generalprogram
musik i s:t petri kyrka säsongen hösten 2018
»1«
mats paulson
robert bennesh
stina ekblad
karin thulemark
ann-margreth nyberg
jonas samuelsson
Foto: Knut Koivisto
musikens rum – rum i musiken Den brittiska teologen och musikern Férdia Stone-Davis menar att »att höra musik är inte enbart att fängslas av klang, ton och harmoni som ett yttre objekt som ›jag lyssnar till‹ utan i den musikaliska upplevelsen har mitt jag redan öppnats utöver sig självt genom paradoxen att jag själv blivit till musik.« Vi blir till musikens egen kropp. Upplevelserummet är något som vi ständigt bär med oss. Förmågan att häpna, glädjas, att lyssna och lyssna på nytt är något som musiken kan väcka i oss oavsett var vi befinner oss.
generellt sett reflekterar vi inte så mycket över de rum vi befinner oss i, vi tar dem för givna. När vi beträder en kyrka är det ofta annorlunda. Vi känner av att det är något speciellt med ett kyrkorum. Många människor bär på berättelser om specifika, starka musikupplevelser i kyrkan. Det är något med stämningen, eller atmosfären, eller akustiken – eller vad är det som gör det? Kyrkorummet är både stort och litet samtidigt, både högtidligt och väldigt intimt. Det finns en större medvetenhet om kyrkorummet – både från kyrkans sida och från allmänheten – än vad det finns om andra rum för musik. Någon har sagt att musikens sanna uppgift är att vara en bön, att skapa ett andligt rum. Vi behöver rum för bön och sång, ett yttre rum som motsvarar våra inre rum och som ger plats för frågor och anrop i vår tid.
musik i alternativa rum Svenska kyrkan är utan konkurrens Sveriges största konsertscen. Samtidigt är det sällan vi hör sakral musik utanför kyrkans lokaler. Kyrkomusiken lever utanför regionala kulturplaner och satsningar på kulturella och kreativa näringar. Med sina många körer och sitt livaktiga musikliv är S:t Petri kyrka ett rum där musikens många rum samspelar både med kyrkorummets tysta budskap och med frågorna i våra egna inre rum.
musiken skapar rum Vart tar musiken vägen, när den släppts lös? I samma stund som en sträng slås an eller en ton får röst så tar musiken plats. Musiken skapar rum. Musikens egen struktur kan förstås som en egen rumslighet eller en »klingande rörlig form«. Klang, ton, harmoni och rytm bygger ett rum. Ett musikens rum som interagerar med det fysiska rummet. Akustiska rum kan vara upplevda eller konkreta, och den upplevda rumsligheten hos musik kan antingen spegla eller ha mycket lite eller inget alls att göra med yttre rumslighet.
I höst är S:t Petri kyrka stängd för elrenovering och orgelinstallation. Orgelprojektet är inne i sin sista fas inför nästa års invigning av en av Europas modernaste och största orglar. Därför får den sakrala musiken färdas ut ur vårt gudstjänstrum och ta gestalt i andra rum. Alternativa spelplatser är bland annat Malmö rådhus, Malmö Centralstation och S:t Pauli och S:t Johannes kyrkor.
musik äger rum
Välkommen att dela lusten att vistas i musikens rum i våra alternativa rum under hösten 2018.
Ett annat rum bildas av våra individuella kroppars rumslighet när vi blir gripna och förvandlade till medklingande klangkroppar i mötet med det fysiska rummet och med musikens rum.
»3«
isak har många bollar i luften isak sjösten sjunger i s:t petri gosskör. Det har han redan gjort i ett och ett halvt år. Isak är tio år och älskar att sjunga, men han gillar också handboll och när den här intervjun görs ska han nästa dag iväg till Partille cup. I S:t Petri Gosskör har de en blandad repertoar med äldre kyrkomusik, visor och nyskriven klassisk musik. Kören leds av Martin Arpåker, som är organist och körledare i S:t Petri kyrka. – Vi sjunger på flera olika språk som engelska, tyska och latin. Det är häftigt att lära sig det, säger Isak. En gång i veckan övar Gosskören. Övningstillfällena inleds med mellanmål. Intresserade gossar kan börja i aspirantkören när de är sex år. Det har Isaks lillebror precis gjort. S:t Petri Gosskör medverkar i gudstjänster och ger konserter, ibland tillsammans med andra körer, orkestrar eller kända artister. Bäst var att uppföra Stabat Mater av Pergolesi tillsammans med spuk , S:t Petri Ungdomskör, tycker Isak. Gosskören har också medverkat i en konsert tillsammans med musikern och kompositören Georg Riedel. I höst kommer Georg Riedel och Gosskören tillbaka. Då blir det också en konsert med musik av Leonard Bernstein, som skulle ha fyllt hundra år i år. I december bjuder S:t Petri Gosskör in till julkonsert. – Något som är jätteroligt är att sjunga på dopfesten. Då bjuds alla som har döpts under året in till kyrkan och vi får tårta, berättar Isak. Det är mycket musik för familjen Sjösten. Mamma sjunger i Petri Sångare och pappa sjunger i Malmö Kammarkör. – Det är väldigt roligt med musik. Du kan göra allt möjligt – dansa, sjunga och spela instrument. Jag spelar piano också, säger Isak.
tolvotie
november
20 minuters lunchmusik varje onsdag året runt i S:t Petris församlingssal. Köp en baguette, ta en kaffe och koppla av.
Tors 1
19.00 Verdis Requiem
Fre 2
19.00 Verdis Requiem
Sön 11
18.00 Idel Riedel
augusti
Sön 18
16.00 Brahms Ein deutsches Requiem
Ons 15
17.30 The Great American Songbook
Ons 15
20.00 The Great American Songbook
september
december Lör 1
18.00 Lauda Sion
Sön 9
18.00 Julkonsert
Fre 21
21.00 Nocturne
Lör 15
15.00 Musikhögskolans julkonsert
Sön 30
18.00 Franskt 1900-tal för damkör
Lör 15
18.00 Musikhögskolans julkonsert
Tors 20
19.00 Bachs Juloratorium
Ons 26
18.00 Julvesper
oktober Sön 7
16.00 Sing Joyfully
Sön 14
18.00 Att förloras i oändligheten
januari
Fre 19
19.30 Bukett av naket regn
Ons 2
12.10 Nyårskonsert
Lör 20
15.00 Bukett av naket regn
Sön 6
18.00 Trettondagskonsert
Sön 28
17.00 In Paradisum
kör och orkester The Great American Songbook
6
Nocturne
9
Verdis Requiem
18
Bachs Juloratorium
28 orgel
kör Franskt 1900-tal för damkör
10
Nyårskonsert
30
Nya toner i S:t Petri kyrka
34
Sing Joyfully
12
Att förloras i oändligheten
13
s:t petri kyrka
Bukett av naket regn
14
Sjung i kör!
