Skogen & Kraften Våren 24

Skogen & Kraften

Älgförvaltning

- en älgstam i balans med betesresurserna

En kulturskatt får nytt liv

- restaurering av Älvdalens

Besparingsskogs träskyltar

Återväxtkontroll plantering

Innehåll

Älgförvaltning ..............................

Det händer på Rots Skans ..........

Omvärldsbevakning från

Sveriges Allänningsskogars förbund ............................................

Restaurering av träskyltar .......

Vi välkomnar vår nya markberedningsentreprenör ............

Gör du återväxtkontroll av dina plantor? ................................

Jordägarstämma ........................

Anslagstavlan .............................

Nästa nummer ............................ 4–7 8–9 12–14 15

Investera i framtiden med en god återväxtkontroll

I dagens tid av klimatförändringar och ökad miljömedvetenhet är det av största vikt att skogsbruket tar ansvar för en hållbar framtid. En nyckelfaktor för att säkerställa skogens långsiktiga hälsa och produktivitet är en väl utförd återväxtkontroll. Genom att noggrant kontrollera skogarnas tillväxt och se till att de unga plantorna får bästa möjliga förutsättningar att växa och utvecklas, investerar vi i en grönskande och livskraftig skog för kommande generationer. Hur vi arbetar med detta professionellt på Besparingsskogarna kan du läsa om i detta nummer.

Vill man däremot se över sin egen skog, är det ett utmärkt tillfälle att göra det när snön försvunnit, det vill säga strax efter att detta nummer kommit ut. Nu har du som delägare kanske inte samma utrustning i form av program och mätverktyg. Men en god början är att gå över det som planterades ifjol eller för två år sedan och bara se efter om de flesta plantorna lever. Om så inte är fallet finns en enklare metod än den som beskrivs i artikeln. Skär till en käpp som är 1,78 centimter lång. Nu har du ett utmärkt redskap för att ta egna provytor om 10 m2 Stanna slumpmässigt och snurra käppen med rotändan på samma ställe och räkna alla plantor som hamnar under käppen. Om planteringen är rätt utförd och samtliga plantor överlevt så kommer du att ha två plantor på de flesta provytor, en på några

och på någon enstaka provyta tre plantor. Om man multiplicerar det genomsnittliga antalet plantor per provyta med 1 000 så får du plantantalet per hektar. Om det är så att du ser flera döda plantor och dessutom får fler ytor med en planta än med två plantor så finns anledning att göra en noggrannare inventering.

Det fortsätter att gå bra för Besparingsskogarna. Vi lämnar ännu ett bra räkenskapsår bakom oss. Elpriserna blev inte vad vi trodde men det kompenserades av goda virkespriser och bra virkesaffärer. Avkastningen skapar stabilitet och du kan läsa om några av de projekt som har pågått och som kommer att fortsätta. Bland annat renoveringsarbetet vid Rots Skans, men även restaureringen av träskyltarna på skifteslagsmarkerna i Älvdalen. Renoveringen av träskyltar kommer att fortsätta på Älvdalens Besparingsskog under sommaren.

Trevlig läsning!

Nils Eliasson Förvaltare och ansvarig utgivare

Skogen & Kraften utkommer två gånger per år: vår och höst. Distribueras till alla delägare i Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar, samt till alla hushåll i Älvdalens kommun. Upplaga: 5 040 ex. Ansvarig utgivare: Älvdalen, Särna-Idre Besparingsskogar, Nils Eliasson. Redaktör: Esmeralda Soto. Text: Esmeralda Soto, Ulla Schütt, Hanne Kringstad, Nicklas Samils. Fotografer i tidningen: Esmeralda Soto, Tobbe Nilsson. Layout: Grundform text & design Dalarna. Omslagsbild: Tobbe Nilsson. Bild baksida: Tobbe Nilsson. Tryck: StudioArt Print Dalarna 2024.

Älgförvaltning -

målet är en älgstam av hög kvalitet

och i balans med betesresurserna

Sedan 2012 har jägare och markägare förvaltat älgstammen i ett system. Det bygger på att man tillsammans samarbetar och samverkar för att nå målet med älgförvaltningen "en älgstam av hög kvalitet och i balans med betesresurserna" angivet i Naturvårdsverkets föreskrifter från 2011.

TEXT: Hanne Kringstad, jaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet FOTO: Tobbe Nilsson.

I praktiken har vi älgförvaltningsområden, älgskötselområden, licensområden och oregistrerad mark. Älgförvaltningsområdet leds av en älgförvaltningsgrupp som gör en plan för älgstammens utveckling i området, planen ska baseras på inventeringsdata såsom älgobs, spillningsinventering ( om sådan görs ), avskjutningsstatistik, betesskador och foderprognos.

