Information från Orsa Besparingsskog
Om timbersport och sponsorskap
NYBILDAT NATURRESERVAT
Sandsjöåns reservat bildades i november 2023
Per Eriksson
I januari tillträdde jag min tjänst som förvaltare och jag märkte tidigt vilket välskött företag Orsa Besparingsskog är och vilka fina och kompetenta medarbetare som vi har. Det känns väldigt bra att vara på plats här i Orsa och det har varit en mycket intensiv och lärorik vinter!
Redan före årsskiftet tog jag mig tid att träffa personal och styrelse på plats i Orsa, på Tallheds plantskola och i Noppikoski. Då insåg jag vilken engagerad personal som jag kommer att arbeta tillsammans med. Under vintern har jag varit ute i verksamheten och haft flera möten med personal, kunder, delägare och andra organisationer, dels för att få en bild av det som vi dagligen arbetar med, men också se hur vi uppfattas.
Jag har också fått ta del av de utvecklingsprojekt som vi är engagerade i, såsom biodiversitetskrediter, vindkraft och virkesterminal. Att ha ett så stort och sammanhängande fastighetsinnehav innebär stora möjligheter att
utveckla både skogsbruket men också andra värden och verksamheter. Det ger oss en bredare bas att stå på och ger en högre ekonomisk avkastning som i sin tur kan användas för att utveckla naturturismen, friluftslivet och föreningslivet i Orsa kommun.
Vi har ett väldigt bra samarbete med entreprenörer, gamla som nya, inom både avverkning, skogsvård och vägsidan. I vår skogsplantskola i Tallhed odlar vi fram ett stort antal plantor årligen, och har stor efterfrågan från omkringliggande skogsägare och skogsföretag. Vi förvaltar och underhåller också en stor del av de vägar som alla invånare och besökare i Orsa kommun använder sig av i arbetet eller på fritiden.
När jag träffade styrelsen för första gången i samband med anställningsintervjuerna så ville de veta hur Orsa Besparingsskog blir världens bästa skogliga förvaltning. Det är en utmanande fråga och ett utmanande uppdrag. Det viktigaste för att nå dit är att vi har världens bästa ledarskap, svarade jag. Det är något som vi kommer att satsa på, så att vi får ännu bättre chefer, ledare och medarbetare. Det känns väldigt kul och stimulerande att tillsammans med medarbetarna få driva verksamheten framåt till nytta för delägarna och bygden.
Det här numret av Jordägaren innehåller bland annat ett reportage med Edvin Karlsson som är en av världens bästa inom Timbersport samt med Hans Enmalm som är ny plantskolechef på Tallheds plantskola. Vi kommer dessutom att ha öppet hus på Tallheds Plantskola lördag den 29 juni så varmt välkomna dit!
Trevlig läsning!
Per Eriksson
Förvaltare och ansvarig utgivare
6.
Tema: Vindkraft på Orsa Besparingsskog
Rubrik bla bla Innehåll 18.Läs om nybildade Sandsjöåns naturreservat
4. Öppet hus på Plantskolan 29 juni
6. TEMA - Vindkraft
6-7 Martin Moraeus
8-9 Niklas Lundaahl
10-11 Frågor och svar
12. Framtidsutsikter - en balansgång
14. Hej... Edvin! Timbersport
17. Tallheds plantskola
18. Sandsjöåns Naturreservat
Tre platser att besöka i sommar
20. Möt Orsa Besparingsskogs nya förvaltare
14
Rubrik bla bla
20. Möt Per Eriksson
22. Möt Anna Thunell
24. Fångkolonin vid Sandsjön
29. Tre platser att besöka i sommar
30. Omvärldsbevakning med SAF
32. Stugpresentation
33. Kontakt och Aktuellt
34. Bildcollage
38. Korsord
Jordägaren utkommer en gång om året. Distribueras till alla delägare i Orsa Besparingsskog och alla hushåll i Orsa kommun. Upplaga: 5000 ex. Ansvarig utgivare: Orsa Besparingsskog, Per Eriksson. Redaktör: Cecilia Forslund. Text: Cecilia Forslund, Martin Moraeus, Nicklas Samils, Per Ericsson, Rune Dehlén. Layout & produktion: Cecilia Forslund. Foto: Arkivfoton, Cecilia Forslund, DalaVind AB, Kola Productions, Länsstyrelsen Gävleborg, Orsa Besparingsskog, Tobbe Nilsson. Illustrationer: Vecteezy.com, Cecilia Forslund. Foto omslag: Cecilia Forslund. Tryck: StudioArt Print Dalarna 2024.
Lördag 29 Juni 11.00-15.00
Vi bjuder på korv med bröd och glass till alla besökare!
Barnaktiviteter
> Hoppborg
> Provsitt traktor
> Fiskedamm
> Barnfrågor och vinster på tipspromenaden
Guidad visning av anläggningen klockan
12.00 och 14.00
Samling utanför personalhuset
Tipspromenad med vinster
1. Stughelg på skogen
2. Ryggsäck med friluftssaker
3. 1 fri påfyllning av gasol
26 miljoner kronor till bygden - varje år. Arrendeintäkterna blir höga när Orsa besparingsskog upplåter de egna markerna för 67 vindkraftverk. Men även gröna jobb, fossilfria transporter och koldioxidneutrala satsningar kan kopplas till vindkraftprojektet.
Det berättar allmänningsstyrelsens ordförande Martin Moraeus för Jordägaren.
Att Orsa besparingsskog kan komma att upplåta mindre delar av de egna markerna för vindkraft torde knappast ha undgått någon som tar del av den aktuella debatten. Det är det lokala företaget Dalavind från Falun som projekterar för att bygga 67 vindsnurror. Fast planer på vindkraft på besparingsskogens marker är ingen nyhet. Sådana har funnits i tidigare. Så innan Jordägaren låter Martin Moraeus berätta mer gör vi en kort återblick.
Tankarna på energiproduktion tar avstamp i styrelsens uppdrag att utveckla verksamheten för att öka avkastningen av besparingsskogens skog och mark. Ett exempel är att man från slutet av 1990-talet och några år framåt drev en process för att få bygga ett vattenkraftverk. Då detta projekt inte fick miljötillstånd, trots stora ansträngningar, ansåg man att det spåret var uttömt. Men i samband med att en vindmätare sattes upp i en telemast konstaterades att Orsa besparingsskog har mycket goda vindlägen – vilket gör marken lämplig för vindkraft.
–Vid den här tiden var det en boom för vindkraft. Många exploatörer hörde av sig för att skriva arrendekontrakt med oss. Vi upplevde det väldigt svårt att veta vilka som var seriösa och långsiktiga. När Dalavind startades med regionala ägare kände vi att
det var en aktör som vi kunde känna oss trygga att samarbeta med kring vindkraftsutbyggnad på Orsa besparingsskog. När vi även blev delägare i Dalavind säkerställde vi att vi fick god insyn i bolaget och viss möjlighet att påverka, säger Martin Moraeus.
2018 togs ett omtag i vindkraftsfrågan. Orsa besparingsskog gav Dalavind i uppdrag att undersöka möjligheterna till vindkraft på besparingens mark i Orsa och Ljusdals kommuner. Förstudien visade att det var möjligt att bygga upp till 125 vindkraftverk. Därefter upprättades ett arrendeavtal som gav Dalavind möjlighet att inleda en projekteringsfas där det första som gjordes var en omfattande inventering av miljö- och kulturvärden. Mycket fokus låg på örninventeringar. –Denna fördjupade studie visade att det var möjligt att bygga 97 vindkraftverk. I den följande samrådsprocessen inhämtades synpunkter från alla möjliga instanser, från stugägare till kommunen och länsstyrelsen. Efter samrådet lämnades en ansökan om miljötillstånd till länsstyrelsens miljöprövningsdelegation. Den omfattar 67 vindkraftverk sedan ytterligare 30 vindkraftverk plockats bort, efter att hänsyn tagits till synpunkterna från samrådet.
För att komma vidare i miljöprövningen ska de
berörda kommunerna tillstyrka projektet. I Orsa kommun har politikerna valt att genomföra en folkomröstning i frågan, konstaterar Martin Moraeus och berättar vidare hur arrendepengarna från vindkraften kan komma bygden till godo. –Avkastningen från Orsa Besparingsskog ska gå tillbaka till bygden via olika typer av bidrag. Idag delar vi årligen ut cirka 20 miljoner kronor varav hälften går till att sköta byvägarna i kommunen. Resterande belopp går till jordbruket, skogsvårdsåtgärder på delägarnas skogar samt till föreningsliv och liknande. Arrendeavtalet med Dalavind är utformat så att Orsa besparingsskog får en årlig ersättning som baseras på värdet av den producerade elen. Om vi antar att elpriset är 40 öre och 67 verk byggs, så hamnar arrendeintäkten på ungefär 26 miljoner kronor per år. Utöver detta tillkommer en ”vindpeng” på cirka tre miljoner kronor per år. På 40 år, vilket är vindkraftverkens beräknade livslängd, skulle det innebära att bara arrendeintäkten
ger totalt en miljard kronor som kommer bygden till godo, säger Martin och framhåller att hela arrendeintäkten går till markägaren, alltså Orsa Besparingsskog.
