generalprogram
musik i s:t petri kyrka spelåret 2017/2018
»1«
»2« Foto: Charlotte Swidén
från tidernas begynnelse fram till våra dagar har musiken spelat en viktig roll i att öppna människors hjärtan. Spelåret 2017/2018 vill beröra med verk från 1600-tal till nutid.
fred på jorden är både ett glädjebudskap och en uppmaning att öppna våra hjärtan för de som drabbats av krig, förföljelse, fattigdom, konflikter och orättvisor.
s:ta cecilia – musikens skyddshelgon
sakernas tillstånd
S:ta Cecilia har sedan medeltiden kommit att betraktas som musikens och framför allt kyrkomusikens skyddshelgon. Tavlan S:ta Cecilias extas av Rafael är uppdelad i tre områden. Överst finns musicerande änglar, i mitten en grupp människor och längst ner olika musikinstrument liggande på marken. Här återspeglas en musikuppfattning som präglade hela medeltiden. Överst står den himmelska musiken: en gudomlig ordning med ett kosmos i balans och harmoni. Då människan är en avbild av kosmos återklingar den himmelska musiken i den mänskliga musiken som håller samman kropp och själ. När musiken manifesteras och uttrycker den kraft som gör henne till människa uppstår den hörbara musiken. Bilden tolkas som att det gudomliga finns i det mänskliga och tvärtom. Musiker har i alla tider varit medvetna om musikens gudomliga källa och sann musikutövning har ofta upplevts som en gudstjänst.
Svenska kyrkan är en kyrka i ständig förändring. Som kyrka ställer vi ständigt frågan om vad det är som är viktigt, vad det är vi ska satsa på. Är musiken viktig? Leonard Bernsteins svar är både tidlöst och väldigt aktuellt: »Musiken har aldrig stoppat ett krig eller skapat arbetsplatser. Det har aldrig varit dess uppgift. Musiken kan aldrig förändra sakernas tillstånd. Men den kan förändra människor. Den kan beröra människor så att de blir förändrade, blir berikade, upprättade och modiga så att de kan handla på ett sätt som kan förändra sakernas tillstånd genom hur de röstar, hur de beter sig, genom hur de tänker.« musiken ger kärleken näring Tonerna som ljuder under S:t Petri kyrkas höga valv är aldrig endast estetik. I kyrkorummet blandas musiken med evangeliets budskap om fred och kärlek likaväl som med människors förtvivlan över våld, fattigdom, konflikter och orättvisor i vår stad. I Bernsteins Peter Pan sjunger Wendy: »Bygg mitt hus av kärlek. Och måla det med tillit. Värm det med ditt hjärtas värme. Lägg ett golv av tro. Mura väggar av sanning. Och lägg ett tak av fred däröver.« Ett sätt att bygga på är genom musiken och vårt svar till hat och våld i vår tid blir: att musicera mer intensivt, vackrare, mer hängivet. If music be the food of love, play on!
musiken som gudstjänst Kompositörer har genom seklerna tonsatt bibelns texter. I vår tid har Sven-David Sandström systematiskt arbetat sig igenom kyrkoåret precis som barockmästaren J. S. Bach gjorde. Andra har istället inspirerats av lyrik. In Terra Pax av Gerald Finzi bygger på en text av Robert Bridges. I dikten Noël jämför han sin existentiella upplevelse en stjärnklar natt med herdarnas upplevelse på julnatten. Han finner hopp i att kunna spegla sig i bibelns gamla texter, i att hans egna frågor har ställts av människor i alla tider. Änglarnas sång om
Välkommen att låta dig beröras och att dela musikupplevelser i S:t Petri kyrka säsongen 2017/2018.
»3«
bachfestivalen
musik ger kärleken näring
november
augusti
Ons 1 12.10 Tolvotie
Fre 11 21.30 Le Ballon Rouge Sön 13 21.30 A Heaven Full of Stars Tis 15 21.30 Tribute to Arvo Pärt
Tors 2 19.00 Brahms Requiem
*
Lör 4 14.00 Brahms Requiem
*
Sön 5 18.00 Duruflé Requiem
Ons 16 12.10 Tolvotie
Ons 8 12.10 Tolvotie
Tor 17 19.00 Förklädd gud Fre 18 19.00 Orgelrecital Star Wars
Sön 12 16.00 Vi lovsjunger Guds majestät
Sön 20 18.00 Orgelrecital
Ons 15 12.10 Tolvotie
Ons 23 12.10 Tolvotie
Sön 19 18.00 Orgelrecital
Fre 25 17.00 After Work Orgel
Ons 22 12.10 Tolvotie
Ons 30 12.10 Tolvotie
Sön 26 18.00 Alexander’s Feast
september
oktober
Tis 28 18.30 Malmö Latins musikgymnasium
Sön 3 18.00 Himmelska toner
Sön 1 18.00 Bach & Sandström
Ons 29 12.10 Tolvotie
Fre 8 17.00 After Work Orgel
Ons 4 12.10 Tolvotie
Fre 8 22.30 Tribute to Jacques Werup
Fre 6 17.00 After Work Orgel
december
Sön 10 18.00 Orgelrecital
Sön 8 18.00 If Music be the Food of Love
Fre 8 17.00 After Work Orgel
Ons 13 12.10 Tolvotie
Ons 11 12.10 Tolvotie
Ons 13 12.10 Tolvotie
Sön 17 18.00 Hymn to Life
Sön 15 18.00 Cantica Colore
Sön 17 18.00 En klassisk jul
Ons 20 12.10 Tolvotie
Ons 18 12.10 Tolvotie
Ons 20 12.10 Tolvotie
Fre 22 21.00 Moment and Eternity
Ons 25 12.10 Tolvotie
Tors 21 19.00 Och frid på jorden
Sön 24 18.00 Orgelrecital
Fre 27 17.00 After Work Orgel
Tis 26 18.00 Julvesper
Ons 27 12.10 Tolvotie
Sön 29 18.00 Orgelrecital
Ons 27 12.10 Nyårskonsert
*
Ons 6 12.10 Tolvotie
*
* Annan lokal än S:t Petri kyrka
kalender
** S:t Petri församlingssal
mars Fre 2 17.00 After Work Orgel Sön 4 18.00 Stabat Mater
maj
Ons 7 12.10 Tolvotie Sön 11 18.00 Golgotha januari
Ons 14 12.10 Tolvotie
Ons 3 12.10 Tolvotie
Sön 18 18.00 Orgelrecital
Lör 6 18.00 Trettondagskonsert
Ons 21 12.10 Tolvotie
Ons 10 12.10 Tolvotie
Fre 23 17.00 After Work Orgel BUFF
Ons 17 12.10 Tolvotie
Sön 25 18.00 Johannespassionen
Sön 21 18.00 Orgelrecital
Ons 28 12.10 Tolvotie
Ons 24 12.10 Tolvotie
Ons 28 18.30 Lamentations
Ons 31 12.10 Tolvotie
Fre 30 15.00 Orgel vid Jesu grav
februari
april
Fre 2 17.00 After Work Orgel
Sön 1 18.00 Orgelrecital
Sön 4 18.00 Then Svenska Messan
Ons 4 12.10 Tolvotie
**
Ons 7 12.10 Tolvotie
Ons 11 12.10 Tolvotie
**
Ons 14 12.10 Tolvotie
Sön 15 18.00 Bernstein 100 år
Ons 21 12.10 Tolvotie Ons 28 12.10 Tolvotie
Ons 2 12.10 Tolvotie
**
Sön 6 18.00 Candide
*
Sön 6 18.00 Gosskörens dag
*
Ons 9 12.10 Tolvotie
**
Ons 16 12.10 Tolvotie
**
Sön 20 18.00 Vackra, vita vår
*
Ons 23 12.10 Tolvotie
**
Ons 30 12.10 Tolvotie
**
juni Lör 2 14.00 Operans barnkör 10 år
*
Ons 6 12.10 Nationaldagskonsert * Sön 10 18.00 Med sikte på Sydafrika
*
*
Ons 13 12.10 Tolvotie
**
Ons 18 12.10 Tolvotie
**
Ons 20 12.10 Tolvotie
**
Ons 25 12.10 Tolvotie
**
Ons 27 12.10 Tolvotie
**
lars humble
malmö operas barnkör Foto: Frankie Fouganthin
lars arvidson
varje onsdag
Tolvotie
20 min lunchmusik varje onsdag året runt. Köp en baguette, ta en kaffe och koppla av under lunchen.
sofie asplund
Från och med 4 april 2018 flyttas lunchmusiken till församlingssalen i S:t Petri församlingshus, Själbodgatan 4a.
Foto: Mats Bäcker
rickard söderberg
daniel carlsson
olle stinapersson ekblad
ann-margreth nyberg
jonas samuelsson
susanne resmark
anders paulsson
innehåll
kör Hymn to Life
10
Bach & Sandström
12
Himmelska toner
15
Vi lovsjunger Guds majestät
15
Duruflé Requiem
16
En klassisk jul
24
Julvesper
24
Trettondagskonsert
25
En musikalisk vandring
34
gästspel
Gosskörens dag
35
Tribute to Jacques Werup
48
Vackra, vita vår
35
Brahms Ein Deutsches Requiem
49
Med sikte på Sydafrika
40
Malmö Chamber Music
51
Malmö Operas barnkör 10 år
40
orgel Nyårskonsert
25
Nya toner i S:t Petri
43
Orgelrecitals
45
After Work Orgel
46
s:t petri kyrka kör & orkester
Sjung i kör!
52
Förklädd gud
8
Kontakta oss
54
If Music be the Food of Love
14
English synopsis
55
Alexander’s Feast
18
Och frid på jorden
22
jag och musiken
Then svenska messan
26
Familjen Modig, körsångare
20
Stabat Mater
27
Claes Block, kyrkorådets ordförande
21
Golgotha
30
Anna Brandoné, kyrkorådsledamot
21
Johannespassionen
32
Maria Streijffert, sångerska
28
Candide
36
Lyssa Davidsson, cellist
38
ur de romantiska gömmorna Inspirerad av den jämtländska naturen på Frösön i Storsjön komponerade Wilhelm Peterson-Berger pianostycken under namnet Frösöblomster. De speltekniskt överkomliga styckena blev mycket populära. Programmets andra verk, Lustwijns Wijsa, är en madrigal för blandad kör och ett av Knut Håkanssons mer kända verk. Radiokören spelade in hans Fyra madrigaler 1987. Hugo Alfvéns Och jungfrun hon går i ringen tillhör standardrepertoaren för svenska körsångare.
