Stormossen kundtidning 2024

KUNDTIDNING 2024

Officiellt meddelande, delas ut till alla hushåll.

Framtiden är i dina händer Varje gång du sorterar ditt avfall enligt material gör du världen till en lite bättre plats. Genom att se på avfall som råmaterial i stället för skräp, hjälper du till att bevara jordens resurser. Genom återvinning kan värdefulla material användas på nytt i stället för att produceras från början.

Dessutom minskar återvinning på både utsläpp och energiförbrukning. Vår miljö och vårt klimat kräver åtgärder – stora som små.

Inom EU ska 65 % av allt avfall återvinnas som material i stället för att brännas år 2035.

I nuläget sorteras och återvinns ungefär 40 % som material på Stormossens verksamhets­ område (Vasa, Korsholm, Vörå, Storkyro, Malax och Korsnäs). Vi kan bättre än så här, eller hur?

I den här kundtidningen har vi samlat all nödvändig information för att du ska hitta din sorteringsiver.

Förändring startar med små gärningar. För att det är viktigt. På riktigt.

Avfallsbolaget Stormossens kundtidning delas ut till alla hushåll i Vasa, Korsholm, Storkyro, Vörå, Malax och Korsnäs.

4041 0948 Painotuote

STORMOSSENS KUNDTIDNING 2024

FRÅGOR?

Ansvarig utgivare: Nina Lindman

På Stormossens hemsida www.stormossen.fi hittar du all info du behöver om avfallssortering, mottagningspunkter och öppethållningstider. På sidan finns också en chatfunktion.

Texter och produktion: Annika Ekholm, Sini Hemming, Aino Leveälahti och Nina Lindman Översättningar: Wasa Translations och Maria Larson Foton: Christoffer Björklund Layout och grafik: Studio Andrei Tryck: UPC Print

Kundtjänst: info@stormossen.fi eller 010 320 7600 må–fre kl. 9–15 Frågor gällande avfallstransporter: logistik@stormossen.fi eller 010 320 7676 må–fre kl. 9–15 Frågor gällande fakturor: fakturering@stormossen.fi eller 010 320 7610 må–fre kl. 10–14 Ladda också ner stormossens app! facebook.com/stormossen Instagram: stormossen linkedin.com/company/stormossen

2

INNEHÅLL

12

16

Minimera bland­ avfallet genom att sortera mera plastförpackningar och bioavfall.

Minimossen fyller fem år.

14

Självbetjäning på återvinningsstationerna.

6

Ta en tur med Mikko Ranta i sopbilen.

4 | LEDARE

12 | SORTERING

Varje sorterat avfall räknas

Minimera blandavfallet

5 | KORT OCH GOT T

14 | PÅ ÅTERVINNINGSSTATIONEN

Nya avfallssymboler, köp kompostjord och nya direktiv för plastkorken

Självbetjäningsstationerna ger kunderna mera frihet

6 | ÅTERVINNING

Med tjugo ton på åtta hjul 9 | RESTRECEPT

Ugnspasta från resthimlen och restriddare

16 | ÅTERBRUKSGALLERIAN MINIMOSSEN

Gammalt är alltid senaste nytt på Minimossen 18 | TIDTABELL

Ekobilen

10 | TRE SNABBA FRÅGOR / KOLUMN

Sorteringsmotivation 3

LEDARE

VA R J E S O R T E R AT AV FA L L R Ä K N A S F R A M T I D E N S V I N D A R blåser friskt inom avfalls­ branschen. Det har knappast undgått någon att en hållbar framtid för oss själva och kommande gene­ rationer står på spel. Därför har EU fastställt återvin­ ningsmål, som Finlands riksdag godkände somma­ ren 2021 i och med den nya avfallslagen. De konkreta åtgärderna ser alla och envar nu i sina hem. En ökad avfallssortering ska bidra till att materialåtervin­ ningsgraden stiger från nuvarande ca. 40 procent till 55 procent år 2025. För Finlands del börjar det bli bråttom att nå målen. Men de är inte omöjliga att uppnå. Genom samarbete kan alla bidra.

Redan nu har finländarnas sortering av kartong­ förpackningar ökat märkbart. Trenden att använda ekopunkterna ökar och det bidrar till att utveckling­ en av dem förstärks ytterligare. Men då det gäller övriga sorteringen får vi alla ta ett ryck och hjälpa till att dra vårt strå till stacken. Förra sommaren fick Finland en varning av EU-kommissionen för den låga andelen sortering av bioavfall och plastförpack­ ningar samt den höga andelen blandavfall (tidigare brännbart avfall). För att uppnå cirkulär ekonomi behöver vi alla göra saker lite annorlunda. Att ta ett första steg att ens prova sortera mera är ett steg i rätt

riktning. Vi behöver inte en liten klick som gör allt rätt, utan en stor massa som gör gott nog. En cirkulär kedja är inte starkare än sin svagaste länk.

För att öka möjligheterna till en lätt och smidig sortering utvecklar Stormossen avfallshanteringen kontinuerligt. Ett steg är att öppethållningstiderna på återvinningsstationerna ökar rejält då allt fler sta­ tioner blir autonoma, alltså självbetjäningsstationer.

Målet är att alla elva stationer ska bli autonoma se­ nast år 2025. Takten var planerad långsammare, men i och med att responsen från kunderna har varit så positiv, besökarantalen har ökat markant och sorte­ ringen är minst lika bra som tidigare så motiverade det oss att öka tempot. Även då det gäller den övriga verksamheten på Stormossen är siktet inställt på toppmoderna avfalls­ hanteringslösningar, för att nå de miljömål som la­ gar och myndigheter kräver. Vi lever i en tid då även den tekniska utvecklingen går i en rasande takt, vil­ ket gör att nya och effektiva alternativ blir möjliga.

Vi har ett jordklot som är till låns av våra barn och det ska vi förvalta på allra bästa sätt för allas bästa nu och i framtiden.