–Det är det som gör det här projektet nästintill unikt. Att hela arrendeintäkten genom oss går tillbaka till bygden. Om det hade varit privateller bolagsskog som var markägare hade inget av arrendeintäkten stannat i bygden, på det sätt som det blir i detta projekt. För besparingsskogen som aktör i Orsa kommun skapar den mer än fördubblade bidragsbudgeten mycket stora möjligheter att satsa ännu mer på sådant som gagnar bygden och näringslivet i kommunen. Vi har dessutom planer på flera klimatsmarta gröna satsningar, med koppling till vindkraften, som kommer att stärka infrastrukturen och vara förutsättningen för den omställning till fossilfrihet som vi kommer att behöva göra. Men som sagt, allt detta avgörs av folkomröstningen…
2024 års bidragsbudget.
Den totala budgeten uppgår till 18,6 miljoner kronor och som diagrammet visar går den största delen till vägskötsel. Enheten är tusentals kronor.
Mer än två gånger så hög produktion som kraftstationen i Trängslet.
Eller lite förenklat sagt – vindkraftsel till 320 000 hushåll – minst.
Det konstaterar Niklas Lundaahl, Vd för DalaVind, det regionalt ägda energibolaget som med 67 planerade vindsnurror på Orsa besparingsskog vill bidra till att göra Dalarna självförsörjande på grön el.
Det är kanske inte så känt att Dalarna måste importera elkraft idag. Men så är det faktiskt.
Enligt uppgift täcker det som produceras i länet inte efterfrågan. Färska siffror visar också att skillnaden mellan produktion och efterfrågan ökar ytterligare när det lokala näringslivet och samhället i övrigt intensifierar hållbarhetsomställningen med mer förnybar energi. –Ser man energiomställningen i större perspektiv så kommer Sverige med stor sannolikhet att fördubbla elkonsumtionen inom en inte alltför avlägsen framtid och då behövs mer förnyelsebar fossilfri elproduktion, framhåller Niklas Lundaahl vid Dalavind.
Och visst har han koll på läget. Energimyndigheten räknar med att Sveriges behov av elkraft är dubbelt så stort redan om elva år. År 2035 beräknar man att förbrukningen uppgår till 280 TWh. Detta är en fördubbling jämfört med dagens användning på 140 TWh. Om inte produktionen ökas kan Sverige därför tvingas importera ”smutsig” elkraft till höga priser redan inom sex till sju år.
–Det innebär att vi står inför ett behov av en historiskt snabb utbyggnadstakt av miljömässigt hållbar elproduktion. FN:s klimatmöte COP28 beslöt ju att produktionen av förnybar energi skall tredubblas fram till år 2030. Och år 2040 ska Sveriges elproduktion vara helt fossilfri, konstaterar
Niklas.
För att möta efterfrågan och nå klimatmålen gör Energimyndigheten bedömningen att landbaserad vindkraft kommer att stå för största delen av ny elproduktion. Men myndigheten ser även utmaningar i form av intressekonflikter som samhället måste hantera i vägvalet inför framtida energiförsörjning. En av de större utmaningarna är acceptansen för den lokala utbyggnaden av elproduktion som blir nödvändig för att möta ett allt mer elektrifierat samhälle.
–Oavsett om man gillar vindkraft eller inte har vi ett gemensamt övergripande problem som måste lösas. Vi måste på kort tid fasa ut fossil elproduktion och för att lyckas med det kommer all fossilfri elproduktion att behövas. Landbaserad vindkraft är det som går snabbast att bygga och den är både miljövänlig och hållbar. Här kan de 67 planerade vindkraftverken på Orsa besparingsskogs mark bidra till att skapa ett stort tillskott då vindlägena här är bland de bästa i vårt län, säger Niklas Lundaahl och påminner avslutningsvis om att det osäkra läget i världen gör självförsörjning av elkraft allt viktigare.
–Våra två vindparker i Orsa och Ljusdals kommuner blir därför en viktig del av lösningen som kan möta den utmaning vi ser.
Det regionala energibolaget DalaVind startades 2006. Med säte i Falun projekterar och bygger samt förvaltar och äger man vindparker runt om i Dalarna. DalaVind ägs av regionala energibolag, skogsägare och privata investerare med stort engagemang i bygden.
För att bidra till ett hållbarare Dalarna planerar bolaget att bygga två vindparker på Orsa besparingsskogs mark i Orsa och Ljusdals kommuner. Vindkraftparkerna kommer att delägas av bolaget och blir viktiga produktionskällor för att säkra tillgången på förnyelsebar elkraft i Dalarna.
För att möta omfattande miljökrav och tillmötesgå önskemål från boende och friluftsliv har DalaVind minskat antalet vindkraftverk från 96 till 67, alltså med drygt 30 procent. Innan något vindkraftverk får byggas villkoras byggstarten av miljöprövningsdelegationen genom att en summa pengar, som de bedömer vara tillräcklig, reserveras för återställning. Arrendeavtalet mellan Orsa besparingsskog och DalaVind säkerställer att denna summa är minst en miljon kronor per vindkraftverk. Pengarna skall användas då vindkraftverken avvecklas. Totalt handlar det alltså om minst 67 miljoner kronor som DalaVind skall reservera för nedmontering och återställning sedan vindkraftverkens driftstid löpt ut.
Av vindparkernas årliga bruttoproduktionsintäkt kommer en ”vindpeng” på 6,5 miljoner kronor varje år gå till barn och ungdomsverksamhet samt stötta föreningslivet i Orsa och Ljusdals kommuner. Ett arrende på 26 miljoner tillfaller Orsa Besparingsskog varje år. (Beräknat på elpriset 40 öre per kWh)Samtliga vindkraftverk har en beräknad produktionstid på 40 år och kommer därefter att monteras ned.
Det har uppkommit många frågor - Här besvaras några av de vanligaste.
Vad är det för speciellt med Orsa Besparingsskog som markägare i ett vindkraftsprojekt?
När Orsa Besparingsskog bildades 1879 var det för att avkastningen från skogen och marken skulle stanna kvar i bygden. Så är det än idag. Det innebär att alla intäkter som Orsa Besparingsskog får för att hyra ut mark till vindkraft, stannar kvar i Orsa. Det är den stora skillnaden jämfört med om ett skogsbolag eller privatperson hade varit markägare.
På vilket sätt kommer pengarna tillbaka till Orsa?
Den lag som Orsa Besparingsskog lyder under säger att pengarna ska stanna i bygden. Det överskott som delas ut går i dagsläget till flera olika saker. Det är bland annat bidrag till de skogsvårdsåtgärder som våra delägare gör i sina skogar i Orsa, bidrag till lantbruket samt bidrag till kultur- och föreningsliv. Den största summan går till skötsel och underhåll av vägar i Orsa. De pengar som inte delas ut, används bland annat till skötseln av Orsa Besparingsskog.
Vem beslutar hur pengarna ska användas?
Det är besparingsskogens delägare som beslutar om vilka typer av bidrag som ska finnas. Detta görs varje höst på besparingsskogens årsmöte, som kallas
jordägarstämma. Alla som äger en skogsfastighet i Orsa är delägare i Orsa besparingsskog.
Hur mycket pengar delar Orsa
Besparingsskog ut?
I budgeten för 2024 är det ca 20 miljoner kronor som ska gå tillbaka till bygden i form av bidrag.
Hur mycket kommer Orsa
Besparingsskog att tjäna på vindkraften?
När Orsa Besparingsskog hyr ut mark för vindkraft får vi en ersättning. Ersättningens storlek beror på vad elpriset är och hur mycket el som produceras.
Om alla vindkraftverk (totalt 67) byggs, får Orsa Besparingsskog minst ca 9 miljoner kronor årligen.
Om elpriset är över 20 öre, blir ersättningen högre.
Om elpriset skulle vara 52 öre, får Orsa Besparingsskog 26 miljoner kronor årligen. Arrendet kan bli högre eller lägre än 26 miljoner kronor, men aldrig lägre än 9 miljoner.
Hur stor blir bidragsbudgeten om vindkraftsprojektet blir av?
Det är rimligt att anta att bidragsbudgeten blir minst dubbelt så stor som idag, alltså 40 miljoner kronor årligen.
Vilka risker tar Orsa Besparingsskog?