– Målet sedan 2012 för nästan alla förvaltningsområden i länet har varit att minska älgtätheten, detta för att betesskadorna har varit höga och man har utgått från att det bästa sättet att få ordning på det är att skjuta fler älgar. Nu visar forskning att det

inte är så enkelt, skadorna har ett tätare samband med hur mycket foder som finns i landskapet än med hur många älgar som finns, säger Anna Olofsson, jaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet.

– Det problem som vi kan se idag är att den här minskningen av älgtäthet har skett på bekostnad av kvalitén, med hög kvalité menar vi stora reproducerande djur som föder stora starka kalvar. Vi har under de tidigare jaktsäsongerna haft ett lite för stort jakttryck på just de stora reproducerande älgarna. Att ha en hög andel kalv i avskjutningen gör att vi höjer medelåldern på de vuxna djuren, säger Anna.

Älgobs -

ett rapporteringsverktyg

Älgobsen är ett viktigt och enkelt verktyg för att få svar på utvecklingen av älgstammen i ett område, kortfattat så rapporterar alla jägare hur många observationer av älg samt vilken sorts älg de haft under dagen. Alla observationer ( även om man vet att det är samma älg så kan den generera flera observationer ) sammanställs tillsammans med antalet mantimmar, vilket är antalet jägare x antalet timmar jaktdagen pågått.

Älgobservationer samlas in under jaktlagets första sju jaktdagar, alltså kan vilka kalenderdagar variera utifrån hur man lägger upp jakten. Har man samlat in sådan statistik över ett område över tid så kan vi följa utvecklingen av älgstammen i detta område.

På viltdata.se så kan du få fram älgobsens utveckling för länet, älgförvaltningsområden eller älgskötselområden.

Skanna QR-koden för att komma till Vitldata.se.

Just älgstammens kvalitet kan mätas i kalvvikter och reproduktion, för Älvdalen och Särna-Idre visar statistiken att kalvvikterna ligger stabilt sedan 2012 medan reproduktionen har minskat. Reproduktionen mäts i antal kalvar per ko i älgobsen, vilket är under de första jaktdagarna i början på hösten och således syns inte de kalvar som försvunnit genom rovdjurspredation under sommaren. Det vi ser påverkas alltså av både fertilitet och predation.

– Såklart ska vi ha med oss att björnstammen har ökat de senaste åren, men det är troligtvis inte hela sanningen till varför vi ser färre kalvar, säger Anna.

– Genom åren har det skjutits runt 40

procent kalv i Särna-Idre och Älvdalen, det är helt OK men vi på Jägareförbundet förespråkar minst femtio procent kalv i avskjutningen. I Särna-Idre har man haft en viss övervikt på kor i avskjutningen, ett effektivt sätt att sänka älgstammen, fortsätter Anna.

Andelen kalv i avskjutning Jägareförbundet förespråkar minst femtio procent kalv av den totala avskjutningen, detta är en enkel åtgärd som ger positiva effekter på älgstammens kvalitet. Genom att skjuta färre vuxna djur och istället lägga högre jakttryck på kalvar sänker man omsättningstakten på vuxna djur och får därmed högre medelålder, vilket ger en bättre kvalitet på älgstammen. En älgko blir i regel inte betäckt förrän andra till fjärde levnadsåret, vilket gör att det tar lång tid innan en kvigkalv bidrar till reproduktionen.

Det är viktigt att lägga en hög andel av avskjutningen på kalv för att få en stabilare utveckling av älgstammen kommande år. Skjuter man för många vuxna, högproduktiva djur, kan man få en betydligt snabbare minskning av älgstammen än vad som är målsättningen, medan en hög kalvandel ger mindre dramatiska effekter. Vidare är kalvavskjutningen ofta en bra broms i områden där man är osäker på stammens status, till exempel inom ett vargrevir. Kan man inte skjuta sina kalvar på grund av att färre kalvar än förväntat finns i området bör man inte heller skjuta de vuxna reproduktiva djuren. En bra strategi är att alltid skju-

ta en kalv innan man skjuter en vuxen, en så kallad ”kalvspärr”, då säkerställer vi att vi inte skjuter bort för många reproducerande djur.

– Vi kan likna det hela vid en ladugård, som bonde skulle du aldrig slakta den reproducerande kon. Du tar kalvarna och har kvar de vuxna djuren som gör att det kommer fler kalvar att slakta kommande år. Precis så vill vi ha det med älgarna. Om vi har stora fina kor i skogen tillsammans med ståtliga tjurar så kommer det garanterat kalvar nästa säsong, säger Anna.

När vi har färre älgar i skogen är det ännu viktigare att vi har vuxna stora reproducerande djur, dessa säkerställer att vi ändå kan ha ett jaktligt uttag.

– Det vi kan se i framförallt Särna-Idre är att det under några år var en övervikt på kor i avskjutningen, detta gör att man sänker älgstammen snabbt. Då sköts kanske en del stora, gamla och fina kor istället för de yngre. Något som såklart bidrog till att sänka reproduktionen än mer, säger Anna.

