generalprogram
musik i s:t petri kyrka spelåret 2016/2017
»1«
Under ett år anlitas motsvarande 40 000 professionella sångare och instrumentalister till offentlig musikverksamhet och gudstjänster.
25 000 Varje år genomförs 25 000 musikgudstjänster och konserter för ca 2,5 miljoner människor.
»2«
112 000 6 200 112 000 personer sjunger i någon av Svenska kyrkans 6 200 körer. Foto: Cahrlotte Swidén
40 000
musik i s:t petri kyrka kompositioner. J. S. Bach har till och med kallats för den femte evangelisten.
svenska kyrkans bidrag till musikverksamheten i landet är betydande. Svenska kyrkan bidrar i genomsnitt med en tredjedel av samhällets konsertverksamhet. Musikverksamheten i Svenska kyrkan fungerar också som en plantskola för professionella musiker inom såväl kyrkomusiken som det offentliga musiklivet. Här värnas den konstnärliga kvalitén och utvecklingsarbetet. konsert eller gudstjänst? Musik har alltid varit en viktig del av kyrkans liv och har en given plats i alla gudstjänster. Genom kyrkomusiken erbjuds en värdefull mötesplats där människor kan uttrycka och tolka sina andliga och existentiella frågor. Gudstjänsten är människans försök till lovsång och förundran inför Livet och inför Gud, och förknippas aldrig med underhållning. Konserter däremot förknippas ofta med just underhållning. Att kyrkan varit konsertsal är inget nytt. Ända sedan kompositörens »jag« föddes under renässansen har kyrkan varit en plats för framförande av klassiska moderna verk – ofta till Guds ära.
en lovsång till gud Neurologer talar om »chill-effekten« (gåshud) och »thrills« när de försöker förklara hur musik kan framkalla känslor. Att låta sig beröras av musik är ett sätt att utsätta sig för vad det är att vara människa; att bli tilltalad i sin existens, i själen men också i anden. En sak tycks nämligen i alla tider förena alla människor och kulturer: övertygelsen att musiken och särskilt då sången skapar en förbindelse till högre makter. Från tidernas begynnelse har allt som lever och finns utrustats med denna gåva, skriver Martin Luther och fortsätter: Det finns ingenting i världen som inte ljuder eller låter! Därför kan man säga att allt musicerande är en lovsång till Gud, som skapar, befriar och ger liv.
I S:t Petri kyrka kallas alla »konserter« i kyrkorummet för musikgudstjänster. Kyrkorummet är det rum där det lyssnas och erfars. Det är också det rum där världen och livet tas på allvar, där kyrkklockorna tonar sedan århundraden.
Konserterna/musikgudstjänsterna i S:t Petri kyrkorum låter lyssnare, instrumentalister och sångare förena sig med hela vår ljudande skapelse i en lovsång som återger till Skaparen den gåva som vi som människor tagit emot!
musiken och evangeliet Musiken och evangeliet – det kristna budskapet om fred och frid – har alltid varit oupplösligt förbundna med varandra. För Martin Luther var musiken ett av den heliga Andens främsta medel. Bibelns ord har genom tiderna inspirerat många människor att ge uttryck för sina känslor i enastående musikaliska
Välkommen till att dela musikupplevelser i S:t Petri kyrka säsongen 2016/2017.
»3«
bachfestivalen
Musiken verkar vara den konstart som berör oss mest omedelbart och som också lättast framkallar lust och extas, skriver den nutida musikpsykologen Robert Jourdain. På 1500-talet kallade Martin Luther musiken för det mänskliga hjärtats »härskarinna«. Inget på jorden kan göra de ledsna glada, de glada ledsna och ge de förtvivlade mod så som musiken kan, hävdade reformatorn. I vår mänskliga existens skaver fyra känslolägen mot varandra: glädje och sorg i nuet samt hopp och förtvivlan riktade mot en oviss framtid.
oktober Ons 5 12.10 Tolvotie augusti
Fre 7 17.00 After Work Orgel
Ons 17 12.10 Tolvotie
Sön 9 18.00 Poulenc & Reger
Tor 18 20.00 Förklädd Gud
Ons 12 12.10 Tolvotie
Tis 23 18.00 Orgelrecital
Sön 16 18.00 Tjeckien möter Sverige
Ons 24 12.10 Tolvotie
Ons 19 12.10 Tolvotie
Ons 31 12.10 Tolvotie
Sön 23 18.00 Evensong Ons 26 12.10 Tolvotie
september
Sön 30 18.00 Mozarts Requiem
Fre 2 17.00 After Work Orgel
december
Ons 7 12.10 Tolvotie
november
Sön 4 18.00 Sacred Concert
Sön 11 18.00 Evensong
Ons 2 12.10 Tolvotie
Ons 7 12.10 Tolvotie
Ons 14 12.10 Tolvotie
Sön 6 18.00 Love Bach
Lör 10 14.00 Lördagslive
Fre 16 19.00 Carmina Burana
*
Ons 9 12.10 Tolvotie
Ons 14 12.10 Tolvotie
Lör 17 14.00 Carmina Burana
*
Fre 11 17.00 After Work Orgel
Lör 17 14.00 Bachs Juloratorium *
Sön 18 18.00 Jubilate
Ons 16 12.10 Tolvotie
Sön 18 18.00 En klassisk jul
Ons 21 12.10 Tolvotie
Sön 20 18.00 The Dove Descending
Tis 20 17.30 Bachs Juloratorium *
Fre 23 21.00 Kinderlieder
Ons 23 12.10 Tolvotie
Ons 21 12.10 Tolvotie
Sön 26 18.00 Reger
Sön 27 18.00 Orgelrecital
Mån 26 18.00 Julvesper
Ons 28 12.10 Tolvotie
Ons 30 12.10 Tolvotie
Ons 28 12.10 Nyårskonsert
* Annan lokal än S:t Petri kyrka
mars Ons 1 12.10 Tolvotie Fre 3 17.00 After Work Orgel Sön 5 18.00 Evensong Ons 8 12.10 Tolvotie Sön 12 18.00 Lukaspassionen Ons 15 12.10 Tolvotie Sön 19 18.00 Orgelrecital Fre 24 17.00 After Work Orgel BUFF Fre 24 21.00 Eric Ericsons Kammarkör
maj
Sön 26 18.00 Bach Johannespassionen
Fre 5 17.00 Operagala
Ons 29 12.10 Tolvotie januari Ons 4 12.10 Tolvotie Fre 6 18.00 Trettondagskonsert Ons 11 12.10 Tolvotie Ons 18 12.10 Tolvotie Sön 22 18.00 Orgelrecital Ons 25 12.10 Tolvotie
april Sön 2 18.00 Haderslev Domkirkes Pigekor Ons 5 12.10 Tolvotie Fre 7 17.00 After Work Orgel Sön 9 18.00 Bach H-mollmässan
Ons 3 12.10 Tolvotie Sön 7 18.00 Körkonsert Ons 10 12.10 Tolvotie Sön 14 18.00 Körkonsert Ons 17 12.10 Tolvotie Sön 21 18.00 Nu öppnar sommaren sin gröna dörr Ons 24 12.10 Tolvotie Sön 28 18.00 Orgelrecital Ons 30 12.10 Tolvotie
Mån 10 20.00 Abendmusik februari Ons 1 12.10 Tolvotie Fre 3 17.00 After Work Orgel Sön 5 18.00 Jacques Werup in Concert
Tis 11 20.00 Abendmusik Ons 12 12.10 Ich habe genug Ons 12 20.00 Bach Markuspassionen
juni Sön 4 18.00 Kammerchor Wilhelmshaven Tis 6 12.10 Nationaldagskonsert Ons 7 12.10 Tolvotie
Ons 8 12.10 Tolvotie
Fre 14 15.00 Bach vid gravläggningen
Sön 12 18.00 Evensong
Ons 19 12.10 Tolvotie
Ons 14 12.10 Tolvotie
Ons 15 12.10 Tolvotie
Sön 23 18.00 Evensong
Sön 18 18.00 Körkonsert
Ons 22 12.10 Tolvotie
Ons 26 12.10 Tolvotie
Ons 21 12.10 Tolvotie
Sön 11 18.00 Fjärilsdalen
kalender
Ons 22 12.10 Tolvotie
Foto: Gunnar Holmgren
malmö operas barnkör
Foto: Knut Koivisto
georg riedel
maria forsström
du vet väl?
Tolvotie
20 min lunchmusik varje onsdag året runt.
lidia wos
stina ekblad
Köp en baguette, ta en kaffe och koppla av under lunchen.
dan-olof stenlund
helene ranada matstoms
elin skorup Foto: Merlijn Doomernik
göteborgs symfoniska kör
jonas lundblad
jacob mühlrad
henning von schulman
sofie asplund
Foto: Malmö opera
lisa stinalarsson ekblad
daniel hällström
kör 10
Reger med Malmö Kammarkör
12
Poulenc & Reger
13
The Dove Descending
19
En klassisk jul
22
Trettondagskonsert
23
Jacques Werup in Concert
24
Lukaspassionen
26
Tjeckien möter Sverige i folkmusik
34
Haderslev Domkirkes Pigekor
34
Eric Ericsons Kammarkör
35
Nu öppnar sommaren sin gröna dörr
36
Fjärilsdalen
37
Evensong
49
kör & orkester
bachfestivalen Reformatorn Bach
28
Johannespassionen
29
H-mollmässan
30
Bach musikhistoriens gigant
31
Ich habe genug
31
Markuspassionen
32
Bachs samtliga orgelverk
45
Förklädd Gud
8
Mozarts Requiem
14
Love Bach!
18
Sacred Concert
20
gästspel
Lördagslive II med MSO
22
Malmö Chamber Music Festival
50
Bachs Juloratorium
21
Carmina Burana, Malmö live
51
Johannespassionen
29
H-mollmässan
30
s:t petri kyrka
Markuspassionen
32
Sjung i kör!
