Nytt & Blandat

FOTO: PEZIBEAR / PIXABAY

Mjölkdrickandet har minskat dramatiskt

Mjölkdrickandet har minskat med ungefär 60 procent samtidigt som vi äter nästan fem gånger så mycket fjäderfäkött. Det är två av flera exempel på hur genomsnittssvenskens livsmedelskonsumtion förändrats stort på 40 år.

I Jordbruksverkets rapport ”Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll, uppgifter till och med 2019” finns siffror över svenskarnas livsmedelskonsumtion för perioden 1960–2019. Fokus i studien ligger dock främst på år 1980 och framåt och resultaten i den visar att ätande och drickande kan vara minst sagt föränderligt.

MER FJÄDERFÄ, MINDRE INÄLVOR

Den totala köttkonsumtionen har ökat med 30 procent om man jämför 1980, då den låg på knappt 64 kilo per person, med 2019, då den siffran var drygt 83 kilo. Den har dock minskat på senare år – 2016 låg köttkonsumtionen på nästan 88 kilo per person. Också vad vi äter för kött har förändrats. Till exempel åt genomsnittssvensken nästan fem gånger så mycket fjäderfäkött 2019 (nästan 23 kilo) jämfört med 1980 (nästan fem kilo). Vi åt betydligt mer nöt-, kalv- och fårkött 2019 jämfört med 1980, samtidigt som konsumtionen av vilt och inälvsmat har minskat. Gris är fortfarande den populäraste köttypen, men där har konsumtionen gått ner – 1980 låg den på cirka 35 kilo per person, 2019 var den siffran knappt 31 kilo. Rapporten saknar statistik för fiskkonsumtion efter år 1995.

TAPP PÅ 60 PROCENT

Ett mycket tydligt mönster i Jordbruksverkets rapport är att mjölkdrickandet minskat drastiskt, nästan 60 procent på 40 år (1980: drygt 162 liter/ person, 2019: knappt 70 liter/person). Ostätandet har gått upp en hel del och konsumtionen av köksväxter, som morötter och tomater, har mer än fördubblats (1980: 42 kilo/person, 2019: 86 kilo/ person).

Siffrorna för 2019 i rapporten är visserligen preliminära, men man kan konstatera att Jordbruksverkets studie visar att mycket kan hända med våra matvanor på 40 år.

ÖKAT BLODTRYCK NÄR HÄSTAR GICK UPP I VIKT

Att människor som lider av fetma eller går upp i vikt kan drabbas av hjärt-kärlproblem och högre nivåer av stresshormonet kortisol är känt sedan länge. Nu har Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, undersökt om samma sak gäller för hästar.

Enligt en artikel på slu.se fick nio vuxna travarston i undersökningen först en mycket energirik grovfoderbaserad diet med lågt sockerinnehåll under 22 veckor. Därefter släpptes de ut på bete och gick därmed över till sockerrik kost. Samtliga hästar gick upp i vikt och blev feta under studiens gång. När hästarna gick upp i vikt ökade också deras blodtryck och det låg kvar på en hög nivå under betet. Även nivåerna av kortisol gick upp.

Insulinkänsligheten hos hästarna i SLU-undersökningen påverkades inte av att de gick upp i vikt – hos både människor och hästar har man i andra studier kunnat se att den kan gå ner på grund av fetma och viktökning.

FOTO: STOURBROOK/SHUTTERSTOCK

EN TIGER OCH TVÅ LEJON PÅ BORÅS DJURPARK SMITTADE AV COVID-19

I januari konstaterades en tiger och två lejon på Borås djurpark smittade av covid-19, rapporterar Sveriges Television. Tigern var i så dåligt skick att den fick avlivas.

Tigerhonan Natasja på Borås djurpark var 17 år gammal, en mycket ansenlig ålder för en tiger. I början av året blev hon mycket sjuk och tappade aptiten. Den 13 januari konstaterade Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, att tigerhonan fått covid-19. Prover tagna av ett tyskt laboratorium visade samma resultat.

Ett par dagar efter att Natasja, som också hade andra underliggande hälsoproblem, insjuknat i covid-19 avlivades hon.

Men det visade sig att inte bara tigerhonan fått covid-19. Även två lejon på Borås djurpark var drabbade, deras symptom var dock milda – Det här är de första fallen med kattdjur i Sverige vi känner till, sa Karl Ståhl, tillförordnad statsepizootolog på SVA till Sveriges Television den 26 januari.

Enligt Sveriges Television är det troligaste att djuren smittats av personal. Minst tre personer på djurparken hade testat positivt för covid-19 vid tiden för när nyheten om de smittade djuren publicerades i slutet av januari.

FOTO: ANATOLY FOTO/SHUTTERSTOCK

Parning av minkar förbjuds till årsskiftet

Stor spridning av covid-19 i samhället och det faktum att 13 svenska minkfarmer drabbades av smittan under hösten 2020. Det är bakgrunden till att Jordbruksverket förbjuder parning av minkar i alla Sveriges minkbesättningar 2021.