AIMO LATVALA VD, Stormossen

4

Köp Stormossens kompostjord från Grusterminalen Smidigare sortering med nordiska symboler Har du märkt att klistermärkena på avfallskärlen har ändrats? Stormossen har tillsammans med andra avfallsbolag tagit i bruk det nordiska pikto­ gramsystemet, som underlättar sorteringen då klistermärkena är enhetliga. Varje avfallssort har sin färg, symbol och term. I framtiden är tanken att piktogrammen också hittas på förpackningar som ska sorteras. I enlighet med det nya systemet an­ vänds nu termen blandavfall i stället för brännbart avfall. Färgen ändrar från orange till svart. I början används termerna parallellt.

Skärgårdens skrotinsamling 26–28.7 Skärgårdens skrotinsamling ordnas som vanligt 26–28.7 med insamlingsflak för metall-, el- och elektronikskrot på olika platser i skärgården. Mera info i lokaltidningar och på Stormossens hemsida i juli.

Bild: Katja Lösönen

KORT OCH GOT T

ADRESS: Djupsjö skogsväg 1, Ladugårdsvägen 129 ÖPPETHÅLLNINGSTIDER: April må–fre kl. 8–16,

fr.o.m. maj må–fre kl. 8–19 och lö kl. 9–14 Betalning med bankkort, kontant eller faktura MED LASTNINGSHJÄLP

Bilsläpkärra 500 kg 35 €/kärra, Bromsad bilsläpkärra 1 000 kg 45 €/kärra KUNDEN LASTAR

Bilsläpkärra 500 kg 25 €/kärra, Bromsad bilsläpkärra 1 000 kg 35 €/kärra TONPRISER FÖR TRÄDGÅRDSJORD

Trädgårdsjord 30 €/ton FRÅGOR?

Grusterminalen tel. 040 623 9747 www.grusterminalen.fi

Korken ska sitta kvar Fastsittande korkar på dryckesburkar väcker känslor.

Bakom förändringen står ett EU-direktiv, som ska förhindra att plastkorkar hamnar i naturen. Fr.o.m.

3.7.2024 måste korken på alla dryckesförpackningar som är mindre än tre liter sitta fast i förpackningen.

Korken behöver inte avlägsnas vid sorteringen av kartongförpackningar, eftersom plasten kan sepa­ reras från kartongen i återvinningsprocessen.

5

6

ÅTERVINNING

Med tjugo ton på åtta hjul Varje dag rullar avfallsbilarna på våra vägar och transporterar vårt avfall. Är det en tjänst som vi tar för given eller en viktig, men underskattad, samhällsfunktion?

Vi hoppade in i chaufförshytten för att ta reda på svaret.

PIIP, PIIP, PIIP, PIIP... Ljudet av en backande lastbil ekar mellan husen på den smala, krokiga, snötäckta sand­ vägen i Sundom. Mikko Ranta rattar vant den stora avfallsbilen baklänges med blicken stadigt på sidospeglarna.

– Varje årstid har sina utmaningar, men vintern är såklart mest besvärlig, säger han.

Halka, kyla, höga snövallar och dåligt plogade vägar är alla stora ut­ maningar för avfallstransportörerna.

Att ständigt väga den egna och bilens säkerhet mot uppdraget att tömma av­ fallskärlen hör till chaufförens arbets­ vardag.

– Om bilen välter i diket blir det stora skador och då måste man ibland hoppa över tömningen av ett visst kärl, även om det betyder att jobbet inte blir gjort.

Men den här dagen blir alla bio- och blandavfallskärl (tidigare brännbart avfall) tömda. Mikko hoppar vant ut ur bilen, hämtar kärlen, häktar upp dem bak på bilen, trycker på knappen så att kärlen åker upp, töms i varsin behålla­ re och åker ner igen. Mikko häktar av och för kärlen tillbaka till sina platser, hoppar in i bilen och kör till nästa gård för att upprepa proceduren. Det hela tar några minuter åt gången. Arbetet

är snabbt, metodiskt och invant. Så har han också över tio års erfarenhet av yrket.

– Jag trivs med mitt jobb. Jag tycker om att vara mycket utomhus, röra på mig och träffa människor. Men det är också skönt att vara helt för sig själv i bilen.

Mikko Ranta är egentligen utbildad elektriker, men har aldrig arbetat som det. Under studietiden sommarjobba­ de han som avfallstransportör och val­ de att stanna kvar i branschen.

– Jag tycker att vi gör ett viktigt jobb i samhället.

Däremot får vi sällan uppskattning för det. Om kärlet töms en dag för sent är det som om världen har gått under. Överlag möts han ändå mest av glada och tacksamma kunder.

TRAFIKEN ÄR ETT LAGSPEL På följande smala sandväg kommer en personbil emot. Det blir stopp. Ingen­ dera kommer förbi och personbilen backar in på närmaste gård. Mikko Ranta lyfter handen för att tacka då

han kör vidare på sin rutt. Han upp­ lever att de flesta hjälper till då man kommer med ett stort fordon. Även om vissa ibland vägrar att flytta på sig.

– Vi måste alla komma ihåg att trafi­ ken är ett lagspel. Om du hjälper andra så löper det smidigt också för dig själv. Även avfallshantering är ett lag­ spel. Genom att tänka på mängden av­ fall man producerar och att återvinna det som går att återvinna kan alla bidra till en bättre miljö. På den egna gården kan husägaren också göra mycket för att avfallstömningen ska löpa smidigt.

(Se checklistan på följande sida!)

Mikko Ranta berättar om ett bo­ stadsområde i en annan del av landet där han tidigare jobbade. Vid varje tömning förde invånarna själva ut sina kärl till vägen och transportören be­ hövde bara tömma.

– Det var som i Amerika, säger han och ler.

Men tanken om Amerika är avläg­ sen, då han svänger bilen i en kurva med en vinkel på 90 grader på en snö­ slaskig sandväg. Detta efter att han har tömt några kärl längs ett kort väg­ avsnitt.

7

ÅTERVINNING

HUSÄGARENS CHECKLISTA FÖR EN SMIDIG AVFALLS­ TRANSPORT • Märk ut husnummer tydligt.