Orsa Besparingsskogs roll i projektet är som markägare. Det kräver inga investeringar, vilket innebär att Orsa Besparingsskog inte tar någon ekonomisk risk.
Påverkas skogsbruket på Orsa Besparingsskog?
Av Orsa Besparingsskogs areal på 60 000 hektar produktiv skogsmark, är det totalt ca 200 hektar som behövs för vindkraftverken. Det motsvarar ca 0,3% av arealen. Orsa Besparingsskog har idag upplåtit ca 5000 hektar för naturreservat och ca 9000 hektar för frivilligt skydd av natur. DalaVind har för avsikt att kompensera för den areal som tas i anspråk genom att vara med och bidra till att minst lika stor areal skog med höga naturvärden på besparingsskogens mark får ett skydd.
Vem ansvarar för att vindkraftverken plockas ned och vad händer om den som äger vindkraftverken går i konkurs?
Ansvaret för nedmonteringen ligger hos den som äger vindkraftverken. Innan några byggnationer får startas, måste tillräckligt med pengar reserveras för nedmontering och återställning. Dessa pengar är säkrade oavsett om hela eller delar av
vindkraftparken byter ägare, eller om ägaren av vindkraftverken skulle gå i konkurs. Om den som äger vindkraftverken skulle gå i konkurs, kommer en konkursförvaltare att försöka hitta en ny ägare. För att vindkraftverken ska ha något värde, måste arrendet till markägaren betalas. Av den anledningen är Orsa Besparingsskogs arrendeintäkter trygga och man kommer inte att riskera att behöva betala för nedmonteringen.
Vad kan vindkraften betyda för Orsa Besparingsskog?
Orsa Besparingsskog har en vision om en fossilfri virkesproduktion. Inte bara är det viktigt för klimatomställningen utan också för vårt oberoende. Avverkningsmaskiner och timmertransporter kan drivas av vätgas som vi tillverkar själva med el från vindkraftverken. Växthus för odling av skogsplantor kan värmas upp med spillvärme från vätgastillverkningen. En virkesterminal för lastning av virke kan byggas utmed inlandsbanan på besparingsskogens mark, där vätgasdrivna tåg kan lastas med virke. Den gödsel som används i skogen kan tillverkas på plats i anslutning till vindkraftverken. Utmaningarna är stora, men möjligheterna är ännu större!
Läs mer på vår hemsida genom att skanna QRkoden eller gå in på www.orsabesparingsskog.se/vindkraft/.
Den historiska utvecklingen av skogstillstånd och avverkning, del 3:
I de senaste två numren av Jordägaren har ni kunnat läsa om hur skogen på Orsa Besparingsskog har förvaltats sedan slutet av 1800-talet. Vi har konstaterat att man vid var tid har försökt göra det bästa utifrån förutsättningarna och att utvecklingen av förvaltningen av Orsa Besparingsskogs skogar har följt den kunskapsutveckling inom skogsskötsel som skett fram till idag. Med facit i hand är det lätt hänt att konstatera att man kunde ha gjort annorlunda i vissa avseenden. Denna insikt stämmer till ödmjukhet inför framtiden. Sannolikt kommer vi att veta saker om skogsskötsel i framtiden som gör att vi kan konstatera att vi kunde gjort annorlunda idag.
Men vi kan inte annat än så gott vi kan och vi måste påminna oss om att fortsätta vara nyfikna och öppna för nya idéer. På så sätt fortsätter vi ständigt att utvecklas. Med det vi vet idag, vad kan vi då säga om framtiden för Orsa Besparingsskogs skogar? Ganska mycket faktiskt!
Med vår avverkningsberäkning och hushållningsplan som grund, kan vi faktiskt blicka ganska långt in i framtiden vad gäller tillväxt, åldersfördelning och avverkningsvolymer. Enligt nu gällande hushållningsplan kommer virkesförrådet att fortsätta att öka under de kommande 40 åren. Från dagens knappt 6 miljoner skogskubikmeter till ca 7 miljoner (Se diagram 1). Denna utveckling beror på att tillväxten är större än avverkningarna. Den ökade virkesvolymen i vår skog innebär inte bara att det ekonomiska värdet ökar utan även att en stor mängd koldioxid binds in i träden. En miljon kubikmeter skog binder ungefär 1,35 miljoner ton koldioxid. Detta motsvarar nästan 4% av Sveriges årliga totala utsläpp av koldioxid. Hur tillväxten beräknas öka framgår av diagram 2.
Vi ser att den kraftigt ökade tillväxten så småningom planar ut. Det beror på att de faktorer som vi påverkar själva, i fråga om åldersfördelning, plantmaterial och gödsling, når sin maximala nivå. Därefter begränsas tillväxten av de geologiska, geografiska och klimatmässiga förutsättningarna. Man kan säga att vår skog då når sin fulla potential i fråga om tillväxt.
Avverkningsberäkningen innebär att det årliga uttaget kommer att öka under de närmaste 40 åren (se diagram 3). Som framgår av grafen kommer det årliga uttaget att öka från ca 150 000 kubikmeter till ca 225 000 kubikmeter. Denna kraftiga ökning kan alltså göras samtidigt som virkesförrådet ökar med ca 1 miljon kubikmeter. Detta är, som sagt, vad vår prognos säger. Prognosen bygger enbart på de skogliga förutsättningarna. Vår verksamhet påverkas av så mycket mer än detta. Hur de politiska förutsättningarna för framtidens skogsbruk ser ut, är ännu oklart. Den svenska modellen för skogsbruk är, trots att den visat sig framgångsrik, under attack från olika håll. Hur utfallet blir är, och kommer antagligen att vara, fortsatt osäkert.
Det finns också en marknadsmässig osäkerhet kring hur framtida priser och efterfrågan på skogens produkter kommer att se ut. Dessa osäkerheter hanterar vi bäst genom att fortsätta att sköta skogen efter vår bästa förmåga. Vi måste vara innovativa och flexibla så att vi alltid har valmöjligheter och förmåga att anpassa oss efter både politik och marknad. Men vi kan också försöka påverka, både politik och marknad, genom att bli ännu bättre på att berätta vår historia och visa på vilken fantastisk framtid vi har om vi får fortsätta att ta det långsiktiga ansvar för våra skogar. Ett ansvar som historien mycket väl visar att vi kan ta.
Martin Moraeus Cecilia Forslund
Virkesförråd
Årlig avverkningsvolym
Orsa Besparingsskog sponsrar ungdomsidrott.
Edvin Karlsson är en av våra sponsrade atleter och han tävlar i STIHL Timbersports. Tävlingssäsongen är under maj–november och då går han ner i tid från sitt ordinarie arbete för att kunna satsa på sporten.
Edvin Karlsson är en ung atlet i Orsa som tävlar i STIHL Timbersports, vilket kort kan beskrivas som en tävling där man använder såg, motorsåg och yxa för att kapa stockar under kortast tid. Han började 2018 då han följde med en kompis till träningshallen i Orsa och blev fast direkt. Han fastnade dels för sporten i sig då den var utmanande och hade roliga tekniker, men också för gemenskapen i sporten. Han hade dessutom sett Hans-Ove Hansson (tidigare nordisk mästare samt högt rankad internationellt i timbersports) på YouTube vid tävling och visste redan vad sporten var för något, men hade inte testat själv. I juli 2019 var första gången Edvin stod på tävlingsscenen.
Nu när Edvin börjat satsa mer på timbersport tar den upp
majoriteten av tiden under sommarhalvåret, då arbetar han mindre. Han tränar två dagar i veckan när han är ledig och mycket av träningstiden går åt till att rigga allt så att det är klart för den faktiska träningen: det kan ta uppåt fyra timmar innan allt är klart. Att sedan hugga igenom stocken tar kanske max
Cecilia Forslund Cecilia Forslund
Namn: Edvin Karlsson
Ålder: 24 år
Huvudsysselsättning: Kör skotare, främst på vintern. Under sommarhalvåret är det nästan bara träning och tävling i Timbersports.
Fritidsintressen: Skogen och sport, cyklar mountainbike och åker längdskidor. Har tidigare även tävlat i längdskidor.
roligaste grenarna enligt Edvin är de tre med yxa.
Edvin har tävlat och tränat över nästan hela världen, mest inom Norden, mycket i Europa och dessutom har han varit på tävling i USA. Hans lagkamrater har också varit i Australien och Nya Zeeland. Att delta på tävlingar är roligt tycker Edvin, han är inte alls berörd av att stå ensam på en scen framför publik och utföra grenarna. Han påpekar dock att rutiner är viktigt för honom under tävling, han vill inte testa nya saker under en tävlingssäsong. De nya idéerna och teknikerna testar han under träningssäsongen, då han kan få in en rutin på dem tills tävlingssäsongen. Edvin berättar att dessa rutiner även inkluderar vissa tics, till exempel att alltid ta på sig vänster benskydd före höger.
