11 minute read
Ledaren
2020 – möjligheternas år
Vid Folk och Försvars årliga rikskonferens i Sälen deltog jag som representant för Svenska Blå Stjärnan under tre dagar i början av januari. Centrala frågor är världens säkerhet, Sveriges försvar, människors trygghet och samhällets krisberedskap. På konferensen deltog 350 personer, politiker, aktiva inom organisationer i civilsamhället – inte minst ungdomsorganisationer – samt representanter för fackliga organisationer, näringsliv och myndigheter och 50–60 talare. I år var fokus på säkerhetsläget i närområdet, stormakternas intresse för Östersjön, Nordsjön och Arktis samt förstås totalförsvarsbeslutet som riksdagen ska besluta om i höst. Det kommer att bli ett historiskt stort ekonomiskt tillskott till totalförsvaret, både till det militära och till det civila.
Advertisement
Senast det tillsköts så mycket pengar till totalförsvaret i Sverige var 1942, under brinnande världskrig. Av detta kan man anta att omvärldsläget bedöms som mycket försämrat jämfört med början av 1990-talet då man påbörjade en avveckling av totalförsvaret, något som i princip har pågått fram tills för 2–3 år sedan. Man ersatte värnpliktsförsvaret 2010 med ett yrkesförsvar som i första hand skulle verka inom olika utlandsuppdrag. Även de frivilliga försvarsorganisationerna fick färre uppgifter och medel under denna tid, men nu finns det ett ökat behov inom alla områden, både civilt och militärt. Medlemmarna efterfrågas då förmågorna behövs igen. År 2017 ändrade man tillbaka till ett värnpliktsförsvar och kallade in 4 000 män och kvinnor till mönstring.
Under de kommande åren ska antalet som utbildas per år fördubblas. Svenska Blå Stjärnans uppgift innebär främst att vara en personalresurs inom primärproduktionen av livsmedel, med Jordbruksverket som uppdragsgivare. Det är också troligt att vi kommer att få nya uppdrag, till exempel provtagningar för SVA och evakueringar av djur. Rubriken till denna ledare är ett citat från MSB:s generaldirektör Dan Eliasson, som i Sälen bland annat talade om att de frivilliga försvarsorganisationerna under 2020, när stora totalförsvarsbeslut ska tas, har möjligheter att utöka sina uppdrag och resurser inför framtiden.
I dag är det inte enbart säkerhetshot från vår omvärld som kan påverka vårt samhälle negativt, klimatförändringarna utgör också ett stort hot – framförallt för jordbruket och vår viktiga inhemska livsmedelsproduktion. Vi har ju redan märkt av hur Sverige som varit ett land med mycket goda färskvattenreserver plötsligt fick torka och extremt låga grundvattennivåer 2018.
All oroande information till trots så hoppas jag att vi snart får en skön vår och sommar, med blandat väder. Ta gärna en titt på vår hemsida och se vad ditt, eller närliggande förbund anordnar för spännande medlemsaktiviteter. Vi hoppas även att du vill anmäla dig till någon av våra centrala kurser där du utbildas för att kunna vara en resurs i samhällets krisberedskap, främst inom djurområdet. På Folk och Försvars hemsida kan du höra och se alla intressanta föredrag, till exempel professor Johan Rockström som talar om klimatförändringar.
Elisabeth Olofsson Riksstjärnchef/ordförande
Foto: Mette Harvest
En mötesplats för djurintresserade i alla åldrar
SBS Centralstyrelse/kansli: Kungsholms hamnplan 7, BV 112 20 Stockholm 08-425 030 40 sbs@svenskablastjarnan.se svenskablastjarnan.se
Riksstjärnchef: Elisabeth Olofsson elisabeth.olofsson@svenskablastjarnan.se Generalsekreterare: Kristin af Malmborg kristin@svenskablastjarnan.se 08-425 030 45 Kommunikatör: Paola Squassina paola@svenskablastjarnan.se 08-425 030 41 Kommunikatör: Pontus Ljunghill pontus@svenskablastjarnan.se 08-425 030 46 Utbildningskonsulent: Eva Ladberg eva@svenskablastjarnan.se 08-425 030 43 Utbildningskoordinator: Anna Holmberg anna@svenskablastjarnan.se 08-425 030 42 Utbildningssekreterare: Margareta Johansson margareta@svenskablastjarnan.se 08-425 030 44 Bankgiro: 843-3732 SBS stödfond, Plusgiro: 76 30 -7
Nya telefonnummer: Nu har vi bytt telefonsystem. Det innebär att du numera når kansliet på 08-425 030 40. Söker du någon av oss personligen hittar du respektive telefonnummer ovanför.
