Stormossen kundtidning 2024

Framtiden är i dina händer

Varje gång du sorterar ditt avfall enligt material gör du världen till en lite bättre plats. Genom att se på avfall som råmaterial i stället för skräp, hjälper du till att bevara jordens resurser. Genom återvinning kan värdefulla material användas på nytt i stället för att produceras från början. Dessutom minskar återvinning på både utsläpp och energiförbrukning. Vår miljö och vårt klimat kräver åtgärder – stora som små.

Inom EU ska 65 % av allt avfall återvinnas som material i stället för att brännas år 2035.

I nuläget sorteras och återvinns ungefär 40 % som material på Stormossens verksamhetsområde (Vasa, Korsholm, Vörå, Storkyro, Malax och Korsnäs). Vi kan bättre än så här, eller hur?

I den här kundtidningen har vi samlat all nödvändig information för att du ska hitta din sorteringsiver.

Förändring startar med små gärningar. För att det är viktigt. På riktigt.

Avfallsbolaget

Stormossens kundtidning

delas ut till alla hushåll i Vasa, Korsholm, Storkyro, Vörå, Malax och Korsnäs.

STORMOSSENS KUNDTIDNING 2024

Ansvarig utgivare: Nina Lindman

4041 0948

Painotuote

Texter och produktion: Annika Ekholm, Sini Hemming, Aino Leveälahti och Nina Lindman

Översättningar: Wasa Translations och

Maria Larson

Foton: Christoffer Björklund

Layout och grafik: Studio Andrei

Tryck: UPC Print

FRÅGOR?

På Stormossens hemsida www.stormossen.fi hittar du all info du behöver om avfallssortering, mottagningspunkter och öppethållningstider. På sidan finns också en chatfunktion. Kundtjänst: info@stormossen.fi eller 010 320 7600 må–fre kl. 9–15

Frågor gällande avfallstransporter: logistik@stormossen.fi eller 010 320 7676 må–fre kl. 9–15

Frågor gällande fakturor: fakturering@stormossen.fi eller 010 320 7610 må–fre kl. 10–14

Ladda också ner stormossens app!

facebook.com/stormossen

Instagram: stormossen

linkedin.com/company/stormossen

16

Minimossen fyller fem år.

12

Minimera blandavfallet genom att sortera mera plastförpackningar och bioavfall.

14

Självbetjäning på återvinningsstationerna.

6

Ta en tur med Mikko Ranta i sopbilen.

4 | LEDARE

Varje sorterat avfall räknas

5 | KORT OCH GOTT

Nya avfallssymboler, köp kompostjord och nya direktiv för plastkorken

6 | ÅTERVINNING Med tjugo ton på åtta hjul

9 | RESTRECEPT Ugnspasta från resthimlen och restriddare

10 | TRE SNABBA FRÅGOR / KOLUMN Sorteringsmotivation

12 | SORTERING Minimera blandavfallet

14 | PÅ ÅTERVINNINGSSTATIONEN Självbetjäningsstationerna ger kunderna mera frihet

16 | ÅTERBRUKSGALLERIAN MINIMOSSEN Gammalt är alltid senaste nytt på

Minimossen

18 | TIDTABELL Ekobilen

VARJE SORTERAT AVFALL RÄKNAS

FRAMTIDENS VINDAR blåser friskt inom avfallsbranschen. Det har knappast undgått någon att en hållbar framtid för oss själva och kommande generationer står på spel. Därför har EU fastställt återvinningsmål, som Finlands riksdag godkände sommaren 2021 i och med den nya avfallslagen. De konkreta åtgärderna ser alla och envar nu i sina hem. En ökad avfallssortering ska bidra till att materialåtervinningsgraden stiger från nuvarande ca. 40 procent till 55 procent år 2025. För Finlands del börjar det bli bråttom att nå målen. Men de är inte omöjliga att uppnå. Genom samarbete kan alla bidra.

Redan nu har finländarnas sortering av kartongförpackningar ökat märkbart. Trenden att använda ekopunkterna ökar och det bidrar till att utvecklingen av dem förstärks ytterligare. Men då det gäller övriga sorteringen får vi alla ta ett ryck och hjälpa till att dra vårt strå till stacken. Förra sommaren fick Finland en varning av EU­kommissionen för den låga andelen sortering av bioavfall och plastförpackningar samt den höga andelen blandavfall (tidigare brännbart avfall). För att uppnå cirkulär ekonomi behöver vi alla göra saker lite annorlunda. Att ta ett första steg att ens prova sortera mera är ett steg i rätt

riktning. Vi behöver inte en liten klick som gör allt rätt, utan en stor massa som gör gott nog. En cirkulär kedja är inte starkare än sin svagaste länk.

För att öka möjligheterna till en lätt och smidig sortering utvecklar Stormossen avfallshanteringen kontinuerligt. Ett steg är att öppethållningstiderna på återvinningsstationerna ökar rejält då allt fler stationer blir autonoma, alltså självbetjäningsstationer. Målet är att alla elva stationer ska bli autonoma senast år 2025. Takten var planerad långsammare, men i och med att responsen från kunderna har varit så positiv, besökarantalen har ökat markant och sorteringen är minst lika bra som tidigare så motiverade det oss att öka tempot.

Även då det gäller den övriga verksamheten på Stormossen är siktet inställt på toppmoderna avfallshanteringslösningar, för att nå de miljömål som lagar och myndigheter kräver. Vi lever i en tid då även den tekniska utvecklingen går i en rasande takt, vilket gör att nya och effektiva alternativ blir möjliga. Vi har ett jordklot som är till låns av våra barn och det ska vi förvalta på allra bästa sätt för allas bästa nu och i framtiden.