Jägareförbundet eftersträvar att det ska vara realistiska planer i alla älgförvaltningsområden, planerna ska bygga på samråd och samverkan. Med realistiska planer så kan målen fyllas utan oro för älgstammens utveckling.

– Sen så kommer ju inte alltid alla att vara nöjda men förhoppningen är att vi ska ha realistiska planer och ett långsiktigt hållbart uttag. En del av det är att ha en hög andel kalv i avskjutningen, avslutar Anna.

Träffar i Älvdalen för jägare inför höstens jaktsäsong

Den 21 och 22 maj, klockan 19.00 kommer vi på Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar tillsammans med Svenska Jägareförbundet att hålla informationsträffar inför höstens jaktsäsong. Träffarna kommer att hållas i Älvdalen. Under träffarna kommer vi bland annat prata om hur vi kan jaga för att höja kvalitén i älgstammen, varför älgobsen är viktig och hur det ser ut med älgstammen i våra områden. Träffarna är även ett tillfälle för dig att få träffa och samtala med andra jaktlag, samt ställa dina frågor till oss på Besparingen och Svenska Jägareförbundet.

Du kan göra din anmälan till dessa träffar genom att skanna in QR-koden, då förflyttas du till ett formulär som du fyller i. I formuläret och på vår hemsida Besparingsskogen.se finner du även mer information om kvällarna.

Behöver du ha hjälp att fylla i formuläret kontaktar du: Esmeralda Soto på telefonnummer 0251-59 74 89.

Det händer mycket på Rots Skans

Skansen är en gammal befästningsanläggning från 1677. Befästningsvallar och brunn finns kvar från den tiden. Idag är skansen en levande mötesplats för alla åldrar.

TEXT: Esmeralda Soto. FOTO: Esmeralda Soto.

Det är en kall dag i januari och temperaturen ligger på -25, solen ligger över Älvdalen, och strålarna lyser in genom fönstren på Slöjdstugan vid Rots Skans. Slöjdstugan ger mig en varm och lugn känsla när jag passerar in i den gamla byggnaden. Denna januaridag ska jag träffa Johanna Petersson som är verksamhetsledare på EHF, Elfdalens hembygdsförening. Hon berättar om det pågående projektet på kontoret. Här målas det om! Johanna berättar även vad som skett sedan 2021 när planerna på restaureringar som då behövde utföras på Hembygdsgården gjordes. Alla punkter som då omnämns har idag börjat nå sitt slutskede.

Detta har hänt

Johanna berättar om en långsiktig vård- och underhållsplan som EHF har arbetat fram tillsammans med Besparingsskogen. Planen var då: fönsterrenoveringar, fasadmålning, rensning runt stockvarv och gärdesgård.

Detta har hänt sedan dess.

– Slöjdstugan som vi nu sitter i är från förra seklet. Alla fönster här har kittats om och renoverats. Vackra handblåsta glas har återanvänts. Så det blev jättefint! Fasaden har renoverats varsamt och målats. Vi väntar nu på husets gröna fönsterluckor. De har nytillverkats efter de original som fanns här. Sedan har gärdesgården börjat renoveras runt hela området, säger Johanna.

Elfdalens Hembygdsförening

Hembygdsföreningen bildades år 1911 i syfte att bevara Älvdalens kultur och historia. Även om det är en hembygdsförening som vill bevara den gamla historien, så är

hembygdsgården Rots Skans en levande mötesplats för alla åldrar.

– Rots Skans betyder mycket för bygden. Vi jobbar med att bredda utbudet av aktiviteter för att inkludera alla. Vi hade till exempel invigningen av Musik & Motorfestivalen 2023 här på Skansen. MC-cruisingen i Musik och Motor startar alltid här på Rots Skans. Det är roligt med kontraster. Ett äldre par kom in på hembygdsgården för en kopp kaffe innan cruisingen startade, det var lugnt och trevligt. Så helt plötsligt dundrar det in hundra motorcyklar. Det är sådant här som är omväxlande och spännande. Det är det en hembygdsgård och en hembygdsförening behöver ha, en bra mix av det traditionella och det nya, berättar Johanna.

"Rots skans betyder mycket för bygden. Vi jobbar med att bredda utbudet av aktiviteter för att inkludera alla."

Det är många olika arrangemang som sker på Rots Skans. Här har vi Skansfest/familjedag, midsommarfirande, skördemarknad, julmarknad, fotoarkivets dag och mycket annat. I Slöjdstugan huserar även Älvdalens kvinnliga slöjdklubb, här kan man bland annat få hjälp med att hyra eller köpa en Älvdalsdräkt och under sommarsäsongen finns Café Slöjdstugan, ett populärt fikaställe med många goda bakverk.

