Kan algtillskott i foder minska metanutsläpp från idisslare?

Kan algtillskott i foder minska metanutsläpp från idisslare? NYTT FORSKNINGSOMRÅDE:

Text: Paola Squassina

Koncentrerat algtillskott.

På laboratorienivå har det visat sig att rödalgen Asparagopsis kan minska metanutsläpp med 99 procent. Just nu pågår forskning om det går att minska nötkreaturens klimatpåverkan och metanproduktion genom olika fodersorter. Men hur går det egentligen till?

★ Tidningen Blå Stjärnan ringer upp Rebecca Danielsson, forskare vid Institutionen för husdjurens utfodring och vård på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Hon forskar om metanproduktion hos mjölkkor.

– Det är ett spännande forskningsområde. Troligtvis kommer man inte kun na ta bort metanutsläppet helt, men kanske minska det, säger Rebecca.

Länge har det funnits kunskap om att nötkreatur och andra idisslare producerar metan. I samband med att rapporten ”Livestock’s Long Shadow (publicerades 2006) insåg man dock hur mycket av växthusgaserna som faktiskt kom från idisslare, och framför allt, från kor inom mjölkproduktion.

– Sett ur ett svenskt perspektiv har metanutsläppet ändå minskat genom åren om man ser till metan per kilo produkt som man får ut av djuren i form av mjölk eller kött, säger Rebecca.

Det har dels att göra med att korna i dag producerar mer samt att det foder de äter, som vallfoder, är av god kvalité, vilket ger hög smältbarhet i våmmen. Hög smältbarhet ger totalt sett mer me

Foto: SLU

”Troligtvis kommer man inte kunna ta bort metanutsläppet helt, men kanske minska det.

Foto: Volta Greentech

tan, men då mjölkkorna kan nyttja en större mängd energi från fodret, ökar produktionen av mjölk mer än metanproduktionen. Därför blir det minskat metanutsläpp i relation till den mängd mjölk man får ut. Det är också en viktig aspekt att se till i kedjan: den totala mängden metan kopplat till effektivitet i mjölkproduktionen, fortsätter hon.

Stora utmaningar Men forskningen är inte alltid helt lätt. Studier har till exempel visat att fett kan minska metanutsläpp till en viss del. Men det finns en begräsning på hur mycket fettillsats som får ges i fodret. Mer än fem procent av den totala torrsubstansen bör inte ges till kor, för då

Rödalger.

Foto: Volta Greentech

påverkas jäsningsprocessen i våmmen negativt. Då kan korna inte heller utnyttja fodret som de äter, vilket leder till en minskad mjölkproduktion i stället.

Nytt forskningsprojekt Under 2020 kommer Rebecca att vara med i ett nytt forskningsprojekt där man ska studera om algtillskott i foder kan minska metanproduktionen. Bakgrunden till forskningen bygger på en rapport som kom från Australien för ungefär tre år sedan. I den studien gav man rödalgstillskott till får med ett minskat metanutsläpp till följd.

År 2019 provade forskare i USA att utfodra mjölkkor med samma algtillskott under tre veckor. De kunde också se en minskning i metanutsläpp. Rebecca menar att det ändå är viktigt att titta närmare på detta under en längre tidsperiod. Rödalgen innehåller mycket mineraler och det gäller att studera algens sammansättning så att inte mineralkoncentrationen blir för hög, och därmed påverkar djuren och foderintaget negativt.

Bromoform är ett substrat i algen som är den främsta aktiva substansen, och det är den som blockerar metanbildningen hos en viss grupp mikroorganismer i våmmen. En alltför stor mängd av substratet är inte hälsosam för vare sig djur eller människor och därför kommer man i studien titta närmare på om bromoform kan uppkomma i mjölken eller inte. Rödalgerna växer normalt sett vilt ute i haven, men den framtida visionen är att algerna också ska odlas i bassänger med saltvatten. Med överbliven koldioxid från andra industrier kan tillväxten av algernas biomassa förstärkas. Det är före taget Volta Green Tech som står bakom idén.

30 mjölkkor följs i studien Utfodringsstudien är planerad att pågå under två månader. 30 mjölkkor ska vara med i undersökningen, och de i sin tur delas upp i tre grupper: en kontrollgrupp som inte får algen, en grupp som får en lägre koncentration av algen samt en grupp som får en högre koncentration av algen. Försöket kommer att genomföras på SLU i Umeå, där det finns bra utrustning för att mäta metan. Mätningen görs i en huvudkammare som sitter i en kraftfoderstation. När korna kommer in och äter sitt kraftfoder mäts koncentrationen av metan i utandningsluften. Eftersom korna kommer in flera gånger under en dag mäts alla tillfällen.

På frågan om det kan sätta smak på mjölken säger Rebecca att det kommer att finnas en smakpanel under studien i Umeå.

Nästa år kommer förhoppningsvis sammanställningen av resultaten att vara klara.

Nästa steg Rebecca ska fortsätta forska om vad som skiljer sig i metanproduktion bland individer. För forskning har visat att även kor av samma ras som lever i samma miljö, och som får samma mängd foder, producerar olika mängd metan. Nästa steg i forskningen blir att försöka koppla samman genetiken på de här individerna för att ta reda på varför dessa skillnader finns. 