AIMO LATVALA

VD, Stormossen

Köp Stormossens kompostjord från Grusterminalen

Smidigare sortering med nordiska symboler

Har du märkt att klistermärkena på avfallskärlen har ändrats? Stormossen har tillsammans med andra avfallsbolag tagit i bruk det nordiska piktogramsystemet, som underlättar sorteringen då klistermärkena är enhetliga. Varje avfallssort har sin färg, symbol och term. I framtiden är tanken att piktogrammen också hittas på förpackningar som ska sorteras. I enlighet med det nya systemet används nu termen blandavfall i stället för brännbart avfall. Färgen ändrar från orange till svart. I början används termerna parallellt.

Skärgårdens

skrotinsamling 26–28.7

Skärgårdens skrotinsamling ordnas som vanligt 26–28.7 med insamlingsflak för metall­, el­ och elektronikskrot på olika platser i skärgården. Mera info i lokaltidningar och på Stormossens hemsida i juli.

ADRESS: Djupsjö skogsväg 1, Ladugårdsvägen 129

ÖPPETHÅLLNINGSTIDER: April må–fre kl. 8–16, fr.o.m. maj må–fre kl. 8–19 och lö kl. 9–14

Betalning med bankkort, kontant eller faktura

MED LASTNINGSHJÄLP

Bilsläpkärra 500 kg 35 €/kärra, Bromsad bilsläpkärra 1 000 kg 45 €/kärra

KUNDEN LASTAR

Bilsläpkärra 500 kg 25 €/kärra, Bromsad bilsläpkärra 1 000 kg 35 €/kärra

TONPRISER FÖR TRÄDGÅRDSJORD

Trädgårdsjord 30 €/ton

FRÅGOR?

Grusterminalen tel. 040 623 9747 www.grusterminalen.fi

Korken ska sitta kvar

Fastsittande korkar på dryckesburkar väcker känslor. Bakom förändringen står ett EU­direktiv, som ska förhindra att plastkorkar hamnar i naturen. Fr.o.m. 3.7.2024 måste korken på alla dryckesförpackningar som är mindre än tre liter sitta fast i förpackningen. Korken behöver inte avlägsnas vid sorteringen av kartongförpackningar, eftersom plasten kan separeras från kartongen i återvinningsprocessen.

Bild: Katja Lösönen

Med tjugo ton på åtta hjul

Varje dag rullar avfallsbilarna på våra vägar och transporterar vårt avfall.

Är det en tjänst som vi tar för given eller en viktig, men underskattad, samhällsfunktion?

Vi hoppade in i chaufförshytten för att ta reda på svaret.

PIIP, PIIP, PIIP, PIIP... Ljudet av en backande lastbil ekar mellan husen på den smala, krokiga, snötäckta sandvägen i Sundom. Mikko Ranta rattar vant den stora avfallsbilen baklänges med blicken stadigt på sidospeglarna.

– Varje årstid har sina utmaningar, men vintern är såklart mest besvärlig, säger han.

Halka, kyla, höga snövallar och dåligt plogade vägar är alla stora utmaningar för avfallstransportörerna.

Att ständigt väga den egna och bilens säkerhet mot uppdraget att tömma avfallskärlen hör till chaufförens arbetsvardag.

– Om bilen välter i diket blir det stora skador och då måste man ibland hoppa över tömningen av ett visst kärl, även om det betyder att jobbet inte blir gjort.

Men den här dagen blir alla bio­ och blandavfallskärl (tidigare brännbart avfall) tömda. Mikko hoppar vant ut ur bilen, hämtar kärlen, häktar upp dem bak på bilen, trycker på knappen så att kärlen åker upp, töms i varsin behållare och åker ner igen. Mikko häktar av och för kärlen tillbaka till sina platser, hoppar in i bilen och kör till nästa gård för att upprepa proceduren. Det hela tar några minuter åt gången. Arbetet

är snabbt, metodiskt och invant. Så har han också över tio års erfarenhet av yrket.

– Jag trivs med mitt jobb. Jag tycker om att vara mycket utomhus, röra på mig och träffa människor. Men det är också skönt att vara helt för sig själv i bilen.

Mikko Ranta är egentligen utbildad elektriker, men har aldrig arbetat som det. Under studietiden sommarjobbade han som avfallstransportör och valde att stanna kvar i branschen.

– Jag tycker att vi gör ett viktigt jobb i samhället. Däremot får vi sällan uppskattning för det. Om kärlet töms en dag för sent är det som om världen har gått under.

Överlag möts han ändå mest av glada och tacksamma kunder.

TRAFIKEN ÄR ETT LAGSPEL

På följande smala sandväg kommer en personbil emot. Det blir stopp. Ingendera kommer förbi och personbilen backar in på närmaste gård. Mikko Ranta lyfter handen för att tacka då

han kör vidare på sin rutt. Han upplever att de flesta hjälper till då man kommer med ett stort fordon. Även om vissa ibland vägrar att flytta på sig. – Vi måste alla komma ihåg att trafiken är ett lagspel. Om du hjälper andra så löper det smidigt också för dig själv. Även avfallshantering är ett lagspel. Genom att tänka på mängden avfall man producerar och att återvinna det som går att återvinna kan alla bidra till en bättre miljö. På den egna gården kan husägaren också göra mycket för att avfallstömningen ska löpa smidigt. (Se checklistan på följande sida!)

Mikko Ranta berättar om ett bostadsområde i en annan del av landet där han tidigare jobbade. Vid varje tömning förde invånarna själva ut sina kärl till vägen och transportören behövde bara tömma.

– Det var som i Amerika, säger han och ler.

Men tanken om Amerika är avlägsen, då han svänger bilen i en kurva med en vinkel på 90 grader på en snöslaskig sandväg. Detta efter att han har tömt några kärl längs ett kort vägavsnitt.

SOMMAREN ÄR BÄSTA TIDEN

Småningom smälter snön och våren kommer. Då blir det väl lättare för avfallstransportörerna? Nja, alla årstider har sina utmaningar, menar Mikko Ranta.

