Innehåll – Perspektiv och förhållningssätt

Page 1

3

Innehåll Författarpresentationer 15 Inledning 21 Referenser 24 1.  Omvårdnad ur livscykelperspektiv – identitetens betydelse  27 Britt-Marie Ternestedt & Astrid Norberg Beroende och asymmetriskt ansvar  28 Traditionell, modern och postmodern identitet  30 Postmodernt samhälle  31 Narrativ identitet  33 Jag, mig och själv  36 Transitioner utmanar identiteten  38 Ett psykosocialt synsätt på identiteten – från vaggan till graven  39 Den nionde åldern  42 Att bli förälder – intimitet, kärlek och omsorg  45 Den nionde åldern – kampen för att bevara identiteten  46 Identitetsbefrämjande omvårdnad  47 Värdegrund för omvårdnad (makroperspektiv)  48 Vårdkultur (mesoperspektiv)  49 Mötet mellan patient och vårdare (mikroperspektiv)  50 Utmaningar inför framtiden  53 Sammanfattning 54 Referenser 54 2.  Familj och sociala relationer  63 Familjefokuserad omvårdnad  64 Familjers livscykler och utveckling  72 När sociala relationer brister  75 Familjeperspektiv i omvårdnadsforskning  77 Sammanfattning 79 Referenser 80 3.  Från barndom till ungdom – den växande människans omvårdnadsbehov 85 Karin Enskär & Marie Golsäter Barn och ungdomars utveckling  86

© F Ö R FAT TA R N A & S T U D E N T L I T T E R AT U R


4

Innehåll

Trygghet och tillit (0–18 månader)  87 Självständighet (1,5–3 år)  88 Initiativ och stolthet (3–6 år)  89 Arbetsglädje och lust att lära (6–12 år)  90 Stabil identitett (13–18 år)  91 Faktorer som kan påverka barn och ungdomars utveckling  92 Brist på omsorg  94 Förlust av någon nära  96 Diskriminering 96 Ohälsa 97 Barn och ungdomar inom hälso- och sjukvården  100 Att vårdas på sjukhus ur ett historiskt perspektiv  102 Riktlinjer och rekommendationer för vård av barn och unga inom hälso- och sjukvården  102 Barn och ungdomars erfarenheter av hälso- och sjukvård  103 Omvårdnad till barn och ungdomar inom hälso- och sjukvården  105 Barn och ungdomar som anhöriga inom hälso- och sjukvården  110 Sammanfattning 114 Referenser 115 4.  Vuxet vardagsliv  121 Carina Elgán & Bengt Fridlund Hälsopromotion under vuxenlivet  122 Att söka sin framtid  126 Salutogen hälsopromotion  128 Att hitta sin väg  129 Salutogen hälsopromotion  132 Att vara i föräldraskapet  132 Salutogen hälsopromotion  134 Att tackla multipla roller  135 Salutogen hälsopromotion  137 Att förbereda ett avslut på sitt yrkesliv  138 Salutogen hälsopromotion  139 Övergripande implikationer  140 Sammanfattning 142 Referenser 143 5.  Åldrande och att vara gammal  147 Björn Nygren & Berit Lundman Transitioner under senare delen av livet  148 © F Ö R FAT TA R N A & S T U D E N T L I T T E R AT U R


Innehåll

Några teorier om åldrande  150 Eriksons teori om psykosocial utveckling  150 Ett gott åldrande  151 Teorier om biologiskt åldrande  152 Psykosociala teorier om åldrande  153 Teorier om människans inre resurser av betydelse vid åldrande  157 Resiliens 157 Känsla av sammanhang  157 Inre styrka  158 Åldrandet som upplevelse  159 Att vara gammal  159 Den åldrande kroppen  160 Att få berätta om sitt liv  160 Att vara stark  161 Möjligheter och begränsningar i samband med åldrandet  162 Sjukdom och funktionsnedsättning  162 Ålderism 163 Ensamhet 165 Beroende 165 Omvårdnad som befrämjar ett gott åldrande  166 Att kompensera den åldrande kroppens skörhet och funktionsnedsättning  166 Att stödja och stärka den inre styrkan  166 Att finna balans mellan aktivitet och vila  166 Att uppleva helhet och mening  167 Sammanfattning 167 Referenser 168 6.  Livets slutskede  173 Eva Jakobsson, Magdalena Andersson & Joakim Öhlén Sista tiden i livet  174 Livets slutskede och långvarig sjukdom  174 Livets slutskede och vårdberoende  175 Äldre personer i livets slutskede  175 Synen på liv, döende och död  176 Olika typer av dödsfall och dess betydelse  177 Historiska förhållningssätt till döden  177 Dödsförnekelse – eller inte  178 Utmaningar i institutionella vårdsammanhang  179 Att tala öppet om döendet  181

