carl XIII in på livet har man funnit en mycket beläst man. Han behärskade inte bara latin och grekiska utan även hebreiska. Boken blir en hyllning till Hertig Karl som vi anser vara lite misskänd i världen. Han blev ju kung på ett något hazardartat sätt. Han hade ju redan haft ett slaganfall och gått till historien som den slagrörde gubben. Men han var säkert en typisk rococo-kavaljer och han var ju i varje fall titulär chef för flottan under sjökriget mot Ryssland. Han stod på bryggan i rök och damm. Även om det kanske var Flaggkaptenen som gav order när det gällde kriget. Publiceringen på Carldagen den 28 januari 2010 är en markering av hyllningen till Hertigen och hans verk – den svenska riten. - Mitt bidrag är inledningskapitlet, som skall reda ut hur allt detta startade. Det startade faktiskt i katedralbyggandet. Jag har sett

hur detta formades i det medeltida samhället och hur detta växer fram till en tredelad organisation, lärling, gesäll och mästare. Det har sin grund i det medeltida stadssamhället. Det intressanta är att detta tjänade som modell när universiteten växte fram. Där finns kandidaten, magistern och doktorn. Det är det borgerliga samhällets principer. Man kan se hur det växer fram i olika samhällsförhålladen. Under senmedeltiden kommer alla de vetenskapliga upptäckterna; astronomin, de geografiska upptäckterna, reformationen. Det är mer tillåtet i Nordeuropa än i Sydeuropa. I början vänder sig både kyrkan och samhället mot detta nymodiga. Det verkar till och med lite revolutionärt och därmed farligt. I logerna och i gillena – där man har sällskapligt umgänge där sitter folk och diskuterar vad som händer i världen. De nya kontinenterna, astronomin. Man får en ny världsbild. Man levde ju i ett tryggt samhälle med Gud i himmelen och djävulen i underjorden. Och så kommer alla dessa, Kopernikus, Gallilei, Keppler och till slut bor man på ett klot i rymden – Vart tog himmelen vägen? Vart tog Gud vägen – var ligger Paradiset. Detta måste vara de största omvälvningarna som någon generation människor utsatts för. Det här sitter folk och diskuterar och kyrkan och staten försöker hålla igen. Då har man de här logerna. Där kommer inga smygande in och lyssnar och man är trygg. Medlemskretsen förändras också. Byggmästarna ersätts av akademikerna och doktorn blir mästaren. Det blir ett symboliskt, ett spekulativt frimureri som tar form på 1600-talet, avslutar Erik Cornell. Text och bild: Kjell Mazetti

Erik Cornell, arbetsgrupperns engagerade ordförande. Frimuraren

Bry dig om! uppmanar ny PM i SVEA Den 11 april 2008 skedde ett skifte på PM-stolen i Svea Provinsialloge. Då lämnade Bengt Falk, R&K, över till sin närmaste man, första fördelningens hittillsvarande FDPM Bo Hansson, R&K, som nu tar över ansvaret för SVEA som dess nye PM.

o Hansson må ha sina frimureriska rötter i ÖPL och den gamla fina Johannesloge som bär det spännande namnet Den Mellersta Pelaren, men han är ingen nykomling i SVEA. När Stockholm 1998 för första gången på tvåhundra år fick en ny Johannesloge – Adolf Fredrik – fanns Bo Hansson med på den nya logens podium som dess allra första FDM. 2002-2005 var han Adolf Fredriks OM, den andre att inneha ämbetet. Efter ett sabbatsår från det frimureriska blev han 2006, FDPM i Svea Provinsialloge. SVEA är SFMO:s största fördelning med nästan en fjärdedel av alla aktiva bröder som sina medlemmar. Här kan man anta att den i den allmänna världen nyblivne pensionären Bo Hansson känner igen sig. De senaste 11 åren har han nämligen som länsöverdirektör i Stockholms län varit landshövdingens ställföreträdare i landets, till folkmängden, största län. Temat i Bo Hanssons installationstal var bry dig om. Som ett fint exempel på en frimurare som gjort – och gör! – just det, tog han sin egen fadder Leif Peterson, X ÖPL PBF, som sedan Bo Hanssons reception 1984 mycket aktivt vårdat sig om sitt fadderbarn: 12

Välkommen som PM i vår största enhet SVEA- hälsade Stormästaren, Anders Fahlman.

”Leif har varit med när jag fått alla mina grader och har varit ett utmärkt stöd för min utveckling som frimurare. Han har brytt sig om mig, uppmuntrat mig att vara aktiv. Jag började som vakthavande broder. När jag fått tredje graden fick jag möjlighet att börja som ämbetsman i Den Mellersta Pelaren. Jag var CM, talman och bevakande broder. När jag flyttat till Stockholm kom Leif upp från Jönköping och vi gick på loge tillsammans. Leif var med som en av faddrarna när jag installerade mig som OM i S:t Johanneslogen Adolf Fredrik 2002. Han var närvarande när jag blev R&K i våras. Leif är med även idag då jag installerar mig som provinsialmästare. Han har verkligen brytt sig om mig.”

Det karaktärsdraget önskade Bo Hansson skulle känneteckna alla frimurare: ”Vi frimurare skall bry oss om vad som sker i vår oroliga värld och i vårt land. Bry oss om våra medmänniskor. Bry oss om våra frimurarbröder och särskilt de bröder som vi är fadder åt. Bry oss om våra nära och kära. Vi skall dagligen leva i enlighet med våra fyra frimurardygder: Tystlåtenhet, Försiktighet, Måttlighet och Barmhärtighet. Om vi skall kunna bli frimurare gäller det att ta ställning och arbeta för våra ideal – inte bara innanför våra trygga murar utan framför allt i den allmänna världen utanför. I loger, brödraföreningar, klubbar och seminarier hämtar vi kunskap, kraft och inspiration för att klara vår Frimuraren

Leif Pettersson, X ÖPL, PBF, från Jönköping fick illustrera PM:s idealfrimurare i installationstalet. Sedan Bo:s första reception i MPL har han varit ett aktivt stöd i en frimurarbana som nu lett till uppdraget att vara Provinsialmästare i SVEA. Vid sin sida hade Leif naturligtvis den egna sonen Styrbjörn Enkel, OM sedan många år i S:t Andreas Logen Den Gyllene Cirkeln i Linköping.

stora frimuraregärning i den allmänna världen.” Till en installationshögtid hör en installationsmiddag. De 150 gästerna kunde glädja sig åt inte enbart rökt lax, fylld lövbiff och pannacotta på passionsfrukt med därtill väl valda drycker, utan även åt såväl höviskt muntra som mer seriöst syftande reflexioner från den långa raden talare. Till den senare kategorin hörde – apropå faddrar som bryr sig om sin adept – Bo Hanssons företrädare Bengt Falk, som i sin egenskap av fadder till Bo Hansson i dennes nya ämbete manade honom att som PM lita på sin frimureriskt kalibrerade etiska kompass: Feghet ställer frågan: Är det tryggt? Bekvämlighet ställer frågan: Är det enkelt? Fåfänga ställer frågan: Är det populärt? Men samvetet ställer frågan: Är det rätt? Och det kommer då och då tillfällen när du måste inta en position som varken är trygg, enkel eller populär. Du intar den för att ditt samvete säger att det är rätt.

FRACK-PAKET!

Text: Ulf Åsén Bild: Adrian Cretu Frimuraren

Stor uppslutning bakom ny PM Med OM/O gruppen i ÖPL mangrant samlade och med inte mindre än tre tidigare PM i 4:e fördelningen på plats tog bröderna i Linköping emot sin nye PM, Lars Bergholtz i en nästan fullsatt kapitelsal. Den vackra och utomordentligt väl genomförda ritualen innehöll också ett av många efterlängtat tal av den nytillträdde provinsialmästaren och interfolierades med härlig körsång.

en 29 mars 2008 gällde det att vara i god tid i Frimurarhuset i Linköping, i varje fall om man ville ha en bra plats för att kunna delta i det högtidliga välkomnandet när 4:e fördelningens nye provinsialmästare skulle installera sig. Det kanske mest slående var det faktum att Lars Bergholtz närmaste tre företrädare R&K sedan 1981 Sven Tillström, vår OSM, R&K sedan 1988 Anders Fahlman och SMP, R&K sedan 1999, Göran Laurelii fanns med i högtiden. Alla tre dessutom CXIII-riddare. PM-uppgiften i Linköping har sannerligen gett högre ansvar och ämbeten. Vart är den nye PM på väg? Men denna dag var det ÖPL:s framtid som firades, och Larz Bergholtz anknöt i sitt tal både till de erfarenheter som uppgiften som OM i S:t Jacob gett och till det goda samarbetet med andra enheter inom Östgöta Provinsialloge som han redan upplevt och som han skulle fortsätta att verka i och för. Ledorden var ansvar, tacksamhet och glädje både inför den stora uppgiften att vara styrande prefekt och att för första gången från podiet få blicka ut över en kapitelsal fylld av vänner och bröder som kommit till Linköping för att uppleva denna stora dag i hans liv. Han hyllade också sina tre föregångare som lagt grunden 14

Mer än ett kvarts sekels ledning av den 4:e provinsen representerar Sven Tillström , PM 1981, sittande, Anders Fahlman,OSM, PM i Linköping 1988, stående i mitten och Göran Laurelii, SMP och PM i ÖPL 1999. Lars Bergholtz till vänster får ett rikt arv att förvalta.

Mikrofonen slår du på med den knappen... FDPM Ingvar Bengtsson visar och ADPM Anders Stensson ser på. Frimuraren

Bröderna från broderlogen i Tönsberg illustrerade det goda samarbetet man haft med Lars Bergholtz som OM i SjL S:t Jacob i Linköping.

till den blomstrande verksamhet som i dag kännetecknar ÖPL. Frimureriet, en del av det moderna samhället och traditionsbärande framtid hade S:t Jacob som motto för 200års jubileet år 2007 och detta motto vill den nye PM fortsätta att göra frimureriet synligt i den allmänna världen. Ett tack till faddrarna Göran Laurelii och Lars von Knorring beledsagades med orden: om det nu är en allvarlig uppgift att vara fadder till en frimurare hur är den då inte om man är fadder till en provinsialmästare. Larz Bergholtz avslutade med ett par strofer ur Bo Setterlinds Frimurarkantat från 1985: Ohuggen är den sten som speglar människans jag, tills den i kubens sken får se sitt ideal så lyder stenens bön må jag med hjälp från Gud en dag stå fram som skön och formfulländad gud. Frimuraren

I den musikaliska hyllningen ingick två körsatser av Åhlström, vår egen frimurartonsättare. O Helge Ande kom och Hela världen fröjdes Herran besjöngs av en kör som tillstörsta delen befolkades av sångare från Larz Bergholtz förra loge, S:t Jacob, under ledning av Lennart Ekholm. På orgelpallen fanns som vanligt Thomas Holmér, O i De Tre Stjärnor i Oskarshamn och FMkF i ÖPL. Den efterföljande brödramåltiden i den vackra men ännu ej namngivna nyligen invigda matsalen blev något av dagens clou. Den nye PM hade beslutat att eventuella tal fick vänta till brödramåltiden och därför försvann tiden fram till måltiden med blixtens hastighet. Den läckra menyn fick det att vattnas i munnen och även vid bordet hann man med sång av frimurarkören. Två av talen måste beröras - det ena som OM i DGC Styrbjörn Enkel höll sufflerad av OM/O gruppen. Styrbjörn är trots sin ungdom den äldste av OM/O i ÖPL och utgick i sitt tal från OAL år-

gång 1800. Det kanske är tur att den inte gäller bokstavligt för Styrbjörn påpekade att Lars ju kände dem alla väl och visste att påbuden från 1800 aldrig skulle kunna hållas, men att Lars Bergholtz aldrig skulle behöva tvivla på gruppens lojalitet med sin PM och med det frimureriska arbete som man kommer överens om. Det andra talet hölls av Svein Hansen, OM i S:t Michael i Tönsberg som sedan 1971 varit broderloge till S:t Jacob i Linköping och som nu ville gratulera sin kollega till det nya ämbetet. De norska bröderna tillönskade glede, fred och framgång i det nya uppdraget. Ytterligare en hyllning från ÖPL:s 1:e DPM Ingvar Bengtsson och 2:e Anders Stensson bör redovisas. De överlämnade en tavla till sin nye PM, säkert med en förhoppning om att detta är den enda tavlan de gör under sina år på podiet i Linköping. Det var fler som ville lyckönska och överlämna gåvor så innan kvällen blivit natt hade den nye PM i ÖPL fått både råd och dåd från sina nöjda frimurarebröder. Text och bild: Kjell Mazetti