Under hösten upptäcktes viruset SARS-CoV-2, som orsakar covid-19, i 13 minkbesättningar i Sverige. Samtidigt hade viruset redan slagit hårt mot både Danmarks och Nederländernas minkindustri. Med den bakgrunden fick Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, och Folkhälsomyndigheten i uppdrag av Jordbruksverket att göra en riskbedömning vad gäller mink och SARS-CoV-2: Hur stor är risken för smittspridning och nya utbrott bland minkar och hur påverkas folkhälsan? Utifrån SVA:s och Folkhälsomyndighetens bedömningar har nu Jordbruksverket fattat olika beslut om nya regler för landets minkfarmer, för att skydda både djur och människor. Det handlar bland annat om att parning av minkar på landets minkbesättningar förbjuds – i alla fall till årsskiftet, men det kan bli ännu längre beroende på pandemiläget. Minkpälsproduktionen i Sverige pausas under 2021. – Erfarenheter från utbrotten i såväl Sverige som Danmark och Nederländerna visar hur svårt det är att förhindra introduktion av SARS-CoV-2 till mink så länge smittan cirkulerar i samhället. I den miljö som råder i en typisk minkbesättning, med många individer på begränsad yta, finns sedan stora förutsättningar för virusuppförökning och omfattande smittspridning, med risk för påverkan på såväl djur- som folkhälsa. Under rådande förhållanden bedömer vi det därför olämpligt ur smittskyddssynpunkt att öka antalet minkar i landet genom exempelvis valpning, säger Ann Lindberg, generaldirektör på SVA, i ett pressmeddelande från Jordbruksverket och SVA.

IMPORTFÖRBUD

Covid-19 slog hårt mot vårt grannland Danmark förra året och där fattades beslut om att alla landets omkring 14 miljoner minkar skulle avlivas i samband med den så kallade pälsningen, alltså när djuren avlivas för att deras päls ska kunna användas. I Sverige, vars minkindustri är många gånger mindre än Danmarks, har däremot ungefär 100 000 avelsdjur fått överleva. Dessa djur kommer även fortsatt få finnas kvar och ”minknäringen få behålla sin infrastruktur”. Däremot är det tills vidare förbjudet att öka sitt minkbestånd på något sätt, till exempel genom import. Sker valpning trots förbudet mot parning av minkar ska valparna avlivas direkt.

Sedan tidigare är det förbjudet att förflytta levande minkar i Sverige.

FOTO: RHIAN MAI HUBBART/SHUTTERSTOCK

Stor ökning av hundköpen 2020

Statistiken talar sitt tydliga språk: folk som skaffade hund ökade stort under 2020.

Sammanlagt registrerades 57 076 nya hundar i Svenska Kennelklubbens hundregister 2020, en ökning med ungefär 11 procent jämfört med 2019. Jordbruksverkets hundregister visar en ännu större ökning, drygt 14 procent, från 62 561 nyregistrerade hundar 2019 till 71 507 år 2020.

Ökningen tros bero på coronapandemin, som gjort att många jobbat hemifrån, varit isolerade och känt att det är ett bra läge att skaffa hund när man kan vara mycket tillsammans med den.

Det är långt ifrån bara hundar som blev populärare 2020, utan man kan se att det har blivit vanligare att folk skaffar olika typer av djur. Många oroas över att ett stort antal människor kan ha skaffat djur utan att ha tänkt sig för, och att de inte kommer kunna ta hand om djuren på ett bra sätt när pandemin är över och deras liv återgår till det normala.

FLEST KÖPTE LABRADOR 2020 …

Precis som 2019 var labrador retriever den hundras som flest svenskar skaffade sig 2020, och det med bred marginal ner till tvåan, tysk schäferhund. Det visar statistik över nyregistrerade hundar från Svenska Kennelklubbens (SKK) hundregister. Topp 5-listan 2020, nyregistreringar i SKK:s hundregister: 1. Labrador retriever, 3 201 2. Tysk schäferhund, 2 180 3. Golden retriever, 2 155 4. Jämthund, 1 466 5. Cocker spaniel, 1 184

… OCH MOLLY DET POPULÄRASTE HUNDNAMNET

Molly är fortfarande det populäraste hundnamnet i Sverige, visar statistik från Jordbruksverkets hundregister. Men det var inte det flest hundar döptes till 2020. – Under 2020 var Luna det populäraste namnet bland de hundar som registrerats under året. Men Molly har varit ohotad etta ända sedan 2006, säger Magnus Kindström på Jordbruksverket i ett pressmeddelande. Topp 5-listan 2020 i Jordbruksverkets hundregister: 1. Molly, 8 324 2. Bella, 6 673 3. Charlie, 5 232 4. Doris, 4 589 5. Ludde, 4 480