52
Singet dem Herrn
35
Kontakta oss
54
In English
55
orgel Nyårskonsert
23
jag och musiken
Nya toner i S:t Petri
40
Embla och Jonathan, körsångare
16
After Work Orgel
42
Britt Forsströmson, violinist
17
Orgelrecitaler
45
Claes Block, kyrkorådets ordförande
33
Bachs samtliga orgelverk
45
Rickard Söderberg, operasångare
38
innehåll
Jubilate!
nationalromantiken Nationalromantiken, efterdyningarna av den romantiska musikstil som föddes och odlades i Centraleuropa av så vitt skilda tonsättare som Mendelssohn, Schumann, Brahms och Wagner för att nämna några, fick vid förra sekelskiftet och en lång period in på 1900-talet nationella uppföljare. I norden representerades nationalromantiken
främst av Sibelius, Grieg, Nielsen, Stenhammar och Alfvén, i verk som ofta hade folkmusikaliska inslag. Till nationalromantiken räknas även Wilhelm Peterson-Berger, fruktad musikkritiker, som i sina legendariska recensioner hämningslöst gick till angrepp mot kollegornas verk vid offentliga konserter i Stockholm med
»8«
omnejd. Hans idylliska och melodiösa verk, vissa med associationer till den svenska sommaren, väcker många minnen hos de som hört och kanske också spelat hans populära pianosamling Frösöblomster i tre delar (1896-1914) där Intåg i sommarhagen och Sommarsång ingår som överkomliga stycken för en god amatörpianist.
torsdag 18 augusti kl 20.00 S:t Petri kyrka malmöfestivalen
Förklädd gud wilhelm peterson-berger (1867–1942) Intåg i sommarhagen (1914) orkesterarr: E. Åkerberg Sommarsång, opus 16 (1896) orkesterarr: C. F. Ringvall jean sibelius (1865–1957) Snöfrid, opus 29 (1899) lars-erik larsson (1908–1986) Förklädd Gud, opus 24 (1940)
Konsertens längd Cirka 70 minuter
ett älskat klassiskt verk Jean Sibelius verk Snöfrid, för kör och orkester, är inledningsvis stormande musik, långt ifrån vad titeln verkar utlova. Snöfrid är ett fornnordiskt kvinnonamn, bildat av orden snö och frid, där frid betyder skön eller älskad. Mitt i verket kommer plötsligt ett lugnt vackert parti där kören sjunger långa melodiska linjer till uttrycksfull romantisk harmonik. Därefter följer ett suggestivt recitationsparti till mättade, svaga och dunkla brassklanger. Kören tar åter vid och dynamiken växer fram till det pampiga tuttislutet. Lars-Erik Larssons nyromantiska svit Förklädd Gud med text av Hjalmar Gullberg har blivit ett av de mest
älskade svenska klassiska verken, ett repertoarverk som fått enorm spridning eftersom det är tillgängligt även för amatörkörer och amatörorkestrar. Det finns väl knappast någon svensk körsångare som inte kommit i kontakt med detta verk. Det skrevs från början för den svenska radiopubliken och uruppfördes i Sveriges Radio under den period då både Larsson och Gullberg var anställa där. De tio satserna balanseras variationsrikt i växlingen mellan recitation, körpartier och vokala soli. Gullbergs diktsamling Kärlek i tjugonde seklet (1933) ligger till grund för Förklädd Gud med motiv från grekisk mytologi med koppling till Apollon.
»9« »9«
kör & orkester
Medverkande Elin Skorup, sopran Martin Arpåker, baryton Stina Ekblad, recitatör Petri Sångare Medlemmar ur Malmö SymfoniOrkester Alexander Einarsson, dirigent
England har en fin körtradition och många engelska tonsättare har inspirerats att skriva vokalmusik. I Brittens »Jubilato Deo« från 1961 återkopplar tonsättaren till sitt körverk »Te Deum« från 1934, komponerat i en ljus och öppen stil. Verkets energifyllda partier varvas med ögonblick av stillhet och reflektion innan det praktfulla »Amen« förkunnar att verket nått sitt slut. »Rejoice
in the Lamb« är en festivalkantat till text av 1700-talspoeten Christopher Smart. Kantaten beställdes av kyrkoherden i St. Matthew’s Church i Northampton till kyrkans 50-årsjubileum och uruppfördes 1943. »A Hymn to the Virgin« är Brittens äldst bevarade kyrkomusikaliska verk och ett av hans första som han godkände för
»10«
publicering. Verket är komponerat för åttastämmig kör, fördelad på två separata körer. En genomgående idé är att den första kören sjunger en fras på engelska och den andra sjunger samma fras som ett eko, men på latin. I Alec Roths »Jubilate« förekommer också text på både latin och engelska. Verket beställdes till 2012 Festival at St Paul’s och uruppfördes i St Paul’s Cathedral i London.
Copyright: K Kaldowski
engelsk musik
söndag 18 september kl 18.00 S:t Petri kyrka
Jubilate! benjamin britten (1913–1976) Jubilate Deo in C (1961)
Medverkande Carl Adam Landström, orgel S:t Petri Motettkör med solister Martin Arpåker, dirigent
benjamin britten Rejoice in the Lamb (1943)
Konsertens längd Cirka 55 minuter
benjamin britten A Hymn to the Virgin (1930)
kör
alec roth (1948) Jubilate (2012) samt musik av todd, chilcott och dove
benjamin britten När Britten fick sitt internationella genombrott hyllades han som det största kompositionsgeniet i engelsk musikhistoria sedan Purcell. Stora ord med tanke på att England också kan stoltsera med Frank Bridge, William Walton, Vaughan Williams, Edward Elgar med flera. Men Brittens verklista imponerar. Han har komponerat många verk för röst, säkert inspirerad av sin livskamrat tenoren Peter Pears. Brittens operor Peter Grimes (1944–1945), Billy Budd (1951), The turn of the Screw (1954), A Midsummer Night’s Dream (1960) och Death in Venice (1973) har rönt stora framgångar liksom det massiva kör- och orkesterverket War Requiem (1961) vid sidan av symfonier, solokonserter och kammarmusik.
Brittens föräldrar engagerade Frank Bridge för att ta hand om sonens tidiga musikaliska utbildning, något som Britten senare tackade för genom sitt opus 10, Variations on a Theme by Frank Bridge. Brittens studier fortsatte på Royal College of Music i London 1930–1933 innan han fick jobb som filmmusiktonsättare. Under andra världskriget flydde Britten Europa för usa och Canada men återvände vid krigets slut med en kompositionsbeställning från Serge Koussevitskij i bagaget. Britten och Pears hängivna samarbete hade bland annat Aldeburgh Festival som bas.
»11«
söndag 26 september kl 18.00 S:t Petri kyrka
Reger med Malmö Kammarkör max reger (1873–1916) Mein Odem ist schwach, opus 110:1 (1909) Improvisation ur Sonat nr 2 i d-moll op. 60 ur Geistliche Gesänge, opus 138 (1914) Unser lieben Frauen Traum Nachtlied Das Agnus Dei Invokation ur Sonat nr 2 i d-moll op. 60 O Tod, wie bitter bist du, opus 110:3 (1912)
Medverkande Jonas Lundblad, orgel Malmö Kammarkör Dan-Olof Stenlund, dirigent Konsertens längd Cirka 65 minuter
reger och körmusiken Alltför sällan ser man Regers musik i konsertprogrammen trots hans digra produktion. Hans verk är mättade, ofta med religiösa kopplingar, ambitiösa, komplexa och genomarbetade. Reger blev bara 43 år men hann vinna stor respekt som dirigent, organist, pianist, ackompanjatör och inte minst tonsättare. Ur Regers andliga sånger opus 110 framförs den första och sista motetten. Den första är inledningsvis förtätad i stämväven och utmanar sångarna med sina små kromatiska intervall och tvära mediantiska harmonikväxlingar, allt mycket typiskt för Regers mättade satsteknik. Man förnimmer Bachs andliga närvaro i musiken, och i första satsens fugerade parti återkopplar den ständigt närvarande kontrapunktiken också till barockens idiom. Koralpartierna bryter av som undersköna skogsgläntor och bildar en effektiv kontrast till de mer
dramatiska partierna. Den tredje motetten med sina expressiva linjer och långsamma stegringar bygger upp spänningen mot några få uttrycksfulla kulminationer för att sedan åter lägga sig till max reger ro och sakta dö ut. De tre andliga sångerna, opus 138, representerar ett mer traditionellt tonspråk med sina klara vackra a cappella-satser. Men kromatiken är trots allt närvarande, speciellt i den utsökt uttrycksfulla Nachtlied. I Unser lieben Frauen Traum är körsatsen ren och glasklar och den korta Das Angus Dei har nästan viskaraktär i sin charmfulla enkelhet.
»12«
söndag 9 oktober kl 18.00 S:t Petri kyrka
Poulenc & Reger francis poulenc (1899–1963) Messe en Sol Majeur (1937)
Medverkande Jonas Lundblad, orgel Petri Sångare Alexander Einarsson, dirigent
johann sebastian bach (1685–1750) Schmücke dich, o liebe Seele BWV 654
Konsertens längd Cirka 65 minuter
kör
max reger (1873–1916) Der 100. Psalm i D-dur, opus 106 (1908–1909)
mässkomponerande Musikhistorien ger många exempel på tonsättargrupperingar. Poulenc tillhörde »Les Six«, en grupp franska tonsättare som vände sig mot den tunga tyska romantiken, främst representerad av Richard Wagner och Richard Strauss, men överraskande nog även mot landsmannen Claude Debussy och hans »svulstiga« orkestreringskonst. Poulenc var i unga år påverkad av Maurice Ravel och Igor Stravinskij. Det var en spännande musikalisk miljö för den unge Poulenc att ta del av. Poulencs musik hade också tydliga inslag av schlager och jazz, vilket kanske var anledningen till hans oförtjänta rykte som glättig tonsättare. Poulencs mässa i G-dur föregicks av studier för den tidens stora franska musikpersonlighet och pedagog, Nadia Boulanger. Monteverdis motetter var utgångspunkten för dessa studier eftersom Poulenc ville rentvå sitt rykte som »oseriös och glättig« tonsättare. Verket, som är tillägnat Poulencs far, tillkom under en personlig kris som utlöstes efter beskedet att en nära vän till Poulenc omkommit i en bilolycka, något som föranledde Poulenc att återvända till katolicismen som han var djupt påverkad av i sin ungdom. Mässans satser följer den latinska ordningen
förutom att Credo saknas. Annars återfinns i tur och ordning Kyrie, Gloria, Sanctus, Benedictus och Agnus Dei. Regers fyrsatsiga körverk, här i version för kör och orgel av Francois Callebout, komponerades till Martin Luthers översättning till 350-årsjubiléet av Jenauniversitet i Tyskland. Reger hyllades efter uruppförandet genom att väljas till hedersdoktor. Verket genomsyras av kontrapunktik och kromatik vilket föranledde Paul Hindemith att ge sig på en revidering för att »...försöka moderera Regers okontrollerade uppfinning«.