37
In Paradisum
16
Kontakta oss
38
Idel Riedel
20
English synopsis
39
Brahms Ein deutsches Requiem
24
Lauda Sion
26
jag och musiken
Julkonsert
26
Isak Sjösten
Musikhögskolans julkonsert
27
Elisabeth Boström
22
Julvesper
27
Anna Sjösten
32
Trettondagskonsert
30
Josef Zetterberg Pihl
33
4
onsdag 15 augusti kl 17.30 och 20.00 Palladium malmöfestivalen
The Great American Songbook Medverkande Konsertlängd Gunhild Carling, sång och instrument Cirka 90 minuter Petri Sångare och Malmö Strings Carl Adam Landström trio Ett samarr med Malmöfestivalen Alexander Einarsson, dirigent och Musik i Syd Palladium
evergreens Denna konsert kommer att ge publiken ett axplock av de mest populära evergreens som komponerades under första hälften av 1900-talet i USA. Säkerligen kommer den att resultera i många igenkännande leenden. Fats Wallers Ain’t Misbehavin’ är en klassiker, komponerad när Waller ytterst tillfälligt fick besöka fängelsecellen efter en obetydlig ekonomisk förseelse. Låten blev så småningom ledmotivet i den komiska Broadwaymusikalen Connie’s Hot Chocolates. Frank Sinatra kan väl knappast förknippas bättre med en evergreen än med Bart Howards Fly Me to the Moon med det
karakteristiska inledningstemat i fallande sekvenser. George och Ira Gershwins I Got Rhythm bildade utgångspunkt för många jazztolkningar och kan bland annat höras i unika inspelningar av Ella Fitzgerald, John Coltrane och Oscar Peterson. Och vem minns inte danske Svend Asmussens fenomenala swingtolkning på violin (!) av Duke Ellingtons It Don’t Mean a Thing. Alla Cole Porter-fans kan njuta av musikallåten Night and Day och minnet av Louis Armstrong väcks i sången What a Wonderful World.
7 kör och orkester amerikanska populära kompositörer The Great American Songbook innehåller en lång rad berömda amerikanska evergreens, så kallade »American standards«, skrivna av en nästan lika lång rad berömda kompositörer inom showbiz på Broadway i New York och inom filmindustrin i Hollywood, Los Angeles, framförallt under det amerikanska 1920- till 1950-talet. The Great American Songbook syftar inte på en speciell lista med utvalda låtar utan snarare på en löst sammansatt uppsättning låtar som anses mest populära. Vilka de har varit har varierat över åren. Artister som Al Jolson, Judy Garland, Fred Astaire, Barbara Streisand och Frank Sinatra har charmat publiken i många älskade filmer och många är de artister som
gjort musikalgenren till vad den är idag. På skivtallrikarna har det snurrat inspelningar med Count Basies storband samt Ella Fitzgerald som sjöng låtar av bland andra Duke Ellington. Så njut av örhängena ur The Great American Songbook som berättar historien om de första 50 åren i den amerikanska populärmusikens historia där musikaliska jazzstilar som swing, bebop och New Orleans och senare även pop, rock och musikaler stått i fokus. Listan på evergreenkompositörer kan göras lång men mästare som George Gershwin, Irving Berlin, Jerome Kern, Lorenz Hart, Richard Rodgers, Oscar Hammerstein II, Cole Porter och Harold Arlen måste nämnas.
johan bridger
simon crawford-phillips
musica vitae
xavier de maistre
lennart gruvstedt
patrick raab
malin broman
hĂĽkan hardenberger
malmö chamber music 18–22 september fredag 21 september kl 21.00 S:t Andreas kyrka, Malmö
Nocturne maurice ravel La Tzigane Malin Broman, violin Xavier de Maistre, harpa Musica Vitae leonard bernstein Halil Mathilde Calderini, flöjt Xavier de Maistre, harpa Malin Broman, violin Lennart Gruvstedt, slagverk Johan Bridger, slagverk Patrick Raab, slagverk Anders Hassgård, slagverk Thomas Widlund, slagverk Johan Söderholm, slagverk Johanna Zetterqvist, flöjt Marta Torkilsdottir Melander, flöjt Musica Vitae Simon Crawford-Phillips, dirigent
mark-anthony turnage Nocturne Uruppförande Håkan Hardenberger, trumpet Musica Vitae arnold schönberg Verklärte Nacht Malin Broman, violin Musica Vitae Konsertens längd Cirka 75 min Mer info malmochambermusic.com
kör och orkester
claude debussy Nocturne L 89 Simon Crawford-Phillips, piano
9
Festivalfredagen avslutas med en storslagen och gripande konsert i S:t Andreas kyrka. Festivalens tredje uruppförande äger rum när Håkan Hardenberger tillsammans med Musica Vitae framför Mark-Anthony Turnages specialskrivna Nocturne.
söndag 30 september kl 18.00 Landstingssalen, Malmö Rådhus
Franskt 1900-tal för damkör guy ropartz Messe brève en l’honneur de Sainte Anne maurice duruflé Tota pulchra es Maria francis poulenc Petites voix, Ave verum, Litanies à la Vierge Noire Medverkande Konsertlängd Petri Femme Cirka 55 minuter Carl Adam Landström, klaver Alexander Einarsson, dirigent
himmelsk klang Petites voix, fem sånger för lika röster a cappella, är ett skönklingande verk med rena ljusa ackord som ibland parallellförs, ibland varieras med motrörelser i stämmorna. De ljusa rösterna för tankarna till celestans himmelska klang. Även i Ave verum corpus lyfter Poulenc fram den himmelska klangen genom att komponera för höga damröster. Med Litanies à la Vierge Noire slog Poulenc in på en ny stilistisk väg. Skira tonala klanger i damkören blandas med betydligt kärvare klangkluster i den ackompanjerande orgelstämman.
Ropartz Messe brève en l’honneur de Sainte Anne från 1921 är komponerad för trestämmig damkör och orgel. Tonspråket är inte lika progressivt som hos Poulenc men har ett tydligt personligt tilltal. Tota pulchra es Maria, ett av Duruflés få verk, skapar en fin kontrast i konsertprogrammet genom sitt snabba tempo. Helheten vid denna konsert blir ljus och lätt och ger en fin bild av fransk damkörsmusik under första halvan av 1900-talet.
kör och orkester 11 kör 11 en fransk treklöver Francis Poulenc (1899–1963) tillhörde de tongivande franska tonsättarna i sin generation. Det franska arvet märks mer från Maurice Ravel än från Claude Debussy men även från Igor Stravinskij som med sina baletter etablerade sig som en stark kulturprofil i Paris från 1910 och framåt. Stravinskijs rytmiskt markanta och jazzinfluerade kompositioner påverkade Poulenc i hans tidiga produktion. Poulenc tillhörde den franska tonsättargruppen Les Six som tog ställning för det nyenkla, och den neoklassicistiska stilen kunde etablera sig i Frankrike som ett avståndstagande från den impressionistiska stilen.