– På våren smälter snön och då kan det i stället bli vattenflöden på vägarna. Eller så är sandvägarna väldigt mjuka och kan ge efter vid dikeskanterna.

Våta löv som fastnar på sidospeglarna eller stora lövkronor som skymmer sikten kan också orsaka besvär. Hösten

har också sina utmaningar med mörkret och vätan. Men sommaren är den bästa tiden.

– Då är det enklast att jobba. De enda som kan orsaka problem då är getingar i avfallskärl eller under avfallstak, säger han.

I väntan på sol och sommar fortsätter Mikko Ranta och alla andra avfallstransportörer sitt dagliga jobb att se till att avfallet transporteras dit det ska, för att återvinnas på allra bästa sätt för allas bästa.

STORMOSSEN ANSVARAR FÖR TRANSPORTERNA

HUSÄGARENS CHECKLISTA FÖR EN SMIDIG AVFALLSTRANSPORT

• Märk ut husnummer tydligt.

• Låt avfallskärlet stå synligt, så att transportören enkelt hittar det.

• Se till att det finns tillräckligt med utrymme under avfallstaket för kärlen.

• Stäng avfallspåsen ordentligt så att avfallet inte strittar ur påsen vid tömning.

• Röj bort utstående kvistar längs smala vägar, även på hög höjd där avfallsbilens speglar finns.

• Kontrollera att getingar inte har byggt bo i eller kring avfallstaket sommartid.

• Se till att dörrar, hakar eller lås till avfallstak går att öppna – även med tjocka handskar på händerna på vintern.

• Ploga och sanda framför avfallspunkten vintertid.

Alla bostäder måste ha ett kärl för blandavfall (tidigare brännbart avfall). Alla egnahemshus på Stormossens område A, dit de flesta hushåll inom Stormossens verksamhetsområde hör, ska också sortera bioavfallet. I bostadsbolag med minst 5 bostäder ska man förutom bland­ och bioavfall också ha kärl för förpackningsavfall av kartong, plast, metall och glas samt kärl för papper och batterier.

Stormossen ansvarar för transporterna av bio­ och förpackningsavfall. Se kontaktuppgifter på s. 2 om du har frågor kring avfallstransporterna. Bostadsägaren beställer själv transport för blandavfall.

På Stormossens instagramkonto kan du se en video från tömningsresan med Mikko Ranta vid ratten.

• Om avfallet fryser fast i kärlet är det husägarens ansvar att tina upp kärlet så att avfallet lossnar.

• Om avfallstransportören har varit till gården, men inte kunnat tömma kärlet av någon orsak som husägaren ansvarar för, faktureras ändå husägaren för transportavgiften (ingen behandlingsavgift) enligt gällande avfallstaxa.

En avfallstransportör kör nästan lika mycket bakåt som framåt under ett arbetspass.

Smaskigt av svinn

Barn älskar att vara med i köket och matlagning tillsammans är ett fint sätt att tillbringa tid med familjen. Samtidigt lär sig barnen viktiga hushållskunskaper och olika sätt att minimera matsvinnet. Här följer några svinnlande smarriga restrecept:

Ugnspasta från resthimlen Recept för fyra personer

INGREDIENSER:

en dryg liter kokt pasta

eller 400 g okokt pasta

400 g tillagad kyckling eller lax eller maletköttsås

5 dl mjölk

3 ägg

2 tsk senap

1 tsk torkad timjan

1 tsk torkad basilika

1 tsk salt

svartpeppar

några tomater, kan vara lite övermogna

ett par deciliter riven ost, torkade kanter duger också

Blev det mat

över från festen? Överraska grannarna med godsaker.

GÖR SÅ HÄR:

Om du använder okokt pasta, koka den enligt instruktionerna på förpackningen.

Skär upp kycklingen eller fisken i små bitar. Häll hälften av pastan i en smord ugnsform och tillsätt kyckling­ eller laxbitarna. Häll över resten av pastan.

Blanda mjölk, ägg och kryddor i en skål. Häll blandningen över pastan.

Skiva tomaterna och lägg dem överst i ugnsformen. Strö över riven ost och tillaga i ugnen på 180 grader i 50–60 minuter.

Tips: I stället för pasta fungerar också kokt ris eller potatis.

Variation fås genom att använda olika grönsaker som råkar finnas till hands, t.ex. broccoli, paprika eller lök. Pastan kan naturligtvis också tillredas med vegetariska ingredienser.

Restriddare

INGREDIENSER:

8 skivor ljust torkat bröd eller vetelängd

2 ägg

3 dl mjölk

2 msk socker

2 tsk vaniljsocker

1 tsk kanel

2 msk smör eller margarin

Till servering:

sylt, bär eller frukt

vispgrädde eller turkisk yoghurt mandelspån eller krossade nötter

GÖR SÅ HÄR:

Blanda ägg, mjölk, socker, vaniljsocker och kanel i en skål.

Värm upp smöret i stekpannan. Vänd bröd­ eller vetelängdsskivorna i ägg­mjölksmeten och lyft direkt upp på den heta stekpannan.

Stek skivorna gyllenbruna på båda sidorna och lyft dem på en tallrik. Servera med en klick sylt och grädde och strö över mandelspån.

Av mogna bananer kan man göra olika mellanmål som barn brukar uppskatta. Bananplättar bananbröd, mellanmålsstänger eller smoothies är enkla att laga tillsammans.

VISSTE DU? Det väsentliga i valet av förpackningsstorlek är att all mat i förpackningen blir uppäten. Själva förpackningen har en mindre miljöpåverkan än maten som slängs. Ett billigt kilopris blir ingen besparing om en del av förpackningen förblir oanvänd.

FLER RECEPT och svinntips hittar du på saasyoda.fi och kuluttajaliitto.fi/havikkiviikko (på finska).

Vad motiverar människor att sortera sitt avfall?