• Låt avfallskärlet stå synligt, så att transportören enkelt hittar det.

En avfallstransportör kör nästan lika mycket bakåt som framåt under ett arbetspass.

SOMMAREN ÄR BÄSTA TIDEN Småningom smälter snön och våren kommer. Då blir det väl lättare för av­ fallstransportörerna? Nja, alla årstider har sina utmaningar, menar Mikko Ranta.

– På våren smälter snön och då kan det i stället bli vattenflöden på vägarna.

Eller så är sandvägarna väldigt mjuka och kan ge efter vid dikeskanterna.

Våta löv som fastnar på sidospeglar­ na eller stora lövkronor som skymmer sikten kan också orsaka besvär. Hösten

har också sina utmaningar med mörk­ ret och vätan. Men sommaren är den bästa tiden.

– Då är det enklast att jobba. De enda som kan orsaka problem då är getingar i avfallskärl eller under avfall­ stak, säger han.

I väntan på sol och sommar fortsät­ ter Mikko Ranta och alla andra avfall­ stransportörer sitt dagliga jobb att se till att avfallet transporteras dit det ska, för att återvinnas på allra bästa sätt för allas bästa.

STORMOSSEN ANSVARAR FÖR TRANSPORTERNA Alla bostäder måste ha ett kärl för blandavfall (tidigare brännbart av­ fall). Alla egnahemshus på Stor­ mossens område A, dit de flesta hushåll inom Stormossens verk­ samhetsområde hör, ska också sor­ tera bioavfallet. I bostadsbolag med minst 5 bostäder ska man förutom bland- och bioavfall också ha kärl

för förpackningsavfall av kartong, plast, metall och glas samt kärl för papper och batterier.

Stormossen ansvarar för trans­ porterna av bio- och förpacknings­ avfall. Se kontaktuppgifter på s. 2 om du har frågor kring avfallstranspor­ terna. Bostadsägaren beställer själv transport för blandavfall.

På Stormossens instagramkonto kan du se en video från tömningsresan med Mikko Ranta vid ratten.

8

• Se till att det finns tillräck­ ligt med utrymme under avfallstaket för kärlen.

• Stäng avfallspåsen ordent­ ligt så att avfallet inte strit­ tar ur påsen vid tömning.

• Röj bort utstående kvistar längs smala vägar, även på hög höjd där avfallsbilens speglar finns.

• Kontrollera att getingar inte har byggt bo i eller kring avfallstaket sommartid.

• Se till att dörrar, hakar eller lås till avfallstak går att öppna – även med tjocka handskar på händerna på vintern.

• Ploga och sanda framför avfallspunkten vintertid.

• Om avfallet fryser fast i kär­ let är det husägarens ansvar att tina upp kärlet så att avfallet lossnar.

• Om avfallstransportören har varit till gården, men inte kunnat tömma kärlet av någon orsak som hus­ägaren ansvarar för, faktu­ reras ändå husägaren för transportavgiften (ingen behandlingsavgift) enligt gällande avfallstaxa.

RESTRECEPT

Smaskigt av svinn

Barn älskar att vara med i köket och matlagning tillsammans är ett fint sätt att tillbringa tid med familjen. Samtidigt lär sig barnen viktiga hushållskunskaper och olika sätt att minimera matsvinnet.

Här följer några svinnlande smarriga restrecept:

Ugnspasta från resthimlen Recept för fyra personer

Restriddare

INGREDIENSER:

GÖR SÅ HÄR:

INGREDIENSER:

en dryg liter kokt pasta eller 400 g okokt pasta

Om du använder okokt pasta, koka den enligt instruktionerna på förpackningen.

Skär upp kycklingen eller fisken i små bitar. Häll hälften av pastan i en smord ugnsform och tillsätt kyckling- eller lax­ bitarna. Häll över resten av pastan.

Blanda mjölk, ägg och kryddor i en skål. Häll blandningen över pastan.

Skiva tomaterna och lägg dem överst i ugnsformen. Strö över riven ost och tillaga i ugnen på 180 grader i 50–60 minuter.

Tips: I stället för pasta fungerar också kokt ris eller potatis.

Variation fås genom att använda oli­ ka grönsaker som råkar finnas till hands, t.ex. broccoli, paprika eller lök. Pastan kan naturligtvis också tillredas med ve­ getariska ingredienser.

8 skivor ljust torkat bröd eller vetelängd

400 g tillagad kyckling eller lax eller maletköttsås 5 dl mjölk 3 ägg 2 tsk senap 1 tsk torkad timjan 1 tsk torkad basilika 1 tsk salt svartpeppar några tomater, kan vara lite övermogna ett par deciliter riven ost, torkade kanter duger också

Blev det mat över från festen? Överraska grannarna med godsaker.

2 ägg 3 dl mjölk 2 msk socker 2 tsk vaniljsocker 1 tsk kanel 2 msk smör eller margarin Till servering: sylt, bär eller frukt vispgrädde eller turkisk yoghurt mandelspån eller krossade nötter GÖR SÅ HÄR: Blanda ägg, mjölk, socker, vanilj­ socker och kanel i en skål.

Värm upp smöret i stekpannan.

Vänd bröd- eller vetelängdsskivorna i ägg-mjölksmeten och lyft direkt upp på den heta stekpannan.

Stek skivorna gyllenbruna på båda sidorna och lyft dem på en tallrik. Servera med en klick sylt och grädde och strö över mandelspån.

Av mogna bananer kan man göra olika mellanmål som barn brukar uppskatta. Bananplättar bananbröd, mellanmålsstänger eller smoothies är enkla att laga tillsammans.

VISSTE DU? Det väsentliga i valet av förpackningsstorlek är att all mat i förpack­ ningen blir uppäten. Själva förpackningen har en mindre miljöpåverkan än maten som slängs. Ett billigt kilopris blir ingen besparing om en del av förpackningen förblir oanvänd.

F L E R R EC E P T och svinntips hittar du på saasyoda.fi och kuluttajaliitto.fi/havikkiviikko (på finska).

9

TRE SNABBA FRÅGOR

Vad motiverar människor att sortera sitt avfall?