Sverige rustar för att öka skyddet mot afrikansk svinpest. En del av förberedelsearbetet handlar om att utveckla vår nationella förmåga att samverka för att kunna hantera utbrott av afrikansk svinpest på vildsvin. Centrala och regionala myndigheter övar därför tillsammans med privata organisationer och företag. Sverige övar på att hantera afrikansk svinpest
Virussjukdomen drabbar både tamgrisar och vildsvin
Foto: Randy van Domselaar/Shutterstock
★ – Den här övningen stärker våra gemensamma kunskaper om ansvar och roller, samverkan och kommunikation samt bekämpningsåtgärder vid utbrott av afrikansk svinpest på vildsvin, säger Håkan Henriksson, näringslivschef och chefsveterinär på Jordbruksverket.
Om afrikansk svinpest Afrikansk svinpest (ASF) är en smittsam och dödlig virussjukdom som drabbar tamgrisar och vildsvin. Viruset som orsakar sjukdomen är mycket motståndskraftigt och överlever länge i miljön och i kött från infekterade djur, även om köttet varit fryst. Det smittar inte till människa, men om matrester som innehåller virus ges till grisar eller hamnar i naturen kan sjukdomen spridas till nya områden. De senaste åren har sjukdomen spridit sig i Europa.
Övningen ”Gyllenborste” Övningen genomfördes som en lärande seminarieövning 10–11 december.
Svenska Blå Stjärnan fanns på plats. Andra medverkande på övningen var ett tiotal myndigheter på central, regional och lokal nivå, samt ett drygt tiotal branschorganisationer, företag, föreningar och frivilliga förstärkningsresurser. Totalt cirka 80 personer.
Gyllenborste var i nordisk mytologi guden Frejs galt. Gyllenborste lyste upp natten med sitt glänsande skinn.
Källa: Jordbruksverket
Ny parasitdiagnostik har tagits fram för nötkreatur
Parasiter är vanligt förekommande hos betande nötkreatur i Sverige. Särskilt löpmagsmask (Ostertagia) kan vid riklig förekomst påverka djurens välfärd, hälsa och produktivitet negativt. På senare tid har man observerat en ökad resistens mot de läkemedel som används vid avmaskning. Därför behövs nya känsliga analysmetoder som underlättar övervakning av parasitbördan i infekterade besättningar.
★ Med enkel, effektiv parasitkontroll som mål har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet tagit fram en ny analysmetod för nötkreaturens två vanligaste parasiter, löpmagsmask och tunntarmsmask (Cooperia). Med metoden kan man kvantifiera maskarnas DNA med hög precision och känslighet.
Genom att utnyttja små skillnader i maskarnas arvsmassa kan den nya metoden bestämma mängden löpmagsmask och tunntarmsmask i prover som ofta innehåller en blandning av de olika maskarna.
Utvärdering av analysmetoden visar att den är tillförlitlig och att den med all sannolikhet kommer att kunna användas både till gräs- och träckprover, även om detta behöver studeras ytterligare.
Forskare vid SLU har tagit fram en ny metod för att bestämma mängden mask hos kor. Foto: Estheri/Pixabay
Sverige fortsatt fritt från Bluetongue
★ I december genomförde Jordbruksverket i samarbete med SVA och Växa Sverige en provtagning för att undersöka förekomst av antikroppar mot bluetouge (”blåtunga”). Totalt 188 tankmjölksprover från besättningar med ovaccinerade kor i riskområden analyserades. Alla prov var negativa vilket innebär att vi sannolikt inte haft smittan i Sverige under 2019.
Samtidigt kommer rapporter från Belgien att bluetougevirus cirkulerat där under knottsäsongen 2019. Sjukdomen är därmed fortfarande högaktuell även för Sverige under kommande knottsäsong. Om läget inte förändras kommer en liknande undersökning att genomföras också nästa år.