Det frågade vi av invånare på Stormossens verksamhetsområde. Samtidigt bad vi dem ge sitt bästa tips för att underlätta sorteringen och hitta motivationen.

Vilka avfall sorterar du?

Ge ditt bästa tips för att motivera även andra att sortera.

Vad motiverar eller skulle motivera dig att sortera?

NIINA TRÄSKBÄCK, 45 år, Vasa

1. Jag bor i ett höghus och sorterar allt avfall som det finns kärl för på gården, såväl plast som kartong och batterier.

2. Att agera för miljöns bästa. Jag vill med mina handlingar främja återvinningen av material. Det känns bra att göra det.

3. För ut avfallet till kärlen så fort som möjligt så att de inte samlas på hög inomhus. Jag tar ut skräp dagligen i samband med att jag går ut med hunden.

Var finns motivationen hos dig?

EFTERSOM VI HAR KRAV på ökad återvinningsgrad grunnar jag och mina branschkolleger ständigt på vilken som är den drivande kraft som får människor att sortera sitt avfall. Plockanalyserna visar att ökningen sker alldeles för långsamt. Jag frågar mig själv, varför sorterar jag? Jag upplever att jag som medmänniska i samhället har en moralisk plikt att göra det som är rätt. Som att betala skatt och köra enligt hastighetsbegränsningarna. Att sortera hör också starkt ihop med min identitet som miljövän och supporter av

hållbara handlingar. I slutändan är det ändå helt enkelt en vanesak. Jag tänker inte aktivt på att jag sorterar varje dag.

Under pandemin 2021 deltog jag i en föreläsning om hur man bygger ett långsiktigt engagemang som skapar förändring på sikt. Engagemangsexpert Thomas Dimming berättade då att s.k. externa motivatorer, som skam, piska eller morot inte fungerar för att uppnå långsiktiga förändringar. Att man med effektiv sortering kan spara pengar på längre tömningsintervall för blandavfallet verkar enligt detta alltså

inte vara en tillräckligt bra motivator, trots att man antar att det är pengarna som styr. Bötfällning för bristande sortering som man gått in för i Sverige i år kanske inte heller är aktuellt hos oss. Eller borde det vara?

Enligt Dimming är det främst de egna, inre motivatorerna som ger önskad effekt på lång sikt. Att utveckla sig själv och att känna sig meningsfull, speciellt som medlem i en större grupp. Också retorikern Maria Wolrath Söderberg hävdar i sitt sommarprat från 2023 att förändring sker i små

1. Jag sorterar delvis papp och papper. Resten sätter jag i blandavfallet.

2. Om sorteringsinstruktionerna skulle vara enklare och tydligare och man inte skulle behöva ta reda på vad som hör vart.

3. Samla avfallet på en och samma plats, så underlättar det. Själv samlar jag papper i en papplåda som jag fått vid butikens hämtningstjänst. När lådan är full för jag ut pappret till pappersåtervinningen och slänger samtidigt lådan i kartongåtervinningen.

NIKLAS KROOK, 32 år, ALEX KROOK, 11 mån. och ROOSA SÄILY, 31 år, Vasa

1. Vi sorterar nog faktiskt allt. Vi komposterar bioavfallet och övriga återvinnbara avfall för vi till ekopunkten.

2. När vi bodde i husbolag blev vi vana vid att sortera och den vanan har vi tagit med oss till vårt egnahemshus. Vi är ganska ordningsamma av oss och i vårt hem har varje avfallsslag sin plats.

ANNE-MAY

1. Jag tycker åtminstone att vi sorterar i stort sett allt, också kläder. De flesta byttor finns på gården.

3. Det lönar sig att skaffa passliga insamlingskärl för varje avfallssort. Nu för tiden hittar man olika avfallssystem som till och med passar till inredningen. Sedan söker man bara upp den närmaste mottagningsplatsen på nätet och tar med avfallet i bakluckan på bilen.

2. Jag har inte ens tänkt på det, jag tycker det är helt naturligt. Varför skulle vi bränna upp plast och andra material om de går att använda till något vettigt.

3. Det är nog bara att göra det till en vana. Inte tycker jag att det är alls tungt att sortera, skräpet ska ju ändå föras ut.

sociala sammanhang. Därför är det viktigt att våga lyfta katten på bordet när förändring krävs. Dimming menar ändå att den överlägset bästa motivatorn är att individen får självbestämmanderätt att äga lösningen till problemet. Målsättningen är given, men man får själv möjlighet att välja det mest passande alternativet till att sortera sitt bioavfall eller lista ut hur de elva olika avfallssorterna ska rymmas i hemmet. Tyvärr verkar den viljan inte finnas hos alla.

Dimming erkänner ändå att det ibland kan fungera med en knuff av

externa faktorer, som kan ge gnistan som får brasan att brinna. På basen av min erfarenhet fungerar sorteringen när den väl blivit en vana. Så för att ge dig en knuff i rätt riktning ger jag dig ett förslag: Tänk på barnen. De flesta skulle åka till månen och tillbaka för barnens skull. Vår nutid skapar barnens framtid. Så framtiden är faktiskt i mina och i dina händer.

KOLUMN

LAURI PRIMETTA, 27 år, Vasa (Lappo)

WESTERLUND, 83 år, Solf

Enligt ett EU-direktiv ska materialåtervinningsgraden för samhällsavfall höjas från nuvarande ca 40 % till 55 % redan under nästa år. I Finland sorteras i synnerhet bioavfall och plast i för liten utsträckning. Och för mycket åker i blandavfallet (brännbart avfall). Här är några tips för att höja sorteringen.

Bioavfallets ABC

De flesta vet vad som hör till bioavfall, men en del avskräcks från att sortera p.g.a. det luktande avfallet och de blöta papperspåsarna. Så här underlättar du sorteringen av bioavfall.