Det frågade vi av invånare på Stormossens verksamhetsområde. Samtidigt bad vi dem ge sitt bästa tips för att underlätta sorteringen och hitta motivationen.

Vilka avfall sorterar du?

Vad motiverar eller skulle motivera dig att sortera?

Ge ditt bästa tips för att motivera även andra att sortera.

NIINA TRÄSKBÄCK, 45 år, Vasa 1. Jag bor i ett höghus och sorterar allt avfall som det finns kärl för på gården, såväl plast som kartong och batterier.

2. Att agera för miljöns bästa. Jag vill med mina handlingar främja åter­ vinningen av material. Det känns bra att göra det.

3. För ut avfallet till kärlen så fort som möjligt så att de inte samlas på hög inomhus. Jag tar ut skräp dagligen i samband med att jag går ut med hunden.

Var finns motivationen hos dig?

E F T E R S O M V I H A R K R AV på ökad återvinningsgrad grunnar jag och mina branschkolleger ständigt på vilken som är den drivande kraft som får människor att sortera sitt avfall. Plock­ analyserna visar att ökningen sker all­ deles för långsamt. Jag frågar mig själv, varför sorterar jag? Jag upplever att jag som medmänniska i samhället har en moralisk plikt att göra det som är rätt.

Som att betala skatt och köra enligt hastighetsbegränsningarna. Att sorte­ ra hör också starkt ihop med min iden­ titet som miljövän och supporter av 10

håll­bara handlingar. I slutändan är det ändå helt enkelt en vanesak. Jag tänker inte aktivt på att jag sorterar varje dag.

Under pandemin 2021 deltog jag i en föreläsning om hur man bygger ett långsiktigt engagemang som skapar förändring på sikt. Engagemangsex­ pert Thomas Dimming berättade då att s.k. externa motivatorer, som skam, piska eller morot inte fungerar för att uppnå långsiktiga förändringar. Att man med effektiv sortering kan spara pengar på längre tömningsintervall för blandavfallet verkar enligt detta alltså

inte vara en tillräckligt bra motivator, trots att man antar att det är pengarna som styr. Bötfällning för bristande sor­ tering som man gått in för i Sverige i år kanske inte heller är aktuellt hos oss.

Eller borde det vara?

Enligt Dimming är det främst de egna, inre motivatorerna som ger öns­ kad effekt på lång sikt. Att utveckla sig själv och att känna sig menings­ full, speciellt som medlem i en större grupp. Också retorikern Maria Wolrath Söderberg hävdar i sitt sommarprat från 2023 att förändring sker i små

TRE SNABBA FRÅGOR

NIKLAS KROOK, 32 år, ALEX KROOK, 11 mån. och ROOSA SÄILY, 31 år, Vasa 1. Vi sorterar nog faktiskt allt. Vi komposterar bioavfallet och övriga återvinnbara avfall för vi till ekopunkten.

LAURI PRIMETTA, 27 år, Vasa (Lappo) 1. Jag sorterar delvis papp och papper. Resten sätter jag i blandavfallet.

2. Om sorteringsinstruktionerna skulle vara enklare och tydligare och man inte skulle behöva ta reda på vad som hör vart.

3. Samla avfallet på en och samma plats, så underlättar det. Själv samlar jag papper i en papplåda som jag fått vid butikens hämt­ ningstjänst. När lådan är full för jag ut pappret till pappersåter­ vinningen och slänger samtidigt lådan i kartongåtervinningen.

2. När vi bodde i husbolag blev vi vana vid att sortera och den vanan har vi tagit med oss till vårt egnahemshus.

Vi är ganska ordningsamma av oss och i vårt hem har varje avfallsslag sin plats.

3. Det lönar sig att skaffa passliga insam­ lingskärl för varje avfallssort. Nu för tiden hittar man olika avfallssystem som till och med passar till inredningen.

Sedan söker man bara upp den närmaste mottagningsplatsen på nätet och tar med avfallet i bakluckan på bilen.

ANNE-MAY WESTERLUND, 83 år, Solf 1. Jag tycker åtmins­ tone att vi sorterar i stort sett allt, också kläder. De flesta byttor finns på gården.

2. Jag har inte ens tänkt på 3. Det är nog bara det, jag tycker det är helt att göra det till en naturligt. Varför skulle vi vana. Inte tycker bränna upp plast och andra jag att det är alls material om de går att tungt att sortera, använda till något vettigt. skräpet ska ju ändå föras ut.

KOLUMN

sociala sammanhang. Därför är det vik­ tigt att våga lyfta katten på bordet när förändring krävs. Dimming menar ändå att den överlägset bästa motivatorn är att individen får självbestämmanderätt att äga lösningen till problemet. Målsätt­ ningen är given, men man får själv möj­ lighet att välja det mest passande alter­ nativet till att sortera sitt bioavfall eller lista ut hur de elva olika avfallssorterna ska rymmas i hemmet. Tyvärr verkar den viljan inte finnas hos alla.

Dimming erkänner ändå att det ibland kan fungera med en knuff av

externa faktorer, som kan ge gnistan som får brasan att brinna. På basen av min erfarenhet fungerar sorteringen när den väl blivit en vana. Så för att ge dig en knuff i rätt riktning ger jag dig ett förslag: Tänk på barnen. De flesta skulle åka till månen och tillbaka för barnens skull. Vår nutid skapar bar­ nens framtid. Så framtiden är fak­ tiskt i mina och i dina händer.

SINI HEMMING Miljöfostrare

11

SORTERING Bild: PicMi

Enligt ett EU-direktiv ska materialåtervinningsgraden för samhällsavfall höjas från nuvarande ca 40 % till 55 % redan under nästa år. I Finland sorteras i synnerhet bioavfall och plast i för liten utsträckning. Och för mycket åker i blandavfallet (brännbart avfall). Här är några tips för att höja sorteringen.

Bioavfallets ABC De flesta vet vad som hör till bioavfall, men en del avskräcks från att sortera p.g.a. det luktande avfallet och de blöta papperspåsarna.

