Coronasamlingen by Statens konstråd

Förord

Trädens ändlösa samtal

1 0.

40.

41.

B E H JAT OMER A BD ULLA

42.

C H RIST I A N A ND ERSSON

46 .

A N D REAS R A ND ERSSON

48.

SH IVA A NOUSH I RVA NI

50.

ID UN BA LT Z ERSEN

52.

E M M BERRI NG

54.

TO M B OG A A RD

56 .

A N N A BRAG

58.

ON O F RI O CH I LLEMI

6 0.

SA M IR A ENG LUND

6 2.

JE S SICA FA I SS

6 4.

AYA N FA RA H

A L E X A ND ER G USTA F-T H OMP SON

6 8.

SIL JE F I G ENSCH OU T H ORESEN

E L L IE G A

Ett brev, en handling

M OA ISR AELSSON

84.

85.

70.

88.

Identitetens tillblivande 72.

EVA KL ASSON

Den tredje vinkeln

Stygnen som bär berättelsen

EL ISABETH M O R ITZ

108 . AN N A S JO N S N ILS S O N

I himlen ska jag knyppla

KR ISTIN A M Ü N TZIN G

110. FR EDR IK STR ID

Svamparna våra vänner

SAM AN EH R EYH AN I

114 . EL IZABETH TH U N

I förbindelse med det förflutna

EM M A N ILS S O N

116 . EL L A TIL L EM A

Tills saker är ljusare

M ICAEL N O R BERG

90.

118 . V ICTO R IA V ER S EAU

Hotellet som åldrades

AFRANG NORDLÖF MALEKIAN / NOUR HELOU

12 0. CH AR LOTTE WAL EN TIN

Fördjupande förskjutningar

Genom nyckelhålet, idealet 92.

12 2 . L ISA WAL L ERT

N O R R AKO L L EKTIV ET

Svävande stenar, flytande tyngd

Fanny Carinasdotter, Anja Örn, Tomas Örn Tiden av ett berg 94.

12 4 . L EN A YL IPÄÄ

Med omsorg i tanken

R AS M U S N O S S BR IN G

De sjöng när jag lämnade 96.

12 5 . H EN DR IK ZEITL ER

Svindlande hem i världen

H EL M TR U D N YSTRÖ M

Vila i jämlikhet med naturen 98.

12 6 . JÖ R AN Ö STER M AN

Minnet utan namn

IDA PER S S O N

Hotfull harmoni 100. KG N ILS O N

Färgrikt och ojämlikt 102 . AN DER S R AM S EL L

Vad som väntar oss 103. M ARTH A O S S OWS KA PER S S O N

Aktiv samstämdhet

I NNE H ÅL LS FÖ RTEC K N I N G

106 . IDA-LOV ISA R U DO L FS S O N

Rester av en händelse

J OHANNA KAR L IN

TAR IK KISWANSON

FATH IA M O H IDIN

Kampen och kapitulationen

SIGNE J OHANNESSEN

A KAR LSSON R IXON

Allt kött är hö

Först död, sedan frihet

M ARTIN JACOB SON

Ett tillstånd, ett stillestånd

Vad vill pinnen? 38.

PETR A HU LTMAN

Vardagens upplösning

Glimrande jord 36.

SAM HU LTIN

Hierarkier i gungning

Tiden, tyget och rörelsen 3 4.

SIGR ID HOL MWOOD

Drömmen, mötet, äventyret

Det banala, betydelsefulla 32.

ER IK HOL MSTEDT

105 . JU R I M AR KKU L A

Flätade politiska monument

Kroppar i vila

Den tunna blå handsken 31.

82.

Städandets revolutionära tid

Se bakåt, vänd framåt 3 0.

DANIEL HOFLU ND

BER IT L IN DFEL DT

Konsten att skära i tystnaden

För att kunna finnas

Närvara och se 2 8.

8 0.

Historiens brinnande lager

Att vara i blicken 26.

HENR IK HAU KEL AND

Ekon av svunna tider

Härdade plågade kropp

På ostadig grund

Naturens skeende 24.

78 .

Du glädjerika sköna

Se mig, lämna mig ifred 2 0.

R INA EIDE LØVAASEN

104 . DAN ILO STAN KOV IC

Närvarande i huvud och kropp

Barbara Streisands hundar

Anteckning om ett tvillingliv 1 8.

76 .

Böljande artificiell naturlighet

I Aareavaara hade vi ett Rajneeshpuram 16.

CAROL A GR AHN

L AP-S EE L AM

Bortom, mellan människa och ting

Stilla material

Ett uppslagsverk av minnen 14.

74 .

Förförisk tomhet

Tingen och tiden 12.

ANDR EAS GL AD

12 8 .

Att bygga en konstkollektion

130.

Komplexitet efter mod och behov

134 .

Konsten att dela med sig

137.

På jakt efter platsens själ

140.

En blick på konstsamlandet

14 3.

Vår delade längtan

14 8 .

Lista över samtliga inköpta verk

IN N E H ÅL LSFÖRT ECK N IN G

FÖRORD

är Statens konstråd bildades 1937 var syftet

närerna är bosatta utanför de tre storstadsregionerna

tvåfaldigt: att skapa ökade arbetstillfällen

och flera konstnärer har köpts in till samlingen för

och gynnsammare arbetsvillkor för svenska

första gången. Hanteringen av de många inköpen

konstnärer, samt att göra konst tillgängligare för fler.

under pandemin drev utvecklingen av nya, inklud

Grundinställningen var att »konsten fyllde en verklig

erande arbetsmetoder, ofta i samverkan med externa

uppgift i samhället« och att den därför inte skulle

aktörer. Dessa blir viktiga även i framtiden för att nå

»betraktas som en lyxvara, förbehållen ett penning

ut till ännu fler konstnärer i landets alla delar.

starkt fåtal«. Konsten skulle ta plats i de gemensam

Konsten i Coronasamlingen kommer, precis som

ma rummen, i »såväl offentliga byggnader och sam

övriga verk i Statens konstråds samling, att placeras

lingslokaler som på arbetsplatserna, i fabrikerna och

på statliga myndigheter runt om i landet – från

på kontoren.« Härigenom sågs möjligheten att skapa

Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skatte

»de naturliga förutsättningarna för att konstens

verket, till domstolar, ungdomshem och kriminal

arbetare skulle erhålla gynnsammare ekonomiska

vårdsanstalter. Landets universitet och högskolor

villkor.« 80 år senare är Statens konstråds uppgift

toppar listan över de myndigheter som oftast an

densamma. Konstrådet stödjer det svenska konst

söker till Statens konstråd om att skapa det vi kallar

livet genom att ge uppdrag till konstnärer att gestalta

konstkollektioner: urval av nyare och äldre konst

gemensamma rum i hela landet, samt förvärva konst

som är framtagna speciellt för de platser och de

av levande svenska konstnärer. På så sätt verkar

sammanhang som ansökan gäller. Det betyder att

Konstrådet än i dag för det huvudsakliga målet

konsten möter medborgare på många olika sätt och i

i propositionen från 1937: att konsten ska »bliva

många skilda sammanhang med olika förutsättning

allas egendom«.

ar. Det skiljer de offentliga konstsamlingarna – såväl

År 2021 fick Statens konstråd 25 miljoner kronor

Statens konstråds som regionernas och kommuner

av regeringen för att förvärva ny konst. Tillskottet

nas motsvarigheter – från museernas konstsamling

innebar en kraftfull uppväxling av de årliga nyinköp

ar, som i första hands ställs ut i avskilda rum, utan

av konst som Konstrådet har gjort sedan 1937. Tack

krav på att de ska fungera på andra sätt än just som

vare uppdraget kan den samtida konsten ges ett

utställningsrum. På museerna finns också personal

starkare uttryck i offentliga rum, och fler får möjlig

med särskilt ansvar att kommunicera med publiken.

het att möta den i sin närmiljö. Vi har nått konst

Konsten kan då alltid få ett förmedlande ramverk

närer i hela landet, som arbetar med olika former

som snabbt klarar av att bemöta frågor och reaktion

av uttryck och som representerar olika generationer

er. Det är svårare att åstadkomma när konsten plac

med olika bakgrunder. Nära en tredjedel av konst

eras på arbetsplatser där ingen på samma sätt kan

PAT RICK AMSE L L E M

. Förord

T R Ä D E N S Ä N D L Ö S A S A M TA L

ansvara för förmedlingen eller regelbundet ta hand

arbets- och studieplatser runt om i landet, som män

om diskussioner som kan uppstå. Trots dessa utman

niskor möter varje dag i sin vardag. Vi har sett att det

ingar görs förmedlande insatser på många platser.

saknas en diskussion om de offentliga konstsamling

Myndigheternas samrådsgrupper, som först har dis

arna. Det finns varken forskning eller samtal i forum

kuterat urvalet av konsten, visar många gånger stort

utanför akademin om vilken roll offentlig konst av

intresse för hur konsten kan spela en roll i det dagli

det här slaget spelar. Vad händer när medborgare

ga livet på arbets- eller studieplatsen.

möter konst vid besök på en myndighet? Hur bidrar

av Coronasamlingen, och skriver här om vad den – i all sin mångfald

konsten på ett universitet till studiemiljön och ut

och omfattning – reflekterar, viskar och berättar om.

I Statens konstråds arbete med Coronasamlingen har det varit viktigt att utmana invanda föreställ

bildningen? Vad betyder det att varje dag möta konst

ningar om vad konst i den här typen av samlingar

på sin arbetsplats? Och hur kan vi som placerar kon

kan vara. »Placerbarhet« är ett kriterium som ofta

sten bidra till att kontinuerligt aktivera kollektioner

används vid inköp till offentliga samlingar. Är verket

na och vidareutveckla de pedagogiska insatser som

alltför ömtåligt kommer det inte att hålla särskilt

redan nu görs på många platser? Vi ser att det finns

länge i en miljö med mer slitage än vad konsten

en stor potential i de offentliga samlingarna. Föru

utsätts för i ett museirum; är verket alltför stort kan

Vad är en samling? Hur formas den, hur växer den till liv, vilken helhet gestaltas av dess delar? Anders Olofsson har lett tillkomsten

e här: ett träd. Det sträcker sina rötter djupt ned

turneras för att i ett senare skede åter hitta nya place

i jorden, stadigt förankrat mot naturkrafternas

ringar. Trädet fortsätter att växa, dess delar kommu

härjningar. Grenarna strävar med åren allt

nicerar med varandra genom tid och rum.

högre mot himlen och ut mot träden intill, söker ljus

Sedd ur detta perspektiv är Coronasamlingen

tom att stötta konstnärer och konstlivet i hela landet

och kontakt. Enligt modern forskning kommunicerar

ingen främmande planta i konstens trädgård, utan

det vara svårt att finna en plats för det – då kan det

bidrar de till det mål som sattes upp redan i proposi

träd med varandra – kanske ingår de allesammans

ytterligare en gren på den statliga konstsamlingens

vara bättre att anlita konstnären för att göra ett nytt

tionen 1937: att konsten ska bli allas.

i ett enda världsomspännande kommunikations

träd. Att vi har kunnat köpa konst för hela 25 mil

nätverk: ett biologiskt internet som förmedlar berät

joner kronor under bara ett år är förstås unikt, men

telser om världen de lever i.

verken kommer att finna vägen ut till allmänheten

Konsten kan stimulera till upplevelser, samtal och

verk specifikt för den tilltänkta platsen. Men konst verk i en offentlig samling behöver inte utgöras av

möten. När den finns mitt bland oss kan den även

lättplacerade, dekorativa och behändiga vägghäng

bidra till det offentliga samtalet, och till demokratin.

precis på samma sätt som alla inköpta konstverk har

Detsamma gäller en konstsamling. Eller snarare: det gäller alla konstsamlingar. Betraktade ur en

gjort sedan 1937. Just nu existerar de som en sam

begränsad synvinkel är konstsamlingar solitära före

manhållen samling i samlingen. Med tidens gång

teelser, ett antal objekt förenade av en idé, en histo

kommer vart och ett att uppträda i nya sammanhang

format, uttryck och berättelser. Såväl konstverk med

ria eller en plats. Men lyfter man blicken inser man

och öppna nya dialoger med samlingens övriga verk.

komplext innehåll som verk som inte nödvändigtvis

att de samtalar med varandra. Det blir särskilt synligt

De kommer att tala med äldre och nyare verk, och

är fysiskt lättplacerade kan bli en del av en framtida

genom den ständiga process av inlån och utlån som

säga något om den tid vi levde i år 2021, även när or

konstkollektion. I förlängningen handlar det om att

nästan alla konstsamlingar är föremål för.

det »corona« åter har blivit ett mexikanskt ölmärke.

da verk och små oömma skulpturer, även om det naturligtvis förekommer. I arbetet med Corona

text:

samlingen har vi varit öppna för många olika slags

Direktör Statens Konstråd.

Patrick Amsellem

Men innan det händer, låt oss lyssna till vad vin

utveckla förhållandet mellan verken och de sam

Den statliga konstsamlingen består i dag av mer

manhang där de så småningom möter en publik.

än 100 000 verk. De flesta av dem finns utplacerade

den i trädets krona viskar om. Över 500 konstverk

på statliga arbetsplatser runt om i landet – på uni

och 350 konstnärer – vad är det vi ser, vilka berät

versitet, tingsrätter och lokala skattekontor. Men

telser är det vi kan lyssna till? Coronasamlingen

den statliga konstsamlingen förgrenar sig även till

speglar inget statistiskt genomsnitt av den svenska

mindre publika platser, som häkten, fängelser och

konsten anno 2021. Men den skär genom vårt konst

stråds tillblivelse. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/doku

rättsmedicinska utredningsenheter. Varje år placeras

liv i många oväntade riktningar och på ett oanat

ment/proposition/kungl-majlis-proposition-nr-157_DY30157/html

drygt tusentalet verk ut, och lika många (minst) re

djup. Det första ord som slår mig är rikedom. Sedan

Genom den här publikationen, och med två ut ställningar under 2022, där ett urval av Corona samlingen visas på Havremagasinet i Boden och på Skissernas Museum i Lund, vill vi lyfta Statens konstråds kollektionsverksamhet och framför allt sätta fokus på betydelsen av konst som finns på

1. Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående beredande av vidgade arbetsuppgifter för svenska konstnärer, given Stockholms slott den 19 februari 1937. Propositionen låg till grund för Statens kon

PAT R I C K AM S EL L EM

. Förord

AN DE RS OLOFSSON

. Trädens ändlösa samtal 7

följer de andra: bredd, styrka, livskraft. Är det något

– de har helt enkelt inte låtit sig fångas upp av något

sig i motsatt riktning. Verken är ofta resultatet av ett

vi som har arbetat med Coronasamlingen är överens

existerande system för konstbevakning.

lågintensivt och utdraget arbete, av processer som

När vi har köpt in verk till Coronasamlingen har

om så är det just detta: landets konstliv sjuder av

varken går att accelerera eller korta ned via genvägar.

konstnärer, gallerister och konsthallsintendenter

det varit viktigt att så många som möjligt i vår organ

I många fall är ledstjärnan en genuin kärlek till

som vägrar att ge upp.

isation har deltagit i urvalsprocessen. Ju längre in i

arbetsmaterialet, oavsett vad det består av. Tid är också historia. När den äldste konstnären i

Det är ingen hemlighet att konsten i vårt land

processen färden gått, desto oftare har vi frågat oss:

domineras av de tre storstadsregionerna i allmän

Vad väntar oss på andra sidan? Nu har vi fått svaret:

Coronasamlingen ställde ut sina verk för första gån

het och Stockholm i synnerhet. Så ser det ut i de

en bukett av berättelser om vår tid och vårt land just

gen var det mer än tre decennier kvar till den yngsta

flesta länder där urbaniseringen har fått rumstera

nu. Ett grenverk som på närmare håll antar skepna

konstnären i samlingen föddes. Konstnärernas

mer eller mindre obehindrat. Men Statens konstråd

den av ett kalejdoskop.

födelsedatum spänner över 65 år, från 1930 fram till mitten av 1990-talet – i stort sett den period som

har alltid arbetat medvetet för att nå konstnärer i

Naturen – framför allt skogen – har alltid spelat en

hela landet, det uppdraget är till och med inskrivet i

konsthistorisk huvudroll i vårt land. Så även i Corona

såg den moderna svenska välfärdsstaten födas. Med

vårt regleringsbrev. I arbetet med att bygga Corona

samlingen. Träden inbjuder oss till att betrakta dem,

detta i åtanke är det kanske passande att Coronasam

samlingen har vi tagit statsmakternas ord och anda

ensamma, i grupp, nedfallna, mäktigt uppresta, risiga

lingen har tillkommit under ett år när den globala

som intäkt för att tänka nytt och flexibelt. En öppen

eller gröna. Men det är inte naturen som sådan som

krisen sköljde över oss i form av ett oansenligt virus

utlysning riktad till konstnärer i hela landet, och ett

tycks fånga konstnärernas öga. Det är i stället den ho

med dunkelt ursprung någonstans borta i Asien.

pärlband av digitala portfoliovisningar i samarbete

tade och utsatta naturen man söker sig till. Den natur

Se här: ett träd. En samling. Snart på en plats

med regionerna, har gjort att vi fått syn på konst

som vi gärna finner vila och återhämtning i, men som

närskap som i många fall har legat i skuggan av

vi på samma gång gör vårt bästa (eller sämsta) för att

storstädernas institutionaliserade konstscen. Våra

förpassa in i den botaniska glömskan. Många av konstverken i Coronasamlingen handlar

konstkonsulter har energiskt spanat och ryckt i alla

nära dig. text:

Anders Olofsson

Samordnare konstansökningar och inköp

sina nätverkståtar för att nå bortom de upptrampade

om glömska och minne även i ett annat avseende.

på Statens konstråd. Ansvarig för inköp av

stigarna.

Flera av de inköpta konstnärerna har en bakgrund

verk till Coronasamlingen.

Att omkring 30 procent av de inköpta konstnärerna

från andra länder, långt utanför våra gränser. På

har sina bopålar utanför Stockholm, Göteborg och

plats i Sverige väcks minnen och fragment av min

Malmö med omnejd kanske i sig inte låter så im

nen till liv. De smälter samman med erfarenheter

ponerande. Men att hälften av de konstnärer som

från den svenska kulturen, ger djup och perspektiv

har köpts in till Coronasamlingen aldrig tidigare har

på den egna identiteten, men också på oss andra.

köpts in, det väcker tankar. Är vi experter så dåliga

Ofta bearbetar konstnärerna sina teman med tekni

spanare? Jag tror inte det. Snarare säger det något

ker som kräver lång tid och eftertanke, från kol och

om hur mångskiftande och intrikat flätat Sveriges

blyerts till omsorgsfullt arkivarbete.

konstliv är. Ingen kan göra anspråk på att ha total

Tiden är i sig ett tema i Coronasamlingen. I en

överblick, att veta allt och se allt. Lyckligtvis bjuds

epok där djupa och starka upplevelser lätt ersätts av

vi fortfarande på överraskningar, och möter konst

ett maniskt flimmer och där en global pandemi gör

närskap som inte bara har flugit under vår radar

oss helt händelsestyrda, förefaller konstnärerna röra

A ND E R S O LO FSS O N

. Trädens ändlösa samtal 8

AN DE RS OLOFSSON

. Trädens ändlösa samtal 9

B E H J AT O M E R A B D U L L A TINGEN O CH TIDEN

Ett möte mellan konst och vetenskap var utgångspunkten när Behjat Omer Abdulla och några andra konstnärer började samarbeta med en grupp arkeologer från Göteborgs universitet, i projektet Can you dig it? Projektet tog avstamp i en utgrävning i Lödöse i

ko n st n ä r :

Gamlestaden i Göteborg, dit Behjat Omer Abdulla

född:

1976

kom för att observera och processa den information

titel:

Unidentified Objects i–iii (2015)

som arkeologerna presenterade.

teknik:

Behjat Omer Abdulla

Teckning

– Det var bokstavligen en ny stad som upptäcktes i området. Men det jag slogs av i arbetet var kopplin gen till den nyliga förstörelsen av Nimrud i Mosul, is ödeläggelse av arkeologiska platser. Att en av landets förmodligen viktigaste platser förstördes av politiska skäl fick mig att fundera över vad det egentligen be tyder – vad var det som hade hittats där, och vad är det som har hittats här? Det blev ett slags jämförelse mellan två olika typer av världsarv. När konstnärsgruppen besökte utgrävningen i Lödöse visade arkeologerna några föremål som de hade svårt att placera. – Jag blev väldigt intresserad av dessa föremål som var i princip obeskrivliga. Den koppling som vi har till ting varar vanligtvis en viss tid, under ett specifikt tidsförlopp i våra liv. Objekt går från viktiga till allt mindre viktiga, till den grad att de till slut försvin ner i betydelse. Funderingarna landade till slut i ett beslut att göra triptyken Unidentified objects, vars titel ställer frågor snarare än ger tydliga svar. BE H JAT OME R ABDUL L A

. Unidentified Objects I–III

CHRISTIAN ANDERSSON E T T U P P S LAG SVER K AV MI N N EN

I Cache nr 13, 14, 15 rör sig två skeden i olika hastigheter och riktningar. Christian Andersson använder sig av intuition när han låter en kombination av bilder skapa nya spänningsfält. Inom datorvärlden är cache en komponent som

sammanfogande av ett par minimala skärvor av all

lagrar data för framtida förfrågningar. Lite som

vår gemensamma information, som bildar vår

en omedelbar utgrävning, som arkiverar nuet och

historia och samtid.

kommunicerar alternativa framtider. ko n st n ä r :

Idén till Cache nr 13, 14, 15 föddes ur en vilja att

Christian Andersson

skapa ett slags uppslagsverk som pusslar ihop en

född:

1973

ström av minnen. Christian Andersson låter två eller

titel:

Cache nr 13, 14, 15 (2018)

fler bilder skapa ett nytt spänningsfält. I verket har

teknik:

Skulptur

han fört samman två animationer, eller skeden, som rör sig i olika hastigheter och riktningar. – Bakgrunden visar ett fotografi av en kärnexplo sion fotograferad med en höghastighetskamera. Framför denna bild sitter ett upphittat vykort med ett stycke bärnsten som innehåller ett par kopu lerande flugor, tillsammans inkapslade under miljontals år. Andersson har en stor samling bilder och doku ment i sin ateljé. Då och då sätter han sig för att leta kopplingar och gnistor bilder emellan. Vissa av dessa möten blir till ytterligare en del i serien Cache. – Till skillnad från ett klassiskt collage sitter bild erna inte ihop, de är alltid separerade av en två centimeter tjock plexiglasskiva. Deras förhållande till varandra är därigenom alltid animerat, eftersom bilden de skapar ändrar sig beroende på ur vilken vinkel den betraktas. Cache är en individs personliga C H R I ST I A N A N D ER S S O N

. Cache nr 13, 14, 15 13

ANDREAS R ANDERSSON

text:

ko n st n ä r :

David Väyrynen

Poet, kommunpolitiker och diversearbetare. I A A R E AVA A R A H ADE VI ETT R AJ N EESHPU R AM

född:

1982

titel:

När Jordens Rening Uteblev (2021)

teknik:

David Väyrynen skriver om Andreas R Anderssons verk »När Jordens Rening Uteblev«.

