Veterinärkongressen 2019

Allt från nya djurskyddslagen till att äta insekter på Veterinärkongressen 2019

Den nya djurskyddslagen, sätt att minska smågrisdödligheten och mer insekter på våra svenska matbord. Det var tre av ämnena som stod på menyn när Sveriges Veterinärförbund höll kongress i höstas under temat ”Framtidens veterinärmedicin”.

Här presenteras delar av innehållet ur några av kongressens föredrag.

Texter: Christina Arosenius, Paola Squassina och Amelie Wisén

Foto: BMJ/Shutterstock

Foto: Rainer Fuhrmann Shutterstock

Foto: Cornfield/Shutterstock

Foto: Panpilai paipa/Shutterstock

Foto: S. Hermann & F. Richter/Pixabay

Foto: Kostrez Shutterstock

Den nya djurskyddslagen ska bland annat öka kunskapen om djurs beteende och behov.

14 NYA DJURSKYDDSLAGEN En ny djurskyddslag trädde i kraft den 1 april 2019. Den bygger på tidigare lag stiftning som nu har omarbetats och moderniserats. Eftersom det är en minimilagstiftning får den inte underskridas. Lagen ska säkerställa ett gott djurskydd och främja god djurvälfärd. Den ska öka kunskapen om djurs behov och om att de är kännande varelser med ett egenvärde.

Det finns nu krav på att beteendestörningar ska förebyggas. Eftersom djur har stark motivation för vissa beteenden behöver de kunna utföra dem för att må bra, annars kan just beteendestörningar uppstå. Nu finns också kom - petenskrav för alla som håller eller tar hand om djur, även under kortare tid. Jordbruksverket kan meddela föreskrifter med krav på utbildning för viss djurhållning eller djurverksamhet.

Bestämmelserna om dopning har skärpts – det är numera tillräckligt att djuret kan påverkas. Vid olika former av prov och träning finns nu förbud mot lidande. Skyldigheten för djurhälsopersonal att anmäla vanvård har justerats: man behöver inte anmäla om bristen är lindrig eller rättas till omgående, utan bör först försöka lösa problemet. Men om djuret är utsatt för ett lidande som inte går att minska är det oförenligt med ett gott djurskydd och måste anmälas.

Den 28 januari 2022 kommer en ny förordning från EU att börja gälla. Det som är nytt är vissa definitioner i olika regelverk, nämligen reglerna om användning av antibiotika, för att använda preparat som inte är godkända för djurslaget (off label), för veterinärer som arbetar i gränsområden mellan länder och för den så kallade kaskadprincipen (som bland annat innebär att en veterinär i första hand ska använda läkemedel som är anpassade efter den typ av djur som man behandlar, i andra hand läkemedel som är anpassade efter andra djurslag).

Vad gäller olika språk på förpackningarna, kan ett land besluta om undantag från att texten ska vara på nationens officiella språk. All antibiotika ska vara receptbelagd och får inte användas rutinmässigt för att kompensera för dålig skötsel, hygien eller miljö. Antibiotika kan undantagsvis få ges förebyggande till ett enskilt eller ett begränsat antal djur. Till större grupper får det bara ges förbyggande om det är stor risk för smittsam sjukdom och inget annat fungerar. Antibiotika som har reserverats för människor får inte ingå.

Veterinära läkemedel får bara användas enligt villkoren i godkännandet, och det kommer leda till bekymmer. Ska man till exempel kunna höja dosen eller ändra användningstiden, något som nu kan avgöras av den behandlande veterinären. Man kommer också bli tvungen att välja veterinära läkemedel som är godkända i annat EU-land före preparat som är godkända för människor. Det betyder att veterinären måste kunna ta reda på vilka veterinära läkemedel som är godkända i samtliga övriga EU-länder och då söka en licens. Det innebär i sin tur att man måste upprätta en pålitlig EU-databas över alla veterinära läkemedel. Det kommer att finnas många olösta frågor att diskutera inför denna nya NY VETERINÄR LÄKEMEDELSFÖRORDNING

Foto: Horsemen/Shutterstock

All antibiotika till djur ska vara receptbelagd efter den 28 januari 2022.

förordning. Vad gäller veterinärer som arbetar i gränstrakter och i flera länder, så får de ta med sig läkemedel från det egna landet för en dags bruk. Om de ska behandla animalieproducerande djur så måste läkemedlet i dag vara godkänt i båda länderna, men i den nya förordningen räcker det med godkännande i det egna landet.

I Sverige låg siffrorna för smågrisars dödlighet, från födsel till avvänjning, på 17, 6 procent år 2018. Siffrorna visar däre mot att smågrisar som lever efter två dygn har god chans att klara sig. För att ta reda på hur närmiljön och skötselrutinerna ser ut under grisning och digivning på svenska gårdar, gjorde rådgivningsföretagetGård- och Djurhälsan en enkät under - sökning mellan juli 2018 och mars 2019. Man kom fram till att många har en god miljö och bra rutiner, däremot finns det utrymme för förbättringar.