Poulencs tre år yngre tonsättarkollega Maurice Duruflé, hade en ytterst liten men exklusiv produktion bestående av endast fjorton verk. Duruflé var organist och han inspirerades av gregorianska melodier som han harmoniserade med komplexa modala ackord. Guy Ropartz växte upp med César Francks romantiska tonspråk men intresserade sig senare både för den impressionistiska och neoklassicistiska stilen. Ropartz inledde sina kompositionsstudier vid Pariskonservatoriet 1885 men när han hörde ett verk av Francks kompositionselev Vincent d’Indy blev han så djupt imponerad att han avslutade sina studier i Paris och började studera komposition för Franck i stället.
söndag 7 oktober kl 16.00 S:t Johannes kyrka, Malmö
Sing Joyfully william byrd Sing Joyfully leonard bernstein Chichester Psalms alec roth Jubilate leonard bernstein Gloria Tibi ur »Mass« will todd The Call of Wisdom Medverkande Konsertlängd S:t Petri Gosskör Cirka 60 minuter S:t Petri Motettkör Lovisa Wennesz, harpa Bo Håkansson, slagverk Mats Hultkvist, orgel/piano Martin Arpåker, dirigent
anthem År 1559 gav drottning Elisabet I av England direktiv för att stärka nationens ledande kyrkliga ställning genom The Book of Common Prayer. Direktiven specificerade att gudstjänsten skulle innehålla en hymn eller en sång, senare kallad av de anthems, för att hylla Gud »med den bästa musik som kunde skapas«. William Byrd komponerade i denna anda sitt Sing Joyfully som skulle komma att bli ett av de mest populära och bestående anthem som skrevs under den elisabetanska eran. Leonard Bernsteins Chichester Psalms tillkom 1965 i en period då han tog ledigt från sitt dirigentskap med New York Philharmonic
Orchestra för att komponera i tolvton. Men med orden »det här är inte min musik» vände han snart denna teknik ryggen och komponerade i stället Chichester Psalms, »det mest tillgängliga Bb-duraktiga stycke jag någonsin komponerat«. Hans Gloria Tibi skrevs till öppnandet av det nya John F. Kennedy Center for the Performing Arts i Washington. Alec Roths Jubilate, som är komponerat med en stor akustik i åtanke, beställdes och uruppfördes av körer vid Choirs of St Paul’s Cathedral, Westminster Abbey och Westminster Cathedral. Även William Todds The Call of Wisdom beställdes av St Paul’s Cathedral.
söndag 14 oktober kl 18.00 Landstingssalen, Malmö Rådhus
paul mealor Now Sleeps the Crimson Petal (Four madrigals on Rose texts) bob chilcott The Making of the Drum mia makaroff Butterfly keltisk trad Sí Do Mhamó í ēriks ešenvalds Stars Medverkande Konsertlängd S:t Petri Ungdomskör Cirka 55 min Alexander Einarsson, dirigent
fjärilslätt ackompanjemang En sonett av Lord Alfred Tennyson ligger till grund för Paul Mealors fyra korta madrigaler Now Sleeps the Crimson Petal. Sonetten har också tonsatts av bland andra Benjamin Britten och Ned Rorem. I The Making of the Drum, komponerad av Bob Chilcott, framhävs det rytmiska elementet inledningsvis men avlöses snart av andra satsens lugnare tongångar. Så fortsätter verket växelvis att variera sig genom de fem satserna. Mia Makaroffs korta Butterfly varierar solosång och fjärilslätt ackompanjemang med tutti och ackordiska partier vilket ger verket en lätt svävande karaktär. En fin kontrast i programmet är den keltiska traditionella sången Sí Do Mhaimeó í som med underfundiga rytmer och melodiska vändningar förblir oförutsägbar för lyssnaren. I lettländaren Ēriks Ešenvalds skönt säregna körverk Stars utvecklar sig långa stegvisa melodislingor i dynamiska böljor med flera höjdpunkter innan musiken åter lägger sig till ro lika stilla som den började.
kör och orkester 13 kör 13
Att förloras i oändligheten
fredag 19 oktober kl 19.30 Allhelgonakyrkan, Lund lunds körfestival lördag 20 oktober kl 15.00 Heliga Trefaldighets kyrka, Kristianstad
Bukett av naket regn francis poulenc Sept chansons ulrika emanuelsson Dans på kraterns rand william walton Where Does the Uttered Music go andrea tarrodi Tempelklockan monica dominique Minnets madrigal (uruppförande) joby talbot Santiago Medverkande Konsertens längd Petri Sångare Cirka 75 minuter Stina Ekblad, uppläsning (endast Lund) Alexander Einarsson, dirigent Biljetter lundchoralfestival.org
Att leva är att dansa på kraterns rand. Som människor på flykt ser vi friheten på andra sidan men kan inte ta oss dit. Att gestalta liv – att tala liv och sjunga liv – är att dansa på kraterns rand. Lika undflyende som en bukett av naket regn är våra försök att tolka och förstå ordens och tonernas mening och budskap. Precis som i livet har vi en djupt förankrad önskan att skapa mening, förvandla kaos till ordning. Vi samlar livets och uttryckens blommor till en bukett, håller ett fast grepp om tillvaron och skapar gränser. Samtidigt undrar vi varför gränserna behöver vara där. Vi är ju människor. Som längtar efter att vara öppna och visa vår sårbarhet. Vi är som naket regn som rinner mellan fingrarna när vi försöker samla ihop buketten. I tystnadens vågskålar balanserar vi. Våra ansiktens linjer avgränsar oss från varandra och ändå delar vi livets gränslöshet. Där, på kraterns rand, utan skyddsnät, är det ouppnåeliga redan vårt. Om vi lyssnar. Vi ser Santiago i fjärran. Som pilgrimer vill vi sjunga oss igenom denna konsert och ge livet en dos av det som ej kan dö. Med ögon utan hemligheter, utan gränser.