»13«
francis poulenc
minnesmusik Mozart komponerade flera verk till minnet av personer som gått bort. Till dessa räknas förstås även hans Requiem, som genom ödets ironi fått en speciell symbolik eftersom han bokstavligen skrev det på dödsbädden. Via ett ombud fick Mozart en beställning av Greve von Walsegg vars hustru gått bort i februari 1791. Mozart, som ofta var i ekonomiska trångmål, accepterade
beställningen och påbörjade ett arbete som han aldrig skulle komma att avsluta. Efter Mozarts död arrangerade hans änka, Constanze, så att verket med hjälp av vänner och elever till Mozart kunde fullbordas utifrån hans intentioner och skisser. Det blev till slut eleven Franz Xaver Süssmayer som fick uppdraget att fullborda verket. Dock har Süssmayers version kritiserats som missledande
»14«
även om det är denna version som blivit den vedertagna. Greve von Walsegg fick partituret till sin beställning inom 100 dagar efter Mozarts död varpå von Walsegg försökte sprida ryktet om att det var han själv som komponerat verket! Även Maurerische Trauermusik är ett verk skrivet till minnet av en bortgången person och uttrycker en liknande sorgsen stämning.
söndag 30 oktober kl 18.00 S:t Petri kyrka
Mozarts Requiem wolfgang amadeus mozart (1756–1791) Maurerische Trauermusik i c-moll, K 477 (1785) wolfgang amadeus mozart Requiem, K 626 (1791)
Konsertens längd Cirka 60 minuter
det unga geniets hektiska barndom Det är ett av musikhistoriens stora under att Mozart hann komponera så otroligt många verk på absolut toppnivå trots att han endast blev 35 år gammal. Kanske brände han sitt ljus i båda ändar. Han behövde 3-4 dagar för att komponera en symfoni på över 30 minuter. Man har inte hittat många skisser efter honom, med undantag för symfoni nr. 41, Jupitersymfonin. Fugan i slutsatsen hanterar många olika teman som flätas in i varandra, kombineras och bygger mönster efter olika instruments insatser på ett sätt som är djupt fängslande. Att då använda skissblocket (för första gången?) är ingen skam ens för Mozart. Trots, eller kanske på grund av, den genistämpel som, av omvärlden, sattes på
Mozart i mycket unga år, producerade han ständigt nya och varierade kompositioner för en rad olika instrumentkombinationer. Mozarts far, Leopold, såg i den unge Wolfgang Amadeus och hans syster Nannerl, ett framgångsrecept för berömmelse och ekonomisk förtjänst som han satte i system på gott och ont. Mozarts barndomsår kantades av turnéer, konserter, uppvisningar, improvisationer för kungligheter, komponerande och ständigt nya platser och man kan fråga sig hur hans utveckling och liv hade tett sig om han fått den betydligt lugnare barndom som två andra unga genier, Felix Mendelssohn och hans syster Fanny, åtnjöt ca 60 år senare.
»15« »15«
kör & orkester
Medverkande Sofie Asplund, sopran Helene Ranada Matstoms, alt Rickard Söderberg, tenor Henning von Schulman, bas Göteborgs Symfoniska kör Musiker ur Malmö SymfoniOrkester Alexander Einarsson, dirigent
körsång – en mäktig skapelse Embla Grandin och Jonathan Lind sjunger i två av S:t Petri kyrkas körer. Embla går tredje året på Malmö Latin, inriktning arrangering/komposition. Hon började sjunga i SPUK när hon var 14 år och har nu varit med i fyra år. Jonathan är 24 år och älskar allt som har med kultur att göra. Sjunger i Petri Sångare och ser det som ett unikt forum, folk i alla åldrar umgås och har det roligt tillsammans.
för en ovan konsertbesökare – vad är det viktigaste att tänka på vid det första besöket? Embla: Tja, vara på plats i tid och kissa innan konserten. Jag tar alltid med mig en bok om det skulle visa sig vara ett riktigt långt program. Jonathan: Stäng av mobilen och glöm omvärlden. Blunda och bara lyssna. vad är ditt första musikminnet?
varför sjunger du i kör? Embla: Det är ju roligt! Jag tycker verkligen om musiken man kan få till med en kör, det är ett väldigt nyanserat instrument som man kan bilda alla möjliga känslor och intryck med. Jonathan: Jag gillar verkligen umgänget i Petri Sångare, man får nya vänner i så många olika åldrar.
Embla: Mitt första musikminne där jag musicerade är från när jag som 6-7-åring sjöng med några andra barn i kyrkan i Smyge under Smyge spelmansstämma. Tror det var Hönsafötter gulerötter. Jonathan: Jag har ett par som står ut. La Bohéme på Opera Bastille i Paris för två år sedan. Nykär och glad som jag var gjorde att jag förstod musiken och librettot på ett helt annat sätt. Ett annat var när Petri Sångare tillsammans med delar av MSO framförde MacMillans Seven Last Words From The Cross. Det var en närmre religiös och utomvärldlig upplevelse.
embla grandin
vad betyder musik för dig? Jonathan: Musik betyder allt för mig. Efter en jobbig dag finns det inget bättre än att få sätta på favomusiken för att glömma bort allt. jonathan lind
vilket musikstycke önskar du att du hade skrivit? Embla: Shall I compare thee tonsatt av Nils Lindberg eller Malagueña av Rautavaara.
vad blir din signaturmelodi under spelåret 2016-2017? Embla: Pulchra es tu Maria av Andrew Smith Jonathan: En sång från Adeles senaste album; All I Ask. Tonartshöjningen är mumma!
Jonathan: Wagners Liebestod – kroppen fylls av känslor och det känns som om man ska explodera.
»16«
musik är vägen till fred
Musik behövs för att möta nya människor, den öppnar dörrar. Och musik har makt att förändra människor. Jag tycker den skulle användas mycket oftare och på flera sätt. Tänk bara vad musiken skulle göra för att integrera människor i samhället. ditt bästa musikminne? Det är två konserter jag aldrig kommer att glömma. Det första var för drygt 20 år sedan, en konsert där Montserrat Caballé var solist. Det var så mycket glädje, engagemang och så stark publikkontakt! Det andra var från 2016, en konsert med Nikolaj Znaider, violinist från Danmark. En mäktig upplevelse även det. vilket musikstycke hade du önskat du skrivit? En av Mozarts violinkonserter.
ett liv i musikens tecken kan även innehålla ett fiskespö – fiske och jogging är också en stor del av britts liv.
MSOs öppningskonsert. Den blir med vår chefdirigent Marc Soustrot och Petri Sångare i september. Den kommer att bli något alldeles extra. Just nu är Malmö Live ett av Europas bästa konserthus, det ska man naturligtvis nyttja. för en ovan konsertbesökare – vad är det viktigaste att tänka på vid det första besöket? Repertoaren är naturligtvis det viktigaste men också framförandet, att det är välrepeterat och att det finns ett engagemang i orkestern som syns. Ett bra tips är att få något rekommenderat. Det får inte vara för tungt utan lättlyssnat, annars blir det ingen upplevelse. Du måste få en chans att bli gripen av musiken, att få känna glädje i musiken.
jag och musiken
vad är enligt dig meningen med musik?
vad ska jag inte missa under årets musikutbud?
Förklädd Gud är en konsert jag skulle ta med en nybörjare på, den spelas i S:t Petri i augusti. Likaså nyårskonserten med MSO på Malmö Live. vad blir din signaturmelodi under spelåret 2016/2017? Det valet är lätt, det finns bara en: Lill Lindfors Musik ska byggas utav glädje. Den säger allt. Texten är skriven av Björn Barlach och Åke Cato, och musiken av Lill Lindfors.
»17«
Foto: Kristina Strand Larsson
Möt Britt Forsströmson, violinist i Malmö SymfoniOrkester på Malmö Live och gästviolinist i S:t Petri kyrka under flera år. För Britt är musiken allt – hon spelar för brödfödan, har musik som hobby och är engagerad i olika organisationer där musiken står i centrum. Helt enkelt, hon lever ett liv i musik.
söndag 6 november kl 18.00 S:t Petri kyrka
Love Bach! johann sebastian bach (1685–1750) Mässa i g-moll, BWV 235 (1738–1739) johann sebastian bach Aus der Tiefen rufe ich, Herr, zu dir, BWV 135 (1707–1708) O Jesu Christ, meins Lebens Licht, BWV 118 (1736–1737) Jesus bleibet meine Freude, BWV 147 (1723) Air ur orkestersvit nr. 3 i D-dur, BWV 1068 (1731)
Medverkande Daniel Carlsson, countertenor Martin Vanberg, tenor Florian Plock, bas S:t Petri Motettkör & barockorkester Martin Arpåker, dirigent
kör & orkester
Konsertens längd Cirka 75 min
mässor, kantater, sviter Mässan i g-moll är en av de fyra Luteranmässorna, eller »små« mässorna som Bach komponerade. Benämningen har att göra med att dessa fyra mässor inte inkluderar de vanliga mässatserna utan begränsar sig till Kyrie och Gloria. Bach har här lånat musikaliskt material från sina kantater. Aus der Tiefen rufe ich, Herr, zu dir är en kyrkokantat, en av Bachs äldsta i genren, beställd av en av kyrkorna i Mühlhausen, där han var anställd runt 1707. Texten är baserad på Martin Luthers tyska version av psalm 130.
O Jesu Christ, meins Lebens Licht är en sakral motett men benämns som en begravningskantat. I kantaten Herz und Mund und Tat und Leben ingår som sats nr 10 den så ofta framförda Jesu bleibet meine Freude, ett verk man ofta hör på bröllop eller vid jul- och påskhögtiden. Och så slutligen ännu ett verk som tagits ur sitt sammanhang och framförts separat, Air, den första satsen av fem, efter uvertyren, i orkestersvit nr 3. Verket benämns ofta Air på g-strängen och är ett av Bachs mest kända verk.
»18«
söndag 20 november kl 18.00 S:t Petri kyrka
The Dove Descending vaclovas augustinas (1959) Lux aeterna (2004)
Medverkande Petri Sångare & solister Stråkensemble Alexander Einarsson, dirigent
jacob mühlrad (1991) Skall aldrig mer finnas (2016), uruppförande igor stravinskij (1882–1971) The Dove Descending Breaks the Air, opus (1962)
Konsertens längd Cirka 60 minuter
kör
gavin bryars (1943) Cadman Requiem (1989)
verk från vår tid Tonsättare från Litauen, Sverige, Ryssland och Storbritannien trängs om utrymmet i denna konsert. En brokig fyrklöver med kärleken till körsång gemensamt. Augustinas Lux aeterna inleds unisont för att så småningom växa ut i vackra diatoniska klanger, som ackompanjerar den latinska texten. Verket prisades som bästa körverk i en tävling anordnad av Lithuanian Composer’s Union 2004. Den unge och omtalade Mühlrad får här sitt uruppförande. Trots sina unga år är han en efterfrågad tonsättare och har redan haft samarbeten med Kungl. Operan, Radiokören, Kungliga Filharmonikerna och Sveriges Radios Symfoniorkester. Texten i Mühlrads verk är hämtad ur Uppenbarelseboken 20:11–21:5. Tonsättaren har utgått från en enda mening när han komponerat verket: »Döden skall inte finnas mer, och
ingen sorg och ingen klagan och ingen smärta skall finnas mer« . Verket är en reflektion kring önskan om en tillvaro utan död, sorg, klagan och smärta. Stycket undersöker och pendlar mellan dessa ord och de tillstånd som följer. The Dove Descending Breaks the Air är ett sent verk av Stravinskij, komponerat och uruppfört 1962 till text av T. S. Eliot som var nära vän till tonsättaren. Eliots text återfinns i fjärde delen av hans Little Gidding. Bryars beskrivs som post-minimalist, som i sina berörande verk blandar klassisk musik med jazz och nutid. Bryars femsatsiga Cadman Requiem är ett omfattande verk på 27 minuter till minnet av en vän. Endast Kyrie- och Agnus Dei-texterna återfinns i rekviet. Övriga texter är mer fritt hållna.
