Musik i S:t Petri kyrka Våren 2019 by S:t Petri kyrka, Svenska kyrkan i Malmö

generalprogram

musik i s:t petri kyrka våren 2019

»1«

se, jag gör allting nytt! rubrikens ord är tagna ur Uppenbarelseboken, Bibelns sista bok, och beskriver hur Gud skapar en ny himmel och en ny jord. Den långa vintersömnen är över. Framför oss ligger en ny vår, nytt ljus, ett återöppnande av kyrkan, en ny orgel och en säsong med ny musik. Ändå är det samma sol som går upp igen, samma väggar i kyrkan där de gamla bönerna och sångerna sitter kvar. Nytt och gammalt blandas, trygghet och utmaning gör allting nytt, för i kyrkan är all musik samtida oavsett om den är nyskriven eller 300 år gammal. Ett svar på frågan om vad som gör musik sakral finner vi i hur vi människor uppfattar tiden. När vi upplever spänningen mellan oss själva som dödliga varelser och det som är evigt kan vi få en glimt av det heliga. Inom religionen står Guds tid i kontrast till de jordiska dagarna och åren och till kroppens tid av puls och andning. Den skapande guden står utanför tiden. Musiken börjar med andning och puls, med livets inneboende rytm. Vi vet att oavsett vad vi gör slutar denna rytm i dödsögonblicket. Enligt kyrkofadern Augustinus (354–430) kan musiken aldrig vara det samma som tidlöshet. Men den kan rikta själens öra mot den gräns där evigheten bryter in i temporaliteten. På 1300-talet fann musiker ett intrikat sätt att skapa en tonal förväntan. Lyssnarens musikaliska upplevelse styrs av en känsla av musikens framtid, de toner som komma skall. Varje tonalt verk har ett mål: upplösningen av spänning med en tidsresa som går från och tillbaka till tonikan. Så skapas en förväntan

som kompositörer utnyttjar. Färden i det musikaliska landskapet förändras genom att man förlänger spänningen, inte uppfyller förväntan utan skapar överraskning eller framkallar humor genom att leda lyssnandet i en oväntad riktning. Genom kontrapunkten och flera musikaliska teman i ett stycke skapas en komplexitet som ger en spänning mellan ett otal olika förväntningar av puls och andning. Evigheten kan inte stängas in i tonerna, men genom att påverka hur vi uppfattar tiden kan musiken få vår själ att sträcka sig utanför tiden, att få en upplevelse av det som är nytt. Efter flera års arbete blir orgelprojektet äntligen verklighet i S:t Petri kyrka. Under 2019 när vi firar kyrkans 700-årsjubileum blickar vi inte bara bakåt mot det som varit utan även framåt när vi inviger en av världens modernaste orglar. Sammankopplad med två gamla orglar och läktarorgeln, och med sex manualer, över 200 olika stämmor och touchscreens istället för traditionella register kommer den nya kororgeln att spränga alla musikaliska begränsningar för den musik som kommer ur piporna. Gammalt och nytt, Pärt och Pergolesi, Bach och B. Tommy Andersson, Poulenc och MacMillan och mycket mer. Vårens konserter speglar att i kyrkan är all musik samtida. Välkommen till en ny musiksäsong i S:t Petri kyrka! Ge ord som jag ej hörde och ljus som jag ej såg. Låt det som var förstummat få röst och bli till sång. Du som gör allting nytt. (psalm 599:3 ur Den svenska psalmboken)

* Annan lokal än S:t Petri kyrka

april tolvotie 20 minuters lunchmusik varje onsdag året runt. Köp en baguette, ta en kaffe och koppla av. december

Ons 3

12.10 Tolvotie

Ons 10

12.10 Tolvotie

Ons 17

12.10 Tolvotie

Ons 17

18.30 Matteuspassionen

Ons 24 12.10

Tolvotie

Ons 19

12.10 Tolvotie

orgelfestival 26 april – 5 maj

Tors 20

19.00 Bach Juloratorium

Fre 26

Hans Fagius

Ons 26

18.00 Julvesper

Lör 27

Orgelsymfoni

Sön 28

Kimberly Marshall

Mån 29

Hans-Ola Ericsson

Tis 30

Hampus Lindwall

januari Ons 2

12.10 Nyårskonsert

Sön 6

18.00 Trettondagskonsert

Ons 9

12.10 Tolvotie

Ons 16

12.10 Tolvotie

Ons 1

Susannah Carlsson

Ons 23

12.10 Tolvotie

Ons 1

Karin Nelson

Ons 30

12.10 Tolvotie

Tors 2

Olivier Latry

Fre 3

Gunnar Idenstam

Lör 4

Konsert för orgel

Lör 4

Hanne Kuhlmann

Sön 5

Avslutningskonsert

maj

februari Ons 6

12.10 Tolvotie

Lör 9

19.00 Ny körmusik

Sön 10

18.00 I denna midvinter

Ons 13

12.10 Tolvotie

Sön 17

18.00 Evensong

Ons 20

12.10 Tolvotie

Ons 27

12.10 Tolvotie

mars Sön 3

18.00 Pärt och Pergolesi

Ons 6

12.10 Tolvotie

Sön 12

16.00 Gosskörens dag

Ons 15

12.10 Tolvotie

Ons 22

12.10 Tolvotie

Sön 26

18.00 SPUK in Concert

Tis

19.30 Västerås Musikklasser

Ons 29

12.10 Tolvotie

juni

Lör 9 16.00 Marinens Musikkår möter Petri Sångare Sön 10 18.00 Marinens Musikkår möter Petri Sångare

Ons 8

Sön 2

18.00 De blomster som i marken bor

Ons 5

12.10 Tolvotie

Tors 6

12.10 Nationaldagskonsert

Ons 13

12.10 Tolvotie

Sön 9

18.00 Transfiguration

Ons 20

12.10 Tolvotie

Ons 12

12.10 Tolvotie

Ons 27

12.10 Tolvotie

Tors 13

19.30 En afton med Dominique

Sön 31

18.00 Bach och Sandström

Ons 19

12.10 Tolvotie

jul- och nyårskonserter Bach Juloratorium

Julvesper

Nyårskonsert

Trettondagskonsert

körkonserter I denna midvinter

Evensong

Pärt och Pergolesi

Marinens Musikkår möter Petri Sångare

Bach och Sandström

Matteuspassionen

Avslutningskonsert

s:t petri kyrka

SPUK in Consert

Sjung i kör!