Inför varje tävling försöker han att inte stressa upp sig. Han fortsätter:
–Det är lätt att stressa upp sig inför en tävling och att vilja för mycket; speciellt inför en större tävling som ett VM. Då är det dock lätt att missa, så det gäller att
Det kan vara lätt att tro att man ska vara stark i armarna för timbersports –men det är framförallt bålen som man arbetar med och måste vara stark i.
behålla lugnet och fokusera på det man vet att man kan.
Edvin fokuserar då på att köra på den tid som är hans bästa och att inte försöka förbättra tiden under en tävling. Det gäller även att hålla energin uppe då en tävlingsdag är lång. Laget peppar varandra och utgör en trygghet för varandra. Dessutom är communityt inom timbersporten väldigt bra.
I Timbersports används skydd för benen och fötterna. Dessa plåtskor används till nybörjare, vid tävling och träning för mer erfarna används brynjor.
Inför kommande säsong har Edvin satt som mål att vara konkurrenskraftig i seniorklassen och jaga de som varit där längre än honom själv. Han har som mål att ta en pallplacering inom den nationella kupp-tävlingen samt göra bra ifrån sig i de internationella tävlingarna.
Eftersom STIHL Timbersports är en speciell sport behöver utrustningen specialbeställas. Edvin väntar för tillfället på sin hot saw, en motorsåg specialgjord för tävlingen. Den är större, tyngre och kraftfullare än en vanlig motorsåg – den har 65 hästkrafter. Förhoppningsvis får han den under våren. Yxorna är också specialgjorda för hand, vilket gör att ingen yxa är den andra lik. De beställs från Australien eller Nya Zeeland. En yxa blir snabbt slö, speciellt om man råkar hugga i en kvist eller liknande. Tävlingsyxorna är tunnare än en vanlig yxa man hugger ved med, vilket gör att den lätt kan böja sig eller spricka. Att slipa dessa yxor är någonting som Edvin också har intresserat sig för – det är en stor brist på kunskap om slipning av tävlingsyxor i hela Norden. Han vill försöka bli klok på hur man ska göra då alla yxor är olika, dessutom finns det olika yxor för olika träslag. Det är lite som att jämföra med vallning för längdskidåkning. Vissa yxor passar bättre för mjuka träslag, andra för hårda. För att bli bra inom slipning har Edvin behövt testa mycket.
Han skapar yxor till de yngre som tränar i klubben av större yxor som gått sönder. På frågan var alla trasiga yxor kommer ifrån skrattar Edvin och säger ”De flesta har jag kvaddat själv!”. Att slipa en single buck saw (sågen som används i en av grenarna) är något som Edvin ännu inte provat, det skulle ta 30–40 timmar att slipa.
Sponsring från Orsa Besparingsskog – Är du ungdomsatlet eller har en förening med aktiva barn och unga? Skicka din ansökan, inklusive beskrivning av dig eller din förening, till info@orsabesparingsskog.se.
Timbersports är en extremsport som har sitt ursprung i 1800-talets Australien och Nya Zeeland, när skogshuggare tävlade mot varandra genom att hugga och såga i träblock.
STIHL TIMBERSPORTS är en tävlingsserie i extremsport som anammat konceptet ”hugga och såga”. Konceptet startades i USA 1985 och kom till Europa 2001. Till Sverige kom sporten 2008.
STIHL Timbersports består av sex grenar och alla har ett historiskt ursprung i hur man fällde eller kapade träd förr i tiden:
• Underhand Chop (Yxa) – Atleten står på golvet och hugger av en stående stock på kortast tid.
• Standing Block Chop (Yxa) – Atleten står på en stock och hugger igenom den, från båda hållen, på kortast tid.
• Springboard (Yxa) – Atleten hugger ur fästen för en bräda med stålkant, en sk. springboard, på en stående stock vilken simulerar ett träd som han sedan ställer sig på och hugger ur ett till fäste för nästa. Sista delen är att hugga av kubben på toppen på kortast tid.
• Stock Saw (motorsåg) – Atleten använder en motorsåg för att kapa två trissor på kortast tid.
• Single Buck (Såg) – Atleten använder sig av en stor handsåg för att såga av en trissa på kortast tid.
• Hot Saw (motorsåg) – Atleten använder sig av en specialbyggd, trimmad motorsåg med 65 hästkrafter för att såga av tre trissor på kortast tid. Världsrekordet ligger på 4.62 sekunder.
Källor: https://stihltimbersports.se/ https://www.stihl-timbersports.com/en/ sports/history-of-logger-sports#what-it-is
En uppdatering från
Fyll på gasol hos oss i sommar! Se vår hemsida för flaskor vi kan fylla på samt priser. Skanna QR-koden eller gå in på www.orsabesparingsskog.se och klicka dig vidare in på Tallheds plantskola.
Mycket har hänt på Tallheds Plantskola under en kort tid; en ny plantskolechef finns på plats samt plastbytet i växthus nummer tre är slutfört. Nu blickar vi framåt för modernisering av sådd- och packhallen och framtida fröförsörjning.
Tallheds nya plantskolechef heter Hans Enmalm och är en orsabo som har lång erfarenhet inom skogsindustrin. Han bor i Stenberg tillsammans med sin fru och har två utflugna barn. Hans fritidsintressen är jakt och fiske, samt idrott – framförallt hockey och innebandy.
För att få bättre miljö inne i produktionshallen har vi installerat en ny vacuumanläggning, alltså en större och kraftfullare centraldammsugare för att kunna suga bort all smuts och damm som lätt blir där inne annars.
Bytet till kanalplast i treans växthus är klart, nu har vi beställt ett likadant byte till nästa växthus. Bytet kommer att ske till hösten. Ett annat växthus kommer att få en ny bevattningsramp. Vi gör detta stegvis, ett växthus i taget.
Hans Enmalm, Tallheds Plantskola 025055 26 11 hans.enmalm@orsabesparingsskog.se
I år kommer vi att så in ungefär sju miljoner plant i jämförelse med fjolårets tio miljoner, vilket beror på att flera av våra största kunder dragit ner på sina beställningar. Vi har fått en del nya provenienser från TreO, alltså tredje generationens frö, som vi är glada över. På dessa frön är tillväxten mer än 20% bättre än ett lokalt beståndsfrö, vi satsar på de bästa som finns just nu. Detta kanske låter lite mycket, gemene man beställer en planta men det är detta som finns i kulisserna innan sådd.
Linjen inne i sådd- och packhallen ska moderniseras och vi utreder i skrivande stund detta.
Bildandet av Sandsjöåns Naturreservat
Den 16 november 2023 tog Länsstyrelsen Gävleborg beslut om att bilda Sandsjöåns naturreservat som ligger i Ljusdals kommun, på
Orsa Besparingsskogs mark. I reservatet finns unika vattendrag som är ovanliga i dagens skogslandskap samt skyddsvärd natur runt vattendragen. Sandsjöåns naturvärden har varit kända sedan länge och får nu ett långvarigt skydd.
Cecilia Forslund Länsstyrelsen Gävleborg, Cecilia Forslund
Syfte och överenskommelse
Reservatet är 335 hektar stort och innefattar det 15 kilometer långa vattendraget Sandsjöån med intilliggande skog. Orsa Besparingsskog som markägare upplät rätt till staten att bilda reservatet genom att teckna en överenskommelse om intrångsersättning. Överenskommelsen innebär att vi har fått en intrångsersättning gentemot att staten fått rätt att bilda reservatet och besluta om föreskrifter. Orsa Besparingsskog har fortfarande äganderätt till marken.
Syftet med reservatet är att bevara biologisk mångfald, bevara och vårda de värdefulla naturmiljöerna samt ge möjlighet till återställning av vattenmiljöer i området. Syftet ska nås genom att förbjuda skogsavverkning, exploatering och andra arbetsföretag samt genom att kunna genomföra följande åtgärder;
• Ekologisk återställning av Sandsjöån
• Naturvårdsbränning
• Brandefterliknande skötsel i delar av området
• Skogen, vattendraget och våtmarkerna i naturreservatet lämnas i övrigt till fri utveckling.
Sandsjöån har ett relativt naturligt lopp trots småskalig vattenreglering och tidigare flottningsverksamhet. Det finns ett huvudvattendrag där flottningen genomförts som har blivit rensat därefter. Särskilt värdefulla är de sidofåror som lämnats orörda, med block, stenar och små forsar vilket är i det närmaste unikt i skogslandskap med vattendrag av denna storlek idag. Skogsmarken som också innefattas av reservatet innehar delvis naturskogsartad skog, vilket betyder att skogen inte påverkats av skogsbruk i modern tid. I skogen finns
tallöverståndare (träd som är mycket äldre än övriga träd i området), torrakor (döda träd som fortfarande står upp) samt lågor (döda träd som ligger ner). Det finns även mindre partier med våtmarker som är opåverkade av dikning eller dylikt.