»19«
söndag 4 december kl 18.00 S:t Petri kyrka
Sacred Concert duke ellington (1899-1974) Sacred Concert (tidigt 1960-tal) Høybye/Pedersen-versionen (1986)
Medverkande Mia Hjort, solist Carl Adam Landström, piano Bobbe Big Band S:t Petri Ungdomskör Alexander Einarsson, dirigent
the duke och sacred concert
Konsertens längd Cirka 65 minuter
Få, om ens någon, har väl inom jazzmusiken nått sådan ikonstatus som Duke Ellington trots storheter som Count Basie, Ella Fitzgerald och Louis Armstrong. Ellington var kompositör med många jazz-standards på sin verklista, arrangör, pianist och bandledare som höll ihop och ledde sitt band i nästan 50 år! Hans musik förekommer på en lång rad inspelningar och hans egna inspelningar med storbandet slår alla rekord. I mitten av 1960-talet fick Ellington erbjudandet att komponera musik för en serie konserter i de stora kyrkorna i USA. Han tackade ja och visade vid denna tid ett allt större intresse för den sakrala musiken, vilket kanske hängde ihop med att hans nära vän och medkompositör, Billy Strayhorn, hade blivit allvarligt sjuk och dog strax efter uruppförandet av den första av tre Sacred Concerts. Anledningen till att han komponerade tre olika var säkert att han ville variera konserterna under turnén. Musiken var en blandning av gammalt och nytt. Under åren 1966–1974 turnerade Ellington med sin orkester i USA och Europa med flera olika vokalister och i samarbete med lokala körer. En av vokalisterna var Alice Babs som gjorde en rad briljanta konserter tillsammans med Ellington. Ordningsföljden på musiken var inte huggen i sten och ofta bestämdes inte programmet förrän konsertdagen. Verket har omarrangerats och utgivits i flera versioner. De tio sångerna vid dagens konsert är Praise God, Heaven, Freedom-Suite, The Shepherd, The Majesty of God, Come Sunday, David danced before the Lord, Almighty God, T.G.T.T och Praise God and Dance – Finale.
»20«
lördag 17 december kl 14.00 Gröna Hallen Malmö Centralstation tisdag 20 december kl 17.30 Glashallen Malmö Centralstation (kortversion)
Bachs Juloratorium johann sebastian bach (1685–1750) Juloratorium del 1-3, BWV 248 (1734)
Konsertens längd Cirka 75 minuter
juloratorium Bach komponerade sitt juloratorium i sex olika delar – kantater – för att dessa skulle kunna framföras vid lika många högtidliga tillfällen mellan 25 december och 6 januari 1734–1735 i Leipzig. Var och en av delarna bildar en fristående musikalisk helhet, som återger en separat del av juloratoriets text. Varje kantat har sin orkestrering. I den tredje återkommer trumpeter och pukor från den första kantaten och så även i den sjätte och sista, vilket ger verket en kontrasterande form.
Antingen framförs de tre första kantaterna eller alla sex vid samma konsert. Tre av Bachs tidigare kantater, BWV 213-215, ligger till grund för hela juloratoriet men forskare har funnit att även Bachs förlorade Markuspassion har genererat tematiskt material. Det är svårt att peka ut konstnärliga höjdpunkter i en så högtstående produktion som Bachs men juloratoriet med sitt glädjebudskap och jubel för att fira Jesu födelse, torde vara ett av de främsta verken i hans produktion, inte minst med tanke på durationen.
»21« »21«
kör & orkester kör
Medverkande Karin Öjehagen, sopran Maria Forsström, alt Martin Vanberg, tenor Daniel Hällström, bas Petri Sångare & orkester Alexander Einarsson, dirigent
lördag 10 december kl 14.00 S:t Petri kyrka
Lördagslive II med MSO bach Brandenburgkonsert nr 3 Orkestervit nr 2 Brandenburgkonsert nr 2
Medverkande Malmö SymfoniOrkester Marc Soustrot, dirigent
söndag 18 december kl 18.00 S:t Petri kyrka
En klassisk jul Klassiska jultoner i musik av Hansen, Nielsen, Rathbone, Cederberg, Orreteg och Lauridsen.
Medverkande S:t Petri Gosskör S:t Petri Motettkör Instrumentalensemble Carl Adam Landström, baryton och orgel Martin Arpåker, dirigent
»22«
onsdag 28 december 12.10 S:t Petri kyrka
Nyårskonsert Färgsprakande klassiker ur Nyårskonserten från Wien. Ur programmet:
Medverkande Carl Adam Landström, orgel
johann strauss den äldre (1804–1849) Radetzkymarsch, op. 228
kör / kör & orkester
johann strauss den yngre (1825-1899) An der schönen blauen Donau, opus 314
fredag 6 januari kl 18.00 S:t Petri kyrka
Trettondagskonsert Traditionsenligt följer Petri Sångare stjärnan och ger konsert på trettondag jul. Musik av bland annat Lauridsen, Sventelius, Distler, Olsson och Widén
Medverkande Carl Adam Landström, orgel Petri Sångare Alexander Einarsson, dirigent
»23«
Foto: Adam Haglund
mestadels ohört En plats för det oväntade, det icke hörda. Två och ett halvt uruppförande väntar vid denna konsert. Emmy Lindström beskriver sitt verk: »Den sista långa vintern tar oss med på en resa ut i vinternatten. Trots kylan finns där en mänsklig värme som går som en röd tråd genom musiken. Blir vi ensamma eller blir vi fria, när mörkret och kölden biter sig fast i tillvaron? ’Den sista långa vintern’ är ett musikaliskt poem med klanger sprungna ur människans inre väsen. Tonerna bär fram Jacques Werups text, som öppnar fönster till andra världar.
»24«
Alexander Einarsson tecknar sin bild av sitt verk: »’Ensamhetens röst är en körsång’ är en samling miniatyrer för kör a cappella. Texterna är hämtade ur Werups diktsvit ’Tiden i Malmö, på jorden’, och är korta tankekorn som reflekterar kring vår vandring på jorden, sökandet efter tillvarons innersta mening. På samma gång djupt innerlig och barnsligt naiv. Såsom livet i sig självt.« Mot dessa två uruppföranden ställs en nyinstrumentering av Ulrika Emanuelssons Sånger för dem vi förlorat och ett lite äldre verk av Karin Rehnqvist, Musik till den sovande.
söndag 5 februari kl 18.00 S:t Petri kyrka
Jacques Werup in Concert karin rehnqvist (1957) Musik till den sovande (1998) alexander einarsson (1978) Ensamhetens röst är en körsång – fem miniatyrer för kör a cappella (2016), uruppförande ulrika emanuelsson (1965) Sånger för dem vi förlorat (2016) Uruppförande av kammarmusikversion
Medverkande Jacques Werup, uppläsning Ann-Margreth Nyberg, sopran Martin Vanberg, tenor Instrumentalister Petri Sångare Alexander Einarsson, dirigent Konsertens längd Cirka 60 minuter
fyra tonsättare Emanuelssons verk, ursprungligen komponerat för solister, kör och orkester – Ett skånskt rekviem! – är inspirerat av Werups texter. Emanuelsson beskriver dikterna som underbart ödsliga, men ändå varma, fulla av den djupa insikten om livets ändlighet, men ändå gäckande. Orden har målat musiken. Slutet kan bara sägas om och om igen: »Jag har varit med om dig. Jag kan aldrig förlora dig« . Även i det fjärde verket står Werup som självutlämnande och inspirerad poet. Rehnqvists verk komponerades till nyinvigningen av Musikaliska Akademiens stora sal. Hon säger: »Mitt i julruschen drabbade mig en dikt om frid – oändlig frid. Den pockade på att bli tonsatt.« Einarsson är motorn bakom och dirigenten i årets enastående ambitiösa konsertprogram där de flesta av Bachs stora verk är representerade. En kulturgärning som inger respekt!
Emanuelsson står för en annan kulturgärning i Lund där hon framgångsrikt leder arbetet med den prisbelönta Carolinae Damkör. Hon är en flitigt anlitad körsångerska i bland annat Lunds Vokalensemble och Petri Sångare. Hennes kompositioner, ofta med kör, är flerfaldigt prisbelönta i New York och Boston. Lindström, med dubbla studier i komposition och violinspel vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, arbetar på en klarinettkonsert för Emil Jonasson med fyra svenska beställande orkestrar. Hennes musik har uppmärksammats internationellt både i Concertgebouw och Musikverein. Rehnqvist är kompositionsprofessor vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm och är en av Sveriges ledande tonsättare med internationella framgångar under många år. I hennes verk sätts det vokala och det folkmusikaliska ofta i centrum.
»25«
kör
emmy lindström (1984) Den sista långa vintern (2016), uruppförande
lukaspassionen Verket beställdes av Sensus i samarbete med 14 svenska körer och församlingar och våren 2012 fick det sina 14 första framföranden. Uruppförandet den 31 mars skedde på fyra ställen med körer från Alingsås, Jönköping, Själevad och Uppsala. Sedan dess har Lukaspassionen sammantaget framförts ca 50 gånger och nu planeras en översättning till tyska
för verkets internationella spridning. Lisa Larsson har framfört flera verk av Rolf Martinsson tillsammans med orkestrar som Tonhalle-Orchester Zürich, Philharmonia Orchestra i Royal Festival Hall i London, Netherlands Philharmonic och Chamber Orchestra i Concertgebouw i Amsterdam, Helsingfors Filharmoniker, Kungliga Filharmonikerna i Stockholm, Göteborgs
»26«
Symfoniker, Malmö SymfoniOrkester, Norrköpings Symfoniorkester, Svenska Kammarorkestern och Scottish Chamber Orchestra. Lukaspassionen skrevs från början för mezzosopran men vid dagens konsert får vi höra den höga versionen for sopran som Martinsson utarbetat i samråd med solisten Lisa Larsson.
söndag 12 mars kl 18.00 S:t Petri kyrka
Lukaspassionen rolf martinsson (1956) Lukaspassionen, opus 92 (2012)
Medverkande Lisa Larsson, sopran Jonas Samuelsson, baryton S:t Petri Ungdomskör Petri Sångare Instrumentalensemble Alexander Einarsson, dirigent
kör
Konsertens längd Cirka 90 minuter
verkets tillkomst Lukaspassionen är den mest detaljerade kompositionsbeställning jag någonsin fått och inte minst därför en spännande musikalisk utmaning. Texten är hämtad från Lukasevangeliet och som en tidsreferens har Göran Greider skapat texter som bygger broar mellan Jesu tid och nutid. Det är en speciell utmaning att skapa ett verk som är 90 minuter långt och inte 20-25, eftersom arbetet med form och variation blir allt viktigare ju längre ett verk är. Rolf Martinsson
»27«
rolf martinsson
Foto: Mats Bäcker
Våren 2011 blev jag kontaktad av Kettil Skarby, VD på Gehrmans Musikförlag, Stockholm. Han hade en idé om den Lukaspassion som ännu inte var skriven. Det skulle vara ett verk som kunde passa ett brett spektrum av körer på olika teknisk nivå, som var komponerat för en mindre instrumentalensemble, ej för långt och som hade ett tillgängligt tonspråk även för ovana konsertbesökare och gärna med avstamp i barocken men med stilistiska utflykter mot romantik och nutid. Tanken med den detaljerade beställningen av Lukaspassionen var förstås att, utan annan jämförelse, skapa ett passionsverk som i kostnad och duration kunde vara ett alternativ för körer och församlingar som saknade ekonomi och resurser att framföra Bachs passioner, vilket inte skulle hindra att mer bemedlade församlingar med körer och musiker på en högre teknisk nivå ändå skulle kunna ta sig an verket.