David Wikander tonsatte Gustaf Frödings diktcykel från 1896, Strövtåg i hembygden ur Stänk och flikar. Kung Liljekonvalje är den fjärde och sista sången. Adolf Fredrik Lindblads En sommarafton fick sitt uruppförande 1845. Lars-Erik Larssons Romans för stråkorkester ur Pastoralsvit är en musikalisk pärla liksom hans lyriska svit Förklädd gud till text av Hjalmar Gullberg. Texten, om guden Apollon, är hämtad från diktsamlingen Kärlek i tjugonde seklet från 1933 och utgår från ett motiv ur den grekiska mytologin.
svenska romantiker Som musikkritiker var Wilhelm Peterson-Berger både älskad och hatad för sina nitiska musikanmälningar. Han hade en vass penna fruktad av mången artist. Tonsättare som Wilhelm Stenhammar, Hugo Alfvén och Natanael Berg fick smaka på kritik samtidigt som Wagner och Grieg höjdes till skyarna. Som komponist var Peterson-Berger med sitt nationalromantiska och folkmusikaliska tilltal mycket populär. Knut Håkansson studerade i Uppsala och Dresden och var sedan verksam som tonsättare i Stockholm och som dirigent och lärare i musikteori i Borås. Alfvén gjorde ett betydelsefullt avtryck i svensk musikhistoria både som tonsättare, dirigent och
musiker. Han var anställd i Kungliga Hovkapellet som violinist. David Wikander verkade som tonsättare och organist i Storkyrkan i Stockholm och Adolf Fredrik Lindblad satte också sin prägel på Stockholm genom att grunda Adolf Fredriks musikskola där han undervisade bland andra Jenny Lind, Prins Gustav, Oscar 1 och prinsessan Eugénie. Lars-Erik Larsson föddes i skånska Åkarp och bodde sina sista år i Helsingborg. Åren däremellan, från 1937, tillbringade Larsson i Stockholm som kapellmästare och musikproducent vid Radiotjänst och som kompositionsprofessor vid Kungliga Musikhögskolan.
»8«
torsdag 17 augusti kl 19.00 S:t Petri kyrka malmöfestivalen
Förklädd gud wilhelm peterson-berger (1867–1942) Intåg i sommarhagen ur Frösöblomster III (1914) knut håkansson (1887–1929) Lustwijns Wijsa hugo alfvén (1872–1960) Och jungfrun hon går i ringen
Medverkande Petri Sångare och orkester Lars Humble, recitatör Ann-Margreth Nyberg, sopran Martin Arpåker, baryton Alexander Einarsson, dirigent Konsertens längd Cirka 60 minuter kör & orkester
wilhelm peterson-berger Sommarsång ur Frösöblomster I (1896) david wikander (1884–1955) Kung Liljekonvalje lars-erik larsson (1908–1986) Romans för stråkorkester ur Pastoralsvit op. 19 adolf fredrik lindblad (1801–1878) En sommarafton ur Om vinterkväll lars-erik larsson Förklädd gud op. 24 (1940)
»9« »9«
gyllene toner Den fantastiske sopransaxofonisten Anders Paulsson står i centrum vid denna konsert både som tonsättare, musiker, improvisatör och arrangör. Hans stilkänsla är lika klockren i den klassiska världen som i jazzvärlden. Paulssons saxofonstudier vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm följdes av studier i Bordeaux och på Manhattan School of Music i New York. Paulsson klassas som en av världens ledande sopransaxofonister och han har bland annat samarbetat med orkestrar och musiker som Kungliga Filharmoniska Orkestern, Sveriges Radios Symfoniorkester, S:t Petersburg Philharmonic Orchestra, Anne Sofie von Otter, John Storgårds och Johannes Gustavsson.
Jazzpianisten, arrangören, pedagogen och tonsättaren Lars Jansson är en stark musikprofil. Han samarbetar med alla de stora svenska jazzprofilerna. Mark Kilstofte, amerikansk tonsättare, är prisbelönt för sina verk, ofta skrivna i en lyrisk romantisk stil. Han har erhållit det prestigefyllda Rompriset. Kilstofte fick sin utbildning på University of Michigan och är nu professor i komposition vid Furman University i USA. Norske tonsättaren, organisten och körledaren Egil Hovland var i synnerhet verksam inom det kyrkomusikaliska området. Många av hans kompositioner återfinns i Den svenska psalmboken 1986.
»10«
söndag 17 september kl 18.00 S:t Petri kyrka
Hymn to Life Musik med ursprung i den amerikanska Spiritualstraditionen för kör och sopransaxofon med arr och tonsättningar av Anders Paulsson, Mark Kilstofte och Lars Jansson.
Medverkande S:t Petri Motettkör Anders Paulsson, sopransaxofon Mattias Hjorth, kontrabas Bo Håkansson, slagverk Martin Arpåker, dirigent
kör
Konsertens längd Cirka 55 minuter
det skönt klingande Sopransaxofonisten Anders Paulssons inledande arrangemang av Sometimes I Feel Like a Motherless Child, en av de traditionella negro spirituals som varierar programmet i denna körkonsert, vidgar det stilistiska perspektivet mot jazzens idiom. Fyra av kompositionerna är signerade Paulsson. Hans Danjugan Sanctuary är en sång komponerad för de filippinska korallrevens och regnskogarnas bevarande i en djupt känd vilja att uppmärksamma betydelsen av dessa sköra och ömtåliga ekosystem.
Paulsson har också arrangerat ännu en negro spiritual, Deep River, som utgör en skön vilopunkt i programmet. I Heaven Come Down är svänget närvarande liksom i Gunnar Erikssons arrangemang av Lars Janssons Salve Regina, som gungar skönt när körens rytmmönster möter det underliggande ackompanjemanget och bildar en effektiv kontrast till Kilstoftes meditativt klingande Through the Waters. Även Egil Hovlands Aftonbön med text av Karin Boye har ett mjukt och tonalt musikaliskt tilltal.
»11«
barock visavi nutid Tillkomståret för Bachs motett Komm, Jesu, komm är något oklart men mycket pekar på att den komponerades någon gång under Bachs tid i Leipzig från 1723 och framåt. Verket har sitt ursprung i den tyska 1600-talsmotetten men satserna, som går attacca, skiljer sig tydligt från varandra. Bachs kromatiska koral Es ist genug tillkom 1723 och är en bearbetning av Joachim Burmeisters koral, just densamma som Alban Berg citerade i sin violinkonsert. Sandström vandrar i Bachs fotspår men tolkar både Komm, Jesu, komm och Es ist
genug i ett nutidsperspektiv. Texten i Komm, Jesu, komm är hämtad från en begravningshymn av Paul Thymich. Sandström växlar mellan tonala partier och mer komplexa klangbilder medan musiken i Es ist genug rör sig långsamt framåt i en enhetlig dissonansrik stämväv med täta intervall, även om korta tonala partier förekommer också i detta verk. Sandströms Libera me för orgel fick sitt uruppförande 1982 i Köpenhamn i Danmarks Radio.
»12« Porträtt: Mats Bäcker
söndag 1 oktober kl 18.00 S:t Petri kyrka
Bach & Sandström johann sebastian bach (1685–1750) Komm, Jesu, komm BWV 229 (1731-1732)
Medverkande Petri Sångare Jonas Lundblad, orgel Alexander Einarsson, dirigent
sven-david sandström (f. 1942) Meditation ur Musik för kyrkoåret
Konsertens längd Cirka 50 min
sven-david sandström (f. 1942) Komm, Jesu, komm, motett nr 3 för dubbelkör a cappella (2005)
kör
sven-david sandström Befria mig ur friheten, all denna frihet Ur Libera me, för orgel (1980) dietrich buxtehude (1637–1707) Es ist genug, koral ur kantat BuxWV 24 sven-david sandström Es ist genug, för blandad kör (1986) johann sebastian bach Es ist genug, koral ur kantat BWV 60 (1723)
bach visavi sandström Sandström, som under många år har förhållit sig fritt till barocken och Bachs produktion, har på senare år systematiskt arbetat sig igenom kyrkoåret så som Bach själv gjorde i sitt skapande. Om Bach tolkar texterna i ett traditionellt barockidiom där stämföring, balanserad harmonik och imitation är bärande element så löser Sandström å sin sida upp formerna för det traditionella och vidgar lyssnarupplevelsen, vilket blir extra tydligt nu när barocken och dess nutida spegling ställs mot varandra och klingar vid en och samma konsert. Bach var och Sandström är ytterst produktiva tonsättare som skapat en stor mängd musik på kort tid
men med 250 år emellan. Bach verkade som organist, violinist, tonsättare och kapellmästare på många olika platser från Eisenach via Arnstadt, Weimar, Köthen och Lüneburg till Leipzig där han med sitt otroliga kompositionsarbete skapade musikhistoria. Sandströms väg gick från Motala via Borensberg till Stockholm och därefter till Bloomington i Indiana, usa, och tillbaka till Stockholm igen. Sandström innehade professuren i komposition vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm 1985–1995 och fick senare samma befattning vid Indiana University Bloomington 1998–2008.