Packa bioavfallet i en papperspåse om du samlar det i ett bioavfallskärl. I komposten gör påsen ingen nytta. Stormossens bioavfallspåsar kan hämtas från alla återvinningsstationer och de utdelningspunkter som finns listade på vår hemsida.

Låt bioavfallet torka en aning innan du sätter det i påsen. Du kan använda äggkartong, tidningspapper eller hushållspapper för att suga upp överflödig fukt. Sila vätskor (förutom fett!) i avloppet. Olja förpackas i en kartongförpackning eller absorberas i ett papper. Båda kan sättas i bioavfallsinsamlingen.

Använd ett luftigt kärl för bioavfallspåsen. När påsen får andas hålls den torr och hel. Dessutom luktar torrt avfall mindre.

Byt påse efter tre dagar, även om den inte är full. Stäng påsen genom att vika in kanterna. På vintern kan man låta påsen frysa ute innan man lägger den i bioavfallskärlet. Då fryser inte avfallet fast i kärlet så lätt.

Vanliga frågor om plaståtervinning

Du behöver inte vara kemist för att klara av plastsorteringen, men det är bra att ha koll på vissa baskunskaper. Sortering av plastförpackningar minskar mängden blandavfall avsevärt, eftersom det uppstår så mycket plastförpackningsavfall.

Vilka sorters plast får man lägga i plaståtervinningen?

Det finns endast två regler: Det är fråga om en förpackning och den består till största delen av plast. Man behöver inte kunna skilja på olika plastkvaliteter.

Varför duger endast förpackningar till plaståtervinningen?

Det är fråga om ett lagstadgat producentansvar som endast gäller förpackningar. Producenterna står för återvinningskostnaderna.

För kartongåtervinning gäller samma regler som för plast. Kom ihåg att platta till kartongförpackningarna!

Hur noggrant ska plastförpackningarna tvättas?

Avlägsna tydliga rester av mat eller andra produkter. Små fläckar får lämna. Skölj vid behov med kallt vatten och låt rinna av. Rengör alternativt med papper. Förpackningen är tillräckligt ren när du kan förvara den hemma ett par dagar utan att den börjar lukta.

Insamlingskärlet för plastförpackningar vid ekopunkten är fullt, vad ska jag göra?

På Rinkis hemsida rinkiin.fi/sv kan du ge feedback och där finns också en uppskattad tidtabell för följande tömning. Lämna inte avfall bredvid de fulla kärlen, utan för ditt avfall på nytt när insamlingskärlet är tömt. Plastförpackningar tas också emot på alla Stormossens återvinningsstationer.

Svar på fler

vanliga frågor hittas på

rinkiin.fi/sv

Självbetjäningsstationerna ger kunderna mera frihet

Då samhället rör sig mot en hållbarare livsstil blir avfallshanteringen allt viktigare.

Effektiva och användarvänliga avfallshanteringslösningar behövs. Återvinningsstationer som fungerar genom självbetjäning är en innovativ lösning, som utöver effektivare avfallshantering också ger kunderna mer tid för besöket.

Till självbetjäningsstationer kan avfall lämnas varje vardag. Traditionellt har största delen av Stormossens återvinningsstationer haft öppet en vardag i veckan. Detta har gjort det krångligt att besöka stationen särskilt för dem som har jobb eller andra scheman som inte passar ihop med stationens öppettider.

– Autonoma återvinningsstationer kan man besöka från morgon till kväll, vilket innebär att var och en kan lämna avfall till återvinning när det bäst passar en själv, säger Tommi Talvitie som är arbetsledare för Stormossens återvinningsstationer.

Utökade öppettider ger mera flexibilitet och minskar köerna. Detta gör avfallshanteringen snabbare, effektivare och behagligare för alla parter.

SMIDIGARE SORTERING

Sortering är i nyckelposition vid effektivering av avfallshanteringen och skyddande av miljön. De autonoma återvinningsstationerna är planerade så att det ska vara enkelt för kunderna att besöka stationerna. De är utrustade med tydliga instruktioner och insamlingskärl för alla olika avfallstyper.

– Återvinningsstationen i Maxmo är vår första återvinningsstation som fungerar enligt självbetjäningsprincipen. Förra året ändrades även stationen i Vikby till en självbetjäningsstation, poängterar Talvitie.

Det dokumenterade antalet kundbesök har ökat med cirka 50 procent på de stationer som blivit autonoma. Kunderna har också gett positiv respons.

– När man ser fördelarna med dessa stationer är det tydligt att de är en viktig del av övergången till ett mera miljömedvetet och hållbarare samhälle.

VÖRÅ, ORAVAIS OCH MALAX

NÄST I TUR

Stormossen drar nytta av de positiva erfarenheterna i Maxmo och Vikby när återvinningsstationerna i Vörå, Oravais och Malax i år ändras till självbetjäningsstationer. Målet är att de nya autonoma stationerna är färdiga att börja användas sommaren 2024. Den exakta tidtabellen meddelas på Stormossens hemsida. På längre sikt kommer Stormossens alla återvinningsstationer att ändras till autonoma stationer. Till en början har självbetjäningsstationerna personal på plats en dag i veckan.

SÅ ANVÄNDER DU EN SJÄLVBETJÄNINGSSTATION

• Läs instruktionerna innan du besöker återvinningsstationen.

• Sortera avfallet i släpkärran redan hemma. På så vis blir det enklare att uträtta avfallsärendet. Som hjälp kan du använda Stormossens sorteringsguide och sorteringsinstruktionerna på hemsidan. Där finns även en karta över stationen, som hjälper dig sortera avfallet i rätt ordning.

• Porten till stationen öppnas med kundkortet. Genom att ladda ner Stormossens app till din mobil har du alltid kortet med dig.

• Sortera avfallet i insamlingskärlen på stationen enligt instruktionerna och skyltarna.

• Om du behöver hjälp eller instruktioner, kontakta journumret som finns vid porten till återvinningsstationen.