Så här underlättar du sorteringen av bioavfall.

Packa bioavfallet i en papperspåse om du samlar det i ett bioavfallskärl. I kompos­ ten gör påsen ingen nytta. Stormossens bioavfallspåsar kan hämtas från alla återvinningsstationer och de utdelnings­ punkter som finns listade på vår hemsida.

Använd ett luftigt kärl för bioavfallspåsen. När påsen får andas hålls den torr och hel. Dessutom luktar torrt avfall mindre.

Låt bioavfallet torka en aning innan

Byt påse efter tre dagar, även

du sätter det i påsen. Du kan använda äggkartong, tidningspapper eller hus­ hållspapper för att suga upp överflödig fukt. Sila vätskor (förutom fett!) i avlop­ pet. Olja förpackas i en kartongförpack­ ning eller absorberas i ett papper. Båda kan sättas i bioavfallsinsamlingen.

12

om den inte är full. Stäng påsen genom att vika in kanterna. På vintern kan man låta påsen frysa ute innan man lägger den i bioavfallskärlet.

Då fryser inte avfallet fast i kärlet så lätt.

SORTERING

Vanliga frågor om plaståtervinning Du behöver inte vara kemist för att klara av plastsorteringen, men det är bra att ha koll på vissa baskunskaper. Sortering av plastförpackningar minskar mängden blandavfall avsevärt, eftersom det uppstår så mycket plastförpackningsavfall.

Vilka sorters plast får man lägga i plaståtervinningen?

Det finns endast två regler: Det är fråga om en förpackning och den består till största delen av plast.

Man behöver inte kunna skilja på olika plastkvaliteter.

Varför duger endast förpackningar till plaståtervinningen?

Det är fråga om ett lagstadgat producentansvar som endast gäller förpackningar. Producenterna står för återvinningskostnaderna.

För kartongåtervinning gäller samma regler som för plast. Kom ihåg att platta till kartong­förpackningarna!

Hur noggrant ska plast­ förpackningarna tvättas?

Avlägsna tydliga rester av mat eller andra produkter. Små fläckar får lämna. Skölj vid behov med kallt vatten och låt rinna av. Rengör alternativt med papper. Förpackningen är tillräckligt ren när du kan förvara den hemma ett par dagar utan att den börjar lukta.

Insamlingskärlet för plast­ förpackningar vid ekopunkten är fullt, vad ska jag göra?

På Rinkis hemsida rinkiin.fi/sv kan du ge feedback och där finns också en uppskattad tidtabell för följande tömning. Lämna inte avfall bredvid de fulla kärlen, utan för ditt avfall på nytt när insamlingskärlet är tömt.

Plastförpackningar tas också emot på alla Stormossens återvinnings­ stationer.

Svar på fler vanliga frågor hittas på rinkiin.fi/sv

13

PÅ ÅTERVINNINGSSTATIONEN

Självbetjäningsstationerna ger kunderna mera frihet Då samhället rör sig mot en hållbarare livsstil blir avfallshanteringen allt viktigare.

Effektiva och användarvänliga avfallshanteringslösningar behövs. Återvinningsstationer som fungerar genom självbetjäning är en innovativ lösning, som utöver effektivare avfallshantering också ger kunderna mer tid för besöket.

Till självbetjäningsstationer kan avfall lämnas varje vardag. Traditionellt har största delen av Stormossens återvin­ ningsstationer haft öppet en vardag i veckan. Detta har gjort det krångligt att besöka stationen särskilt för dem som har jobb eller andra scheman som inte passar ihop med stationens öppettider.

– Autonoma återvinningsstationer kan man besöka från morgon till kväll, vilket innebär att var och en kan lämna avfall till återvinning när det bäst pas­ sar en själv, säger Tommi Talvitie som är arbetsledare för Stormossens åter­ vinningsstationer.

14

Utökade öppettider ger mera flex­ ibilitet och minskar köerna. Detta gör avfallshanteringen snabbare, effektivare och behagligare för alla parter.

SMIDIGARE SORTERING Sortering är i nyckelposition vid ef­ fektivering av avfallshanteringen och skyddande av miljön. De autonoma återvinningsstationerna är planerade så att det ska vara enkelt för kunderna att besöka stationerna. De är utrus­ tade med tydliga instruktioner och insamlingskärl för alla olika avfalls­ typer.

– Återvinningsstationen i Maxmo är vår första återvinningsstation som fungerar enligt självbetjäningsprinci­ pen. Förra året ändrades även statio­ nen i Vikby till en självbetjäningssta­ tion, poängterar Talvitie.

Det dokumenterade antalet kund­ besök har ökat med cirka 50 procent på de stationer som blivit autonoma.

Kunderna har också gett positiv re­ spons.

– När man ser fördelarna med dessa stationer är det tydligt att de är en vik­ tig del av övergången till ett mera mil­ jömedvetet och hållbarare samhälle.

PÅ ÅTERVINNINGSSTATIONEN

VÖRÅ, ORAVAIS OCH MALAX NÄST I TUR Stormossen drar nytta av de positiva erfarenheterna i Maxmo och Vikby när återvinningsstationerna i Vörå, Ora­ vais och Malax i år ändras till självbetjä­ ningsstationer. Målet är att de nya au­ tonoma stationerna är färdiga att börja användas sommaren 2024. Den exakta tidtabellen meddelas på Stormossens hemsida. På längre sikt kommer Stor­ mossens alla återvinningsstationer att ändras till autonoma stationer. Till en början har självbetjäningsstationerna personal på plats en dag i veckan.

SÅ ANVÄNDER DU EN SJÄLVBETJÄNINGSSTATION

Stormossen, Stormossvägen 56 Må–fre kl. 7–19 Maj–sept. även lö kl. 10–15

Replot återvinningsstation Båtvägen Ti kl. 11.30–19

• Läs instruktionerna innan du besöker återvinningsstationen.

Vasa återvinningsstation Sampogatan, Dragnäsbäck Må–fre kl. 10–18 Tillfälliga servicepauser på 10–20 minuter förekommer.