»13«
söndag 8 oktober kl 18.00 S:t Petri kyrka
If Music be the Food of Love NUTIDA AMERIKANSK MUSIK david dickau (f. 1953) If Music be the Food of Love
Medverkande S:t Petri Ungdomskör Kammarorkester Alexander Einarsson, dirigent
z. randall stroope (f. 1953) The Conversion of Saul kör och orkester
Konsertens längd Cirka 60 minuter
jean belmont ford (f. 1939) If Music be the Food of Love morten lauridsen (f.1943) Lux Aeterna (1997)
amerikansk tonsättare och körmusik If Music Be the Food of Love av David Dickau är en romantisk tonsättning av en tidlös text. Stycket har blivit ett mycket uppskattat repertoarverk i den amerikanska körtraditionen. Öppningstakterna i Z. Randdall Stroopes körverk The Conversion of Saul kretsar kring tonen f, först i basstämman och sedan i tenorstämman. Även damstämmorna inleds med en viss koppling till tonen f men snart övergår verket i en mer komplex stämväv. Även Jean Belmont Ford har titulerat sitt körverk If Music Be the Food of Love. Det ger lyssnaren en spännande möjlighet att jämföra denna romantiska tonsättning med David Dickaus. Som avslutning presenteras den amerikanske tonsättaren Morten Lauridsens requiem Lux Aeterna, som han komponerade i samband med sin mors död. David Dickau verkar som kördirigent, tonsättare och professor i komposition och dirigering vid Minnesota State University, Mankato sedan 1991. Hans jämnårige amerikanske kollega Z. Randall Stroope har liknande befattningar vid Oklahoma State University. Stroope har
blivit en eftertraktad körkomponist över hela USA och efterfrågas också ofta som dirigent i sina egna verk och kompositionsbeställningar. Jean Belmont Ford föddes i Redlands, Kalifornien och har nu Kansas som bas för sin konstnärliga verksamhet. Hon har nått stor popularitet för körverk som Johnny has Gone for a Soldier och Electra samt körverket vid denna konsert. Morten Lauridsen fick sitt internationella genombrott som körtonsättare under 1990-talet och han blev på kort tid USAs mest framförde tonsättare både i nationella och internationella körsammanhang. Hans musik har vunnit flera priser och han var Composer in Residence hos Los Angeles Master Chorale 1994–2001. Sedan fyrtio år verkar Lauridsen som kompositionsprofessor vid University of Southern California Thornton School of Music. Lauridsens vokalproduktion är omfattande och uppdelad i serier om motetter, madrigaler, vokalcykler och a cappellaverk som har blivit bestsellers i körvärlden.
»14«
söndag 3 september kl 18.00 S:t Petri kyrka
Himmelska toner A cappellakonsert med musik av Nystedt, Haglund, Ešenvalds, Mahler och Sandström.
söndag 12 november kl 16.00 S:t Petri kyrka
Vi lovsjunger Guds majestät Interreligiös konsert med musik från judisk, kristen och muslimsk tradition Med musikradioprofilen Vassilis Bolonassos som sammanhållande länk ges här ett interreligiöst konsertprogram. Utifrån texter och teman som är gemensamma för de tre stora världsreligionserna flätas ett konsertprogram samman.
»15«
Medverkande Vassilis Bolonassos Sankta Eugenia Vokalensemble, Stockholm Stråkkvintett på tidstrogna instrument Isidoro Abramowicz, solist Kaj Engelhart Ulf Samuelsson, orgel och dirigent
kör
Medverkande Halmstads vokalensemble Göran Persson, dirigent
maurice duruflé Duruflés produktion var inte stor men de verk han komponerade skulle komma att få central betydelse, inte minst orgelverken. Duruflé föddes i franska Louviers och efter att i Rouen ha studerat körsång, piano- och orgelspel och musikteori flyttade han till Paris där han snart kom in i orgelklassen vid musikkonservatoriet. Studierna i orgel för den berömde Louis Vierne kompletterades med teoretiska studier i harmonilära, kontrapunkt och fuga och så småningom med kompositionsstudier för Paul Dukas. Duruflé blev snabbt omtalad
som en exceptionell organist och belönades med många prestigefyllda priser både som tonsättare, organist och improvisatör. I alla tre disciplinerna tilldelades han Amis de l’Orgue pris runt 1930. Under konservatorietiden fick han bland annat utmärkelserna Premier accessit 1921 och Premier Prix 1922. År 1930 tillträdde han som organist i Saint-Étienne-du-Mont i Paris, en tjänst som han från
»16«
1953 delade med sin fru. Han var också professor i harmonilära vid Pariskonservatoriet åren 1943–1969. Duruflés fantastiska orgelspel lockade många tonsättare att komponera för honom och det föranledde även Francis Poulenc att inför komponerandet av sin orgelkonsert konsultera Duruflé. Samarbetet ledde till att Duruflé uruppförde konserten 1939.
söndag 5 november kl 18.00 S:t Petri kyrka
Duruflé Requiem
maurice duruflé (1902–1986) Quatre motets sur des thèmes grégoriens op. 10 (1960) I. Ubi caritas (4 voix mixtes) II. Tota pulchra es (3 voix de femmes) III. Tu es Petrus (4 voix mixtes) IV. Tantum ergo (4 voix mixtes) maurice duruflé Prélude et Fugue sur le nom d’Alain op. 7 (1942)
Medverkande S:t Petri Motettkör Maria Streijffert, alt Ludvig Wallmark Ryberg, baryton Lyssa Davidsson, violoncell Carl Adam Landström, orgel Martin Arpåker, dirigent Konsertens längd Cirka 60 minuter kör
maurice duruflé Requiem op. 9 (1947) Version för orgel, soli och kör
exotiskt klangfärgsspel Quatre motets sur des thèmes grégoriens består av fyra satser där varje sats är en kort a cappella-motett som har sitt ursprung i en ny gregoriansk sång. Det linjära i musiken för tankarna långt tillbaka i musikhistorien, bortom barocken, medan det samklangsmässiga andas fransk impressionism med sina täta och mjukt dissonansrika ackord. Andra motetten bildar en skön klanglig kontrast då den är instrumenterad endast för damkör. Orgelverket Prélude et Fugue sur le nom d’Alain bygger på ett tema som Duruflé utvann ur namnet (Jehan) Alain, en god
vän till Duruflé och bror till den berömda organisten Marie-Claire Alain. Requiem räknas som Duruflés mest kända verk. Beställningen kom från hans förlag Edition Durand och gällde ett storskaligt verk för orkester, orgel och kör med koppling till de gregorianska sånger och texter som ingick i rekviemmässan. Rekviet blev en kulmination i Duruflés musikaliska stil där han blandade sång, renässansliknande kontrapunkt och en harmonik som tog intryck av Fauré, Debussy och Ravel.
»17« »17«
ett framgångsrikt tonsättarliv Georg Friedrich Händel föddes samma år som Johann Sebastian Bach, 1685. Medan Bach förblev Tyskland trogen reste Händel flitigt och efter studier i Italien, där tonsättarkarriären blomstrade, bosatte han sig för gott i England 1712. Han blev känd för sina operor, oratorier och concerti grossi och framförallt för oratorierna Messias, Water Music och Music for the Royal Fireworks. Redan som ung var Händel en driven organist och cembalist. Han erhöll så småningom även kapellmästarbefattningar och ledde många framföranden av egna verk. Genom faderns tjänstgöring vid furstehovet i Sachsen-Weissenfels hade Händel tidigt koppling till
hovet och hans framgång som tonsättare berodde delvis på att han hela livet stöttades av hovet på olika sätt. År 1710 utnämndes Händel till kapellmästare hos Georg Ludwig, kurfurste av Hannover, som senare kom att bli George 1 av Storbritannien. Efter flytten till London anställdes Händel av drottning Anna av Storbritannien och fick också ekonomiskt stöd av Richard Boyle, 3:e earl av Burlington. Händel ledde 1750 ett framförande av Messias till förmån för barnhemmet Foundling Hospital. Framförandet blev en stor succé och därefter ledde Händel välgörenhetskonserter varje år.
»18«
söndag 26 november kl 18.00 S:t Petri kyrka
Alexander’s Feast georg friedrich händel Concerto grosso i C-dur Alexander’s Feast, HWV 318 (1736) georg friedrich händel Orgelkonsert i g-moll op. 4 nr 1, HWV 289 (1736)
Medverkande Petri Sångare Barockorkester Jesenka Balic Zunic, konsertmästare Carl Adam Landström, orgel Anders Danman, cembalo Karin Dahlberg, sopran Maria Streijffert, alt Martin Vanberg, tenor Jonas Samuelsson, bas Alexander Einarsson, dirigent Konsertens längd Cirka 110 min
populära barockverk Alexander’s Feast uruppfördes den 19 februari 1736 på Covent Garden i London. Med på programmet var också Concerto grosso i C-dur, även kallad Alexander’s Feast Concerto och Orgelkonsert i g-moll op. 4 nr 1, alltså alla de tre verk som framförs vid denna konsert i S:t Petri kyrka. Alla tre verken är dessutom komponerade 1736. Alexander’s Feast är baserad på ett ode skrivet av John Dryden för att fira kyrkomusikens skyddshelgon Sankta Cecilia. Texten arrangerades åt Händel i en rad recitativ och arior. Två basarior är speciellt kända i
detta verk: Bacchus, ever fair och Revenge, Timotheus cries. Händels Concerto grosso i C-dur är komponerad i den stil som Corelli utarbetat i slutet på 1600-talet med grundidén att concertino, en liten instrumentgrupp ofta bestående av två violiner och cello, ställs mot ripieno, den stora stråkorkestern. Orgelkonsert i g-moll op. 4 nr 1 är Händels första orgelkonsert och ingår i en serie orgelkonserter med opustalet 4. Det ovanliga med denna konsert är att alla satser utom nummer 3 har långsamma tempi.
»19«
kör & orkester
georg friedrich händel (1685–1759) Alexander’s Feast, HWV 75 (1736)
familjen modig – alla körsångare Familjen Modig från Lund är en familj på fem där alla är med i en kör. Fyra av dem tar sig dessutom till S:t Petri kyrka i Malmö för att ta ton. Klart man blir nyfiken på denna körfamilj.
vad ger det dig att vara med i en kör? David Kul att sjunga tillsammans och att få sjunga solo ibland. Det är roligt att folk vill lyssna. Sara Att sjunga tillsammans och vara en del i en musikalisk helhet. Att utvecklas musikaliskt. Och det sociala är också viktigt. Vi trivs gott tillsammans inom kören och har roligt. Att inom familjen kunna relatera till samma musikaliska upplevelser betyder också mycket. Matilda Det betyder väldigt mycket för mig med musik i mitt liv, och körsång är ett fint och roligt sätt att utöva musik. Kristofer Att få uttrycka musik. Att utvecklas musikaliskt. Att musicera med andra. Och en gemenskap med de andra körsångarna, både i och utanför musiken.
vad finns i s:t petri kyrka som inte finns på närmare håll? David Vi får utmaningar, det är inte för lätt. Martin är en bra körledare, han sjunger så bra själv.