Håll koll på vad som händer på Rots Skans

Det händer mycket på Hembygdsgården Rots Skans. Kika in på Elfdalens hembygdsförenings hemsida och sociala medier för att få information om aktiviteter, öppettider och annan information.

Elfdalens hembygdsförening på webben

Skanna QR-kod för att komma till deras hemsida - Elfdalens Hembygdsförening (ehf.se).

Elfdalens hembygdsförening på Instagram

Skanna in QR-koden för att följa deras Instagram.

Elfdalens hembygdsförening (@elfdalenshembygdsforening) • Foton och videor på Instagram.

Café Slöjdstugan på Instagram

Skanna in QR-koden för att följa Café Slöjdstugans bakverk, menyer och öppettider.

Café Slöjdstugan (@cafeslojdstugan) • Foton och videor på Instagram.

Hitta hit!

Elfdalens hembygdsförening Ribbvägen 4 796 92 Älvdalen

Hembygdsföreningens expedition är öppen:

Onsdagar

Klockan 13.00-16.00

Torsdagar och Fredagar

Klockan 09.00-12.00

Omvärldsbevakning från Sveriges Allmänningsskogars förbund

Skogsreservat och systemfel i förvaltningen:

En

granskning av Länsstyrelsen Norrbottens agerande.

Bland de uppgifter förbundet arbetat med under senare tid finns det en fråga jag särskilt skulle vilja understryka, nämligen Länsstyrelsen Norrbottens ihärdiga arbete med att försöka bilda reservat av Allmänningars marker utan täckning för ekonomisk kompensation. Detta systemfel har skapat stora problem hos våra nordligt belägna medlemmar och några av dessa är mer drabbade än andra av det arbetssätt myndigheten använder sig av.

Reservatsförslag med åtgärdsförbud Länsstyrelsen Norrbotten har identifierat omkring 12 000 hektar som skyddsvärd skog inom Jokkmokks Allmänning och detta utpekande berövar inte bara Allmänningen från möjligheter att avverka planerade trakter, utan orsakar betydande svårigheter i form av tappad rådighet över planering av verksamhet och skapar frågetecken för framtida förvaltning. Sökandet efter nya reservat har nu gått så långt att Länsstyrelsen beslutat

om interimistiska åtgärdsförbud i delar av de utpekade reservatsförslagen och detta förbud ( som i praktiken är ett konkret beslag av mark ) omöjliggör därmed en avverkning som planerats med Skogsstyrelsens goda

" Fler ögon har öppnats för att en grön omställning kräver råvara och energi från våra skogar, något som tidigare skogsutredning inte fokuserade tillräckligt på."

minne. I området har alltså två inblandade myndigheter gjort helt olika bedömningar av samma trakt: Skogsstyrelsen har godkänt avverkningen med goda vitsord om väl ge-

nomförd hänsynsplanering, medan länsstyrelsen anser att alla typer av åtgärder i området utgör ett så stort hot mot värdefull natur att man beslagtar marken utan att ersätta Allmänningen för detta tilltag.

Vad kan man då göra som markägare när interimistiska beslut tas för att förbjuda markägarens brukande av skogen?

I de fall då det beslutas om interimistiska åtgärdsförbud så erbjuds markägaren möjlighet att överklaga till regeringen, men detta överklagande måste inkomma (samt godkännas av den länsstyrelse som fattat beslutet som ska överklagas) inom tre veckor från att delgivningskvittot mottagits av markägaren. För förbundet och Jokkmokks styrelse var det en självklarhet att överklaga även om sannolikheten att få rätt är oviss. Så för tillfället ligger vår gemensamma överklagan på något kansli i vår huvudstad och väntar på beslut medan vi överväger nästkommande steg beroende på utgång av överklagan.

FOTO: Tobbe Nilsson.

Överhållande förvaltnig

En ironisk detalj i detta sammanhang är att samma länsstyrelse i ett tidigare remissutlåtande påpekat sin oro över att slutavverkningsåldrar sjunker i länet och att man önskar se mer överhållning av skog för att på så sätt öka andelen äldre skog. Då Allmänningarna är de enda större skogsägare som ägnar sig åt just denna form av överhållande förvaltning som myndigheten efterlyser, så borde ett rationellt resonemang leda till att de i stället uppmärksammas positivt för sin förvaltning och deras bidrag till högre andel äldre skogar i ett landskapsperspektiv. Men tyvärr fallerar logiken stort när resultatet i stället blir att den slutavverkningsmogna skogen pekas ut som blivande naturreservat och ersättningsfrågan lämnas vind för våg, osäker och obesvarad. Man kan vidare undra om skog som brukas med stöd av svensk lagstiftning och skogscertifieringsregler kan anses hysa naturvärden i en utsträckning som anges ligga till grund för interimistiska åtgärdsförbud och i en fjärran framtid blir föremål för spenderande av skattemedel.

