8 minute read
REPORTAGE: VOOV:s jourhem en fristad för våldsutsattas djur
FOTO:SHAROMKA / SHUTTERSTOCK
VOOV:s jourhem en fristad för våldsutsattas djur
Advertisement
Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och i svenska hem finns miljontals husdjur. Men den som flyr misshandel och terror från en partner och tar sig till ett skyddat boende, får sällan ta med sig sitt djur dit. Då går Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, VOOV, in och ger djuret en fristad i ett av sina jourhem ända till att en återförening är möjlig. – När man kan återförena en ägare med sitt djur och ser glädjen och kärleken när de träffas igen – det är det som gör att man orkar fortsätta med det här, säger Gabriella Klintestam, ordförande för
VOOV Malmö-Skåne. TEXT: PONTUS LJUNGHILL
Hon minns alla de fall då hon varit med och skaffat fram jourhem till djur med ägare som tvingats fly från relationer som präglats av fysisk och psykisk misshandel. Men det finns de som lever kvar extra starkt. – Som ett fall där vi mötte upp med en kvinna på Malmö Airport. Hon hade flytt från sin våldsamme man och hade bara barnvagnen med sin lilla dotter, en väska och sin hund med sig. Vi tog hand om hunden, hon och barnet åkte iväg till annan ort och vi placerade hunden i ett bra jourhem. Nästan ett år senare var jag med när hon återförenades med sin hund. Hon var så tacksam, hon sa att om hon inte visste att hunden var säker och på en bra plats skulle hon inte klarat av att lämna det våldsamma förhållande hon var i, säger Gabriella Klintestam, ordförande i VOOV:s lokalförening Malmö-Skåne, och fortsätter: – Det är sådana fall som gör att man orkar fortsätta, glädjen och kärleken man ser när någon kan återförenas med sitt djur. För ofta är det rätt tufft att jobba med det här. Livsödena man får ta del av, kvinnor som blivit inlåsta, utnyttjade sexuellt och knivskurna. Alla fruktansvärda grejer de varit med om som man själv har svårt att förstå.
HUSDJUR SOM UTPRESSNINGSMEDEL
2009 startade veterinärer och veterinärstudenter i Uppsala en ideell förening för att hjälpa människor med husdjur som lever i våldsamma relationer. Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, VOOV, var fött.
Idag har VOOV ett riksförbund och ett antal lokalföreningar i olika delar av Sverige. Kärnan i verksamheten är
FOTO: MT-R /SHUTTERSTOCK
organisationens jourhem. – Husdjur kan användas i våldsamma relationer för att få den våldsutsatta att stanna kvar, till exempel genom hot om att om du lämnar mig kommer jag skada eller döda ditt djur. Ofta tar skyddade boenden inte emot djur, det gör att många stannar kvar i ett våldsamt förhållande av rädsla för att djuret ska råka illa ut. Men då kan vi gå in och skaffa fram ett jourhem till djuret till dess att en återförening mellan djuret och den våldsutsatta parten är möjlig, säger Patrik Ernby, ordförande för VOOV:s riksförbund.
Det är lätt att se att det problem VOOV är en del i kampen mot kan vara mycket stort. Enligt en kartläggning publicerad av Brottsförebyggande rådet, Brå, år 2014 uppgav 25 procent av de tillfrågade kvinnorna och 17 procent av männen att de blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld i en nära relation under sin livstid. Det är mycket vanligare att kvinnor utsätts för grövre våld i en nära relation jämfört med män, och i de allra flesta fall är det en kvinna som flyr från en våldsam man som VOOV hjälper. Idag finns ungefär 990 000 registrerade hundar och cirka 1,2 miljoner katter i Sverige. Därutöver massvis med andra typer av djur i svenska hem.
FÅR SKRIVA PÅ TYSTNADSLÖFTE
Det är lokalföreningar, som Malmö-Skåne, som väljer ut och har nära kontakt med jourhemmen i sitt område. För att kunna bli jourhem för VOOV ställer organisationen en del krav. Alla jourhem behöver skicka in utdrag ur brottsregistret, inte ha några anmärkningar hos Länsstyrelsen, skriva på ett sekretessavtal och ha gedigen erfarenhet av den typ av djur man önskar
ta emot. Dessutom bör de förstå vad det innebär att ha ett djur hos sig som kan vara traumatiserat. Varje potentiellt jourhem intervjuas av representanter för något av VOOV:s lokalföreningar, som också förklarar vilka olika situationer som kan uppstå, vilka krav de ställer på jourhemmet och vad jourhemmet kan förvänta sig av VOOV. Ett avtal skrivs på och i det ingår ett tystnadslöfte. – Det är mycket viktigt att inte sprida
FOTO:GORLOV-KV/ SHUTTERSTOCK
FAKTA: OM VOOV OCH HUR DU STÖDER DEM
Den ideella organisationen Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, VOOV, bildades av veterinärstudenter och veterinärer i Uppsala 2009. Idag har VOOV ett riksförbund och ett antal lokalföreningar med tillhörande jourhem för våldsutsattas djur, från Skåne till Umeå. Kontakten till VOOV förmedlas främst via socialtjänst, kvinnojourer och skyddade boenden. Alla i VOOV arbetar ideellt. Verksamheten finansieras främst av bidrag från privatpersoner och sponsorer. Vill du läsa mer om VOOV och om hur du stöder dem, gå in på voov.nu.