Sara och Kristofer Alexanders sätt att göra musik och förmåga att utveckla kören. Och hans engagemang som innebär att kören får medverka i massa olika typer av projekt – en väldigt rolig bredd! Församlingens satsning på musikverksamhet, som innebär att vi får möjlighet att sjunga tillsammans med duktiga solister och orkestermusiker. Matilda Det är musikaliskt utmanande att sjunga i SPUK och roligt eftersom vi gör fin repertoar och ger roliga konserter.
vilken har varit den mest minnesvärda körupplevelsen? David När vi sjöng tillsammans med Georg Riedel. Matilda Lukaspassionen var väldigt fin att göra. Men körtävlingen i Venedig var också rolig – när vi sjöng där kändes kören så fint samsjungen och det gav resultat. Sara Det är svårt att välja. En konsert som jag blev väldigt tagen av var på Gotland i Lau kyrka. Den har en spektakulär efterklang som vi fick anpassa programmet till och jag minns hur fantastiskt det var att sjunga Bruckner där. Kristofer Brahms requiem i pianoversion – man upplevde verket på ett starkt och nytt sätt, det kom närmare.
vad är musikens viktigaste uppgift? Sara Att bära och gestalta ett budskap. Att ge andra intryck och känslor än vardagsstressen. Matilda Att tala till människor på olika sätt. den körsjungande familjen modig består av sara modig (petri sångare), david modig (s:t petri gosskör), matilda modig (spuk), kristofer modig (petri sångare) och dottern ellen (saknas på bild).
»20«
David När jag sjöng solo i Allhelgonakyrkan första gången. Och när vi sjöng skånska visor på en sommaravslutning på dagis. Matilda När jag som fyraåring gick in i körsalen för min första övning. Jag var inte särskilt taggad, snarare väldigt nervös. Och att klinka på pianot hemma, eller dansa i cirklar till barnvisor på cd.
vad betyder kyrkorummet för musiken? Sara och Kristofer I Petri Sångare jobbar vi rätt mycket med att låta rummet och musiken utgöra en helhet. Att kyrkorummet blir mer än en konsertlokal. Det kan vara hur vi står spridda, att vi rör oss i rummet, eller att orgeln får väva ihop musiken istället för presentationer. Sedan får man förstås inte glömma akustiken som ofta är stor i en kyrka, vilket kan innebära både för- och nackdelar. Musiken är ett av flera sätt att möta Gud i kyrkorummet – genom lovsången och textgestaltningen. Kyrkorummet underlättar nog för att sätta lyssnare i rätt stämning och att vara mottaglig för det budskap som den sakrala musiken vill förmedla.
för mig själv betyder musiken mycket, framförallt gillar jag när man blandar högt och lågt, blandar lättsamt med mer tung och komplicerad musik. Musiken i S:t Petri ska ge mycket till så många som möjligt. Musiken är en stor del av livet i kyrkan, den berör både medlemmar och ickemedlemmar. Det lugnet och den tryggheten som musiken ger, som många idag saknar, kan hittas i kyrkan. Med musikens hjälp öppnas kyrkorummet upp för något mer, just att det är en kyrka har stor betydelse. Det är därför vi prioriterar musik. För mig ger musiken både glädje och gemenskap. Det ser jag som musikens viktigaste uppgift. I framtiden tror jag kyrkorummet kommer att få en större betydelse. Jag tycker att det är viktigt att vi är en kyrka för alla. Oavsett om man går på konsert eller gudstjänst, det ena kan vara vägen till det andra.«
claes block är ordförande i kyrkorådet för svenska kyrkan malmö sedan 2014.
»21« Foto Claes: Kristina Strand Larsson
jag är en trogen konsert besökare i S:t Petri kyrka. Jag hyser stor beundran för musiken, jag njuter lika fullt ut av Einarssons körverk, Arpåkers sång och Landströms improvisationer. För mig är musiken en inspirationskälla, den kan lugna och trösta, den sätter guldkant på tillvaron. Den bästa musikupplevelsen innehåller lika delar kvalitet, känsla och engagemang, och det tycker jag finns i kyrkans musikliv. Och vad jag kan se av malmöbornas gensvar på insamlingen i orgelprojektet, är vi många som tycker detsamma. Mitt första musikminne är dessvärre inte Stravinskijs Våroffer, utan Bä bä vita lamm av Alice Tegnér. Som alla småflickor på den tiden dansade jag balett och spelade piano för en fransyska. Det vackraste ljudet som finns är enligt mig kyrkklockor, jag är privilegierad som bor granne med S:t Andreas klockor.«
jag och bachfestivalen musiken
vilket är ditt första musikminne?
musiken sätter guldkant på tillvaron
anna brandoné är ett välkänt ansikte i malmö, hon har varit politisk aktiv i många år. hon är numera förtroendevald och sitter med i kyrkorådet i svenska kyrkan malmö och stiftsstyrelsen i lund.
torsdag 21 december kl 19.00 Gröna Hallen Malmö Centralstation jul på malmö c
Och frid på jorden gerald finzi (1901–1956) In Terra Pax för sopran, baryton, kör och orkester, op. 39 (1954) ralph vaughan-williams (1872–1958) Fantasia on Christmas Carols för baryton, kör och orkester (1912)
Medverkande Petri Sångare Orkester Gästsolist Carl Adam Landström, piano Alexander Einarsson, dirigent Konsertens längd Cirka 60 minuter
Samt julmusik ur den brittiska traditionen.
»22«
mästaren och efterföljaren
Finzis verk In Terra Pax är komponerat till text av Robert Bridges, Noel: Christmas Eve, 1913. Första satsens mörka inledning sätter an en allvarlig ton men efterhand stiger instrumenten upp genom registret och sprider sitt ljus över den vackra och romantiska musiken fram till den första barytoninsatsen. Därefter växlar musiken mellan orkestermellanspel och barytonens partier, och inte förrän mot slutet presenteras kören för första gången. Andra satsen öppnas med ett körtutti innan sopranen får sin första insats. Ännu en kraftfull körinsats följer innan barytonsolisten återkommer och verket efterhand klingar av i pianissimo. Vaughan-Williams Fantasia on Christmas Carols inleds av en solocello innan barytonsolisten kommer in följd av kören. Solocellon avrundar första delen. Kör- och orkesterinsatserna är mäktiga och kontrasterna mellan det storslagna och intima mycket effektiva. Både musiken och texten i dessa fyra Christmas Carols har djupa rötter i den brittiska traditionen.
Den engelske tonsättaren Gerald Finzi var influerad av Edward Elgars och Ralph Vaughan-Williams melodiska och harmoniska stil men det finns också tydliga kopplingar till barockens stilideal och Bachs musik. Finzi bodde i London en tid och undervisade i komposition vid Royal Academy of Music 1930–1933, men återvände till lugnet på landet och slog sig ner i Hampshire Hills i Ashmansworth väster om London. Där skapade han sitt paradis, byggde ett hus, odlade sällsynta äppelsorter, byggde upp ett musikbibliotek, startade en amatörorkester, komponerade och blev en viktig förebild för unga tonsättare. Finzi dog endast 55 år gammal i leukemi. Ralph Vaughan-Williams räknas till Storbritanniens mest betydande symfoniker. Han fann tidigt sitt eget tonspråk, kopplat till brittisk folkmusik och fullt utvecklat runt 1914 då han strax före första världskrigets utbrott komponerade Symfoni nr 2 och den så ofta framförda The Lark Ascending. VaughanWilliams studerade för Max Bruch i Berlin och för Maurice Ravel som var yngre än sin engelske elev. Med sina nio symfonier var Vaughan-Williams en oerhört vital och produktiv tonsättare som komponerade med obruten kraft fram till sin död 1958.
»23«
kör & orkester
christmas carols
söndag 17 december kl 18.00 S:t Petri kyrka
En klassisk jul S:t Petri kyrkas klassiska julkonsert på tredje advent. Kom i god tid för att få plats.
Medverkande S:t Petri Gosskör S:t Petri Ungdomskör S:t Petri Motettkör Instrumentalensemble Carl Adam Landström, klaver Martin Arpåker, dirigent Alexander Einarsson, dirigent
tisdag 26 december kl 18.00 S:t Petri kyrka
Julvesper Julvesper enligt brittisk tradition.
Medverkande Petri Vokalensemble Martin Arpåker, dirigent
»24«
Nyårskonsert Färgsprakande klassiker ur Nyårskonserten från Wien.
Medverkande Carl Adam Landström, orgel
Ur programmet: johann strauss den äldre (1804–1849) Radetzkymarsch, op. 228 johann strauss den yngre (1825-1899) An der schönen blauen Donau, opus 314
lördag 6 januari kl 18.00 S:t Petri kyrka
Trettondagskonsert Traditionsenligt följer Petri Sångare stjärnan och ger konsert på trettondag jul. Musik av bland annat Lauridsen, Sventelius, Distler, Olsson och Widén »25«
Medverkande Petri Sångare Carl Adam Landström, orgel Alexander Einarsson, dirigent
kör/orgel
onsdag 27 december 12.10 S:t Petri kyrka
söndag 4 februari kl 18.00 S:t Petri kyrka
Roman: Then svenska messan johan helmich roman (1694–1758) Then svenska messan för soli, kör och orkester, HRV 404 (1752)
Medverkande S:t Petri Motettkör Barockorkester Hanna Tibell, konsertmästare Kristina Hellgren, sopran Daniel Carlsson, countertenor Jonas Samuelsson, bas Martin Arpåker, dirigent Konsertens längd Cirka 50 minuter
den svenska musikens fader Johan Helmich Roman föddes i Stockholm 1694, nio år efter Bach och Händel. Han överlevde Bach med åtta år och dog 1758, året före Händel. Med andra ord levde och verkade Roman under den musikaliska högbarocken. Han var endast sju år när han första gången uppträdde vid det svenska hovet. När han var sjutton år anställdes han i Kungliga Hovkapellet i Stockholm och några år därefter, 1716, gav Karl XII honom tillstånd att göra en längre studieresa till London med bibehållen lön från Hovkapellet. Besöket i London ledde till att Roman – som var en mycket skicklig
violinist och oboist – fick anställning i operaorkestern vid King’s Theatre under Georg Friedrich Händels ledning och senare under en tid som musiker hos hertigen av Newcastle. År 1721 kallades Roman hem igen från England för att fortsätta sin tjänstgöring i Hovkapellet och för att leda orkestern vid Fredrik I:s kröning. Han utnämndes samma år till biträdande kapellmästare och 1729 till ordinarie kapellmästare. I den egenskapen dirigerade han både sina egna verk och verk av tonsättare som Händel och Pergolesi, vars musik han tagit till Sverige under sina resor.