Andreas R Andersson

Skulptur

Sammansatta till en skulptur och behandlade med

Under ett par veckor på 1930-talet väntade ett hundratal anhängare av Korpelarörelsen på den ark

salt, sprejfärg och gruvdamm kan de nästan uråldri

som man hade lovat skulle skjutsa 664 av de rätt

ga maskindelarna ändå föra tankarna till betydligt

rogna från nordligaste Sverige, Norge och Finland

mer avancerad teknologi. Kanske så pass avancerad

till det jordiska paradiset i Palestina. I likhet med

att den gått överstyr och maskinen lämnats på

säkert hundratusentals längtande före dem, väntade

platsen, av rädsla för det som i förlängningen också

de naturligtvis förgäves. Men, som hemmahörande

skulle komma: att människan slutligen förlorade

i Norrbottens inland – och därför vana vid att aldrig

kontrollen över exploateringen. Somliga skulle säga:

någonsin kunna förvänta sig att få något till skänks

den yttersta konsekvensen av att allting alltid och

någonstans ifrån – försökte de kanske sig på att bygga

överallt ska förenklas och effektiviseras så till den

den själv, den där arken. För med lite fantasi liknar

grad att inget alls till slut blir kvar att göra för männi

Andreas R Anderssons skulptur När Jordens Rening

skan. Och vad ska hon göra då, om inte vifta på Gud?

Uteblev en flygfarkost. Stigande mot himmelen tycks

Om det nu finns en värld kvar att vifta i. När Jordens Rening Uteblev ser ut att ha förstörts

den, när den hänger från taket i utställningslokalen.

av väder och vind, men kanske också av mänsklig

En annan betraktare ser säkert något annat i den. Till exempel att den påminner om ett multigym,

hand – fast motvilligt och därför också ganska halv

ett sådant man kan använda för att träna både ben,

hjärtat. Som att den lämnats där för att minna om

bröst och balans. Fast motsvarande då för skogs- och

skammen. Att man har dansat och svurit och väntat

jordbruk, i hopp om att kunna effektivisera det slit

på arken, alldeles i onödan också. Som en varning

samma arbetet – en universalmaskin som på en och

till andra, se där: det blir bara elände när man börjar

samma gång kunde tröska, faga, kupa, välta och allt

längta efter annat än att sitta på en trampkvarn och

vad det nu kan tänkas heta. För i verkligheten består

göra nytta! Ändå är det alltid så att en varning också

skulpturen av kvarlämnade delar från just skogs- och

rymmer en uppmaning, i det här fallet möjligen ett

jordbruksmaskiner: artefakter från en tid då männi

förslag om ett mellanläge. För visst måste männi

skan levde i bättre samklang med naturen. Det rör

skan få spåra ur ibland. Åtminstone ett par gånger

sig inte om mer än drygt ett halvt sekel sedan, och

varje århundrade. Vi fick göra det i Friedrichshof

således ljuder inte heller samklangen särskilt myck

såväl som i Rajneeshpuram, så varför inte också i

et vackrare. Men det var åtminstone före artificiell

Aareavaara? I slutändan är det kanske vanvettet som

intelligens och just in time-leveranser. En tid då

blir det som räddar klimatet.

marken emellanåt fick vila. A ND R E AS R A ND E RS S O N

. När Jordens Rening Uteblev

AN DRE AS R AN DE RSSON

. När Jordens Rening Uteblev

S H I VA A N O U S H I R VA N I

i ordet yaaddaasht, som titeln refererar till, vänder

livet som lever parallellt, varken som minne eller

och vrider på innebörden av minne och längtan och

som fantasi, utan med exakt samma skärpedjup som

A N T ECK N I N G OM ETT TVI LLI N G LI V

det landskap som sträcker ut sig utan att sträcka ut

ens faktiska liv. Den människa som har vuxit upp i

Khashayar Naderehvandi skriver om Shiva Anoushirvanis verk »Yaad-dasht – Där minnets landskap tar vid Nr. 1 och Nr. 2«.

sig – landskapet som är vidsträckt och samtidigt en

exil är för alltid splittrad i två – en som blev avskuren

enda punkt, utan vare sig toppar eller dalar.

från sitt ursprungssammanhang och en som inte blev det. Man kan inte minnas något om den andra

Yaaddaasht. Som substantiv betraktat betyder det anteckning: något man skriver på en liten lapp för

personens liv, men man kan lära sig något om den.

att komma ihåg det innan lappen slängs. Inget an

Verkets titel, som en del av landskapet med det långa

märkningsvärt alls. Men ordet är konstruerat av yaad

skärpedjupet, aktualiserar allt detta, påminner om

och daasht. Beroende på hjälpverbet som används

det, som en anteckning. En yaaddaasht.

betyder »yaad« antingen att minnas eller lära sig. Att »ta« yaad är att lära sig något. Att yaad »kommer«

text:

betyder att minnas något. Skillnaden mellan att »ta«

Författare och doktor i konstnärlig gestaltning.

Khashayar Naderehvandi

yaad eller att yaad »kommer« är också skillnaden mellan vilken del som är aktiv och vilken del som är

ko n st n ä r :

passiv. Att ta yaad är att aktivt lära sig något, men att

född:

1979

minnas är något som drabbar en – där är det »yaad«

titel:

Yaad-dasht – Där minnets landskap

som är aktivt, som kommer.

tar vid Nr. 2 (2018)

Men mer än så: persiska är inte ett språk som ar

teknik:

Shiva Anoushirvani

Fotografi

betar med tempus, utan med aspekt. Att något har hänt eller ska hända, att något har varit, hade kunnat vara annorlunda, avslutades eller lämnades oavslu tat, att något kanske kommer eller definitivt kom mer eller aldrig kan komma, är alltid en fråga om varifrån det betraktas, rent språkligt. Det är för att hela händelseförloppet syns som man kan sluta sig Detta tillstånd hos fotografierna spiller över på den

Det är den mycket långa slutartiden som omedel

till att något är avslutat och har hänt i det förflutna.

bart står ut i Shiva Anoushirvanis verk Yaad-dasht

text som står skriven på bilderna. När betraktaren

Omvänt: det är för att man inte kan se slutet av en

– Där minnets landskap tar vid Nr. 1 och Nr. 2. Konse

tar in hela landskapet på samma villkor, med sam

händelse som man kan sluta sig till att det ännu inte

kvensen blir ett otroligt långt skärpedjup, som sätter

ma djup och därför i samma ögonblick, tycks inte

helt och hållet har hänt.

landskapets alla delar av verket i samma relation till

texten vara av annan art än själva landskapet. Också

betraktaren. Ingen del av landskapet syns på bekost

texten är så att säga skriven på samma lager. De

skärpedjupet och meningarna som rör minne och

nad av en annan del av landskapet – det finns inget

korta meningarna rör minne och längtan och dess

längtan?

djup, bara yta. Eller omvänt: det finns ingen yta,

återverkningar i nuet. Men det är med hjälp av titeln

bara djup.

som orden sätts i rörelse och i arbete. Komplexiteten SHI VA A NO U S H I RVA NI

. Yaad-dasht – Där minnets landskap tar vid Nr. 1 och Nr. 2 16

Vad innebär detta? Vad säger det om landskapet,

Till exilens vedermödor hör det tvillingliv som all tid följer med en som ett potentiellt liv: det »andra« SH IVA AN OUSH IRVAN I

. Yaad-dasht – Där minnets landskap tar vid Nr. 1 och Nr. 2 17

I D U N B A LT Z E R S E N SE M I G, LÄMN A MI G I F R ED

tittar på varandra – kanske främst hur unga ser på

text:

varandra, vilket ofta sker genom sociala medier –

Författare, kulturjournalist och kritiker.

och vad som händer när vi hela tiden ser på oss själva ko n st n ä r :

genom andras ögon.

Den unga kvinnan är karvad ur ett stort trästycke och tryckt på högblank satäng. Hon är del av en grupp, men är de del av varandras liv? Idun Baltzersen har fångat den kaxiga tonårstjejen som kanske vill bli lämnad ifred, men som också obetingat söker bekräftelse.

Ida Therén

Idun Baltzersen

– Jag ville också undersöka min personliga upplev

född:

1987

else av att växa upp som tjej med internet. Jag tror att

titel:

Ansikte (2018)

man behöver pausa från andras blickar ibland.

teknik:

Grafik

Hon konstaterar att man både kan söka uppmärk samheten och inte vilja ha den, samtidigt. – Bekräftelse känns ju bra i stunden. Men sedan vill man bara ha mer. Och om man jämför sig med

Idun Baltzersen är ursprungligen från Trondheim

– Jag gillar träsnitt eftersom det är tekniken som bestämmer ganska mycket hur det ser ut. Jag har

i Norge, men bestämde sig för att stanna kvar i

tecknat och målat en hel del i mina dagar, men med

Stockholm efter att hon avslutat sina konststudier.

träsnitt behöver jag inte ha samma fruktan för det

Träsnitt har hon arbetat med sedan hon gick ut Konst

vita pappret. Jag måste inte hitta på allting. Det kan

fack 2012. Tidigare har hon tecknat mycket, men när

växa fram.

hon ville gå upp i format föll det sig naturligt att

Det finns ett element av slump och oförutsägbarhet

het, eller någon som är lite bättre.

söka sig till nya tekniker. Det började med att hon

i arbetet med träsnitt, som Idun Baltzersen dras till.

hittade plywoodbitar i trähörnan på konstskolan,

Som att ett tekniskt dåligt avtryck ändå kan bli väldigt

och snart upptäckte hon att det var mer naturligt att

intressant. Verket Ansikte är en del av en serie där hon

karva i dem än att använda dem att teckna på. Idun

har tryckt sina träsnitt på högblanka satängtyger.

Baltzersen trycker allt för hand på textil – något hon uppskattar då det har lite skulpturala kvaliteter, samt

– Jag hade gjort en serie med unga kvinnor som tittar på bort från betraktaren. Det är väldigt monu

att det finns i en variation av material. Främst ar

mentala bilder. Det finns en kontrast mellan det av

betar hon med tunna bomullstyger, som lakan. Hon

visande i den bortvända gesten och att de är så stora.

klipper i tyget och syr ihop flera olika motiv. De unga kvinnor som utgör serien som Ansikte är

Kvinnorna i serien har väldigt mycket fokus på hår

en del av, befinner sig alla i samma universum, men

och frisyrer, vilket passar bra i träsnitt.

de umgås inte. Det finns en social struktur.

Idén kom från Idun Baltzersens intresse för hur

– Jag flyttar runt de här figurerna när jag sitter och

kvinnor porträtteras i konst och kultur, på ett sätt

syr på golvet för att se var spänningen uppstår. Det

som ofta är inbjudande.

blir nästan som ett slags rollspel, där de olika figur

– Jag försökte fånga den unga, kaxiga tonårs

erna relaterar till varandra.

tjejen som vill vara ifred. Hon är kanske upptagen

Ett annat ämne som Idun Baltzersen ville under

med något, eller inte intresserad av att bli betraktad just nu.

andra är det alltid någon som får mer uppmärksam

söka i Ansikte och den tillhörande serien var hur vi I D U N BALTZER S EN

. Ansikte

IDUN BALT Z E RSE N

. Ansikte

EMM BERRING

text:

Det är talande att hens titlar genom åren omfattat ord som svämma, nästla och glipa, men också slam,

Carolina Söderholm

Konstvetare, kulturjournalist och kritiker.

N AT U R EN S SK EEN DE

skred och sved. Många av dem beskriver ett skeende,

Carolina Söderholm skriver om Emm Berrings verk »Jäms«.

tillstånd eller en handling, inte sällan en rörelse bort

ko n st n ä r :

Emm Berring

om kontroll. En liknande laddning eller anspänning

född:

1983

Björkens ljusa stammar svankar när de sträcker sig

vid staffliet avbrutits. Varför annars all denna vithet

finns i Jäms. Bakom björkarnas böjliga lemmar lockar

titel:

Jäms (2021)

över duken. Bortom deras slanka silhuetter breder

som björkarna hotar att smälta samman med? Som

grönskan, medan bildrummets vita intet öppnar sig

teknik:

landskapet ut sig. Växtligheten går i grönskans alla

vanligt i Berrings måleri upphävs logikens och na

som ett löfte, eller en möjlighet.

toner, från smaragd och skogsgrönt till svalt turkos

turens lagar.

Måleri

Det är förstås ingen slump att konstnären fram

och lime. Mot den mjölkvita himlen avtecknar sig en både välkänd och främmande vy. I fjärran skymtar

kallar illusionen av en lustgård för att i samma

konturer av cypresser, popplar eller enar, om det nu

stund sabotera dess trovärdighet. Oavsett vilken

vore möjligt att fastslå deras art. Är det näckrosor,

naturscen som utspelas i Berrings bilder har själva

groddblad eller björnmossa som täcker marken? Ett

måleriet en förmåga att tränga sig på. Färgen som

står klart: vegetationens täta mjukhet lär dämpa

sådan pockar på uppmärksamhet – silkig och sträv,

varje fall och ljud.

ogenomtränglig eller genomlyst. I lika hög grad som

Jäms kallar Emm Berring sin målning. Titeln är

den tillhandahåller ett motiv utgör den motivet i sig.

tydlig och ändå retsamt oprecis. Vanligen används

En typisk Berringmålning erbjuder på så vis dubbla

ordet för att beskriva en lägesposition som ound

skäl att frossa i den sensualism som ges. Där är ge

vikligen rymmer en relation: något befinner sig i

staltningen av mossa, stam, rot och krona med doft

höjd med eller längs något annat. Är det björkarna

av äng, tjärn eller urskog. Men också njutningen i

som står jäms med varandra, eller bildens värld som

färgens kolorit och topografi, där nyanser och kon

existerar jäms med betraktarens egen? Med ett kort

traster smeksamt möts eller tar spjärn. Lägg därtill

ord aktiverar Berring en kroppslig medvetenhet, och

det inslag av dröm och hallucination, skuggrike eller

sätter relationer och positioner i gungning.

underland som Berring har en förmåga att sömlöst smyga in i sitt måleri.

Det är lätt att låta sig förföras av idyllen, som om

Född 1983 hör Emm Berring, tillsammans med

allt handlade om en fridlyst pastoral. Märk väl, medan Malmökonstnären med ena penseldraget

konsthögskolekamrater som Maiken Stene och

fulländar barkens strimmor, löser hen upp dem med

Daniel Peder Askeland, till en yngre generation som

nästa drag. Medan blicken vandrar in i skönheten

har tagit sitt eget grepp om natur- och landskaps

hindras den från att ge sig hän. Den saftiga tyngden

måleriet. Likväl är det möjligt att se hens måleri i

hos trädens lövverk ställs mot frånvaron av grönska

relation till sinnligheten hos en mästare som danske

på andra håll. Stora partier av kompositionen tycks

Per Kirkeby. Fast snarare än att omvandla landskapet

gapa tomma, som om de ännu inte fyllts med inne

till mäktig abstraktion gör Berring det intimt och

håll. Det är frestande att föreställa sig att arbetet

oförutsägbart.

E M M BER R I N G

. Jäms

E MM BE RRIN G

. Jäms

KO NST E N M ÖTER BETR AK TAR EN

Johan Borgstam, Sveriges ambassadör i Grekland, om konsten på ambassaden.

TOM BOGAARD ATT VA RA I B LICKEN

Tom Bogaards Land of Darkness är en lek med mörker och ljus, inspirerad av en skamfull och mycket mörk del av västerländsk kolonialhistoria. Men det är också en inbjudan till nära betraktelse. Joseph Conrads Heart of Darkness, på svenska

färgskiftningar och strukturer, samtidigt som du

Mörkrets hjärta, är en roman som handlar om Kongo

blir mindre medveten om dig själv och i stället

under kung Leopold ii:s hänsynslösa regim. Det är

bara är blicken.

från bokens titel som Tom Bogaard har tagit sin egen verkstitel, men målningen är långt ifrån så mörk som

ko n st n ä r :

livet i kolonialtidens Kongo.

född:

1965

titel:

Land of Darkness (2019)

– Grottorna är däremot mörka i sig själva. Jag har lekt med tankar kring mörker och ljus, det man ser när

teknik:

Tom Bogaard

Måleri

man sätter på ljuset i mörkret. När man frångår den fyrkantiga ramen blir det som att verket blir mycket större. Det aktiverar hela väggen. Land of Darkness började med ett fotocollage i da torn, hoppusslat av bilder på olika grottor. Collaget projicerade han på mdf-skiva, som han sedan sågade i bitar med sticksåg. På mdf-skivorna spände han rå linneduk, som en möbelsnickare som spänner tyget runt möbeln. Därefter målade han på duken med en teknik som relaterar till traditionellt, klassiskt måleri. – Jag har länge legat på en hög färgnivå med ganska upptrissade färger, som jag tycker är in tressanta. Med den här målningen har jag också gått upp i storlek i förhoppningen om att komma åt en känsla av omslutenhet, som när du tittar på nära håll på en sten på en strand. Jag vill komma åt känslan av att se en hel värld i det där lilla, med alla TOM BOGAARD

. Land of Darkness

ANNA BRAG N ÄRVAR A OCH SE

Anna Brags konstnärskap har utvecklat sig mot det visuella, där grunden är att betrakta på djupet och avbilda ur flera olika perspektiv. Ett utforskande av detaljer, tid och rumslighet. – Anna är mitt namn, men det också ett prefix som

Hotter than July 2018 är en del av ett större projekt

Tidigare har Anna Brag arbetat mycket med kon

som Anna Brag kallar Annatopia. I centrum står

ger mig möjlighet att annektera och leka med olika

ceptuell konst med fokus på idén. Men med åren har

hennes hus i Malmö, Studio Annatopia. Där bor hon

begrepp.

hennes skapande blivit alltmer visuellt.

I sitt arbete har hon också skapat sina egna Anna

med sin dotter, systerdotter, fem hönor, en hund

– Jag vill inte behöva förklara så mycket. Jag

och hästen runt knuten, och har en trädgård där hon

topiska principer, en parafras på Foucaults idéer om

litar på att betraktaren tar till sig verket utifrån sina

strävar efter självförsörjning. Det är också där hon

heterotopisk rumslighet.

egna referenser och erfarenheter, och att jag för

– Hur ser mina rumsliga principer ut? Jag försöker

har sin ateljé. – Jag vill skapa ett sammanhang där konsten är en

benämna och undersöka dem visuellt. Många av Brags målningar handlar om att gå in i

del av livet. Jag vill ha den runt mig.

hoppningsvis kan tillföra en ny infallsvinkel, ett nytt perspektiv, eller en visuell upplevelse. Jag är väldigt intresserad av själva tittandet. Och det är ju det jag

Hotter than July 2018 är gjord med akryl och tusch

ett rum och se hela rummet samtidigt ur olika pers

ägnar mig åt när jag själv tecknar och målar. Att vara

penna på en duk i storleken 190 × 120 centimeter. Det

pektiv. Det är något som kubisterna och exempelvis

närvarande och att se.