FOTO: TINNAKORN JORRUANG / SHUTTERSTOCK
FAKTA: SE SAMBANDET
Se Sambandet är ett nationellt kunskapscentrum som utbildar om sambandet mellan mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och våld mot familjedjur. Man kan vara stödmedlem i Se Sambandet. Organisationen finns på Facebook och www.sesambandet.se
”Ägarna får aldrig veta var djuren befinner sig.”
någon kunskap om att djuret finns hemma hos en och allt vad det innebär. Att noga följa olika säkerhetsrutiner som finns för att djuret ska hållas så anonymt som möjligt. Där ingår till exempel att aldrig fotografera djuret och lägga upp bilder på det på sociala medier och att hitta på ett nytt namn åt djuret. Det krävs också ordentliga försiktighetsmått i kedjan när djuret ska överlämnas till jourhemmet, säger Patrik Ernby, ordförande för VOOV:s riksförbund.
HA EN HISTORIA REDO
Det är av största vikt att så få som möjligt vet var djuret finns, för att förhindra att någon som tidigare hållit sin partner i skräck ska få tag på djuret och kunna använda det för att komma åt den som flytt. Det handlar också om jourhemmens säkerhet. – Ägarna får aldrig veta var djuren befinner sig, de får aldrig träffa jourhemmen och jourhemmen ska känna sig trygga med att ägarna inte vet var djuret bor. Och har vi till exempel ett djur i Malmö i ett fall med hög hotbild brukar vi sätta det i ett jourhem på annan ort – vi har ju jourhem i ett rätt stort område, säger Gabriella Klintestam på VOOV Malmö-Skåne.
Tiden ett djur är placerat i jourhem varierar. Det kan röra sig om mindre än en månad men ibland över ett år, beroende på situationen. Och trots säkerhetsrutinerna behöver jourhemmen vara förberedda på olika situationer som kan uppstå när de har djuren hos sig. – En sådan är att om någon kommer fram till dig när du är ute och går med en hund som är placerad i jourhem hos dig och börjar ställa märkliga frågor om djuret, ska du ha en historia redo. Om hunden är din eller om du passar den åt någon, hur gammal den är och så vidare. Det är extra viktigt om det finns en hög hotbild, säger Gabriella Klintestam.
SOCIALTJÄNST OCH KVINNOJOURER
För det allra mesta är det de i samhället som direkt arbetar för att hjälpa våldsutsatta, inklusive de med husdjur, som kontaktar VOOV och ber dem skaffa fram jourhem: socialtjänsten, kvinnojourer och skyddade boenden.
Hur tycker du att det samarbetet fungerar? Hur bra är socialtjänst och kvinnojourer på att lotsa våldsutsatta med husdjur till er? – Det är väldigt olika. Vi har till exempel ett mycket bra samarbete med socialtjänsten i Malmö stad. Vi har också ett långt och väl etablerat samarbete med Malmös kvinnojour och skyddade boenden, säger Gabriella Klintestam på VOOV Malmö-Skåne. –Vi brukar skicka ut påminnelser till socialkontoren efter nyår och påminna om att vi finns och ge dem våra kontaktuppgifter igen.
SAMARBETE LIVSVIKTIGT
Carin Holmberg är filosofie doktor i sociologi och ordförande i Se Sambandet, ett nationellt kunskapscentrum som ”synliggör sambandet mellan mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och våld mot familjedjur, utifrån forskning”. – Det är ofta svårt att få de som arbetar med människor och de som arbetar med djur att samverka. Många organisationer som arbetar med djur säger: djuren har ingen som företräder dem om inte vi gör det, vi har inte tid med människor. De som arbetar med utsatta barn och kvinnor säger i sin tur: här har vi ett slaget barn och du kommer dragandes med en jycke. Fortfarande är det vanligaste stödet från socialtjänsten, när det gäller ett husdjur till någon som flytt från ett våldsamt förhållande, pengar till avlivning av djuret, säger hon. – Men då ser man inte alla relationer som finns i en familj. Till exempel har barn ofta väldigt stark anknytning till djur, särskilt i hem med våld, och så avlivas djuret. Om människoorganisationer och djurorganisationer verkligen samarbetade, kom fram till och skrev under olika saker tillsammans – det tror jag skulle vara väldigt viktigt. En positiv sak är att kvinnojoursorganisationerna har bett oss (Se Sambandet) ta fram utbildningsmaterial om hur de ska bli bättre på att bli öppna för djur och ta hand om djur – det är ett stort steg i rätt riktning.
Carin Holmberg vill också se ändrad lagstiftning. – Jag upplever att det ofta är svårt att få till ökade rättigheter för djur. Man skulle till exempel kunna kalla husdjur för familjedjur istället och visa att de är del i en familj, och utifrån det ge dem en särställning i lagen, säger hon.