Västerås Musikklasser

Kontakta oss

De blomster som i marken bor

orgelfestivalen

English synopsis

Transfiguration

Kalender

Orgelsymfonin

jag och musiken

Festhögmässa

Embla Grandin

Högmässa

Susanna Grandin

En afton med Dominique gästspel Ny körmusik

Konsert för orgel

Torun Grandin

Gosskörens dag

Avslutningskonsert

Ann-Margreth Nyberg

hans fagius

hanne kuhlmann

kimberly marshall

hans-ola ericsson

marinens musikkĂĽr

conny thimander

karin nelson

Foto: Charlotte T StrĂśmwall

elisabeth bostrĂśm

ann-margreth nyberg

shin-young lee och olivier latry

hĂĽkan wramsmo

susannah carlsson

maria streijffert

lars johansson brissmann

karin dahlberg (fd roman)

hampus lindvall

per fernesten

torsdag 20 december kl 19.00 S:t Petri kyrka

Bachs Juloratorium Johann Sebastian Bach: Juloratorium del 1-3

medverkande

Petri Sångare och orkester Martin Thörnqvist, evangelist och tenor Ann-Margreth Nyberg, sopran

Maria Streijffert, alt Jonas Samuelsson, bas Alexander Einarsson, dirigent

Julevangeliet läses av Staffan Nordström

juloratorium Bach komponerade sitt juloratorium i sex olika delar – kantater – för att dessa skulle kunna framföras vid lika många högtidliga tillfällen mellan 25 december och 6 januari 1734-1735 i Leipzig. Var och en av delarna bildar en fristående musikalisk helhet, som återger en separat del av juloratoriets text. Varje kantat har sin orkestrering. I den tredje återkommer trumpeter och pukor från den första kantaten och så även i den sjätte och sista, vilket ger verket en kontrasterande form,

antingen de tre första kantaterna eller alla sex framförs vid samma konsert. Tre av Bachs tidigare kantater, BWV 213-215, ligger till grund för hela juloratoriet men forskare har funnit att även Bachs förlorade Markuspassion har genererat tematiskt material. Det är svårt att peka ut konstnärliga höjdpunkter i en så högtstående produktion som Bachs men juloratoriet med sitt glädjebudskap och jubel för att fira Jesu födelse torde vara ett av de främsta verken i hans produktion.

annandag jul 26 december kl 18.00 S:t Petri kyrka

Julvesper Petri Vokalensemble Peter Wallin, orgel Martin Arpåker, dirigent

onsdag 2 januari kl 12.10 S:t Petri kyrka

Nyårskonsert medverkande

Carl Adam Landström, orgel

söndag 6 januari kl 18.00 S:t Petri kyrka

Trettondagskonsert medverkande

Petri Sångare Carl Adam Landström, orgel Alexander Einarsson, dirigent

jul- och nyårskonserter 9

medverkande

söndag 10 februari kl 18.00 S:t Petri kyrka

I denna midvinter Per Nørgård: Winter Hymn Mendelssohn Bartholdy: ur Drei Motetten op. 69 Johannes Brahms: Intermezzo opus 118:6 Johannes Brahms: Warum ist das Licht gegeben dem Mühseligen op. 74:1 Morten Lauridsen: Mid-Winter Songs

medverkande konsertlängd

Petri Sångare Elisabeth Boström, piano Alexander Einarsson, dirigent

Cirka 80 minuter

vidare i all oändlighet

I Per Nørgårds »Winter Hymn«, komponerad 1976, öppnar sig en värld av melodier skapade med hjälp av Nørgårds evighetsserie. Melodierna är hämtade från hans tidigare tonsättningar av den danske poeten Ole Sarvigs hymntexter.

Man kan kalla Per Nørgård för den danska nutida musikens fader. Nørgård föddes 1932, året efter att Carl Nielsen dog, och tog på ett sätt över arvet efter Nielsen med ett romantiskt och bitonalt tonspråk. Men Nørgård utvecklade så småningom egna kompositoriska teorier och tekniker såsom evighetsserien, som spinner vidare i all oändlighet utan att upprepa sig. Grundtanken med denna teknik är att skriva musik där olika tempi pågår samtidigt i en och samma komposition, så som man är omgiven av långsamma och snabba parallella skeenden i vardagen.

Felix Mendelssohn komponerade sina tre berömda motetter 1847, samma år som han dog endast 38 år gammal. Han hade inspirerats av den anglikanska körtraditionen under sina talrika Londonbesök. Ungefär fyrtio år senare tillkom Johannes Brahms »Warum ist das Licht gegeben dem Mühseligen«, ett mättat verk för kör a cappella där kören öppnar första satsen med ett kraftfullt utrop i D-dur: Warum (varför)? Stämväven är förtätad och stämmorna härmar varandra i en kanonliknande sats. Samma teknik använder Brahms också i den andra satsen. Även Morten Lauridsens »Mid-Winter Songs« inleds dramatiskt. Satstekniken är utpräglat homofon, det vill säga ackordisk, snarare än polyfon med imiterande stämmor. Tonspråket har tydliga modala kopplingar och bygger på kyrkotonala skalor.

Både Mendelssohn och Brahms tillhör den romantiska 1800-talstraditionen men de är väldigt olika som tonsättare. Mendelssohn komponerade med lätt och genialt handlag och inspirerades av den wienklassicistiska lättheten när han utvecklade sin romantiska stil, påverkad av sina samtida kollegor. Brahms hade en betydligt tyngre och mer mättad romantisk stil och han anses av många som arvtagare till Beethovens symfoniska stil och form. Det sägs lite skämtsamt om Brahms första symfoni att den lika gärna kunde ha varit Beethovens tionde. Den amerikanske tonsättaren Morten Lauridsen fick sitt genombrott som körtonsättare i mitten av 1990-talet under sin tid som Composer in Residence hos Los Angeles Master Chorale. Lauridsens kärlek till naturen avspeglar sig ofta i hans lugna och lyriska stil.