dans på kraterns rand Francis Poulenc komponerade Sept chansons till minne av sin far som dog 1917. Verket tillkom dock inte förrän vid mitten av 1930-talet efter att Poulenc mist en nära vän. Händelsen gjorde att han hamnade i en andlig kris som mynnade ut i en serie körverk. Emanuelssons Dans på kraterns rand är en svit för kör och slagverk som bygger på fyra olika poeters texter, alla med ett slags koppling till vad som händer just nu i världen. »Jag ville skriva om det vi utsätter våra medmänniskor för när vi stänger in oss istället för att inkludera – det vi lämnar efter oss till historien idag. I verket vilar därför en välkänd syrisk-irakisk kärlekssång Fog elna khel. Den hörs inte men utgör en av byggstenarna.« William Walton tonsatte Where Does the Uttered Music Go 1946 i samband med avtäckandet av ett kyrkfönster till minne av dirigenten Sir Henry Wood. Verket är anslående med sina säregna harmonier och dramatiska effekter. Tempelklockan är Petri Sångares beställning till Andrea Tarrodi för framförande under World Choir Games i Afrika. Körstycket bygger på en haikudikt. Monica Dominiques verk Minnets madrigal, Sveriges Radios beställning för Petri Sångare att uruppföras vid Lunds körfestival, kretsar kring hennes egna ord: »I minnenas trädgård strövar vi genom dagrar av ljus och skymning. Aldrig vet man vad som kommer en till mötes.« Joby Talbots körverk Santiago är den sista av fyra satser i Path of Miracles och handlar om en pilgrimsvandring där Santiago är slutmålet.
kör 15
att gestalta liv
söndag 28 oktober kl 17.00 S:t Pauli kyrka, Malmö
In Paradisum maurice duruflé Quatre motets sur des thèmes grégoriens op. 10 gabriel fauré Requiem op. 48 (version för violin, cello, harpa, orgel, kör och solister) Medverkande S:t Petri Motettkör Karin Thulemark, sopran Jonas Samuelsson, baryton Marika Fältskog, violin Annette Helmers, cello Marie Åström, harpa Jesper Glans, orgel Martin Arpåker, dirigent
Konsertens längd Cirka 60 minuter
musikaliska hörnstenar sakrala motetter Quatre motets sur des thèmes grégoriens är ett relativt sent verk, komponerat 1960. De fyra korta sakrala motetterna är skrivna i polyfon teknik där stämmorna har lika värde och imiterar varandra på olika sätt. Musiken är skapad med stor förståelse för rösten och därför mycket idiomatisk för sångmediet. Trots viss påverkan av Faurés och Ravels kompositionsstilar klingar Duruflés verk högst personligt och med en för tonsättaren kännetecknande harmonik. Faurés Requiem är med all säkerhet hans mest kända verk vid sidan av hans sceniska komposition Pelléas et Mélisande. Vid uruppförandet av Requiem i Madeleinekyrkan i Paris, där Fauré var kormästare, fick tonsättaren omedelbart efter framförandet en reprimand av kyrkoherden som tyckte att bönerna var alltför nymodiga. Verket fick enorm uppskattning och det var snarast det, knappast kyrkoherdens reprimand, som gjorde att Fauré byggde ut sitt verk genom att lägga till två satser, Offertorium och Libera me. Senare tillkom också en version för symfoniorkester.
Trots att Maurice Duruflé endast komponerade fjorton verk är hans musik ofta förekommande på konsertprogrammen i sakrala sammanhang. Hans självkritik hindrade honom att fullborda fler än dessa få verk. Redan när han som tioåring studerade på körskolan i katedralen i Rouen fascinerades han av den gregorianska sången som skulle komma att ligga till grund för hans skapande. Efter fortsatta musikaliska studier antogs han vid Pariskonservatoriet och fick Paul Dukas som kompositionslärare. Duruflés studiegång var lysande och han erhöll förstapris i orgelspel, musikteori, ackompanjemang, kontrapunkt, fuga och komposition. Gabriel Fauré var ett aktat namn i Paris kring förra sekelskiftet. Han var vida känd som tonsättare men också som kompositionsprofessor vid Pariskonservatoriet, bland annat som lärare till Maurice Ravel. Fauré blev sedermera även direktör för konservatoriet. Han studerade komposition för Camille Saint-Saëns, bildade tillsammans med namnkunniga franska tonsättarkollegor Société Nationale de Musique, lärde känna många i den parisiska societeten och företog internationella resor under vilka han träffade Wagner och Liszt. Parallellt med att han utvecklade sitt tonspråk komponerade han flera verk som nu betraktas som musikaliska hörnstenar i den franska repertoaren.
kör 17 »paradiset« av giovanni di paolo, 1445
torsdag 1 november kl 19.00 Konsertsalen Malmö Live fredag 2 november kl 19.00 Konsertsalen Malmö Live
Verdis Requiem giuseppe verdi Messa da Requiem Medverkande Petri Sångare Malmö SymfoniOrkester Amanda Pabyan, sopran Dolora Zajick, mezzosopran Stuart Neill, tenor Dario Russo, bas Robert Trevino, dirigent
Konsertens längd Cirka 85 minuter Biljetter och program malmolive.se
operagenrens mästare
symfoniska dimensioner I Messa da Requiem har solister och kör viktiga roller. I detta verk har Verdi också fått utrymme att bygga symfoniska partier på ett annat sätt än vad han tillät sig inom operagenren, och dramatiken är tydligt närvarande, mycket beroende på texten. Mässan var först tänkt för konsertsalen, inte för kyrkan, vilket gav Verdi större frihet att hantera texten. Verket inleds med ett tema i cellostämman följt av stråkorkesterns insats innan kören smyger in. De vackra sekvenser som följer leder verket vidare mot de första dynamiska höjdpunkterna och så småningom mot de första soloinsatserna. Med långa linjer, orkestertuttin, kör- och orkesterpartier och arior berättar Verdi starkt, fascinerande och gripande - och till skillnad från i operorna gör han det här utan hjälp av den sceniska dimensionen. I andra satsen, ‹Dies irae›, fullkomligt exploderar musiken genom körens och orkesterns blixtrande tempo, bombastiska uttryck och drabbande kraft. Messa da Requiem når samma konstnärliga höjder inom den sakrala musiken som hans mest framgångsrika operor inom den profana.
Verdi fick tidigt privatundervisning i piano- och orgelspel och blev assisterande kyrkoorganist vid 15 års ålder. Vid den tiden hade han också börjat komponera. Hans första opera, Oberto, kom 1839 och blev en succé, men den andra, Un giorno di regno, blev ett stort misslyckande. Flera tragiska händelser drabbade Verdi vid denna tid. I slutet av 1830-talet miste han sina två barn och under den tid han skrev Un giorno di regno avled även hans hustru. En svår tid av depression följde men så småningom tog Verdi upp operakomponerandet igen, och under 1840-talet skrev han flera operor som blev succéer, till exempel Nabucco, I lombardi, Macbeth och Luisa Miller. Under det följande årtiondet tillkom, under en lycklig period av hans liv, flera av hans mest framgångsrika operor. Mellan åren 1839 och 1859 skrev Verdi 23 operor, mer än en per år, men från och med 1860 tonade han ner sitt operakomponerande och skrev inte mer än fem operor fram till sin död 1901. Däremot skrev han en stråkkvartett, romanser, kör- och orkesterverk och en mässa. Eftervärlden känner Giuseppe Verdi som en av musikhistoriens mest betydelsefulla operatonsättare. I verk som La Traviata, Aida, Maskeradbalen, Trubaduren och många andra pärlor lyfte han operagenren till nya höjder efter landsmannen Rossinis storhetstid.