är ett format som Anna Brag gärna arbetar i, av este

Duchamp också brukade göra. Tanken är att det ska

tiska och även rent praktiska skäl – det går in både

finnas flera referenser av »samtidighet«. – Om man befinner sig i ett rum och tittar sig

i ateljén och bilen. Projektet Annatopia handlar om

omkring ser man ju inte en enda vy, utan tar in

rummen som man befinner sig i. – Ofta är motivet från mitt hem eller andra platser

hela rummet. I Hotter than July 2018 finns också flera lager av

där jag befinner mig.

tid: minnesbilder som finns kvar av platsen. Hon

Hon har tecknat interiörer sedan mitten av

Hon tillägger att man sällan behöver resa särskilt långt bort för att upptäcka spännande saker. Man har det väldigt ofta nära sig, det gäller bara att lägga märke till det. – Hur många har tittat väldigt noga på sin värme växlare och sett hur skruvar och rör är hopskruv ande? Det är väldigt fascinerande.

1990-talet. Det började med en känsla av att vara

skapade verket den ovanligt varma sommaren 2018.

vilsen i världen och söka svar på frågan: »Var är jag?«.

Ett lager av bilden är en gammal fjärrvärmeväxlare

text:

I dag har det fortsatt som ett utforskande av detaljer,

från 1976, som sedan togs bort och lämnade ett hål

Författare, kulturjournalist och kritiker.

tid och rumslighet.

i väggen. Då tecknade hon det. Därefter sattes det

Ida Therén

Alla serierna som har skapats under det långvari

dit en ny värmeväxlare, som hon också avbildade.

ko n st n ä r :

ga projektet har titlar som är variationer på hennes

På bilden kan man se alla dessa tre lager av tid och

född:

1965

namn, som Annagram, Annachroni, Annadvent

minnet av värmeväxlaren, som existerade vid olika

titel:

Hotter than July 2018 (2018)

– eller den senaste utställningen: Annamorfos.

tidpunkter i samma rum och temperatur.

teknik:

A NNA B R AG

. Hotter than July 2018 26

Anna Brag

Måleri AN N A BRAG

. Hotter than July 2018 27

ONOFRIO CHILLEMI SE BA KÅT, VÄN D F R AMÅT

Utan titel ingår i en serie konstverk som samspelar genom återkommande geometriska former, organiska linjer och återvunna material. De ger liv åt vad som kan beskrivas som abstrakta, arkitektoniska strukturer. Under de senaste tio åren har Onofrio Chillemi

en metafor för förmågan att förändra och anpassa,

skapat en serie verk som han kallar Indefinite

att se in i det förflutna med huvudet vänt mot fram

Architecture. Verket Utan titel var mittpunkten av

tiden.

utställningen med det utvecklade namnet Indefinite Architecture: Assimilate – Change, Chaos & Grace, på

ko n st n ä r :

Hammarkullen Konsthall.

född:

1974

titel:

Utan titel (2020)

Serien innehåller allt ifrån väggmålningar och rit ningar till objekt och installationer. Ibland är verken

teknik:

Onofrio Chillemi

Skulptur

kaotiska, andra gånger återhållna och delikata, men kompositionerna kommer alltid från en lekfull un dersökning där konstnären inte letar efter svar. Ge nom att utmana våra intryck vill han i stället väcka frågor med sin konst. – Till utställningen ville jag skapa verk genom att återanvända material och biprodukter som jag har samlat från soptunnor och återvinningsstationer. Textur, form, färg – allt spelar roll i den kreativa processen. Utan att försöka dölja materialens natur och utan att påverka för mycket låter jag defekterna avgöra riktningen. När materialen och biprodukterna väl är samman satta i det färdiga verket antar de en ny identitet. – Kolliderande element föder ibland anomalier, friktion och harmoni. Jag brukar se på arbetet som O NO F R I O C HI L L EM I

. Utan titel 29

SAMIRA ENGLUND

J E S S I C A FA I S S

D E N T U NN A BLÅ HAN DSK EN

D ET BA NA LA , B ETY D ELS EFUL LA

Pandemin har fört den handskbeklädda handen närmare oss.

Jessica Faiss videoverk The Light är tänkt att fungera som en

För Samira Englund blir den tunna, blå plasthandsken nästan som

ljuspunkt och en motpol till det mörker som pandemin förde med

en förklädnad: en symbol för en mänsklighet som försöker skapa

sig. Ljuset strömmar ned i en långsam rörelse, utan början och

kontroll och ordning.

utan slut.

Man ser också ofta just den här blålila handsken

– Jag ser programmet som ett verktyg, och det

när det är nyheter om brott eller rapporter från en

slutar generellt med att jag skalar bort väldigt myck

brottsplats – kriminaltekniker som undersöker med

et. Jag tar bort en del onödiga detaljer och försöker

sina vita dräkter och blålila handskar. Jag tänker på

balansera på en tunn linje för att behålla en viss strin

händer, den mänskliga handen, som något väldigt

gens men ändå skapa ett flöde. Ibland återanvänder

personligt, känsligt, karaktäristiskt. När man klär sig

jag material som jag redan har redigerat till en video

i den här tunna, tunna handsken är det nästan som

och gör ett nytt verk av det. Hon värdesätter balansgången mellan det banala,

en förklädnad – mänskligheten som orienterar sig i

det intetsägande och det fina i det banala.

tillvaron, som kämpar för att skapa någon sorts kon

– Jag vill få fram det som är banalt men ladda det

troll eller ett sammanhang. Samira Englunds verk Ström 3 har formen av en

med betydelse. Det svåra är att inte låta det tippa

cirkel, en så kallad tondo, som hon har valt för att

över i en vacker bild utan innehåll. Med The Light

den skapar fokus och en intim känsla.

hoppas jag ge betraktaren en möjlighet att stanna upp ett slag. Om tiden är rätt kanske verket kan ge

– Jag hoppas att de som kommer att ha verket i sin vardag inte tröttnar på det, utan att det kan ge dem

– Rök är en rörelse som man känner igen, men som

några verktyg för att komma nära något existentiellt

nya tankar. Kanske kan de se någonting i det en dag

på något sätt hela tiden är ny. Man får en känsla av

och ge oss en stund av återhämtning.

som de inte såg dagen innan.

att det pågår i all evighet.

handen som håller i ett provrör, handen som håller

ko n st n ä r :

måleri. När hon fokuserar på rörlig bild har hon all

född:

1973

i en spruta. Alltid handskbeklädd, eftersom som det

född:

1977

tid kameran i beredskap. Ibland ser hon någonting

titel:

The Light (2020)

är inom vården det sker och de känsliga händerna

titel:

Ström 3 (2021)

som hon måste filma, och samlar därmed på sig

teknik:

måste skyddas.

teknik:

Handen i handsken. Det är en bild som de senaste

Jessica Faiss arbetar både med rörlig bild och med

två åren har synts nästan dagligen i nyheterna: Samira Englund

Måleri

ko n st n ä r :

Jessica Faiss

Video

stora mängder filmat material. Hon redigerar sedan materialet och använder redigeringsprogrammet

– Jag har målat handskbeklädda händer förut, men

som en pensel.

motivet har återaktualiserats nu under pandemin. SA M I R A EN G LUN D

. Ström 3

J E SSICA FAISS

. The Light

AYA N FA R A H T I D E N , T YG ET OCH RÖR ELSEN

För att se världen med Ayan Farahs ögon måste man växla ned tempot en aning och läsa av landskapet omkring på en annan våglängd. Då öppnar sig nya perspektiv och dimensioner. Tid och plats har i alla tider varit de fästen på vilka

Men jag är inte dogmatisk på den punkten. Jag

människor har hängt upp sina liv. I dag hetsar vi runt

blandar gärna flera hundra år gamla material med

som om tiden var något vi kunde undfly, och flackar

material som är industriellt framställda. Framför allt

mellan platser när och fjärran utan att reflektera över

reser jag väldigt mycket för att hitta just de som jag

var vi befinner oss och varför. Den ständiga, hektiska

vill använda. Materialbeskrivningarna som hör till hennes verk

rörelsen har slagit den långsamma, eftertänksamma

utvecklar sig till små poetiska broderier: linne, lera

förflyttningen ur brädet.

från Döda Havet, marockanskt johannesbröd, lera

Ayan Farah arbetar i en annan ände av tillvaron. Hon har visserligen redan hunnit med att röra

från Island, hemodlad ringblomma och indigo och salt

på sig en del i livet. Född av somaliska föräldrar i

från Assalsjön i Djibouti. – De pigment jag använder har ofta en gammal

Förenade Arabemiraten kom hon som åttaåring till Sverige, men flyttade som 19-åring till London för

historia, men jag tillverkar också mina egna pigment.

att utbilda sig.

Den globala uppvärmningen har skapat möjligheter

– Jag började studera till modedesigner, men efter

att odla pigment på nordliga breddgrader. Många av

det har inget att göra med något teoretiskt koncept

– Jag får ofta höra att mina verk är vackra. Men

ett tag gick jag över till konst. Jag har alltid målat,

de här pigmenten finns inte heller längre tillgängli

min arbetsprocess drivs inte av estetiska hänsyn.

som kan beskrivas i text. Min önskan är att man ska

och intresset för tyger hade jag med mig hemifrån, så

ga på marknaden, eftersom industrialiseringen har

Det rör sig om ett sökande, ett tillstånd som ständigt

närma sig mina verk som de är, att våga möta dem på

att kombinera de två uttrycken kändes inte konstigt.

gjort det olönsamt att tillverka dem.

förändras. Platserna som jag besökt och platsen där

samma sätt som jag möter dem.

Hennes arbetsprocess kräver tid och tålamod.

Ayan Farahs föräldrar samlade på tyger. I Somalia

jag befinner mig blir en del av verket. text:

är det tradition att utbyta tyger när man besöker

Ändå är inte resultatet givet, eftersom reaktionen

varandra, en tradition som finns kvar men som i

som uppstår när pigment, lera, salt och vatten möter

punkt för ett nytt verk. Infärgade tyger utsätts för

Samordnare konstansökningar

många länder i tredje världen påverkats av kolonial

tyget inte helt går att förutse. Ofta har heller inte

olika typer av ljus under olika lång tid. Dagarna går,

och inköp på Statens konstråd.

ism och industrialisering. För den som letar går det

processen ett slut. När hon bytt ateljé har hon kun

en månförmörkelse kan bli del av verket i form av en

dock fortfarande att hitta tyger och pigment som

nat märka att flytten påverkar hur de nya verken

mörk tygbit med ett underligt streck.

gör att schaktet som sträcker sig bråddjupt ned i det

kommer att se ut. Ljuset, temperaturen och luft

– Många av tygerna har skavanker, eftersom de är

förflutna öppnar sig.

fuktigheten blir till kreativa men smått odisciplin erade assistenter.

– Den historiska dimensionen är viktig för mig. AYA N FA R A H

. The shape of a partially eclipsed moon 32

Material som blivit över från ett verk blir utgångs

Anders Olofsson

ko n st n ä r :

Ayan Farah

född:

1978

gamla och använda eller kan ha förvarats nedgrävda

titel:

The shape of a partially eclipsed moon (2019)

under jorden. Jag vill att processen ska synas, men

teknik:

AYAN FARAH

Textil

. The shape of a partially eclipsed moon 33

A L E X A N D E R G U S TA F -T H O M P S O N GL IMRA NDE JO RD

Genom att rikta ljus genom mineralet glimmer ned på ljuskänsligt papper i ett mörkrum, har Alexander Gustaf-Thompson skapat kameralösa fotografier med avtryck inifrån en uråldrig jordskorpa. Mineralet glimmer påminner om fotografiska nega

ko n st n ä r :

tiv till utseendet: tunt och genomskinligt. Alexander

född:

1985

Gustaf-Thompson hittade glimret insprängt i berget

titel:

Glimmer (2020)

i södra Göteborg, och har genom Institutionen för

teknik:

Alexander Gustaf-Thompson

Fotografi

geovetenskaper vid Göteborgs universitet fått det uppskattat till 1 029 miljoner år gammalt. Bilder na blir på så sätt fotografiska avtryck inifrån den uråldriga jordskorpan. – Jag hittade glimret av en slump i ett nedlagt stenbrott i Högsbo i Göteborg. När jag insåg att de på minde mig om filmnegativ fick jag idén att skina ljus genom skärvorna för att se dess inre struktur. Gustaf-Thompson har använt glimret för att göra fotografiska printar på samma sätt som man gör färgbilder av negativ i ett mörkrum. Ljus lyser ned genom glimret på ett ljuskänsligt papper, som sedan framkallas och fixerar en bild. I vanliga fall handlar det om en bild fångad av en kamera, men i det här fallet är negativet skapat av jordskorpan. – För mig är perspektivförskjutningen i bilderna intressant. Vad är det vi ser? På vilken skala befin ner vi oss? Vissa ser yttre rymden, andra nanobilder inifrån kroppen. Jag gillar att bilderna i sig inte går att placera, och att vi därigenom tvingas skapa tolk ningar och associationer.

AL E XAN DE R GUSTAF-T H OMP SON

. Glimmer

SILJE FIGENSCHOU THORESEN

händer det att verken fortsätter att förändras långt efter det att hon trott dem vara färdiga.

VA D VI LL PI N N EN ?

– Jag litar till att materialet någonstans är klokare än jag själv.

I Silje Figenschou Thoresens verk speglas ett djupt intresse för detaljer, och för hur detaljerna förskjuter helheten när man arrangerar om dem på ett annat sätt. Hennes arbetsprocess är långsam och förlitar sig till stor del på materialens egen klokhet.

text:

Anders Olofsson

Samordnare konstansökningar och inköp på Statens konstråd. ko n st n ä r :

Silje Figenschou Thoresen

född:

1978 Från serien Om fund øst for

Valben, frigolit, rispapper, björkbark, armeringsjärn,

faktisk eller fiktiv förhistoria, utan låter föremålen

titel:

patentband, slangklämma, buntband, tyg och en och

stråla samman i en ny gemenskap som bringar

elven vides intet (2020)

annan helt vanlig pinne – materialbeskrivningen

förändringarna vidare, närmast i det oändliga.

teknik:

för Silje Figenschou Thoresens verk har ett slags fy

– Jag har en djup relation till min samiska kultur

siskpoetisk klang över sig. Det är som om man med

tradition. I den samiska kulturen har man alltid gjort

korta ord skulle försöka beskriva hur en gammal vän

sina egna saker, beroende på vad man har velat an

ser ut, en person man tycker sig känna men vars ut

vända dem till. Att plocka saker ur sin gamla kontext

seende man egentligen aldrig har funderat särskilt

och använda dem i ett nytt sammanhang är något

mycket över.

helt naturligt, inget politiskt statement, säger hon. Hon är medveten om att hon i de fall då hon

Hennes arbetsmaterial finns överallt: i naturen, i hemmet, på arbetsplatsen – överallt där vi brukar

använder naturmaterial lätt kan råka ut för att om

föremål och material som vi sedan kastar bort. De

världen skriver in henne i vad man uppfattar som

objekt som hon plockar samman i nya konstella

en »samisk tradition«. – Jag tycker inte att det bara är organiska former

tioner bär ofta spår av naturens krafter eller mänsklig påverkan. Och vart och ett av dem bär på den tysta

tagna ur naturen som är vackra och viktiga. Även

frågan: Vad vill du att jag ska göra?

industriellt tillverkade material och föremål är be

– Vad har man, och vad kan man, det är frågan. Jag

tydelsefulla, och värda att få ett nytt liv.

tänker så här: Vad vill pinnen? Och så förändrar jag

Hennes arbetsprocess är långsam och bygger på

inte materialen – jag låter dem bestämma formen

att låta olika objekt och material »ligga till sig«. Hela

i stället för att påtvinga dem en form utifrån, säger

tiden flyttar hon om dem, prövar dem i nya kom

Silje Figenschou Thoresen.

binationer, låter dem hitta en relation till nyfunna

Till det yttre kan hennes skapande påminna om

föremål. Utmaningen är att se vad de klarar av att

en form av konstnärlig arkeologi, men i själva verket

bära på egen hand, hon vill undvika att styra för

handlar det om motsatsen. Hon vill inte avtäcka en

mycket hur det slutliga resultatet ska se ut. Och ofta

SILJ E F I GE NS C H O U T H O R E S EN

Skulptur

. Från serien Om fund øst for elven vides intet 36

SIL J E FIGE N SCH OU T H ORE SE N

. Från serien Om fund øst for elven vides intet 37

ELLIE GA E T T BREV, EN HAN DLI N G

I antik grekisk teater var strofen körens repliker när den vänder sig om. Strophe, A Turning är också titeln på Ellie Gas videoverk, där vändningen finns i det sätt som berättelsen är strukturerad. som Ga planerade att arbeta med. En vändning av berättelsen sker när hon måste fråga sig hur hon ska kunna fortsätta arbeta med ett projekt om meddelan den i flaskor, samtidigt som en brutal verklighet utspelar sig på Europas stränder. Videon blev ett resultat av frågorna, en muterande symbol för flaskpost som en uppmaning till handling och som ett ansvar att reagera på det som man hittar på stranden. – Mitt verk kan inte slutföras utan att betraktaren

I Strophe, A Turning finns idén om strofen både i

hittar och tittar på det. Betraktaren fullbordar verket.

dess struktur och dess innehåll. Verket visas på två skärmar, och betraktaren tittar på en skärm och åter skapar idén om kören när den vänder sig från den

ko n st n ä r :

ena mot den andra.

född:

1976

titel:

Strophe, A Turning (2017)

– Jag fick ett stipendium från Vetenskapsrådet för

teknik:

att skapa ett verk om historien om flaskpost i meta

Ellie Ga

Video

forisk bemärkelse; hur planlöst drivande på havet har lett till nya upptäckter, hur människor tolkar och vad de gör med det de hittar på stranden. Jag planerade att besöka två platser i Grekland: Symi, som är hemvist för skyddshelgonet för meddelanden i flaskor, och Lesbos, som enligt legenden var platsen där den första flaskan med ett meddelande kastades ut i havet för att mäta havsströmmarna. Åren 2014–2015 ökade flyktingströmmarna över Medelhavet och många flyktingar hamnade på öarna E LLI E G A

. Strophe, A Turning 38

ANDREAS GLAD

CAROLA GRAHN

FÖ R FÖR I SK TOMHET

STILL A MATERIA L

Andreas Glad vill med sina målningar skapa en förföriskt lockande

Verken Måne och Fält i är skapade med en sorts textil

och samtidigt skrämmande tomhet. Med sina konstruerade världar

anteckningsmetod. De är abstrakta, men pekar mot ett

hoppas han hjälpa oss att bättre förstå både världen och oss själva.

norrländskt snölandskap.

skrämmande. Jag har medvetet drivit upp kontrasten

»upphöjda konsten«, som jag på något sätt är skolad

mellan ljus och skugga för att skapa en nästan obarm

i. Men jag är inte ute efter det karaktäristiskt vackra

härtig känsla av ljus. Människan är, trots sin frånvaro,

hantverket som ofta förekommer i det samiska, utan

på något sätt ständigt närvarande.

mötet mellan de två världarna. De första verken i serien var helt gjorda i renskinn.

Ett återkommande motiv i Andreas Glads bildvärld är bikupan. I verket Hives i är det vid en första anblick

I senare delar har Grahn lagt till kläde, ett ylletyg

svårt att avgöra om de är övergivna eller bebodda.

som är standardmaterial i den samiska kolten. Trots

Finns det bin där eller har de faktiskt försvunnit?

att de är textila ser hon skapandet av dem som sitt eget måleri, där hon kan vara fri och välja motiv som

– Allt är ju väldigt beroende av pollinering. Mycket

hon vill.

av det vi stoppar i oss i dag kommer från grödor som

– Det finns en trygghet i de här verken. Jag vet inte

är helt och hållet beroende av att de pollineras av

om det handlar om relationen jag har till kolten eller

vildbin eller bin som är odlade i bland annat kupor. Carola Grahns Måne och Fält 1 är del av serien Notes

till vätnoe i sig, men jag tror att det har med mate

förändringarna och den globala uppvärmningen.

on Hide. Hon kallar dem för notes för att de är som

rialen att göra. De är så stilla, så lugna. Jag hoppas

Hans process med att bygga modeller, belysa och

anteckningar – de går relativt snabbt att göra och

att tystheten och lugnet, som jag tycker att de har, är

sedan måla av dem skapar en särskild sorts närvaro,

hon gör dem i relation till den process hon är inne

något som alla som vistas med dem kan få ta del av.

Verket Studio City Study iii, som är ett av två verk

och hans konstruerade världar blir ett sätt att hjälpa

i, eller det hon tänker på, just då.

som Konstrådet har köpt in av Andreas Glad, har

oss att bättre förstå både världen omkring oss och

sin utgångspunkt i ett slags stilleben av uppställda

oss själva.