© F Ö R FAT TA R N A & S T U D E N T L I T T E R AT U R

5


6

Innehåll

Upplevelser inför döden  182 Patienters upplevelser  182 Vårdares upplevelser  185 Närståendes upplevelser  186 Palliativ vård och palliativa synsätt  189 ”Palliativ” och palliativ vård  190 Palliativa synsätt  191 Att tillämpa palliativa synsätt och palliativ vård  194 Sammanfattning 197 Referenser 198 7.  Kroppslighet och kroppslig omvårdnad  205 Cecilia Håkanson Kroppen som objekt och subjekt  206 Den kroppsliga enheten – en levd kropp  208 Kroppsliga sjukdomar upplevs olika  209 Psykosomatiskt perspektiv  210 Kropp och samhälle  211 Kroppslig sjukdom utmanar identiteten  213 Kroppslig sjukdom och skam  215 Kroppslig omvårdnad  216 Den kroppsliga omvårdnadens status  216 Den kroppsliga omvårdnadens sociala sammanhang  219 Somologi – ett ”skyddande” förhållningssätt  220 Kroppslig omvårdnad vid svår sjukdom  221 Sammanfattning 223 Referenser 224 8.  Religiös och icke-religiös andlighet  229 Mikael Lundmark Andlighet och relaterade begrepp  232 Andlighet 232 Religion och religiositet  234 Förhållandet mellan religion och andlighet  235 Existentiell 237 Livsåskådning och livssyn  238 Andlighet i vården – patienters erfarenheter  239 Exempel på när andlighet kan befrämja hälsa  239 Exempel på när andlighet kan motverka hälsa  245 Andlighet i vården – vårdares erfarenheter  247 © F Ö R FAT TA R N A & S T U D E N T L I T T E R AT U R


Innehåll

Andlighet i vården – omvårdnadsperspektiv  250 Närvaro och vårdrelationer  250 Identifiera och stödja resurser i patienters andlighet  251 Andligt relaterade tjänster, sedvänjor och ritualer  252 Att möta livsåskådning i gungning  253 Sammanfattning 255 Referenser 256 9.  Lidande – en del av människans liv  261 Lena Wiklund Gustin Lidandet ur olika kulturella och vetenskapliga traditioners perspektiv  262 Lidandets mening  262 Orsaker till lidande  263 Omvårdnadsvetenskapliga perspektiv på lidande  264 Lidandet som perspektiv i människans liv  267 Lidande – ett ständigt återkommande fenomen i livet  271 Att uttrycka och förmedla sitt lidande  272 Att fly från sitt lidande  275 När lidandet lindras  275 Lidandets drama  276 Konsekvenser för omvårdnaden  282 Utmaningar inför framtiden  284 Sammanfattning 284 Referenser 285 10.  Tröst och trygghet  291 Regina Santamäki Fischer & Vera Dahlqvist Tröst och trygghet  292 Att få och att ge tröst  294 Tröst behövs hela livet  294 Tröst skyddar  295 Att trösta kan vara svårt  296 Aspekter som påverkar tröst och trygghet  297 Att se människan som en person  297 Sårbarhet 299 Hemmastaddhet 299 Förhållningssätt av betydelse för att förmedla tröst och trygghet  300 Att uppleva tröst och trygghet  304 Självtröst 305 Tröst till andra  307 © F Ö R FAT TA R N A & S T U D E N T L I T T E R AT U R