körkonserter 11

förtätad klang

söndag 17 februari kl 18.00 S:t Petri kyrka

Evensong Charles V. Stanford: Magnificat and Nunc Dimittis in C John Sanders: Preces and Responses William Byrd: Sing Joyfully

medverkande konsertlängd

S:t Petri Motettkör Martin Arpåker, dirigent

Cirka 55 minuter

söndag 3 mars kl 18.00 S:t Petri kyrka

Pärt och Pergolesi Arvo Pärt: ur Berliner Messe Giovanni Battista Pergolesi: Stabat Mater

konsertens längd

S:t Petri Ungdomskör S:t Petri Gosskör Stråkensemble Stina Klintman, sopran Katinka Gudbrand, alt Martin Arpåker, dirigent Alexander Einarsson, orgel och dirigent

Cirka 60 minuter kör och orkester 13 körkonserter 13

medverkande

enkelheten återupptäckt Det skiljer 250 år mellan tillkomsten av Arvo Pärts »Berliner Messe« och Giovanni Battista Pergolesis »Stabat Mater«. När man lyssnar på de två verken kan man tro att de är komponerade vid samma tid. Under 1960-talet tillhörde Pärt det kompositoriska avantgardet med flera verk, bland annat första symfonin, i komplex nutida stil. Men i början av 1970-talet genomgick han en skapandekris, lämnade den nutida musiken och började studera gregoriansk sång och polyfoni. Som ett resultat av dessa självstudier blickar Pärt numera tillbaka musikhistoriskt på gammal musik och hyllar det enkla, rena och mindre komplicerade med tonsättarförebilder som Palestrina och Josquin des Prez. Pärt kallar sin nyenkla stil för tintinnabuli och många av hans senare verk, som till exempel »Berliner Messe«, är sakrala. Även hos Pergolesi fanns det stora kontraster i skapandet. Trots sitt korta liv – han blev endast 26 år gammal – efterlämnade han en lång rad verk, varav hans opera »La serva padrona« gjorde honom vida berömd. Parallellt med det profana komponerandet var Pergolesi också en mycket uppskattad kyrkomusiktonsättare. »Stabat Mater« är förmodligen hans mest kända verk i den genren.

lördag 9 mars kl 16.00 S:t Petri kyrka

Marinens Musikkår möter Petri Sångare Aaron Copland: Fanfare for the Common Man James MacMillan: Data est mihi omnis potestas Paul Mealor: I Saw Eternity John Williams: Hymn to the Fallen Eric Whitacre: Sleep Christopher Caliendo: The Concert Band Suite Francis Poulenc: Gloria FP 177

medverkande konsertlängd

Petri Sångare Marinens Musikkår Ann-Margreth Nyberg, sopran Bengt Lindegren, sopransaxofon Alexander Einarsson, dirigent

Cirka 75 minuter Konserten ges även i Fredrikskyrkan, Karlskrona den 10 mars kl 18.00

en färgrik musikalisk bukett Vid denna konsert möter lyssnaren en färgrik musikalisk bukett med det gemensamt att samtliga verk är komponerade under de senaste sextio åren. Här presenteras helt skilda stilar genom till exempel filmmusikkompositören Williams, den nutida tonsättaren MacMillan från Skottland, den amerikanske nestorn Copland och den franske neoklassikern Poulenc. Coplands »Fanfare for the Common Man« är hämtad från hans tredje symfoni och förekommer ofta på orkesterrepertoaren. I »Data est mihi omnis potestas« visar MacMillan upp en helt tonal sida av sitt skrivande i en välklingande körsats med modala inslag. Mealor är en av Wales mest betydande körtonsättare som med sina verk har legat på topplistorna både inom klassisk musik och popmusik.

»Hymn to the Fallen« från filmen »Rädda menige Ryan« är komponerad av John Williams som också skapat filmmusiken till bland annat »Stjärnornas krig«, »Hajen«, »Indiana Jones«, »Stålmannen«, »E.T.« och de tre första Harry Potter-filmerna. Genom »Sleep« fick Eric Whitacre ett stort genombrott som tonsättare men förbisåg att säkra rätten att tonsätta texten. Efter en lång rättstvist, som han förlorade, förbjöds han att använda texten tills den blir fri 2038. Nu framförs verket med en av poeten Charles Anthony Silvestri nyskriven text, som påminner om originaltexten. Caliendos lyriska »The Concert Band Suite« ur filmen »Ender’s Game« är ett av många framgångsrika verk från hans hand, inte minst i den kommersiella genren. Konsertens självklara tyngdpunkt är Poulencs »Gloria«. Det är ett verk komponerat 1959 och ett av de sista nyklassicistiska verken.

»Jag älskar det verket [Golgotha], även om det är lite pretto.« embla grandin

embla grandin studerar klassisk komposition på Sundsgårdens folkhögskola i Helsingborg. Här skriver hon egen musik, mest klassisk och experimentell. En idé i huvudet, eller en slinga när hon sitter vid pianot sätter igång Emblas kreativa process. – Jag försöker ha en grundtanke för min musik, ibland är det en text och en annan gång en melodi som jag utvecklar. Embla har sjungit i Petri Sångare i ett år. Tidigare var hon med i spuk. När hon lämnade spuk på grund av »åldersskäl« gick hon också med i den nystartade kören Petri Femme, som är en kör för tjejer mellan 19 och 26 år. – Vi har alltid spelat mycket hemma. Jag har jämt hållit på med musik. Att komponera tror jag att jag vill fortsätta med. Kanske utbildar jag mig till kyrkomusiker. Då får jag träna upp mig lite mer i orgel, säger hon och skrattar. Embla tillhör den första generationen sångare i spuk. Kören startades av körledaren och organisten Alexander Einarsson 2012. Det är också Alexander som startat Petri Femme och som leder Petri Sångare. – Första gången jag var med på riktigt med Petri Sångare var när vi uppförde Frank Martins verk »Golgotha«. Jag älskar det verket, även om det är lite pretto. Poulenc är en annan kompositör som jag tycker mycket om.

jag och musiken 15 körkonserter 15

embla skapar musik ur intet

söndag 31 mars kl 18.00 S:t Petri kyrka

Bach och Sandström Johann Sebastian Bach: Påskoratorium Sven-David Sandström: Magnificat

medverkande

konsertens längd

S:t Petri Motettkör Barockorkester Konsertmästare Hanna Tibell Karin Dahlberg, sopran Maria Streijffert, alt Conny Thimander, tenor Lars Johansson Brissman, bas Martin Arpåker, dirigent