Du får Oscar Fredriks jubileumsbok och är härmed inbjuden till 150 års jubileet i höst, sa O i S:t Olof, Per Åke Ståhl och lockade den nye PM till skratt. 15

Brödrakedjan i Umeå Generationsbyte vid sekelskifte När OM Sture Landfors vid 100-års jubileet den 17 maj avslutade logen var det hans sista uppgift i en tolvårig ämbetsperiod. Sture tillträdde år 1996, men när det var dags att lämna över ville bröderna ha kvar sin populäre OM och låta honom genomföra sekeljubileet. Några dagar efter jubileet - den 1 juni 2008, tillträdde hans son Åke Landfors befattningen som OM i StJ Brödrakedjan i Umeå. Men Åke har inte fått uppdraget från sin far. Han är DM sedan 2005 och hade ingen medtävlare när Stures efterträdare skulle utses. Som en kuriositet kan nämnas att Åke Landfors är den 13:e brodern i ämbetskedjan som genom historien haft 14 ämbetsperioder.

et var med spänd förväntan som bröderna i S:t Johannes Logen Brödrakedjan såg fram emot sitt 100-årsjubileum. Redan 2003 beslutade man begära att få ha kvar sin OM ytterligare en ämbetsperiod. Det fanns så mycket att göra med lokaler och det program man skulle erbjuda såväl bröder som gäster. Under åren som gått hade både logerum och administrationsutrymmen renoverats och en del omdisponeringar av utrymme har skett för att ge ämbetsmännen en bättre arbetsmiljö. Jubileumsdagen närmade sig med stormsteg, och den 17 maj 2008 fylldes logen av förväntansfulla bröder som med värme tog emot en stor gästande skara med Stormästarens Prokurator Göran Laurelii i spetsen. Självklart fanns PM i Övre Norrlands Provinsi-

alloge Lars Nordmark, fOM i Brödrakedjan och PM i Mellersta Norrlands Provinsialloge Bengt Larsson i den uppvaktande skaran, och var skulle Ordens Storsekreterare Anders Grafström med många minnen från Brödrakedjan vara en sådan dag om inte i Umeå. Anders Grafström var för övrigt den förste recipienden i logelokalen i den nya byggnad som färdigställdes 1971. Den upplevelserika jubileumslogen genomfördes på ett charmant sätt och var både berikande och omväxlande. OM:s tal blev en hyllning till både föregångare och vår tids bröder och talmannens betraktelse gav många aha-upplevelser. Självklart ingick också musik och sång i den c:a halvannan timme långa akten. Efter logen hade OM Sture Landfors anslagit en stund i logelokalen för upp-

En glad och förväntansfull stämning infann sig redan från början. PM i ÖNPL Lars Nordmark, SMP Göran Laurelii, PM i MNPL, Bengt Larsson, Ove Arkad, fPM i MNPL och Ordens Storsekreterare Anders Grafström trivdes i Brödrakedjan. 16

Frimuraren

Det blev starka känslor när tillträdande OM, sonen Åke på alla ämbetsmännens vägnar tackade sin far, avgående OM för de 12 år fram till 100 års jubileet som han lett arbetet i S:t Johannes Logen Brödrakedjan i Umeå.

vaktningar, och det visade sig vara ett vist beslut för gratulanterna var många. Från Stormästaren framförde Göran Laurelii både hälsningar och Ordens stora medalj i silver. Det finns ett löfte om en ännu ädlare metall vid nästa stora jubileum, som väl ingen av de närvarande kan komma att delta i. PM Lars Nordmark överlämnade ljusstakar

Titta här - alla ämbetsmännen har undertecknat gratulationstavlan. OM Sture visar SMP Göran Laurelii. Frimuraren

som genast togs i bruk. Något annorlunda var en gåva avsedd att användas av CM. Det var en patronhylsa från en grov haubits som skall användas som gonggong för att till exempel påkalla uppmärksamhet vid brödramåltiderna. CM Anders Lundvik tog med ett stort leende emot den ovanliga pjäsen. Till jubileet hade också en medalj getts ut. Gravören heter Åke Landfors, tillträdande OM, och han hade också passat på att göra en klackring som OM i Brödrakedjan skall bära de kommande hundratals åren. Det var inte så många som observerade ringen under jubileumsfestligheterna, men Frimuraren har bildbeviset på sidan 5. Efter loge och uppvaktning skjutsades alla deltagare till den förra officersmässen på I 20 för jubileumsbankett. Det blev hög stämning med en gång när gästerna satte sig till bords. En meny – norrländsk – med honungsgravad röding och kalixlöjrom, renkalvsadel och västerbottenostgratinerad mandelpotatis och avrundad med hjortroncheesecake fick det att vattnas i munnen på alla gäster. Gott vin därtill och vi kunde stanna hur länge som helst.

Ännu återstod några tal och ämbetsmännens fantastiska hyllning av sin nu avgående OM. Talet hölls av sonen Åke som utan darr på rösten framförde alla de lovord som bröderna i Brödrakedjan ville ge Sture som tack för allt arbete han lagt ner under sina 12 år som OM för Brödrakedjan. I Sture Landfors ansikte kunde alla känslor speglas när han tog emot den trefaldiga presenten, en minnestavla med alla ämbetsmäns och logeassistenters namnteckningar, ett frimurarpass som skall kompletteras med namnteckning och foto samt istället för vaser, brickor och fat ett presentkort på en resa till London och en upplevelse i Freemason House och Grand Lodge. Det var fler än en i officersmässens matsal som starkt berördes av de stående ämbetsmännens hyllning och det blev lite av time out innan SMP Göran Laurelii i sitt tacktal kunde tolka alla de närvarandes broderliga tack för den fantastiska måltiden. Tro nu inte att det var slut. Nej - vi bussades tillbaka till Frimurarhuset igen och bjöds på en härlig konsert av Hemvärnets Musikkår. Man bjöd framför allt på Norrländsk musik som Norrlandsfärger av Victor Widquist och Intåg i Sommarhagen av Wilhelm PettersonBerger. Men programmet började naturligtvis med Kungliga Gardets marsch och något senare väckte marschen Under blågul fana traditionen att stående lyssna till musiken. En härligt lång och innehållsrik jubileumsfestlighet började närma sig sitt slut, men för Brödrakedjans medlemmar var tanken på en promenad hemåt i den ljusa och av nyutspruckna björklöv dekorerade Umeå utan färdkost inte möjlig. Så fram dukades ett sillbord med Janssons frestelse med alla traditionella tillbehör, och natten blev just så sen som den inte borde vara. Men vad gör det. Det är inte varje dag man får uppleva att en far lämnar OM-klubban till sin son när han avslutat 100-årsjubileumslogen. Text och bild: Kjell Mazetti

SjL Olaus Magnus 50-årsfest Lördagen den 5 april 2008 firade S:t Johanneslogen Olaus Magnus i Skellefteå 50-årsjubileum. Firandet inleddes med en kort gudstjänst i S:t Olofs kyrka för att sedan gå vidare med en logesammankomst och fulländas med en brödramåltid. Till festligheterna hade bröder från hela fördelningen (Norr- och Västerbottens län) slutit upp samt gäster från Bodø i väster och Jakobstad i öster till Falun i söder. Till den inledande gudstjänsten kom även ett antal anhöriga och utomstående. S:t Johanneslogen Olaus Magnus firade i samband med den årliga högtidsdagen sitt 50-årsjubileum med anledning av att logen bildades År 1958. Ordens Stormästare Anders Fahlman, född och uppvuxen i Skellefteå, var sedan länge inbjuden och fanns bland firarna. Bland övriga hedersgäster vid jubileumshögtiden fanns bl a provinsialmästarna i ÖNPL och MNPL, ordförande och ordförande mästare från Fördelningen samt ordförande mästaren i S:t Johanneslogen Midnatsol i Bodø. Jubileumsfirandet inleddes med en gudstjänst i S:t Olofs Kyrka i Skellefteå. Att jubileet inleddes i ett kyrkorum manifesterar att Svenska Frimurare Or-

den vilar på kristen grund. Efter klockringning hälsade ordförande mästaren bröder, anhöriga och utomstående med att med att citera första frasen i Ordens Allmänna Lagar. Christer Svensson, inledde med diktläsning och bön, varefter han höll predikan över innehållet i Joh. 10:22-30. Officianten höll även parentation över en medlem, som avlidit under det gångna året. En innerlig förbön för vår loge och vår Orden, för bröder och deras anhöriga och för det samhälle vi lever i lästes av Stefan Hellsten. För orgelmusik till såväl psalmer som enskilda musikstycken svarade logens FMkF Anders Wälimäki. Efter gudstjänsten förflyttade sig samtliga frimurare till frimurarlokalerna på Storgatan 18B, där förfriskningar serverades och tillfälle gavs att studera de förändringar som lokaliteterna genomgått under de senaste åren. En fullsatt högtidsloge tog sedan vid. I sitt högtidstal ihågkom OM Anders Fahlström logens grundare – 27 till antalet – som för femtio år sedan ställt sig som personliga garanter vid logens stiftande och också undertecknat den borgen som då krävdes för bildandet. FMkF Anders Wälimäki inramade talet med musik på orgel. I en likaledes fullsatt matsal avåts

PM Lars Nordmark överlämnar gåvan till OM i OlM.

därefter jubileumsmåltiden vid vilken bröderna kunde njuta av en trerätters middag. Gästande bröder framförde sina gratulationer genom tal och skålar och i några fall även gåvor till minne av dagen. Reidar Nilssen överlämnade en gåva i form av en klocka i den speciel la röda marmor som finns i Bodø. PM i MNPL Bengt Larsson, Härnösand, överräckte fyra litografier, PM i ÖNPL Lars Normark, överlämnade en penninggåva från logerna i Umeå. Ordförande mästare Anders Fahlström tackade synbarligen rörd för alla dessa gåvor. Efter middagen vidtog mingel och samtal mellan gäster och ortens bröder. Stormästaren Anders Fahlman av slutade med att tacka för maten och gratulerade logen till de femtio åren och till de fina lokaliteterna samt inte minst ett tack till ämbetsmännen och alla övriga som tjänstgjort för en väl genomförd högtidsdag. Text: Anders Fahlström OM OlM Bertil Glaas fOM OlM

Gästerna med OSM Anders Fahlman och OM Anders Fahlström lät sig väl smaka av bordets läckerheter på SjL Olaus Magnus 50-års firande. 18

Frimuraren

Nytt Högsta råd i Estland - This is a great day when we have got a Christian granddaughter, konstaterade den suveräne Storkommendören för skotska ritens Högsta råd i England och Wales, Bro. Gerald Tedder 33º. Det engelska rådet var på sin tid år 1973 moderloge för det finska rådet som nu i sin tur som moderloge invigde ett Högsta råd för Estland den 7 juni 2008.

ärmed har den 33-gradiga skotska riten etablerats i sin helhet i de baltiska länderna och kan genomföra receptioner i de högsta graderna till och med den 33:e graden. I Lettland och Litauen har invigningarna tidigare skett med hjälp av det franska och tyska frimureriet och dessa båda råd arbetar på allmänreligiös (deistisk) grund, medan det nya rådet i Estland är en del av det kristna systemet. Invigningsceremonierna i Tallinn

leddes av den suveräne finske Storkommendören för den urgamla och antagna ritens Högsta råd i Finland, Br. Kurt Österberg 33º, som installerade den nye Storkommendören Anti Oidsalu 33º och därefter övriga av de nio ledamöterna i det Estniska Högsta rådet. Ceremonierna genomfördes med imponerande stil och värdighet, vilket vittnade om goda förberedelser. I högtiden deltog över 190 bröder och bland dem var inte mindre än 24 (!) länders frimurare från alla kontinenter representerade, från Island i norr till Australien i söder. Efter invigningsceremonierna följde en lika väl förberedd bankett med förnämliga kulturella inslag. Bl.a. framfördes W.A. Mozarts konsertaria Ridente la calma K.152, av Estlands ledande sopran Heli Veskus, beledsagad av Tarmo Eespere på piano, vilka båda belönades med stående ovationer. Dagarna 5-6 juni genomfördes den 12:e konferensen för de engelsktalande

Supreme Councils in Amity på hotell Fiskartorpet i Helsingfors. Denna konferens hålls vart fjärde år sedan 1954. Första konferensen ägde rum i Canada. Konferensen, som leddes av Storkommendören Kurt Österberg, behandlade såväl dagsaktuella samhällsfrågor som frimureriska medlems- och utvecklingsfrågor. Konferensen gästades bl.a. av den finska riksdagens ordförande i utrikesutskottet, minister Pertti Salolainen. Från nordisk sida presenterades det svenska frimurarsystemet och deltagarna fick därefter bese Svenska Frimurare Ordens Stor Capitel logelokaler vid Nylandsgatan. Samtliga nordiska Stormästare deltog i alla arrangemang. I den delegation från SFMO, som leddes av OSM Anders Fahlman, ingick OSK Karl-Erik Ericsson, OHP Jarl Jergmar, KM SCF Patrick Stelwagen, bitr. SCM Leif Lindqvist samt undertecknad fOSK. Text och Bi en Svensson

Bostad i Stockholmsområdet sökes. Efter 20 år som socialchef har jag bestämt mig för något annat samt att flytta tillbaka till Stockholm. (Bodde på Danviksklippen 1974 - 1978). Två av mina barn och två barnbarn bor i Bromma och Vasastaden. Önskar 2 - 3 rum och kök Är också intresserad av övernattningsmöjlighet i avvaktan på permanent bostad.