Blåtunga förekommer främst i Afrika, Mellanöstern, Nordamerika och Medelhavsområdet. Under 2006 spreds sjukdomen för första gången till Nordeuropa, och 2008 även till Sverige. Efter en omfattande vaccinationskampanj kunde Sverige friförklaras 2010. Blåtunga orsakas av ett virus som sprids via svidknott.
Alla djur som smittas blir inte sjuka och graden av symtom varierar från lindriga symtom till allvarlig sjukdom och död. För - utom feber ses svullnad och rodnad i slemhinnorna i munhåla och näshåla. Djuren saliverar och har nosflöde. I ovanliga fall kan svullnader kring huvudet ge upphov till cirkulationsstopp i tungan som då blir blå, vilket gett sjukdomen dess namn. Allvarliga symtom är vanligast hos får. Nötkreatur får vanligen mildare symtom.
Labradoren stärker greppet Labrador retriever stärker sitt grepp som den populäraste hundrasen i Sverige. Labradoren har nu 50 procent fler nyregistrerade hundar än tvåan golden retriever. Under 2019 registrerades 2 920 labradorer mot 1 953 golden retrievrar. På tredje plats kom tysk schäferhund med 1 949 nyregistreringar.
Labrador retriever.
★ Sammantaget ökade antalet nyregistreringar med 922 hundar, 1,8 procent, till 51 454 under 2019 jämfört med 50 532 föregående år. Generellt ökar de lite större raserna mest, bland and - ra flatcoated retriever med 32 procent och fransk bulldog med 23 procent. Nio av de tolv svenska nationalraserna ökar i antal och totalt registrerades 4
Foto: Parilov/Shutterstock
10-I-TOPP 1. Labrador retriever 2 920 2. Golden retriever 1 953 3. Tysk schäferhund 1 949 4. Jämthund 1 684 5. Staffordshire bullterrier 1 053 6. Cocker spaniel 988 7. Fransk bulldog 993 8. Shetland sheepdog 982 9. Chihuahua, långhårig 909 10. Flatcoated retriever 880
212 hundar av dessa raser under 2019, vilket är en ökning med 5,9 procent. Totalt finns nu 356 raser och rasvarianter registrerade i Svenska Kennelklubben.
Molly populärast I Jordbruksverkets centrala hundregister, där alla hundar och deras ägare enligt lag ska registreras, finns nu totalt 948 000 hundar och 690 000 ägare. Även 2019 är Bella det vanligaste namnet bland årets registreringar, och Molly är nummer ett totalt sett. I denna statistik kan det ingå hundar som är döda eftersom alla hund ägare inte är medvetna om att de ska meddela när hunden dött.
Källa: Jordbruksverket
Många katter har insjuknat av råttgift
★ Den senaste tiden har många katter fått söka veterinärvård då de troligen har förgiftats efter att de ätit möss, som i sin tur varit förgiftade av råttgift, eller på annat sätt kommit i kontakt med giftet.
Det handlar om med let alfakloralos som är direkt livsfarligt för katter att få i sig.
– Risken för dödlig utgång är stor om katten inte får akut behandling av veterinär. Det gäller att agera snabbt om katten blir svag och vinglig, får kramper elOm katten fått i sig alfakloralos behöver den veterinärvård snabbt. Foto: Kuttelvaserova Stuchelova/Shutterstock
ler blir medvetslös, säger Anna Tranell Lindman, veterinär på Agria Djurförsäkring.
Symtom hos katter som fått i sig alfakloralos kommer snabbt. Det finns inget motgift och det är viktigt att en understödjande behandling sätts in så fort som möjligt.
Källa: Agria
Maine coon är en av de kattraser som oftare drabbas av höftledsdysplasi.
Foto: Sonja Ebonheart/Pixabay
★ Miljontals katter i världen lider troligen av höftledsdysplasi, men katters höftledshälsa är inte särskilt väl undersökt. I en färsk studie från SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, med fokus på rasen maine coon, konstaterar forskarna att höftledsdysplasi är ärftligt och vanligare hos större katter. Studien visar också att avelsarbetet inom det svenska hälsoprogrammet effektivt minskar förekomsten av höftledsdysplasi inom rasen. Maine coon beskrivs ibland som ”den vänliga jätten”, men studien tydliggör att avel mot större katter också ökar risken för höftledsdysplasi.