På senare tid har Glads projekt handlat om klimat

objekt på golvet i konstnärens ateljé. Här syns en stad träda fram. Kanske är det Los Angeles, där kontraster

ko n st n ä r :

na mellan fattiga och rika, natur och civilisation är

född:

1976

tydlig, och där upplevelsen av verklighet och kuliss

titel:

Hives i (2020)

ständigt är närvarande.

teknik:

Andreas Glad

Måleri

– Serien började som en reflektion över mig själv

född:

1982

vad det är, vad det betyder och hur kan jag finnas i

titel:

Måne (2018)

den kontexten.

teknik:

strakta måleri, men där finns även en sorts dialog mellan de typiskt samiska materialen.

tomhet, som samtidigt är förföriskt lockande och

själva hantverket – slöjden, sömnaden – och den

Textil, skinn, trä

I verken syns referenser till modernismens ab

– Det finns ett möte där, mellan vätnoe, som är

. Hives I

Carola Grahn

som samisk person i en västerländsk konstvärld –

– Man kanske kan säga att jag försöker skapa en

A ND REAS G L AD

ko n st n ä r :

CAROL A GRAH N

. Måne

R I N A E I D E LØVA A S E N BÖ L JA N D E A RTI F I CI ELL N ATU R LI G HET

When Fiction Has To Produce A Reality That States The Truth hänger på väggen i böljor. För att se målningen i sin helhet måste betraktaren aktivt ändra sitt perspektiv. Oljemålningen saknar ram och fästs i stället på väg

ligt att kommunicera något helt exakt till någon

gen med europiumampuller. En uv-lampa belyser

annan. Den här upplevelsen är, precis som andra

europiumet, som har en fluorescerande effekt. Rina

upplevelser, avhängig vilken bakgrund var och en

Eide Løvaasens verk visar ett undervattenslandskap

av betraktarna har.

med blekta koraller, men eventuella levande koraller är utbytta mot plastprydnader á la Partyland, och

ko n st n ä r :

fiskarna mot Philippe Parrenos heliumballonger.

född:

1988

titel:

When Fiction Has To Produce

– Europium är en sällsynt jordartsmetall som är

Rina Eide Løvaasen

uppkallad efter Europa. Paradoxen är att europium

A Reality That States The Truth (2018)

inte finns i Europa. Den utvinns på havsbotten, bland

teknik:

Måleri

annat i Bismarcksjön, i ett tidigare tyskt koloniserat område norr om Nya Guinea. Den fosforescerande ef fekten kan inte skapas artificiellt utan måste utvinnas från där mineralen förekommer naturligt. Europium finns i snäckskal, som historiskt har samlats, trätts på tråd och delats som gåvor bland landets ursprungsfolk. Men då europium i dag an vänds för att validera eurosedlar, har utvinningen förvandlat materialet från ett tecken på generositet till en verifiering av kapitalistiskt värde. Den böljande hängningen är tänkt att få igång be traktarna, som aktivt måste ändra sitt perspektiv för att se hela målningen: lyfta lampan, sätta på den och lysa mot ampullerna. – Många kommer ju inte att göra det. Det är i sig en självuppfyllande profetia, eftersom det är omöj RI NA E I D E LØVA AS E N

. When Fiction Has To Produce A Reality That States The Truth 42

KO NST E N M ÖTER BETR AK TAR EN

Linda Redebrandt, lokalplanerare på Mälardalens högskola i Eskilstuna, om konsten på skolan.

HENRIK HAUKELAND BA R BA R A STR EI SAN DS HU N DAR

text:

inte har kunnat resa tillbaka till Australien.

Anders Olofsson

– Jag började som målare och hade jobbat som

Samordnare konstansökningar

konstnär i ett tiotal år innan jag skaffade mig en for

och inköp på Statens konstråd.

mell konstutbildning. Efter ett tag tröttnade jag på

Med utgångspunkt i världsstjärnan Barbra Streisands bok My Passion for Design har Henrik Haukeland skapat en serie konstverk som rör frågor om att konstruera sin egen verklighet och gränslöshet.

måleriet och sedan dess har jag aldrig låst mig vid

ko n st n ä r :

ett enda konstnärligt uttryck.

född:

1980

titel:

Interiors of Barbra Streisand’s Home

Det är lätt att förlora sig i den skruvade fantasi

Henrik Haukeland

tillvaro som vår världs celebriteter befolkar, men

(With or Without Dogs) (2020)

Henrik Haukeland navigerar genom det grälla

teknik:

Collage, teckning

landskapet med en blandning av humor och respekt för tematiken. Och, javisst, Barbra Streisand har en

– Jag fascineras av människor som väljer att kon

Barbra Streisand beslutade sig för att klona sin äl skade hund Samantha, inte bara en utan två gånger.

struera sin egen verklighet. Även konsten fungerar

Henrik Haukelands projekt They Made a Meme Out

på detta sätt, som konstnär kan man i stort sett välja

of My Legacy tar sitt avstamp just där. Projektet har

att göra vad man vill. Verken i serien Interiors of Barbra Streisand’s Home

tidigare visats på Bildmuseet i Umeå, och i centrum

(With or Without Dogs) bygger på bilderna i Streisands

stod två leksakskopior av Streisands jyckar. – Man kan beställa en mjukiskopia av sitt eget djur

bok, men Haukeland har klippt om och redigerat dem

genom att skicka bilder till en tillverkare i usa, så jag

på ett sätt som gör de redan från början osannolika

skickade dem bilder av Barbra Streisands hund och

miljöerna till något som skulle kunna vara hämtat

fick kopiorna tillverkade och skickade till mig, berät

från drömmarnas (eller mardrömmarnas) värld. – Men det verkligt iögonenfallande är att den som

tar Henrik Haukeland. Han hade även stött på Barbra Streisands egen

har pengar i stort sett kan få vad han eller hon vill.

händigt producerade, smått galna coffee table-bok

Mitt intresse för det överdrivna krokar i frågor om

My Passion for Design, där hon i ord och bild ledsagar

berömmelse och kändisskap, för i dag nästan förvän

läsaren genom sitt eget hem, med dess överväldigan

tar man sig att en känd person ska ha sidor som öpp

de mischmasch av olika stilar och smakriktningar.

nar sig mot olika slags excesser. Och väljer man att

Resultatet av mötet blev en serie collage med den

klona sitt husdjur, varför inte klona sin partner eller

gemensamma titeln Interiors of Barbra Streisand’s

sitt barn? Har man pengar kan man köpa den tjänst

Home (With or Without Dogs).

en, bara lagstiftning och etik sätter hinder i vägen. Ett visst mått av gränslöshet kännetecknar även

Om man inte kände till Streisands genuina lidelse för design skulle man kunna missta det hela för ett

hans eget liv. Han är född och uppvuxen i Västerås,

konstprojekt. Och det är i gränslandet mellan det

men har hela sitt liv flyttat mellan olika adresser

fiktiva och det verkliga som Henrik Haukeland låter

på tre kontinenter. För tillfället är han tillbaka i

sina verk uppstå.

Västerås, mest eftersom han på grund av pandemin

HE NR I K H AU KE LA ND

shoppinggata i naturlig storlek i källaren.

. Interiors of Barbra Streisand’s Home (With or Without Dogs) 46

H E N RIK H AUK E L AN D

. Interiors of Barbra Streisand’s Home (With or Without Dogs) 47

DANIEL HOFLUND DU GLÄ DJERIKA S KÖ NA

Med fotoserien Bullerbyn vill Daniel Hoflund belysa den regionala bilden av såväl Småland som Sverige, och sätta fokus på bildens roll både som historiskt dokument och som narrativ. Bullerbyn är en serie fotocollage tagna i småländ

egentligen ser ut, och vilka kulturhistoriska,

ska Sevedstorp, den lilla by som var scen för Astrid

kommersiella och politiska krafter det är som

Lindgrens berättelse om barnen i Bullerbyn för

formar den.

film och tv. Byn kom att bli själva sinnebilden för Sverige – en bild som invånarna gör sitt bästa för

ko n st n ä r :

att bevara.

född:

1978

titel:

Bullerbyn (2020)

De gröna färgöverstrykningarna i Daniel Hoflunds foton döljer de moderna, vardagliga detaljer som inte

teknik:

Daniel Hoflund

Fotografi

överensstämmer med den nostalgiska miljö som har blivit arketypen för en förskönad Sverigebild. Färgen används vanligtvis för bildförvrängningar inom film produktion, och kontrasterar mot fotona som med sitt svartvita filter påminner om de skönmålande drömbilder av det förflutna som ofta syns i litteratur och film. – I Tyskland talas det om ett »Bullerbysyndrom«: en idealiserad Sverigebild enbart bestående av röda stugor, orörd natur och lyckliga människor. Till vilk en del lider vi svenskar av detta syndrom? Restaure ringskonst, allmogevurm och landsbygdsromantiser ing bygger till stor del på svunna tiders stilideal och längtan efter ett fulländat tillstånd. Frågeställningar kring den egna och omvärldens glorifierade föreställning om vad Sverige är fick Daniel Hoflund att vilja undersöka och arbeta med hur svenskarnas självbild och nationella identitet DAN IE L H OFLUN D

. Bullerbyn

ERIK HOLMSTEDT

ambition är att ge en platsbeskrivning snarare än att

– Till varje bild gör jag metodiskt små anteckning

PÅ O STADI G G R U N D

ar, annars vore det omöjligt att komma ihåg var och

levandegöra eller tolka en plats. Jag vill porträttera

när jag har tagit bilden. Det känns som att det har

husen värdigt och återge hur de ser ut. Holmstedts arbete med att fotografera Malm

kommit upp nya staket med stora skyltar om rasrisk

Med fotografier som bygger på saklighet och värdiga porträtteringar skildrar Erik Holmstedt Malmbergets omfattande och definitiva förändring.

bergets förvandling publicerades i fotoboken Inte

varje gång jag är tillbaka.

längre mitt hem som kom ut 2008. Boken gjordes i samarbete med idéhistorikern Sverker Sörlin, som

Träffar du på folk när du rör dig runt? – Ibland. Men jag är så fokuserad på mitt arbete att jag nog inte alltid ser folk. Men visst, det är klart att

skrev om samhällets uppbrott och expansion i takt med gruvans utvidgning.

jag byter några ord med en och annan hundägare. Ofta blir de jag pratar med glada när de får höra att

Arbetar du med något liknande projekt nu? – Det kommer att bli en bok till och jag har ut

jag fotograferar Malmbergets förvandling. För många

ställningsidéer. Malmberget håller på att försvinna

är det ju deras liv som demoleras. Fyra bilder ur serien Living on an Unstable Moun-

helt och hållet så det behövs ett avslut, också för mig.

tain visades på Vårsalongen 2020 på Liljevalchs

Det känns viktigt att jag summerar det här projektet

konsthall i Stockholm.

som har följt mig så länge.

– Det var roligt att de kom med i det samman hanget och visades upp för en stor konstpublik. Året

text:

efter, i samband med att jag fick Sune Johnsson-

Konstvetare och skribent.

Jenny Danielsson

stipendiet, visades en utställning på Västerbottens museum. År 2016 visades bilder från mina tidigare

ko n st n ä r :

fotograferingar i Malmberget i Samhällsmaskinen

född:

1952

på Malmö Konstmuseum. Utställningen genererade

titel:

Living on an Unstable

många intressanta samtal om hur stora samhälls

Mountain ii (2019)

förvandlingar påverkar.

teknik:

Erik Holmstedt

Fotografi

Fotografierna skildrar övergivna hus och miljöer. Fotografierna Living on an Unstable Mountain

jag har återkommit. Fotografierna som Statens konst

Det är sorgligt och öde, men trots det finns det inget

skildrar Malmberget, en tätort i Gällivare kommun

råd har köpt in är tagna under de senaste tre åren.

sentimentalt eller ens påtagligt dramatiskt i Holm

i Norrbottens län. Det är ett samhälle som byggdes

I dag bor jag i Luleå, som ligger ungefär 25 mil bort.

stedts bilder.

upp kring en järnmalmsfyndighet och som nu är i

Bildmässigt har det alltid funnits intressant mate

oåterkallelig förändring. På grund av rasrisk håller

rial att arbeta med i Malmberget, och det är givetvis

Hur resonerar du kring dokumentärfotografins

orten helt på att stängas ned. Att bo nära Malmbergs

också en anledning till att jag varit tillbaka i olika

potential att berätta?

gruvan, som är en av världens största underjords

omgångar. Erik Holmstedt säger att han känner igen sig, men

gruvor för järnmalm, är inte längre säkert. – Det är med ett slags ojämn regelbundenhet som E R I K H O LM ST E DT

– När jag läste på Konstfack på 1980-talet blev

reflekterar samtidigt över hur fort man glömmer.

. Living on an Unstable Mountain 50

jag introducerad till idéer om fotografi som bygger på saklighet, och det har följt mig sedan dess. Min E RIK H OL MST E DT

. Living on an Unstable Mountain 51

SIGRID HOLMWOOD HISTO RIENS B RINNA ND E L AGER

»Our house is on fire« säger Greta Thunberg i tal till världens ledare. »Our House Has Been On Fire For Five Hundred Years« säger Sigrid Holmwood genom sitt verk med samma titel. Sigrid Holmwood menar att hur och var vi är nu tog

flyter samman, beroende på hur många lager

sin början redan för 500 år sedan, när européerna

man vill lyfta.

invaderade Amerika. I sitt verk har hon tagit avstamp i relationen mellan de båda kontinenterna, i en pro

ko n st n ä r :

cess som började med ett screentryck på kalikå och

född:

1978

en blandning av brasilia och krapp.

titel:

Our House Has Been On Fire

Sigrid Holmwood

For Five Hundred Years (2021)

– Brasilia är det träd som gav Brasilien sitt namn, så viktigt var det för kolonialhandeln från 1600-talet

teknik:

Måleri

och framåt. Frankrike och Portugal krigade om att kontrollera handeln och tvingade ursprungs befolkningen i Brasilien att hugga ned träden åt dem. Folket hette Tupinambá och var faktiskt kanni baler. Verket är från en utställning som jag kallade Cannibal and Witch, Eat the Rich, som handlar om att få till någon sorts allians mellan häxor i Europa och ursprungsbefolkningen i Brasilien. – Motivet kommer från ett fall av kannibalism i kriget mellan Sverige och Ryssland, som jag läste om i ett reportage jag hittade från 1500-talet. Sigrid Holmwood odlar själv växter till pigment: vejde till blått och krapp till rött. Färgreseda, som växer vilt i Malmö med omnejd, där Holmwood bor och arbetar, ger en bra gul. Växter som brasilia måste hon däremot köpa in från utlandet. Hon byg ger sina konstverk i lager och låter motiv och ma terial berätta historier som går både parallellt och SIGRID H OL MWOOD

. Our House Has Been On Fire For Five Hundred Years 53

S A M H U LT I N

Framåt till en synlighet, en community, en ensam

text:

het som kan bytas ut till ett kollektiv. Om Virgina

Författare, kulturjournalist och kritiker.

Valerie Kyeyune Backström

FÖ R ATT K U N N A F I N N AS

Woolf skrev om vikten av ett eget rum för att skriva,

Valerie Kyeyune Backström skriver om Sam Hultins verk »Innan vi fanns«.

lyfter Hultins verk vikten av ett gemensamt rum, en

ko n st n ä r :

mötesplats för att kunna finnas, för att kunna mötas,

född:

1982

för att kunna hitta sig själv.

titel:

Innan vi fanns (2017)

I Sam Hultins videoverk Innan vi fanns tycks själva

se sig själv som antagonisten, eller att hitta de små

titeln avslöja verkets andemening. Vad gör man in

antydningarna, som i exempelvis filmatiseringen av

nan den man är har fått ett namn, fått ett samman

Stekta gröna tomater eller Purpurfärgen. När boken

hang? Innan ens sexualitet eller könstillhörighet har

blir till film som ska locka storpublik tvättas bokens

vågat göra sig hörd?

explicit lesbiska storyline och censureras till att

I Innan vi fanns verkar svaret vara att drömma, att

teknik:

Sam Hultin

Video

handla om nära vänskap väninnor emellan. Det knyter också an till en längre tradition, där

fantisera, att hitta luckor. Juxtapositionen av videon, där vi ser en grupp vuxna människor i ett soldränkt

hbtqia+-teman har funnits men dolts, förklätts,

vardagsrum, fikandes, skrattandes – som möter de

talats om i kod. Hultins verk är som ett enda långt

inlästa rösterna som pratar om en dåtid, en ung- eller

dechiffrerande av detta, i sitt alluderande till Disney

barndom – gör att verket tycks existera i två tidsplan,

skurkar, barnbokshjältar och skådespelare. Som ett

två tidsrymder.

sätt att säga: »Vi har alltid funnits här, vi kommer alltid att finnas här.«

Hultin använder här den konstnärliga praktik som

Men det kan också läsas som ett nostalgisk åter

hen genom åren har återkommit till och utvecklat, som består i att samla in berättelser från communi

blickande, med den ömma blick man unnar ens

tyn och låta dessa utgöra grunden i allt från video

yngre, ensammare, naivare jag. De insamlade berät

verk till performance. I Innan vi fanns lät Hultin

telserna omskrivs till vi-form. På så sätt sammanfogar

samla in berättelser om vem man identifierade sig

Hultin inte bara individer till ett kollektiv, hen skriver

med i populärkulturen, innan man hade kommit ut

också om formuleringsprivilegiet, skiftar vem som får

eller hittat en queercommunity.

tala, tolka, och vem som därmed utgör normen. Man skulle kunna kalla det för en queer läsning av

Frågan om representation kompliceras, och snarare än att entydigt förenkla handlar det om att hitta

populärkulturen. Man skulle också kunna kalla det

sprickor och andrum. Att hitta ord för att tala om det

för en överlevnadsmekanism. »Vi var inga flickor, vi

som man ännu inte har något namn för. Eller det som

var hästars otåliga hovar.« I Hultins verk finns en hoppfullhet. Verket om

man har ett namn för men inte vill kännas vid. Här tycks två sanningar existera samtidigt. De två

vandlar ensamheten till gemenskap, vilket förstärks

lagren består av att å ena sidan sakna representation,

av filmobjekten, det starka ljuset och den omfamna

å andra sidan att hitta representation och läsa in det

de musiken. »Om det finns i en film, kanske det finns

i berättelser som åtminstone inte explicit har detta

på riktigt också.« Innan vi fanns blir därför inte bara

tema. Antingen genom att queera läsningen, att

en berättelse om dåtiden, utan en som pekar framåt.

SA M H U LTI N

. Innan vi fanns

SAM H ULT IN

. Innan vi fanns

P E T R A H U LT M A N STÄ DA N D E TS R EVOLU TI ON ÄR A TI D Maryam Fanni skriver om Petra Hultmans verk »Arbete i hemmet«. Två videoprojektioner stora som biodukar, uppställda

är ofta icke-vita. När jag tittar på Arbete i hemmet

mot varandra, övermannar betraktaren med hypno

och skriver denna text i januari 2022, tänker jag på

tisk auktoritet. Videoinstallationen Arbete i hemmet

den papperslösa kvinna som greps i samband med

är en ljudlös, rytmisk orkester av kvinnohänder som

att hon städade statsminister Magdalena Anderssons

städar, tvättar, skrubbar, putsar, stickar, vispar,

hem. I dag ska kvinnor vara framgångsrika och gärna

stryker, bakar.

lämna hemarbetet till sämre bemedlade, det sank tioneras genom rut-avdraget som har fått brett

Ett återkommande tema i Petra Hultmans konst närskap är det osynliggjorda (hem)arbetet bakom

politiskt fäste. Författaren och antirasisten bell hooks

industrisamhällets och välfärdsstatens framgångs

varnade för en (medelklass)feminism som tänker på

saga. I Arbete i hemmet har hon samlat sekvenser

kvinnor som »offer«, eftersom kvinnor också kan

ur svensk husmorsfilm – filmer i gränslandet

vara förtryckare. Varje ruta i Arbete i hemmet visar ett klipp som

mellan reklam och statligt infomaterial, som på 1950–1970-talet brukade visas gratis under efter

konstnären låter loopa. Städningen går runt, runt,

middagarna på biografer runt om i Sverige. De skulle

eller som en pendelrörelse där filmsekvensen, lik

kvinnor gå och se på sin lediga tid och därigenom

som kropparnas rörelser, går fram, tillbaka, fram

fostras som konsumenter. Ibland kunde de få med

igen. Genusvetaren Fanny Ambjörnsson skriver att

sig varuprover hem.

städning är tätt sammankopplat med tid och tids

Trots att det tydligt är arkivbilder från ett typiskt

uppfattning. Städandets tidslighet pekar bakåt, mot

1950-tal som Hultman visar upp, känns mosaiken

det som vi lämnat efter oss (smutsen), medan sam

av sysselsatta kvinnohänder i hemmiljö kusligt väl

hället premierar det som pekar framåt, som inte är

bekant och samtida. Det påminner om de algoritm

fast i ett evigt skrubbande utan lovar »framtid«, som

styrda sociala medier jag dagligen möter i min

arbetsresor och karriär. vi städar av omsorg för dem som snart får gå på det

text:

skinande rena golvet.

