Fråga Veterinären, Nytt & Blandat forts

Fråga veterinären

I varje nummer svarar veterinär Lena Myrenius, Blå Stjärnans Djursjukhus i Göteborg, på läsarnas frågor om djurs hälsa och vad du ska göra om ditt djur blir sjukt eller skadar sig. Mejla till pontus@svenskablastjarnan.se, så kanske det blir just du som får svar av Lena i tidningen.

LÄSARFRÅGAN: MIN KATT HAR FÅTT EN BULA PÅ ENA BAKBENET SOM SPRUCKIT OCH DET KOMMER VÄTSKA UR. SKA JAG TA HONOM TILL VETERINÄREN?

Veterinärens svar: En böld av det slag som beskrivs i frågan kan vara både ett sticksår av en annan katts klo eller ett bitsår. Oftast är det samma djurslag som biter varandra. Sylvassa klor eller tänder går igenom huden och drar med sig lite hår och lite bakterier från det angripande djurets munhåla. Efter någon eller några dagar innanför huden där hålet har stängt sig, har bakterierna skapat en varig infektion som spricker som en böld. Lite som en gigantisk finne som mognat. Om denna infektion har avgränsats av kroppen till en böld så brukar inte infektionen orsaka någon feber eller allmän infektion i kroppen, utan bara lokalt orsaka problemen. När bölden har spruckit har kroppen redan startat läkningen genom att stöta bort infektionen själv. Det kan behövas lite spolning, rengöring samt eventuellt dränering, som för en motsträvig katt bäst görs under sedering. Om bölden sitter nära en led eller i ett känsligt stramt område som vid en led eller vid svansroten, kan det behövas antibiotika och uppföljning av dräneringen för att säkerställa att infektionen inte sprider sig i omgivande vävnad. Även här är smärtlindring viktigt för katten. Ring till veterinären. Om det inte gör ont, katten äter bra och inte har feber så kan det vänta till dagen efter.

Lena Myrenius, veterinär på Blå Stjärnans Djursjukhus i Göteborg. Foto: Privat

NYHETER | BLANDAT

Så blev Sveriges mjölkproduktion ett exempel att följa

Svensk mjölkproduktion har bland världens lägsta antibiotikaanvändning, samtidigt som djuren är högproduktiva och friskare än i de allra flesta andra länder. Men vad ligger bakom det lyckade exemplet Sverige? Det reder rapporten ”Tackling antimicrobial use and resistance in dairy cattle: Lessons learned in Sweden” ut.

Den intressanta studien gavs ut av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i slutet av 2020. Bakom innehållet står svenska experter från olika håll: SLU, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Sveriges veterinärförbund, Växa Sverige, Gård- och Djurhälsan och Näringsdepartementet.

LÅNGSIKTIGT ARBETE

I ett pressmeddelande från SLU nämns några av rapportens slutsatser om vad som ligger bakom den svenska framgången: • Ett långsiktigt arbete för god djurhälsa och djurvälfärd. Bland annat är det enligt svensk lag förbjudet att blanda in antibiotika i foder sedan 1986. Sverige jobbar också mycket med att förebygga sjukdomar utan att använda antibiotika, till skillnad från många andra länder. Där är djurhållningen till skillnad från i Sverige ofta undermålig och antibiotika används många gånger rutinmässigt för att komma till rätta med problemen. • I Sverige finns ett nära och väl fungerande samarbete mellan djurbönder, veterinärer, universitet, myndigheter och departement. Positiva förändringar har ofta kommit på initiativ underifrån, från folk ute på fältet med djur i sin absoluta närhet. I många andra länder är det mycket mer toppstyrt, där betydligt färre kan vara med och påverka.