kรถr & orkester
19
söndag 11 november kl 18.00 Landstingssalen, Malmö Rådhus
Idel Riedel ur programmet georg riedel Lingua Musica, Tystnad, Agnus Dei, Tonen som svarar, Ansikte mot ansikte, Vi är blommor Medverkande S:t Petri Gosskör och Aspirantkör Petri Vokalensemble Georg Riedel, kontrabas Carl Adam Landström, piano
Berndt Sjögren, saxofon och flöjt Martin Arpåker, dirigent Konsertens längd Cirka 60 minuter
enkelhet och melodisk skönhet Med nya verk från Georg Riedels hand bjuds publiken ett knippe sånger i en omväxlande konsert med rösten i centrum. Ur programmet kan nämnas det brett anlagda a cappellaverket Tystnad, en svit med fem sånger för blandad kör till texter av Tomas Tranströmer, hämtade ur diktsamlingen Sorgegondolen. Verket, som effektivt utnyttjar körens uttrycksresurser, beställdes ursprungligen av Gustaf Sjökvists Kammarkör som uruppförde det 2005. Agnus Dei från Riedels Missa increduli är ett åttastämmigt
a cappellaverk, skrivet i homofon sats och med stilla karaktär. Tonen som svarar ingår i tonsättarens sångspel Barn och stjärnor. Sångerna Ansikte mot ansikte och Vi är blommor är exempel på hur Riedel kombinerar enkelhet med melodisk skönhet vilket gjort hans musik inte bara älskad utan också tillgänglig för körer och sångare i alla åldrar. Med Riedel själv i basstämman samt en pianist och en saxofonist i kompgruppen kan man ana att improvisatoriska avsnitt kommer att variera klangbilden.
kör 21 folkkär musiker och kompositör Georg Riedel (1934) behöver ingen närmare presentation. Som folkkär musiker och kompositör är han känd bland annat genom samarbetet med pianisten Jan Johansson på skivan Jazz på svenska, Sveriges genom tiderna bäst säljande jazzinspelning, som basist i Trio con Tromba och i namnkunniga Radiojazzgruppen med musiker som Arne Domnérus, Lars Gullin, Jan Allan, Gunnar Svensson, Egil Johansen, Rune Gustafsson och Bengt Hallberg och genom musiken till filmer baserade på Astrid Lindgrens böcker. Exempel på hans filmmusik är visor som Du käre lille snickerbo och Idas sommarvisa. Men han har också tonsatt texter av Lennart Hellsing och Barbro Lindgren och komponerat signaturmelodin till TV-serien Alfons Åberg. På konstmusiksidan har Riedel komponerat en opera efter August Strindbergs Hemsöborna för Folkoperan i Stockholm samt körmusik, bland annat till texter av Tomas Tranströmer. Riedel, som är bördig från forna Tjeckoslovakien, kom med sin familj till Sverige då han endast var fyra år och fick så småningom sin första musikutbildning i Stockholms folkskolors sångklasser. Det blev först violinstudier innan han fann sitt rätta instrument, kontrabasen.
Foto: Kristina Strand Larsson
kärlek, tro och musik - allt är större än vi havet har stor betydelse i konsertpianisten Elisabeth Boströms liv. Vid stranden kan hon släppa alla tankar och hämta styrka och inspiration. Den här intervjun görs vid Ribersborgsstranden – Malmöbornas älskade Ribban – just när solen sakta sänker sig ner i havet och färgar stranden gyllene. Elisabeth Boström arbetar sedan 2010 på Malmö Opera. Sedan ett år tillbaka som artistchef med personalansvar över solister, musikalartister, kör och repetitörer, dessförinnan med en lång erfarenhet av att arbeta som konsertpianist och ackompanjatör. När Elisabeth var fyra år började hennes storebror ta pianolektioner. Elisabeth ville också spela och tjatade på sina föräldrar tills hon fick börja när hon fyllde sex. När hon var tretton inleddes hennes studier för konsertpianisten Hans Pålsson som även satte musiken i ett större sammanhang av konst och poesi och vidgade vyerna för Elisabeth. – Numera ger jag av förståeliga skäl inte lika många konserter som tidigare utan ser det mer som en stor ynnest, vid de tillfällen som jag förbereder en kommande konsert, att kunna vända blicken inåt och möta musiken och mitt eget skapande. Jag har alltid älskat gryning och skymning, för mig blir det till en slags paus, en övergång mellan två tillstånd och ett tillstånd i sig, ett tillstånd utan skarpa kanter. På samma sätt med musiken, pausen mellan två stycken blir en övergång, under förutsättning att ingen applåderar. Jag sätter ofta samman program där de där pauserna, övergångarna, får en betydelse i sig och ber därför publiken att vänta med eventuella applåder till efteråt. De kan då bara koppla av och ta emot, jag och eventuella medmusikanter och sångare kan använda
laddningen i övergången och behöver inte starta om. Det blir en slags dramaturgi, eller – om du så vill – en liturgi, som ofta når längre in i lyssnaren eftersom hen endast är inställd på att lyssna och känna. Musik kan ses som en stor guldram, som något som ringar in och förgyller livet. Men musik kan också vara en väg till förändring och
23
Elisabeths hjärta närmast. I höst ska hon bland annat medverka i hans Requiem tillsammans med pianisten Annika Bjelk, i den version av verket som Brahms skrev för kör, solister och fyrhändigt piano. – Någonstans har jag läst att Brahms önskade att han kunde uttrycka i ord det han säger med sin musik. Jag vill ge honom en röst, säger Elisabeth.