BACHFESTIVAL
johann sebastian bach (1685-1750)
REFORMATORN BACH Under reformationen (reformatio, latin för »att återge något dess ursprungliga form«) som påbörjades redan under 1200-talet strävade man efter att omforma den katolska kyrkan till att bli mer äkta och ursprunglig och inte missbruka sin makt och rikedom. I början av 1500-talet protesterade den tyske munken Martin Luther mot den katolska kyrkan som han menade inte överensstämde med den ursprungliga kyrkans ideal. Han gick till frän attack mot det andliga och moraliska förfallet med stridsropet »Nåden allena, tron allena, skriften allena«. Dessa tankar låg till grund för de 95 teser som Luther 1517 enligt sägnen spikade upp på slottskyrkodörren i Wittenberg som en protest mot bland annat avlatshandeln, det vill säga att av kyrkan köpa syndernas förlåtelse mot en viss summa pengar. Luthers kritik fördömdes av påven men han fick också många anhängare och med hjälp av boktryckarkonsten kunde han sprida sina idéer till allmänheten. Luther menade att bibeln skulle vara tillgänglig på folkets språk och inte bara på latin varför han medverkade till att bibeln översattes till tyska. Luther satte musiken högt inom
gudstjänstutövningen och skrev många koraler. Under klosteråren från 1505 och framåt fick han en gedigen utbildning i kyrkosång. Till de dagliga musikaliska rutinerna hörde bland annat att sjunga gregoriansk sång var tredje timme. Luthers vokala noggrannhet är belagd och bildar bakgrund till hans kritik mot vårdslösa framföranden och till det arbete han senare lade ner på att rätta fel i noter. År 1510 besökte han Rom och reagerade där starkt mot vad han uppfattade som ett formelartat och andefattigt sätt att fira mässan. Bachs religiösa inställning stämde väl överens med Luthers, och grundsynen på religionen och människan förenade dem. Ordföranden i The American Bach Society, Robin Leaver, skriver att »nyckeln för att öppna dörren
»28«
till världen av Bachs innersta tankar och idéer står att finna i reformatorn Martin Luthers skrifter«. Bach återanvände många av Luthers koraler i sina verk. År 1529 kom Luthers två katekeser och det var framförallt i dessa som de koraler förekom som Bach utgick ifrån i sin Clavier-Übung III. Ett annat bevis för Bachs öppenhet mot Luthers reformationsidéer var att han ofta använde sig av den så kallade Lutherska mässan (kortmässan), som var en tonsättning endast av den grekiska respektive latinska texten Kyrie och Gloria för framförande i liturgin vid större helger. När Luther i sina »bordssamtal« beskriver musikkonstens högsta form är det som om han beskrev ett typiskt polyfont koralarrangemang av Bach, exempelvis inledningskören i Aus tiefer Not schrei ich zu dir eller, med instrument tillagda, Ein feste Burg ist unser Gott. Man skulle kunna säga att Bachs hela musikaliska gärning får sitt religiösa berättigande i Luthers syn på musiken.
söndag 26 mars kl 18.00 S:t Petri kyrka
johann sebastian bach (1685–1750) Johannespassionen BWV 245 (1724)
Medverkande Johan Christensson, evangelist och tenor Florian Plock, Jesus Daniel Hällström, bas Maria Streijffert, alt Kristina Hellgren, sopran S:t Petri Motettkör ReBaroque Maria Lindahl, konsertmästare Matin Arpåker, dirigent Konsertens längd Cirka 110 minuter
JOHANNESPASSIONEN Av Bachs passioner finns endast två kvar. Matteuspassionen och Johannespassionen. Den senare framfördes minst fyra gånger under Bachs livstid och för varje framförande lade Bach till och drog ifrån satser så att det nu finns fyra versioner av verket, säkerligen till förläggarnas förskräckelse. Men Bach var mycket noggrann med sina anteckningar och markeringar varför det tydligt går att urskilja vilka satser som framfördes i respektive version, framföranden som alla skedde i Leipzig 1724, 1725, 1732 och slutligen 1749, året innan Bachs död. Det är version två och fyra som oftast framförs.
Johannespassionen beskrivs som den mest dramatiska av de två passionerna. Evangelisterna berättar samma historia, men var och en på sitt sätt så som de uppfattat den, vilket ger ytterligare trovärdighet till vittnesbörden kring Jesu korsfästelse. Fyra vittnesbörder – fyra versioner av samma sak. Musikhistoriker menar att Bach själv, till Johannespassionen, satte samman texter hämtade ur Johannesevangeliet.
»29«
bach festivalen
Johannespassionen
ann-margreth nyberg
florian plock
martin vanberg
maria lindahl
söndag 9 april kl 18.00 S:t Petri kyrka
H-mollmässan johann sebastian bach (1685-1750) Mässa i h-moll BWV 232 (1733-1749)
Medverkande Ann-Margreth Nyberg, sopran Maria Streijffert, alt Martin Vanberg, tenor Florian Plock, bas Petri Sångare ReBaroque Maria Lindahl, konsertmästare Alexander Einarsson, dirigent Konsertens längd Cirka 110 minuter
h-mollmässan Bachs mässor såväl som hans passioner är starka och enhetliga verk, trots att flera av dem är sammanfogade med tematik från hans tidigare verk. H-mollmässan speglar 25 år av Bachs produktion mellan åren 1724-1749. H-mollmässans två första satser, Kyrie och Gloria, komponerades 1733 till kurfurst Fredrik August II av Sachsen och överlämnades samma år i originalpartitur av Bach själv med förhoppningen att han skulle föräras en hovtitel för att få åtnjuta mer respekt hos makthavarna i Leipzig. För att vinna gehör vid det katolska hovet vad det nödvändigt för
Bach att sätta samman katolska texter som grund för mässan. Verket uppfördes aldrig under Bachs livstid. Uruppförandet av hela h-mollmässan är daterat så sent som till 1835 och verket trycktes inte förrän 1856. Det finns ingen fakta om varför det tog den snabbkomponerande Bach 25 år att skriva sin h-mollmässa, men en gissning är att det var bråttom med Kyrie- och Gloriasatserna till hovet i Leipzig medan annat arbete de kommande åren prioriterades framför mässans fullbordande.
»30«
onsdag 12 april kl 12.10 S:t Petri kyrka
Ich habe genug johann sebastian bach (1685-1750) Ich habe genug, Kantat nr 82, BWV 82 (1727)
Medverkande Martin Arpåker, baryton ReBaroque Alexander Einarsson, dirigent
ich habe genug En av Bachs mest kända kyrkokantater, Ich habe genug, komponerades inför kyndelsmässodagen i februari 1727 som en solokantat för bas. Kyndelsmässodagen är en kristen festdag ägnad minnet av att jungfru Maria, 40 dagar efter födseln, bar fram Jesus i templet. Bach gjorde senare en omarbetning bland annat för sopransolo. Kantaten innehåller endast tre arior och två recitativ vilket gör den ganska kort. Texten handlar om Symeon, en from jude, som fått löfte av Gud att han inte ska dö förrän han fått se Messias, vilket han gör i templet när han möter den nyfödde Jesus. Symeons lovsång är hämtad ur Lukasevangeliet 2:29-32 och är
skriven av en okänd författare. Vid mötet med Jesus blir Symeons liv fulländat och han kan dö i frid. Första arian kännetecknas av en dialog mellan solostämma och oboe och andra arian av en komplex harmonik och rytmik. Storformen för de fem satserna är aria-recitativ-aria-recitativ-aria. De två recitativen ackompanjeras av continuo respektive orgel medan ariorna ackompanjeras av ett något rikare instrumentarium. På så vis framträder formen tydligare och i recitativen ges därför också plats för berättandet medan ariorna får en rikare instrumentalfärg som beledsagar texten och bidrar till att levandegöra den.
bach – musikhistoriens gigant Trots att många av Johann Sebastian Bachs söner var framgångsrika musiker och tonsättare förblev Fader Bach den som kom att lyfta familjenamnet till musikhistoriens kanske allra ädlaste tron. Under sin livstid var han vida känd som orgelvirtuos, faktiskt mer känd än som tonsättare, och det var så han för många gick till eftervärlden. Hans enorma produktion av verk i många olika genrer fick dock efterhand ett stort genomslag och idag har varenda organist, barockuttolkare och kammar- och orkestermusiker en musikalisk relation till Bach – många Bachsällskap har bildats, barockorkestrar har skapats och oräkneliga inspelningar av hans musik har gjorts. Bachs sakrala
musik kopplas till högtiderna under kyrkoåret, mässorna och kantaterna är ett måste vid jul, påsk och andra högtider och hans musik har också vunnit insteg i den profana världen genom solokonserter, kammarmusikverk och enskilda satser som väljs ut till många sammanhang. Bach skrev också en rad pedagogiska kammarmusikverk och övningsstycken – alla med hög konstnärlig halt. Det är svårt att förstå hur en enskild tonsättare kunnat producera denna massiva mängd verk med sådan orubblig kvalitet och kontrapunktisk konsekvens och dessutom med många numerologiska kopplingar.
»31«
bach festivalen
Konsertens längd Cirka 25 minuter
johan christensson
per fernesten
maria streijffert
onsdag 12 april kl 20.00 S:t Petri kyrka
bach festivalen
Markuspassionen johann sebastian bach (1685–1750) Markuspassionen BWV 247 (1731) (utgåva Simon Heighes)
Medverkande Johan Christensson, evangelist och tenor Per Fernesten, Jesus och bas Maria Streijffert, alt Kristina Hellgren, sopran Petri Sångare ReBaroque Maria Lindahl, konsertmästare Alexander Einarsson, dirigent Konsertens längd Cirka 100 min
markuspassionen Av Bachs fyra passioner finns endast två bevarade, Matteuspassionen och Johannespassionen. Markuspassionen uruppfördes i Thomaskyrkan i Leipzig på långfredagen kompositionsåret 1731, men strax efter Bachs död försvann hans noter både till Markuspassionen och Lukaspassionen i samband med politiska oroligheter i Tyskland. Det fanns dock en kopia av Markuspassionen men även kopian försvann. Det skedde i slutet av andra världskriget i samband med flygbombningen av Dresden 1945. En intressant
upptäckt är att två körsatser ur Juloratoriet förmodligen är identiska med två körsatser ur Markuspassionen men texten har bytts ut i Juloratoriet. Flera försök har gjorts att rekonstruera verket och det är möjligt till en viss gräns med tanke på befintligt autentiskt material samt fakta om verket, men ännu finns ingen version som blivit vedertagen fullt ut trots att förnäma Bachuttolkare som Ton Koopman skrivit recitativ till passionen utifrån Picanders text. År 1999 presenterade Koopman sitt förslag till rekonstruktion av hela Markuspassionen.