»26« »26«
söndag 4 mars kl 18.00 S:t Petri kyrka
Pergolesi: Stabat Mater giovanni battista pergolesi (1710–1736) Stabat Mater i F-dur för sopran, alt, stråkar och orgel (1736) samt musik av Charpentier, Fauré och Morén.
kör & orkester
Medverkande S:t Petri Gosskör S:t Petri Ungdomskörs flickor Stråkkvintett Stina Klintman, sopran Johan Ulfsparre, countertenor Martin Arpåker, dirigent Konsertens längd Cirka 55 minuter
stabat mater Runt 1725 hade Alessandro Scarlatti på beställning av ett berömt kloster i Neapel komponerat ett verk på samma text som Pergolesi tio år senare utgick ifrån när han på beställning av samma kloster komponerade Stabat Mater. Pergolesi led av tuberkulos och hade inte lång tid kvar att leva när han tog sig an uppdraget. Han fick därför aldrig uppleva den stora succé verket fick i Europa – Stabat Mater blev det mest publicerade barockverket under hela 1700-talet. Pergolesi varierar musiken på ett elegant sätt där arior, duetter och andra stämkonstellationer varvas och den tematik som presenterats av violinerna ofta återkommer i sångstämmorna.
Trots sitt korta liv hade Pergolesi en verklista. Den upptar tio operor, en lång rad kyrko- och kammarmusikverk, många vokalverk samt två sinfonior för orkester. det sakrala Stabat Mater räknas det profana komiska intermezzot La serva padrona till hans mest kända verk. Det är ett praktexempel på italiensk komisk 1700-talsopera. Intermezzot ingick egentligen i en opera, Il prigioner superbo, komponerad för att fira kejsarinnans av Österrike födelsedag, men intermezzot blev extremt populärt och framfördes ofta som ett fristående verk.
»27« Målning av Sandro Botticelli, 1492
Text och foto: Kristina Strand Larsson
maria streijffert, opera- och konsertsångerska på malmö opera och återkommande solist i s:t petri kyrka, njuter av lugnet och lyssnar efter koltrasten på en av malmös innergårdar.
maria streijffert är ingen scengångare
mina två senaste roller har varit på Malmö opera, men som opera- och konsertsångerska reser du mycket. När jag förbereder mig inför en roll plockar jag känslor från det jag upplever i staden, sedan omsätter jag det i min tolkning. Under våren spelade jag La Cieca, gatusångerska och den blinda modern till huvudpersonen La Gioconda i operan med samma namn. När jag ser alla tiggare på Malmös gator är det lätt att sätta sig in i deras situation. Vad hade jag gjort i deras sits? i höst ska jag spela en guvernant till två engelska flickor under kolonialtiden i Indien. En helt annan typ av roll som kräver ett annat kroppsspråk. Som La Cieca låg jag bedjande på knä. Nu ska jag gestalta en parant, lite komisk figur. Jag är alt, men sjunger även mezzosopranpartier om de passar mitt register. Som sådan får du ofta spela mamma och amma. Hjältinnan eller primadonnan är – med undantag av Carmen och Dalila – nästan alltid sopran. Inför varje ny roll är jag öppen, nyfiken och hungrig. Jag studerar musiken i operan, men lyssnar även på annan musik från samma tid. Jag läser lite historia, skönlitteratur och ser filmklipp och fotografier, för att inspireras och berikas inför kommande roll. Även skönlitteratur och texter från tiden när operan skrevs använder jag för att få tillräcklig bakgrundskunskap. Som guvernant ska jag sjunga på franska, då gäller det att ha rätt uttal.
när jag väl avslutat en opera lämnar jag rollen och går vidare. Men det är klart att vissa roller och melodier finns kvar inom mig och ibland går jag och nynnar på någon aria. Som sångerska ska du förmedla känslor till publiken. Det är inte du som ska känna. Detta påpekade min röstcoach och det försöker jag leva efter. De flesta operor utspelar sig i en svunnen tid, men när jag sjöng huvudrollen Dalila i Kungliga Operans uppsättning av Simson et Dalila, var handlingen förlagd till 1900-talets Israel/ Palestina-problematiken och det var svårt att inte bli påverkad. en operasångerska har rösten som sitt instrument, men bara för att du har instrumentet i kroppen kan du inte sluta leva. Jag försöker undvika att bli förkyld genom att alltid tvätta händerna, andas med stängd mun och äta C-vitamin. Det är viktigt med sömn, särskilt om du jobbar mycket. Är du stressad är du ingen bra sångare. När du är tillfreds med livet sjunger du bättre. För mig är det viktigt att ta hand om kroppen. Jag styrketränar och ser särskilt till att sköta om min rygg. Det finns sångare som bara äter, sjunger och sover – riktiga scengångare. Andra tycker att ett äpple klarar strupen eller tar en klunk extra starkt kaffe innan de ska in på scenen. Champagne föredras av vissa. Som sångare ska du se dig själv som en idrottare, du måste hålla ditt instrument igång.« Maria Streijffert är återkommande solist i S:t Petri kyrka. I år hör du henne bland annat i Duruflés Requiem 5/11, Alexander’s feast 26/11 och Golgotha 11/3.
»29«
jag bachoch festivalen musiken
»Inför varje ny operaroll förbereder jag mig noggrant. Jag inspireras av människor jag ser och av staden Malmö där jag lever. Inte av bullret, det stör. Men får jag bara en liten stund i någon av stadens älskade parker eller vid havet, känner jag hur inspirationen kommer. Innergården där jag bor är lugn och stilla. Där sjunger koltrasten.
frank martin Den schweiziske tonsättaren Frank Martin föddes i Genève och verkade i huvudsak i Schweiz fram till 1946. Då flyttade han till Nederländerna där han levde i nästan trettio år fram till sin död. Under åren i Schweiz bodde han i Genève och Zürich men vistades också tillfälligt i Rom och Paris. Martin visade tidigt en stor musikbegåvning och komponerade långt innan han fick regelrätt undervisning i ämnet. När han var tolv år hörde han Bachs Matteuspassion som gjorde starkt intryck på honom och Bach kom att bli en viktig förebild under ungdomsåren. Martin var aktiv som organisatör och 1926 grundade han Société de Musique de Chambre de
Genève som han ledde som pianist och cembalist i tio år parallellt med undervisning i teori och improvisation vid Dalcrozeinstitutet samt i kammarmusik vid konservatoriet i Genève. Han var dessutom föreståndare för Technicum Moderne de Musique 1933–1940 och ordförande i schweiziska musikerföreningen 1942–1946. Sökandet efter ett eget tonspråk gick via Arnold Schönbergs tolvtonsteknik, som han dock övergav senare. Åren 1950–1957 undervisade Martin i komposition vid Staatliche Hochschule für Musik i Köln men han upphörde därefter med undervisningen för att helt ägna sig åt komponerandet.
»30«
söndag 11 mars kl 18.00 S:t Petri kyrka
frank martin (1890–1974) Golgotha, oratorium i två delar för 5 solister, kör och orkester (1945–1948)
Medverkande Petri Sångare Orkester Carl Adam Landström, orgel Olle Persson, Jesus och baryton Sofie Asplund, sopran Maria Streijffert, alt Johan Christensson, tenor Daniel Hällström, bas Alexander Einarsson, dirigent Konsertens längd Cirka 100 minuter Konserten spelas in för SR P2
utmanande oratorium Martins över 90 minuter långa passionsoratorium Golgotha tillkom strax efter andra världskriget vid tiden då han flyttade till Nederländerna för gott. Hans hängivenhet till barocken märks i detta verk där Bachs ande vilar över Martins komposition både i stil och känslomässigt djup, speciellt i koralerna. Musiken bär på ett mörker, en tydlig riktning framåt och en dissonansbildning som ibland är både kärv och krävande samtidigt som just detta faktum vässar
uttrycket till imponerande höjdpunkter och ger verket en monumental yttre form. Musiken är både komplex och transparent. Komplex genom kromatiken, mediantiken och de oväntade harmoniska och melodiska vändningarna. Transparent genom den enkla, nästan barockliknande rytmiken och den ibland sparsmakade instrumentationen. Musiken blir oförutsägbar och därför spännande som ett resultat av de olika parametrarnas väg med och mot varandra.