Ny skogsutredning

En mer positiv nyhet som ni har säkert uppmärksammat är att regeringen beslutat

tillsätta en ny skogsutredning. Det kanske ter sig lite komiskt att en ny utredning tillsätts innan regeringsuppdragen som föregående skogsutredning ledde fram till har avslutats. Anledning till den nya utredningen bottnar i svaga resultat från föregående skogsutredning och framför allt avsaknaden av en anpassning inför den systemomställning samhället står inför. Därför fokuserar den nya skogsutredningen på en framtida skogspolitik vilken ska främja ett långsiktigt hållbart skogsbruk, ökad skoglig tillväxt och en långsiktigt ökad tillgång till hållbar skoglig biomassa för att fullt ut kunna bidra till klimatomställningen. Med andra ord har fler ögon öppnats för att en grön omställning kräver råvara och energi från våra skogar, något som tidigare skogsutredning inte fokuserade tillräckligt på. Glädjande är att man denna gång tillsatt den skogliga veteranen Göran Örlander på posten som särskild utredare. Göran har en lång erfarenhet från såväl skoglig forskning som skogsbruk, vilket kommer väl till pass när man ska hantera så skiftande frågor som utredningen kommer omfatta.

Nicklas Samils

Sveriges Allmänningsskogars förbund

Sveriges Allmänningsskogars förbund är ett förbund bestående av allmänningsskogar och besparingsskogar i Norrland och Dalarna. Genom att samla erfarenhet och kunskap i en gemensam organisation vill förbundet föra upp Allmänningarnas och inlandets villkor, betydelse och förutsättningar för skogsbruk, på den politiska dagordningen. Förbundets medlemmar äger tillsammans cirka 670 000 hektar skog, vilket motsvarar mer än 2 % av Sveriges skogsmark. Läs gärna mer på: www.sasf.se

Skanna QR-koden för att komma direkt dit.

En kulturskatt får nytt liv

Restaurering av Älvdalens Besparingsskogs träskyltar

Runt om i Älvdalen finner vi skyltar av trä med platsens namn på som från början var avsedda att ha som referenspunkter. Dessa träskyltar bär med sig ett kulturarv från svunna tider.

Jan Norell var tidigare anställd som näringsbidrags- arbetsmiljö-, samt jakt och fiskeansvarig på Älvdalens Besparingsskog. Jan närmade sig sin pensionering när restaureringen av detta projekt började diskuteras i början av 2023. Skyltarna hade med tidens tand blivit hårt åtgångna och var i dåligt skick.

– Jag bad jordägarnämnden om medel att få fixa till alla dessa skyltar så att vi kunde bevara denna kulturskatt. Till slut fick jag klartecken att få genomföra projektet som består av 827 skyltar. Jag ville göra det här innan jag gick i pension och jag fick dessutom fullfölja uppdraget efter att jag slutat arbeta. När vi nu fixar till skyltarna så håller

de i minst 30 år till. Det är helt fantastiskt! Så det är jag glad över, säger Jan.

Det här var upprinnelsen… Kurt Haga var tidigare förvaltare för Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar, ursprungligen från Furudal. Kurt hade många kopplingar till Orsa samt att han på sin lediga tid ofta befann sig i Orsas skogar. Under 80-talet hade Orsa Besparingsskog satt upp en del träskyltar, med namn på platser i skogen. Han tyckte att det var en riktigt bra idé och ville föra det vidare till Älvdalen. Idén blev sedan verklighet när skogshuggaren Sten Urdh fick uppdraget att utforma skyltar med ett eget “krumelurigt” typsnitt,

det som pryder skyltarna än idag. När så Besparingsskogen övergick till maskinell slutavverkning i början av 1990-talet blev huggarna säsongsanställda som skogsvårdare. Skylttillverkningen fortsatte ändå vid dåligt väder, då kunde man utnyttja arbetstiden till att vara inomhus och göra skyltar, samt på senhösten för att förlänga säsongen.

– De första skyltarna sattes upp på Besparingsskogens egen mark. Skyltarna blev väldigt uppskattade och skifteslagen i Älvdalen fick upp ögonen för dessa träskyltar och motionerade till jordägarnämnden om att få sätta upp sådana på sina egna marker. Varje by fick komma in med förslag på placering av skyltar och skyltens text. Det

TEXT: Esmeralda Soto. FOTO: Tobbe Nilsson. Esmeralda Soto.

som är spännande är att nästan åttio procent har älvdalska namn och är skrivna på älvdalska, säger Jan.

Restaureringen av träskyltarna

Innan projektet startade gjordes en upphandling kring vilket byggföretag som skulle få utföra arbetet. Norrdala bygg tilldelades uppdraget att restaurera och sätta upp dessa 827 skyltar tillsammans med Jan.