Storkyro återvinningsstation Tolkintie 15 Ons kl. 12–19 April–sept. även ti kl. 12–19

• Sortera avfallet i släpkärran redan hemma. På så vis blir det enklare att uträtta avfallsären­ det. Som hjälp kan du använda Stormossens sorteringsguide och sorterings­instruktionerna på hemsidan. Där finns även en karta över stationen, som hjälper dig sortera avfallet i rätt ordning.

• Porten till stationen öppnas med kundkortet. Genom att ladda ner Stormossens app till din mo­ bil har du alltid kortet med dig.

• Sortera avfallet i insamlings­ kärlen på stationen enligt instruktionerna och skyltarna.

• Om du behöver hjälp eller in­ struktioner, kontakta journum­ ret som finns vid porten till återvinningsstationen.

• Den egna bilen är det tryggaste stället för barn på återvinnings­ stationen.

Korsnäs återvinningsstation Degermoss skogsväg 166, Edsvik Må kl. 12–19 Lillkyro återvinningsstation Kopentie 10 | Må kl. 11–19 Malax återvinningsstation Fjärdingsvägen Må och ons kl. 12–19, fre kl. 14–19 Maj–sept. även lö kl. 10–14 SJÄLVBETJÄNING FRÅN SOMMAREN 2024

Startdatum meddelas senare: Må–fre kl. 7–19 Maj–sept. även lö kl. 10–15 Jourtel. 010 320 7645 (må–fre kl. 12–19) Maxmo återvinningstation Maskinistgränd 3 Må–fre kl. 7–19 Jourtel. 010 320 7645 (må–fre kl. 12–19) Oravais återvinningsstation Industrivägen 8 | To kl. 12–19 Maj–sept. även lördag kl. 10–13 SJÄLVBETJÄNING FRÅN SOMMAREN 2024

Startdatum meddelas senare: Må–fre kl. 7–19 Maj-sept. även lö kl. 10–15 Jourtel. 010 320 7645 (må–fre kl. 12–19)

Vikby återvinningsstation Lostigen 5, industriområdet Självbetjäning må–fre kl. 7–19 Jourtel. 010 320 7645 (må–fre kl. 12–19) Vörå återvinningsstation Kaurajärvivägen 30 Ti kl. 12–19 Maj–sept. även lö kl. 14–16 SJÄLVBETJÄNING FRÅN SOMMAREN 2024

Startdatum meddelas senare: Må–fre kl. 7–19 Maj-sept. även lö kl. 10–15 Jourtel. 010 320 7645 (må–fre kl. 12–19) Trädgårdsavfallsstationen Strömbergsgatan, Vasa Självbetjäning må–sö kl. 7–21 Endast ris, kvistar och trädgårdsavfall Minimossen Myrvägen 1, Vasa Må och fre kl. 10–17 ti–to kl. 10–17.30 lö kl. 11–15 Miniåtervinningsstation för små mängder avfall.

15

ÅTERBRUKSGALLERIAN MINIMOSSEN

Gammalt är alltid senaste nytt på Minimossen Återbruk, återbruk och återbruk. Det var ledorden då Stormossen startade återbruksgallerian Minimossen för snart fem år sedan. En levnadsglad och pigg femåring är det som möter en då dörrarna öppnas till den cirkulära ekonomins högkvarter i Storviken i Vasa.

16

Det började som en vision om att återbruka saker i gott skick som hamnade på återvinningsstationen. I stället för att bränna ville Stormossen återanvända. I den nya avfallsla­ gen står nu också återbruk högst på tronen i avfallshierar­ kin. Med den grundtanken och många idéverkstäder senare öppnades Finlands första återbruksgalleria Minimossen i Vasa den 5 november 2019. En totalrenoverad butikslokal med fyra företagare, som hade rustat upp saker som kunde få ett nytt liv, samt ett café och miniåtervinningsstation un­ der samma tak såg dagens ljus.

UNIKA HÅLLBARA PRODUKTER Drygt fem år senare har Minimossen formats och utvecklats till ett mecka för återbruk och hållbarhet. Återbruksgalleri­ an har väckt stort intresse bland andra avfallsbolag i landet och utomlands. Företagarna har ökat till fjorton stycken, varav två har varit med sedan starten. En pop up-plats för småföretagare med hållbarhetstänk finns också i återbruks­ gallerian.

– Tillsammans med företagarna kan vi konkret sätta fart på den hållbara utvecklingen, säger Nina Hägen som är bu­ tiksansvarig på Minimossen sedan årsskiftet.

ÅTERBRUKSGALLERIAN MINIMOSSEN

Nina Hägen och Nina West välkomnar kunderna till Minimossen.

Bara under det senaste året räd­ dade företagarna nästan 35 000 kg material från att dö skräpdöden.

Genom att reparera, fixa och jus­ tera trollar företagarna med sina unika kunskaper fram nya skatter av någon annans skräp. Företagarna, alla från Vasaregionen, erbjuder i dag allt från smycken, möbler, prydnadsföremål, hemelektornik, spel, skivor och dvd-filmer till blommor, mattor, leksaker, mönster för klädsöm­ nad och sportutrustning. Något för alla smaker.

– Det bästa är såklart att man kan shoppa med gott samvete hos oss. Här finns unika hållbara produkter med personlig prägel, säger Nina Hägen.

EN CIRKULÄR TRÄFFPUNKT Men utan kunder räddas inga produkter. Under fjolåret öka­ de kundströmmarna med nästan 30 procent till närmare 55 000 besök jämfört med året innan. Olika evenemang un­ der åren och samarbeten med olika aktörer har gjort Mini­ mossen till en naturlig mötesplats.

– Minimossen är en perfekt träffpunkt, speciellt för dem som bor här i närheten. Vi har ett härligt gäng stamkunder, som det är roligt att betjäna, säger Nina Hägen.

I samband med shoppingrundan kan man också donera saker i gott skick till Minimossen. Vid miniåtervinnings­ stationen inomhus sorteras smidigt små mängder avfall.