• Den egna bilen är det tryggaste stället för barn på återvinningsstationen.

Stormossen, Stormossvägen 56

Må–fre kl. 7–19

Maj–sept. även lö kl. 10–15

Vasa återvinningsstation

Sampogatan, Dragnäsbäck

Må–fre kl. 10–18

Tillfälliga servicepauser på 10–20 minuter förekommer.

Korsnäs återvinningsstation

Degermoss skogsväg 166, Edsvik

Må kl. 12–19

Lillkyro återvinningsstation

Kopentie 10 | Må kl. 11–19

Malax återvinningsstation

Fjärdingsvägen

Må och ons kl. 12–19, fre kl. 14–19

Maj–sept. även lö kl. 10–14

SJÄLVBETJÄNING FRÅN SOMMAREN 2024

Startdatum meddelas senare:

Må–fre kl. 7–19

Maj–sept. även lö kl. 10–15

Jourtel. 010 320 7645 (må–fre kl. 12–19)

Maxmo återvinningstation

Maskinistgränd 3

Må–fre kl. 7–19

Jourtel. 010 320 7645 (må–fre kl. 12–19)

Oravais återvinningsstation

Industrivägen 8 | To kl. 12–19

Maj–sept. även lördag kl. 10–13

SJÄLVBETJÄNING FRÅN SOMMAREN 2024

Startdatum meddelas senare:

Må–fre kl. 7–19

Maj-sept. även lö kl. 10–15

Jourtel. 010 320 7645 (må–fre kl. 12–19)

Replot återvinningsstation

Båtvägen

Ti kl. 11.30–19

Storkyro återvinningsstation

Tolkintie 15

Ons kl. 12–19

April–sept. även ti kl. 12–19

Vikby återvinningsstation

Lostigen 5, industriområdet

Självbetjäning må–fre kl. 7–19

Jourtel. 010 320 7645 (må–fre kl. 12–19)

Vörå återvinningsstation

Kaurajärvivägen 30

Ti kl. 12–19

Maj–sept. även lö kl. 14–16

SJÄLVBETJÄNING FRÅN SOMMAREN 2024

Startdatum meddelas senare:

Må–fre kl. 7–19

Maj-sept. även lö kl. 10–15

Jourtel. 010 320 7645 (må–fre kl. 12–19)

Trädgårdsavfallsstationen

Strömbergsgatan, Vasa

Självbetjäning må–sö kl. 7–21

Endast ris, kvistar och trädgårdsavfall

Minimossen

Myrvägen 1, Vasa

Må och fre kl. 10–17

ti–to kl. 10–17.30

lö kl. 11–15

Miniåtervinningsstation för små

mängder avfall.

Gammalt är alltid senaste nytt på Minimossen

Återbruk, återbruk och återbruk. Det var ledorden då Stormossen startade återbruksgallerian Minimossen för snart fem år sedan. En levnadsglad och pigg femåring är det som möter en då dörrarna öppnas till den cirkulära ekonomins högkvarter i Storviken i Vasa.

Det började som en vision om att återbruka saker i gott skick som hamnade på återvinningsstationen. I stället för att bränna ville Stormossen återanvända. I den nya avfallslagen står nu också återbruk högst på tronen i avfallshierarkin. Med den grundtanken och många idéverkstäder senare öppnades Finlands första återbruksgalleria Minimossen i Vasa den 5 november 2019. En totalrenoverad butikslokal med fyra företagare, som hade rustat upp saker som kunde få ett nytt liv, samt ett café och miniåtervinningsstation under samma tak såg dagens ljus.

UNIKA HÅLLBARA PRODUKTER

Drygt fem år senare har Minimossen formats och utvecklats till ett mecka för återbruk och hållbarhet. Återbruksgallerian har väckt stort intresse bland andra avfallsbolag i landet och utomlands. Företagarna har ökat till fjorton stycken, varav två har varit med sedan starten. En pop up­plats för småföretagare med hållbarhetstänk finns också i återbruksgallerian.

– Tillsammans med företagarna kan vi konkret sätta fart på den hållbara utvecklingen, säger Nina Hägen som är butiksansvarig på Minimossen sedan årsskiftet.

Bara under det senaste året räddade företagarna nästan 35 000 kg material från att dö skräpdöden. Genom att reparera, fixa och justera trollar företagarna med sina unika kunskaper fram nya skatter av någon annans skräp. Företagarna, alla från Vasaregionen, erbjuder i dag allt från smycken, möbler, prydnadsföremål, hemelektornik, spel, skivor och dvd­filmer till blommor, mattor, leksaker, mönster för klädsöm nad och sportutrustning. Något för alla smaker.

– Det bästa är såklart att man kan shoppa med gott samvete hos oss. Här finns unika hållbara produkter med personlig prägel, säger Nina Hägen.

EN CIRKULÄR TRÄFFPUNKT

Men utan kunder räddas inga produkter. Under fjolåret ökade kundströmmarna med nästan 30 procent till närmare 55 000 besök jämfört med året innan. Olika evenemang under åren och samarbeten med olika aktörer har gjort Minimossen till en naturlig mötesplats.

– Minimossen är en perfekt träffpunkt, speciellt för dem som bor här i närheten. Vi har ett härligt gäng stamkunder, som det är roligt att betjäna, säger Nina Hägen.

I samband med shoppingrundan kan man också donera saker i gott skick till Minimossen. Vid miniåtervinningsstationen inomhus sorteras smidigt små mängder avfall. Därefter kan man ta sig en avkopplande stund i caféet, samtidigt som man beundrar månadens konstutställning på väggarna. Utbudet i caféet är lokalt förankrat, vilket är ett medvetet val.

– Bakverken är från Andreas Knips hembageri och man kan också beställa kakor av dem via oss, säger Nina Hägen.

En tedrickare är inte bortskämd med att erbjudas flera olika alternativ av te i lösvikt under ett cafébesök. Men i Café Minimossen finns ett brett utbud av tesorter från lokala delikatessbutiken Liisa Koski.