Projektet med att restaurera träskyltarna påbörjades efter midsommar 2023 och beräknas vara klart nu till sommaren 2024. Det man har gjort är att återanvända de gamla skyltarna och att hyvla bort den grå svarta missfärgning som blivit med åren. På så sätt har man fått fram färskt virke. Sedan har det påförts färglös lasyr och då har texten blivit tydlig igen. Impregnerat virke har använts till tak och stolpar. Detta projekt har i sin helhet gått imponerande fort. Jan Norell kan känna sig stolt över sitt arbete med att bevara detta kulturarv.

På bilderna på sida 12 och 13 och här till höger ser vi Sten Urdh, skogshuggaren och upphovsmannen till typsnittet, under perioden när han arbetade med att göra skyltarna. Idag håller skyltarna på att renoveras och det är samma hanskrivna typsnitt som fortfarande pryder träskyltarna.

Nedan till vänster syns en skylt före renovering och nedan till höger en skylt efter Norrdala byggs renovering.

“De 827 träskyltarna finns uppsatta runt om i Älvdalens Socken och är till stor del skrivna på Älvdalska. Under sommaren 2023 har 590 skyltar renoverats och resten ska åtgärdas under 2024.”

Vi välkomnar vår nya markberedningsentreprenör

I mitten av juli 2023 började vår nya markberedningsentreprenör, Westlings skogssentreprenad AB sitt arbete.

TEXT OCH FOTO: Esmeralda Soto.

Tidigare har uppdraget med markberedning utförts av Anders Persson AB, som nu avslutat denna del av sin verksamhet. Befintlig maskinpark och personal har tagits över av Westlings skogssentreprenad AB. De kommer nu fortsättningsvis att göra all markberedning för Älvdalens, Särna-Idre, Norra Venjan och Landbobyns Besparingsskogar. De ska även utföra dessa åtgärder på Älvdalens och Särna-Idres delägarmarker. Totalt cirka 15‒1600 hektar per år.

Nygammalt samarbete

– Vi har i många år haft Anders Persson AB som vår markberedningsentreprenör men efter att de valt att avsluta sin verksamhet, så föll valet på Westlings skogsentreprenad AB som ny entreprenör inom markberedning, säger Jonas Svensson produktionsledare i skogsvård, Älvdalens och Särna-Idre

Besparingsskogar, och förtydligar:

– Westlings skogsentreprenad är inte helt nya för oss. De har verkat i vårt område under lång tid och har i huvudsak arbetat med gallringsuppdrag för besparingsskogarna. Markberedning är alltså en ny verksamhetsgren för dem, förklarar Jonas och fortsätter:

– Eftersom vi kände Westlings skogsentreprenad AB efter ett långvarigt samarbete, så kändes det tryggt att låta dem ta över markberedningsuppdraget. Vi har varit mycket nöjda med deras arbete tidigare. Har vi någon gång stött på utmaningar av olika slag så har vi löst dem gemensamt på ett bra sätt, säger Jonas.

Rivstart under högsäsong

Vi frågar Bengt-Olov Westling, ägare av Westlings skogsentreprenad AB hur det känns att ta över markberedningen här

hos oss på Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar?

– Vi började vårt arbete mitt i sommaren, högsäsong för markberedning. Det blev en rivstart för företaget, men personalen som följde med hade goda kunskaper. Nu känns det som att det mesta föll på plats ju mer arbetet pågick. Det blev en utökad administration och en del att lära sig för oss. Jag ser att det kommer att gå bra, säger BengtOlov och fortsätter:

– Att jobba för besparingsskogen är stort, vi har jobbat länge tillsammans. Jonas och jag har en bra dialog, avslutar han.

Vi på Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar tackar härmed Anders Persson AB för deras goda arbete tillsammans med oss och önskar dem lycka till i framtiden och välkomnar Westlings skogsentreprenad AB som ny samarbetspartner.

Jonas Svensson, produktionsledare skogsvård på Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar, tillsammans med Bengt-Olov Westling, ägare av Westlings skogsentreprenad AB som sedan 2023 är besparingsskogarnas nya markberedningsentreprenör.

Gör du återväxtkontroll på dina plantor?

Att göra återväxtkontroll på din plantering är viktigt för att säkerställa att plantorna växer som de ska. Om du gör återväxtkontroller regelbundet blir det möjligt att utföra eventuella åtgärder i tid och på så sätt inte tappa viktiga tillväxtår.

TEXT: Esmeralda Soto.

Vad är återväxtkontroll?

En återväxtkontroll är åtgärder och metoder som används för att reglera och hantera växternas återväxt efter att en slutavverkning har skett.

– Att göra återväxtkontroller på sina planteringar är därför väldigt viktigt och ett bra sätt att i tid kunna upptäcka avgångar i form av till exempel torka, svampar eller snytbaggeskador. Ju tidigare en hjälpplantering sätts in desto större chans att den lyckas, säger Jonas Svensson, produktionsledare för skogsvård på Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar.