Råbergskvarn och vadmalsstamp
I Sandsjöåns naturreservat ligger en vadmalsstamp och en skvaltkvarn med anor från 1860talet. Båda byggnaderna är omsorgsfullt renoverade.
Stigarna kring stampen och kvarnen sköts om som tidigare, nedfallna träd som hamnat över stigarna får kapas och läggas åt sidan. Riskträd som befinner sig i närhet till stampen och kvarnen får tas ned och användas till restaurering av kulturmiljöbyggnaderna samt träd som befinner sig en trädlängd inom riskzon och utgör en risk för byggnaderna får tas ned. Föreskrifterna som tillhör naturreservatet utgör inte ett hinder för normal skötsel av de stigar samt parkeringsplats som finns i anslutning till Råbergskvarn.
Historia
Längs hela åns huvudfåra finns spår av dåtidens timmerflottning i form av rensade strömfåror,
bortsprängda klipphällar och block, stenkistor och ledarmar av upplagd sten samt rester av minst en dammanläggning. Sidofårorna har i huvudsak lämnats orörda med undantag från ett reglerat vattenflöde. Det är detta som utgör det unika med detta reservat – det är ovanligt att ha så pass många kilometer orörda vattendrag i skogslandskap just med tanke på flottning och vattenreglering.
Från dimensionsavverkningarna under 1800-talet finns spår i form av grova stubbar. Det finns även spår av bränder i flera delar av området.
Längre tillbaka i tiden – närmare bestämt istiden – har också satt sina spår. Sandsjöåns dalgång bär tydliga spår av en isälv som har transporterat stora mängder vatten under smältningsskedet, till exempel genom de kraftigt ursvallade blockfält med rundade stenblock som utgjort isälvens botten.
Friluftsliv
Det finns möjlighet till sportfiske av öring och harr i Sandsjöån och intill Högalund finns ett vindskydd med eldplats. Reservatet är lättillgängligt då det gränsar till skogsbilvägar på ena eller båda sidor längs hela sträckan. Områdets enda strövstigar finns i anslutning till kvarnen och stampen. Både vägar, stigar och byggnader sköts av Orsa Besparingsskog.
Källa: Länsstyrelsen Gävleborg (2023.11.16). Beslut om bildande av Sandsjöåns naturreservat
Av Orsa Besparingsskogs
totala landareal om 78 533 ha är 6% (4 927 ha) formellt skyddat, bland annat som naturreservat.
Av den produktiva skogsmarken om 15 169 ha är ytterligare 17% (9 991 ha) frivilligt skyddat, till exempel särskilda naturvärden, lämnad hänsyn och framtida hänsyn.
Per Eriksson:
Orsa Besparingsskogs nya förvaltare Per Eriksson kommer från skogsvärlden, nu senast som konsult och VD. Han har lång erfarenhet inom skogsindustrin men har också erfarenhet från turismbranschen. Han ser fram emot att vara en del av en lokalt förankrad organisation med gedigen historia i bygdens utveckling.
Orsa Besparingsskog har en ny förvaltare – han heter Per Eriksson och kommer ursprungligen från småländska Hyltebruk. Nu bor han utanför Uppsala, i Krusenberg, tillsammans med sin fru och två snart 20-åriga döttrar.
Per är 57 år och utbildad jägmästare. Han har genom sitt yrkesliv haft olika roller med koppling till skogen. Han har bland annat varit produktionsledare och virkesköpare på Sydved AB, arbetat med teknik och metodutveckling inom drivning på Skogforsk och varit affärsansvarig inom fastighetsutveckling på Sveaskog. Han har också varit VD för ECSkog AB, som leder och utvecklar arbetet med certifiering av skogsentreprenörsföretag enligt PEFC-standarden. Nu senast har han tagit sig an konsultuppdrag men saknade gemenskapen som en anställning kan ge.
Per bor under veckodagarna i Orsa och har arbetat hos oss i två månader när denna intervju hålls. Han kommer att avsluta sina konsultuppdrag innan han kliver in på heltid hos oss på besparingen, vilket är en fördelning på 30 % konsultuppdrag och 70 % som förvaltare fram till och med maj, då han kliver in på heltid som förvaltare. Det han ser fram emot mest är att arbeta inom en liten organisation där beslut inte behöver tas via flera steg, såsom det kan se ut i större
organisationer. Orsa Besparingsskog har visionen att bli världens bästa skogliga förvaltning, vilket han ser som en spännande utmaning att ta sig an. Han ställer frågan ”Hur tar vi oss dit?” och pratar vidare om vår kärnverksamhet skogsbruket men också naturvården och fastighetsutveckling.
–Vi har ett stort fastighetsinnehav och för att bli världens bästa skogliga förvaltning behöver vi utvecklas. En del i varför jag sökte rollen var för att få vara med i utvecklingen av något som har stor potential, ett exempel är projektet om biokrediterna. Detta tror jag bara är en början för ett nytänkande inom skogsindustrin. Vi har också en del andra projekt på gång, till exempel en terminal vid vår bergtäkt Heros där man ska kunna lasta virke på järnvägen direkt, eller laddstationer för eldriven tung trafik. Det ska bli intressant att vara en del av det.
Per betonar att personalen är en viktig del i verksamheten.
–Det ska bli intressant att få vara med i deras utveckling, både som individer och som en grupp. Det är speciellt för små organisationer att roller kan kombineras och man på så sätt kan få en mer tillfredsställande roll, till exempel genom att vara ansvarig för två helt olika delar inom företaget. I
små organisationer blir individen sedd. I stora organisationer riskerar individen att enbart bli ”en bricka i spelet”. Oftast tycker jag också att det är en bra kontakt mellan alla i mindre organisationer.
Orsa Besparingsskog har, som bekant, en lång historia i bygden och är ett företag väl förankrat vilket Per har märkt under dessa två månader. Han ser fram emot att fortsätta arbeta för en organisation som är viktig för bygden.
På fritiden har Per fullt upp – familjen äger ett par stugor utöver sitt hus i Krusenberg. De har en stuga i Tandådalen och en skogsfastighet med torp mellan Hyltebruk och Halmstad. När de hade byggt klart huset i Krusenberg sa Per ”Aldrig mer!” men det blev inte långvarigt förrän nästa projekt var igång. När han inte besöker någon av stugorna är det jakt som är det stora intresset, samt skidåkning och friluftsliv.
”Det ska bli väldigt stimulerande att arbeta tillsammans med alla kompetenta medarbetare på Orsa Besparingsskog. Jag ser också fram emot att arbeta i en organisation som har en skogs- och fastighetsförvaltning i världsklass.
Möt nyanställda:
Anna har en gedigen erfarenhet, har arbetat i skogen sedan 14
års ålder och är nu Orsa Besparingsskogs nya skogsvårdsledare.
Hon är utbildad jägmästare och har dessutom tävlat på elitnivå i längdskidor.
Cecilia Forslund Cecilia Forslund
Anna är uppvuxen på en mindre skogsfastighet i Linsell, en by mellan Sveg och Hede i Härjedalen. Under uppväxten spenderade Anna, hennes föräldrar och syskon mycket tid med aktiviteter i skog och mark så som bärplockning, jakt och skoteråkning. Hon har också tävlat på elitnivå i längdskidåkning och varit en framgångsrik junior. Idag bor hon i Mora och är ensamstående med sina två barn, 11 och 12 år gamla.
Anna har sedan 2008 arbetat med skogsskötsel och verkat som controller inom ledningsgrupp på Stora Enso Skog. Innan dess gick hon naturvetenskaplig linje samt sommarjobbade i skogen med plantering. Anna berättar: –När tjänsten som skogsvårdsledare hos Orsa Besparingsskog dök upp kände jag att det var dags för ett miljöombyte. Jag ville lära känna nya människor och jag var nyfiken på konceptet besparingsskog. Det är intressant att arbeta för en organisation som skapar nytta och mervärden för samhällets invånare! Dessutom ville jag arbeta mer brett, i min tidigare roll arbetade jag väldigt smalt vilket det ofta kan bli i en större funktionsindelad organisation. Jag gillar mötet med andra människor och att samverka för att ta saker till nästa nivå – det känner jag att min roll verkligen ger mig idag.
Vad arbetar man med som skogsvårdsledare?
–Som skogsvårdsledare arbetar man primärt med skötsel av skogen efter avverkning. Skogsvårdsfunktionen ansvarar för skogen från hyggesfasen fram tills det är dags för ny skörd, eller från planta tills det är dags att göra en förstagallring. Anna fortsätter:
–Vi planerar åtgärder i skogen utifrån vårt beståndsregister, vi planerar till exempel var vi ska sätta vilken typ av planta, vi sköter upphandlingar med entreprenörer och vi utför kvalitetsuppföljningar. Kort sagt – planera, upphandla, följa upp.