Den finske Storkommendören Kurt Österberg överlämnar det nya standaret till det nyinstituerade Estniska Högsta rådets nyinstallerade Storkommendör Anti Oidsalu. Frimuraren

Peter Jansson X SPL (Varit talman under många år.) Regeringsgatan 90 374 36 Karlshamn 0706 - 30 70 91 19

Stipendieutdelning i NF Den Nordiska Första S:t Johannislogen hade traditionsenligt inbjudit till stipendieutdelning och nästan lika traditionsenligt sken solen över ett vårligt Stockholm den 26 april 2008. Stamhusets för dagen ommöblerade Johannessal var så gott som full av förväntansfulla gäster. Drygt 850.000 kronor delades ut i form av 17 stipendier till 20 stipendiater. Prispengarna kom från några av logens fonder, Jubelfonden, Karl-Axel Rosenqvists fond och 100-årsfonden.

edan NF:s OM Peter Westrup hälsat alla hjärtligt välkomna vidtog själva utdelandet. Först ut var NF:s stipendium ”till den svenska visans bevarande och förnyande. Broder Lars Berghagen presenterade stipendiaten, den omåttligt populäre Håkan Hellström (som är den femte mottagaren av detta stipendium). Håkan har efter sitt genombrott med ”Känn ingen sorg för mig, Göteborg” lagt Sverige för sina

Frimurarsvärd

Genom ett unikt samarbete med WKC tillverkare av blankv apen och ceremonisvärd i tyska Solingen kan nu FM Re galia erbjuda de svenska bröde rna frimurarsvärd i absolut högsta klass. I priset ingår handsmidd, handpolerad klinga i rostfritt stål. Längd 76 cm. Parerstång i förgylld mässing. Knopp/hjälm/ krona i förgylld mässing. Grepp med omvirad guldtråd, vitt, svart eller rött. Balja i glasfiber med skinnöverdrag, vit, svart eller röd. Skydds- och transportväska. Upphängning med krok.

Pris: 3395:-

Det går också bra att beställa genom vår hemsida eller brev.

Välj grepp och balja i vitt, svart eller rött. Välj prydnad: Knopp, hjälm eller krona. Tillval: Upphängning med förgylld kedja 300:Damaskerad (etsad) klinga med frimurarsymboler 350:- . Lasergravering av ditt namn: 300:Frakt tillkommer med 140:Så här beställer du! E-posta stefan.lindhe@freemasonregalia.com Ange dina val och tillval. Du får sedan en faktura som förskottsbetalas varefter WKC smider ditt svärd. FM Regalia Östra Rönneholmsvägen 27 A 211 47 Malmö Fax 040 - 17 07 54 www.freemasonregalia.com

Två omåttligt populära artister. Stipendiemottagaren Håkan Hellström och vår broder Lars Berghagen.

fötter. Han har överraskat många genom att sjunga tillsammans med såväl Sven-Bertil Taube som Mats Paulsson, och han har alltid följt sitt eget hjärta. Det var en mycket tacksam mottagare som tackade för checken och hyllningarna. Därefter följde årets Gallodierstipendiat, premiärdansösen Nadja Sellrup. Det handlar alltså om balett, och stipendiet har sitt namn efter Gustaf III:s balettmästare Louis Gallodier, som blev medlem i NF år 1777. Inte mindre än fyra operastipendier delades ut, de glada mottagarna var mezzosopranerna Marianne Eklöf och Susann Végh samt tenoren Mats Carlsson och barytonsångaren Kosma Ranuer. Stråkstipendiet, som är det äldsta stipendiet och som delades ut för 33:e gången, tilldelades Andreas Brantelid (violoncell). Stipendiaten introducerades av Kungl Musikhögskolans rektor Johannes Johansson som även kunde glädja två unga pianistlöften, Asuka Nakamura och Viktor Stener, med var sitt stipendium. Frimuraren

Ivar Björkman, rektor för Konstfack tillsammans med Johannes Johansson, Kungl Musikhögskolans rektor.

Därefter följde de åtta stipendierna till elever ur Konstfacks avgångsklasser. Konstfacks rektor Ivar Björkman underströk hur uppskattade dessa frimurarstipendier är på skolan och hur mycket man ser fram emot varje utdelning och bad så Peter Westrup överräcka årets rektorsstipendium till Helena Hertov (textil). En lång rad institutionschefer från Konstfack fick nu tillfälle att med illa dold stolthet presentera sina stipendiater: Tomas Axelsson (metallformgivning), Emelie Ek och Martin Norrlind (grafisk design & illustration), Jenny Fossum (industridesign), Clara Lindencrona och Jens Fager (inredningsarkitektur & möbelformgivning), Ylva Sundin (textil), Eva Szentyviani och Malin Lindgren (keramik & glas) samt Marcus Öhrn (konst). Efter en bensträckare och lite mingel med tillhörande bubbel i Oscarssalen var det så dags för det som i programmet kallades ”Liten konsert” i Riddarsalen. Konferencier var som sig bör logens musikföreståndare Anders Bergström, som skötte sig utmärkt. Han guidade oss mellan de olika musikstyckena som bara en gammal operasångare kan. Kosma Ranuer framförde på ett fantastiskt sätt och med stor inlevelse och närhet Gérards aria ur 3:e akten av AnFrimuraren

drea Chénier av Umberto Giordano. Det följdes av att Mats Carlsson sjöng ett riktigt örhänge, Calafs aria ”Nessun dorma” ur 3:e akten av Turandot av Giacomo Puccini. Operablocket avslutades med att Kosma Ranuer och Mats Carlsson tillsammans framförde en du-

ett ur 1:a akten av den i Sverige alltför sällan hörda La Gioconda av Amilcare Ponchielli. Ackompanjatör till dessa tre stycken var den mycket skicklige och lyhörde pianisten Johan Ullén. Efter detta kraftprov var det dags för pianostipendiaten Asuka Nakamura. Med händer som fjärilar smekte hon fram Chopins eftertänksamma Barcarole, skrivet när tonsättaren bara hade några få år kvar att leva och ett stycke som kräver koncentration av såväl interpret som publik. Denna otroligt duktiga unga kvinna, som började spela piano vid tre års ålder, är på god väg att lägga världen för sina fötter. Programmet avslutades med att Håkan Hellström, ackompanjerad av David Nyström vid flygeln, framförde sin egen Brännö Serenad. Mycket finstämt och innerligt. Sammanfattningsvis en mycket fin eftermiddag!

Text och bild: Patric Meyer

Asuka Nakamura och Viktor Stener, unga, begåvade och belönade pianistlöften. 21

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse Stiftelsen arbetar med inriktning på de äldres behov. Verksamheten går tillbaka till 1911 då planerna på ett ”Frimurarnas ålderdomshem” började förverkligas. Man fann en lämplig tomt i Lidingö. Konungen var en betydelsefull tillskyndare och bidragsgivare, vilket är den historiska bakgrunden till stiftelsens namn. Frimurarebröder från hela Orden lämnade bidrag och från 1912 fram till 1950 fortsatte arbetet med nya insamlingar och nya byggnader. Kostnadsutvecklingen under 1960- och 1970-talen blev dock en belastning i det att samhället ställde allt större krav på äldreboendets standard, vilket 1980 framtvingade en försäljning. Först då, 1980, bildades själva stiftelsen. Ändamålsbestämmelserna fastställdes till de i dag gällande, nämligen ”att utöva hjälpverksamhet bland behövande med företräde för ålderstigna eller att främja vetenskaplig forskning främst till förmån för åldringsvården”. Stiftelsen delar, i samarbete med de lokala frimurarsamhällena, årligen ut bidrag till geriatrisk forskning i Stockholm, Göteborg, Malmö/Lund, Umeå och Helsingfors. Totalt ges ca 8 mkr i forskningsstöd, vartill kommer ca 1 mkr som går till olika organisationer inriktade på de äldre. Anslagen till geriatrisk forskning avser bl a Parkinsons sjukdom, demens och Alzheimers, stroke och omvårdnad. Stöd lämnas också till organisationer som arbetar för äldre behövande, exempelvis Frivillig Väntjänst, Frälsningsarmén, Parkinsonföreningen, Stenfasta inom Stockholms Stadsmission och Silviahemmet. Genom frivilliga bidrag och en aktiv kapitalförvaltning av värdepapper och fastighet kan stiftelsen ge långsiktigt och betydelsefullt stöd till forskning och vården av våra äldre. Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd genom en gåva till bankgiro 700 - 0557. Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse Nybrokajen 7, 111 48 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se

Ny S:t Johannesloge i nytt hus Inom loppet av år ett har frimurarna i Karlskoga: • Köpt ett eget, stort logehus (fd Boforsmässen). • Byggt om huset för ett fullständigt Johannesarbete. • Fått en ny S:t Johannesloge – Hammaren – invigd. – Det är rent makalöst vad mycket ni har fått gjort på denna korta tid, sade provinsialmästaren Åke Lindell på invigningsdagen i våras. Stormästaren Anders Fahlman satte för sin del den stora händelsen i Karlskoga in i ett större sammanhang: – Det här är den elfte (!) Johanneslogen som jag har fått inviga under mina knappa sju år som ledare för Orden. En stewardsloge och två kapitelbrödraföreningar har också tillkommit under samma tid.

Tidens tecken Den nya logens förste ordförande mästare, Nils Eklund, såg det som ett tidens tecken att nya Johannesloger bildas: – De nya logerna ökar närheten, både till redan befintliga bröder och till främmande sökande. På så vis blir frimure-

Frimurarflaggan i topp utanför det nya logehuset i Karlskoga.

riet mer aktivt. Samtidigt betonade Eklund att S:t Johanneslogen Hammaren – den första ”riktiga logen” i en icke residensstad inom Femte Fördelningen – inte får tillåtas överskugga den fortsatta verksamheten i brödraföreningen Föreningsbandet i Karlskoga. – Vi måste behålla vår närkontakt

med de instruktiva föredragen. Föreningsbandet förblir vår ovärderliga kunskapskälla i Andreasskedet och på kapitelnivå har vi Värmländska Provinsiallogen och Örebro Kapitelbröder som givna mötesplatser, underströk han. Över 97 bröder från när och fjärran deltog i den historiska invigningen. Ungefär två tredjedelar av dessa rymdes i Johannessalen. Övriga följde ceremonin från ett angränsande rum där de rörliga bilderna från en videokamera visades på vita duken. I det nya frimurarhusets matsal – till vardags en av Karlskogas mest frekventerade lunchrestauranger – fanns det dock gott om plats för alla. Där serverades den efterföljande festmåltiden, som bestod av hela fyra rätter. När den glada samlingen av frie murarebröder slutligen skingrades var det gott och väl ”full midnatt”. Text och bild: Bo Pettersson

Lokalpressen kom mangrant till Karlskogafrimureriets presskonferens på invigningsdagen. Anders Fahlman, Nils Eklund och Åke Lindell svarade på reportrarnas frågor. Frimuraren

Att det svenska frimurarsystemet spränger gränser står helt klart. Som en av de uppvaktande bröderna vid Brödrakedjans jubileum i Umeå fanns Carl-Gustav Mählck som 1994 recipierade i Brödrakedjan. Nu var han tillbaka som OM i den Norske S:t Andreaslogen Helgeland i Mo i Rana. Den förste svensk som OM på podiet i en norsk loge sedan Oscar II. Med ett tack till Arne Lie publiceras artikeln ur det norska Frimurerbladet.