»32«
Claes Block är ordförande i kyrkorådet för Svenska kyrkan Malmö sedan 2014. Kyrkorådet har till uppgift att styra församlingens arbete mot de uppsatta målen. Det vill säga, de har mycket att säga till om vad som ska prioriteras i kyrkans verksamhet. Och får Claes bestämma hamnar musiken högt på priolistan. vad betyder musik för dig? Mycket. Framförallt gillar jag när man blandar högt och lågt, blandar lättsamt med mer tung och avancerad musik. Musiken i S:t Petri ska ge mycket till så många som möjligt. Konserten med filmmusik från bland annat Sound of Music, Star Wars och Indiana Jones är ett bra exempel på en familjekonsert där det finns något för alla.
vad behövs för ingredienser för att skapa en bra musikupplevelse? Framförallt att det är engagerade och duktiga musiker, det är A och O. Att de brinner för musiken. Det räcker inte att vara en bra musiker, man måste brinna. Mötet mellan kyrka och musik skapar ett bra möte, en kombination som både ger en stark upplevelse men också inger ett lugn och en känsla av trygghet. hur ser framtiden ut för kyrka och musik?
Mitt första uppdrag i S:t Petri var projektet Nya toner i S:t Petri. Det var och är för mig ett oerhört viktigt och betydelsefullt projekt för hela Svenska kyrkan i Malmö.
vilken blir din signaturmelodi under spelåret 2016-2017? Vår bästa tid är nu från musikalen »La Cage aux Folles«.
bachjag och festivalen musiken
Jag tror att kyrkorummet kommer att få en större betydelse, det ger en känsla av trygghet i denna oroliga tid. Jag tycker att det är viktigt att vi är en kyrka för alla. Oavsett om man går på konsert eller gudstjänst, det ena kan vara vägen till det andra.
vilket är ditt första musikminne? det första jag kommer att tänka på är skolavslutningarna. på min tid var det i kyrkan och för en liten grabb kunde det inte bli mer stämningsfullt. nu för tiden, när jag har möjlighet, går jag mer än gärna på after work orgel, det är en bra avslutning på veckan. den senaste med rickard söderberg och helene ranada matstoms var väldigt, väldigt bra. den dröjer sig kvar än.
»33« »33«
Foto: Håkan Dennersten
star wars eller stabat mater – det ska vara något för allas öron.
söndag 16 oktober kl 18.00 S:t Petri kyrka
Tjeckien möter Sverige i folkmusik Medverkande Tjeckiska Filharmoniska barnkören S:t Petri Ungdomskör Malmö Operas barnkör Dirigenter: Petr Louzensky, Alexander Einarsson, Kristina Wessman Svensson
söndag 2 april kl 18.00 S:t Petri kyrka
Haderslev Domkirkes Pigekor benjamin britten (1913–1976) Missa brevis
Medverkande Haderslev Domkirkes Pigekor Kristian Lumholdt, orgel Dirigent: Thomas Berg-Juul
kim andre arnesen (1980) ur Magnificat samt musik av michael bojesen m.fl.
»34«
fredrik malmberg
gerrit junge
kammerchor wilhelmshaven
fredag 24 mars kl 21.00 S:t Petri kyrka
sven-david sandström 75 år Musik av och som påverkat Sven-David Sandström (1942)
kör
Eric Ericsons Kammarkör Medverkande Eric Ericsons Kammarkör Dirigent: Fredrik Malmberg
söndag 4 juni kl 18.00 S:t Petri kyrka
Singet dem Herrn johann sebastian bach (1685–1750) Singet dem Herrn ein neues Lied, BWV 225 Jesu meine Freude, BWV 227 Der Geist hilft meiner Schwachheit auf, BWV 226
»35«
Medverkande Kammerchor Wilhelmshaven Concerto Hamburg Dirigent: Gerrit Junge
söndag 21 maj kl 18.00 S:t Petri kyrka
Nu öppnar sommaren sin gröna dörr Georg Riedel möter S:t Petri Gosskör och S:t Petri Motettkör Ur programmet: georg riedel (1934) Vi är blommor Nu sjunger näktergalen Prisa Herren i himlen, psaltaren 148 Nu öppnar sommaren sin gröna dörr
Medverkande Carl Adam Landström, piano Georg Riedel, kontrabas S:t Petri Gosskör S:t Petri Motettkör Martin Arpåker, dirigent Konsertens längd Cirka 65 minuter
nils lindberg (1933) As you are bo hansson (1950) Som ett blommande mandelträd
musikaliska pärlor Den folkkäre kompositören Riedel kommer från Karlovy Vary i forna Tjeckoslovakien. Jazz blev hans språk, kontrabasen hans instrument. Många förknippar honom med Jan Johanssons legendariska inspelning av svenska folkmelodier, Jazz på svenska, där Riedel var ende medmusikern på sin kontrabas. Inspelningen har blivit en milstople i svensk jazzhistoria. Andra förknippar Riedel med Radiojazzgruppen där han tillsammans med Bengt Hallberg, Arne Domnerus, Egil Johansen och Rune Gustafsson gav oräkneliga konserter. Ytterligare andra förknippar Riedel med Astrid Lindgrens barnfilmer och den populära filmmusiken. Riedels musik har på ett avväpnande sätt intagit och charmat alla som kan sin Emil i Lönneberga, Alla vi barn i Bullerbyn, Pippi Långstrump (förutom titelmelodin signerad Jan Johansson) och alla de
andra Astrid Lindgren-berättelserna som Riedel har komponerat oförglömliga visor till med förbluffande enkelhet och finess i skönaste blandning. Riedels möte med Astrid Lindgren och hennes bokvärld gav honom säkert ett vidgat perspektiv när han fördjupade sig i barnens värld och skrev musik till filmerna. Hans musikpedagogiska gärning är ovärderlig och ett tillskott till den svenska visskatten som håller på att utarmas då barnen inte längre möter den i skolan. Namn som Evert Taube, Nils Ferlin och Birger Sjöberg väcker inte längre några igenkännande leenden hos den yngre generationen. Lindbergs As you are var en klassiker i samma ögonblick som sista noten var satt, en evergreen och jazzballad, skriven för Alice Babs och mätbar med allt i genren. Hanssons Som ett blommande mandelträd är en visklassiker av samma kaliber.
»36«
söndag 11 juni kl 18.00 S:t Petri kyrka
Fjärilsdalen En konsert där Svend Nielsen och Niels Rosing-Schows tonsättningar av Inger Christensens sonett Summerfugledalen för kör a cappella gestaltas med ord, sång och rörelse.
niels rosing-schow (1954) ur Sommerfugledalen (1992)
Konsertens längd Cirka 60 minuter kör
svend nielsen (1937) ur Sommerfugledalen, requiem för 12 soloröster (1998-2002)
Medverkande Stina Ekblad, recitation Lidia Wos, dans och koreografi Petri Sångare Alexander Einarsson, dirigent
inger christensen Poeten och romanförfattaren Inger Christensen (1935-2009) växte upp i ett arbetarhem i danska Vejle på Jylland. Hon var också dramatiker och essäist men det var som poet hon kom att få störst betydelse. Genombrottet kom redan med första diktsamlingen Lys (1962). Därpå följde Azorno (1967), Det (1969), Det målade rummet (1976), Brev i april (1979) och Alfabet (1981). Den lysande diktsamlingen Sommerfugledalen (Fjärilsdalen) från 1991 är ett rekviem skrivet som en sonettkrans. Fjorton sonetter är sammanflätade på så sätt att varje dikts sista rad blir första raden i nästa, och sista dikten är en mästarsonett bestående av alla de fjorton tidigare dikternas förstarader. En tvåspråkig utgåva i översättning av Sven Christer Swahn utkom 1996. Christensen vann inträde i Det Danske Akademi 1978. Det strukturella kom efterhand att få allt större betydelse i hennes diktning. Bland arbeten som föregick Sommerfugldalen kan nämnas Brev i april, där den franske tonsättaren Olivier Messiaens konstruktionsprinciper låg till grund, samt Alfabet som tar intryck av Fibonacci-seriens adderingsteknik för att bygga vidare i texten.
»37«
»38«
Foto: Frankie Fouganthin
rickard söderberg, vilken blir din signaturmelodi under spelåret 2016-2017? det blir något som ingjuter hopp och kärlek. något med många färger och som dessutom är njutbart att lyssna på. kanske over the rainbow :-)
– det krävs mod, hjärta, lust och en smula vansinne för att få chill. vilket musikstycke hade du önskat du skrivit?
Rickard Söderberg är en återkommande gästsolist i S:t Petri kyrka och fyller katedralen med stjärnglans. Han har sjungit professionellt på världens scener sedan debuten för 23 år sedan. Rickard är idag knuten till Malmö Opera men resan började med musikkassetter i barndomens Halmstad.
Det finns så många enastående musikstycken som jag med ohämmad glädje njuter av om och om igen, och jag är så nöjd med att vara åhörare eller interpret av dem. Förutom Dancing Queen då kanske. Den hade jag gärna skrivit.
vad betyder musik för dig? Frågan är så stor och komplex att det kanske inte ens går att besvara den med ord. Kanske bara musik kan besvara den? Som den obevekliga upplyftningen i Lacrimosa ur Mozarts Requiem. Som när mörkret skingras i den burleska Suite gotique av Boëllman. Eller som när människan för första gången finner kärleken i Haydens Skapelsen. Allt detta är musikupplevelser jag har haft i S:t Petri – och allt är livet.
Många stycken klingar som mest i kyrkorummet, för att det är andlig musik. Men också för att många kyrkorum erbjuder en så stor och magisk akustik att det gör att musiken tillförs en extra dimension.
vilket är ditt första musikminne? Mina kassettband när jag var riktigt liten! Jag ville alltid lyssna på dem när jag skulle somna, det var Televinken, Fablernas Värld, Fem myror är fler än fyra elefanter. Det kanske är enkel musik, men för mig som litet barn ingjöt det stort lugn och trygghet när jag skulle sova. när du själv går på konserter, vilka ingredienser behöver du för att få chill? Professionalism är såklart otroligt viktigt, utan det är det oftast svårt att göra musiken rättvisa. Men det är sannerligen inte nog för att ens komma i närheten av chill ... För det behövs mod, hjärta, lust och gärna en smula vansinne. DÅ får jag chill i både kropp och själ.
En av de coolaste upplevelserna av vad ett kyrkorum kan göra för ett verk är när jag själv sjöng Mozars Requiem i en av Europas största kyrkor. Efterklangen varade i cirka åtta sekunder, som väl i Sverige bara slåss av Vadstena med sina tolv? Mozars Requiem går i D-moll, men det allra sista ackordet saknar den tonen (tersen) som säger om det är dur eller moll. Istället är ackordet helt öppet. I den rena kvinten började plötsligt naturtonerna slå i efterklangen mellan kyrkväggarna. Den fick sitt eget liv och klinga mellan de höga valven och efter första oktaven hör man så ett sublimt durackord skimra. Det är sannerligen sfärernas musik, och ett löfte om att även om det känns tungt, så finns det alltid ett ljus där bakom. Detta kan bara ske i ett kyrkorum, och jag är övertygad om att Mozart visste det när han komponerade verket.