7


8

Innehåll

Sammanfattning 311 Referenser 312 11.  Genusperspektiv i omvårdnad  317 Sylvia Määttä & Stina Öresland Kön eller genus  318 Genusordning 320 Jämlikhet och jämställdhet  322 Olika kön, olika villkor  323 Kvinnors och mäns plats  325 Både personal och patienter har kön  325 Kön och genus i forskning  327 Vård enligt behov, inte enligt kön  328 Intersektionalitet 329 Sammanfattning 331 Referenser 332 12.  Kulturell mångfald  337 Maria Jirwe, Pardis Momeni & Azita Emami Begrepp och perspektiv  340 Transkulturell omvårdnad  344 Föreställningar om kulturella värderingar och etniska tillhörigheter och deras betydelse för omvårdnad  345 Kulturell kompetens  350 Sammanfattning 352 Referenser 353 13.  Hälsobegreppet – synen på hälsa och sjuklighet  355 Birgitta Hedelin, Henrika Jormfeldt & Petra Svedberg Hälsobegreppet ur olika perspektiv  356 Sjukdomsbegrepp 357 Psykisk och fysisk hälsa  359 Friskfaktorer och hälsofaktorer  360 Hälsa eller sjukdom som utgångspunkt i omvårdnad  361 Hälsa i ett samhällsperspektiv  362 Kartläggning av befolkningens hälsa  363 Folksjukdomar, folkhälsa och folkhälsoarbete  364 Hälso- och sjukdomspanorama – nationellt och globalt  365 Hälsofrämjande omvårdnad  370

© F Ö R FAT TA R N A & S T U D E N T L I T T E R AT U R


Innehåll

Hälsofrämjande insatser utifrån olika perspektiv  371 Hälsofrämjande inriktning i omvårdnad  372 Hur mäter vi hälsa och hälsofrämjande interventioner?  374 Sammanfattning 375 Referenser 376 14.  Livsstil och hälsa  381 Karin C. Ringsberg Hälsans sociala och ekonomiska bestämningsfaktorer  382 Hälsans fysiska bestämningsfaktorer  383 Hälsans livsstilsrelaterade bestämningsfaktorer  383 Livsstilsrelaterade faktorer  384 Kost 385 Fysisk aktivitet  388 Droger 390 Tobak 390 Alkohol 391 Narkotika 392 Könsskillnader 393 Riskfyllt beteende  393 Arbete 394 Ekonomi och konsumtion  396 Familj och sociala relationer  398 Psykisk hälsa  400 Stress en ny livsstilsfaktor?  401 Health literacy – en ny hälsodeterminant?  403 Nordiska Livsstilsverkstan  405 Sammanfattning 406 Referenser 407 15.  Etiska stigar och moraliska vandringar  413 Stina Öresland & Kim Lützén Etik och moral – är det samma sak?  414 Normer kan vara som stigar – de hjälper och stjälper vandraren  415 Traditionella moralfilosofiska stigar  415 Jämlikhet som ett liberalt socialt krav  416 Rättvisa och omsorgdebatter  417 ”Den generella andras” kontra ”den konkreta andras” perspektiv  418 Mänskliga rättigheter, etik och sjuksköterskans yrkesutövning  419 Omvårdnad som moralisk verksamhet  420 © F Ö R FAT TA R N A & S T U D E N T L I T T E R AT U R

9


10

Innehåll

Olika etiska perspektiv  421 Normativ etik  421 Pliktetik (deontologisk etik) – en normativ principetik  422 Vad är en plikt?  422 Konsekvensetik (teleologisk etik) – en normativ principetik  423 Att ”trampa upp” etiska stigar – dygdetik  423 Etisk stress – en resa mellan vanor och ovanor  424 Fokus på omsorg och relationer  425 Moralisk lyhördhet – moralisk kunskap  427 Sammanfattning 428 Referenser 429 16.  Vårdrelationer – en filosofisk belysning  433 Ingrid Snellman Teoretiskt perspektiv på vårdrelationen  437 Ansvarsfulla relationer vilar på etisk kunskap  438 Transpersonellt perspektiv  439 Existentiellt perspektiv  440 Semantisk begreppsbestämning  442 Filosofiskt perspektiv på vårdrelationen  443 ”Jag-du”-relationen 444 Ömsesidighet 445 Jämlikhet 447 Acceptans 448 Bekräftelse 448 Vårdarens förmåga att skapa en ”jag-du”-relation i mötet med patienten  449 Att möta patienten som en person  450 Personens självbild  451 Självinsiktens betydelse för vårdare och patient  453 Kritiska reflektioner  455 Sammanfattning 455 Referenser 457 17.  Vårdrelationer – en empirisk belysning  461 Vardagsliv – ett perspektiv  462 Att förstå en annan människas vardagliga tillvaro  464 Två berättelser  465 Symbolernas betydelse för ett vardagsliv i gemenskap  467 Vårdrelationer i vardagslivet  468 Dialogens tilltal och ansvar  470