»31«
kör & orkester
Martin: Golgotha
söndag 25 mars kl 18.00 S:t Petri kyrka
Johannespassionen bob chilcott (f. 1955) Johannespassionen (2013)
Medverkande S:t Petri Motettkör Kammarensemble Mathias Hedegaard, evangelist Daniel Hällström, Jesus Richard Lindström, Pilatus Ann-Margreth Nyberg, sopran Carl Adam Landström, orgel Martin Arpåker, dirigent Konsertens längd Cirka 70 minuter
johannespassionen i ny dräkt Den som ger sig i kast med någon av de fyra evangelisternas passionsberättelser har naturligtvis att förhålla sig till de fantastiska verk som Johann Sebastian Bach skapat i passionsgenren, både vad gäller tonspråk, tyngd, djup och allvar. Man kan som tonsättare följa Bach i barockidiomet eller, som Chilcott, välja ett helt annat tonspråk för att inte ligga för nära Bachs originalspråk. Men även det formmässiga måste bearbetas för att inte ett nytt verk i genren skall kännas som ett plagiat. De variationsmöjligheter som står till buds
i det musikaliska formarbetet är orkestermellanspel, instrumentsolo, arior, koraler, tuttipartier, textläsning och recitativ. Texten i Chilcotts Johannespassionen är en kombination av 1200-tals- och 1600-talstexter och rollen som evangelist är vikt för en tenor precis som hos Bach. Tonspråket är öppet, tonalt och sångbart med ett enkelt tilltal som gör det mycket tillgängligt för varje lyssnare. Medan Bachs Johannespassion tar nästan två timmar att framföra (då är den ändå en timme kortare än Matteuspassionen) är Chilcotts endast ungefär hälften så lång.
»32« »32«
kör & orkester
bob chilcott Den engelske tonsättaren Bob Chilcott är verksam även som kördirigent och sångare. Han var i många år medlem i King’s Singers där han sjöng tenorstämman. Chilcott föddes i Plymouth och fick sin inledande musikutbildning på King’s College i Cambridge, där han som ung också sjöng i kören. Många av hans kompositioner är skrivna för barn- och ungdomskörer och han har dirigerat sina verk i usa , Kanada, Australien, Japan, Estland, Lettland, Tyskland och Tjeckien. Chilcott samarbetar med New Orleans Children’s Chorus och Crescent City Festival i New Orleans för vilka han har komponerat ett flertal verk. Hans samarbeten inkluderar bbc Singers, New Zealand Youth Choir, Chamber Choir of Europe, Addison Singers, Dollar Academy Combined School Choirs, Arnold Singers och Taipei Singers. Hans Requiem framfördes 2010 av Oxford Bach Choir och Royal Philharmonic Orchestra under ledning av Nicholas Cleobury. Chilcott ledde under sju år Royal College of Music Choir i London och är nu förste gästdirigent för bbc Singers. Han är även President of Southend Boys’ Choir, en välrenommerad gosskör som regelbundet ger konserter i ledande konserthus i London, till exempel i Royal Albert Hall.
»33« »33«
bernstein 100 år
söndag 15 april kl 18.00 Landstingssalen, Malmö Rådhus
Bernstein 100 år leonard bernstein (1918–1990) Musik ur bland annat West Side Story, Chichester Psalms, Mass, Missa Brevis och Peter Pan.
Medverkande S:t Petri Ungdomskör Solister Carl Adam Landström, piano Alexander Einarsson, dirigent Konsertens längd Cirka 60 min
bernstein 100 år 2018 är det 100 år sedan Leonard Bernstein föddes. Han var en av sin tids ledande dirigenter, känd inte minst för sitt 47 år långa musikaliska samarbete med New York Philharmonic Orchestra. Åren 1958-1969 var han orkesterns chefsdirigent men han dirigerade den första gången redan 1943 och var dess hedersdirigent från 1969 fram till sin död 1990. Men Bernstein var också tonsättare, arrangör, pianist och inte minst folkbildare. Han brann för den klassiska musiken och tog ofta tillfället i akt att, som introduktion till många av sina konserter med New York Philharmonic, berätta för publiken om musiken, hur den var komponerad, hur tonsättare som Gustav
Mahler och Igor Stravinskij måste ha tänkt, vilka teman som var viktiga, hur de olika instrumentgrupperna lät och vilken roll de spelade i ett verk. Hans lättsamma lektioner blev enormt populära och de dokumenterades så småningom av amerikansk tv. Vid dagens konsert serveras en hel musikalisk bukett som på ett utmärkt sätt representerar Bernsteins skapande. Allt från de sakrala verken Chichester Psalms, Mass och Missa Brevis till de profana med musikaliska örhängen ur musikalerna West Side Story och Peter Pan som hade stort genomslag på Broadway under 1950-talet.
»34«
söndag 6 maj kl 18.00 Lokal meddelas senare
Gosskörens dag Gosskörer från Lunds stift samlas i en gemensam konsert för att uppmärksamma den nationella gosskörens dag.
Medverkande Orkestermusiker ur MSO Martin Arpåker, dirigent
Vackra, vita vår Svenska vår- och försommartoner i musik av Stenhammar, Lindberg, Lindblad, Wikander, Edlund och Larsson.
»35«
Medverkande S:t Petri Motettkör Markus Kvint, piano Martin Arpåker, dirigent
kör
söndag 20 maj kl 18.00 Landstingssalen Malmö Rådhus
bernstein 100 år
söndag 6 maj kl 18.00 Palladium
Candide
leonard bernstein (1918–1990) Candide, svit för soli, kör och orkester (1977) Medverkande Petri Sångare Orkester Mathias Hedegard, Candide Sofie Asplund, Cunégonde Rickard Söderberg, Maximilian/Governor Susanne Resmark, Old Lady/ Paquette Lars Arvidson, Pangloss/Martin Alexander Einarsson, dirigent Konsertens längd Cirka 120 minuter Ett samarrangemang med Musik i Syd Palladium. Mer info: palladium.se
candide Inspirerad av framgången med Peter Pan 1950 komponerade Bernstein 1951 den komiska operetten Candide, som fick sin premiär på Broadway året därpå. Dock blev mottagandet mycket svalt. Verket har därför genomgått en lång rad revideringar sedan dess och finns nu i flera versioner, varav en konsertversion som Bernstein sammanställde 1989 – året före sin död – och en svit för soli, kör och orkester, sammanställd 1977.
Tonsättaren själv kallade konsertversionen från 1989 för »final revised version«. Librettot bygger på Voltaires satiriska roman Candide, utgiven 1759. Bernsteins verk är virtuost och kräver en mycket samspelt orkester. Taktarterna växlar, ofta till den ojämna sjutakten, rytmerna är komplexa, de olika instrumentgrupperna sätts i fokus och ställs även mot varandra och slagverket spelar en viktig roll med sina accenter och betoningar. Uvertyren har i konsertsammanhang blivit ett efterfrågat och ofta framfört stycke.
»36«
Det är få dirigenter som gjort så mycket för klassisk musik som Leonard Bernstein. Hans klassiska Mahlertolkningar är unika och han gjorde många andra legendariska tolkningar och inspelningar av de mest älskade repertoarverken. Hans tid som chefdirigent för New York Philharmonic åren 1958–1969 och som Laureate Conductor i samma orkester 1969–1990 satte outplånliga positiva spår i en av världens ledande orkestrar. Bernstein var också pianist och ackompanjatör och som tonsättare gav han eftervärlden några oförglömliga verk som var stilistiskt gränsöverskridande, som till exempel musikalen West Side Story, de tre symfonierna och operetten Candide. Men det som också måste lyftas fram med denne gigant är hans aldrig sinande lust och energi att informera, undervisa och folkbilda. Många är de program där »Lenny«, som hans vänner kallade honom, berättar om musiken från scenen, förevisar, sjunger och låter orkestern spela några takter för att visa hur ett verk är uppbyggt, vad en fras är och hur balansen mellan instrument fungerar. Dessa introduktioner hade stor betydelse för intresset för den klassiska musiken, inte bara i usa utan i hela världen. Många av hans föreläsningar är dokumenterade av tv och finns också på YouTube.
»37«
kör & orkester
leonard bernstein
»dålig rytm och lite orent kan vara helt perfekt!« Lyssa Davidsson är cellist vid Malmö Opera men också gästmusiker i S:t Petri kyrka. I höst kan hon höras i bland anant Förklädd gud den 17 augusti och Duruflé Requiem den 5 november. Hennes liv kunde ha blivit annorlunda, cellon kunde ha blivit neurobiologi istället – men livets väg tog en annan rikting.
vilket är ditt första musikminne? »Det är nog att mina föräldrar sjunger för mig – har inte alla samma erfarenhet? Min mamma hade en sång för varje moment för dagen. En för att vakna, en för när solen går upp, en för att klä på sig, en för när man är ledsen eller vill tröstas, en för när man inte vill äta sina ärtor – listan är oändlig! Och min pappa hade vilda leksånger, med hög volym och stora roliga dansrörelser...
vad skulle du säga är musikens viktigaste uppgift? Jag känner att musiken i första hand ska trösta och sammanföra människor. Genom musiken förstår vi att vara människa är universellt, vi erfar alla glädje och sorg och alla känslor där emellan. Och det finns en enorm tröst i att veta att vi inte är ensamma i dessa känslor, vi är alla lika världen över. Vi människor är dessutom unika varelser som använder rytmer och ljudvågor för att ändra atmosfären i ett rum, för att ändra sitt egna sinnestillstånd, för att påverka smärttröskeln eller uthållighet. För mig är musik som att Gud räcker ut en hand, ett språk som alla förstår oavsett modersmål, som ungefär säger ”Det är ok, jag är här, luta dig mot mig. Du får vara som du är, jag förstår dig när du är glad, ledsen eller arg.”
om du inte valt musiken och den dig, vad hade du då arbetat med idag? Medicin antagligen. Jag började en läkarutbildning som mycket ung, jag var 16 år, men fick rådet att diversifiera innan jag slängde mig på allvar in i det medicinska yrkeslivet. Jag kompletterade då min kandidatexamen med en till, nu i musik. Meningen var att återgå till naturstudier, men som vanligt tog livet oväntade vändningar.
»38« »38«
vad betyder kyrkorummet för musiken och tvärtom? På en konkret nivå så känner jag att ens sinne ändras när man går in i en kyrka, särskilt en gammal kyrka. Jag tror också på bönens kraft, som i min tanke liknar meditationens hälsoeffekter, den igenkända fast ännu oförklarliga placeboeffekten, och kvantumfysikens vibrationsteorier. Jag tror att när man stiger in i en kyrka, med hundratals år av böner och tankar, påverkar det en så att man är mer öppen och mottaglig för musikens effekt. Helt enkelt, vi är närmare Gud.