Du har ett till ansvarsområde som IT-ansvarig över de skogliga systemen vi har. Kan du berätta lite om det? –Ja, min roll som IT-ansvarig innebär förvaltning och utveckling av våra skogliga system, de vi arbetar med dagligen. Jag samordnar och kallar samman för användarna samt sköter kommunikationen mot systemleverantören. Vi vill ligga i framkant med moderna IT-lösningar och ser till exempel just nu över möjligheten att i ökad utsträckning kunna använda drönare och AI för fjärranalyser, samt att testa en ny programvara som skapar en direktlänk mellan
maskin och kontor. Verktyg för att optimera plantmaterialsval i våra föryngringar med avseende på tillväxt och klimatanpassning är ett annat spännande verktyg som vi precis kommit igång med. Ett verktyg som kommer att göra stor nytta för att öka tillväxten på egen skog och som ger oss utökad möjlighet att möta efterfrågan hos plantskolans externa kunder.
För att kunna arbeta med det du gör, vad skulle man behöva tänka på då beträffande utbildning?
–Jag skulle säga att man behöver ta sig en funderare på vilken nivå man vill lägga sig på. Om man vill arbeta med forskning och utveckling, kanske det mer teoretiska, då skulle jag rekommendera att gå en jägmästarutbildning på universitet. Om man däremot skulle vilja arbeta mer i skogen, i den operativa driften, hade jag kanske valt att söka till en skogsmästarutbildning eller någon av de skogliga utbildningar som erbjuds på distans.
Anna tittar till plantorna från höstens plantering. De kommer med stigande marktemperatur börja utveckla sitt rotsystem och senare under försommaren skjuta skott. Många utmaningar väntar under plantans första tid och en tidig och bra start under våren är en stor fördel inför sommarens torrare perioder.
Bakgrund
När Orsa Jordägande Socknemän fick förfoganderätt över besparingsskogen år 1884 blev en av de första uppgifterna att bygga ut vägnätet på skogen. Fram till år 1900 hade man byggt 8,2 mil väg, bland annat från Noppikoski till Sandsjö. Efter hand blev denna del en genomfartsled från Orsa till Sveg.
I mars månad år 1949 hade skogsförvaltaren ingått med en framställan till länsstyrelsen i Gävleborgs län om att sträckan Noppikoski –Västbacka måtte intagas till allmänt underhåll. I sitt svar en månad senare hade länsstyrelsen avslagit nämnda ansökan med motiveringen att vägen i fråga om angelägenhetsgrad icke vore jämförbar med andra vägavsnitt.
Ett år senare, 1950, återkommer vägförvaltningen i Gävleborgs län med en förfrågan om upplåtelse av mark för ombyggnad av vägen
Noppikoski – Västbacka – Lillhamra, ävensom för upprättande av baracker för manskap och maskiner, dels från fångvårdsstyrelsen om upplåtelse av mark för en tid av tre år för en straffångeförläggning på besparingsskogens mark. Allmänningsstyrelsen beslutade att kostnadsfritt upplåta mark, dels för ny väg, dels för bostadsbaracker för fångvårdsstyrelsen, vars interner skulle arbeta åt vägförvaltningen. Efter upprustning skulle den nya vägen tas in under allmänt underhåll.
Flytten från Svarttjärn till Sandsjön Samtidigt som man planerade för en straffkoloni vid Sandsjön höll fångvårdsstyrelsen på att avveckla en straffkoloni vid Svarttjärn mellan Ingels och Bingsjö i Rättviks kommun. Denna koloni hade öppnats under andra världskriget för att gömma undan tyska desertörer. Efter freden år 1945 hemförlovades alla tyskar och lägret användes sedan av fångvårdsstyrelsen som arbetsläger. I oktober 1950 började man avveckla detta läger och i stort sett hela lägret med baracker och personal flyttades till Sandsjön på Orsa Finnmark.
Vilka var internerna?
Fångkolonin var inrättad för internering av straffångar, som skött sig väl vid sluten anstalt och nu skulle avtjäna senare delen av sitt straff på öppen anstalt, och för fångar som dömts till kortare straff för mindre allvarliga brott. I tre baracker kunde 36 interner förvaras. Vidare hade man
Matsal och förläggningsbarack för interner
Rune Dehlén Orsas bildarkiv10 reservplatser i köks- och matsalsbaracken. När fångkolonin var fullt utbyggd omfattade den 17 olika byggnader.
En genomgång av samtliga frigivningskort från år 1951 (153 interner) visar att medelåldern var 32,3 år och medelstrafftiden var 5,1 månader. Fångarna kom från de närbelägna fängelserna i Falun, Gävle och Härnösand. Det vanligaste brottet var rattfylleri (54/153) och rattfylleri i kombination med försvårande brottslighet som t.ex. vårdslöshet i trafik, våld mot tjänsteman och vållande till annans död. Övriga interner (24/153) var straffade för stöld varav 7 för grov stöld, 7 för misshandel, 3 för otukt med minderårig och 5 var vapenvägrare (Jehovas vittnen).
Under åren 1951 – 1960 gavs vid fångkolonin sammanlagt 118 975 vårddygn. Det ger en medelbeläggning 32,6 interner per år, men antalet varierade från år till år. Maximal beläggning en enskild dag inträffade i februari 1957, då 53 interner var inskrivna vid anstalten.
Det går envisa rykten om att vissa prominenta personer skulle ha suttit av straff vid kolonin för rattfylleri, det gäller bland andra en känd radio- och TVprofil. Vid genomgång av fångrullorna har inte någon sådan kändis påträffats, så man kan med säkerhet konstatera att det var vad man idag kallar ”fake news”.
Vilken typ av arbetsuppgifter utfördes?
Sommartid var man med som handräckning vid vägbygget mellan Noppikoski och Fågelsjö. Normalt arbetade de då i grupper om 5–10 man på olika vägavsnitt med en vaktkonstapel som arbetsledare.
Internerna transporterades ut till de olika vägavsnitten med lastbil, som hade en träkur på flaket utrustad med långbänk. Internerna vägrade att transporteras på detta sätt på vintern när temperaturen gick ner mot 35–40 minusgrader. Föreståndaren vädjade till Fångvårdsstyrelsen om att få
disponera en buss för transporterna. En Renaultbuss inköptes år 1953 och 1956 en Volvobuss. Vägförvaltningen hade egna maskiner, till exempel caterpillar och vägvält med egna förare.
Vintertid arbetade internerna med skogsarbete framförallt på Orsa Besparingsskog. Det var ett tungt arbete för ovana skogsarbetare i sträng vinterkyla under de snörika vintrarna på 1950talet. För att kunna ta sig fram i skogen behövdes skidor. Föreståndaren anhöll om att få låna skidor från I 13 i Falun. I november månad 1951 ankom 50 par skidor med stavar. En intern, som inte tidigare varit i skogen, menade efter sin första arbetsdag att han ”inte var skapad för skogsarbete eftersom det var så långt ner till roten på timmerträden”. Han fick återvända till sluten anstalt.
Vissa interner avdelades för inre tjänst vid kolonin. Det behövdes personal för att hugga ved och bära vatten. Det fanns också maskiner och bilar som behövde underhåll. Vapenvägrare fick ofta tjänstgöra som handräckning i köket.
För det arbete som internerna utförde, på vägen eller i skogen, utbetalades lön till fångvårdsstyrelsen enligt på orten gällande lönenivå. Internerna fick till början en arbetspremie av 2:75 kr/arbetsdag. Premien förvaltades av anstalten och kunde användas för underhåll av anhörig, inköp av premievaror som kaffe och för ekipering i anslutning till frigivning. Arbetsinsatserna ökade markant när arbetspremien så småningom blev ackordsbaserad.
År 1952 blev anstaltens bruttoinkomst från internernas arbete ca 160 000 kr och året därpå 190 000 kr. Under tiden 1951–1960 utfördes sammanlagt ca 66 000 dagsverken i yttre tjänst och ca 26 000 dagsverken i inre tjänst.
Vaktpersonal
Förutom föreståndare och överkonstapel fanns det ett flertal anställda vaktkonstaplar. Under fångkolonins årsperiod finns det i rullorna inte mindre än 37 namngivna
Vintertid anordnades skidtävlingar, skridskoåkning på Sandsjön, där även bandy spelades. En skivstång för styrketräning anskaffades. Ett kollektivt fiskekort från Orsa besparingsskog à 40 kr/år gav möjlighet till fiske, då även ett par ekor inköptes. Vid de större helgerna anordnades skämttävlingar och kabaréer tillsammans med personal och deras familjer. Valborg firades med kase och fyrverkeri på fotbollsplan. Ett år misslyckades föreståndaren vid tändningen så att hela fyrverkeriet brann av på marken till internernas stora förtjusning.