Historisk Svenske som Ordførende mester

Om hundre år er allting glemt. Så sant som det er sagt. Oscar II gikk av som Stormester i Norge i 1905. 18. april 2007 ble Carl-Gustav installert som ny Ordførende mester i St. Andreaslogen Helgeland av PM i Trondheim, Magne Lyngstad. Og alle hjerter gledet seg. Dramatikk? Neida. Men historien er verd oppmerksomhet.

Formalia I våre lover (Tredje kapitel, §1) fremgår det at Ordenens Stormester skal være norsk statsborger og bosatt i Norge. Det samme gjelder Ordenens høyeste embedsmenn og de Ordførende Mestere. Men Stormesteren kan gi dispensasjon i særskilte tilfeller. I den aktuelle sak diskuterte O.S.M. Ivar A. Skar spørsmålet med sine kolleger på et Nordisk Stormestermøte i København i januar 2007. Han vedtok etter dette å gi dispensasjon. - Ordførende Mester Carl-Gustav Mählck. Hva skjedde videre? - Valget på OM skjedde 14. mars 2007 på sedvanlig måte etter Ordenens ritualer med 3 brødre på forslag. Av de 48 stemmeberettigede br. stemte 47 på meg, hvilket jeg betrakter som både ærefullt og utfordrende. Jeg er vår Stormester Ivar A. Skar evig takknemlig for han ga meg tillatelse til å stille opp blant de tre kandidatene til valg. Det skal være vår Stormester til heder, at han kunde gå forbi en sovende paragraf, som sikkert var aktuell på unionsoppløsningens tid, men som neppe har noen aktualitet i dag. - Men du var neppe et ubeskrevet blad da du ble OM? 24

Carl-Gustav Mählck, den förste svensk som fått förtroendet att leda arbetet i en norsk frimurarloge sedan Oscar II avgick som OSM år 1905.

- Nei, det har du rett i. Jeg ble tatt opp som lærling i 1994. Min far var fadder. Han hadde til sammen 54 år som frimurer. Annen fadder var PM Lars Nordmark. Jeg var v.IB i St. Johanneslogen Brødrakedjan i Umeå. Jeg kom med i St. Johanneslogen Polarcirkelen i Mo i Rana i oktober 2001. Senere ble jeg IB, v.CM og Dep.M. Samtlige embeder i St. Andreaslogen Helgeland. Jeg er min tidligere OM Steinar Meisfjord evig takknemlig for alt arbeid han har lagt ned, både i Logen, og for den støtte han vist meg personlig. - Hva bestiller du i utenfor Logen? - I den alminnelige verden arbeider jeg som Overlege på fødeavdelningen ved Helgelandssykehuset Mo i Rana. Jeg er Dr.med. og Docent i Obstetrikk og Gynekologi ved Umeå Universitet etter en dr.grad-avhandling om gynekologiske kreftsykdommer. Om sommeren er havet og seiling min lidenskap. Logen opptar mye av min tid vinterstid, sammen med korsang (synger 2.bass i

et blandkor) og klassisk musikk. Spiller selv litt tverrfløyte, men kun høyst amatørmessig! - Du er fremdeles svensk statsborger? - Det er riktig. Jeg er fortsatt svensk statsborger, men formelt bosatt og skrevet inn i Norge. Jeg er blitt så godt mottatt her i Norge, på alle nivåer i lokalsamfunnet, at jeg for alltid kommer til å ha en stor del av mitt hjerte i dette landet. For øvrig ber jeg deg om å rette opp ’Svorsken’. Fortsatt blir det en og annen galskap med språket. Det har brødrene her frydet seg over mange ganger! Vi fastholder at det er noe historisk ved dette. At O.S.M. reiser til København for å drøfte utnevnelse av en norsk OM med sine nordiske kolleger, og at en svensk statsborger så og si enstemmig blir valg til OM. Text: Arne Lie Bild: Kjell Mazetti Frimuraren

World Brothers of the Mystic Tie Rubriken – världsbröder av den mystiska kedjan (travestering på frimurarebrodern och skotske nationalpoeten Robert Burns lilla dikt –” Farewell Companions of the Mystic Tie”) – ligger nära till hands när tre barndomskamrater återförenades och var annars om inte i Svenska Frimurare Orden och då i Skånska Provinsiallogen den 18 april då Åke Ackerfeldt, Worshipful Master och australiensisk frimurare sedan många år efter adoption i ÖPL recipierade i VIII graden i Kristianstad.

roder Åke föddes och växte upp i Sverige och flyttade efter studier på 1960-talet till Jönköping (där de tre blev vänner för livet) till Australien där han idag är bosatt utanför Melbourne sedan mer än trettio år tillbaka. Han besöker dock ofta Sverige av familje- och arbetsskäl. Åke har i Australien hunnit med att vara Ordförande Mästare såväl i den tidigare logen ”Broadford no 174” tillhörande United Grand Lodge of Victoria såväl som ”Edward Coulson Marklodge” i Kyneton, där han idag för klubban. I år blev han efter adoption i Linköping också medlem av Svenska Frimurare Orden och reciperade i VIII graden när den gavs i Kristianstad den 18 april. Under sitt besök ”hemma i Sverige” fick han också besked att han blir Svenska Frimurare Ordens representant i Victoria efter framställan från Stormästaren i Australien. Naturligtvis var de svenska ”faddrarna” bröderna Lars von Knorring, OÖ, R&K och Claes-Göran Larsson, X i ÖPL, bosatta i Jönköping, närvarande vid Åkes inträde i Svenska Frimurare Orden denna minnesvärda kväll. Att det här innebär en fördjupning av kontaktutbytet och vänskapen med United Grand Lodge of Victoria står helt klart och inte minst därför att broder Lars Frimuraren

Hello Mate! Det var glada faddrar Lars von Knorring och Claes-Göran Larsson som gratulerade sin adept och gav oss alla i Orden en ”mate from down under”.

också är representant sedan många år ”Eques a cruce australe”och hans för United Grand Lodge of Victoria i valspråk är ”per aspera ad astra.” Sverige. Broder Lars har besökt de australiensiska bröderna som för några år Text: Lars von Knorring sedan hedrade oss svenska bröder genom Bild: Kjell Mazetti att resa jorden runt för att besöka oss här i Sverige. Inte PRISVÄRD mindre än elva Enligt Allt om Vin (Kronstam & Larsson) bröder från Victoria besökte Ganska utvecklad doft med då Svenska Frikryddtoner och liten örtighet. murare Orden Saftig smak med örter och gräs. under några veckor i Sverige. Alkohol Men besöket kan skada innebar också en broderlig och din hälsa. kär återförening mellan dessa tre barndomsbröder som efter olika livsvägar var och en på sitt sätt knöts Systembolagets till och fann sig tillrätta i frimubeställningssortiment reriet och dess 81615-01, 94:utvecklande verksamhet. SAMPLEX Åkes riddarnamn blev

www.houseofwines.se 25

Nu har vi verkat i mer än 250 år, det ger god erfarenhet inför framtiden Frimurarebröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12.000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen. I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barn- och ungdomssjukdomar samt till organisationer som arbetar för behövande barn och ungdomar. Stiftelsen kunde under år 2006 dela ut drygt 11 miljoner kronor, varav till pediatrisk forskning 6 miljoner kronor. Stiftelsen är därmed en av de allra största enskilda bidragsgivarna till pediatrisk forskning i Stockholm. Bidragen till olika organisationer uppgick till ca 5 mkr. Större bidrag har lämnats till Ersta Flickhem med Lännahemmet och Marsta Gård, ECPAT Sverige, Barnens Rätt i Samhället (BRIS), Föräldraföreningen mot Narkotika samt Mötesplats inom Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten vid Barnens Sjukhus i Huddinge samt vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus stöds också av stiftelsen sedan många år. Stiftelsen driver i samarbete med Stockholms skolförvaltning Kedjeboskolan söder om Fagersta och har ett långsiktigt engagemang i Hamregårdens pojkoch flickby utanför Orsa i Dalarna. Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet. Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd genom en gåva till bankgiro 5778-0272.

STIFTELSEN FRIMURARE BARNHUSET I STOCKHOLM Nybrokajen 7, 111 48 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post sfbs@frimurarorden.se

Musik

Oratorium lyfts ur glömska

istorien förtäljer att kompositören Johann Nepomuk Hummel (1778-1837) under sin tid var Europas främste pianist och en betydande representant för den wienska pianoskolan. Tidigt upptäckte Hummels far underbarnets begåvning och 1785 flyttade familjen från Pressburg (nuv. Bratislava) till Wien. W.A. Mozart blev så imponerad av den då åttaårige Hummel att han antog honom som sin elev. Hummel gjorde en succéartad debut vid en konsert, arrangerad av Mozart, i Wien 1787. Ryktet om den briljante pianisten nådde ut i många länder och man prisade Hummels virtuosa teknik och hans briljans som improvisatör. Efter rekommendation av Joseph Haydn, erhöll Hummel år 1804 befattningen som ”Konzertmeister” hos Prins Nikolaus Esterházy i Eisenstadt, den position som Haydn själv tidigare haft under många år. Under åren i Eisenstadt, Stuttgart och Weimar komponerade Hummel ett stort antal orkesterverk, fem brett upplagda mässor, mycken kammarmusik och många verk för solo piano. Hummel blev tidigt frimurare och besökte ofta logerna i Wien. Efter flyttningen till Weimar 1819, blev han medlem i logen Amalia zu den drei Rosen. Tidigare var han medlem i logen Zur Verschwiegenheit i Pressburg. Hummel skrev flera frimureriska sånger för sin loge i Weimar, bland dem Gesänge zur Feyer, Einmal nur in unserm Leben och Lasst fahren hin das Allzuflüchtige till texter av frimurarbrodern Johan Wolfgang von Goethe (1749-1832). Hummel blev nära vän till Goethe och de framträdde ofta tillsammans inför publik. Detta gav upphovet till att man myntade uttrycket ”inget besök i Weimar är fullständigt utan att ha lyssnat till Goethe och hört Hummel spela”. Bortsett från de berömda pianokonFrimuraren

serterna och den populära trumpetkonserten från tiden i Weimar, föll dock de flesta av Hummels mer än 150 verk i glömska under århundradet efter hans död. Ett av de förgätna verken är oratoriet Der Durchzug durchs Rote Meer, som Hummel inte fick uppleva framföras offentligt under sin livstid. Detta oratorium, som skildrar Moses och israeliternas uttåg ur Egypten och passage genom Röda havet, skrevs sannolikt under hans tid i Eisenstadt. Texterna

till oratoriets arior och körer baseras på bibliska texter från Psaltarens psalm 130 och Exodus kapitel 6-15. Det under lång tid ”bortglömda verket” har nyligen blivit inspelat på CD av det tyska fonogrambolaget CPO (best.nr CPO 777 220-2). Det är synnerligen värdefullt att detta särpräglade oratorium har lyfts ur glömskan. Den nya CD-skivan förtjänar en köprekommendation! Text: Sten Svensson

Bra långsiktig investering • Global Growth Fund • European Fund Starta Din investering nu

www.investerum.se/fonder tel. 08-522 98 450 27

klas eriksson I, mikael lindfors I, klas-göran lundberg I, peter trygg VIII

Engagemang och omtanke Vi på Fonus Öst är stolta över våra 60 år i branschen. I decennier har vi erbjudit våra kunder en värdig och personlig begravning. Och vi har lyckats – idag är vi den ledande begravningsbyrån, verksamma i hela Östergötland. Vi är också stolta över att få vara en del av ett aktivt Frimurarsamhälle i Östergötland, där vi ingår i S:t Johannes logen S:t Jacob i Linköping.

Drottninggatan 50 • Linköping • 013 - 12 47 04 www.fonusost.se

Ny O i Ystads Brödraförening Socionom Urban Fasth installerade sig som ny ordförande i Ystads Brödraförening den 5 april 2008. Faddrar var förutvarande O i YBF, Raimo Laiho och nuvarande OM för SJL S:t Christopher i Kristianstad, Per Werner. Denna loge var Urbans första möte med frimureriet, där han recipierade 1989. Provinsialmästaren Nils-Arne Bidsell var den främste hedersgästen och övervakade det rituella genomförandet.

tt stort antal bröder från många av enheterna i SPL hade sökt sig till Ystad för att ge den nye O sitt stöd och sina lyckönskningar. Glädjande nog deltog också representanter från frimuraresamhället i Rönne på Bornholm. OM för SJL Egin, Carsten Gjes28

sing och hans kollega från SAL Saxum Lucis OB Kaj Hansen. Äldste OM/O Mats Hagelin från Simrishamns Brödraförening framförde som seden är i 2:a fördelningen de övriga OM/O:s gratulationer och lyckönskningar.