»39«
jag och musiken
vad betyder kyrkorummet för musiken och tvärtom?
kontraktet med orgelfirman klais i tyskland signerades den 14 augusti 2015. uppdraget att bygga den 119 stämmiga orgeln i s:t petri kyrka kommer att avslutas under 2018.
Âť40ÂŤ
orgeln sätter malmö på kartan
– Det finns inga begränsningar för vilken musik man kan spela, menar organisten Carl Adam Landström i S:t Petri församling. nya toner i sankt petri Den nya orgeln kommer att bli tio meter hög, ha sex manualer och över 200 olika stämmor. Dessutom kommer två gamla orglar som inte varit i bruk på flera decennier att renoveras och kopplas samman med den nya orgeln, så att de kan interagera via ett spelbord i koret.
inga begränsningar För Carl Adam Landström finns det inga musikaliska begränsningar för vilken musikgenre som kommer ur orgelpiporna. Själv har han haft konserter med bland annat film- och dataspelsmusik. – Orgeln är kyrkans orkester. Den kan spela trumpet, flöjt och har till och med trummor i sig. Framför allt kan den bemästra och visa olika känslor som andra instrument inte kan. Renoveringen av de gamla orglarna slutförs under 2016, och under 2018 ska den nya orgeln vara på plats. köp en orgelpipa
mäktig upplevelse Kyrkobesökarna kommer få en mäktig musikalisk upplevelse när musiken strömmar ut från kyrkans alla hörn. Orgeln blir världens modernaste då man använder sig av »touchscreens« istället för traditionella spakar. Det blir en orgel som kommer att sätta Malmö på kartan. Vi har satsat på att göra S:t Petri till Malmös musikkyrka och vill även fortsätta att bygga broar till musiklivet utanför kyrkans murar. Förr satt organisten på läktaren som en fantom och kunde inte vara en del av gudstjänsten på samma sätt. Men när spelbordet och organisten hamnar i koret blir det en annan närhet till både kör, präster och församling, berättar organisten Carl Adam Landström, projektledare för orgelprojektet.
Vill du ge ett bidrag till den nya orgeln? En liten pipa kostar 500 kr, mellanstor pipa 1000 kr och en stor pipa 1500 kr. Bankgiro 360-1408. Ange ditt eller givarens namn i rutan för meddelande till betalningsmottagaren. Som tack kommer ditt namn att uppmärk-sammas på något vis. Givetvis kan du också lämna ett anonymt bidrag, till exempel via en insamlingsbössa i S:t Petri kyrka. Marie Starck
»41«
orgel
Världens modernaste orgel ska byggas i S:t Petri kyrka i Malmö. Det blir en orgel som kommer att sätta staden på kartan.
en fredag i månaden S:t Petri kyrka
After Work Orgel After Work Orgel är en blandad serie där orgeln alltid har en central plats. Perfekt att avsluta en veckas arbete med 45 minuter musik. Genren är varierad. Allt från västerländsk konstmusik till populärmusik och improvisation. Efter konserten kan man följa med till en närliggande pub.
fredag 2 september kl 17.00
fredag 2 december kl 17.00
Carl Adam Landström, organist
Martin Arpåker, organist
fredag 7 oktober kl 17.00
fredag 2 februari kl 17.00
Sofia Kapellkör Erik Berglund, dirigent Carl Adam Landström, organist
Storbildsfilm och orgel. Carl Adam Landström, organist
Mystik under valven Orgel och kör
Bachkonsert II
Le Ballon Rouge
Missa inte en unik konstellation!
fredag 11 november kl 17.00
Improvisatörer i flera generationer Anders Bondeman Tomas Willstedt Stefan Therstam Carl Adam Landström, organister
»42«
karin nelson
tomas willstedt
fredag 7 april kl 17.00
fredag 3 mars kl 17.00
Bachkonsert V
Ett porträtt av Zarah Leander
Professor Karin Nelson, organist
Mattias Enn, estradör Carl Adam Landström, organist
fredag 5 maj kl 17.00
Operagala
fredag 22 mars kl 17.00
Filmmusik
För fjärde året i rad samarbetar vi med BUFF. Carl Adam Landström, organist
Gästsolister, körsångare och orkestermusiker Carl Adam Landström, klaver Martin Arpåker och Alexander Einarsson, dirigenter
»43«
bachfestivalen orgel
anders bondeman
Foto: Johanna Buchholtz
Foto: Gabriel Henningsson
mattias enn
stefan therstam
JOHANN SEBASTIAN BACH
samtliga orgelverk spelas under 2016/2017
bach och orgeln De flesta av Bachs orgelverk är komponerade under hans Weimarperiod 1708–1717 och utgör höjdpunkten inom orgellitteraturen. Bachs förnyelse av orgelmusiken låg inte i första hand på det formmässiga planet då han tog över mycket av det som hans föregångare och lärare Dietrich Buxtehude skapat. Däremot utvecklade han harmoniken, melodiken och de kontrapunktiska formerna imitation, kanon och fuga till fulländning. Bachs musikaliska fantasi var outtömlig och under sina 10 år i Weimar skapade han
en imponerande samling orgelverk som innefattade koralpreludier, konserter, fantasier, fugor, passacaglior, sonater, toccator med flera verk. Buxtehudes konserter var vida kända och folk vallfärdade till Lübeck för att höra honom spela. Bach fotvandrade de 46 milen mellan Arnstadt och Lübeck för att lyssna på Buxtehude och lära sig komposition. Ur Bachs orgelproduktion kan nämnas Orgelbüchlein, BWV 599-644 (1716) med 46 koralpreludier och Toccata och fuga i d-moll, BWV 565 (ca 1708).
»44«
Orgelrecitaler tisdag 23 augusti kl 18.00 J. S. Bach, Olsson och Waldenby
söndag 22 januari kl 18.00 60 min
Jonas Roman, orgel söndag 27 november kl 18.00 Bachkonsert I
60 min
Diplomorganist Carl Adam Landström
Bachkonsert III
60 min
Professor Bine Katrine Bryndorf söndag 19 mars kl 18.00 Bachkonsert IV
60 min
Diplomorganist Susannah Carlsson söndag 28 maj kl 18.00 Bachkonsert IX
60 min
bachfestivalen orgel
Professor Hans Fagius
J. S. Bachs samtliga orgelverk söndag 27 november kl 18.00
söndag 19 mars kl 18.00
Bachkonsert I
Bachkonsert IV
60 min
tisdag 11 april kl 20.00 60 min
Bachkonsert VII
30 min
Diplomorganist Carl Adam Landström
Diplomorganist Susannah Carlsson
Diplomorganist Carl Adam Landström
fredag 2 december kl 17.00
fredag 7 april kl 17.00
fredag 14 april kl 15.00
Bachkonsert II
45 min
Bachkonsert V
45 min
Bachkonsert VIII
30 min
Organist Martin Arpåker
Professor Karin Nelson
Diplomorganist Carl Adam Landström
söndag 22 januari kl 18.00
måndag 10 april kl 20:00
söndag 28 maj kl 18.00
Bachkonsert III
Bachkonsert VI
60 min
Professor Bine Katrine Bryndorf (DK)
30 min
Diplomorganist Carl Adam Landström
»45«
Bachkonsert IX Professor Hans Fagius
60 min
söndag 27 november kl 18.00
fredag 2 december kl 17.00
Bachkonsert I
Bachkonsert II
Toccata & Fuga d-moll
BWV 565
Ur 18 koraler för orgel: Nun komm’ der Heiden Heiland BWV 659 Nun komm’ der Heiden Heiland BWV 660 Nun komm’ der Heiden Heiland BWV 661 Ur orgelbüchlein: Gelobet seist du Jesu Christ Vom Himmel hoch, da komm ich’ her Pièce d’orgue Très vitement Gravement Lentement
BWV 604
Preludium & Fuga i C-dur
BWV 545
Herr Christ, der einge Gottes-Sohn BWV 601 Nun komm, der Heiden Heiland
BWV 599
Pastorale i F [Preludium-AllemandeAria-Gigue] BWV 590 Preludium & Fuga i C-dur
BWV 547
Organist Martin Arpåker
BWV 606 BWV 572
Diplomorganist Carl Adam Landström
söndag 22 januari kl 18.00
Bachkonsert III Fuga i G-dur
BWV 577
Partita diverse sopra »O Gott, du frommer Gott« Koral med 8 variationer
BWV 767
Triosonat i c-moll Vivace Largo Allegro
BWV 526
Partita diverse sopra »Sei gegrüsset, Jesu gütig« Koral med 11 variationer
BWV 768
Preludium & Fuga i G-dur
BWV 550
Professor Bine Katrine Bryndorf (DK)
»46«
hans fagius
susannah carlsson
söndag 19 mars kl 18.00
fredag 7 april kl 17.00
Bachkonsert IV
Bachkonsert V
Orgelkonsert i a-moll (efter Antonio Vivaldi) Allegro Adagio Allegro
BWV 593
Preludium & Fuga i a-moll
BWV 543
Triosonat nr 6 i G-dur Vivace Lente Allegro
BWV 530
Preludium & Fuga i g-moll
BWV 535
BWV 569
Triosonat nr 4 i e-moll Adagio Andante Un poco allegro
BWV 528
O Mensch, bewein dein Sünde groß BWV 622 O Lamm Gottes, unschuldig BWV 656 Preludium & fuga i e-moll
BWV 548
Professor Karin Nelson
Erbarm’ dich mein, o Herre Gott BWV 721 Alle Menschen müssen Sterben BWV 643 Orgelkonsert i G-dur (tillägnad Johann Ernst, prins av Sachsen-Weimar)
Preludium i a-moll
BWV 592
måndag 10 april kl 20:00
Bachkonsert VI abendmusik
Diplomorganist Susannah Carlsson
Diplomorganist Carl Adam Landström
»47«
orgel
bine katrine bryndorf
tisdag 11 april kl 20.00
söndag 28 maj kl 18.00
Bachkonsert VII
Bachkonsert IX
abendmusik
Die Kunst der Fuge
Diplomorganist Carl Adam Landström
fredag 14 april kl 15.00
Bachkonsert VIII orgel vid gravläggningen Konserten spelas från orgelns fjärrverk Diplomorganist Carl Adam Landström
BWV 1080
Version från 1749–50, 1751/1752 publicerad postumt av Carl Philipp Emanuel Bach. Contrapunctus 1 a Contrapunctus 2 a 4 Contrapunctus 3 a 4 Contrapunctus 4 a 4 Contrapunctus 5 a 4 Contrapunctus 6 a 4 in Style Francese Contrapunctus 7 a 4 per Augmentationem et Diminutionem
orgel
Contrapunctus 8 a 3 Contrapunctus 9 a 4 alla Duodecima Contrapunctus 10 a 4 alla Decima Contrapunctus 11 a 4 Contrapunctus inversus 12 (1) a 4 – Contrapunctus inversus 12 (2) a 4 Contrapunctus inversus 13 (1) a 3 – Contrapunctus inversus 13 (2) a 3 Canon alla Ottava Canon alla Decima in Contrapunto alla Terza Canon alla duodecima in Contrapunto alla Quinta Canon per Augmentationem in Contrario Motu Fuga a 3 Soggetti Orgelkoral »Wenn wir im höchsten Nöten sein« BWV 668 Professor Hans Fagius
»48«
kör
aftonsång i anglikansk tradition S:t Petri kyrka
Evensong
Aftonsång har i denna form firats i den anglikanska kyrkogemenskapen sedan 1500-talet. Den är till sin form en sammanslagning av vespern och completoriet – dagens två sista böner i den klassiska tidegärden. Stommen är psaltaren och de stora nytestamentliga lovsångerna – Marias lovsång (Magnificat) och Nunc dimittis (Symeons lovsång). Med Maria lovsjunger vi den Herre som »gjort mäktiga ting« med sitt folk och med Symeon kan vi avsluta dagen efter att »ha sett din frälsning« – Jesus Kristus.