Från och med 2024 kommer vi att använda oss av en digital plattform – ESRI, ett datasystem i läsplattan För att utföra återväxtkontroller enklare och smidigare har vi tillsammans med ESRI utvecklat ett system för läsplattan som vi kan ta med ut i fält, systemet är digitalt. Det gör att vi nu kan föra in data direkt i plattan, där systemet räknar ut sammanställningar av det man tryckt in i realtid. Vi får även uppgifter och en överblick på hur skogsbestånden ser ut. Det nya systemet är väldigt smidigt när vi har så mycket skog att hålla koll på.

Bra att veta om återväxtkontroll

Besparingsskogen erbjuder plantering av plantor till våra skogsägare, dessvärre inte återväxtkontroller och det beror på att det blir för mycket extra arbete för oss. Skogsstyrelsen har tidigare skött sådant arbete men slutat utföra återväxtkontroller, nu ligger det ett ännu större ansvar på markägaren att ha koll på planteringarna.

När Skogsstyrelsen utförde sin femåriga inventering som inföll under 2023, var resultatet färre godkända föryngringar i Sverige. Vad det kan bero på vet man inte helt säkert, men det finns en tro på att det beror på den torra sommaren 2018 som kan ha påverkat resultatet av minskande godkända föryngringar.

Därför är det är viktigt för dig som skogsägare När det kommer till just återväxtkontroll av plantor kan man se det som en investering för framtiden. Förädlade plantor har en 25–30 procents högre tillväxt jämfört med plantor från beståndsfrö. Du bör säkerställa de förädlade plantornas tillväxt och överlevnad. Kontrollera plantorna så de håller rätt avstånd till varandra, vilket medför att

plantorna får rikligt med energi och näring från sol och mark. Det gör att plantorna får de bästa förutsättningarna att växa.

När ska jag göra kontrollen?

Vid plantering utförs första återväxtkontrollen efter 1 år och den andra kontrollen efter 3 år. Vid sådd eller naturlig föryngring utför vi kontroller 4–5 år efter såddtillfället, detta beror på att små groddplantor kan vara svåra att upptäcka tidigare.

Hur ska jag göra kontrollen?

Med ett snöre på 5,64 meter gör du cirkelytor och räknar godkända plantor som är gröna och livskraftiga. Antalet godkända plantor multiplicerar du med 100 och då har du antalet plantor per hektar. Plantor som är underkända och som du inte ska räkna med är plantor som visar tecken på olika skador som till exempel uttorkning eller insektsangrepp.

ESRI, ett datasystem i läsplattan

"Jag tror att arbetet med ESRI kommer att undvika felkällor som blivit med det gamla arbetssättet."

Jonas Svensson

Återväxtkontroll

Vill du veta mer om hur du ska utföra återväxtkontroll på din skogsmark?

Besök då skogskunskap.se Följ upp föryngringen - Skogskunskap

Skanna QR-koden för att komma direkt till skogskunskap.se

Inventeraren bär med sig en läsplatta med kartinformation om den trakt som ska kontrolleras. Via GPS går man till förutbestämda punkter (se bild) där man räknar plantor. Man gör även noteringar om vilken typ av eventuella avgångar det är på punkten. Allt

sammanställs automatiskt när trakten är färdig och ett resultat visar om den är godkänd eller inte.Tidigare utfördes växtkontroller genom ett papperssystem, det har fungerat men det var svårare att hålla koll på det sättet.

Jordägarstämma

våren 2024

Särna-Idre Besparingsskog 28/5 Älvdalens Besparingsskog 30/ 5

Kungörelse kommer i lokal press, samt på: www.besparingsskogen.se, senast 14 dagar innan stämman.

Anmälan görs till Besparingsskogarnas kontor senast kl 16.00 dagen innan.

ÄB: 0251 -106 95

SIB: 0253 -100 07

OBS! Älvdalens Jordägarstämma. Direkt efter genomförd stämma finns tillfälle att ställa frågor. Frågestunden är begränsad till 30 min. Frågor ska e-postas senast 24 maj till: info@besparingsskogen.se

Köp jaktkort på besparingsskogen.se

Du kan köpa jaktkort direkt på vår hemsida via Kvikk. Betala med Swish eller kort. Skanna QR-koden för att komma direkt till:

Älvdalens Besparingsskog Särna-Idre Besparingsskog

Vad vill du läsa om i Skogen & Kraften?

Ring eller mejla!

Esmeralda Soto

Tfn: 0251 - 59 74 89

E-post: esmeralda.soto@ besparingsskogen.se

Se oss på Instagram!

Under vecka 24 tar vi över Rekryteringslots instagramkonto. In och kika!

Skanna QR-koden för att komma till Rekryteringslots Instagramkonto.