Därefter kan man ta sig en avkopplande stund i caféet, sam­ tidigt som man beundrar månadens konstutställning på väggarna. Utbudet i caféet är lokalt förankrat, vilket är ett medvetet val.

– Bakverken är från Andreas Knips hembageri och man kan också beställa kakor av dem via oss, säger Nina Hägen.

En tedrickare är inte bortskämd med att erbjudas flera olika alternativ av te i lösvikt under ett cafébesök. Men i Café Minimossen finns ett brett utbud av tesorter från lokala deli­ katessbutiken Liisa Koski.

En återbruksgalleria med extra allt är vad Minimossen har utvecklats till under sina första fem år. Från en stadig bas går utvecklingen vidare. Med återbruk och samma cir­ kulära tankesätt i fokus – precis som det en gång började.

Låt det goda gå vidare Saker i gott skick som du inte längre behöver kan doneras till Minimossen. Större mängder och stora föremål förs till en donationscontainer på en återvinningsstation.

JA TACK ⋅ Husgeråd och kökstillbehör

⋅ Barnvagnar och barntillbehör

⋅ Inredning och inredningstextiler

⋅ Spel och musik

⋅ Mindre möbler som små bord, stolar, skänkar ⋅ Fungerande elektronik ⋅ Sportutrustning

⋅ Pyssel och handarbetsmaterial ⋅ Nyare pockets ⋅ Krukor och blombord ⋅ Verktyg

NEJ TACK ⋅ Vitvaror ⋅ Sängar, madrasser och sängkläder ⋅ Uppslagsverk och gamla böcker ⋅ Souvenirer

⋅ Söndriga prylar och möbler ⋅ Kontorsmöbler ⋅ Stora bokhyllor ⋅ Byggmaterial

17

AIKATAULU / TIDTABELL

Ekobiili ajaa 2.5.–11.6.2024

Ekobiili vastaanottaa vaarallista jätettä, metalli­romua ja sähkö- sekä elektroniikkaromua veloituksetta – ihan kotikulmillasi! Pysäkille ei saa jättää romua odottamaan kuljetusta, joten odotathan autoa, jotta jätteesi päätyvät kyytiin.

VAARALLINEN JÄTE: Jäteöljyt, loisteputket, energiansäästölamput, paristot, akut, liuottimet, lakat, liimat, maalit, kyllästys- ja torjunta-aineet, lääkkeet, emäksiset pesu- ja puhdistusaineet ja hapot.

METALLIROMU: Metalliesineet, polkupyörät, moottorit, vanteet, kiukaat, keskuslämmityskattilat, öljysäiliöt, kattilat, paistinpannut, tyhjät maalipurkit ja säilykepurkit.

SÄHKÖ- JA ELEKTRONIIKKAROMU: Kodinkoneet, kylmälaitteet, televisiot, tietokoneet, viihde-elektroniikka ja sähkötyökalut. Öljynimuauto kiertää Maalahdessa 2.5., 6.5–7.5., Vöyrillä 8.5. 13.–14.5., Mustasaaressa 20.5. ja Isossakyrössä 28.5.

Puh. 010 7551 625.

Ekobilen kör 2.5–11.6.2024

Farligt avfall, metallskrot samt el- och elektronikskrot kan föras avgiftsfritt till ekobilen när den kör i dina hemknutar. Kom ihåg att vänta på bilen. Dumpa inget avfall på hållplatsen i förtid.

FARLIGT AVFALL: Spillolja, lysrör, energisparlampor, batterier, ackumulatorer, lösningsmedel, lack-, lim- och färgrester, impregneringsmedel, bekämpningsmedel, mediciner, basiska tvätt- och rengöringsmedel och syror.

METALLSKROT: Alla slags metallföremål, cyklar, motorer, fälgar, bastuugnar, centralvärmepannor, oljecisterner, metallverk­ tyg, kastruller, stekpannor, tomma målfärgsburkar och konservburkar.

EL- OCH ELEKTRONIKSKROT: Hushållsmaskiner, kylapparater, TV-apparater, datorer, underhållningselektronik och elverktyg.

Oljesugbilen är med i Malax 2.5, 6.5–7.5, Vörå 8.5, 13.5–14.5, Korsholm 20.5 och Storkyro 28.5.

Tel. 010 7551 625.

18

MALAX/MAALAHTI Torsdag/Torstai 2.5.

16.00–17.30 Bergö, Bredhällan båthamn/venesatama 18.45–20.00 Molpe (Korsnäs), båthamn/venesatama Måndag/Maanantai 6.5.

16.00–17.00 Långåminne, Björneborgsvägen/Porintie 1854 (Häggviks lager / Häggvikin varasto) 17.30–18.30 Övermalax, Viasvägen 3 (Bröderna Hemmings lager / Veljekset Hemmingin varasto) Tisdag/Tiistai 7.5.

16.30–17.30 Petalax,UF:s P-plats / NS-talon P-paikka 19.30–20.00 Ollas, P-plats/P-paikka, Björneborgsvägen/Porintie 3164 VÖRÅ/VÖYRI Onsdag/Keskiviikko 8.5.

17.00–17.30 Palvis, Neste Riksåttan 17.45–18.15 Kaitsor, HMK Trading 18.45–19.15 Rejpelt/Rekipelto, ekopunkt/ekopiste, Rejpeltvägen/Rekipellontie 129 Måndag/Maanantai 13.5.

17.00–17.45 Kaurajärvi, f.d. Andelshandeln / ent. Osuuskauppa, Keskisvägen/Keskisentie 1 18.00–18.30 Pettersbacka/ Petterinmäki, P-plats/P-paikka, Aknusvägen/Aknuksentie 2 Tisdag/Tiistai 14.5.

15.30–16.30 Stråkaviken 16.45–17.15 Särkimo, brandstation/paloasema 17.30–18.00 Kvimo, ekopunkt/ekopiste, Kvimovägen/Kivmontie 224 (Maxmo Hembageri) 18.15–18.45 Nabben, P-plats/P-paikka 19.00–19.30 Kärklax, Kärklaxvägen 332, butikens ekopunkt/kaupan ekopiste Onsdag/Keskiviikko 15.5.