Musik börjar i öronen, både utövaren och lyssnaren ska kanske kunna dela på sig: höra de stora linjerna, men även de små, det vill säga höra melodi och rytm och ackordföljd. Men också höra vad som händer i de utrymmen som finns mellan tonerna, hur de blommar ut och sedan dör efter att ha sått flera nya toner själva. Tänk på ett litet barn som sjunger för sin mamma, pappa, eller syskon – kanske andas barnet på fel ställen, mumlar lite, har dålig rytm och lite orent – men det är helt perfekt! Musiken ligger i hans och mammans öron.«
jag och musiken
vad behövs det för ingredienser för att göra en bra musikupplevelse?
»för mig är musik som att gud räcker ut en hand.«
»39«
Foto: Kristina Strand Larsson
lyssa davidsson, cellist malmö opera
lördag 2 juni kl 14.00 Malmö Operas foajé
Malmö Operas barnkör 10 år Kammarkonsert i Malmö Operas foajé när Operans barnkör firar 10 år. Ett sommardoftande program som också innehåller ett uruppförande av Kent Olofssons Det gömda; ett tresatsigt verk för barnkör och fyrstämmig ungdomskör och instrument beställt till detta jubileum.
Medverkande Malmö Operas barnkör S:t Petri Ungdomskör Instrumentalister Alexander Einarsson, dirigent Kristina W Svensson, dirigent
kör
Ett samarrangemang med Malmö Opera och Körcentrum Syd.
torsdag 10 juni kl 18.00 Landstingssalen Malmö Rådhus
Med sikte på Sydafrika Petri Sångare åker i juli 2018 till Sydafrika för att medverka i »World Choir Games«. I denna konsert bjuds Malmöpubliken på körens tävlingsprogram. Programmet görs även i Älmhults kyrka (9/6), Allhelgonakyrkan, Lund (17/6) och Snöstorps kyrka (19/6)
»40«
Medverkande Petri Sångare Alexander Einarsson, dirigent
martin vanberg
johannes skoog
johan christensson
ralph gustafsson
gabriella sjöström
kira lankinen
mathias hedegaard
kristina w svensson
robert bennesh
mats hultkvist
Foto: Andreas Paulsson
jonas lundblad
ulla olsson
kammarorkestern musica vitae
daniel hällström
1 170 122 kr Projektet Nya toner i S:t Petri kyrka har fått in drygt 1 miljon kronor i frivilliga gåvor. Tack!
»42«
orgeln sätter malmö på kartan
– Det finns inga begränsningar för vilken musik man kan spela, menar organisten Carl Adam Landström i S:t Petri församling. nya toner i sankt petri Den nya orgeln kommer att bli tio meter hög, ha sex manualer och över 200 olika stämmor. Dessutom kommer två gamla orglar som inte varit i bruk på flera decennier att renoveras och kopplas samman med den nya orgeln, så att de kan interagera via ett spelbord i koret.
inga begränsningar För Carl Adam Landström finns det inga musikaliska begränsningar för vilken musikgenre som kommer ur orgelpiporna. Själv har han haft konserter med bland annat film- och dataspelsmusik. – Orgeln är kyrkans orkester. Den kan spela trumpet, flöjt och har till och med trummor i sig. Framför allt kan den bemästra och visa olika känslor som andra instrument inte kan. Renoveringen av de gamla orglarna slutfördes under 2016, och under 2018 ska den nya orgeln vara på plats. köp en orgelpipa
mäktig upplevelse Kyrkobesökarna kommer få en mäktig musikalisk upplevelse när musiken strömmar ut från kyrkans alla hörn. Orgeln blir världens modernaste då man använder sig av »touchscreens« istället för traditionella spakar. Det blir en orgel som kommer att sätta Malmö på kartan. Vi har satsat på att göra S:t Petri till Malmös musikkyrka och vill även fortsätta att bygga broar till musiklivet utanför kyrkans murar. Förr satt organisten på läktaren som en fantom och kunde inte vara en del av gudstjänsten på samma sätt. Men när spelbordet och organisten hamnar i koret blir det en annan närhet till både kör, präster och församling, berättar organisten Carl Adam Landström, projektledare för orgelprojektet.
Vill du ge ett bidrag till den nya orgeln? En liten pipa kostar 500 kr, mellanstor pipa 1000 kr och en stor pipa 1500 kr. Bankgiro 360-1408. Ange ditt eller givarens namn i rutan för meddelande till betalningsmottagaren. Som tack kommer ditt namn att uppmärk-sammas på något vis. Givetvis kan du också lämna ett anonymt bidrag, till exempel via en insamlingsbössa i S:t Petri kyrka. Marie Starck
»43«
orgel
Världens modernaste orgel ska byggas i S:t Petri kyrka i Malmö. Det blir en orgel som kommer att sätta staden på kartan.
johann sebastian bach (1685-1750) bach och orgeln De flesta av Bachs orgelverk är komponerade under hans Weimarperiod 1708–1717 och utgör höjdpunkten inom orgel-litteraturen. Bachs förnyelse av orgelmusiken låg inte i första hand på det formmässiga planet då han tog över mycket av det som hans föregångare och lärare Dietrich Buxtehude skapat. Däremot utvecklade han harmoniken, melodiken och de kontrapunktiska formerna imitation, kanon och fuga till fulländning. Bachs musikaliska fantasi var outtömlig och under sina 10 år i Weimar skapade han en imponerande samling
orgelverk som innefattade koralpreludier, konserter, fantasier, fugor, passacaglior, sonater, toccator med flera verk. Buxtehudes konserter var vida kända och folk vallfärdade till Lübeck för att höra honom spela. Bach fotvandrade de 46 milen mellan Arnstadt och Lübeck för att lyssna på Buxtehude och lära sig komposition. Ur Bachs orgelproduktion kan nämnas Orgelbüchlein, BWV 599-644 (1716) med 46 koralpreludier och Toccata och fuga i d-moll, BWV 565 (ca 1708).
»44«
S:t Petri kyrka
Orgelrecitals fredag 11 augusti kl 21.30
söndag 19 november kl 18.00
le ballon rouge Filmen »Den röda ballongen« från 1956 är skapad av Albert Lamorisse. Filmen handlar om en pojke som hittar en magisk ballong. Fina scener som utspelar sig i Paris. Carl Adam Landström improviserar till filmen som projekteras på stor filmduk i kyrkan.
bachkonsert xiv Professor Ralph Gustafsson, orgel
fredag 18 augusti kl 19.00
franska katedralklanger Musik av bland annat Alain, Dupré och Debussy. Johannes Skoog, orgel
söndag 18 mars kl 18.00
star wars Ulla Olsson, orgel
Musik av bland annat Rachel Laurin och B Tommy Andersson. Kira Lankinen, orgel
söndag 20 augusti kl 18.00
söndag 1 april kl 18.00
bachkonsert x Mats Hultkvist, orgel
söndag 10 september kl 18.00 bachkonsert xi Carl Adam Landström, orgel
söndag 24 september kl 18.00
vi hörs igen Musik av bland annat organister i S:t Petri kyrka. Carl Bengtsson, Carl Hervelius och Carl Adam Landström. Carl Adam Landström, orgel Sista orgelkonserten innan kyrkan stänger för elrenovering och installation av kyrkans nya orgel.
bachkonsert xii Gabriella Sjöström, orgel
söndag 29 oktober kl 18.00 bachkonsert xiii Konserten spelas in av P2 Carl Adam Landström, orgel
»45«
bachfestivalen orgel
Carl Adam Landström, orgel
söndag 21 januari kl 18.00
en fredag i månaden S:t Petri kyrka
After Work Orgel är en blandad serie där orgeln alltid har en central plats. Perfekt att avsluta en veckas arbete med 45 minuter musik. Genren är varierad. Allt från västerländsk konstmusik till populärmusik och improvisation. Efter konserten kan man följa med till en närliggande pub.
after work orgel
fredag 25 augusti kl 17.00
fredag 2 februari kl 17.00
Lars-Erik Larsson-gymnasiet
orgel för 4 fötter och 4 händer Robert Bennesh är sedan 2017 ny domkyrkoorganist i Lund och gästar S:t Petri kyrka för en konsert med en av församlingens organister. Robert Bennesh Carl Adam Landström
fredag 8 september kl 17.00 Carl Adam Landström, orgel
fredag 6 oktober kl 17.00 Toby Ward, tenor Martin Arpåker, orgel
fredag 27 oktober kl 17.00 barockens bästa
fredag 8 december kl 17.00 bachkonsert xv Finalkonsert i serien med J. S. Bachs orgelverk. Carl Adam Landström, orgel
fredag 2 mars kl 17.00 tv-spelsmusik S:t Petri kyrka har en kraftfull orgel, och i Ulla Olssons händer verkar den helt plötsligt vara som gjord för Castlevania, The Legend of Zelda och Super Mario. Ulla Olsson, orgel
fredag 23 mars kl 17.00 stumfilm och orgel För femte året i rad fortsätter samarbetet mellan S:t Petri kyrka och barn- och ungdomsfilmfestivalen BUFF. Carl Adam Landström, orgel
»46«
fredag 27 oktober kl 17.00
bachfestivalen orgel
Barockens bästa johann sebastian bach carl philip telemann Med Bachs kanske vackraste vokalverk, solokantater för alt, återser vi den hyllade norska mezzosopranen Marianne Beate Kielland. Prisbelönt och nominerad till Grammy Award, lägger hon världen för sina fötter med sin unika röst och fantastiska utstrålning. Vi har också glädjen att presentera vår egen stämledare på viola; Daniel Eklund, lite närmare i Telemanns violakonsert. Allt under ledning av Fredrik Malmberg.