Grafisk formgivare och skribent

telefon, där Marie Kondos städinstruktioner varvas

Ett begrepp som kan ta oss vidare från denna

med sminktutorials och matlagningsvideor. Genren

klassiska uppdelning, menar hon, är det som filo

husmorsfilm är på så sätt inte alls olik de imperativ

sofen Fanny Söderbäck kallar »revolutionär tid«. Den

»Om kvinnor stängde av sina tv-apparater och

och idealbilder som söker upp mig genom Insta

sätter kroppen i centrum. I den kroppsliga erfaren

slutade handla annat än det mest nödvändiga skulle

gramflöden eller tv:s livsstilsprogram.

heten av exempelvis städning möts dåtid, nutid och

det få stora politiska och ekonomiska konsekvenser«,

ko n st n ä r :

framtid på ett nytt sätt. Vi städar så som vi har lärt

skriver bell hooks. Kanske är det dags att stänga av

född:

1983

filmerna är vita. Den kår av lokalvårdare som i dag

oss av tidigare generationer, är i nuet när vi kämpar

apparaterna, ta vara på vår egen skit och låta oss

titel:

Arbete i hemmet (2017)

återställer hem, kontor och gallerior till sin ordning,

med fettfläcken, men också i framtiden eftersom

erfara revolutionär tid.

teknik:

De städande kroppar vi ser i de svenska husmors

P E T R A H U LTM AN

. Arbete i hemmet

Maryam Fanni

inom konst och design.

P E T RA H ULT MAN

Petra Hultman

Videoinstallation

. Arbete i hemmet

MOA ISRAELSSON KRO P PA R I VILA

Go, Gone består av tio skulpturer i olika storlekar som hänger från taket. De har formen av stora sovsäckar, kokonger, eller kanske tomma skal – mjuka och åtgångna av yttre åverkan. – Den här lilla puppan är den minsta i serien och

ensamma. Jag hoppas att den kommer att bli

min favorit. Enligt ursprungsidén skulle de vara tre

beskyddad och omhändertagen var den än

stycken, som en spegling av min familj som den såg

hamnar.

ut då. Men när jag väl hade gjort tre insåg jag att jag ko n st n ä r :

ville göra många fler.

Moa Israelsson

Moa Israelsson arbetade initialt kring temat brud

född:

1982

kista, som var tänkt till hennes dotter. Hon skapade

titel:

Go, Gone (2019)

olika objekt som skulle finnas i den, bland annat

teknik:

Skulptur

tillverkade hon bestick av material som såg ut att komma från naturen. Men hon saknade något textilt. – På en plats där jag befann mig såg jag sovsäckar som hängde på tork inomhus. Det var då jag kom på att jag ville göra en skulptur. De var också just textila objekt, vilket jag kände att jag skulle kunna göra. Verkets titel Go, Gone antyder att något har gått förlorat. Den slitna ytan på objekten och titelns innebörd får sovsäckarna att likna tomma skal, or ganiska i sin form; som oformliga kroppar som har blivit lämnade på ett övergivet camp. De påminner också om fjärilspuppor och pånyttfödelse – sam tidigt som de också alldeles uppenbart bara är sovsäckar och därmed kan tolkas både abstrakt och figurativt. – De bara är vad de är. Den här ensamma lilla puppan är som sagt min favorit, så de kan uppen barligen upplevas på olika sätt om de är många eller MOA ISRAE LSSON

. Go, Gone

MARTIN JACOBSON D RÖ M M E N, MÖTET, ÄVEN TYR ET

Martin Jacobssons målningar lockar och utmanar betraktaren med sina stickande, uppdragna färger. Själv vill han fördjupa sin förståelse kring hur vi uppfattar oss själva i relation till omvärlden, och ser varje målning som en del av ett pussel som aldrig blir färdigt.

trycktekniker som egentligen inte har någon som

som känns mer som funnen än gjord av mig. Som om

helst konstnärlig ambition – svartvita bilder från

bilden fanns där hela tiden och väntade på mig, och

nyhetstidningar från mitten av 1800-talet och illu

att jag har grävt mig fram till bilden. Varje målning

strationer från barnboksvärlden. Att tolka dessa

som jag har skapat är som en pusselbit som utgör en

illustrationer är ett sätt för Martin Jacobson att

del av ett stort pussel som aldrig blir färdigt.

skapa bilder som är både nya och gamla, bekanta och okända. Och genom att använda yta, djup och

text:

mörker, samt skarpa, nästan overkliga färger, måste

Kulturjournalist.

Rafaela Stålbalk Klose

betraktaren räkna ut var och hur föremål är ut ko n st n ä r :

placerade.

Martin Jacobson

– Jag är särskilt intresserad av att leka med upp

född:

1975

drivna färger som gör att det finns rum mellan yta

titel:

Egypt (2018), Ateljén/The Studio (2020)

och djup.

teknik:

Måleri, teckning

Hans intresse för ljus- och färgfenomen och hur de tar form naturligt har gjort att han i regel nästan bara använder primärfärger, som blandar sig på duken. De färgstarka nyanser av gult, rosa, blått och grönt som utgör Ateljén/The Studios yta, utbredd på 100 × 200 centimeter, uttrycker en kvällsstämning i ett landskap där detaljerna utgör viktiga symboler. – Sängen representerar drömmandet, servisen på bordet representerar ett slags mänskligt möte, staffliet representerar konsten. Och för mig betyder hästen mod och äventyr. Sedan Martin Jacobson tog examen på Malmö konsthögskola 2005 har han varit baserad i Stock Martin Jacobsons oljemålning Ateljén/The Studio är

fattar oss själva i relation till omvärlden. Det sud

holm. Bland större utställningar märks bland annat

ett panorama, inspirerad av den franske 1800-tals

diga, flytande tillståndet av att samtidigt vara i

de på Wanås Konst och Venedigbiennalen. Hans

konstnären Gustave Courbets verk med samma

interiör och exteriör kan läsas som en associativ

arbetsprocess börjar oftast med att han utgår från

namn, L’Atelier du peintre.

ström, som bottnar i Jacobsons intresse av drömmar

upphittat bildmaterial, funnet på loppisar eller på

och mytologi.

nätet – från »konsthistoriens skräphög« som han

– Courbets förmåga att vara både inomhus och

– En av de saker som definierar det drömska är

utomhus samtidigt var någonting som jag fascin erades av när jag gjorde Ateljén/The Studio. Genom sitt konstnärliga uttryck vill Martin

bland annat känslan av att befinna sig inomhus och utomhus på samma gång. Han hittar också inspiration i grafiska handgjorda

Jacobsson fördjupa sin förståelse för hur vi upp M A RT I N JAC O B SO N

. Egypt, Ateljén / The Studio 60

själv kallar det. Av dessa skapar han collage som blir förlagor till hans målningar. – I bästa fall uppstår något som jag inte hade kun nat föreställa mig. För mig är en lyckad målning en MART IN JACOBSON

. Egypt, Ateljén / The Studio 61

SIGNE JOHANNESSEN

Trofé Collection väcker många tankar men låter sig inte avkodas så lätt. Pendlande mellan det makabra

H I E R A RK I ER I G U N G N I N G

och sakrala behåller verket sin mystik.

Carolina Söderholm skriver om Signe Johannessens verk »Trofé Collection«. text:

Carolina Söderholm

Det går vilt till när hjortbockar strider. Medan vinnar

gasin. Med utgångspunkt i samlingens klassificerade

en avgår med segern har hans motkämpe ofta inte

exemplar från djurriket tar hennes eget universum

bara förlorat slaget, utan även sina mäktiga horn.

form. Tålmodigt tvinnar hon tagel kring stänger och

ko n st n ä r :

Hornen kan även fällas naturligt, som del av väx

ringar av metall, medan bäcken, horn och hovar gjuts

född:

1978

andets och åldrandets rytm. Ibland väntar de som

av och mångfaldigas. Ibland lämnar hennes finger

titel:

Trofé Collection (2020)

övergivna reliker vid stigarna som Signe Johannessen

avtryck märken på gipset, vars lena vithet solkas ned.

teknik:

har vandrat i fjällen, kanske nära det nordnorska

Därefter tar de djuriska kvarlevorna, faktiska och

landskap där hon växte upp. Lika gärna kan de

tillverkade, plats i rummet i sinnrika arrangemang.

taggiga pjäserna trona på jaktstugans väggar som

De får associationerna att pila till museets eller uni

jägarens stolta trofé. Men när konstnären själv gjuter

versitetets kabinett, men också till magiska objekt

av hornen i gips och hänger dem från taket i knappt

för ritualer och besvärjelser.

Konstvetare, kulturjournalist och kritiker. Signe Johannessen

Skulptur

I detta gränsland befinner sig Trofé Collection. Ver

synliga trådar, händer något annat. Trofé Collection tycks sväva närmast viktlös, frusen i rum och tid. Från

ket framstår på en gång skört och storslaget, vackert

kompositionens mitt sprider sig fragment som efter

och ödesmättat. Tyst frammanar det närvaron av

en sammandrabbning eller explosion.

människan som samlare och jägare, vetenskapsman och trollkona. I samtliga fall är människan det aktiva

Det är möjligt att se verket i ljuset av en konst historisk tradition. Under barockens 1600-tal blom

subjektet, där naturen och djuret är det passiva

strade stillebenmåleriet i Holland, där borgarklassen

objekt som ska studeras, fångas, nyttjas, betvingas

drogs till vanitasmotivets moraliska budskap och

eller dödas. Det är denna skeva maktbalans som

förföriska prakt. Precis som dess glimmande såp

Johannessen synar i sitt konstnärskap, där paral

bubblor, överblommade buketter och kranier påmin

leller ibland även kan dras till relationen mellan

ner om döden, för Signe Johannessens trofésamling

könen och de roller som de traditionellt har tillde

tanken till det jordiska livets förgänglighet.

lats. Givna hierarkier sätts i gungning och bilden av människan och mannen som skapelsens krona

Med vitnande kotor och tagel synar hon rela tionen till den natur som vi alla är en del av. Oavsett

skjuts i sank.

om hon arbetar med videoverk, installationer eller

Signe Johannessens arbete kan ses i förhållande

skulpturer, rör hon sig genom denna mytiska och

till begrepp som det antropocena, och forskningsfält

kroppsliga terräng. I hennes verk möts det organiska

som posthumanism och kritiska djurstudier, vilka

och historiska, makt, begär och våld. Själv har hon

från olika perspektiv diskuterar människans makt

berättat om hur arbetet kan börja i ett arkiv eller ma

och position.

S I GNE J O H A N N ES S EN

. Trofé Collection

SIGN E J OH AN N E SSE N

. Trofé Collection

JOHANNA KARLIN VA RDAGENS UP P LÖ S NING

Där en aktion övergår i en extas – i ett läge mitt emellan tanke och känsla, bland upplösta gränser och omformade kroppar – har Johanna Karlin befunnit sig i skapandet av verket Terrace, Balconies and Patios. Terrace, Balconies and Patios är titeln på en serie

agen ger ingen drömbild, ingen fin utsikt eller något

collage gjorda vid ett och samma tillfälle, av papper

sådant. I stället får man ett fragment: ett redskap, som

från en och samma bok. Konstnären Johanna Karlin

kan hjälpa en att titta på tillvaron på ett annat sätt.

har döpt sitt verk efter titeln på boken, och antalet collage i serien, 14 stycken, blev så många för det var

ko n st n ä r :

så länge som extasen varade.

född:

1964

titel:

Terrace, Balconies and Patios (2020)

– Rivandet är som något mitt emellan tanke och känsla, nästan som en extas. Jag höll boken upp och

teknik:

Johanna Karlin

Collage

ned så att jag inte skulle fastna i en figuration. Jag lösgör materialet från sin tidigare form och skapar någonting nytt, där jag har upplöst tidigare gränser. Utrivet material av exempelvis grönska får en annan kropp som blir mer solid, som materia. Karlins konstnärskap har på senare år utvecklats mot arbeten med mer rumslig, fysisk karaktär, där hon identifierar olika sammanhang. Hon bor på en gammal gård, ett före detta småjordbruk på östra Öland. Hon beskriver det som en plats som alltid har varit ganska karg och fattig. Precis som collagen är gården mer eller mindre i upplösning: allt är gam malt och trasigt och skevt. – Verken pekar på någonting som betraktaren kan ta med sig hem. Kanske blir det som ett verktyg som de kan se någonting i sin egen vardag genom. Coll J OH AN N A K ARL IN

. Terrace, Balconies and Patios 65

KO NST E N M ÖTER BETR AK TAR EN

Martin Edvardsson, inredningsarkitekt på Utrikesdepartimentet, om konsten på arbetsplatsen.

A KARLSSON RIXON

och utvecklades när de båda arbetade som volon

text:

tärer i lägret i Skaramangás. Deras projekt presen

Konstvetare och skribent.

Jenny Danielsson

E T T T I L LSTÅN D, ETT STI LLESTÅN D

terades utförligt i utställningen Dear Truth, doku-

Jenny Danielsson skriver om A Karlsson Rixons verk »Skaramangás #1«.

mentära strategier i samtida fotografi, som visades

ko n st n ä r :

på Hasselbladsstiftelsen i Göteborg 2021.

född:

1962

titel:

Skaramangás #1 (2021)

Vår tids asylsökande har möjlighet att berätta om

teknik:

sina upplevelser, och vi som inte behöver fly kan

A Karlsson Rixon

Fotografi

enkelt ta del av deras berättelser. I dag verkar bra in ternetuppkoppling och en laddad mobiltelefon vara nödvändiga tillgångar på flykt över klotet. Refugees in Towns, som bygger sina slutsatser på flyktingars egna berättelser, beskriver hur Skaramangás sida på Facebook fungerar som en viktig nyhetssida för lägrets invånare. På samma sida beskrivs vardagen för flyktingar i olika städer, statistik varvas med personli ga röster. Mest påtagligt framgår hur svårt det verkar vara att komma vidare med livet när man är på flykt. I verket Skaramangás #1 finns åtta runda delar som fungerar som titthål. Inspekterar man inne hållet öppnar en värld i färg upp sig. Man får möta Kuststaden Skaramangás ligger i Grekland, en mil

väg. En hamn som alla andra, en del av logistiken

människorna som bor på platsen. Sängkläder hänger

väster om huvudstaden Aten. Det är ett mindre

över haven. Så länge vi kan minnas har vi handlat

på tork, någon promenerar. Ett barn kikar rakt in

samhälle, internet berättar att man för sju år sedan

med varandra, och att konsumtionsvaror rör sig över

mot kameran som tog bilden och mot mig som ser in

hade en befolkning på 1 255 personer. Läser man

klotet tar vi för givet. Detsamma gäller inte männi

i bilden. En kvinna är på väg mot fotografen. Mitt i

vidare framgår att Skaramangás också härbärgerar

skor. När människor inte följer givna turistrutter och

steget verkar hon rätta till sin huvudbonad. Det här

ett flyktingläger.

inreseregler uppstår moraliska och politiska dilem

är vanliga människor, som gör sådant som vanliga

man. Vem har rätt att bo var och när?

människor gör: rör sig runt i sin närmiljö, interagerar

Skaramangás #1 presenterar en panoramavy i

A Karlsson Rixon (f. 1962) är en svensk fotograf,

svartvitt över en hamn med hav och öar i bakgrun

och tar hand om sina saker. Det gäller att komma riktigt nära för att se detaljer

den. Ordet panorama kommer från grekiskans pan

som redan som student på CalArt i Kalifornien

och horama, som betyder all och vy. Det här är också

studerade dokumentärfotografi. Intresset för

na i den här bilden. Konstverket verkar uppmuntra

en omfattande bild, lite över 2 meter lång och 74 cen

hur man kan använda fotografi för att presentera

sin betraktare att också beakta sin egen position och

timeter hög.

levnadsöden, och hur fotografi kan skapa gemen

blick. Med titeln berättar A Karlsson Rixon var bilden

skap, har följt konstnärskapet både teoretiskt och

är tagen, med #1 indikerar konstnären att den är den

vilket hamninlopp som helst. Här finns kranar,

praktiskt. Skaramangás #1 ingår i ett samarbets

första i en serie, och att fler perspektiv och andra ver

lastkajer och lastbilar, flera lägre byggnader och en

projekt med idéhistorikern Mikaela Lundahl Hero

sioner alltid är möjliga.

Vid första anblicken ser bilden ut att porträttera

A KA R LS S O N R I XO N

. Skaramangás #1

A K ARLSSON RIXON

. Skaramangás #1

TA R I K K I S W A N S O N

står i centrum och en ny sökande identitet uppstår i mötet mellan det gamla och det nya, det förlorade

I D E N T I T ETEN S TI LLBLI VAN DE

Det föränderliga jaget står i centrum för Tarik Kiswansons skapande. Vilka är vi – och vilka blir vi när vi förlorar något och måste hitta en ny identitet i det vi får tilldelat oss?

och det tillförda. text:

Ida Therén

Författare, kulturjournalist och kritiker. ko n st n ä r :

Tarik Kiswanson

Tarik Kiswansons högblanka metallverk interagerar

del av hans pågående undersökning av kroppen och

född:

1986

både med betraktaren och arkitekturen. Vissa av

dess plats i världen.

titel:

Robe (2015)

– Det är ett verk som i grund och botten pratar om

dem aktiveras fysiskt, då man kan inträda i dem. Verket Robe är ett av Kiswansons första vägghängda

identitet och det föränderliga jaget – hur identitet är

konstverk, gjort av rostfritt stål som han har putsat

kopplat till idéer om förnyelse och instabilitet.

till dess att ytan blivit spegelliknande. Metallarken

Efter studier vid Central Saint Martins i London

har sedan skurits upp och satts samman med skru

och École des Beaux-Arts i Paris har han framträtt

var till en figur där reflektionerna blir skeva, upp

som en viktig ny röst på den europeiska scenen och

skurna och förvrängda. Delar av verket hänger fritt

blivit en internationellt erkänd konstnär. Hans konst

i luften och vibrerar därför när man passerar det.

har visats i utställningar över hela världen, bland

Allt blir en del av ett konstverk som tar in den om

annat på Centre Pompidou, Fondation Ricard, La

givande miljön, och som ändrar hur vi uppfattar

fayette Anticipations och Palais de Tokyo. År 2019

och förstår oss själva.

medverkade han i Performa i New York, som del av

Skulptur

den svenska paviljongen.

– Ljuset, den omgivande arkitekturen, betraktarna

Tarik Kiswanson varierar sina uttrycksmedel mel

– allt blir en del av konstverket, som genom sin reflekterande yta fortsätter att vara i en konstant

lan skulptur, poesi och film, men arbetar även med

föränderlighet.

performance och ljud i verk som förvandlar hela rum till ett slags skulptur. Han har förklarat att han på

Tarik Kiswanson växte upp i en palestinsk familj som flydde till Sverige i slutet av 1970-talet. Han

någon nivå alltid arbetar, medvetet eller omedvetet,

spenderade barndomen i den halländska västkust

även när han är i väg från sin ateljé. Robe är en del av en större serie, eller verkfamilj,

staden Halmstad, i det flytande tillståndet mellan två kulturer. I mellanrummet där uppstod tankar om

som Tarik Kiswanson kallar New Archeology. – Jag vill utforska idéer om förnyelse och till

rotlöshet och tillhörighet, och bearbetning av dessa tillstånd. Ett sätt att skapa sin egen berättelse var

teknik:

blivande. Vem är vi, och vad blir vi till? Det hänger samman med det övergripande temat

genom teckningar och konstverk. Precis som många andra av hans verk är Robe en

i hans skapande, där migrationens konsekvenser

TA R I K K I SWAN S O N

. Robe

TARIK K ISWAN SON

. Robe

E VA K L A S S O N D E N TR EDJ E VI N K ELN

så du kan ju tänka dig hur det var att komma med så

text:

starka foton på den nakna kroppen.

Kulturjournalist.

Den bild som Eva Klasson själv anser bäst förmed lar känslan om fysisk närvaro, är bilden på ögat från

Gestaltningen av den egna nakna kroppen i olika perspektiv bröt skarpt mot 1970-talets maskulina, dokumentära linjer. Eva Klassons fotografier är en bit banbrytande fotohistoria. I mitten på 1970-talet började Eva Klasson att foto

få fram bilder med skärpedjup använde jag mig av en

grafera sin egen kropp. De sex svartvita fotografier

amatörblixt. Den räddade mig. Jag framkallade alla

som Statens konstråd har köpt in hör bland annat

bilderna själv i mitt mörkrum i Paris.

utställningen Parasites.

ko n st n ä r :

Eva Klasson

(även Amiteera Birina Seyunte) född:

1947

det okända, mot det onda. Ögat representerar även

titel:

Utan titel, från serien

snabbhet och smärta. Som man ser på bilden har jag

Le Troisième Angle (1975)

inte försökt försköna det på något sätt, utan det blir

teknik:

– I det här fallet har vi ett öga som skyddar mot

Fotografi

nog nästan lite obehagligt kliniskt.