15.15–15.45 Kimo bruks museum/Kimon ruukin museo, P-plats/P-paikka 16.00–16.30 Österby, ekopunkt/ekopiste, Jeppovägen/Jepuantie 712 17.30–18.00 Oravais/Oravainen ABC 18.15–19.00 Hellnäs, båthamn/venesatama

AIKATAULU / TIDTABELL KORSHOLM/MUSTASAARI

VAASA/VASA

Torsdag/Torstai 16.5.

16.30–17.00 Koskö, Hembygdsgården 17.15–18.00 Norra Jungsund, UF-lokalen/NS-talo 18.15–19.00 Singsby, UF-lokalen/NS-talo 19.15–20.00 Karperö, sportplanens P-plats / urheilukentän P-paikka

Maanantai/Måndag 3.6.

16.00–16.30 Vikinga, Kulmakadun ekopiste / Vinkelgatans ekopunkt 16.45–17.15 Palosaari/Brändö St1 17.30–18.00 Vaskiluoto/Vasklot, esiintymisalue Tropiclandian takana / scenområdet bakom Tropiclandia 18.15–18.45 Sundom, Öjbergin P-paikka / Öjbergets P-plats

Måndag/Maanantai 20.5.

13.00–13.30 Köklot, fiskehamnen/kalasatama 14.30–15.00 Söderudden, fiskehamnen/kalasatama 15.15–15.45 Norra Vallgrund, Vallan 16.00–16.30 Södra Vallgrund, butiken/kauppa 17.00–18.00 Björköby, UF-lokalen/NS-talo 18.30–19.00 Raippaluoto, brandstationen/paloasema Tisdag/Tiistai 21.5.

16.45–17.15 Vassor, UF-lokalen/NS-talo 18.00–18.30 Österhankmo, UF-lokalen/NS-talo 18.45–19.15 Västerhankmo, skolan/koulu 19.45–20.15 Petsmo, fiskehamnen/kalasatama Onsdag/Keskiviikko 22.5.

16.00–16.30 Skatila, UF-lokalen/NS-talo 17.00–17.30 Helsingby, UF-lokalens P-plats / NS-talon P-paikka 18.00–18.30 Solf/Sulva, Tackholmsvägen/Tackholmintie, P-platsen vid Pulsen / Pulsenin P-paikka Torsdag/Torstai 23.5.

16.00–16.30 Smedby/Sepänkylä, UF-lokalens ekopunkt / NS-talon ekopiste 17.00–17.30 Kvevlax/Koivulahti, UF-lokalen/NS-talo 17.45–18.15 Kuni, ekopunkt/ekopiste VAASA – VÄHÄKYRÖ / VASA – LILLKYRO Maanantai/Måndag 27.5.

16.00–16.30 Merikaarto/Merikart, Kotasen varasto/lager, Kolkintien risteyksessä / Golkasvägens korsning 16.45–17.15 Keskusta/centrum, Kotasen puutyö 17.30–18.00 Tervajoki, koulun P-paikka / skolans P-plats ISOKYRÖ/STORKYRO Tiistai/Tisdag 28.5.

16.00–16.30 Lehmäjoki, Lehmäjoen Huoltamo Mäkynen 17.00–18.00 Keskusta/centrum, urheilukentän P-paikka / sportplanens P-plats 18.30–19.00 Orisberg, Yhteistalo, Seljäntie 507 KORSNÄS

Tiistai/Tisdag 4.6.

16.45–17.15 Asevelikylä/Vapenbrödrabyn, pallokentän P-paikka / bollplanens P-plats 17.30–18.00 Teeriniemen koulu ja päiväkoti/ Orrnäs skola och daghem 18.15–18.45 Huutoniemi/Roparnäs, K-Supermarket P-paikka/P-plats 19.00–19.30 Huutoniemen koulu / Roparnäs skola 19.45–20.15 Melaniemi/Melmo, Lidl P-paikka/P-plats Keskiviikko/Onsdag 5.6.

16.00–16.30 Ristinummi/Korsnäståget, Vanhan Vaasan kadun ja Emännänkadun kulma / Gamla Vasagatans och Husmorsgatans korsning 16.45–17.15 Ristinummi/Korsnäståget, Koirapuiston P-paikka, Sala-ampujankatu / Hundparkens P-plats, Tjuvskyttegatan 17.30–18.00 Vanha Vaasa/Gamla Vasa, Variska 18.15–18.30 Höstvesi/Höstves, ekopiste/ekopunkt Torstai/Torsdag 6.6.

17.00–17.30 Gerbyn tori/Gerby torg, Gerbyn rantatien ja Mäntymaantien kulma / korsningen mellan Gerby strandväg och Tallmarksvägen 17.45–18.15 Isolahden koulu / Storvikens skola 18.30–19.00 Minimani P-paikka/P-plats Maanantai/Måndag 10.6.

17.00–17.30 Suvilahti/Sunnanvik, P-paikka moottoritien ja Rinnakkaistien välissä / P-plats mellan motorvägen och Parallellvägen 17.45–18.15 Hietalahti/Sandviken, Ravikadun P-paikka / Travbanans P-plats 18.30–19.00 Kasarmintori/Kaserntorget, Kasarminkadun puolella/på Kaserngatans sida 19.15–19.45 Sisäsatama/Inre hamnen Tiistai/Tisdag 11.6.

16.00–16.30 Västervik, venesatama/båthamn 17.00–17.30 Runsor, Runsorintie/Runsorvägen 194, kirjastoauton pysäkki / bokbussens hållplats 17.45–18.15 Vanha Vaasa/Gamla Vasa, Rauniogrillin P-paikka/P-plats

Onsdag/Keskiviikko 29.5.

14.00–15.00 Harrström, Strandvägens rastplats / Rantatien lepopaikka 15.15–15.45 Taklax, skolan/koulu 16.00–16.30 Korsnäs kyrkby, UF-lokalens P-plats / NS-talon P-paikka 16.45–17.45 Korsbäck, skolan/koulu Öljynimuauto mukana / Oljesugbilen är med