söndag 11 september kl 18.00
Den liturgiska stommen utgörs av kören som här representerar församlingen och för fram dess bön och lovsång. Det handlar alltså om ett i högsta grad aktivt och delaktigt lyssnande. I psalmer och texter deltar hela församlingen och genom betraktelsen och aktuell anthem (körsång) får vi blicka djupare in i söndagarnas olika teman.
söndag 12 februari kl 18.00
Afternoon tea serveras från kl 17.00.
söndag 23 april kl 18.00
S:t Petri Ungdomskör söndag 23 oktober kl 18.00 S:t Petri Gosskör måndag 26 december kl 18.00 Julvesper med Petri Vokalensemble
S:t Petri Motettkör söndag 5 mars kl 18.00 S:t Petri Gosskör
S:t Petri Gosskör
»49«
malmö chamber music 21–25/9 fredag 23 september kl 21.00 S:t Petri kyrka
Under fem dagar välkomnar vår tids störste trumpetsolist Håkan Hardenberger, tillsammans med Musik i Syd, internationella och svenska stjärnartister till sin hemstad Malmö.
Kinderlieder satie Vexations 3 Gymnopedies
– Jag har bjudit in vänner och kollegor från världen över för att här framföra såväl kammarmusikaliska centrala verk som udda rariteter och musik så nyskriven att bläcket inte hunnit torka. Välkomna in i musikens innersta rum!
broström En liten blåsa i Guds andes glas
Malmö Chamber Music erbjuder publiken storartade och spännande konsertupplevelser på högsta internationella nivå. Under festivalen framträder stjärnartister från olika delar av världen och i det lilla, nära formatet ger de oss sina högst personliga tolkningar. Förutom stjärnspäckade konserter på Palladium, Malmö Live Konserthus och i S:t Petri kyrka ges gratis lunchkonserter och senare på kvällen får kammarmusiken ta plats i klubbmiljö på Grand Öl & Mat. Festivaltonsättare är HK Gruber, Satie och Brahms och under festivalen uruppförs verk av Malmötonsättarna Staffan Storm och Tobias Broström. www.malmochambermusic.com
gruber 5 Kinderlieder brahms 4 songs Op 17 satie Vexations
Medverkande Adolf Fredriks Flickkör Baiba Skride, violin Stefan Dohr, horn Oskar Lejonclou, horn Vibeke Franck, harpa Carl Adam Landström, orgel
»50«
Foto: Marco Borggreve
Håkan Hardenberger, konstnärlig ledare
fredag 16 september kl 19.00 Konsertsalen Malmö Live lördag 17 september kl 14.00 Konsertsalen Malmö Live
Carmina Burana hector berlioz Rêverie e Caprice sergej prokofjev ur Romeo och Julia svit 1 & 2
gästspel
carl orff Carmina Burana
marc soustrot
Medverkande Petri Sångare Malmö SymfoniOrkester Marika Fältskog, violin Sofie Asplund, sopran Gert Henning Jensen, tenor Jacob Högström, baryton Marc Soustrot, dirigent Mer info om biljetter och program finns på www.malmolive.se
»51«
körverksamhet i s:t petri kyrka s:t petri gosskör
petri sångare
Har du glimten i ögat? Vågar du testa något nytt? Vill du träna din röst och din musikalitet?
Är en blandad kammarkör vars huvudinriktning är konsertant musik för kör a cappella. Repertoaren är omväxlande och bred med tyngdpunkt på 1900-tal och nykomponerad musik och inkluderar även storskaliga verk för kör och orkester. Kören konserterar flitigt i Malmö och södra Sverige men även utomlands och har regelbundna samarbeten med Malmö SymfoniOrkester. God körvana och notläsning krävs.
S:t Petri Gosskör är en unik körsatsning i Malmö. Här ges fantastiska möjligheter till musikalisk skolning, nya upplevelser och oväntade vänskaper. Vi söker sångare som är mellan 6-13 år gamla. Är du en av våra nya körsångare? Kontakta kördirigent Martin Arpåker s:t petri ungdomskör (spuk) Är en fyrstämmig ungdomskör för dig som är 14-20 år. Kören består av ca 30 sångare och repertoaren är främst klassisk musik med inslag av musikal, jazz och afro. Kören sjunger främst i gudtjänster och konserter i S:t Petri kyrka men deltar även i internationella körtävlingar och festivaler. För provsjungning kontakta kördirigent Alexander Einarsson petri vokalensemble Är en kör i olika konstellationer som främst sjunger vid kyrkans högmässor. Mycket god notläsning och körerfarenhet krävs.
www.petrisangare.se För provsjungning kontakta kördirigent Alexander Einarsson s:t petri motettkör Är en blandad kör som består av ca 35 sångare i blandade åldrar. förutom sång vid församlingens högmässor framför kören både de stora kyrkomusikaliska verken med orkester och även a cappella-repertoar med spännvidd från renässansen till vår tids musik. God körvana och notläsning krävs. För provsjungning kontakta kördirigent och organist Martin Arpåker
För mer information kontakta kördirigent Alexander Einarsson
»52«
en kör bara för killar: s:t petri gosskör
petri sångare
Foto: G Weiss
alexander einarsson
carl adam landström
s:t petri motettkör
martin arpåker
s:t petri kyrka
s:t petri ungdomskör (spuk)
s:t petri kyrka fri entré
Det är fri entré till alla konserter. Inga platser kan reserveras, kom i god tid. musikerna i s:t petri
Alexander Einarsson kördirigent och organist alexander.einarsson@svenskakyrkan.se 040-279128, 0702-577545 Carl Adam Landström diplomorganist carladam.landstrom@svenskakyrkan.se Martin Arpåker organist och kördirigent martin.arpaker@svenskakyrkan.se 040-27 91 74
s:t petri kyrka
Kyrkan är öppen varje dag kl 10–18. Adress: Göran Olsgatan 4, Malmö Facebook: SanktPetrikyrkaMalmo www.svenskakyrkan.se/malmo S:t Petri kyrka är både stadens äldsta bevarade kyrka och dess äldsta bevarade tegelbyggnad. Kyrkan invigdes troligen år 1319, runt 1380 var kyrkan färdigbyggd. Kyrkorummet innehåller många olika språk; bild, ord, konst
och musik. Liksom på medeltiden, under reformationen och framåt, är S:t Petri kyrka idag en spegling av mångfalden i vår stad. Oförändrat genom seklerna har människor sökt sig till S:t Petri kyrka i glädje och i sorg, med hopp och med längtan. Vi ber, firar gudstjänst, spelar och sjunger, delar bröd och vin, döper, viger och begraver – idag som för 700 år sedan. Gud till ära och människor till hopp.
generalprogrammet 2016/2017 arbetsgrupp s:t petri kyrka Alexander Einarsson, Carl Adam Landström och Martin Arpåker, programansvariga. Anne Ruponen, inledningstext. Anneli Dennersten, grafisk form och intervjuer. Maggie Signäs, ansvarig utgivare. text Alla musiktexter är skrivna av Rolf Martinsson, tonsättare, professor i komposition vid Musikhögskolan i Malmö. Översättning till engelska är gjord av Johan Rosqvist. omslag Charlotte Swidén korrektur Åsa Grunning och Rolf Martinsson tryck Ljungbergs Tryckeri, Klippan 2016
»54«
music in the church of s:t petri
concert or service? Music has always been an important part of the life of the church and plays a natural role in all services. Church music offers a valuable meeting place where people can express and interpret their spritual and existential queries. The service is man’s expression of praise and awe before Life and before God, and is never associated with entertainment. Concerts on the other hand are always associated with entertainment. Using the church building as a concert hall is not a novelty. Ever since the »composer identity« was born during the renaissance, the church has been a place for the performance of classical modern works – often in honor of God. In S:t Petri Church all »concerts« in the church building are called musical services. The church dwelling is the space in which listening and experiencing take place. It is also the space where life and the world are taken seriously, where church bells have sounded out for centuries. music and the gospel Music and the Gospel – the Christian proclamation of peace – have always been firmly tied to each other. For Martin Luther, music was one of the Holy Spirit’s foremost means. Throughout the centuries, the word of the Bible has inspired many to express themselves in exquisite musical compositions. J. S Bach has even been called the fifth evangelist.
Music seems to be the art form that has the most immediate impact on us, and also the form that most easily produces lust and extacy, writes contemporary music psychologist Robert Jourdain. In the sixteenth century, Martin Luther called music the »empress« of the human heart. According to the reformer, nothing on earth can turn sadness into happiness, happiness into sadness, and despair into hope the way music can. In our human existence four emotions are att constant odds with each other: happiness and sadness in the present and hope and despair in expectation of an uncertain future. a song of praise to god Neurologists speak of the »chill effect« (goose bumps) and »thrills« in their attempts to explain the emotions produced through music. To allow oneself to be touched by music is a way to expose oneself to what it means to be a human being; to be addressed in existence, in soul, but also in spirit. One thing seems to unite all people and cultures throughout the ages: the conviction that music, and especially singing, forms a connection with higher powers. From the beginning of time everything that lives and exists has been equipped with this gift, writes Martin Luther, continuing: There is nothing in the world that does not make a sound! In that sense all musicianship is a song of praise to God, who creates, liberates and gives life. The concerts/music services within the S:t Petri Church dwelling allow listeners, instrumentalists and singers to unite in a common, sound abounding creation with songs of praise that reimburse to the Creator the gift received by us humans! You are most welcome to share music experiences in S:t Petri Church during the 2016/2017 season.
»55«
bachs:t petri kyrka festivalen
The Swedish Church makes considerable contributions to the country’s music production. One third of concert performances in Sweden take place through church sponsorship. The church also functions as a breeding ground for professional musicians within sacred music as well as more popular genres. It is an environment in which artistic quality and constant development are closely maintained.
det finns ingenting i världen som inte ljuder eller låter! Därför kan man säga att allt musicerande är en lovsång till Gud, som skapar, befriar och ger liv. Välkommen till att dela musikupplevelser i S:t Petri kyrka säsongen 2016/2017.
»56«