jag och musiken
beröra dig på djupet, menar Elisabeth. – Ibland när jag sitter och spelar kan jag känna att det händer något i den laddade tystnaden hos publiken. Då sker det ett möte mellan den som lyssnar och den som utövar musiken utan att vi möts på ett vanligt sätt. Detta är lika oförklarligt som kärlek eller som tro. Det är större än vi. Brahms är den kompositör som nog ligger
»23«
söndag 18 november kl 16.00 S:t Johannes kyrka, Malmö
Brahms Ein deutsches Requiem johannes brahms: ein deutsches requiem (version för kör, soli och två pianon) Medverkande Petri Sångare Elisabeth Boström, piano Annika Bjelk, piano Ann-Margreth Nyberg, sopran Daniel Hällström, baryton Alexander Einarsson, dirigent
Konsertens längd Cirka 80 minuter
tröst för de efterlevande Idén till Brahms Requiem kom förmodligen från vännen och tonsättarkollegan Robert Schumann som antog rollen som den unge Brahms gynnare och beskyddare. Schumann som också var en driven pianist beundrade Brahms pianospel och stöttade honom tidigt. Brahms Requiem växte fram mycket långsamt med start 1861 och inte förrän i slutet av 1860-talet var arbetet slutfört. Brahms mor gick bort 1865 vilket blev en anledning för honom att återuppta arbetet. En första version av requiet uruppfördes 1867 i Wien men då endast de tre första satserna. Mottagandet blev svalt men när verket året därpå uruppfördes i sin helhet i Bremen vann det större uppskattning. Dock var Brahms fortfarande inte nöjd med sitt requiem och komponerade därför ytterligare en sats. Den slutgiltiga versionen fick sitt uruppförande 1869 i Leipzig. Texten är präglad av Brahms lutherska tro och har inget samband med den traditionella katolska dödsmässan utan vänder sig till de efterlevande för att trösta dem i deras sorg.
kör 25 en av musikhistoriens verkligt stora Det finns många målande beskrivningar av 1800-talets tonsättargigant Johannes Brahms. Han benämns som ett av musikhistoriens tre stora B:n i tonsättartrion Bach-BeethovenBrahms. Brahms beundrade Beethoven och har av många betraktats som arvtagaren till hans fullbordade wienklassiska stil. Brahms första symfoni har till och med lite skämtsamt kommit att kallas Beethovens tionde! Brahms föddes 1833, sex år efter Beethovens död, och byggde sin musikaliska värld omgiven av musik av Schubert, Schumann, Mendelssohn, Chopin, Liszt och inte minst Wagner. Brahms klassicistiska hållning stod i skarp kontrast till Wagners romantiska. De båda tonsättarna betraktades som antagonister och det uppstod till och med läger där Brahmsianer och Wagnerianer bildade front mot varandra. Mellan Brahms och Robert Schumanns hustru, konsertpianisten Clara, spirade tidigt en vänskap som fördjupades efter Roberts tidiga bortgång 1856. Clara blev, liksom hon varit för Robert, rådgivare och förespråkare för Brahms pianomusik. Brahms överlevde Clara med ett år och 1897 avslutades ett unikt kapitel i musikhistorien. Tiotusentals människor följde begravningståget genom Wiens gator för att hylla en av musikhistoriens verkligt stora.
lördag 1 december kl 18.00 Lunds Domkyrka
Lauda Sion adventsmusik av steven hansen, volckmar leisring, bob chilcott och gustav holst Medverkande S:t Petri Motettkör S:t Laurentii Kammarkör Martin Arpåker, orgel och dirigent Robert Bennesh, orgel och dirigent
Konsertens längd Cirka 60 minuter
söndag 9 december kl 18.00 Landstingssalen, Malmö Rådhus
Julkonsert Medverkande S:t Petri Ungdomskör (spuk ) Petri Femme Instrumentalensemble
Carl Adam Landström, klaver Alexander Einarsson, dirigent
Musikhögskolans julkonsert programmet bjuder på allt från de älskade klassiska julsångerna till nyskriven julmusik Medverkande Musikhögskolans symfoniorkester Musikhögskolans stora kör Instrumentalensembler och solister Mats Paulson, dirigent
26 december 18.00 S:t Petri kyrka
Julvesper Medverkande Petri Vokalensemble Martin Arpåker, dirigent
kör 27
lördag 15 december kl 15.00 och 18.00 S:t Petri kyrka
torsdag 20 december kl 19.00 Grรถna Hallen, Malmรถ Centralstation
Bachs Juloratorium johann sebastian bach: juloratorium del 1-3 Medverkande Petri Sรฅngare och orkester Martin Thรถrnqvist, evangelist och tenor Ann-Margreth Nyberg, sopran
Maria Streijffert, alt Jonas Samuelsson, bas Alexander Einarsson, dirigent
religiöst drama Juloratoriet tillkom 1733–1734 i perioden när Bach innehade tjänsten som kantor i Thomaskyrkan i Leipzig. Verket består av sex kantater som från början var tänkta att framföras de tre första juldagarna, nyårsdagen, söndagen efter nyår och trettondagen, men numera framförs oftast flera kantater tillsammans på en och samma dag. På grund av de sex delarna påminner verket till formen mer om en cykel med kantater än ett oratorium. Varje enskild kantat bildar en egen helhet trots att hela verket tydligt kretsar kring tonarten D-dur. Alla kantater utom den andra börjar och slutar med körsatser i verkets huvudtonart och var och en av kantaterna berättar sin separata del av julberättelsen.
barockens mästare När man läser den omfattande förteckningen över Johann Sebastian Bachs verk, undrar man stilla hur många minuters musik som tillkom varje ny dag. Det är ofattbart att han fann tid och ro att på högsta konstnärliga nivå komponera så mycket parallellt med verksamheten som kantor, lärare och musiker. Bach föddes i Eisenach och härstammade från en stor musikersläkt. Som fjortonåring flyttade han till Lüneburg och fick en friplats i Michaelikyrkans skola tack vare sin vackra goss-sopranröst. Här kom han i kontakt med den koraltradition som han skulle komma att behärska till fulländning och införa i sina verk. År 1703 tog Bach anställning i Weimar som violinist och därefter i Arnstadt som organist. Mellan 1708 och 1717 tjänstgjorde han som hovorganist och kammarmusiker hos hertigen av Weimar. Bach hade hoppats få kröna sin tid i Weimar med att bli befordrad till kapellmästare, men hovet ville annorlunda varför Bach lämnade Weimar i vredesmod. Han fick i stället motsvarande tjänst vid hovet i Köthen. Efter fem produktiva år sökte Bach och fick den eftertraktade tjänsten i Thomasskolan i Leipzig med ansvar för musikundervisningen, musiken i stadens två huvudkyrkor Nicolaikyrkan och Thomaskyrkan samt andra uppdrag i stadens musikliv.
kör och orkester 29
En evangelist för handlingen vidare genom recitativiska partier, vilket placerar verket i genren religiöst drama trots att dramatiska dialoger nästan helt saknas. Det sägs att Juloratoriet citerar delar av Bachs försvunna Markuspassion. Juloratoriet utgör tillsammans med Matteuspassionen och Johannespassionen en av höjdpunkterna i Bachs rika produktion.
