Gotiska torn i Europas frimurarparker I England sammanföll den moderna landskapsparkens födelse med det spekulativa frimureriets framväxt. Många av dåtidens främsta landskapsarkitekter var också frimurare och de använde frimurarsymboler hämtade från den klassiska formvärlden i sitt skapande.
F
rimureriska principer kunde uttryckas i parkens utformning. Intresset för den nya trädgårdskonsten i England spred sig till Frankrike, Tyskland och andra delar av Europa, precis som frimureriets idéer och ideal. I flera av de kända frimurarparkerna på kontinenten från slutet av 1700-talet ingick ofta ett torn i gotisk stil. Parken vid slottet i Wörlitz, SachsenAnhalt, skapades av prins Franz av Anhalt-Dessau och hans vän arkitekt Friedrich Wilhelm Freiherr von Erdmannsdorff under 1770-talet. Denna engelska park med sina frimureriska anspelningar beundrades i dåtidens progressiva kretsar. I slottsområdet finns ett extraordinärt ”gotiskt” hus från 1774, som kom att göra Gothic Revival-byggnader populära över hela Europa. Logesammanträden Även Parc Monceau i Paris, anlagd 1773–78 av arkitekt Louis Carrogis de Carmontelle för hertigen av Chartres, anglofil och Grand Orients förste stormästare, var vida berömd. Där fanns en specialinredd paviljong för logesammanträden. Hertigen av Chartres, som hade rykte om sig att vara en ivrig alkemist, lät inrätta ett kemiskt laboratorium i en ”Gotisk” byggnad förbunden med ett litet torn. Dessa parkanläggningar skulle komma att tjäna som inspiration åt hertig Carl när han planerade omvandlingen av parken vid sitt sommarslott Rosersberg. Han besökte själv parken i Wörlitz och hade skaffat sig en beskrivning av Parc Monceau. Slottet Louisenlund i Schleswig byggdes under 1770-talet som sommarresidens åt lantgreven Karl av Hessen-Kassel. Han spelade en framträdande roll i det europeiska frimu-
I Schleswig fick enbart frimurare besöka det gotiska tornet skriver artikelförfattaren, arkitekt Gunnar Lantz, Svea
reriet genom att erbjuda en fristad åt frimurare och mystiker. Här skapade han en engelsk trädgård som tydligt vittnade om hans frimureriska verksamhet. Denna frimureriska ensemble utvecklades av lantgreven i samarbete med den svenska mystikern Carl Adolf Boheman som periodvis bodde på Louisenlund. Frimurartornet, eller det Gotiska tornet, var slutpunkten för den ceremoniella vandringen i parken. Det uppfördes mellan åren 1779 och 1784. Det bestod av två skilda delar; en innefattade en sockel/källarvåning byggd i granit, som följdes av en annan sektion, ett trevåningstorn med medeltida karaktär. Endast för frimurare Att besöka det Gotiska tornet var förbehållet frimurarna eftersom byggna9
den enbart var för frimureriska ändamål. Genom en spiraltrappa uppsteg besökaren tre trapplöp som var dekorerade med symboliska bilder. På en kulle i den engelska parken vid Drottningholms slott finns ett åttkantigt torn i tre våningar. Tornet ritades av arkitekten Louis Jean Desprez 1788 och började byggas 1792. Även arkitekten Per Estenberg medverkade. Året därpå stod denna medeltidsromantiska ”gotiska” byggnad klar, uppförd i rött tegel med oputsade fasader. Idén till tornet kom med säkerhet från Gustaf III. Tornet är en av de få byggnader han planerade för parken som verkligen realiserades. Huruvida Gustaf III hade påverkats av sin svåger, lantgreven Karl av Hessen-Kassel, eller inte är svårt att säga. Kungen kunde mycket väl ha erhållit muntliga beskrivningar av Louisenlund från svenska frimurare som besökt lantgreven i Schleswig; till exempel hans egen rådgivare i kulturfrågor, Carl Fredrik Fredenheim, som i två veckor hade bott hos lantgreven i december 1787. Vad var det ursprungliga syftet med Götiska tornet? Var det avsett som bara ett utsiktstorn, en bakgrund till de kungliga tornerspelen eller är det möjligt att knyta det till frimureri eller alkemiska experiment? Man kan inte helt utesluta dess anknytning till frimureri, i vilket fall förbindelsen mellan tempelherrelegenden och medeltida arkitektur kunde vara lika anmärkningsvärd i Gustaf III:s fall som det var i lantgrevens. Hertig Carl lät däremot aldrig uppföra ett gotiskt torn i sin frimurarpark vid Rosersbergs slott. Text: GUNNAR LANTZ Referenser Curl, James, Stevens. The Art & Architecture of Freemasonry. The Overlook Press. (Woodstock & New York 2002). Hermann, Alf. Geheimes Louisenlund. Einblicke in Europas bedeutendsten Freimaurerpark. Ludwig. ISBN 9783-86935-026-4. Landberg, Hans. ”Torn som reser frågor”. Artikel i Kulturvärlden 1/2011. Statens Fastighetsverk. Olausson, Magnus. Freemasonry, Occultism and the Picturesque Garden towards the end of the Eighteenth Century. Art History. Vol. 8 No 4. (1985).