Cirka 60 minuter

i väntan på påsken Bachs »Påskoratorium« är betydligt kortare än många av hans andra verk i den sakrala genren. »Matteuspassionen« kräver cirka tre timmar med paus medan »Påskoratoriet« endast tar 40 minuter i anspråk. Verket har genomgått flera revideringar och bygger förmodligen på en av Bachs försvunna kantater, »Entfliehet, verschwindet, entweichet, ihr Sorgen« som ursprungligen komponerades till greve Christian av SachsenWeißenfels födelsedag den 23 februari 1725. Redan en månad senare framfördes verket igen men nu till reviderad text av Picander, Bachs »librettist«, och Bach hade också lagt till några recitativ. Efter omarbetningen, som även innebar att oboen ersatts av flöjt och den inledande duetten ersatts av kör, ändrade Bach benämningen på verket från kantat till oratorium. Det finns fakta som pekar på att Bach reviderade verket en tredje gång följande år och då som en ny födelsedagskantat. I Sandströms »Magnificat« har tonsättaren, som så ofta, inspirerats av Bachs enorma sakrala produktion. Verket är komponerat för barockinstrument och uruppfördes 2005 av Drottningholms Barockensemble. Det är ett både jublande och innerligt verk med spännande klangvärldar och med musikaliska referenser både från musikhistorien och vår egen tid.

musikaliskt arv att förvalta Det finns väl knappast någon tonsättare som inte påverkats av Bach, sjungit och spelat hans verk, hört musiken och fascinerats, skrivit koralförspel, kanon, fugor och imitationer under mödosamma studier och förundrat sig över hur det är möjligt att en tonsättare kunnat skapa en så magnifik och omfattande produktion med ständigt hög kvalitet! Det är fascinerande att läsa om Bachs liv och verksamhet och det är svårt att förstå hur han klarade att komponera så mycket samtidigt som han tjänstgjorde som kantor, violinist, kapellmästare, lärare och administratör inom ramen för de anställningar han innehade och som så småningom ledde till hans berömda befattning i Leipzig med Thomaskyrkan och Nicolaikyrkan som bas för en rik musikalisk verksamhet. Det är välfunnet att vid denna konsert para ihop Bach med Sandström, som nästan som sin livsuppgift åtagit sig att skriva musik i Bachs fotspår, passion för passion, kantat för kantat, som en nutidstolkning av Bachs produktion. Sandströms betydelse för svenskt nutida musikliv är stor. Hans omfattande produktion klingar frekvent i Sverige och utomlands varje år, han var under många år kompositionsprofessor vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och därefter vid Bloomington University, Indiana. Hans roll som generös förebild och inspiratör kan knappast överskattas.

kรถrkonserter 17

onsdag 17 april kl 18.30 S:t Petri kyrka

Matteuspassionen Johann Sebastian Bach: Matteuspassionen BWV 244

medverkande

konsertens längd

Petri Sångare S:t Petri Gosskör Malmö Operas barnkör Orkester Conny Thimander, evangelist och tenor Per Fernesten, Jesus Ann-Margreth Nyberg, sopran Maria Streijffert, alt Håkan Wramsmo, bas Alexander Einarsson, dirigent

210 minuter inklusive paus

bach i leipzig

Den musikaliska formen i »Matteuspassionen« är uppbyggd kring berättandet om Jesu lidande och död. Bach kombinerar kör- och orkestertuttin, orkestermellanspel, körkoraler, evangelistens berättelse, arior, recitativ och röster ur kören som representerar folket. Ett så långt verk som Matteuspassionen måste varieras för att undvika ensidighet i uttryck, besättning, tempo med mera.

Bach var 44 år när han år 1729 komponerade »Matteuspassionen«. Han var mitt i det konstnärliga flödet under de produktiva åren i Leipzig. Han hade tillträtt den eftertraktade tjänsten som kantor i Thomaskyrkan sex år tidigare, en post som innebar ett brett ansvar med komponerande, kantorstjänst, musikundervisning och musicerande både i kyrkorna och i stadens musikliv i stort.

När folkmassan skriker att Jesus skall korsfästas och dödas tar Bach fram sina vassaste verktyg. I det fugerade partiet »Korsfäst honom« skapar han en skrämmande dramatik och ett tema som nästan är atonalt och som därigenom inte bara får en skrämmande och dramatisk verkan i ögonblicket utan också förebådar den musikaliska utvecklingen ända in på 1900-talet. Passionen inramas av två magnifika satser för kör och orkester. Inledningssatsen griper obönhörligt tag i lyssnaren och man kastas in i en djupt engagerande berättelse. Avslutningssatsen slutar i stillhet vid graven och lämnar över till lyssnaren att reflektera över det som berättats.

Under de första åren i Leipzig tillkom och framfördes inte mindre än 200 kantater i en takt som i princip innebar en kantat i veckan. Bara att renskriva partituret och stämmorna tar i normalt arbetstempo en vecka! Förutom »Matteuspassionen« tillkom också »Johannespassionen«, »Juloratoriet« och »h-mollmässan« under åren i Leipzig. Bach var kontrapunktikens mästare och han förde imitation, kanon och fuga till fulländat mästerskap. Men han nådde också mästerskap i koralharmonisering där han med hjälp av harmonisk rikedom inom barockstilen och ackordiska dissonans- och konsonansbildningar utformade en ytterst uttrycksfull koralsats som inte bara framfördes av hans körer utan som han också inflikade i sina mässor och passioner i de partier där kören skulle agera berättare.

körkonserter 19

dramatiskt om jesu lidande och död

fredag 26 april – söndag 5 maj S:t Petri kyrka

Orgelfestival med invigning av s:t petri kyrkas nya orgel Det nya orgelkonceptet »Nya toner i S:t Petri« omfattas av fyra orglar integrerade i ett spelbord. Orgeln blir norra Europas största orgel sett till antalet manualer och register. 205 register inklusive transmitteringar och klockspel. Med hjälp av touch screens blir den nya orgelns klangliga möjligheter oändliga. Under de tio dagar som festivalen pågår kommer orgeln att stå i fokus på många sätt: pedagogiskt och musikaliskt, som ackompangemang och solistiskt, som gudstjänstinstrument och konsertorgel. Orkesterkonserter kommer hållas, gudstjänster och konserter med kör och orgel med musik specialinstrumenterad för vår festival (bland annat inledning och avslutning ur Mahlers åttonde symfoni i festhögmässan). Internationella gästorganister och svenska organister med internationell karriär kommer traktera instrumentet liksom organister från vår närmiljö. Fokus på barnoch ungdomsmusicerande för orgel kommer lyftas vid festivalens ena högmässa liksom vid en specialinriktad masterclass för unga organister. På sidorna som följer finns ett övergripande program för festivalen. Mer detaljer kommer i festivalboken inför festivalen.