I januari 1953 lyckades föreståndare Östholm få Gösta ”Snoddas” Nordgren att direkt efter ett framträdande i Hamra besöka kolonin och medverka i en i all hast bejublad nattiné. Vid denna tid var Snoddas en av Sveriges mest efterfrågade artist. Pingstförsamlingen i Hamra och Frälsningsarméerna i Mora och Orsa höll sångaftnar. Ofta besöktes kolonin av ”Den sjungande Familjen” Hallstensson från Hamra, som bjöd på mycket uppskattad sång och musik. Den originella missionspastorn Ingrid Petterson från Los talade till internerna på ett språk som de förstod.
Kolonin hade från början ett eget bibliotek med 50 volymer. Senare tillkom möjligheten att låna böcker från ett ambulerande bibliotek. Flera interner bedrev korrespondensstudier vid Hermods.
Relation till bygden
Hur upplevde man i trakten att en fångvårdsanstalt fanns på plats? Visste man, att här fanns 30–50 män, dömda till olika långa fängelsestraff, några med grov kriminalitet i bagaget. I arkivmaterialet finns inte någon antydan om dåliga relationer till civilsamhället. Visst inträffade incidenter, men de var ganska få. Kolonins föreståndare lade sig till vinns om att så långt det var möjligt handla lokalt, vilket positivt bidrog till arbetstillfällen.
Under hela kolonins verksamhetstid förekom endast 21 rymningar. Flest rymningar skedde 1958 med hela nio stycken. Samtliga rymlingar infångades efter kort tid i frihet. De som rymt återfördes till den slutna anstalt de kom ifrån. De som rymde var i regel yngre interner med erfarenhet av tidigare fängelsestraff och ovana vid tungt kroppsarbete. En alvarlig olycka inträffade i september 1952. Man skulle lasta av en vält vid järnvägsstationen i Lillhamra. Välten var försedd med en tändkulemotor, vilket inte civilarbetaren från Tandsjöborg behärskade. En intern, från Älvängen, kom till platsen och antydde att han var förtrogen med motorn. Genom att fylla startlufttanken med syrgas istället för luft förorsakade man en explosion. En intern dog omedelbart på platsen och internen från Älvängen dog under transport till Svegs lasarett. Några övriga runt välten fick olika grad av brännskador.
Bild: Prästen Hambraeus leder kyrksångare från Orsa
Fångkolonins avveckling
Fångkolonin Sandsjön avvecklades den 30 juni 1961. Baracker flyttades till kolonierna Gustafsström, Skåltjärnshyttan och Romersnäs. Övriga byggnader såldes. Köks och matsalsbaracken hamnade i Sandsjö. Det enda hus som blev kvar på plats var föreståndarens bostad, som såldes till privatbostad. Man kan se rester efter husgrunder på området och nere vid Sundsjöån ligger rester efter en roddbåt, som kanske för 60 år sedan disponerades av internerna. Skogen har återerövrat internernas med möda anlagda fotbollsplan.
Olycksvälten på katastrofplatsen nära Lillhamra
Källor: Britt och Bengt Hahne 2017: Fångkolonin
Sandsjö, Orsa besparingsskogs arkiv & Intervju med Ingemar Larsson
Det finns många produkter som kommer från skogen - men alla är kanske inte lika uppenbara som andra. Här nedan finns ett litet urval om vilka produkter som används i vardagen.
Glasspinne: Oftast tillverkade av bok eftersom veden är hård, hållfast och rikfibrig och därmed inte bryts upp i stickor så lätt. Dessutom är det en fördel att bokträ är smaklöst och därför inte påverkar smakupplevelsen av glassen.
Wettextrasa: Pappersmassaprodukt som uppfunnits i Sverige. Består av cellulosa som förstärks med bomullsfibrer. Helt biologiskt nedbrytbar.
Tuggummi: Innehåller (oftast) sötningsmedlet Xylitol som är ett annat ord för björksocker. Sötningsmedel i tuggummi tillverkas främst av björk men kan även framställas med hjälp av bok och lönn.
Vanillinsocker: Vanillin är ett naturligt smak- och
doftämne som är det tydligaste i vaniljsmaken. Kan vara naturligt framställt men oftast är det artificiellt, men dock naturidentiskt, framställt för att det ska bli billigare. Kan tillverkas av olika råvaror, bland annat lignin från barrved (rutten granmassaved).
Blöja: Det absorberande materialet är gjort av trämassa, så kallad fluffmassa, med extra hög uppsugningsförmåga.
Tyg av viskos, lyocell, tencell och rayon: Kan tillverkas av träfiber/cellulosa.
Källa: https://skogeniskolan.se/wp-content/uploads/2023/01/produkterfranskogen2022-1.pdf?x49556 (2024.04.24)
Ta dig till fots upp på berget som brandtornet står på och njut av medhavd matsäck med en milsvid utsikt. Utforska det välbevarade brandtornet som byggdes 1889 och klättra uppför trappan till tornet för att se ännu längre.
1.
PILKALAMPINOPPI
Vandra genom Sandsjöåns naturreservat fram till kvarnen och stampen. 31 Augusti 2024 mellan 10-14 är det kvarnen och stampens dag, välkomna att höra stampens dånande läte genom skogen.
2.
På Finnberget kan du vid midsommar se en härlig blomsterprakt på täkten. En raststuga finns som alltid är öppen för besökare. På Finnberget fanns fast boende från 1820-talet och ungefär 100 år framåt.
3. FINNBERGET
Bland de uppgifter förbundet arbetat med under senare tid finns det en fråga jag särskilt skulle vilja understryka, nämligen Länsstyrelsen Norrbottens ihärdiga arbete med att försöka bilda reservat av allmänningars marker utan täckning för ekonomisk kompensation. Detta systemfel har skapat stora problem hos våra nordligt belägna medlemmar och några av dessa är mer drabbade än andra av det arbetssätt myndigheten använder sig av.
Länsstyrelsen Norrbotten har identifierat omkring 12 000 ha som skyddsvärd skog inom Jokkmokks Allmänning och detta utpekande berövar inte bara allmänningen från möjligheter att avverka planerade trakter, utan orsakar betydande svårigheter i form av tappad rådighet över planering av verksamhet och skapar frågetecken för framtida förvaltning. Sökandet efter nya reservat har nu gått så långt att Länsstyrelsen beslutat om interimistiska åtgärdsförbud i delar av de utpekade reservatsförslagen och detta förbud (som i praktiken är ett konkret beslag av mark) omöjliggör därmed en avverkning som planerats med Skogsstyrelsens goda minne. I området har alltså två inblandade myndigheter gjort helt
olika bedömningar av samma trakt: Skogsstyrelsen har godkänt avverkningen med goda vitsord om väl genomförd hänsynsplanering, medan Länsstyrelsen anser att alla typer av åtgärder i området utgör ett så stort hot mot värdefull natur att man beslagtar marken utan att ersätta allmänningen för detta tilltag.
Vad kan man då göra som markägare när interimistiska beslut tas för att förbjuda markägarens brukande av skogen?
I de fall då det beslutas om interimistiska åtgärdsförbud så erbjuds markägaren möjlighet att överklaga till regeringen, men detta överklagande måste inkomma (samt godkännas av den länsstyrelse som fattat beslutet som skall överklagas) inom tre veckor från att delgivningskvittot mottagits av markägaren. För förbundet och Jokkmokks styrelse var det en självklarhet att överklaga även om sannolikheten att få rätt är oviss. Så för tillfället ligger vår gemensamma överklagan på något kansli i vår huvudstad och väntar på beslut medan vi överväger nästkommande steg beroende på utgång av överklagan.
En ironisk detalj i detta sammanhang är att samma länsstyrelse i ett tidigare remissutlåtande påpekat sin oro över att slutavverkningsåldrar sjunker i länet och att man önskar se mer överhållning av skog för att på så sätt öka andelen äldre skog. Då allmänningarna är de enda större skogsägare som ägnar sig åt just denna form av överhållande förvaltning som myndigheten efterlyser, så borde ett rationellt resonemang leda till att de i stället uppmärksammas positivt för sin förvaltning och deras bidrag till högre andel äldre skogar i ett landskapsperspektiv. Men tyvärr fallerar logiken stort när resultatet i stället blir att den slutavverkningsmogna skogen pekas ut som blivande naturreservat och ersättningsfrågan lämnas vind för våg, osäker och obesvarad. Man kan vidare undra om skog som brukas med stöd av svensk lagstiftning och skogscertifieringsregler kan anses hysa naturvärden i en utsträckning som anges ligga till grund för interimistiska åtgärdsförbud och i en fjärran framtid blir föremål för spenderande av skattemedel.