Eva Klasson anses av många svenska fotografer

till fotoserierna Le Troisième Angle, Ombilic och Parasites, alla med tillkomst på 1970-talet. Då vände

vara en nyckelfigur i den svenska fotohistorien. Hon

Eva Klasson kameran mot sig själv för att porträttera

lämnade Sverige och hamnade i Paris 1 969, där hon

bland annat matsmältning, smärta och den egna

bodde fram till 1983. I Paris producerade hon flera

kroppen i förhållande till det egna rummet.

banbrytande fotoserier som hon ställde ut på olika gallerier i Frankrike, i Sverige och internationellt.

– Jag använde kameran som ett verktyg, inte

År 1976 gav Eva Klasson ut sin första fotoserie Le

enbart för att avbilda saker och ting.

Troisième Angle, både som bok och som samlar

Eftersom Eva Klasson nu själv befann sig framför kameran kunde hon inte se i sökaren, vilket ledde

objekt. I den gestaltar hon den egna nakna kroppen

till att hennes fokus låg mer på den fysiska med

utifrån olika aspekter. Bilderna bröt mot dåtidens

vetenheten och mindre på den fysiska kroppen. Hon

maskulina dokumentära linjer, och fotoserien ledde

upptäckte nya perspektiv av fotografi som medium

till att hon blev en av Sveriges internationellt mest

och med kameran som ett praktiskt verktyg. Teknik

framgångsrika, hyllade och uppskattade fotografer

en skilde sig helt från det man tidigare hade sett.

på 1970-talet. – Det var som att den nakna kroppen fick ett slags

– Serien Le Troisième Angle, som på svenska översätts till den tredje vinkeln, fick sin titel just för

uppsving. Som att det fanns ett behov och en fysisk

att jag, när jag tog dessa bilder, lade min koncentra

medvetenhet som låg i tiden. Men nakenheten som Eva Klasson skildrar i sina

tion framför kameran, inte bakom den.

fotoserier var aldrig menad att chockera eller provo

Till skillnad från traditionell fotografering kom ponerade Eva Klasson inte sina bilder, utan lät

cera. Syftet var att genom fysisk medvetenhet skildra

kameran vara en förlängning av henne själv. Tyngd

hur fantastisk kroppen är och ge insikt om kroppen

vikten låg på snabbhet och smidighet.

som materia, eller som en form bland andra former.

– Man skulle helst ha naturligt ljus, så för att lyckas E VA KLAS S O N

Rafaela Stålbalk Klose

– På den tiden fanns endast ett fotogalleri i Paris,

. Utal titel från serien Le Troisième Angle 72

E VA K L ASSON

. Utal titel från serien Le Troisième Angle 73

LAP-SEE LAM

jag minns expansionen i mitt inre – andra möjliga

Vibrant Matter (pulserande materia) föreslår är en

världar existerade parallellt med min egen. Lams

idé som kan förändra vårt sätt att se och bete oss

BO RTO M , M E L LAN MÄN N I SK A OCH TI N G

idoga 3d-skannande av kinakrogar bevarar rum

mot vår jord.

Emma Warg skriver om Lap-See Lams verk »Beyond Between«.

ur det snart förflutna och aktiverar olika kroppars

Lap-See Lam framkallar något liknande i sina verk. Beyond Between – bortom mellan uppdelnin

samtidiga erfarenheter.

gen av människa och ting. Hon drömmer fram en

Lap-See Lam verkar bortom och samtidigt mellan sin egen utsaga och betraktarens upplevelse. Min

pulserande materia som utmanar hierarkier, såväl de

på samma gång exotiserande och uppriktiga dröm

mellanmänskliga som de så kallat icke-mänskliga.

om någonting annat, möter i Lams konstnärskap en invertering av min upplevelse. Innanför mitt eget

text:

perspektiv finns någon annans, och våra kulturellt

Poet och skribent.

Emma Warg

betingade rum svävar i samma rymd. ko n st n ä r :

När jag såg Beyond Between avbildat i ett fotografi

Lap-See Lam

fick jag en association till Walter De Marias verk The

född:

1990

Broken Kilometer. Sannolikt var det helt enkelt den

titel:

Beyond Between (2018)

rytmiska upprepningen i verket och närheten till

teknik:

Skulptur

golvet som föranledde verkens möte i mitt huvud. De Maria och Lap-See Lam har båda ett förflutet i musiken, och det tycks manifestera sig i rytmens framträdande betydelse i verkens tysta men tonande kompositioner. Lap See Lam bygger världar som trots sina dröm lika fragmenteringar är enkla att kliva in i. Intrycken I Lap-See Lams vr-verk Phantom Banquet svävar

materialet är skelettlikt obearbetat till största del,

multiplicerar sig; jag följer med men vet inte riktigt

restauranger, lösryckta ur sina byggnader som far

men tyngs ned på ena sidan av grön keramik från

var jag befinner mig. Det självklara bryter sig loss ur

koster i en svart rymd. Verket utspelar sig i och runt

restaurangen Ming Palace. Tre takbalkar dekorerade

sin bana och slungas iväg, som en musik jag aldrig

den klassiska svenska kinakrogen som konstnären

i grön bambu varvas med kakelplattor smyckade i

tidigare hört.

frammanar i sina verk. Drömlandskapen expanderar

kinesisk ornamentik. Takkroppen tyngs ned av åter

Walter De Marias föräldrar drev restaurang, precis

och vecklar ut lager på lager av innebörder av kanto

vunnen glans och tycks lätta i sin spöklika skelettdel,

som Lap-See Lams. Jag föreställer mig barnets sam

nesisk diaspora.

medan upprepningen i takets form anger takten till

manblandning av smaker, dofter och ljud med tingen

verkets tonalitet.

och människorna runt omkring henne. Jane Bennett

Beyond Between skulle kunna vara en vrakdel från

skriver i Vibrant Matter: A Political Ecology of Things

ett av de rymdskepp som svävar i Phantom Banquet.

När restaurang China öppnade i min hemstad

Det är en del av ett pagodatak, 3d-skannat och prin

Östersund på 1970-talet fick jag kliva in i en främ

om vår destruktiva uppdelning mellan döda ting

tat, monterat på en liten piedestal nära marken,

mande sfär. Jag minns gulddrakarna och de röda

och levande väsen, och pekar på barnets förmåga att

så att verket ger intrycket av att sväva. Polystyren

lyktorna, den säregna smaken av bambuskott, och

uppfatta tingen som levande. Vad synen på ting som

LA P -S E E L AM

. Beyond Between

L AP -SE E L AM

. Beyond Between

BERIT LINDFELDT N Ä RVA R A N DE I HU VU D OCH K ROPP

När det golvliggande verket Vandring fick flytta upp på väggen och byta namn till Skorpa, flyttade en puls in i verket. Nu kastar sig formen som ut i rummet och kräver betraktarens fulla uppmärksamhet. – Skorpa uppstod genom att jag ville se något växa

en ruta eller ram, och plötsligt uppfattades verket

fram, utan andra tankar än att jag ville se vad det

mer som en bild. Från att liksom flytande röra sig

blev. Det började som ett intuitivt och planlöst

mot rummet blev det en koncentrerad form. Då fick

bygge, bit för bit.

verket sin nuvarande titel: Skorpa. – En skorpa är bland annat ett tunt skal som i sig

Berit Lindfeldts verk Skorpa köptes in av Statens konstråd i samband med hennes utställning Insidor

bildar ett okänt landskap. Kanske är det en skorpa

och utkanter på Konstakademien 2020. Då hette

över ett sår – eller jordens innanmäte? Berit Lindfeldt har gjort många offentliga skulptur

verket Vandring och var en skulptur som bredde ut sig i rummet, som ett svävande golv, 200–250 centi

er runtom i Sverige, bland annat minnesmärket över

meter från kant till kant. Statens konstråds rådgivare

Astrid Lindgren, fontänen Källa Astrid i Vimmerby.

föreslog att man lättare skulle se vad som hände om

Hon har vunnit en rad priser, nu senast Moderna

man hängde det på väggen. Det skulle också förenkla

Museets vänners skulpturpris 2021. Hon är repre

möjligheterna till monteringen i dess nya hem på

senterad i Moderna Museets samling samt konst

Regeringskansliet. Berit Lindfeldt var öppen för att

museerna i Göteborg, Malmö och Borås, och sedan

utforska vad som skulle ske, vilket visade sig vara

1998 är hon invald i Kungliga Akademien för de

är och hur det präglar en. Den lämnade eller förlo

hjärnan gå in och analysera. Det är inte bara i huvu

ett lyckokast. För att bevara den svävande känslan

fria konsterna.

rade uppväxten blev ett tema som hon fortsätter

det som intrycken sker, utan också i kroppen.

i verket tog hon hjälp av en snickare som byggde en

Berit Lindfeldt har arbetat med material som

stadgande konstruktion så att den kunde monteras

brons, betong, stål och gummi, men just nu jobbar

en bit från väggen. Plötsligt blev det ett skulpturalt

hon gärna med masonit och upphittade spill

väggverk som gav det ett nytt uttryck.

material. Framför allt arbetar hon intuitivt med sitt

– Vi är vana att titta på bilder, och har ögon och

– När det hänger på en vägg pulserar det utåt och

skapande. De senaste åren har hon utgått mycket

analys för det. Men icke-figurativ skulptur är svårare

ko n st n ä r :

kastar ut sin form i rummet på ett mer pockande vis.

från sitt barndomshem, efter att lägenheten slut

för folk att förstå. Kanske för att det är så konkret.

född:

1946

Det vilar inte, utan formen bråkar lite extra.

giltigt tömts både på sina ting och sina människor.

För det är ju bara det som det är. Man måste vara när

titel:

Skorpa (2020)

Olika frågor dök upp i processen, om vad ett hem

varande i intrycken på ett annat sätt än att bara låta

teknik:

Själva inramningen från väggen omkring blev som

B E R I T L I N D F EL DT

. Skorpa

att undersöka. text:

Berit Lindfeldt får ofta höra att folk tycker att det är »svårt« att se på skulpturer.

Ida Therén

Författare, kritiker och kulturjournalist.

BE RIT L IN DFE L DT

Berit Lindfeldt

Skulptur

. Skorpa

FAT H I A M O H I D I N

Skulpturgruppen Roll Deep är bokstavligen avgjut

eller andra sättets förmåga att förändra vår vikt, siluett och vårt mående är en del av vår vardag.

ningar av en del av vår tids stora hälso- och tränings

H Ä R DA DE PLÅG ADE K ROPP

Samtidigt, om man får tro reklamen, verkar materi

trend, medräknat övertygelsen om att allt blir bättre

Jenny Danielsson skriver om Fathia Mohidins verk »Roll Deep«.

alen som inte drar åt sig svettdoft mångdubblas från

om man bara låter sin tyngd sjunka in i upphöjning

år till år. I dag går vi till gymmet för att lyfta tungt,

arna och vaggar fram och tillbaka över en foam roller.

en aktivitet som för bara några generationer sedan

Skulpturerna symboliserar på så sätt en ambition

förknippades med hårt fysiskt arbete. Vad symbol

om hälsa och hoppet om förändring, samtidigt som

iserar den muskulösa kroppen när den inte längre

deras otympliga utformning omfamnar och utmanar

kommit till av slitigt lönearbete? Konstnären Fathia

allmängiltigheten i ett påstående som att det skulle

Mohidin, född 1985, intresserar sig för allt detta, och

passa alla att ligga på golvet och rulla.

arbetar ofta med gymmet som utgångspunkt i sin konst. År 2020 tog hon emot Maria Bonnier Dahlins

text:

stipendium. I samband med utmärkelsen presen

Konstvetare och skribent.

Jenny Danielsson

terades Roll Deep tillsammans med andra fitness inspirerade installationer i den vanligtvis doftlösa

ko n st n ä r :

Bonniers konsthall. Utställningen inkluderade både

född:

1985

gymmattor och en stark doft av träningslokal.

titel:

Roll Deep (2020)

teknik:

På engelska är »roll deep« ett uttryck som betyder

Fathia Mohidin

Skulptur

att man står upp för någon och skyddar varandra inom en grupp. Roll deep används alltså som verb, och beskriver en aktiv handling för nära vänskap. Mohidins Roll Deep rullar dåligt. Skulpturerna är nämligen gjorda i det mångsidiga komposit materialet betong, som är det mest använda bygg materialet i världen. En av de allra äldsta och mest kända byggnaderna i betong är Pantheon i Rom, som invigdes som tempel åt alla gudar år 125. Konstnärens val av material och form understryker

Skulpturerna i Roll Deep lånar form av så kallade

att finnas på alla gym och i vart och vartannat hem.

foam rollers, kompakta cylindrar som ofta tillverkas

Den ukrainsk-israeliske fysikern och uppfinnaren

en påtaglig vardaglighet hos skulpturerna, men utan

i gummi, som man ska ligga på och röra sin kropp

Moské Feldenkrais lanserade produkten 1987. Detalj

den flexibilitet och lättrörlighet som både titeln och

över för att stretcha ut tajta muskler. Foam rollers

varuhuset Rusta bedyrar på sin hemsida att deras

formernas ursprung uppmuntrar och förespråkar.

saluförs antingen släta eller räfflade och finns i olika

foam rollers passar alla: »från den glade motionären

Skulpturerna är tunga och förmedlar en känsla av

längder. På senare år har de gått från att vara rel

till den erfarna träningsentusiasten.«

beständighet och orörlighet. Är verkligen alla in

Träning och hälsa har ett stadigt grepp om vår

ativt okända för alla de som inte varit bevandrade i Feldenkrais metod i sensomotorisk träning, till

samtid. Metoderna och berättelserna om det ena

FAT H I A M O HI D I N

. Roll Deep

bjudna till rummen som sätter kroppen i fokus? Lyckas vi inte vara så flexibla som vi vill tro att vi är? FAT H IA MOH IDIN

. Roll Deep

ELISABETH MORTIZ KO N ST E N ATT SK ÄR A I TYSTN ADEN

bearbetningen av skulden, men som invånare i det

text:

ohistoriska Sverige fanns inget att spegla sig i.

Samordnare konstansökningar

– Mina föräldrar bar på en tystnad som man som

Anders Olofsson

och inköp på Statens konstråd.

närstående uppfattar men inte kan förstå.

Barnen till förintelsens generation lever med minnen som har

När Elisabeth Moritz är klar med en bild har

förträngts men aldrig bearbetats. Genom att långsamt skära i sin

hälften försvunnit. Ibland bildar svärmen av små

född:

1956

tomrum en strömvirvel som suger blicken in mot en

titel:

Chemnitz, 1933 (2018)

del av motivet som inte är fotografens tänkta fokus.

teknik:

familjs dokumenterade historia söker Elisabeth Moritz förståelse också för sig själv.

ko n st n ä r :

Elisabeth Moritz

Blandteknik

Det är en paradox: genom att reducera uppnås en förhöjd grad av tydlighet. – Att skära i bilderna är en långsam process. Det är

– Jag reste till Frankrike 1972, fick min konst

Det finns en bild av Ingmar Bergman på inspelnings

ett sätt att samtidigt göra dem mer allmängiltiga, de

platsen till ett av hans många mästerverk. Demon

utbildning där och blev kvar i hela 27 år. När jag kom

blir minnesfångare även för andra. Det är också ett

regissören står en bit från kameran och skapar med

hem till Sverige igen upplevde jag mig som en främ

sätt för mig själv att skapa en relation till min familjs

sina tummar och pekfingrar en ruta som han kikar

ling. Det födde ett behov av att finna fast mark under

historia, mitt instrument för att spränga tystnaden.

igenom i riktning mot skådespelarna och scenogra

fötterna, att fundera över vem jag egentligen är,

Om man inte förstår varifrån man kommer kan man

fin. Jag har ofta undrat vad han håller på med. Ville

vilket förhållande jag har till landet jag bor i och

inte heller förstå sig själv.

han se hur scenen skulle ta sig ut på film hade han

hur min familjs bakgrund har påverkat mig. Elisabeth Moritz föräldrar kommer från Tyskland,

bara behövt ta några sidosteg till kameran och titta

födda i den generation som har personliga upplev

genom sökaren. I själva verket tror jag att han leker med perspek

elser av nazismen och andra världskriget. För barnen

tivet och det utsnitt som varje bild av verkligheten är.

är det omöjligt att inte ställa frågor, ofta obehagliga.

Vad händer när fokus flyttas lite åt höger eller lite åt

Vem är mannen i uniform på fotot i familjealbumet?

vänster? När ett ansikte zoomas in och bakgrunden

Kan farbrorn i vit läkarrock ha deltagit i medicinska

bleknar bort?

experiment på lägerfångar? Men albumet är också

I Elisabeth Moritz konstnärskap spelar detta fin

fullt av bilder av lekande barn, människor som badar

stilta redigeringsarbete en central roll. Hon utgår

och umgås. Offer, förövare – varken det ena eller det

från uppförstorade fotokopior, som hon skär i med

andra, eller kanske både och?

skalpell så att bilden försvinner, fragment för frag

– Bilderna som mina föräldrar sparat hade alltid

ment. Kvar finns en knappt synlig helhet, där hon

funnits där, men de trauman som kriget förde med

ibland avsiktligt lämnat (större) delar av motiven

sig, och som aldrig har bearbetats, leder till att för

kvar för att leda vår blick just mot dem. För att vi ska

trängda minnen förs över till kommande genera

upptäcka något omärkbart i bilden och något oväntat

tioner – det som Marianne Hirsch kallar postmemory. Först 2014 tog hon sig an materialet. Hade hon vuxit

i oss själva. Hon har gjort en lång resa för att nå den positionen, både bildligt och bokstavligt talat.

upp i Tyskland hade hon varit del av den kollektiva

E LI SA B E T H M O R I TZ

. Chemnitz, 1933

E L ISABE T H MORIT Z

. Chemnitz, 1933

KRISTINA MÜNTZING FLÄTA D E P O L ITIS KA MO NUMENT

Sundholm på Amager i Köpenhamn är känd som en tidigare anstalt för så kallade obemedlade. I triptyken The Whites har Kristina Müntzing undersökt platsen där gränsen mellan vård, uppfostran och bestraffning var flytande. Sundholm användes en tid efter 1945 som interner

niskorna blir till mönster eller abstraktion. Det är som

ingsläger av de som kallades landssvikare: danskar

att minnet förändras och börjar berätta något annat.

som hade arbetat med nazisterna under ockupa tionen. Müntzings verk The Whites gestaltar kvinnor

ko n st n ä r :

na som placerades i vittvätten i Sundholms tvätteri.

född:

1973

– Jag har samlat in arkivmaterial från olika tider i

titel:

The Whites, triptyk (2020)

Sundholm och arbetat fram ett collage som jag sedan

teknik:

Kristina Müntzing

Collage, mixad media

har strimlat sönder och sammanflätat på nytt – som ett slags textilt monument. Mina tankar har kretsat kring den danska moderniteten och det faktum att de använde sig av de utstötta och utsatta i Sundholm för att tvätta sina skitiga lakan. Utstötthet och vithet är också fortfarande väldigt aktuellt. Kristina Müntzing använder hantverksredskap för att skapa ett visuellt språk för radikala politiska rörelser. Hon har länge arbetat med att utveckla col lage, sedan fem år tillbaka i större serier och format. – Jag brukar börja med att bli indragen i ett ämne, rotar och letar i arkiv och söker bildrättigheter. I atel jén jobbar jag fram ett collage som skannas och trycks ut. Jag blir ganska överväldigad när jag får de stora printarna och behöver en jättemodig dag för att kun na börja skära i dem. Eftersom arkivmaterialet pixel eras i bearbetningen blir verken ofta abstrakta, män K RIST IN A MÜN T Z IN G

. The Whites

SAMANEH REYHANI

EMMA NILSSON

FÖ R ST DÖD, SEDAN F R I HET

KA MP EN O CH KA P ITUL ATIO NEN

Samaneh Reyhani har till sitt verk Tooti (Parrot) inspirerats av den

Äntlig är ett av verken i serien Hän, en grupp större objekt gjorda i

persiska 1200-talspoeten Rumis dikt Köpmannen och papegojan.

en kombination av porslin och nät, där Emma Nilsson överlämnade sig själv och resultatet helt till processen.

bläck. Titeln kommer från dikten Köpmannen och papegojan, skriven av den persiska 1200-talspoeten Rumi, om en vacker papegoja i bur som längtade efter frihet. En dag bestämde sig papegojans ägare, köpmannen, för att åka till Indien. Han frågade alla i sitt hushåll om han skulle ta med sig något tillbaka till dem, och han frågade även papegojan. Papegojan sa att han inte ville ha något, men om köpmannen såg några papegojor i det fria skulle han hälsa till dem att denna papegoja fanns hos köpmannen, i en bur, och att den längtade efter att återvända till sitt hemland. När köpmannen berät tade för papegojorna i Indien om sin egen, föll en

Emma Nilsson gick in i skapandet av Äntlig med en

lek. Hon kunde heller inte styra hur objektet skulle

av dem ned från sitt träd och dog. Väl hemma igen

vilja att utesluta sig själv så mycket som möjligt från

falla. Därför var det viktigt att på olika sätt bygga

berättade köpmannen ångerfullt för sin papegoja vad

skapandet. Formmässigt valde hon att utgå från rul

skydd så att ugnen inte skulle skadas.

som hade hänt, varpå även den föll ned och dog. När

len, så som den ser ut när nät levereras. Efter att ha

köpmannen tog ut papegojan ur buren kom den till

vecklat ut nätet som ett stort ark, tryckte och kavlade

outtalade, det vi når bortanför vår intellektuella och

liv och flög i väg.

hon in porslin i det, rullade ihop det igen och brände

sinnesupplevda existens. Genom sin egen transfor

verket stående. Kombinationen av porslin och

mation kom verken i serien Hän att återspegla olika

Papegojan blir en symbol för människans hjärta,

metallnät visade sig reagera på ett särskilt sätt

stadier av den mänskliga existentiella längtan efter

Samaneh Reyhanis arbete grundar sig i en konver

sinne och själ, som genomgår en sorts mystisk »död«

i bränningen.

frihet, den djupa rädslan inför, och önskan om att

sation med materialet. Idéerna och titlarna kommer

för att kunna bli fri, förklarar Reyhani.