Den högtidliga installationen följdes som vanligt av en brödramåltid med en meny värdig ett skånskt gästabud. Text och bild Torsten Fälemark

O Urban Fasth tar emot klubban från Raimo Laiho, de ene av faddrarna som medverkade vid installationen. Frimuraren

Exklusiva frimurareartiklar www.freemasonregalia.com Manschettknappar

med rött frimurarekors. Pris: 190:med passare&vinkelhake Pris: 190:-

Bröstknappar

till fr frackskjorta 9 mm Med rött frimurarekors Pris:195:Passare/vinkelhake Pris:230:-

Band-/slipshållare

M rött frimurekors .Pris: 95:med passare-vinkelhake 95 :-

Bosweel frackskjorta

Storlek 39 - 45 Pris: 725:-

Bosweel pikéfluga

Pris: 135:-

Lilla Regalieväskan

Frimurarslips

100 % siden, sv art med rött frimurarekors. Ovan. Pris: 210:-

Frimurarslips

100% siden, svart med passare/vinkelhake. Pris 210:-

Frimurarsvärd

Vita vantar (ingen bild)

Herrvantar i textil

Pris från 3 395:-

En storlek

(Passar normalt alla) Pris: 95:-

Pin Pin-nålar:

Akaciagren 50:Rött frimurarekors 10 mm 50:Passare/vinkelhake 50 50:Fästen: stift och fjäderbricka Lilla frimurarekorset 7 mm 60:Beställ: fax: 040-170754, e-post eller brev

FM Regalia HB

Ö. Rönneholmsvägen 27 A Se 211 47 Malmö

e-post: order@freemasonregalia.com Vi har även utrustning för loger såsom förkläden, m m. Kontakta oss! Försäljningsvillkor: Faktura medföljer varorna. Betalning måste ske inom 10 dagar från fakturadatum. 40:- för porto/förpackning tillkommer per försändelse.

Regalieväska i äkta skinn med rött frimurarekors, rött m sidenfoder. Längd:24 cm, H:16 cm, lock 2,5 cm Tre tryckknappar. Pris: 235:-

Vita skinnhandskar

Herr i äkta skinn. Strl 8, 8½, 9, 9½, 10 Pris 269:Jag beställer följande : Frimurarsvärd á 3 395:- Grepp:Vitt__svart__rött__ Balja: Vit__svart__röd__ Tillval: Upphängning med förgylld kedja __ 300:-. Damaskerad klinga med frimurarsymboler __ 350:-. Lasergravering av ditt namn__ 300:___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___

Slips med rött kors á 210:Slips m passare&vinkelhake á 210:par manschettknappar m rött kors a´190:par manschettknappar m passare&vinkelhake 190:par bröstknappar rött frimurarekors á 195:par bröstknappar passare&vinkelhake á 230:Band- och slipshållare med rött kors á 95:B-/slipshållare med passare&vinkelhake á 95:Regalieväska á 235:par skinnhandskar á 269:- ___ storlek par vita vantar i textil á 95:Pin-nål akaciagren á 50:Pin-nål frimurarekors á 50:Pin-nål lilla frimurarekorset á 60:Pin-nål passare&vinkelhake á 50:Frackskjorta á 725:- ___ storlek Vit pikéfluga á 135:-

Namn

Adress Postnr Telefon Underskrift

Postadr

Debatt

Bästa bröder,

Genmäle till Hans Augustin i FRIMURAREN nr 2 2008 Först och främst vill jag tacka dig för din respons på mitt inlägg. Det har inte varit min avsikt att på något sätt förminska militärens och den enskilde soldatens insatser i krig eller i krigshärjade länder! Jag kan försäkra dig att jag sätter stort värde på den svenska fredsstyrkan och dess insatser! Låt oss vara överens om att frimureriet stimulerar till en personlighetsutveckling av de enskilda medlemmarna. Detta bör leda till en bättre förmåga att leva ett bra och engagerande liv och som du själv skriver – leda till en bättre människa. Om det har påverkat officerarnas handlingssätt i samband med deras olika insatser kan vi inte bedöma. Jag önskar och hoppas att så har varit fallet. När man läser din insändare får man en känsla av att du har blivit besviken på logen dels att man ”hoppade på dig” för att du inte var så flitig med dina logebesök och nu, efter hemkomsten efter en millitär insats få du läsa att jag inte tycker om att man bär uniformer på logens högtidsdagar. Som du själv skriver har du blivit förvirrad. Du accepterar att man bär en svart kostym vid en vanlig loge men har ingen förståelse för att man skall bära en frack och inte ha en uniform på sig vid festliga loger som ju faktiskt är interna alltså inte offentliga tillställningar. Jag vill gärna förklara vad som är orsaken till min uppfattning och ber dig att fundera över detta. Oavsett vilken titel eller vilka förtjänster du fått utanför våra murar, blev du vid antagningen kallad ”den sökande” och inte med din militära grad eller yrkesbeteckning. Det är lika för alla, officerare som arbetare eller direktörer. I stället för att använda sig av den allmänna världens titlar har logen sina egna som du säkerligen känner till. Detta ger en klar signal att det inom våra murar gäller andra regler än i den allmänna världen. Det samma gäller för utnämningar och utmärkelsetecken Detta är inte en nedsättning eller dis30

kriminering av den enskildes förtjänster inom hans speciella område. Här har du fel i din uppfattning. Det finns inte heller någon ”direkt länk” från vårt arbete i logen till den allmänna världen. Det är varje individs - medlems sätt att tänka som skall påverka hans levnadssätt och kanske därmed hans omgivning. Logens högtidsdräkt är en frack och inte någon uniform. Sedan må det stå i millitära eller andra bestämmelser att man kan bära högtidsdräkt eller frack och som du skriver ”att högtidliga logesammankomster inte är undantagna” att bära ordnar. Denna bestämmelse kan endast gälla i den allmänna världen men inte för logens inre angelägenheter, och vår slutna krets. Det strider helt mot de grundtankar jag skrev om hur vi upptas i logen. Vi arbetar i två olika världar, vi skall tränas i den ena för att bli en bättre och starkare människa i den andra. Jag tycker att du även i fortsättningen skall vara stolt över din yrkeskår och dess fina insatser! Du ska även vara stolt över att få tillhöra vår fina gamla Orden - men blanda inte ihop dessa!

med tanke på den heta lilla debatt som pågår i tidningen angående vår klädedräkt kan jag inte motstå att hälla bensin på lågorna. Ursprungligen fanns, som ni kanske vet, inga dräktbestämelser inom Orden; var och en broder fick klä sig bäst han ville. År 1844 beslutade Stormästaren att bröderna skulle bära sitt ämbetes uniform vid logesammankomst eller, såvida de inte hade en uniform, svart aftonklädsel. Observera att den civila dräkten ansågs vara ett substitut för den mer korrekta uniformen. Stormästarens förhoppning låg säkerligen till att frimuraruniformen skulle användas i stället för den enklare fracken. Denna dräktbestämmelse var gällande fram till 1969 då Stormästaren beslöt att bröderna skulle använda svart kavaj vid alla tillfällen. Idag bär vi ett fabeldjur - kavajfracken. Gösta Sandell IX

Gerhard Schultze X

FRACKERBJUDANDE! FRACK----------------------1595 :-

MÖRK KOSTYM-----------1150:-

SMOKING + SKJORTA-1600:-

LACKSKOR------------------550:-

komplett med väst,skjorta,rosett,knappar 2250:-

Postens frakt tillkommer Clothes

CArlGren for men

Sundlingsväg 3, 590 31 Borensberg Tel: 0141-414 14

Frimuraren

Fler inlägg Under rubriken ”Hur skall vi vara klädda i logen?” (Frimuraren nr 1 2008, sid 31) vänder sig Gerhard Schultze mot bärande av civila och militära ordnar och förtjänsttecken samt militär uniform. Han anser det vara ett oskick att använda titlar och yrkesbeteckningar. Han invänder också mot bruket av hög hatt och svärd i samband med arbetslogerna. Schultze hävdar att det inte går ihop med vare sig kristen tro eller logens grundsyn att blanda in den allmänna världen i vårt arbete i logen. Det är en syn på frimureriets ändamål och verkningssätt som tål att diskuteras. Den för Schultze gemensamma nämnaren är föreställningen om frimureriet som något väsensskilt från den allmänna världen, en värld som alltså ej skall blandas in i logearbetet. Vi tycker tvärt om att frimureriet som en av sina absoluta och väsentliga förutsättningar är att leva och verka i den allmänna världen. I själva verket är det denna världs villkor som utgör grunden för frimureriets reflektion, kunskap och möjlighet att påverka och förändra. Många är de frimurare som genom sin ordenstillhörighet vunnit den andliga insikt och styrka som möjliggjort viktiga samhällsinsatser, ibland så värdefulla att de därför belönats. Detta gäller också självfallet de bröder som valt den militära banan. Den höga hatten har tidigare ingått i Ordens ritual och utgör den naturliga huvudbonaden till civil högtidsdräkt. Ett återinförande har mindre att göra med om det behövs eller ej. Att militär personal vid motsvarande tillfällen bär militär högtidsdräkt är lika självklart. Yrkestillhörigheten är därtill en viktig del i individens identitet. Schultzes ståndpunkt utgör enligt vår mening en världsfrånvänd inställning. Skulle hans synsätt vinna insteg riskerar frimureriet att förvandlas till en betydelselös sekt, sysslande med allt tommare ritualer och med allt mindre relevans för den uppgift som alltid varit frimurarens: att hjälpa till i den allmänna världen, att göra nytta för våra medmänniskor. Text: Harald Westling, X och Olof Holm, VI Frimuraren

200-års minnesloge Den 28 januari 2009 genomförs en minnesmåltidsloge i Torneå för att högtidlighålla den första frimurareaktiviteten på nordliga breddgrader. Frimurarna blir därigenom bland de första organisationerna som uppmärksammar ”Riksdelningen”, dvs förlusten av Finland. Ove Bucht, ÖNPL, är initiativtagare och sammanhållande och berättar att det var officerare och frimurare från SjL S:t Augustin i Helsingfors under ledning av Gen Maj Aminoff som detta sista krigsår samlades för att fira Den Högste Upplyste Salomons Vicarie, det vill säga Hertig Karl:s namnsdag. En tradition beslutad i S:t Augustin redan 1793. I det rikhaltiga material man tagit fram finns både en historisk del om Finska kriget, det sista krig som Sverige varit inblandat i och hur man trots att man var långt ifrån sin hemort och

därför inte kunde hålla laglig loge ändå samlades under ceremoniella former. Förmodligen hölls sammankomsten i Torneås mest präktiga hus, kofferdikaptenen Engelbart Spieglers hus vid Packgatan. Huset blev rivet så sent som på 1970-talet. Det skulle dröja ännu ett sekel innan vanlig frimureriskt arbete tog fart i dessa trakter. Nästa sommar firar SjL Ultima Thule sitt 100-års jubileum. Arrangörerna, bröder från S:t Augustin i Helsingfors, Frimuraresamhället i Luleå och F&AM loger i norra Finland återkommer med definitivt program, inbjudan, information om deltagaravgifter och logialternativ i Haparanda/ Torneå senare under hösten via frimureriets ordinarie informationskanaler. Den som redan nu vill planera sitt deltagande i denna högtidliga måltidsloge kan skriva ett mail till ove.bucht@ banverket.se och få direktinformation. Text: Kjell Mazetti

Begravning och Juridik

Broder Jan Hokkanen VIII graden Svea Provinsialloge

Jag hjälper dig med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring. Välkommen till Sibyllegatan 41 på Östermalm! Tel. 08–709 85 81, privat tel. 073–687 07 19 Jour dygnet runt