En mer positiv nyhet som ni har säkert uppmärksammat är att regeringen beslutat tillsätta en ny skogsutredning. Det kanske ter sig lite komiskt att en ny utredning tillsätts innan regeringsuppdragen som föregående skogsutredning ledde fram till har avslutats. Anledning till den nya utredningen bottnar i svaga resultat från föregående skogsutredning och framför allt avsaknaden av en anpassning inför den systemomställning samhället står inför. Därför fokuserar den nya skogsutredningen på en framtida skogspolitik vilken skall främja ett långsiktigt hållbart skogsbruk, ökad skoglig tillväxt och en långsiktigt ökad tillgång till hållbar skoglig biomassa för att fullt ut kunna bidra till klimatomställningen. Med andra ord har fler ögon öppnats för att en grön omställning kräver råvara och energi från våra skogar, något som tidigare skogsutredning inte fokuserade tillräckligt på. Glädjande är att man denna gång tillsatt den skogliga veteranen Göran Örlander på posten som särskild utredare. Göran har en lång erfarenhet från såväl skoglig forskning som skogsbruk, vilket kommer väl till pass när man skall hantera så skiftande frågor som utredningen kommer omfatta.
Fiskodlingen i Noppikoski
Tyvärr har Dellenlax avslutat sitt arrende i vår fiskodling i förtid. Vi tackar Jukka och Dellenlax för denna sommar och önskar honom all lycka till i framtiden.
Vad händer nu?
Vi arbetar med att hitta en ny arrendator för fiskodlingen.
Förboka boken om Orsa Besparingsskogs moderna historia!
Som vi skrev om i föregående nummer av Jordägaren skriver Janne Bäckman en bok om Orsa Besparingsskogs moderna historia. Du kan nu förboka den hos oss!
Maila eller ring till oss för att säkra ditt exemplar, info@orsabesparingsskog.se eller 0250-55 26 00.
Sundsjön är en stuga belägen med sjön precis runt knuten. Ta dig ut med båt i sjön för att fiska eller basta i den vedeldade bastun med sjöutsikt.
Rum: 2 rum och kök
Sängplatser: 8+2
Detaljer: Gasolspis, batterilyse, braskamin, båt, grill och bastu. Inget vatten i stugan. Stugan är i övrigt fullt utrustad, medtag egna lakan och handdukar.
Pris: 2600 SEK/vecka, 550 SEK/dygn
Hyr stuga på skogen!
Orsa Besparingsskog har nio stugor för uthyrning, alla belägna i närheten eller precis intill vattendrag. Njut av bastu i de stugor som har det eller ta en fisketur, skogspromenad eller varför inte en cykeltur längs våra grusvägar?
Skanna QRkoden för att komma till stuguthyrningen på vår hemsida: Vassjödammen
VI SER BARA BRONS VÄGYTA, MEN DET ÄR VIKTIGT ATT . . .
BEHÖVS OFTA VID EXPERIMENT OKOKT
BANKEN
MONETÄR ÖVRE GRÄNS
FYLLER VI ALLA
BLOMMANDE BERÖM
KAN MAN FÖRSURADE SJÖAR
PRAKTIKKOMPLEMENT
HAR LOM FÖRE EU KAOLIN SÄLLSYNT N OM DALÄLVEN
MÅSTE BETALAS
BLÅS-
PLATS FÖR LUCHEN PÅ DELÄGARDAGEN
VANLIG NATURTYP DALARNA
GAMMAL SKATT ESTLAND PÅ NÄTET
LINDFORS FAR
SKOG PÅ
FÖR FISKE OCH LOGI I SAGONALLE
LÖVTRÄD NATRIUM
SOM EN KLYKA LITEN SAMLING
PLATS FÖR SKOGSSM DUNGAR
RIKTNING HÖR HIT
NEGERAR FÖRE DETTA HAR VARIT EN KVIST DE TÄCKER MARKEN 10 X 10 METER TRÄSLAG
VATTENDRAG
FÖRA UT PÅ MARKNADEN LUNDS UNIVERSITET VARJE DATOR HAR EN
Rättelse: Vinnare av teckningstävlingen i våren 2023’s nummer: Selma, 13 år. Stort grattis!
Höststämma 27 november 18.00
Anmälan sker senast den 26 november klockan 16.00 till Jordägarkontoret, 0250-55 26 00 eller via vår hemsida. Kungörelse kommer närmare.
Kom ihåg att skicka in dina bidragsansökningar i tid och med fullständiga uppgifter. Behöver du hjälp? Kontakta oss! 0250-55 26 00 eller info@orsabesparingsskog.se
GÖR MAN PÅ ÄLGPASSET ANDRA TONEN GUSTAV ADOLF
Konstruktör: Ulrika Ressar, Solflätan
Skogsförvaltare
INNEHÅLLER KOTTARNA GER INGEN RETUR
GAVELN
Per Eriksson 0250 - 55 26 01
Ekonomichef
Jenny Lassis 0250 - 55 26 02
Ekonomiassistent
Gunilla Källbäck 0250 - 55 26 04
Skogsskötselchef
Mats Karlsson 0250 - 55 26 37
Skogsvårdsledare
Anna Thunell 0250 - 55 26 38
Produktion och virke
Magnus Lewenhaupt 0250 - 55 26 03
Vägmästare
Följ oss i sociala medier! Skanna QR-koderna eller sök efter Orsa Besparingsskog på Facebook, Instagram eller LinkedIn.
Lisbeth ”Pippi” Gunnars 0250 - 55 26 34
Nyttjanderätter och markfrågor
Sara Myhrman 0251 - 59 74 74
Jakt och Fastighetsskötsel
Anders Frääs 0250 - 55 26 05
Kommunikation och IT
Cecilia Forslund 0250 - 55 26 17
Jordägarbidrag
Fredrik Eriksson 0250 - 55 26 39
Beredskap väg
0250 - 55 26 07
Tallheds Plantskola
Hans Enmalm 0250 - 55 26 11
Ordf. Allmänningsstyrelsen
Martin Moraeus 0250 - 55 26 26
Ordf. Jordägarnämnden
Tomas Hanser 070-26 85 807
E-postadresser: se hemsidan under kontakt eller skanna QR-koden:
Växel: 0250 - 55 26 00
Kung Gustafs Väg 7, Box 55, 794 21 Orsa www.orsabesparingsskog.se
Familjefiske i Oravalampi
Ore Hoar
Var med i utlottning av böcker och friluftssaker! Skicka in ditt korsord till: Orsa Besparingsskog att: Cecilia Forslund Box 55 794 21 Orsa
Eller ta en bild och maila till cecilia.forslund@orsabesparingsskog.se. Se till att bilden är läsbar.
SPORT SOM HAN UTÖVAR
BYGGS ÖVER MOTORVÄG
KLISTER
BOR PÅ BALKAN
IRRA OMKRIG
DEL AV SKOLÅRET
JÄKTET
GRAN OCH TALL DEN ÄR FYSISK STARK
DEN FÅR INTE MYCKET GJORT
AGNAS MED
ÄR INTE FLOCKDJUR
DEN TAR UPP NÄRINGEN UR JORDEN FLICKNAMN KALIUM
NACKHÅR PÅ HÄST
JANNE, SOM SKRIVER EN BOK OM ORSAS MODERNA HISTORIA STRÅLANDE ÄMNE
ÄR LJUSSTRÅLAR
HINDRAR BLODFLÖDE
BARNEN PÅ BILDEN TROR NOG ATT JÄRNA SÄTTS PÅ METKROK
HÖGST UPP PÅ GRAN
SE GLAD UT BILTUR KVÄVE
SPORTFISKESJÖ
TENNISMATCHDELEN
ANVÄNDER MANNEN PÅ BILDEN
KAN VARA BÅDE VIT OCH BRUN DIAMOND SÅNGERSKA
BEHÖVER MAN IBLAND MOBILEN
KALLAS CAROLINA KLÜFT YTTRADES
HUSGAS
LIGGER VADMALSSTAMPEN VID
DOPP
KATTDJUR
ANVÄNDS I EN AV TÄVLINGSGRENARNA
UPPDELAR TRÄDSTAMMAR I SORTIMENT BRINNA FÖR VATTENDRAG
MER ELAK LÄGGA TILL
ANVÄNDS I EN AV TÄVLINGSGRENARNA
BARRVÄXT
KLISTERREMSA
DUO
LJUS TID
FÖRE DETTA SÄLJER UT
VÄDERSTRECK SER ÖVER ANDRA
SOLFLÄTAN
YTMÅTT SÅDAN MANDEL FINNS
TVENNE ÄR OVANLIG VÄXT
Konstruktör: Ulrika Ressar, Solflätan