– Det är en symbolisk berättelse om andlig frihet.

steg tillbaka, läser en dikt, lyssnar på en berättelse

ko n st n ä r :

eller betraktar.

född:

1990

titel:

Tooti (Parrot) (2021)

björkträ, som Reyhani har täljt och färgat med

släppa taget om, kontroll.

– Materialen vittnade om en kamp, ett motstånd – tills de till sist gav efter för omständigheterna. Jag

ofta till henne under arbetets gång, när hon tar ett

Verket Tooti (Parrot) är tillverkat av en rund bit

– Mitt konstnärskap handlar om ett intresse för det

teknik:

SA M A NE H R EYHAN I

Samaneh Reyhani

Skulptur

. Tooti (Parrot)

lockas av det oförutsägbara och insåg att det jag

ko n st n ä r :

söker ligger bortanför min kontroll.

född:

1985

titel:

Äntlig (2018)

Bränningen var riskfylld eftersom hon inte visste hur materialen skulle bete sig när de kom upp i stor

teknik:

E MMA N ILSSON

Emma Nilsson

Skulptur

. Äntlig

KO NST E N M ÖTER BETR AK TAR EN

Lennart Nilsson, professor och forskare på Karolinska institutet, om konsten på arbetsplatsen.

MICAEL NORBERG RESTER AV EN HÄ NDELS E

Och detta språk med sina begränsningar... är rester av en händelse. En händelse som berättar om en kropp och om basala känslor som frihet, ofrihet, hopp, längtan, smärta, ilska och uppgivenhet. Genom känslorna försöker Micael Norberg förstå

är en paus och kräver något av dig: att du läser,

världen utanför det egna jaget och kroppen. Han vill

ljudar tyst, och smakar på orden.

inte kalla sig performancekonstnär, men har över tid ändå börjat se på sitt arbete och det han gör som just

ko n st n ä r :

performance. Det betraktaren möter är dokumenta

född:

1969

tioner av dessa händelser. Det är det som blev kvar:

titel:

Och detta språk med

resterna efter händelser och processer.

sina begränsningar... (2020) teknik:

Och detta språk med sina begränsningar ... är ett

Micael Norberg

Textverk

textverk bestående av tre självhäftande vinyltexter som fästs direkt på väggen. – Orden och meningarna är ett material som for mas och som kan förändras, som lera. Det är ord och meningar som smakar och känns i min kropp, som fysiska erfarenheter. De handlar helt enkelt om att vara människa. Frustrationen över att vara människa. Enligt Norberg tillför konsten alltid något till en plats, och en plats tillför i sin tur alltid något till ett konstverk. Genom att ta plats i rummet menar han att verket får agens utanför konstnärens subjektiva erfarenhet och kan interagera med betraktaren. – Orden och meningarna är på så sätt en del av ett större objekt. Kanske som en parasit, eller i en symbi os med platsen. Texten tar plats i rummet och färgar av sig. Den förväntar sig att en betraktare stannar upp och ser, tittar och tänker en liten stund. Texten MICAE L N ORBE RG

. Och detta språk med sina begränsningar... 89

AFRANG NORDLÖF MALEKIAN / NOUR HELOU GE N O M N YCK ELHÅLET, I DEALET

skriva en egen historia baserad på företeelser som

text:

moderniseringen av vår värld har låtit falla i glömska.

Samordnare konstansökningar

Och ibland verkar det som att historien ler mot

och inköp på Statens konstråd.

Anders Olofsson

oss med en besk ironi, åtminstone om man får tro

Vilka skönhetsideal finns i olika delar av världen, och hur ändras de över tid? Det utforskar konstnären Afrang Nordlöf Malekian och historikern Nour Helou i The Eclipse of the (Fe)Male Sun.

ko n st n ä r :

Afrang Nordlöf Malekian. – I arkiven har jag till och med hittat porträtt av

Afrang Nordlöf Malekian,

i samarbete med Nour Helou

talibaner från 2001, som fotografen har »feminiserat«

född:

1995

genom att kolorera dem för hand.

titel:

Smooth Skin, Pink Lips,

and a Mustasche (2020) I projektet The Eclipse of the (Fe)Male Sun åter

Afrang Nordlöf Malekians intresse för hur skönhets ideal och bilden av vad som är manligt respektive

vänder de till Persien i slutet av 1700-talet. Den

kvinnligt förändras över tid, mellan olika kulturer

härskande Qajardynastin skapade bilden av den

och världsdelar, väcktes när han flyttade till Beirut

manliga såväl som kvinnliga solen som symbol för

2019 och började arbeta med handkolorerade bilder

sitt rike – en sol med kraftiga ögonbryn, mustasch,

i arkivet hos Arab Image Foundation.

lockigt hår, stora ögon och en liten mun. Men med

– Bilderna i arkivet var redigerade på ett sätt som

kolonialismen och moderniseringen under början

liknade det som fotografen hade gjort av mitt eget

av 1900-talet började traditionella, könsöverskrid

iranska passfoto. När fotografen granskade fotot sa

ande skönhetsideal ersättas med nya binära skön

han att han tyckte att jag såg för feminin ut, så han

hetsnormer. Traditionen har dock levt kvar i språket.

gick bort till datorn och redigerade det. Resultatet

– När jag besökte mina farföräldrar i Iran slogs jag

blev, enligt min mening, att jag såg ännu mer femi

av att vi alla tilltalade varandra med »maman« och

nin ut, berättar Nordlöf Malekian.

»pedar« (pappa), mer beroende av hur vår relation

I Beirut började han samarbeta med konsthistorik

såg ut just i ögonblicket än på vilket sätt vi var släkt

ern Nour Helou. De konstaterade att skönhetsidealen

med varandra eller vilket kön vi hade. På liknande

varierar mellan olika kulturer och att de inte är köns

sätt fungerar det i Libanon, där släkt, grannar,

bundna. Persikohy, rosiga kinder och rosa läppar

vänner och främlingar kan tilltala varandra med

förekommer på handkolorerade porträtt av både

»mama« och »papa«. Den könskodning som väster

män och kvinnor runt om i hela Mellanöstern.

ländska språk har, och som jag har vant mig vid,

– De som handkolorerade fotografier försökte

teknik:

Fotografi

existerar helt enkelt inte där.

inte återge verkligheten. Deras mission var snarare

Trots att Afrang Nordlöf Malekian numera är en

att främja ett visst skönhetsideal. Den fotografiska

flitig besökare hos olika arkiv, ser han sig inte som

tekniken importerades från väst, och därigenom

en historieforskare.

sipprade även västerländska skönhetsideal in i län

– Nej, positionen som konstnär gör att jag slipper

derna i Mellanöstern. Men där fanns redan andra

förhålla mig vetenskapligt. I stället kan jag koncen

skönhetsideal, så en kollision var oundviklig.

trera mig på själva berättandet, på möjligheten att

AFRANG NO R D LÖ F M A LE KI A N / NO U R HELO U

. Smooth Skin, Pink Lips, and a Mustasche

AFRAN G N ORDLÖF MAL E K IAN / N OUR H E LOU

. Smooth Skin, Pink Lips, and a Mustasche

N O R R A KO L L E K T I V E T T I D EN AV ETT BERG

Snart ska sjön vara borta, liksom hästhagarna och husen. Norrakollektivet skildrar vad som går förlorat när gruvindustrin expanderar, och vilka konsekvenser och känslomässiga aspekter som följer och väcks av dess utbredning.

ens konstnärer kring sekelskiftet 1900 sökte sig för

Tillsammans med Anja Örn och Tomas Örn utgör hon Norrakollektivet, som har sin bas i Umeå och

att fånga den svenska naturens själ. Deras detaljrika

Luleå. Sedan 2016 har de tillbringat delar av året i

målningar kan i dag ge viss kunskap om skogens

Sakajärvi utanför Gällivare. Där är malandet från

arter och karaktär under förindustriell tid. I En plats

gruvan alltid närvarande, dag och natt.

försvinnande skildrar Norrakollektivet även den

– Det är ett ständigt grävande, en enorm hunger

ekologiska restaurering som pågår. Sveriges lant

som tuggar i sig, ett begär som bara fortsätter. Hur

bruksuniversitet undersöker om den äldre skogens

mäter man tiden av ett berg, i relation till hur snabbt

biologiska mångfald av insekter genom stockar kan

det går att ta bort det? Vi vill fånga känslan av skogen

flyttas till en yngre skog. Forskningsprojektet stöds

som omsluter en, naturens och geologins tideräkning,

av gruvbolaget Boliden, som därmed har fått möjlig

säger Fanny Carinasdotter.

het att fortsätta sin expansion. – Men man kan inte rädda naturen genom att

Ljudet färdas över vattnet som skiljer dagbrottet

förstöra den, säger Tomas Örn.

från byn. Snart ska sjön vara borta, liksom häst

Genom sitt arbete förmedlar Norrakollektivet nu

hagarna och husen, ersatta av grushögar och

i sin tur kunskap om de gamla skogar som forskare

dammar med giftigt slam.

kämpar för att återskapa, medan de befintliga slukas

– I Sakajärvi finns det nu ett hushåll kvar, det är

av gruvindustrin.

en generationsby som är omgiven av kulturlandskap

– Det belyser människans tilltro på sig själv som

och sommarbeten. Det är en väldigt gammal skog där man avverkat och rört sig mycket försiktigt bland

en gudavarelse, vad vi kan skapa genom teknologi

myrar, bärmarker och jaktmarker, säger Anja Örn.

och vetenskap. Det sägs att vi måste expandera för att klara den gröna omställningen, men någonstans

Hon drar en parallell till gruvan i Kiruna, vars ut

behöver vi ifrågasätta om vi verkligen ska fortsätta

vidgning sker till priset av stadskärnans flytt. – Frågan om exploatering och gruvor är aktuell på

rusa framåt. Naturen har ingen egen röst, vi måste vara den rösten, säger Fanny Carinasdotter.

många plan, säger Anja Örn. Aitikgruvans dagbrott mäter över 3,5 kilometer och har grävt sig runt 500 meter ner i berggrunden. Dess

text:

skala är svår att greppa, liksom skönheten och värde

Konstvetare, kulturjournalist och kritiker.

Carolina Söderholm

na hos landskapet som omger den. – Vi undersöker gränslandet mellan natur och

Granarna speglar sig i sjöns blanka vatten. På marken

ko n st n ä r :

– Om man står nere i dagbrottet och tittar upp ser

Norrakollektivet

sluter sig mossan mjukt kring en vittrande stam. Allt

industri och har utgått från byn Sakajärvi, där

man hur skogen står och tippar på kanten på ett tunt

(Fanny Carinasdotter, Anja Örn och Tomas Örn)

är stilla i Norrakollektivets fotografier av de gamla

Aitik, som är Skandinaviens största koppardag-

lager av jord. Det är den lilla skorpan på en knapp

t i l l ko m st :

skogar som breder ut sig i Sveriges nordligaste del.

brott, är beläget. Vi tittar på konsekvenserna och

meter av jordmån som har burit hundratusentals år

titel:

Men det är en stillhet som har ett slut. Verken ingår

de känslomässiga aspekterna av gruvans expansion

av växtlighet och liv. Just det med naturens skörhet

teknik:

i det större projektet En plats försvinnande, som skil

– för naturen, byn och människorna, säger Fanny

är viktigt, säger Tomas Örn.

drar vad som går förlorat i gruvindustrins spår.

Carinasdotter.

NO R R A KO LLE K TI V ET

. En plats försvinnande

2016

Ur projektet En plats försvinnande (2020) Fotografi

Det var hit till polcirkeln som nationalromantik N ORRAKOL L E K T IVE T

. En plats försvinnande

RASMUS NOSSBRING D E S J Ö N G N ÄR JAG LÄMN ADE

Som lärling på ett glasbruk observerade Rasmus Nossbring hur glasblåsarnas händer aldrig fick lämna spår i verken de gjorde. Nu låter han mästarnas historier synas genom sitt eget skapande. They were singing as I left är del av projektet Things

blåsare. Samtidigt visas också besvikelsen över att

that might have happened, en installation bestående

lämna något bakom sig och försvinna in i någonting

av handskulpterade element kombinerade med

nytt.

formpressade glasdelar, gjorda i formar som Rasmus ko n st n ä r :

Nossbring har fått låna från Reijmyre glasbruk.

Rasmus Nossbring

född:

1991

lärde upp mig fick jag låna med mig formar och

titel:

They were singing as I left (2021)

gamla figuriner som ofta fanns i deras bruksbutik

teknik:

– I samråd med glasblåsare och mästarna som

Skulptur

– små djur och figurer som pressades i tusental och såldes till turister som kom och tittade på glasblåsar na. Men den skapande handen bakom figurerna fick aldrig synas. De stolta glasblåsarna var som bort trollade i slutprodukten. Nossbring har pressat figurerna i sin egen verkstad utanför Stockholm. Han har vävt in samtida uttryck och influenser, och lyfter de gamla glasblåsarnas historier i kombination med sina egna erfarenheter och minnen av platsen. I They were singing as I left står tre hundar på en tårtliknande botten. Under en båge står en figur som i produktionen kallades för smältaren. Titeln refererar till när Nossbring efter sju år som lärling och glas blåsare gick vidare och kom in på Konstfack. Han upplevde förändringen som en stor kulturkrock. – Personen går igenom portalen uppbackad av hurrarop och uppmuntran från sina gamla glas R AS M U S NO S S B RI N G

. They were singing as I left

HELMTRUD NYSTRÖM VILA I JÄ MLIKHET MED NATUREN Thomas Millroth skriver om Helmtrud Nyströms verk »Vattenprov«. Helmtrud Nyströms Vattenprov är som en överrask

målat Vattenprov. Eller så har hon verkligen, inne

ning i skogen en morgon eller kväll. Plötsligt öppnar

i sig, funnit ett moment av stillhet som hon har känt

sig en glänta med en liten sjö, och där plaskar tre per

i naturen, och försökt att måla fram det så att fler än

soner omkring i vattnet. Vad gör de? Det är svårt att

hon kan uppleva detta mirakel.

se, ljuset är lite grågrönt. Men det finns en känsla i

Kanske är det vad jag tänker om Vattenprov – att

målningen av både utsatthet och skydd. Tiden märks

betraktarna vill vila i naturen för att bli jämlikar med

inte. Och naturen omsluter oss, för den var så viktig

den. Då får titeln Vattenprov en annan betydelse än

för Helmtrud Nyström.

om bakteriehalter och gift ska mätas. Kanske är det naturen som provar oss, vattnet som testar männis

Hon hade kommit till Sverige från Tyskland för

korna om de vill vara ett med den.

att bli trädgårdsmästare, men växlade över till bild konsten och blev en av landets viktigaste grafiker. Så småningom vidgade hon konstnärskapet till både

text:

måleri och collage. Här samsades fåglar, växter och

Konsthistoriker, kritiker, curator och författare.

Thomas Millroth

småspretigt avsigkomna människor. Ibland växlade de över i varandra så att en hemlighetsfull skrift

ko n st n ä r :

skapades. Den hade ett budskap som Helmtrud

född:

1939

Nyström kände mycket starkt. Naturen var inte bara

titel:

Vattenprov (2014)

en omskrivning för utsatthet – den var ännu mer

teknik:

Helmtrud Nyström

Måleri

ett skydd. Jag tror att det har att göra med hennes upplevelser under kriget, då hemstaden Hannover bombades. Hus brann, skydd saknades. Ett svar på den utsattheten var onekligen naturen. En existentiell fråga för henne. Men hon sysslade aldrig med minnen. Däremot sökte hon efter de känslor som minnena hade fram kallat – eller så ville hon skapa nya känslor, bortom hot och otrygghet. Sådan är ju Vattenprov: en tidlös närvaro i naturen, där människorna inte är exploatörer och förstörare. Kanske är det en dröm – för så har hon ju nästan H E L MT RUD N YST RÖM

. Vattenprov

IDA PERSSON H OTF U LL HAR MON I

I en tid då individens frihet och integritet står mot marknadens mekanismer utforskar Ida Persson i sina målningar övervakarens dubbla funktion, som något på samma gång tryggt och djupt obehagligt. kollektivets säkerhet och statens auktoritet.

Ida Perssons målning 4:8 är gjord för att ses snett underifrån. Den turkosa struktur som fyller duken

– En »watcher« kan vara en övervakare som tar

för tankarna både till monumental arkitektur och

hand om och beskyddar, men som också bedömer

ett detaljutsnitt av en teknisk apparatur. Med sina

och disciplinerar. Den dubbelheten, att något

260 centimeter tornar den upp sig över betraktaren.

på en gång kan vara läskigt och en trygg famn,

Hon målar geometriska former i färger som skulle

är intressant. Medvetet väljer hon kulörer och nyanser som

ha verkat glada om de inte varit så kyliga. På samma sätt skulle hennes motiv ha känts harmoniska om de

understryker verkens ambivalenta laddning. – Seriens färgskala är både inbjudande och kylig.

inte hade upplevts så hotfulla. Det handlar om makt,

Den turkosa tonen i 4:8 påminner om 1990-talets in

Ulla Wiggen, men också de tyska fotograferna Hilla

– Det första intrycket ska vara tungt och stabilt,

stitutionsfärger, men också kakel i ett omklädnings

och Bernd Becher, som dokumenterat industribygg

men när man kommer nära ser man att allt är gjort

som betyder väktare eller tittare. Motiven i den se

rum. Under ytan ligger en röd grund som skymtar

naders formspråk. Samtidigt lyfter hon fram den

med små penseldrag. Rutorna buktar ut och linjerna

rien har ofta något slags prick eller hålighet, där jag

i skårorna mellan rutorna, och som kan ge associa

tyske målaren Konrad Klapheck, som sedan 1950-talet

är ostadiga. Det är precis som maktrelationer. De kan

tänker att det kan finnas plats för en kamera eller

tioner till något organiskt, kött och blod.

har byggt sina verk kring en centralt placerad maskin.

framstå som väldigt fasta, men är något som vi män

Redan under studietiden intresserade hon sig för

– Det är kittlande att tänka på alla våra apparater,

niskor har skapat och kommit överens om. Kanske är

maktrelationer, från sociala normer till psykiatrins

telefoner, datorer och byggnader med maskiner. De

Hon har nyss flyttat sin studio från Malmö till ett

historia där skallmätningar under 1930-talet blev

skulle kunna ha sina egna liv och agendor.

ateljékollektiv i österlenska Löderup, nära hemmet

del av rasbiologins kartläggande. På Umeå konst

i barndomsbyn Nybrostrand. Hennes bilder kan vid

högskola byggde hon modeller av påhittade militära

en första anblick framstå logiska och tydliga, men

mätinstrument och apparater som hon målade av. För

– Serien Watchers är uppbyggd av rutor, där

undandrar sig varje försök till entydig tolkning.

att nå känslan av något maktfullkomligt gick hon upp

kommer disciplinen in också i utförandet. Ju mer

ko n st n ä r :

Likväl säger de något väsentligt i en tid av accelere

i skala, och motiven växte till arkitektur. Bland konst

jag har bestämt och förberett i förväg, desto friare

född:

1985

rande övervakningsteknologi, där individens frihet

närer som varit viktiga finns hennes tidigare professor

känner jag mig.

titel:

4:8 (2018)

och integritet vägs mot marknadens mekanismer,

Ann Edholm, föregångare som Barbro Östlihn och

trygghet och kontroll. – Jag arbetar ofta i serier och 4:8 ingår i Watchers,

mikrofon. En öppning där information kan tas in eller gå ut, säger Ida Persson.