onsdag 2 januari kl 12.10 S:t Petri kyrka
Nyårskonsert Medverkande Carl Adam Landström, orgel
orgel / kör
30
söndag 6 januari kl 18.00 S:t Petri kyrka
Trettondagskonsert Medverkande Petri Sångare Carl Adam Landström, sång Alexander Einarsson, dirigent
daniel hällström
georg riedel
mats hultkvist
maria streijffert
gunhild carling
martin thörnqvist
Foto: Jonathan Stone
– den mänskliga rösten är det häftigaste instrumentet anna sjösten sjunger i petri sångare , en blandad kammarkör som består av ungefär fyrtio sångare. Kören leds av Alexander Einarsson, som är organist och körledare. Anna sjunger i altstämman. – Alten är stommen i kören och stöttar de ljusa sopranerna. I botten finns basarna och så ligger altar och tenorer däremellan. Den mänskliga rösten är det häftigaste instrumentet. Dessutom har du den alltid med dig. Vi människor kan låta så olika, säger Anna som uppskattar att sjunga i en stor grupp. Hur de olika sångarna placeras i kören påverkar också klangen, berättar Anna. – Vi är individer allihop, men tillsammans bildar vi en helhet där vi kan hjälpa varandra att sjunga ut och låta rösten bära. Sedan hon var liten har Anna sjungit i olika körer. Musiken har alltid funnits där, med sång, piano och fiol. Till sist blev det sången hon satsade på. Petri Sångare har en stark sammanhållning och några dagar efter den här intervjun ska de iväg på sitt kanske mest spännande äventyr – de ska till Sydafrika och tävla i World Choir Games. – Vi har laddat hela våren för detta, nu tar vi ledigt från våra ordinarie jobb och åker, säger Anna. – Musiken är en stor del av mitt liv och det hoppas jag att den alltid ska vara. Jag har träffat många goda vänner genom musiken. Jag gillar all sorts musik och tycker om att testa olika genrer. Petri Sångare har bland annat framfört en konsert tillsammans med en dansare, Lydia Voss.
Under Malmöfestivalen uppträder Petri Sångare tillsammans med Gunhild Carling, senare i höst framför de Verdis Requiem med Malmö Symfoniorkester. Inför julen ska kören sjunga Bach på Malmö centralstation, mitt i flödet av alla resenärer.
– När jag var liten och sjöng i gosskör kunde det vara ganska strängt, men samtidigt förstod vi att det vi gjorde hade betydelse. Jag har verkligen haft nytta av disciplinen både i musiken och i mina studier. I spuk tas vi ungdomar på allvar. Efter gymnasiet vill jag söka till operautbildningen i Köln, där min stora stjärna och förebild Kurt Moll sjöng. Kurt Moll var bas med en bärande klang i rösten. Han kunde också förmedla innehållet och budskapet i texten på ett starkt sätt. Det inspirerar mig. Även i spuk får vi först läsa texten innan vi ska sjunga den. På tävlingar har vi fått beröm av domare för att vi har känsla. Viktigast i sång är vad du kan förmedla, tycker jag.
jag och musiken
– s:t petri ungdomskör – vänder sig till ungdomar i åldern cirka 14–20 år. Här sjunger Josef Zetterberg Pihl. Josef har sjungit sedan han var liten, bland annat i Lunds Domkyrkas Gosskör. Tills han hamnade i målbrottet var Josef med i Malmö Operas barnkör, när rösten sjönk sökte han och kom in i spuk . Nu är Josef bas och har valt att satsa på musiken. Till vardags går han på Larsson-gymnasiet (Lunds musikgymnasium), och därefter blir det kanske operastudier. – I spuk är det flera som tidigare har sjungit i barnkör liksom jag. Några är musikskoleelever eller gillar helt enkelt att sjunga. Vi är cirka fyrtio personer – både killar och tjejer – som sjunger tillsammans och åker på tävlingar, berättar Josef. spuk har en bred repertoar. Händels Messias och annan klassisk musik blandas med modern, ofta fyrstämmig körmusik, jazz och julsånger. Det bästa med sången är friheten att inte behöva tänka på något annat, tycker Josef. Man gör konst tillsammans med andra människor och är dirigentens instrument. Något annat Josef menar att körsången har givit honom är disciplin och vikten av att koncentrera sig. spuk
33
josef satsar fullt ut på musiken
1 170 122 kr Projektet Nya toner i S:t Petri kyrka har fått in drygt 1 miljon kronor i frivilliga gåvor. Tack!
»34«
snart kommer den nya orgeln
nya toner i sankt petri Den nya orgeln kommer att bli tio meter hög, ha sex manualer och över 200 olika stämmor. Dessutom kommer två gamla orglar som inte varit i bruk på flera decennier att renoveras och kopplas samman med den nya orgeln, så att de kan interagera via ett spelbord i koret.
För Carl Adam Landström finns det inga musikaliska begränsningar för vilken musikgenre som kommer ur orgelpiporna. Själv har han haft konserter med bland annat film- och dataspelsmusik. – Orgeln är kyrkans orkester. Den kan spela trumpet, flöjt och har till och med trummor i sig. Framför allt kan den bemästra och visa olika känslor som andra instrument inte kan. Renoveringen av de gamla orglarna slutfördes under 2016 och under hösten 2018 ska den nya orgeln vara på plats. Orgeln kommer att invigas i april 2019. Marie Starck
mäktig upplevelse Kyrkobesökarna kommer få en mäktig musikalisk upplevelse när musiken strömmar ut från kyrkans alla hörn. Orgeln blir världens modernaste då man använder sig av »touchscreens« istället för traditionella spakar. – Vi har satsat på att göra S:t Petri till Malmös musikkyrka och vill även fortsätta att bygga broar till musiklivet utanför kyrkans murar. Förr satt organisten på läktaren som en fantom och kunde inte vara en del av gudstjänsten på samma sätt. Men när spelbordet och organisten hamnar i koret blir det en annan närhet till både kör, präster och församling, berättar organisten Carl Adam Landström, projektledare för orgelprojektet.
köp en orgelpipa Vill du ge ett bidrag till den nya orgeln? En liten pipa kostar 500 kr, mellanstor pipa 1000 kr och en stor pipa 1500 kr. Bankgiro 360-1408. Ange ditt eller givarens namn i rutan för meddelande till betalningsmottagaren. Som tack kommer ditt namn att uppmärksammas. Givetvis kan du också lämna ett anonymt bidrag, till exempel via en insamlingsbössa i S:t Petri kyrka.
35
– Det finns inga begränsningar för vilken musik man kan spela, menar organisten Carl Adam Landström i S:t Petri församling.
inga begränsningar
s:t petri kyrka
Världens modernaste orgel byggs i S:t Petri kyrka i Malmö. Det blir en orgel som kommer att sätta staden på kartan.
en kör bara för killar: s:t petri gosskör
s:t petri ungdomskör (spuk)
petri sångare
Foto: Kristina Strand Larsson
alexander einarsson
carl adam landström
s:t petri motettkör
martin arpåker
körverksamhet i s:t petri kyrka
Intresseanmälan: Martin Arpåker s:t petri ungdomskör (spuk) är en fyrstämmig kör med cirka 40 sångare i åldern 14–20 år (tenorer och basar upp till 23 år). Kören sjunger främst klassisk musik med inslag av musikal och jazz. spuk sjunger i gudstjänster och konserter i S:t Petri kyrka men konserterar frekvent även på andra håll i staden och i Sverige. Kören har medverkat vid flera inspelningar för Sveriges Radio samt vid två filminspelningar. Den deltar även regelbundet i internationella körtävlingar och festivaler med regelbundenhet och har bland annat vunnit Grand Prix i körsång i körtävlingar i Venedig 2017 och Budapest 2018.