fredag 26 april

måndag 29 april

lördag 4 maj

Kvällskonsert från Marcussenorgeln på S:t Petris läktare med professor Hans Fagius, Sverige

Masterclassses

Konsert för orgel

Kvällskonsert med professor Hans-Ola Ericsson, Sverige/Kanada

Kvällskonsert med domkyrkoorganist Hanne Kuhlmann, Danmark

tisdag 30 april

söndag 5 maj

Lunchkonsert

Högmässa

Masterclass

Masterclasses för unga organister

Kvällskonsert med organist Hampus Lindwall, Sverige/Frankrike

Avslutningskkonsert

Orgelinvigning söndag 28 april Festhögmässa Seminarium Kvällskonsert med Kimberly Marshall, USA

onsdag 1 maj Lunchkonsert med organist Susannah Carlsson, Sverige Kvällskonsert med professor Karin Nelson, Sverige/Norge torsdag 2 maj Kvällskonsert med improvisatören och professorn Olivier Latry, Frankrike fredag 3 maj Malmöorganister spelar på den nya orgeln Kvällskonsert med Gunnar Idenstam, Sverige

orgelfestivalen 21

lördag 27 april

lördag 27 april kl 13.00

orgelsymfonin B. Tommy Andersson: Beställningsverk för orgel och orkester [världspremiär] Geoffrey Gordon: Konsert för basklarinett och orkester Camille Saint-Saëns: Symfoni nr 3, »Orgelsymfonin«

medverkande

Malmö SymfoniOrkester Marc Soustrot, dirigent Carl-Johan Stjernström, basklarinett Carl Adam Landström, orgel

uruppförande I detta konsertanta verk för orgel och orkester får den stora orgeln visa upp sina klangliga resurser i dialog med orkestern. Tonsättaren och dirigenten B. Tommy Andersson har hela livet haft en stor passion för orgeln som instrument och har tidigare skrivit en orgelkonsert, Albertus Pictor, för orgel och stråkorkester samt en stor tondikt, »Pan«, där orgeln har en konsertant roll. Han har dessutom använt orgel som en viktig del av orkesterbesättningen i flera andra orkesterverk och skrivit verk för soloorgel samt körverk med orgel. Därför vände sig organisten Carl Adam Landström till just Andersson för att beställa detta verk till invigningen av den nya orgeln i S:t Petri kyrka.

fågelnäbbarnas våldsamma hackande och blev till slut ett med den. Enligt en tredje legend glömdes sveket, gudarna, örnarna och Prometheus bort efter tusentals år och enligt en fjärde legend tröttnade alla på den meningslösa händelsen. Det som återstod var den oförklarliga klippan, och legenden försökte förklara det oförklarliga.

prometheus och klippan

till minnet av franz liszt

Det finns en mängd solokonserter för violin, cello och piano men en solokonsert för basklarinett är betydligt ovanligare. Dessutom en nordisk premiär! Den amerikanske tonsättaren Geoffrey Gordon kallar sitt verk »Prometheus« – konsert för basklarinett och orkester efter en kort historia av Franz Kafka, skriven 1917. Konserten komponerades hundra år senare, 2014.

Camille Saint-Saëns orgelsymfoni uruppfördes 1886 och tillägnades minnet av hans vän Franz Liszt. Verket är komponerat i två stora block där den första avdelningen egentligen är sats ett och två och den andra sats tre och fyra. De två avdelningarna är långa och innehåller flera delar i olika tempi. Orkestrala partier varvas med delar där orgeln har en central roll, och klangfärgerna mellan orgel och orkester blandas i rika kaskader.

Enligt en grekisk legend fjättrades Prometheus vid en klippa i Kaukasus efter att ha förrått gudarna genom att avslöja deras hemligheter för människorna. Gudarna sände örnar som skulle äta på hans lever, som dock blev hel igen efter varje attack. Enligt en annan legend pressade sig Prometheus in i klippan för att undgå

Eftersom den uppkommit ur ett sanningssubstrat måste den i sin tur sluta i det oförklarliga. Dessa rader bildar utgångspunkt för Gordons kompositionsarbete med basklarinettkonserten, som är en sambeställning för Malmö SymfoniOrkester och Philharmonia Orchestra, London.

Saint-Saëns levde i 35 år till men komponerade inte fler symfonier. Han sa: »I detta verk har jag givit allt jag har. Vad jag har gjort kan jag inte göra om.«

söndag 28 april kl 11.00

festhögmässa Musik av Gustav Mahler, Willcocks och Charles-Marie Widor

Petri Sångare S:t Petri Motettkör Carl Adam Landström Martin Arpåker Alexander Einarsson Hans-Ola Ericsson

söndag 5 maj kl 11.00

högmässa med de unga i fokus medverkande

Unga organister S:t Petri Ungdomskör Carl Adam Landström Alexander Einarsson

orgelfestivalen 23

medverkande

lördag 4 maj kl 13.00

konsert för orgel B. Tommy Andersson: Albertus Pictor Johann Sebastian Bach: O Mensch bewein dein Sünde gross Albert Roussel: Sinfonietta för stråkar op. 52 Johann Sebastian Bach/Max Reger: O Mensch, bewein dein Sünde gross Francis Poulenc: Konsert i g-moll för orgel och stråkorkester

medverkande

Hans-Ola Ericsson, orgel Stråkorkester ur Malmö SymfoniOrkester Alexander Einarsson, dirigent

inspirerat av äldre bildspråk Verken vid denna konsert spänner över en tidsperiod på exakt 300 år, från Bach till Andersson. De är dock inspirerade av ett ännu äldre ton- och bildspråk. Bachs rikt harmoniserade och varierade koralpreludium för orgel, »O Mensch bewein dein Sünde gross«, bygger på en text och melodi från cirka 1525 och ingår i hans »Orgelbüchlein« som det kanske mest ornamenterade av alla styckena i denna berömda samling, komponerad i huvudsak under åren 1712–1717. I sin orkestrering av Bachs nyss nämnda koralpreludium har Reger skapat ytterligare stämmor att berika den musikaliska satsen med, vilket för tankarna till begreppet nybarock. I Anderssons »Albertus Pictor«, en konsert för orgel och stråkar, har tonsättaren låtit sig inspireras av konstnären Albertus Pictors

svenska kyrkmålningar. Åtta av dessa målningar har inspirerat Andersson i komponerandet. Den nionde och sista satsen är en omtagning av den första för att illustrera livets eviga kretslopp. Satserna framförs utan avbrott. Resten av programmet ägnas två franska tonsättare, Roussel och Poulenc. Roussels »Sinfonietta« tillkom mellan hans symfoni nummer tre och fyra. Den är påverkad av trean och påverkade fyran, som Roussel påbörjade endast fyra dagar efter avslutandet av sinfoniettan. Poulencs orgelkonsert skiljer sig från hans vanliga stil och det illustreras bäst av hans egna ord: »Detta är inte den happy-go-lucky-Poulenc som komponerade konserten för två pianon, utan en Poulenc på väg att gå i kloster – en 1400-talsPoulenc om du så vill«.