Hembesök www.fonus.se • 020-87 00 87

Bländande motljus I bländande motljus fick vi återigen se en blänkare om SFMO i dagspressen, denna gång i Aftonbladet, den 26 maj. Rubriken var som vanligt tendensiös, och med det primära syftet att sälja fler lösnummer. Jag citerar: ”Här möts makten i hemlighet, -bakom stängda dörrar.” Jag tolkar det så att dessa sensationsutbrott och smaklösa eruptioner enbart är en del i en medveten marknadsföring, och vad vi verkligen gör och uträttar är av stark underordnad betydelse inom redaktionerna. Frånsett den totalt missvisande ingressen och det svävande utlägget om delikatessjäv är större delen av innehållet i övrigt sakligt och sant, undantaget det i utebliven finkänslighet totala avsaknandet av integritetstänkande. Varför bryr man sig överhuvudtaget om oss och andra ordenssällskap? Jo, människan har försetts med en icke ringa grad av nyfikenhet, framför allt kreativ sådan. Men rädsla inför det okända, inför sådant man anser sig inte ha tillträde till (utanförskap), rädsla för det man inte förstår/kan kontrollera, ja, allt detta föder en destruktiv och semipanisk nyfikenhet. Detta motverkas av en enda sak: kunskapsinskaffning/dialog! Vi kan likaså se inslag av ett annat välkänt, nationellt och mindre smickrande särdrag, nämligen avundsjukan. Typ: ”Varför har jag inte blivit tillfrågad att bli frimurare?” Men den kritiske läsaren med ett gott omdöme och ett hyggligt analytiskt tänkande (läser dessa kvällspressen alls?) kanske funderar sålunda: ”I ledningen för de flesta organisationer eller företag sitter det välutbildade personer, som råkar få olika yrkes- eller andra titlar (oombedda), ex vis förlagsdirektörer, redaktionschefer, departementssekreterare, kommunalråd, utredningssekreterare, VD:ar, kronofogdar, bankdirektörer, föreningsordförande o s v, o s v. Dessa människor har någonting gemensamt, nämligen att vara välutbildade, objektiva, omdömesgilla, respektfulla och med inriktning mot såväl individens som samhällets bästa. Om 32

nu ett antal av dessa exemplifierade personer under sin yrkesutövning beslutar sig för att tillhöra ett ordenssällskap, som har som arbetssätt och ideologi att utveckla människans inre kvaliteter i samförståndets och humanismens tecken, gör ju inte att dessa helt plötsligt blir statsfiender, med samhällsomstörtande verksamhet som nya mål och medel. Nu kommer vi in på frågan ”Hur”. Hur skall vi förhålla oss till dylika, destruktiva, onyanserade artiklar? a) vi ligger lågt, och gör i princip ingenting. Efter ett kortare tidsperspektiv, när den lilla, eventuella, upplageökningen är bortblåst, faller det hela i glömska igen, som det har gjort under de 10- årscykler dessa skriver har förekommit. b) om man som enskild frimurare får en fråga ute i den allmänna världen kan vi med lätthet hävda att vem som helst faktiskt kan bli medlem. Genom vår hemsida och Internet tillkommer numera ett stort antal nya frimurare. c) förklara att det inte är en frimurartillhörighet som genererar en statusfylld tjänstenivå, utan i själva verket gör personligheten, den positiva nyfikenheten, det sökande inre intresset för livsfrågor samt det andliga intresset att en person närmar sig SFMO! d) vi fortsätter att verka som utövande frimurare och som öppna ambassadörer, där vi i omvärlden gärna talar om vår bejakande tillhörighet, som ju är öppen för alla. e) visa på att vi INTE är en hemlig Orden. Det mesta är öppet och officiellt, som Ordens Allmänna Lagar (OAL) och våra matriklar. Vi har inget hemligt för oss. Det vi har kan vi kalla förborgat, integrerat i den spännande rituella föreställningens konst och har som enda syfte att via en sinnrik, vacker, spännande och stringent livsfilosofisk väg, och genom pedagogikens lärosal påverka och stimulera oss till att bli människor med ett förbättrat moral- och etiktänkande, i den nära samvarons och uppriktighetens tecken och

i symbios med det kristna utbudet och kristna traditioner. Dessa förborgade (”hemliga”) ingredienser är ju inte mer förborgade än att varje broder under sin utvecklande och aha-berikade, vandring får ta del av och integrera dessa livets sanningar och levnadsregler i en unikt vacker och stringent sirlig atmosfär. Och, som sagt, öppen för alla. Vi har inom vårt svenska system och inom det internationella frimureriet ett stort antal kända och välrenommerade personer, som t ex tonsättare, musiker, politiker, statstjänstemän, forskare, präster med flera, vilka inte torde ha utgjort, respektive utgör, ett underminerande hot mot omvärlden Tvärtom har dessa män bidragit till en sannare och mer uppbygglig värld. Några exempel här på kända frimurare: Voltaire, Goethe, Kipling, Puccini, Haydn, Mozart, Liszt, Grieg, Sibelius, Ole Bull, Churchill, Louis Armstrong, Count Basie, Duke Ellington, Telemann, Gerald Ford, Neil Armstrong, C M Bellman, Viktor Rydberg, Bo Setterlind, Prins Bertil. I tider med härskande ondska och totalitärt styre i kommunistiskt och nazistiskt statsskick har frimurarna blivit både förföljda och förbjudna. Tänker då givetvis på gamla Sovjetunionen med dess vasallstater och nazitidens Tyskland. I takt med demokratiens och humanismens och den fria tankens segerrika återinträde i dessa länder etablerade sig och växte frimureriet återigen. Kontraster som är tankeväckande. Det finns, glädjande nog, ett flertal lysande exempel på reportage om SFMO, vilka är klart objektiva och entydigt klar- och kartläggande om hur Orden arbetar. Tänker i första hand på Dagens Industri/WEEKEND av den 13-14 februari, 2004. Ett utmärkt, speglande reportage. A mor fati I frimurerisk och kristen övertygelse Ingvar Sitterstad

Frimuraren

www.frimurarbutiken.se www.frimurarbutiken.se

Frimurarbutiken Frimurarbutiken Svensktillverkade handsydda produkter för frimurare

Svensktillverkade handsydda produkter för frimurare

Många fler produkter på vår hem sida! Många fler produkter på vår hem sida!

Välj mellan två stämplar: (Antingen i guld eller i skinnets färg)

PAKETP R

Välj mellan två stämplar:

IS!

(Antingen i guld eller i skinnets färg)

PAKETP R

PAKET: Plånbok och regalieväska: Spara 105 kronor!

PAKET: Plånbok och regalieväska: 750 kr inkl moms & frakt Spara 105 kronor!

750 kr inkl moms & frakt

IS!

Rymlig regalieväska i skinn (30x20 cm). Elegant design av högsta kvalitet.

Portfölj i exklusivt skinn med vadderat fack for PC.

Rymlig regalieväska i skinn (30x20 cm). 490 kr inkl moms & frakt

Portfölj 2 780 kri exklusivt inkl moms skinn & frakt

Elegant design av högsta kvalitet.

490 kr inkl moms & frakt

med vadderat fack for PC.

2 780 kr inkl moms & frakt

TACK ALLA KUNDER Vi har fått fantastisk respons från TACK både loger ochKUNDER enskilda ALLA bröder hela Norden. Vi haröver fått fantastisk respons Under fortsätter vi från2008/09 både loger och enskilda att utveckla med brödersortimentet över hela Norden. flerUnder spännande produkter. 2008/09 fortsätter vi att utveckla sortimentet med fler spännande produkter.

Exklusiv skinnmapp med flera praktiska fack på insidan.

Plånbok i skinn med plats för 18 kort.

Exklusiv med flera 795 kr inklskinnmapp moms & frakt

Plånbok 365 kr inkli skinn moms & frakt

praktiska fack på insidan.

795 kr inkl moms & frakt

med plats för 18 kort.

365 kr inkl moms & frakt

Båtvimpel i polyester. Sommarens stora succé! Båtvimpel polyester. 350 kr inkl imoms & frakt

Sommarens stora succé!

Gör din egen krönika! Gör din egen krönika!

350 kr inkl moms & frakt

Alla mår vi bra av att kunna överblicka vårt liv. Alla har vi ögonblick vi minns och som präglat MinKrönika samlar du vårt dinaliv. bilder, och textervi–minns sida vid Alla mår vioss. braIav att kunna överblicka Alla urklipp har vi ögonblick och sida med viktiga händelser och bilder från varje år, alltsedan du föddes. Detta är som präglat oss. I MinKrönika samlar du dina bilder, urklipp och texter – sida vid den perfekta jubileumsgåvan, antingen själv någondu duföddes. tycker om. sida med viktiga händelser och bilder till fråndig varje år,eller alltsedan Detta är den perfekta jubileumsgåvan, antingen till dig själv eller någon du tycker om.

I MinKrönika får du en överblick över viktiga

I MinKrönika kan du knyta ihop din Dina egna bilder, tidningsurklipp egen historia med det som hänt i och kanske egen text bildar tillsamI MinKrönika kanskriva du knyta ihop din Dina tidningsurklipp världen genom att in dina egna mans dinegna egenbilder, livskrönika. egen historia med det som hänt i och kanske egen text bildar tillsamutvalda offentliga händelser i form av kultur, händelser i samma tidsaxel. från ditt födelseår och framåt. världen genom att skriva in dina egna mans din egen livskrönika. krig, sport, tekniska framsteg, politik, år för år, händelser i samma tidsaxel. från ditt födelseår och framåt. För mera information om MinKrönika, gå in på www.frimurarbutiken.se, eller ring 0708-99 00 65 och tala med Magnus. utvalda offentliga händelser i form av kultur, I MinKrönika får du en överblick krig, sport, tekniska framsteg, politik,över år förviktiga år,

För mera information om MinKrönika, gå in på www.frimurarbutiken.se, eller ring 0708-99 00 65 och tala med Magnus.

K l i p p g ä r n a u t a n n o n s e n o c h s p a r a – d i n ö n s ke l i s t a t i l l f a m i l j e n ä r k l a r. . .

SAMPLEX 3!-0,%8 !" 7INE #HAMPAGNE )MPORTS

Champagne Champagne

%FO QFSGFLUB BQF SJUJGFO

54"3*/& $67Â˛& 13&.*6. #FTUĂ&#x160;MMOJOHTOVNNFS

1SJT 9 LS 'JOOT Ă&#x160;WFO TPN NBHOVN 1SJT 90 LS #FTUĂ&#x160;MMOJOHTOVNNFS

Obs! priserna hĂśjs i Oktober.

54"3*/& 304& #FTUĂ&#x160;MMOJOHTOVNNFS

1SJT LS

"-,0)0- * 4".#"/% .&% "3#&5& Â˝,"3 3*4,&/ 'Â˝3 0-:$,03

Geo- eller heliocentrisk klimatlĂ¤ra HĂ¤r i LinkĂśping gĂĽr jag i mitten av februari detta ĂĽr 2008 ut i min trĂ¤dgĂĽrdstĂ¤ppa och njuter av att se fullt utslagna blĂĽsippor. De vĂ¤xer i ett soligt hĂśrn. I skolan sjĂśng vi pĂĽ vĂĽren om blĂĽsippor som uti backarna stĂĽr, niger och sĂ¤ger att nu Ă¤r det vĂĽr. TĂ¤nk att de alltsĂĽ redan blivit vĂĽr! Helt annorlunda var det sĂĽ hĂ¤r ĂĽrs fĂśr 350 ĂĽr sedan. Den svenska hĂ¤ren med stora truppmassor, kanoner, hĂ¤star, kokvagnar och sĂĽ vidare, tĂĽgade pĂĽ fast tjock is Ăśver de danska bĂ¤lten pĂĽ vĂ¤g mot KĂśpenhamn. Vilken vinter! KlimatspĂĽmĂ¤n undervisar oss om att de stora ismassorna vid Arktis skall smĂ¤lta bort inom de nĂ¤rmaste ĂĽrhundradena. Detta har hĂ¤nt fĂśrr. Mot slutet av fĂśrsta ĂĽrtusendet fĂ¤rdades vĂĽra fĂśrfĂ¤der i de nordliga farvattnen mot GrĂśnland och Vinland utan att hindras av stora ismassor. Det finns en periodicitet i dessa klimatvariationer. Detta hĂ¤vdade Otto Pettersson, kemiprofessor i Stockholm dĂśd vid nĂ¤stan 100 ĂĽrs ĂĽlder ĂĽr 1941. Han anses vara en av 1900-talets stĂśrsta oceanografer. Han poĂ¤ngterade att vĂ¤rldshaven Ă¤r jordens temperaturreglerare. De vĂ¤ldiga vattenbassĂ¤nger som tĂ¤cker en stor del av jordens yta och kan vara upp till 1 mil djupa. Vattenmassorna uppvĂ¤rms i de soligare delarna av jorden och fĂśrs av strĂśmmar till de kallare delarna. Den fĂśr oss mest kĂ¤nda av dessa strĂśmmar Ă¤r GolfstrĂśmmen. Den Ă¤r helt avgĂśrande fĂśr vĂĽrt klimat dĂ¤r den flyter fram lĂ¤ngs med Norges kust. Det mĂ¤rkliga Ă¤r att den flyter fram genom det omkringliggande havet ungefĂ¤r som EmĂĽn fly-