En återbruksgalleria med extra allt är vad Minimossen har utvecklats till under sina första fem år. Från en stadig bas går utvecklingen vidare. Med återbruk och samma cirkulära tankesätt i fokus – precis som det en gång började.

Nina Hägen och

Nina West välkomnar kunderna till Minimossen.

Låt det goda gå vidare

Saker i gott skick som du inte längre behöver kan doneras till Minimossen. Större mängder och stora föremål förs till en donationscontainer på en återvinningsstation.

JA TACK

⋅ Husgeråd och kökstillbehör

⋅ Inredning och inredningstextiler

⋅ Mindre möbler som små bord, stolar, skänkar

⋅ Fungerande elektronik

⋅ Sportutrustning

NEJ TACK

⋅

Vitvaror

⋅ Sängar, madrasser och sängkläder

⋅ Uppslagsverk och gamla böcker

⋅ Souvenirer

⋅ Barnvagnar och barntillbehör

⋅ Spel och musik

⋅ Pyssel och handarbetsmaterial

⋅ Nyare pockets

⋅ Krukor och blombord

⋅ Verktyg

⋅ Söndriga prylar och möbler

⋅ Kontorsmöbler

⋅ Stora bokhyllor

⋅ Byggmaterial

Ekobiili ajaa

2.5.–11.6.2024

Ekobiili vastaanottaa vaarallista jätettä, metalliromua ja sähkö- sekä elektroniikkaromua veloituksetta – ihan kotikulmillasi! Pysäkille ei saa jättää romua odottamaan kuljetusta, joten odotathan autoa, jotta jätteesi päätyvät kyytiin.

VAARALLINEN JÄTE:

Jäteöljyt, loisteputket, energiansäästölamput, paristot, akut, liuottimet, lakat, liimat, maalit, kyllästys­ ja torjunta­aineet, lääkkeet, emäksiset pesu­ ja puhdistusaineet ja hapot.

METALLIROMU:

Metalliesineet, polkupyörät, moottorit, vanteet, kiukaat, keskuslämmityskattilat, öljysäiliöt, kattilat, paistinpannut, tyhjät maalipurkit ja säilykepurkit.

SÄHKÖ- JA ELEKTRONIIKKAROMU:

Kodinkoneet, kylmälaitteet, televisiot, tietokoneet, viihde­elektroniikka ja sähkötyökalut.

Öljynimuauto kiertää Maalahdessa 2.5., 6.5–7.5., Vöyrillä 8.5. 13.–14.5., Mustasaaressa 20.5. ja Isossakyrössä 28.5. Puh. 010 7551 625.

Ekobilen kör

2.5–11.6.2024

Farligt avfall, metallskrot samt el- och elektronikskrot kan föras avgiftsfritt till ekobilen när den kör i dina hemknutar. Kom ihåg att vänta på bilen. Dumpa inget avfall på hållplatsen i förtid.

FARLIGT AVFALL:

Spillolja, lysrör, energisparlampor, batterier, ackumulatorer, lösningsmedel, lack­, lim­ och färgrester, impregneringsmedel, bekämpningsmedel, mediciner, basiska tvätt­ och rengöringsmedel och syror.

METALLSKROT :

Alla slags metallföremål, cyklar, motorer, fälgar, bastuugnar, centralvärmepannor, oljecisterner, metallverktyg, kastruller, stekpannor, tomma målfärgsburkar och konservburkar.

EL- OCH ELEKTRONIKSKROT:

Hushållsmaskiner, kylapparater, TV­apparater, datorer, underhållningselektronik och elverktyg.

Oljesugbilen är med i Malax 2.5, 6.5–7.5, Vörå 8.5, 13.5–14.5, Korsholm 20.5 och Storkyro 28.5. Tel. 010 7551 625.

MALAX/MAALAHTI

Torsdag/Torstai 2.5. 16.00–17.30 Bergö, Bredhällan båthamn/venesatama 18.45–20.00 Molpe (Korsnäs), båthamn/venesatama

Måndag/Maanantai 6.5.

16.00–17.00 Långåminne, Björneborgsvägen/Porintie 1854 (Häggviks lager / Häggvikin varasto)

17.30–18.30 Övermalax, Viasvägen 3 (Bröderna Hemmings lager / Veljekset Hemmingin varasto)

Tisdag/Tiistai 7.5.

16.30–17.30 Petalax,UF:s P­plats / NS­talon P­paikka

19.30–20.00 Ollas, P­plats/P­paikka, Björneborgsvägen/Porintie 3164

VÖRÅ/VÖYRI

Onsdag/Keskiviikko 8.5.

17.00–17.30 Palvis, Neste Riksåttan

17.45–18.15 Kaitsor, HMK Trading

18.45–19.15 Rejpelt/Rekipelto, ekopunkt/ekopiste, Rejpeltvägen/Rekipellontie 129

Måndag/Maanantai 13.5.

17.00–17.45 Kaurajärvi, f.d. Andelshandeln / ent. Osuuskauppa, Keskisvägen/Keskisentie 1

18.00–18.30 Pettersbacka/ Petterinmäki, P­plats/P­paikka, Aknusvägen/Aknuksentie 2

Tisdag/Tiistai 14.5.

15.30–16.30 Stråkaviken

16.45–17.15 Särkimo, brandstation/paloasema

17.30–18.00 Kvimo, ekopunkt/ekopiste, Kvimovägen/Kivmontie 224 (Maxmo Hembageri)

18.15–18.45 Nabben, P­plats/P­paikka

19.00–19.30 Kärklax, Kärklaxvägen 332, butikens ekopunkt/kaupan ekopiste

Onsdag/Keskiviikko 15.5.