söndag 5 maj kl 18.00

avslutningskonsert orgelfestivalen 25

Giuseppe Verdi: Quattro Pezzi Sacri (i arrangemang för orgel och kör av Carl Adam Landström) Orgelns greatest hits

medverkande

Petri Sångare Carl Adam Landström, orgel Hans-Ola Ericsson, orgel Hampus Lindwall, orgel Alexander Einarsson, dirigent

fyra sakrala stycken Musikvärlden känner Verdi som en av musikhistoriens mest betydelsefulla operatonsättare och en värdig arvtagare till Rossini. Verdis operor såsom »Nabucco«, »Otello«, »Aida«, »Trubaduren«, »La Traviata«, »Rigoletto«, »Don Carlos«, »Maskeradbalen«, »Macbeth«, »Luisa Miller«, »Simon Boccanegra« och »Falstaff« klingar ständigt på världens alla operascener. Det är därför lätt hänt att Verdis andra verk hamnar i skymundan. I november 2018 framfördes Verdis »Requiem« på Malmö Live med Malmö SymfoniOrkester och Petri Sångare, och vid dagens konsert i S:t Petri kyrka klingar ännu ett »icke operaverk« av Verdi, »Quattro pezzi sacri«, fyra sakrala stycken för kör a cappella,

komponerade mot slutet av Verdis liv. Det är musik som både pekar framåt och bakåt. Här ryms ett expansivt kromatiskt tonspråk med tolvtonsliknande melodier – en klar utveckling från de mer stilistiskt tillgängliga operorna – men också referenser bakåt till den tidiga sakrala musiken, Palestrina och Dantes »Paradiso«, som om Verdi ville sammanfatta sitt musikaliska bidrag till musikhistorien. Verdi uttryckte sin önskan att bli begravd med partituret till »Quattro pezzi sacri« vid sin sida. Andra halvan av konsertprogrammet kommer att innehålla delar av orgellitteraturens favoriter. Då får åhörarna vara med som medhjälpare vid utformningen.

böljande musik blandas med matematik susanna grandin har inspirerat sina döttrar Embla och Torun till att spela fiol och kanske till att älska musik, men de har i sin tur inspirerat henne till att börja sjunga i kör. Sedan två och ett halvt år tillbaka sjunger Susanna i S:t Petri Motettkör, som leds av organisten och körledaren Martin Arpåker. S:t Petri Motettkör är församlingens tidigare kyrkokör med många år på nacken. Vissa i S:t Petri Motettkör har sjungit länge – andra har börjat på senare tid, som Susanna. Musikaliskt är hon dock ingen nybörjare. Susanna har spelat fiol i hela sitt liv. – Körsången började jag med för att jag ville ha en utmaning och göra något jag aldrig hade gjort förut. Jag arbetar som logoped och det är många logopeder som sysslar med musik. Vi är vana vid att arbeta med rösten. När jag sjunger i kör är jag alt, jag har en djupare röst. Att sjunga i S:t Petri Motettkör är jätteroligt. Vi har ett åldersspann på 20–75 år och vi inspirerar varandra.

Susanna tycker det är svårt att välja en favoritkompositör. – Det är som när barnen var små och frågade vilken som var min favoritfärg. Alla färger är fina i sitt sammanhang. Ska jag välja någon musikalisk tradition som jag tycker om så säger jag den engelska. Den musiken är så böljande och blommig. Sedan är ju Bach alltid Bach. Hans musik är som matematik – enormt vacker matematik.

»Sedan är ju Bach alltid Bach. Hans musik är som matematik – enormt vacker matematik.«

jag och musiken

susanna grandin

söndag 26 maj kl 18.00 S:t Petri kyrka

SPUK in Concert

s:t petri ungdomskör laddar upp inför körtävlingar i baden Musik av bland annat Paul Mealor, Bob Chilcott och Ulrika Emanuelsson

medverkande

konsertens längd

S:t Petri Ungdomskör Alexander Einarsson, dirigent

Cirka 60 minuter

tisdag 28 maj kl 19.30 S:t Petri kyrka

Körkonsert medverkande

konsertens längd

Västerås Musikklasser vid Fryxellska skolan Ingela Johnsdotter Omnell, dirigent

Cirka 60 minuter

»spuk är en tight kör som skapar tillsammans och pratar med varandra om musiken.«

det är svårt att tänka sig en större lycka än att sjunga i kör torun grandin går andra året på det estetiska programmet med musikinriktning på Malmö Latin. Hon sjunger i spuk där hon precis har blivit första sopran. – För mig var det så att jag utvecklade min teknik och kunde ta höga toner. Det handlar om magstöd och att jobba med linjer, vilket betyder att rösten ska hålla framåt och inte tappa i styrka. Torun har alltid sjungit, enligt sin mamma ända sedan hon kunde utbringa ljud överhuvudtaget. När Torun var tre år deltog hon i sitt första musikläger. Förutom att sjunga i spuk sjunger Torun jazz, pop och musikal i skolan. – Jag är den enda i familjen som gör det. I framtiden tänker jag inte arbeta med musik. Kanske blir jag konditor ett tag för att sedan studera till civilekonom. Vi får se. Men jag planerar att alltid sjunga i kör, jag klarar mig inte utan det. Det är svårt att tänka sig en större lycka än att sjunga i kör. – spuk är en tight kör som skapar tillsammans och pratar med varandra om musiken. Jag tycker mycket om musik av Paul Mealor, hans »Now Sleeps the Crimson Petal« är något av det vackraste jag hört. Man gråter.