Certi iering

Certi iering

PEFC, Programme for Endorsement of Forest Cer fica on schemes, Är e verktyg som hjälper oss a bruka våra skogar på e ansvarsfullt och hållbart sä .

PEFC, Programme for Endorsement of Forest Cer fica on schemes, Är e verktyg som hjälper oss a bruka våra skogar på e ansvarsfullt och hållbart sä .

Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskog är båda PEFC-skogsbrukscer fierade och Särna-Idre Besparingsskog är PEFC-entreprenörscer fierade.

Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskog är båda PEFC-skogsbrukscer fierade och Särna-Idre Besparingsskog är PEFC-entreprenörscer fierade.

Kom ihåg att!

Ansöka om Idrotts- och föreningsbidrag senast den 30:e september.

Sommartips!

• Har du inget planerat i sommar, besök Njupeskär. Gå en längre promenad, ta med en matsäck och fika vid vattenfallet.

• Besök Rots Skans sommaraktiviteter, program hittar du på deras hemsida.

• Ska du hålla något event, konferens eller liknande i sommar, boka Lokalen!

Alla cer fieringar är genom Prosilva (PEFC/05-22-19)

Alla cer fieringar är genom Prosilva (PEFC/05-22-19) eriing.sse/ /

• Eller är du sugen på något lugnare, boka massage hos Sportkullan, som finns i Lokalen.

Läs mer om Prosilva och PEFC-cer fieringarna

Läs mer om Prosilva och PEFC-cer fieringarna Länk ll Prosilvas hemsida: h ps://skogscer fiering.se/ Länk ll Svenska PEFC: h ps://www.pefc.se/

Länk ll Prosilvas hemsida: h ps://skogscer fiering.se/ Länk ll Svenska PEFC: h ps://www.pefc.se/

Letar du sommarjobb?

Då kan du höra av dig till Jonas Svensson om planteringsjobb ute i våra skogar.

Tfn: 0251-59 74 77

E-post: jonas.svensson@ besparingsskogen.se

Hyr Märråbäckskojan

Tryckfelsnisse!

Avrapportering av energieffektivisering i byarna i höstens nummer.

Total installerad effekt inom projektet blev 332 kW, inte 340 MW.

Boka Lokalen för fest eller konferens

Boka hos Älvdalens Besparingsskog.

Tfn: 0251 - 106 95

E-post: info@besparingsskogen.se

Skanna QR-koden för att läsa mer.

Märråbäckskojan är en eldpallkoja belägen cirka 20 km väster om Älvdalen. 600 kr /dygn eller 3 000 kr / vecka.

Boka hos Älvdalens Besparingsskog 0251-106 95

Skanna QR-koden för att läsa mer.

Hyr

stuga med fint läge vid

Hällsjön

Särna - Idre Besparingsskog har en stuga vid Hällsjön som du kan hyra genom Visit Dalarna. Sök på Visit Dalarna och sedan på Idre och Hällsjön, eller skanna QR-koden.

ÄLVDALENS OCH SÄRNA-IDRE BESPARINGSSKOGAR

För att maila till Besparingsskogarna skriv: förnamn.efternamn@besparingsskogen.se

Älvdalens Besparingsskog

Växel: 0251-106 95

E-post: info@besparingsskogen.se

Besöksadress: Dalgatan 99

Postadress: Box 65, 796 22 Älvdalen webb: www.besparingsskogen.se

Särna-Idre Besparingsskog

Växel: 0253-100 07

E-post: info@besparingsskogen.se

Post- och besöksadress: Särnavägen 117 A 797 31 Särna webb: www.besparingsskogen.se

Träffar i Älvdalen för jägare inför höstens jaktsäsong

Den 21 och 22 maj, klockan 19.00 kommer vi på Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar tillsammans med Svenska Jägareförbundet att hålla informationsträffar inför höstens jaktsäsong. Träffarna kommer att hållas i Älvdalen. Under träffarna kommer vi bland annat prata om hur vi kan jaga för att höja kvalitén i älgstammen, varför älgobsen är viktig och hur det ser ut med älgstammen i våra områden. Träffarna är även ett tillfälle för dig att få träffa och samtala med andra jaktlag, samt ställa dina frågor till oss på Besparingen och Svenska Jägareförbundet.

Du kan göra din anmälan till dessa träffar genom att skanna in QR-koden, då förflyttas du till ett formulär som du fyller i. I formuläret och på vår hemsida Besparingsskogen.se finner du även mer information om kvällarna.

Behöver du ha hjälp att fylla i formuläret kontaktar du:

Esmeralda Soto på telefonnummer: 0251-59 74 89

Journummer väghållning

ÄB: 0251-59 74 86

SIB: 0253-59 67 65

Avsändare: Älvdalens Besparingsskog Box 65, 796 22 Älvdalen