© F Ö R FAT TA R N A & S T U D E N T L I T T E R AT U R


Innehåll

Begränsningar vid vacklande hälsa – från praktiska till existentiella frågor  470 En trygg grund för vardagslivet  471 Ett solidariskt samhälle – betydelsen av ett svagt tänkande  473 Sammanfattning 475 Epilog 475 Referenser 476 18.  Delaktighet i rollen som patient  479 Ann Catrine Eldh Olika aspekter på patientdelaktighet  481 Olika former av patientdelaktighet  484 Preferenser 484 Grad av delaktighet i beslut om vård och behandling  484 Aspekter som påverkar grad av delaktighet  485 Åtgärder som ökar delaktighet i beslut  486 Ytterligare aspekter på patientdelaktighet  486 Empowerment 487 Personcentrerad vård  488 Förutsättningar för patientdelaktighet  489 Resurser 490 Patientresurser 490 Sjuksköterskans resurser  491 Resurser i vården  492 Sammanfattning 494 Referenser 496 19.  Omvårdnad genom kommunikativa handlingar  501 Christina Baggens & Inger Sandén ”Ser du inte hur jag ser ut?” – ett möte på en vårdavdelning  502 Vad är kommunikation?  504 Kroppslig och språklig kommunikation  505 Kommunikation med kroppen  506 Kommunikation med språket  508 Att kommunicera sitt lidande  509 Att hitta ett gemensamt fokus  510 Blicken, ansiktet och kroppen  510 Inramningen 512 Faktorer som påverkar kommunikationen  513 Uppgiftsorientering och språkliga samtalsstrukturer  513 Samtalsinnehåll och sammanhang  515 © F Ö R FAT TA R N A & S T U D E N T L I T T E R AT U R

11


12

Innehåll

Sjuksköterskans möten och samtal  516 Planeringssamtal 519 Stödjande samtal  520 Hälsosamtal 522 Hälsokommunikation 523 Framtida utmaningar  523 Sammanfattning 525 Referenser 526 20.  Kreativitet och skapande  533 Margret Lepp Personlig utveckling  534 Motivationsteori 534 Teori om livscykeln  535 Kreativitet 537 Kreativt tänkande  538 Kreativ intelligens  539 Kreativ återhämtning  539 Flow i vardagslivet  540 Vårdandets estetik  540 Konstnärliga terapier  543 ”Kultur i vården och – Vården som kultur”  544 Vårdandets kärna  545 Att ansa  546 Att leka  546 Att lära  547 Skapande processer för lärande  549 Att lära genom upplevelser och reflektion  549 De multipla intelligenserna  551 Upplevelsens pedagogik  551 Omvårdnad och dramapedagogik  552 Dramapedagogik 552 Dramapedagogiska perspektiv  553 Att lära genom drama  554 Ledarens förhållningssätt  555 Exempel på dramaprojekt  556 Sammanfattning 557 Referenser 559

© F Ö R FAT TA R N A & S T U D E N T L I T T E R AT U R


Innehåll

21.  Lärande i ett omvårdnadsperspektiv  565 Anita Kärner Köhler Pedagogiska begrepp och definitioner  566 Föreställningar och erfarenheter i samband med ohälsa  568 Exempel på studier kring föreställningar om ohälsa och medicinering bland unga  568 Exempel på studier kring föreställningar om hälsa, ohälsa och egenvård bland vuxna  571 Exempel på studier om äldres erfarenheter av livslång ohälsa  575 Pedagogiska perspektiv – olika indelningsgrunder  577 Kvantitativ och kvalitativ kunskapssyn  577 Ett urval av pedagogiska teorier av betydelse för patienters och närståendes lärande  579 Lärandet som aktivitet – några exempel  580 Omvårdnad till stöd för patienters lärande och utveckling  582 Sammanfattning 584 Referenser 586 22.  Information och utbildning  591 Pia Tingström Patientutbildning – en del av omvårdnaden  593 Hur lär vi oss nya saker?  594 Begreppet kunskap  596 Skillnaden mellan begreppen information och utbildning  597 Inventering 599 Planering 601 Genomförande 603 Sjuksköterskans funktion i det pedagogiska mötet  610 Utvärdering 611 Att möta patienten  613 Sammanfattning 614 Referenser 615 Register 619

© F Ö R FAT TA R N A & S T U D E N T L I T T E R AT U R

13


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.