jag och musiken

torun grandin

söndag 2 juni kl 18.00 S:t Petri kyrka

De blomster som i marken bor David Wikander: Kung Liljekonvalje Trad. Arr. Gunnar Eriksson: Den blida vår är inne Nils Lindberg: Shall I Compare Thee Wilhelm Stenhammar: Vårnatt

medverkande

konsertens längd

S:t Petri motettkör Martin Arpåker, dirigent

Cirka 60 minuter

söndag 9 juni kl 18.00 S:t Petri kyrka

Transfiguration Tomás Luis de Victoria: Regina Caeli Laetare a 8 Cecilia McDowell: O Oriens Sven-Erik Bäck: The Transfiguration Frank Martin: Mässa för dubbelkör x3 studenter vid Musikhögskolan i Malmö: Triptyk [uruppförande]

medverkande

konsertens längd

Lunds Vokalensemble Martin Arpåker, dirigent

Cirka 60 minuter

torsdag 13 juni kl 19.30

S:t Petri kyrka

En afton med Dominique medverkande

konsertens längd

Petri Sångare Petri Femme S:t Petri Ungdomskör Monica och Carl Axel Dominique, piano Alexander Einarsson, dirigent

Cirka 75 minuter

foto: mattias ahlm/sveriges radio

körkonserter 31

Jazziga toner möter klassisk körsång. Improvisation samspelar med komponerad musik. De musikaliska uttrycken möts i en kväll där pianisterna Carl Axel och Monica Dominique musicerar tillsammans med körsångare i S:t Petri kyrka.

lördag 9 februari kl 19.00 Lunds Allhelgonakyrkan

Ny körmusik Stefan Klaverdal: O, människa Kent Olofsson: Det gömda Kjell Perder: Our Last Words Nils Tykesson: Havet – fragment Daniel Fjellström: Gryningen Rolf Martinsson: Clavis paradisi Henrik Dahlgren: Latin Hymns (till Maria)

medverkande

konsertens längd

Malmö Operas barnkör S:t Petri Ungdomskör (spuk ), Malmö Ängelholms kvartettsångare Collegium Vox Humana Dalby Kammarkör Helsingborgs Motettkör S:t Johannes Kammarkör, Malmö

Cirka 90 minuter I samarbete med Körcentrum Syd

söndag 12 maj kl 16.00 Lunds domkyrka

Gosskörens dag medverkande

gästspel 33

Goss- och herrkörerna från Lunds stift Kammarorkester Robert Bennesh, dirigent Susannah Carlsson, dirigent Martin Arpåker, dirigent

foto: kristina strand larsson

rösten är själens spegel det var vid framförandet av en Mozartmässa i S:t Johannes kyrka 1986 som Ann-Margreth Nyberg debuterade som solist. Hon minns ännu den fantastiska känslan och upplevelsen av att stå där framme i kyrkan. Ann-Margreth är sopransolist, organist och områdeschef i Svenska kyrkan Eslöv där hon också är körledare för tre körer. – Jag trivs bra med kombinationen sång och musik och administrativt pappersjobb. Det är ett måste att hålla på med musik, där får jag utlopp för min konstnärliga sida. Jag är en rastlös person som gillar att ha mycket att göra, spänna bågen och utmana mig själv och mina körer, säger hon. Den musikaliska vägen fram till Mozartmässan i S:t Johannes kyrka började tidigt för Ann-Margreth. Hon växte upp i ett lantbrukarhem i Vallby på Österlen och musiken har alltid funnits i hennes liv. – Hemma hos oss fanns min mors dragspel som jag började spela på. I granngården hade de ett piano som jag fick använda, tills mina föräldrar köpte mitt första piano. Kantorn i hemförsamlingen undervisade mig först i piano och sedan också i orgel. Jag sjöng i barnkör och fortsatte sedan efter grundskolan i Simrishamn på musikgymnasiet i Malmö och på Musikhögskolan, säger hon. På Malmö Musikhögskola mötte AnnMargreth sångpedagogen Evy Bråhammar, en person som kom att betyda och betyder mycket både för henne själv och för utvecklingen av hennes röst. Här fick hon också möjlighet att sjunga för Birgit Nilsson som sedan bjöd in Ann-Margreth till att medverka vid Masterclass på operan i Malmö, där hon tilldelades ett stipendium.

– Evy är fortfarande min coach och har dessutom blivit en betydelsefull vän. Hon har en gedigen erfarenhet och mycket att lära ut då det gäller sångteknik och att sätta ihop romansprogram. Evy har själv stor solisterfarenhet. Inte förrän sent i livet - efter många solistframträdanden – kan jag vara stolt över mig själv och min röst. Rösten är ett kapital som jag känner stor ödmjukhet inför och som jag måste vårda genom att öva, helst varje dag. Den sakrala musiken står Ann-Margreth närmast. Om hon ska välja några andra favoritkompositörer blir det Strauss och Brahms, i synnerhet deras romanser. Dessa kompositörer passar hennes röst, menar Ann-Margreth, musiken är både lyrisk och dramatisk. Nu har hon också börjat plocka fram sin operarepertoar igen, det tycker hon är inspirerande. I vår ska Ann-Margreth medverka som solist i Gloria av Poulenc och i »Matteuspassionen« av Bach. Båda framförs i S:t Petri kyrka med Petri Sångare och det ser hon mycket fram emot. I Eslövs och Ystads kyrkor blir det »Stabat Mater« av Pergolesi och i Karlskrona Bachs »Magnificat«. En gång i veckan sjunger Ann-Margreth med Petri Sångare i S:t Petri kyrka. Hon tycker det är utvecklande och roligt och att det ger avkoppling från att själv leda körer. – Petri Sångare är en fantastisk kör att få vara en del av. Rösten är själens spegel och musiken finns där för oss både i glädje och sorg. För mig är musiken en viktig del av mitt liv. Även när jag sysslar med administration spelar jag klassisk musik i bakgrunden.