Provsjungning: Alexander Einarsson petri sångare är en kammarkör med hemvist i S:t Petri kyrka i Malmö. Petri Sångares främsta genre är a cappella- musik med fokus på nutida västerländsk konstmusik, men kören framför även regelbundet verk för kör och orkester i samarbete med Malmöregionens ledande musiker. Petri Sångare anses vara en av regionens främsta ensembler och ambitionsnivå har sedan starten 2010 varit hög med ungefär 25 konserter per säsong. Körens repetitioner och konsertverksamhet präglas av omsorg för text, musik och musikaliskt samspel mellan kör och dirigent. Kören medverkar frekvent i radio och TV samt har vid flera tillfällen deltagit och vunnit internationella körtävlingar. www.petrisangare.se Provsjungning: Alexander Einarsson
petri vokalensemble är en kör i olika konstellationer som främst sjunger vid kyrkans högmässor. Mycket god notläsning och körerfarenhet krävs.
s:t petri motettkör är en blandad kör som består av cirka 35 sångare i olika åldrar. Körens repertoar inkluderar de stora kyrkomusikaliska verken och a cappella-framföranden med spännvidd från renässansen till vår tids musik. God körvana och notläsning krävs.
Mer info: Alexander Einarsson
Provsjungning: Martin Arpåker
Provsjungning: Alexander Einarsson
37
petri femme är en nystartad kör från och med hösten 2018 för kvinnor i åldern 19–26 år. Kören består av cirka 20 kvinnor och kommer främst att sjunga fyrstämmig musik för damkör a cappella. Notläsning och god körerfarenhet krävs.
s:t petri kyrka
s:t petri gosskör bildades hösten 2016. Här ges möjligheter till musikalisk skolning, musikupplevelser och vänner för livet. Gosskören sjunger både i lättsamma och högtidliga sammanhang. Kören är indelad i två grupper: Aspirantkören och Gosskören. Aspirantkören är för killar i åldern 6–7 år och här får du på ett lekfullt sätt lära dig de musikaliska och körmässiga grunderna. Gosskören är för de äldre killarna, cirka 8–13 år. Här utvecklas din kunskaper i musikteori och sång samt språkförståelse på olika språk.
malmö centralstation
malmö live s:t petri kyrka malmö rådhus
kv. caroli
stortorget
palladium
s:t petri kyrka
38
hansa gustav adolfs torg
s:t pauli kyrka
musikverksamheten i s:t petri kyrka s:t petri kyrkas musiker
fri entré
Alexander Einarsson kördirigent och organist alexander.einarsson@svenskakyrkan.se 040-27 91 28, 0702-57 75 45
Det är fri entré till alla konserter. Inga platser kan reserveras, kom i god tid.
Carl Adam Landström diplomorganist carladam.landstrom@svenskakyrkan.se
musik.petri.malmo@svenskakyrkan.se
Martin Arpåker organist och kördirigent triangeln martin.arpaker@svenskakyrkan.se 040-27 91 74
Våra konsertvärdar har en viktig uppgift före, under och efter konserterna. Är du intresserad att bli en av dem, kontakta oss.
kontakt
konsertvärd
s:t johannes kyrka
s:t petri kyrkas generalprogram hösten 2018 programansvariga Alexander Einarsson, Carl Adam Landström och Martin Arpåker. Albin Tanke, ansvarig utgivare. text Alla musiktexter är skrivna av Rolf Martinsson, tonsättare, professor i komposition vid Musikhögskolan i Malmö. Gunhild Winqvist Hollman, korrektur. Anne Ruponen, inledningstext. »musiken och jag« Kristina Strand Larsson, text och bild. grafisk form Anneli Dennersten. Charlotte Swidén, omslagsillustration. tryck Ljungbergs Tryckeri, Klippan 2018.
music in rooms – rooms in music
The sacred room is both large and small, both formally solemn and very intimate at the same time. The church itself as well as the public has a higher consciousness about the sacred room than about other rooms for music. Someone said that the true task of music is to be a prayer, to create a spiritual room. We need rooms for prayer and song, an outer room corresponding to our own inner rooms. Rooms with spaces for the questions and pleads of our times. music creates room Where does the uttered music go? As soon as a string is plucked or a tone gets its voice, music takes place. Music creates room. The structure of music can be understood as a roomliness, a spatiality, or as a »sounding moving form«. Sound, tone, harmony and rhythm build a room; a room of music interacting with the physical room. Acoustic rooms can be experienced or concrete and the experienced roomliness or spatiality of music can either reflect the outer roomliness or have very little or nothing to do with it. music takes place Still another room is born in the roomliness of our individual bodies when we become affected and transformed to a sounding body encountering the physical room and the room of music.
The British theologian and musician Férdia Stone-Davis claims that »listening to music is not only to be captured by sound, tone and harmony as an outer object that ›I am listening to‹. In the musical experience the I has already transcended itself through the paradox of becoming music myself.« We become the body of music itself. The room of experience is something that we carry with us always, regardless of where we are. music in alternative rooms The Church of Sweden is, without competition, the largest concert scene in Sweden. At the same time we seldom get to listen to sacred music outside of churches. Sacred music lives outside of culture policies and regional plans and investments regarding culture and creative arts. With its many choirs and vigorous music life St. Peter’s church is a room where the many rooms of music interact with the silent message of the sacred room as well as with the questions in our own inner rooms. This fall St. Peter’s church is closed due to renovation and installation of a new organ. The organ project is reaching its last phase before the inauguration, next year, of one of Europe’s largest and most modern organs. Therefore sacred music travels out of our sacred room and takes shape and body in other rooms. Malmö town hall, Malmö central station and the churches of St. Paul och St. John are some of the alternative venues.
Welcome to share the desire to dwell in the rooms of music in our alternative venues during the fall of 2018.
english synopsis 39
generally, we do not reflect about the rooms we dwell in; we take them for granted. When entering a church this does often not apply. We have a feeling that this is a special room. Many of us carry memories of specific and strong experiences of listening to music in a church. It is something with the ambience or the atmosphere, or acoustics – or what is it?
musikens rum – rum i musiken Välkommen att dela lusten att vistas i musikens rum i våra alternativa rum under hösten 2018!
»40«