Unikt program För cirka 20 år sedan startades hälsoprogrammet för maine coon-katter här i Sverige, eftersom det fanns tecken på att rasen kunde ha problem med höftledsdysplasi. Det visade sig mycket riktigt att höftledsdys - plasi var relativt vanligt – cirka 35–40 procent av katterna var drabbade. Initiativet kom från Sverige, men i dag utvärderas katter från hela världen. Programmet i sig är unikt. För hundar är det vanligt med hälso - program som ligger till grund
för avel, men inte för katter.
– Vi ville se om programmet hade haft avsedd effekt eller om vi borde ändra på något. Det oroade mig att vi fortfarande har så stor andel katter med höftledsdysplasi, säger Åsa Ohlsson, forskare vid SLU:s institution för husdjursgenetik. Efter 20 års selektiv avel enligt hälsoprogrammets rekommendationer låg frekvensen för höftledsdysplasi bland de undersökta katterna på mer eller mindre samma nivå som när programmet startade. Detta gav sken av att programmet inte fungerade, men när SLU-forskaren Matt Low bröt ner statistiken efter släktskap såg han att programmet har varit effektivt. De katter som härstammade från individer som avlats enligt hälsoprogrammets rekommendationer hade mindre förekomst och mildare former av höftledsdysplasi.
Fler katter röntgas Men under de 20 åren har också andra saker hänt, vilket förklarar att förekomsten fortfarande är relativt hög bland de årligen testade katterna. Antalet maine coon-katter som röntgas är fler i dag och då upptäcker man också fler drabbade. Dess utom har uppfödare i övriga världen fått upp ögonen för programmet och börjat testa katter vars bakgrund inte har utvärderats tidigare. Men framför allt har katterna generellt blivit större, vilket visade sig ha betydelse.
Kattuppfödare runt om i världen har ivrigt väntat på resultatet från studien. Att höftledsdysplasi är ärftligt och att det genetiskt sett är kopplat till storlek kan troligen komma att uppfattas som kontroversiellt, eftersom dagens rasstandard för maine coon premierar en stor kroppsstorlek. Men det är en god nyhet för både uppfödarna och katterna att det går att minska förekomsten av höftledsdysplasi med hjälp av hälsoprogram och selektiv avel.
– Ingen vill att deras katt ska ha ont men det kan vara svårt för ägaren att se att katten har ont. Katter är mycket bättre på att dölja smärta än vad hundar är. Viktiga tecken att hålla uppsikt på är om katten rör sig mer försiktigt eller mindre än vad katter gör normalt. De kan också undvika att hoppa upp på exempelvis bord eller köksbänk, säger Åsa Ohlsson.
Källa: SLU
SVENSKA BLÅ STJÄRNANS ÅRSMÖTEN 2020
Norra Älvsborgs förbund Datum: 7 mars Tid: 11.00 Plats: Magnetvägen 20, Trollhättan
Kronobergs förbund Plats: 7 mars Tid: 14.00 Plats: Studiefrämjandet Växjö, Kronobergsgatan 7
Göteborg & Bohus förbund Datum: 8 mars Tid: 14.00 Plats: Blå Stjärnans Djursjukhus Göteborg
Stockholms förbund Datum: 10 mars Tid: 18.00 Plats: Kavallerikasernen, Lidingövägen 24 Anmälan: Förbundets hemsida
Östergötlands förbund Datum: 12 mars Tid: 17.30 Plats: Hunnebergsgatan 29, Linköping
Värmlands förbund Datum: 22 mars Tid: 14.00 Plats: Gjuteriet, Verkstadsgatan 1, sal 216, Karlstad
Södra Älvsborgs förbund Datum: 23 mars Tid: 18.00-21.00 Plats: Borås djursjukhus
Örebro förbund Datum: 25 mars Tid: 18.00 Plats: Restaurang Strandkanten i Karlskoga
Södermanlands förbund Datum: 29 mars Tid: 10.00 Plats: Studieförbundet Vuxenskolan, Drottninggatan 2, Flen