jag och musiken

s:t petri gosskör

s:t petri ungdomskör (spuk)

körverksamhet i s:t petri kyrka s:t petri gosskör bildades hösten 2016. Här ges möjligheter till musikalisk skolning, musikupplevelser och vänner för livet. Gosskören sjunger både i lättsamma och högtidliga sammanhang. Kören är indelad i två grupper: Aspirantkören och Gosskören. Aspirantkören är för killar i åldern 6–7 år och här får du på ett lekfullt sätt lära dig de musikaliska och körmässiga grunderna. Gosskören är för de äldre killarna, cirka 8–13 år. Här utvecklas dina kunskaper i musikteori och sång samt språkförståelse på olika språk. Intresseanmälan: Martin Arpåker

s:t petri ungdomskör (spuk) är en fyrstämmig kör med cirka 40 sångare i åldern 14–20 år (tenorer och basar upp till 23 år). Kören sjunger främst klassisk musik med inslag av musikal och jazz. spuk sjunger i gudstjänster och konserter i S:t Petri kyrka men konserterar frekvent även på andra håll i staden och i Sverige. Kören har medverkat vid flera inspelningar för Sveriges Radio samt vid två filminspelningar. Den deltar även regelbundet i internationella körtävlingar och festivaler och har bland annat vunnit Grand Prix i körtävlingar i Venedig 2017 och Budapest 2018. Provsjungning: Alexander Einarsson

petri vokalensemble är en kör i olika konstellationer som främst sjunger vid kyrkans högmässor. Mycket god notläsning och körerfarenhet krävs. Mer info: Alexander Einarsson

petri femme är en nystartad kör från och med hösten 2018 för kvinnor i åldern 19–26 år. Kören består av cirka 20 kvinnor och sjunger främst tre- och fyrstämmig musik för damkör a cappella. Notläsning och god körerfarenhet krävs. Provsjungning: Alexander Einarsson

petri femme

s:t petri motettkör

s:t petri motettkör är en blandad kör som består av cirka 35 sångare i olika åldrar. Körens repertoar inkluderar de stora kyrkomusikaliska verken och a cappella-framföranden med spännvidd från renässansen till vår tids musik. God körvana och notläsning krävs. Provsjungning: Martin Arpåker

petri sångare är en kammarkör med hemvist i S:t Petri kyrka i Malmö. Petri Sångares främsta genre är a cappella-musik med fokus på nutida västerländsk konstmusik, men kören framför även regelbundet verk för kör och orkester i samarbete med Malmöregionens ledande musiker. Petri Sångare anses vara en av regionens främsta ensembler och ambitionsnivån har sedan starten 2010 varit hög med ungefär 25 konserter per säsong. Körens repetitioner och konsertverksamhet präglas av omsorg för text, musik och musikaliskt samspel mellan kör och dirigent. Kören medverkar frekvent i radio och tv samt har vid flera tillfällen deltagit och vunnit internationella körtävlingar. www.petrisangare.se Provsjungning: Alexander Einarsson

Foto: Kristina Strand Larsson

s:t petri kyrka

petri sångare

musikverksamheten i s:t petri kyrka

alexander einarsson

carl adam landström

martin arpåker

s:t petri kyrkas musiker

fri entré

Alexander Einarsson kördirigent och organist alexander.einarsson@svenskakyrkan.se 040-27 91 28, 0702-57 75 45

Det är fri entré till alla konserter. Inga platser kan reserveras, kom i god tid.

Carl Adam Landström diplomorganist carladam.landstrom@svenskakyrkan.se

Våra konsertvärdar har en viktig uppgift före, under och efter konserterna. Är du intresserad att bli en av dem, kontakta oss.

konsertvärd

Martin Arpåker organist och kördirigent martin.arpaker@svenskakyrkan.se 040-27 91 74 kontakt

musik.petri.malmo@svenskakyrkan.se

s:t petri kyrkas generalprogram våren 2019 programansvariga Alexander Einarsson, Carl Adam Landström och Martin Arpåker. Albin Tanke, ansvarig utgivare. text Alla musiktexter är skrivna av Rolf Martinsson, tonsättare, professor i komposition vid Musikhögskolan i Malmö. Gunhild Winqvist Hollman, korrektur. Anne Ruponen, inledningstext. »musiken och jag« Kristina Strand Larsson, text och bild. grafisk form Anneli Dennersten. tryck Ljungbergs Tryckeri, Klippan 2018.

The long winter sleep is over. A new spring lies ahead, with new lights, the reopening of the church, a new organ and a brand new season of music. And yet it is the same rising sun, the same church walls impregnated with old prayers and songs. A mixture of new and old, safety and challenge makes all things new. For in church all music is contemporary, regardless if it is newly composed or 300 years old. What makes music sacred? One answer is to be found in how we as humans perceive time. When we sense the tension between ourselves as mortals and eternity, we can catch a glimpse of holiness. In religion God’s time stands in contrast to the earthly days and years and to the body’s time of pulse and breathing. God as Creator stands above time. Music begins with breathing and pulse, with the inherent rhythm of Life. We know that regardless of what we do, the rhythm stops in the moment of death. Music can never be the same as timelessness, according to St. Augustine (354–430). But it can direct the ear of the soul to the point where eternity breaks through into temporality.

In the 14th century, musicians found an intricate way to create a tonal expectation. Musical experience is guided by a sense of musical future, by the notes that are yet to be. Every tonal work has a goal: the resolution of tonal tension, a journey in time from and to the tonic. The expectation thus created has been used by composers ever since. The journey in the musical landscape changes by prolonging tension, by not fulfilling expectations and creating surprise or by evoking humor leading listeners in an unexpected direction. Through counterpoint and by entering several musical themes into one piece of music, a complexity is created which in turn generates a tension between different expectations in pulse and breathing. The infinite cannot be put into notes but by changing our perception of time, music can compel our soul to reach beyond and to sense that what is new. After several years of work, the organ project of St. Peter’s church is completed. In the year 2019 celebrating the 700 anniversary of our church, we not only look back to what has been. By inaugurating one of the world’s most modern organs, we also look into the future. Interconnected with two older organs and with the current gallery organ, with six manuals and over 200 stops to be handled using touch screens, the new choir organ will surmount all musical limitations. Old and new, Pärt and Pergolesi, Bach and Andersson, Poulenc and MacMillan and much more: the spring concerts reflect that all music is contemporary in church.

Welcome to a new season of music in St. Peter’s Church!

s:t petri kyrka

the words above are to be found in the book of Revelations, the last book of the Bible. They describe how God creates a new heaven and a new earth.

see, i am making all things new!

se, jag gör allting nytt! »Ge ord som jag ej hörde och ljus som jag ej såg. Låt det som var förstummat få röst och bli till sång. Du som gör allting nytt.«

»40«