ter fram genom SmĂĽland. Man vet dess strĂ¤ckning, bredd och djup dess flĂśdesmĂ¤ngd och hastighet. Men det finns ocksĂĽ djuphavsstrĂśmmar som vi inte kan notera pĂĽ samma sĂ¤tt. De Ă¤r tidvattenstrĂśmmar och regleras alltsĂĽ av solens och andra himlakroppars dragningskraft. Den har mycket lĂĽng periodicitet. Det kan rĂśra sig om ĂĽrtusenden. Den undervattenstrĂśm som berĂśr oss och Arktis hade ebb, vilket innebĂ¤r kyla strax fĂśre ĂĽr 1600. Den kommer att ha flod, det vill sĂ¤ga vĂ¤rme ungefĂ¤r ĂĽr 2400. Vi Ă¤r insatta i ett heliocentriskt sammanhang. Att tala om att vi pĂĽverkar klimatet genom vĂĽra koldioxidslĂ¤pp Ă¤r en klart geocentrisk klimatlĂ¤ra. Det Ă¤r pĂĽ grĂ¤nsen till att tala om â&#x20AC;&#x201C; i stil med Falstaff fakir â&#x20AC;&#x201C; var och en sin egen klimatmakare. Den som fĂĽtt mig in pĂĽ dessa tankebanor Ă¤r Rachel Carson. Hon var verksam vid den oceanografiska institutionen i Wood Hole i Massachusetts men Ă¤r mest kĂ¤nd fĂśr sin allvarsamma och intensiva varning fĂśr okontrollerad anvĂ¤ndning av gifter i naturen, frĂ¤mst DDT. Hon skrev en bok som blev en vĂ¤ckarklocka â&#x20AC;?Tyst vĂĽrâ&#x20AC;? dĂ¤r hon visar pĂĽ att allt i naturen har ett samband. DĂśdar vi insekterna sĂĽ fĂśrstĂśr vi livsbetingelserna fĂśr fĂĽglarna osv. Hon skrev ocksĂĽ boken â&#x20AC;?The sea around usâ&#x20AC;? 1951. Mina sakuppgifter ovan grundar sig pĂĽ denna intressanta bok, som kan vara en trĂśst fĂśr oss infĂśr alla onyanserade anklagelser om klimatfĂśrstĂśring genom koldioxidutslĂ¤pp m.m. som vi gĂśr oss skyldiga till. Text: Olle Ottosson Prost em. Frimuraren

Människokärlek En av vår Ordens grundvalar är barmhärtigheten eller bättre uttryckt; kärleken till nästan. Vår Stormästare har på ett förtjänstfullt sätt understrukit detta i sin ledare i Frimuraren nr 2. Vår människokärlek skall genomsyra alla våra handlingar, ord och tankar. Våra tankar kan vi sällan kontrollera men genom vår vilja och medvetenhet kan vi i vart fall låta våra handlingar och ord återspegla våra ambitioner. Ambitioner såsom att vi skall ta hänsyn till andras känslor och åsikter samt visa tolerans mot andras mer eller mindre otrevliga sidor. Vi skall undvika att uttala de hårda och obarmhärtiga orden till, och om, våra medmänniskor. Däremot bör vi vara frikostiga med de tröstande orden vid andras nöd och sorg. Att tydligt visa glädje vid andras framgång och bekämpa avundens alla uttryck skall också vara ledande för oss. Vårt arbete i loger och föreningar ger oss förståelse och insikt om människokärlekens innebörd och stärker oss i våra målsättningar. Många av våra bröder visar genom sitt agerande i den allmänna världen att de i praktisk handling omsätter sina erfarenheter och lärdomar från vår Orden. Ibland kan man rent av bli näst intill tårögd av bröders omsorger och insatser. De är goda frimurare och ambassadörer för vår Orden. Men de agerar som privatpersoner eller som medlemmar i andra organisationer. Utöver den välgörenhet som vår Orden utövar genom att frikostigt skänka betydande penningsummor till olika vällovliga ändamål bedriver inte vår Orden någon utåtriktad barmhärtighetsverksamhet. Den människokärlek som våra bröder visar mot varandra och som de genom olika engagemang ger uttryck för i den allmänna världen, har förvisso hämtat sin kraft och inspiration inom vår Orden. Men de agerar inte i första hand som medlemmar i vår Orden utan just som privatpersoner eller medlemmar i andra organisationer. Den broder som utöver sin skänkta skärv vill lägga en del av sin fritid på att i organiserad form få utlopp för sin människokärlek Frimuraren

måste idag söka sig till andra organisationer. Väldigt många av våra bröder gör också detta. De arbetar ideellt för att ta hand om barn och ungdom i t.ex. idrotts-, scout- och naturföreningar, är frivilliga i brottsofferjourer, deltar i kyrkornas diakoniarbete, är aktiva i rotaryoch lionsklubbar osv, osv. Många av våra bröder skänker på så sätt inte bara sin skärv utan ställer också sin tid och sin kompetens till människokärlekens tjänst för att skapa en bättre värld. Vi har även bröder som inte alltid av egna medel kan skänka en så stor skärv som de önskar. De är därför aktiva i organisationer som genom olika aktiviteter samlar in pengar till välgörande ändamål. Det kan t.ex vara att delta i skogsplanteringar, städa vägrenar eller sälja lotter. Oaktat att en av vår Ordens främsta grundvalar är människokärleken måste vi tyvärr tillstå att som organisation tar sig detta utåt endast uttryck i välgörenhet. Som organisation kanaliserar vi inte medlemmarnas människokärlek, tid och kompetens till olika aktiviteter. Detta får till följd att icke-frimurare – och tyvärr även en del frimurarebröder

- uppfattar oss som enbart en välgörenhetsorganisation som delar ut penningmedel. För de bröder som så önskar borde vi i vår Ordens regi kunna erbjuda olika aktiviteter där bröderna får skänka sin tid och/eller kompetens istället för sin skärv. Alternativt även skänka tid som omvandlas till penningmedel. Alla dessa aktiviteter måste naturligtvis utformas i den lokala logen och föreningen. Viktigt är också att det inte blir något krav på bröder att kanske i en redan hårt ansträngd livssituation känna sig tvungna att delta i ytterligare aktiviteter. Men det finns bröder som gärna vill ställa sig och sin tid till förfogande och inte behöva söka sig till andra organisationer för att få utlopp för sin önskan att hjälpa sina medmänniskor. Nödvändigt är att låta var och en få ge och bidra utifrån sin förmåga och sina möjligheter. Vår Orden centralt bör uppmuntra, stimulera och visa på goda exempel där brödernas tid och kompetens tas till vara så att vår Orden också såsom organisation kan visa att den gör mer i människokärlekens tjänst än att bara dela ut pengar från redan existerande fonder och från insamlingar vid sammankomsterna. Oskarshamn i augusti 2008 Christer Holmgren OM, Orion

Hedra minnet av någon nära! Skänk en minnesgåva till Cancerfonden. De anhöriga får en personlig hälsning från dig, cancerforskningen får ett välkommet stöd i kampen mot cancer! 020-78 11 79 Pg: 90 1986-0 cancerfonden.se

Från Ordens Ledning och Kansli

Presentation av Informationsdirektorium Informationsdirektoriet (ID) i sin nuvarande form tillskapades inom Orden 1978. Orden valde då – i likhet med många andra företag och moderna organisationer att inrätta en särskild funktion för de växande interna och externa informationsfrågorna. Under 1970-talet startar den flodvåg av specialisering av informationsfunktioner och ny teknik som så genomgripande förändrat samhället och människans villkor. Särskilt för en urgammal Orden som Svenska Frimurare Orden var det viktigt att snabbt anpassa sig och organisationen till nya snabba krav.

ID:s uppgifter Uppgifterna framgår av 7 kap 31§ Ordens Allmänna Lagar (OAL). Där framgår nämligen att ID har till uppgift • att informera om Ordens syften och ändamål, såväl inom som utom Orden och att därvid tillhandahålla informationsmaterial; • att främja och stödja åtgärder som kan väcka intresse och respekt för Orden i samhället och sprida kunskap om frimureriet; • att utge en tidskrift för Orden; • att handlägga frågor om information genom datorstödd kommunikation och elektronisk post samt • att ansvara för massmediekontakter samt PR- och relationsfrågor inom ramen för Ordens kontakter med omvärlden. Övriga grundläggande styrdokument för ID:s inriktning framgår av olika utgivna administrativa instruktioner t ex informationsstrategi, SFMO på Internet – webbpolicy samt årligen utgiven publikationsförteckning 36

Direktoriets sammansättning Ordföranden i ID är tillika Ordens Överarkitekt (OÖ), en av Ordens högsta ämbetsmän och ingår i Högsta Rådet. Utöver vice ordföranden består direktoriet vidare av sju ledamöter samt sekreterare. ID sammanträder fyra gånger årligen i Stamhuset, Stockholm.

ID:s kommittéer Verksamheten inom ID är kommittébaserad inom tre huvudområden nämligen tidskriftsutgivning, trycksakshantering samt hemsidesredaktion för Ordens centrala hemsida www.frimurarorden.se Härtill kommer en särskild projektgrupp för utveckling av AV-baserat informationsmaterial.

Redaktionskommittén Denna kommitté svarar för den redaktionella utvecklingen planeringen och utgivningen av Ordens officiella tidskrift Frimuraren. Tidningen distribueras till samtliga medlemmar av Svenska Frimurare Orden samt till intresserad allmänhet, medier, bibliotek m.fl. efter beställning och prenumeration. Upplagan är ca 16 000 exemplar per nummer och tidskriften utkommer med fyra nummer årligen. Chefredaktör för tidskriften tillika ordförande i redaktionskommittén är Kjell Mazetti. Ansvarig utgivare är ordföranden i ID. I kommittén ingår vidare annonschefen Pierre Dunbar, rådgivande konsulten Björn A Strömberg samt representanter för fördelningarna i landet. Förutom i tryck presenteras återkommande sammandrag av tidskriften på Ordens hemsida.

Trycksakskommittén Frontlinjen mot allmänheten utgörs av de olika arbetsenheterna, det vill säga

logerna, brödraföreningarna och frimurarklubbarna. ID:s mål är att förse enheterna med adekvata informationsverktyg för kommunikationsflödet externt och internt i form av trycksaker och informationsmaterial samt kompetensstöd efter bästa förmåga. En årligt återkommande publikationsförteckning med distributionsrutin tas fram genom kommitténs försorg. För närvarande omfattar ID:s publiceringsverksamhet ca 15 olika skrifter och broschyrer. Härtill kommer utställningsproduktion, bildspel med presentationer samt annat AV-material. Det senare utvecklas i den särskilda AV-projektgruppen. Ordförande i trycksakskommittén är Anders Stensson. Vidare finns i kommittén konsulten Pierre Dunbar och ID:s sekreterare Patric Meyer.

Webbredaktionen Den nuvarande IT-kommittén vars uppgift är att svara för utveckling och produktion av Ordens Hemsidor ses för närvarande över. Tanken är att renodla det redaktionella arbetet och särskilja de tekniska frågorna och löpande underhåll. Förändringen förväntas ske de närmaste månaderna. Ordens hemsida www.frimurarorden.se har fått en allt starkare informationsstrategisk betydelse för verksamheten, antalet besökare (ca 7 000 i veckan) ökar ständigt. Vidare så har den satsning som gjorts med möjlighet till intresseanmälan för medlemskap via Internet visat sig framgångsrik och intressant för fortsatt utveckling. Arbetet med hemsidan sker inom ramen för en särskild webborganisation med konsulten Olle Dahlquist som Ordens webbmaster och regionala webbledare på fördelningskanslierna samt lokalredaktörer ute i logerna och brödraföreningarna. Frimuraren

Ansvarig utgivare för Ordens hemsida är Ordföranden i ID.