Studien visade till exempel att suggan påverkas positivt av tillgång till bomaterial, något som är viktigare än man tidigare trott. Det effektivaste sättet att undvika att smågrisarna kläms under suggan är att skapa smågrishörnor med behaglig värme (30 grader). Det är standard i dag. Det är också viktigt att alla smågrisar får tillgång till råmjölken, annars dör de. För att skapa de bästa förutsättningarna kan man börja med skiftesdigivning (alltså att de mindre, svagare kultingarna först dias, därefter de större och starkare) och vänta med kullutjämning tills smågrisarna har fått sin råmjölk. Att byta ut slitna vattennipplar har dessutom en stor betydelse för suggornas mjölkproduktion. POTENTIAL ATT MINSKA DEN HÖGA SMÅGRISDÖDLIGHETEN

Blå Stjärnan 1/20 Foto: Andrew Martin/Pixabay

Det är viktigt att alla smågrisar får tillgång till råmjölken, annars dör de.

Foto: Hans Braxmeier/Pixabay

Kalvar som går med sin mamma växer fortare och utvecklar en bättre social förmåga.

FRAMTIDENS MJÖLKBESÄTTNING – HÅLLS KO OCH KALV TILLSAMMANS? I olika konsumentundersökningar har man sett att det framför allt är två saker inom mjölkproduktionen som folk är kritiska mot: dels att korna inte får gå på bete, dels att kalven tas från modern redan som nyfödd. Efterfrågan på mejeriprodukter från mer naturliga produktionssystem ökar. Man vet att kalvar som går med sin mamma växer fortare, utvecklar en bättre social förmåga och är mer intresserade av nya foder, och det är faktorer som har stor betydelse för hur deras egen mjölkproduktion sedan ska bli.

Eftersom det inte finns så mycket forskning gjord på ko och kalv tillsammans har man nu startat ett sådant projekt på Sveriges Lantbruksbruksuniversitet, där kvigkalvarna kommer att följas fram till sin första laktation. Man ska också studera vilken effekt detta har på komödrarna: deras foderintag, mjölknedsläpp och juverhälsa. Även fertiliteten hos både ko och kalv kommer att studeras. Projektet ska pågå i drygt tre år och startade i augusti 2019.

HUR SKYDDAR VI SVENSKA GRISAR MOT MRSA? MRSA (Methicillinresistenta Stafylockus aureus) räknas in bland multiresistenta bakterier där våra vanliga antibiotika inte har någon effekt. Svenska svinbesättningar är än så länge fria från smittan, så vitt vi vet. I Dan mark finns den i 90 procent av svinbesättningarna och så ser det troligen ut i fler EU-länder, som Tyskland och Spanien. MRSA är en kontaktsmitta. Det stora problemet är att den överförs mellan djur och människa, framför allt via händer, hud och nässlemhinnan. Friska människor och djur blir i regel inte sjuka. Smittan, som ibland kallas för sjukhussjukan, är främst ett problem inom humanjukvården. Personer som kommer i kontakt med smittade djur i svinbesättningar kan själva bli smittade och då skapa problem om de hamnar i sjukvården. Svinbesättningar kan smittas på många sätt: via handel med grisar, via smittbärande personer som personal och besökare, via lastbilar, hund och katt och kanske också via luftburen smitta som dammpartiklar. Här är god hygien och ett gott smittskydd de allra viktigaste åtgärderna. Man ska ha hygienbarriärer i besättningarna, alla besökare, inklusive veterinärer, ska ha egna skyddskläder, ha god handhygien och andningsskydd. Bra information om olika hygienåtgärder kan man hitta på Gård och Djurhälsans hemsida, där det också finns bra informationsmaterial att skriva ut och sprida (gardochdjurhalsan.se).

Foto: Kamutchart B/Shutterstock

Hussyrsan kan både ätas och födas upp storskaligt.

ÄTA INSEKTER – EN SMAKLIG LÖSNING PÅ FRAMTIDENS LIVSMEDELSUTMANING? Sveriges Lantbruksbruksuniversitet (SLU) har ett forskningsprojekt där man undersöker om insekter kan vara ett hållbart komplement till våra traditionella livsmedel. I många delar av världen är insekter ett redan etablerat livsmedel, för svenska konsumenter finns det däremot både kulturella och sociala hinder för det. Det upplevs helt enkelt för … udda. Därför har SLU i sitt projekt tittat närmare på i vilken form man äter själva livsmedlet och kommit fram till att det mest smakliga är att torka insekterna för att sedan mala dem till ett finfördelat mjöl. Man har även tittat närmare på den svenska hussyrsan, som är en art som både kan ätas och födas upp storskaligt. Utöver detta tittar man på vad man kan lära av hur Sverige arbetar med smittskydd, förebyggande djurhälsa och djurskydd för andra djurslag, för att kunna applicera det på en storskalig uppfödning av hussyrsor. Framtiden får visa hur snart vi kommer att hitta insektsmjöl i butikshyllorna.