Medverkande Musica Vitae Daniel Eklund, viola Magdalena Fronczak, oboe Marianne Beate Kielland, alt Fredrik Malmberg, ledare, orgel
»47«
Foto: Adam Haglund
fredag 8 september kl 22.30 Eslövs kyrka
Tribute to Jacques Werup En minneskonsert till poeten, musikern och personen Jacques Werup. Konserten är en repris på programmet som gjordes i februari 2017. Musik av Emmy Lindström, Ulrika Emanuelsson och Michael Saxell Medverkande Petri Sångare Instrumentalensemble Lill Lindfors, sång och uppläsning Ann-Margreth Nyberg, sopran Martin Vanberg, tenor Carl Adam Landström, piano Alexander Einarsson, dirigent Konserten ges i samarbete mellan Svenska kyrkan, Lions och Eslövs kulturförvaltning. »48«
torsdag 2 november kl 19.00 Konsertsalen Malmö Live lördag 4 november kl 14.00 Konsertsalen Malmö Live
Brahms Ein deutsches Requiem
gästspel
sven-david sandström (f. 1942) Fantasia III (ej lördag) johannes brahms (1833–1897) Ein deutsches Requiem Medverkande Petri Sångare Malmö Live Vokalensemble Malmö SymfoniOrkester Agnes Auer, sopran Carl Ackerfeldt, baryton Evan Rogister, dirigent Mer info om biljetter och program finns på malmolive.se
»49«
peter-philipp staemmler
eric ericsons kammarkĂśr
carl adam landstrĂśm
pernilla august
fredrik malmberg
colin currie
hĂĽkan hardenberger
malmö chamber music 19–23 september fredag 22 september kl 21.00 S:t Petri kyrka
Kammarmusikfestivalens kyrkokonsert bjuder ett enastående varierat program med våra främsta sångare och instrumentalister. Skådespelaren Pernilla August och Eric Ericsons Kammarkör framför tillsammans med bland annat Håkan Hardenberger valda delar ur Rolf Sersams Kosmisk adress – Sånger om stunden och evigheten till texter av Jacques Werup och konsertorganisten Carl Adam Landström möter festivalens slagverksäss Colin Currie i Sofija Gubajdulinas Detto I. Konserten inleds med Beethovens Drei Equali för fyra tromboner. ludwig van beethoven (1770–1827) Drei Equali, WoO 30 igor stravinskij (1882–1971) Three Sacred Songs (efter Gesualdo) Ave Maria
Medverkande Pernilla August, recitation Håkan Hardenberger, trumpet Colin Currie, slagverk Rolf Sersam, piano Peter-Philipp Staemmler, cello Carl Adam Landström, orgel Olle Elfström, trombon Johannes Rubensson, trombon Ola Nordqvist, trombon Jan Lindberg, trombon Eric Ericsons Kammarkör under ledning av Fredrik Malmberg Konsertens längd Cirka 70 min Mer info om hela festivalen finns på malmochambermusic.com
brett dean (f. 1961) Was it a Voice? igor stravinskij Anthem, »The Dove Descending Breaks the Air« sofija gubajdulina (f. 1931) Detto I. Sonat för orgel och slagverk rolf sersam (f. 1946) / jacques werup (1945–2016) ur Kosmisk adress – sånger om stunden och evigheten
»51«
kör & orkester gästspel
Moment and Eternity
körverksamhet i s:t petri kyrka s:t petri gosskör är en unik körsatsning i Malmö. Här ges möjligheter till musikalisk skolning, nya upplevelser och oväntade vänskaper. Har du glimten i ögat? Vågar du testa något nytt? Vill du träna din röst och din musikalitet? Vi söker sångare som är 6–12 år gamla. Är du en av våra nya körsångare? Kontakta Martin Arpåker s:t petri ungdomskör (spuk) är en fyrstämmig kör med cirka 40 sångare i åldern 14–21 år. Körens repertoar är främst klassisk musik med inslag av musikal, jazz och afro. Kören sjunger i gudstjänster och konserter i S:t Petri kyrka men deltar även i internationella körtävlingar och festivaler. Bland annat vann kören 2017 Grand Prix i körtävlingar i Venedig, Italien. För provsjungning kontakta Alexander Einarsson petri vokalensemble är en kör i olika konstellationer som främst sjunger vid kyrkans högmässor. Mycket god notläsning och körerfarenhet krävs. För mer info kontakta Alexander Einarsson
petri sångare är en kammarkör med hemvist i Malmö S:t Petri kyrka. Repertoaren är bred med fokus på nutida västerländsk konstmusik. Petri Sångares främsta genre är a cappellamusik, men kören framför även regelbundet verk för kör och orkester i samarbete med Malmöregionens ledande musiker. Petri Sångares ambitionsnivå har sedan starten 2010 varit hög med ungefär 25 konserter per säsong. Detta kräver engagemang av körens medlemmar som till största delen är amatörer. Körens repetitioner och konsertverksamhet präglas av omsorg för text, musik och musikaliskt samspel mellan kör och dirigent. www.petrisangare.se För provsjungning kontakta Alexander Einarsson s:t petri motettkör är en blandad kör som består av cirka 35 sångare i olika åldrar. Körens repertoar inkluderar de stora kyrkomusikaliska verken och a cappella-framföranden med spännvidd från renässansen till vår tids musik. God körvana och notläsning krävs. För provsjungning kontakta Martin Arpåker
»52«
en kör bara för killar: s:t petri gosskör
petri sångare
Foto: G Weiss
alexander einarsson
carl adam landström
s:t petri motettkör
martin arpåker
s:t petri kyrka
s:t petri ungdomskör (spuk)
s:t petri kyrka fri entré
Det är fri entré till alla konserter. Inga platser kan reserveras, kom i god tid. Från 3 april 2018 är kyrkan stängd för renovering och våra konserter kommer därför att ges på annan plats. kontakt
musik.petri.malmo@svenskakyrkan.se s:t petri kyrkas musiker s:t petri kyrka
Alexander Einarsson kördirigent och organist alexander.einarsson@svenskakyrkan.se 040-27 91 28, 0702-57 75 45 Carl Adam Landström diplomorganist carladam.landstrom@svenskakyrkan.se Martin Arpåker organist och kördirigent martin.arpaker@svenskakyrkan.se 040-27 91 74 konsertvärd
Våra konsertvärdar har en viktig uppgift före, under och efter konserterna. Är du intresserad att bli en av dem, kontakta oss.
s:t petri kyrka
Kyrkan är öppen varje dag kl 10–18. Adress: Göran Olsgatan 4, Malmö Facebook: SanktPetrikyrkaMalmo www.svenskakyrkan.se/malmo S:t Petri kyrka är både stadens äldsta bevarade kyrka och dess äldsta bevarade tegelbyggnad. Kyrkan invigdes troligen år 1319 och var färdigbyggd omkring 1380. Kyrkorummet innehåller många olika språk: bild, ord, konst och musik. Liksom på medeltiden, under reformationen och framåt, är S:t Petri kyrka idag en spegling av mångfalden i vår stad.
generalprogrammet 2017/2018 arbetsgrupp s:t petri kyrka Alexander Einarsson, Carl Adam Landström och Martin Arpåker, programansvariga. Anne Ruponen, inledningstext. Gunhild Winqvist Hollman, korrektur, Anneli Dennersten, grafisk form. Ansvarig utgivare Albin Tanke. text Alla musiktexter är skrivna av Rolf Martinsson, tonsättare, professor i komposition vid Musikhögskolan i Malmö. Översättning till engelska är gjord av Johan Rosqvist. omslag Charlotte Swidén tryck Ljungbergs Tryckeri, Klippan 2017
»54«
From the beginning of time until the present, music has played a significant role in touching people’s hearts. During the 2017/2018 music season, we want to touch people’s hearts in the performance of works from the seventeenth century until today.
the fact that his questions have been posed by people throughout all times. The Angelic song of peace on earth is concurrently a message of joy and a summoning to open our hearts to those suffering from war, persecution, poverty, conflicts, and injustices.
st. cecilia – patron saint of music
the course of events
St. Cecilia has been regarded the patron saint of music –particularly church music – since the Middle Ages. The painting The Ecstacy of St. Cecilia by Rafael is divided into three fields. At the top are singing angels, in the middle a group of people and at the bottom different musical instruments scattered on the ground. This reflects a prevailing understanding of the role of music in the Middle Ages. Divine music is in the highest place: a heavenly order within a Cosmos of balance and harmony. As man is a reflection of the Cosmos, divine music resounds back into the music of humans, attaching the body to the soul. The performance of audible music releases and expresses the power of human life. The painting illustrates that the divine is found in the human and vice versa. Throughout time, musicians have been aware of the divine source of music, and true musical performance has always been experienced as a service to God.
The Swedish Church undergoes constant change. As a church we often ask ourselves what is important and in what we should invest what we have. Is music important? Leonard Bernstein’s answer is both timeless and highly topical: »The point is, music never stopped a war and never got anybody a job. That was never its function. Music cannot change events. But it can change people. It can affect people so that they are changed... because people are changed by music – enriched, ennobled, encouraged – they then act in a way that may affect the course of events... by the way they vote, they behave, the way they think.«
music as a service to god Throughout the millennia, composers have been setting biblical texts to music. In our time, SvenDavid Sandström has systematically worked his way through the church year, just like the Baroque master J. S. Bach. Others have taken their inspiration from poetry. In Terra Pax by Gerald Finzi is based on a text by Robert Bridges. In the poem Noël he compares his own existential experience on a starlit night with the experience of the shepherds on Christmas Night. He finds hope in finding his own reflection in the ancient biblical texts, and in
music is the nourishment of love The tones resounding under St. Petri’s mighty vaults are never just aesthetics. In the church room, music is mixed with the gospel’s message of peace and love as well as human despair over the violence, poverty, conflicts and injustices of our city. In Bernstein’s Peter Pan Wendy sings: »Build my house of love. And paint my house with trusting. Warm it with the warmth of your heart. Make a floor of faith. Make the walls of truth. And put a roof of peace above.« One way of building is through music, and our reply to the hatred and violence of our time is: Make more music, more intensely, more beautifully, more dedicatedly. If music be the food of love, play on! We welcome you to be touched and share musical experiences in St. Petri Church during the 2017/2018 season.
»55«
bachenglish synopsis festivalen
music is the nourishment of love
musiken ger kärleken näring. Därför blir vårt svar till hat och våld i vår tid: att musicera mer intensivt, vackrare, mer hängivet. If music be the food of love, play on! Välkommen att låta dig beröras och att dela musikupplevelser säsongen 2017/2018.
»56«