15.15–15.45 Kimo bruks museum/Kimon ruukin museo, P­plats/P­paikka

16.00–16.30 Österby, ekopunkt/ekopiste, Jeppovägen/Jepuantie 712

17.30–18.00 Oravais/Oravainen ABC

18.15–19.00 Hellnäs, båthamn/venesatama

KORSHOLM/MUSTASAARI

Torsdag/Torstai 16.5.

16.30–17.00 Koskö, Hembygdsgården

17.15–18.00 Norra Jungsund, UF­lokalen/NS­talo

18.15–19.00 Singsby, UF­lokalen/NS­talo

19.15–20.00 Karperö, sportplanens P­plats / urheilukentän P­paikka

Måndag/Maanantai 20.5.

13.00–13.30 Köklot, fiskehamnen/kalasatama

14.30–15.00 Söderudden, fiskehamnen/kalasatama

15.15–15.45 Norra Vallgrund, Vallan

16.00–16.30 Södra Vallgrund, butiken/kauppa

17.00–18.00 Björköby, UF­lokalen/NS­talo

18.30–19.00 Raippaluoto, brandstationen/paloasema

Tisdag/Tiistai 21.5.

16.45–17.15 Vassor, UF­lokalen/NS­talo

18.00–18.30 Österhankmo, UF­lokalen/NS­talo

18.45–19.15 Västerhankmo, skolan/koulu

19.45–20.15 Petsmo, fiskehamnen/kalasatama

Onsdag/Keskiviikko 22.5.

16.00–16.30 Skatila, UF­lokalen/NS­talo

17.00–17.30 Helsingby, UF­lokalens P­plats / NS­talon P­paikka

18.00–18.30 Solf/Sulva, Tackholmsvägen/Tackholmintie, P­platsen vid Pulsen / Pulsenin P­paikka

Torsdag/Torstai 23.5.

16.00–16.30 Smedby/Sepänkylä, UF­lokalens ekopunkt / NS­talon ekopiste

17.00–17.30 Kvevlax/Koivulahti, UF­lokalen/NS­talo

17.45–18.15 Kuni, ekopunkt/ekopiste

VAASA – VÄHÄKYRÖ / VASA – LILLKYRO

Maanantai/Måndag 27.5.

16.00–16.30 Merikaarto/Merikart, Kotasen varasto/lager, Kolkintien risteyksessä / Golkasvägens korsning

16.45–17.15 Keskusta/centrum, Kotasen puutyö

17.30–18.00 Tervajoki, koulun P­paikka / skolans P­plats

ISOKYRÖ/STORKYRO

Tiistai/Tisdag 28.5.

16.00–16.30 Lehmäjoki, Lehmäjoen Huoltamo Mäkynen

17.00–18.00 Keskusta/centrum, urheilukentän P­paikka / sportplanens P­plats

18.30–19.00 Orisberg, Yhteistalo, Seljäntie 507

KORSNÄS

Onsdag/Keskiviikko 29.5.

14.00–15.00 Harrström, Strandvägens rastplats / Rantatien lepopaikka

15.15–15.45 Taklax, skolan/koulu

16.00–16.30 Korsnäs kyrkby, UF­lokalens P­plats / NS­talon P­paikka

16.45–17.45 Korsbäck, skolan/koulu

VAASA/VASA

Maanantai/Måndag 3.6.

16.00–16.30 Vikinga, Kulmakadun ekopiste / Vinkelgatans ekopunkt

16.45–17.15 Palosaari/Brändö St1

17.30–18.00 Vaskiluoto/Vasklot, esiintymisalue Tropiclandian takana / scenområdet bakom Tropiclandia

18.15–18.45 Sundom, Öjbergin P­paikka / Öjbergets P­plats

Tiistai/Tisdag 4.6.

16.45–17.15 Asevelikylä/Vapenbrödrabyn, pallokentän P­paikka / bollplanens P­plats

17.30–18.00 Teeriniemen koulu ja päiväkoti/ Orrnäs skola och daghem

18.15–18.45 Huutoniemi/Roparnäs, K­Supermarket P­paikka/P­plats

19.00–19.30 Huutoniemen koulu / Roparnäs skola

19.45–20.15 Melaniemi/Melmo, Lidl P­paikka/P­plats

Keskiviikko/Onsdag 5.6.

16.00–16.30 Ristinummi/Korsnäståget, Vanhan Vaasan kadun ja Emännänkadun kulma / Gamla Vasagatans och Husmorsgatans korsning

16.45–17.15 Ristinummi/Korsnäståget, Koirapuiston P­paikka, Sala­ampujankatu / Hundparkens P­plats, Tjuvskyttegatan

17.30–18.00 Vanha Vaasa/Gamla Vasa, Variska

18.15–18.30 Höstvesi/Höstves, ekopiste/ekopunkt

Torstai/Torsdag 6.6.

17.00–17.30 Gerbyn tori/Gerby torg, Gerbyn rantatien ja Mäntymaantien kulma / korsningen mellan Gerby strandväg och Tallmarksvägen

17.45–18.15 Isolahden koulu / Storvikens skola

18.30–19.00 Minimani P­paikka/P­plats

Maanantai/Måndag 10.6.

17.00–17.30 Suvilahti/Sunnanvik, P­paikka moottoritien ja Rinnakkaistien välissä / P­plats mellan motorvägen och Parallellvägen

17.45–18.15 Hietalahti/Sandviken, Ravikadun P­paikka / Travbanans P­plats

18.30–19.00 Kasarmintori/Kaserntorget, Kasarminkadun puolella/på Kaserngatans sida

19.15–19.45 Sisäsatama/Inre hamnen

Tiistai/Tisdag 11.6.

16.00–16.30 Västervik, venesatama/båthamn

17.00–17.30 Runsor, Runsorintie/Runsorvägen 194, kirjastoauton pysäkki / bokbussens hållplats

17.45–18.15 Vanha Vaasa/Gamla Vasa, Rauniogrillin P­paikka/P­plats