Massmedierna Bilden av SFMO hos allmänheten präglas i stor utsträckning av medierna, innehållet i den konkreta ordensverksamheten, främst barmhärtighetsverksamheten men också genom medlemmarnas personliga handlande och förhållningssätt. De traditionella positioneringarna hos medierna är och förblir för överskådlig tid att • undersöka och ifrågasätta Ordens slutna verksamhet • Ordens och ordensmedlemmarnas makt och inflytande i samhället • Förmedlandet av argument och bilder av frimureriet som skapar osäkerhet, negativ inställning och förutfattade meningar hos allmänheten. Enligt ID:s uppfattning bör medierna inspireras till att fördjupa och bredda sitt synsätt på Ordens syften och verksamhet • som de uttrycks i OAL • vad Orden kan ge dagens

• •

•

generationer, särskilt unga människor tydliggöra Ordens huvudmål för sin verksamhet öka informationen kring Ordens kulturhistoriska roll i samhället, byggnader, interiörer och lokalhistoria fokusera på Ordens möjligheter att vara ett stöd och en kraftkälla för den stressade nutidsmänniskan i det högt specialiserade samhällsklimatet stimulera till lokal publicering

Ordens Stormästare har som ett viktigt mål för den totala verksamheten uppsatt att SFMO skall göras än mera känd och respekterad i samhället. Ett annat viktigt mål är att den inre kvaliteten och kärnvärdena i verksamheten skall ges särskild uppmärksamhet. ID känner som sitt ansvar att verka med sina informationsinsatser såväl externt som internt för att en måluppfyllelse i denna riktning skall kunna uppnås. Text: Lars von Knorring O ID

Endast av SFMO erkända utländska loger får besökas Det förekommer ibland att några loger bryter sig ur sin gamla Storloge (Storkapitel, Högsta Råd, Storpriorat) och bildar en egen Storloge, nu senast i Danmark. Så länge denna nya Storloge ej erkänts av landets ursprungliga Storloge kan den heller inte erkännas av SFMO och inga kontakter eller besöksutbyte med dessa loger är tillåtet. Andra exempel finns i Grekland, Ryssland, Bulgarien, och England. Storloger med vilka SFMO upprätthåller förbindelser framgår av Ordens matrikel. Det kan nämnas att de två Priorat i Frankrike, som nyligen erkänts av SFMO, har ett avtal om ömsesidigt erkännande. Om några oklarheter föreligger kontakta gärna utrikesavdelningen vid Ordens kansli. Gunnar Lantz AchU

Ny adress Ny adress till Svenska Frimurare Orden. Från och med den 1 september 2008 har SFMO följande adress:

Svenska Frimurare Orden Box 1085 SE-101 39 STOCKHOLM Anders Grafström SS

Frimuraren

Från Kansliet Inrikes ärenden Utbildningsdirektorium Förordnanden Tandläkaren Bo Palmborg, X SVEA, som Andre Arkivarie i Ordens arkiv och bibliotek från och med den 1 maj 2008 till och med den 31 december 2013. Redaktören Kjell Lekeby, X SVEA, som Andre Arkivarie i Ordens arkiv och bibliotek från och med den 1 maj 2008 till och med den 31 december 2013.

Stiftelsen Frimurare Ordens Stamhusfond (StHFond 1994) Förordnanden Direktören Carl-Gustaf Piehl, R&K, förlängt som ordförande för tiden den 1 januari 2008 till och med den 31 december 2010, Marknadsekonomen Pierre Dunbar, IX SVEA, förlängt som ledamot för tiden den 1 januari 2008 till och med den 31 december 2010, Bankdirektören Michael Boström, IX SVEA, förlängt som ledamot för tiden den 1 januari 2008 till och med den 31 december 2010, Överingenjören Rolf Löfving, X SVEA OHT, förlängt som ledamot för tiden den 1 januari 2008 till och med den 31 december 2008 och Bankdirektören Bengt Gewalli, X SVEA, som ledamot för tiden den 1 januari 2008 till och med den 31 december 2010.

Stora Landslogen Förordnanden Kammarherren Ulf Lagerström, X SVEA, till tillförordnad Storintendent från och med 1 augusti 2008 till och med 31 juli 2009. Doktoranden Henrik Berg, X SVEA, som Ordförande Mästare i Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff i Uppsala från och med den 15 november 2008 38

till och med den 14 november 2014. Kammarherren Ulf Lagerström, X SVEA, som Stormästarens Uppvaktande broder X graden för tiden till och med den 22 mars 2009, Planeringschefen Arne Sandin, X SVEA, som Stormästarens Uppvaktande broder X graden för tiden till och med den 22 mars 2009, Bankekonomen Michael Boström, IX SVEA, som Stormästarens Uppvaktande broder IX graden för tiden till och med den 22 mars 2009, Direktören Ulf B. Dahlin, IX SVEA, som Stormästarens Uppvaktande broder IX graden för tiden till och med den 22 mars 2009, Direktören Tomas Risbecker, VIII SVEA, som Stormästarens Uppvaktande broder VIII graden för tiden till och med den 22 mars 2009, Direktören Magnus Jäderlund, VIII SVEA, som Stormästarens Uppvaktande broder VIII graden för tiden till och med den 22 mars 2009.

SVEA Provinsialloge Upplösning av brödraförening Brödraföreningen Capella i Söderhamn upplöses och föreningens nuvarande egendom, likvida medel, understödsfond och föreningens rekvisita överlämnas för särskild förvaltning till S:t Johanneslogen Polstjernan i Gävle. Förordnanden Civilekonomen Magnus Åkerman, X SVEA, som Förste Deputerad Provinsialmästare i SVEA Provinsialloge i Stockholm från och med den 1 juli 2008 till och med den 30 juni 2014. Kriminalvårdschefen Anders Hedin, X SVEA, som Ordförande Mästare i S:t Andreaslogen Gevalia i Gävle från och med den 16 augusti 2008 till och med den 15 augusti 2014.

Skånska Provinsiallogen Förordnanden Direktören Kurt Boström, X SPL, förlängt som Ordförande Mästare i S: t Johanneslogen Facklan i Landskrona från och med den 1 oktober 2008 till och med den 30 september 2011.

Kyrkoherden Christer Löfqvist, X SPL, som Ordförande i Brödraföreningen Eslövs Frimurareförening i Eslöv från och med den 1 oktober 2008 till och med den 30 september 2014.

Göta Provinsialloge Ny loge En ny S:t Andreasloge med namnet S: t Andreaslogen Lejonet och Kronan i Göteborg, med logenummer 3022, kommer att invigas den 27 september 2008. Förordnanden Direktören Eric Nilsson, VIII GPL, som Ordförande Mästare i S:t Andreaslogen De tre Förenade Kronor i Göteborg från och med den 1 augusti 2008 till och med den 31 juli 2014. Organisationskonsulten Bo Lextorp, IX GPL, som Ordförande Mästare i S:t Andreaslogen Lejonet och Kronan i Göteborg från och med den 27 september 2008 till och med den 26 september 2014. Distributionschefen Lars Agbrant, X GPL, förlängt som Ordförande i Brödraföreningen Catena i Falkenberg från och med den 1 oktober 2008 till och med den 31 december 2008.

Värmländska Provinsiallogen Förordnanden Rektorn Ulf Lagerberg, VIII VPL, som Ordförande i Brödraföreningen Caritas i Åmål från och med den 14 april 2008 till och med den 13 april 2014. Civilingenjören Jan Krey, X VPL, som Ordförande i Brödraföreningen Föreningsbandet i Karlskoga från med den 1 september 2008 till och med den 31 augusti 2014. Entledigande Ingenjören Lars Skogsberg, X VPL, som Ordförande i Brödraföreningen Caritas i Åmål från och med den 14 april 2008.

Stor Capitlet i Finland i Helsingfors Förordnande Köpmannen Johan Hagström, VIII SCF, som Ordförande Mästare i S:t Frimuraren

Johanneslogen Korsholm i Vasa från och med den 1 maj 2008 till och med den 30 april 2014.

Mellersta Norrlands Provinsialloge Nyinrättade ämbeten Ämbetet som Förste Deputerad Provinsialmästare har inrättats (FDPM i MNPL), Ämbetet som Andre Deputerad Provinsialmästare har inrättats (ADPM i MNPL). Förordnanden Advokaten Lars Sjödin, X MNPL, som Förste Deputerad Provinsialmästare i Mellersta Norrlands Provinsialloge i Härnösand från och med den 1 juli 2008 till och med den 30 juni 2010. Avdelningsdirektören Johan Wijn-

bladh, X MNPL OHT, som Andre Deputerad Provinsialmästare i Mellersta Norrlands Provinsialloge i Härnösand från och med den 1 augusti 2008 till och med den 31 december 2011.

Övre Norrlands Provinsialloge Förordnande Majoren Sven-Olof Grenholm, X ÖNPL, som Ordförande i Brödraföreningen Bodens Frimurareförening Norrskenet i Boden från och med den 13 september 2008 till och med den 12 september 2014.

sentant för Svenska Frimurare Orden hos United Grand Lodge of Victoria, Australien, utnämnt br. Bengt Åke Ackerfeldt. Utnämning av representant för främmande Storloge och Högsta Råd Ordens Stormästare har föreslagit respektive främmande Stormästare och Förste Storprincipaler att som representant hos Svenska Frimurare Orden utnämna: Grand Lodge of Delaware, USA, Robert Sirviö, X SVEA.

Utrikes ärenden

Royal Arch Storchapter i Finland, Leif Lindqvist, R&K.

Utnämning av representanter för Svenska Frimurare Orden Ordens Stormästare har som repre-

Supreme Grand Royal Arch Chapter of Scotland, Per-Ola Larsson, X SVEA.

Håll reda på vår information Vi använder oss av mycket information i vår vardag. Så också inom vår Orden. Det kan gälla medlemsregister, föreningsblad, protokoll och föredrag men även foton. Hur vi skall hantera den information som har betydelse för vår loge eller hela SFMO, har beskrivits som en del av SFMO Säkerhetsinstruktionen. När den skrevs var det en strävan att göra den teknikneutral och generell. Detta kom emellertid att betyda att den inte blev så specifik eller detaljerad för olika specialfall. Utvecklingen inom IT-området går snabbt och sedan dess tillkomst har några områden utvecklats mest. Det gäller trådlösa nätverk, USB-minnen och bärbara telefoner eller andra enheter som kan fotografera, ta upp ljud och lagra mycket information förutom för att ringa med. På Internet kan man se upptagningar från loger där tydligen bröder i smyg registrerat verksamheten i logen. Inom vår Orden har vi bestämt oss för att våra ritualer skall vara otillgängliga för alla utom de som har rätt grad. Vi har även skyldighet att skydda privata Frimuraren

uppgifter om bröderna. Det gäller såväl pappersbunden information som datalagrad eller överförd. Vi har dörrar med lås och eventuellt larm till våra lokaler, väsentliga dokument hålls inlåsta och vi begränsar tillträdet till logerna beroende på gradtillhörighet. På liknande sätt måste vi skydda vår datalagrade information. Medlemsregister och andra centrala system förses med system för att bara släppa in behöriga användare. Detta måste även ordna lokalt på kanslier eller i hemmet. Ritualer får bara hanteras enligt Logedirektoriets regler. Logens protokoll och andra väsentlig information skall hanteras enligt Arkiveringsreglerna. Den enskilde brodern har som medlem och eventuellt ämbete ansvar för att skydda sin egen, logens och Ordens information. Det sker genom att bara lagra det som man får hantera digitalt på föreskrivet sätt. Det gäller även att tänka på att när det samlats mycket information på ett ställe är skyddet extra viktigt. Hanteringen av USB-minnen och CD/ DVD-skivor är det mest kritiska men även den hantering av den inbyggda

hårddisken i datorn är kritisk. När en dator skrotas skall hårddisken förstöras fysiskt om den har hanterat känslig information alldeles som man strimlar papper. Har man trådlösa nätverk skall de skyddas mot obehörig access genom att bara tillåta att ansluta behöriga användares datorer. Telefoner eller andra apparater med kamera eller ljudupptagningsmöjlighet får ej användas i logelokalerna. Det är inte bara inkommande samtal som kan störa utan hela ritualen skulle kunna sändas ut den vägen. För att göra bröderna uppmärksamma på gällande regler har flera loger tagit fram kortfattade beskrivningar som anpassats till de lokala förutsättningarna med kansli, nätverk, kopiatorer och fysiska förutsättningar i lokalerna. Det är bra initiativ och möjligheterna att lära av varandra är stora. På Planeringsdirektoriets säkerhetsgrupp kan vi förmedla sådana anvisningar om det önskas.

Olof Granstedt O PD-Säk 39

Posttidning

Returadress Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

www.handelsbanken.se/flytt

Borta bra. Hemma bäst. Har du fonder spridda hos olika banker och förvaltare? Nu kan du flytta hem dem till oss och få maximal fondkoll. Följ utvecklingen, köp och sälj. Enkelt och bekvämt. Välkommen in, så hjälper vi dig med flyttbestyren.