I DA PER S S O N

. 4:8

Själv har hon utvecklat en metodik för att ta kon troll över den enorma dukens komposition.

de egentligen ganska sköra och lätta att bryta ner. text:

Carolina Söderholm

Konstvetare, kulturjournalist och kritiker.

Tålmodigt målar hon ruta för ruta, lager för lager.

teknik:

IDA P E RSSON

Ida Persson

Måleri

. 4:8

KG N I LS S O N FÄ RGRIKT O CH OJÄ ML IKT

KG Nilson har avbildat städer på olika sätt sedan 1960-talet. Oljemålningen Gated community kan vid en första anblick tyckas välkomnande: grönskande i sin mitt. Men helheten berättar något annat. Ett återkommande tema i KG Nilsons konstnärskap

ko n st n ä r :

är städer. Verket Gated community visar på en ex

född:

1942

ploatering av en stad, en oerhörd sådan. Staden är

titel:

Gated community (2010–2017)

indelad i olika områden, där centrum består av ett

teknik:

KG Nilson

Måleri

milt landskap med sjö och skog. De båda 18-håls golfbanorna och de pompösa byggnaderna visar på en viss nivå av omhändertagande. Det är ett över klassområde omgärdat av tråkigare hus, avbildat som någonting grått. – Om man vill kan man säga att det finns ett klass perspektiv där. Jag tänker nog själv lite så, att där finns väldiga ojämlikheter. KG Nilsons verk föds ur ett renodlat färgintresse som levandegörs genom hans abstrakta formspråk. Verken blir därmed öppna för tolkning, men om KG Nilson själv får önska skulle han vilja att betraktarna kan se sig själva i en viss situation. – I den här speciella målningen är det lätt att tänka sig att om jag befinner mig på ett specifikt ställe och vill åka till ett annat, från a till b, och jag förutsätter att det är högertrafik, då måste jag ta vissa särskilda vägar. Det kan vara ganska roligt att tänka ut hur jag skulle åka. Börjar man fundera så är man redan inne i en process där man blir helt närvarande i bilden. KG N ILSSON

100

. Gated community

101

ANDERS RAMSELL

MARTHA OSSOWSKA PERSSON

VA D SOM VÄN TAR OSS

A KTIV SA MSTÄ MDHET

The Breath’s Deer är en science fiction-berättelse om vad

Upp längs en tre och en halv meter hög akvarell sträcks ett antal

mänskligheten har att vänta av framtiden. En tio minuter lång

armar och händer in i bildytan från vardera sidan. En bild av en

akvarellanimation bestående av hundratals akvarellteckningar.

enighet framför ett möjligt hot.

jag skriver tar jag sedan idéer ifrån och utvecklar i

händerna tonar ur bjuder in till olika typer av läsning

text eller bild. Animationen, det vill säga det tekniska

ar, det ger någonting mer. För mig är det viktigt med

arbetet i sig, är en blandning av traditionellt animer

det vackra mot det lite mörka och hotfulla. Det skapar

ande och rotoskopi – en sorts animationsteknik.

också en vibration i måleriet.

Anders Ramsell står också bakom filmens regi,

Martha Ossowska Persson målar ofta stort och an

manus och redigering. Självporträttet och det auto

vänder hela kroppen när hon arbetar. Akvarell är det

biografiska anslaget har en tydlig närvaro i filmen.

svåraste hon har gjort, och hon triggas av att det inte

Det är ett berättartekniskt grepp som han har använt

finns utrymme för misstag.

även i andra verk, men då med andra skådespelare.

– Blir det fel får man spela med eller göra om. Det

– Vem som helst, oavsett kön, hudfärg eller sexuell

»One of the last traces I left behind was the weak

är också det som är tjusningen i materialet. Jag läg

orientering, kan spela min roll, säger Ramsell.

snow«, hörs skådespelaren Stellan Skarsgårds

ger på färg, torkar bort den, gnuggar, och det som fäster på ytan blir det som sparas. Men för mig är det

berättarröst säga i The Breath’s Deer. Filmen är en sömlöst flytande mix av science fiction och konst:

ko n st n ä r :

ett självporträtt och en framtidsvision.

född:

1981

är det mörkret som får mig att gå igång. Den öppna

titel:

The Breath’s Deer (2018)

tolkningen.

Berättelsen tog från början formen av en romanidé, men landade till sist i en animerad film, där Ramsell

teknik:

inte intressant att jag behärskar tekniken. Just nu

Anders Ramsell

Hon uppskattar att hennes konst kan placeras

Film

gestaltas av Stellan Skarsgårds berättarröst. »Det

i offentliga rum eftersom det kan vara mångas enda

finns en förrädisk skönhet och sensualitet i Anders

möte med samtidskonsten. – Därför är det också viktigt att den är bred och

animationer«, har Skarsgård själv kommenterat. Han beskriver Ramsells målningar som lika delar lockan

– Jag har haft den här bilden i huvudet väldigt

tillåtande och att alla typer av gestaltningar och ut

de och störande, »som tidiga morgnarnas drömmar

länge. Den visar en form av enighet, en gärning

tryck får rum.

som är svåra att släppa, som vill ta dig tillbaka in i sin

i samstämdhet. Tittar man på hur kvinnor har port

fragmenterade poesi«.

rätterats genom tiden har det ofta varit som objekt.

ko n st n ä r :

En kvinnlig hand är oftast en anonym hand. Här

född:

1983

är de aktiva. Verkets titel, The Chain of Command,

titel:

The Chain of Command (2019)

anspelar på olika maktstrukturer, och mörkret som

teknik:

Musiken är skriven av Anders Ramsell i samarbete med cellisten Lori Goldston. – Jag arbetar ofta med att skriva musik. De sånger A ND E R S R A M S EL L

. The Breath’s Deer

102

MART H A OSSOWSK A P E RSSON

103

Martha Ossowska Persson

Måleri

. The Chain of Command

D A N I L O S TA N K O V I C

JURI MARKKULA

E KO N AV SVU N N A TI DER

A LLT KÖTT Ä R HÖ

Arbetet med den monokroma serie som verket Ruin är del av,

Den köttfärgade och till synes mjuka ytan av cnc-fräst polyuretan

började för Danilo Stankovic i en omstart, ett behov av att hitta

i Juri Markkulas Nude Ground antar organiska former av förstorade

enkelhet, samt ett försök att förstå sig själv.

löv som förmultnar mot marken.

Verket Ruin är del av en serie akvareller som upp

ruiner, monument, statyer och spår av folkliga seder.

spiration för Markkula, som hänfördes av den äldre

kom efter att Danilo Stankovic under en tid hade

Det är ekon av svunna tider, av civilisationers och

mästarens måleri. Men medan Monets målningar av

haft ett uppehåll från allt konstnärligt arbete. Serien

kulturers uppgång och fall.

katedralen var helt avhängigt dagsljusets natur, har Markkula arbetat med 3D-skanningar av markyta

Vanligtvis i Stankovic skapandeprocess går relativt

kännetecknas av att varje akvarell är monokromt

och avancerade datorprogram.

mycket tid åt till förarbete, till att finna inspirations

målad i antingen lila, blått, gult eller grönt. – Jag hade ett behov av att nollställa mig och arbeta så enkelt som möjligt. Tematiskt präglas bilderna av

material och teman. Under den här processen har

– Nude Ground är omålad och har materialets

han snarare försökt förstå var han själv befinner sig,

egna rosaaktiga färg. Det är en idé som jag provade

och vad som känns viktigt och intressant.

på Bror Hjorts hus i en utställning 2019, där de

– Det kan vara ett ämne, en stämning, en gest ...

omålade verken var ljussatta med färgat ljus i kom

Jag arbetar oftast med utgångspunkt i någon form

plementärkontrast till materialets färg. Med rätt färg

av förlaga som jag sedan gör små förändringar i

och nivå på ljuset transformeras materialet till bild. Vissnande löv är en välbekant metafor för allt

eller omarbetar helt. Akvarellerna är ganska okom plicerade att göra rent tekniskt. Det svåra kan vara

levandes förgänglighet, så också i Nude Ground.

att inse när det är dags att sluta. Det är väldigt lätt

Ingenting varar för evigt – förutom kanske de indu

att förstöra en akvarell genom överarbete. Ett lager

striella materialen. – Serien påbörjades 2013. Med tiden har reliefen

för mycket kan vara förödande. – Nude Ground är en vidareutveckling av en serie

blivit djupare och formen har utvecklats i takt med

helst av allt att det kan verka som ett fönster in till

målningar och skulpturer som föreställer avgränsade

de tekniska möjligheterna och kunskaperna.

en annan verklighet – att det kan få betraktaren att

sektioner av naturmark. Stenar, pinnar, lera, gräs,

stanna upp för en stunds kontemplation över till

löv och annat som ligger på marken 3D-skannas och

ko n st n ä r :

varon och sin egen existens.

överförs i olika steg till cnc-frästa reliefer, där form

född:

1970

erna och formernas möte med varandra återkommer

titel:

Nude Ground (2020)

som en förstorad yta.

teknik:

Han hoppas att verket märks där det hamnar, och

ko n st n ä r :

Danilo Stankovic

född:

1981

titel:

Ruin (2020)

teknik:

DA NI LO STAN KOV I C

104

Måleri

. Ruin

Juri Markkula

Skulptur

I Juri Markkulas arbeten finns gott om konsthis toriska referenspunkter. Mötet med Claude Monets målningar av katedralen i Rouen blev en tidig in J URI MARK K UL A

. Nude Ground

105

IDA-LOVISA RUDOLFSON ST YGN E N SOM BÄR BER ÄTTELSEN

stormen låter jag huvudkaraktären inta olika roller

och tempo, som en motpol till mitt broderande,

och prova sig fram i en tigerdräkt, som får symboli

som är en kontrollerad och långsam process. Jag

sera en tigers mod och styrka.

experimenterade mycket och landade i metod som låter färgen flöda på ett sätt som jag inte alls kan

Brodyrlyrikern Ida-Lovisa Rudolfsson är aldrig utan sina trådar. I en lekfull process, där resultatet kan bli lite vad som helst, letar hon upp berättelser med sina broderistygn.

kontrollera. Det blir geggigt och färg överallt. Det är

Är naturen en viktig plats för dig? – Absolut. Det finns kraft och någonting tröstrikt

de där infärgningarna som jag sedan använder som delar av mina collage.

i naturen. Träden har funnits mycket längre än vi, och det ger bra perspektiv att känna skogen och

Hur är det att arbeta med collage?

havet. Naturlyrik och stämningsfulla skildringar

– Det är en lekfull process. Slutresultatet kan bli

av naturen tilltalar mig enormt och jag kallar mig

vad som helst och det är som att arbeta med ett

gärna brodyrlyriker. Textil är Ida-Lovisa Rudolfssons medium. De olika trådarna och textilerna blir som delar av en palett: alla broderitrådar är sorterade i olika fack. Innan hon

slags pussel när jag prövar mig fram. Samtidigt är jag alltid trygg i att stygnen kan bära berättelsen. Ida-Lovisa Rudolfsson berättar att hon sitter med

flyttade till den ö där hon bor nu hade hon en mindre

ett broderi i knäet medan vi pratar i telefon. Jag

ateljé, och brukade cykla till Hisingens Hemslöjd för

frågar om hon alltid broderar. – Jag går ingenstans utan min broderipåse. Tåg är

att komplettera trådförrådet. – Det var lite högtidligt att komma dit. Jag kan nog

bästa plasten, stygnen och tågets rörelse rör sig i takt

sakna den delen av processen ibland. Det är inte alls

medan jag sitter still. Ibland missar jag färjan och det

lika roligt att beställa tråd över nätet, även om jag ju

betyder tid att brodera. Väntetid är broderitid.

blir lika exalterad när jag öppnar paketet. text:

Ateljén ligger i bottenvåningen av huset där hon bor med sin familj. De har bott där i tre år och

Jenny Danielsson

Konstvetare och skribent.

Ida-Lovisa Rudolfsson beskriver hur förändringen av ateljén har gått från ett fuktskadat skal till ett

ko n st n ä r :

perfekt arbetsrum.

född:

1979

titel:

The world As I Knew It, Part 1 (2016)

– Allt ligger framme och jag kan stöka ner precis som jag vill. Det är trådar överallt och de följer mig

teknik:

Ida-Lovisa Rudolfsson

Textil

med var jag än går i huset. Ibland måste jag påmin I The World As I Knew It, Part 1 presenteras ett rum

i Ida-Lovisa Rudolfsson bilder, som att de har något

na om hur lyxigt det är att ha stora fönster ut mot

med svart golv och gula väggar. Här finns en stilig

att berätta för människorna.

naturen och havet.

fåtölj, en förseglad låda i trä och en flytväst. Från ett

– De har säkert mycket att säga, men det kräver

eluttag i väggen går en sladd till ett grönt parti. Kan

vår uppmärksamhet och att vi verkligen tar oss tid

ske är det en bit uppblåsbar grönska? Det flyger in en

att lyssna. Konstnärligt har jag alltid gillat att låta

papegoja i bild från höger. Det förkommer ofta djur

djur ta plats i mina berättelser. I bilderboken Efter

I DA- LOVI SA R U D O LFS O N

. The World As I Knew It, Part 1

106

Utöver broderi arbetar hon med textilfärg, bland annat med infärgningar av bomullslakan. – Tiden efter min utbildning på konstskolan Valand ville jag hitta ett sätt att komma upp i format IDA-LOVISA RUDOL FSON

. The World As I Knew It, Part 1

107

ANNA SJONS NILSSON I HIMLEN S KA JAG KNY P P LA

Anna Sjons Nilssons skapande sker i en blandning av lek, allvar och humor, där hon ofta strävar efter att behandla materialen på ett sätt man »inte ska«. Anna Sjons Nilsson inställning till hur man »ska« och

huvudet som också vill ha ett ord med i laget. Därför

»inte ska« hantera material förklaras fint genom några

är det inte säkert att resultatet blir som ursprungs

textrader från utställningen Jag tänker på tråden,

idén. Det pågår ett samtal mellan mig och mitt verk

på Konsthantverkarna i Stockholm 2017:

som gör att det kan sluta på ett helt annat sätt än jag hade tänkt mig från början.

Att fästa tråden är en central handling i ett textilt arbete. Att fästa tråden är något ordentligt. Att inte fästa tråden kanske skapar ett känselspröt eller morrhår. – Leken finns där, men humorn har en underton. Humor är ju väldigt allvarligt om man tänker ett varv till. För När Meret Oppenheim börjar knyppla hade jag tänkt att när jag kommer till himlen, då ska jag knyppla, för det är så mycket som jag vill göra som jag inte hinner med. Men så var det som att himlen höll på att hälsa på mig. När jag ändå fick knyppla vidare blev det Meret Oppenheim som fick en andra chans.

ko n st n ä r :

Anna Sjons Nilsson

född:

1954

material med måleri och skvätteknik. Hon skapar

titel:

När Meret Oppenheim börjar knyppla (2018)

ett slags skulptural folkkonstvärld där figurer och

teknik:

Anna Sjons Nilsson blandar olika sorters återbruks

Skulptur

assemblage gestaltas med pärlor, pälsbitar, trådrullar och speglar. – Jag kan ha en idé när jag sätter igång, men så fort jag har börjat infinner sig som en samtalspartner i AN N A SJ ON S N ILSSON

108

. När Meret Oppenheim börjar knyppla 109

FREDRIK STRID SVA M PA R N A VÅR A VÄN N ER

Fredrik Strids verk: en stor, svart låda ur vilken

text:

svampar och en trög massa tycks tränga ut genom

Samordnare konstansökningar

springorna, kan peka mot såväl ett växande hot som

och inköp på Statens konstråd.

Anders Olofsson

en naturlig process. Själva begreppet »black box«

Fredrik Strids verk består av en stor, svart låda ur vilken svampar och

antyder att vad som pågår i lådans inre är höljt i

ko n st n ä r :

en trög massa tycks tränga ut genom springorna. Är det ett växande

dunkel, och att det kommer så förbli.

född:

1973

titel:

Black Box (2021)

– Jag uppfattar verket som ett fruset ögonblick, ett

hot eller en naturlig process? Själva begreppet »black box« antyder

slags Pompeji i miniatyr, där någonting har hänt som

att vad som pågår i lådans inre för alltid är höljt i dunkel.

vi inte helt kan förstå. Det svarta associerar jag med

teknik:

Fredrik Strid

Skulptur

verksamheter som gruvdrift – man kan tänka sig att skulptören har stött på något okänt långt under

»Maskinerna är våra vänner« sjöng pop-poeten

minnen, tankar och vår fruktan för vad omvärlden

jorden och med hjälp av konsten försöker begripa sig

Kjell Höglund 1986. En av stroferna i texten

har i beredskap för oss.

på både sig själv och världen.

– Jag är inte alls intresserad av att avbilda na

Framtid? Förflutet? Gränserna är inte så skarpa i

turen. Jag dras mer till mänskliga aktiviteter, som

Fredrik Strids konst. Men hur vi än vänder oss förblir

Du ska inte längre slita

att samla, forska och undersöka naturen och världen

svamparna våra vänner.

i ditt anletes svett

omkring oss. På det sättet växer vår förståelse om

du ska ägna dig åt vetenskap och konst

vilka vi själva är.

lyder:

Verket Black Box har sin upprinnelse i ett samarbete

har jag fel eller rätt?

med Konstfrämjandet, som frågade Fredrik Strid om Vår vänskap med maskinerna är sedan 35 år ett ämne

han kunde tänka sig att arbeta med svampar. För den

som debatteras flitigt. Detsamma gäller onekligen vår

oinvigde är svamparna kanske inte det första ämne

relation till naturen. Fredrik Strids konstnärskap när

som en konstnär skulle komma på att arbeta med,

mar sig naturen på ett fascinerande men samtidigt

men Fredrik Strid är övertygad om motsatsen. – Svamparna är mystiska, det sägs att cirka 80

lite oväntat sätt. – Jag har alltid förhållit mig till naturen på ett eller

procent av vad som händer i svamparnas rike fort

annat vis. Först kanske förhållandet var mer nostal

farande är oupptäckt. Carl von Linné, som verkligen

giskt, det handlade om saker jag hade upplevt och

hade en systematisk och vetenskaplig blick för na

som hade gått förlorat. Numera intresserar jag mig

turen, undvek att befatta sig med svamparna för att

mer för hur vår kultur »konsumerar« naturen.

han inte begrep sig på dem.

Många konstnärer hittar inspirationen i ljuset

Tänker man efter hittar man faktiskt svampar

och i naturens färgrikedom, men inte Fredrik Strid.

överallt: från skogens guld och glädje för vandraren

Hans verk är ofta färglösa – om man nu kan kalla

i höstlandskapet, till läkemedel som penicillin och

vitt och svart för färglöst – och de fungerar som ett

organismerna i vårt eget tarmsystem. Vi lever på

slags neutral projektionsyta där vi kan möta våra

svamparnas planet. Är de kanske på väg att ta över?

F R E D R I K STR I D

. Black Box

1 10

FRE DRIK ST RID

. Black Box

111

KO NST E N M ÖTER BETR AK TAR EN

Monica Ahlberg, handläggare på Karolinska Institutet, om konsten på arbetsplatsen.

1 12

1 13

ELIZABETH THUN I FÖ RB INDELS E MED D ET FÖ RFLUTNA

Liksom den japanske poeten Basho ville Elizabeth Thun hitta inspiration från långa vandringar, och få verkets betraktare att fundera över hur vi i dag förhåller oss till skog och natur. Mellan Tokyo och Ogaki går en 200 mil lång van

ko n st n ä r :

dringsled kallad Bashos stig, som omges av tidlösa

född:

1978

landskap och uråldriga helgedomar – platser som kan

titel:

Bortom tall och tistlar (2021)

sätta en resande med öppet sinne i förbindelse med

teknik:

Elizabeth Thun

Måleri

det förflutna. Elizabeth Thuns verk Bortom tall och tistlar ingår i en större serie målningar som handlar om den japanske poet som har gett stigen sitt namn. – Likt Basho ville jag hitta inspiration genom att vandra och vara nära naturen. I väntan på att kunna resa till Japan har jag tittat mycket på japanska konst närer som skildrar natur, bland annat målaren Hoku sai. Mina kompositioner är inspirerade av japanska träsnitt med djärva och drastiska beskärningar, där olika perspektiv kan mötas i samma bildrum. Till grund för Elizabeth Thuns skapande ligger djupgående research och omsorgsfullt insamlande av material. Teckningar och foton utgör grunden för målningarna som byggs upp i skikt, där olika och ibland motstridiga uttryck får samexistera. – Jag vill skapa en spänning där det distinkta, detaljerade och ornamentala ställs mot det flytande och formlösa. Med Bortom tall och tistlar vill jag bjuda in betraktaren att fundera över sin egen och vår tids förhållningsätt till skog och natur, och söka efter dess nuvarande roll och plats i vårt allt mer globala medvetande. E L IZ ABE T H T H UN

1 14

. Bortom tall och tistlar

1 15

ELLA TILLEMA T I L LS SAK ER ÄR LJ U SAR E

Målningen Evig sommar av Ella Tillema utstrålar ett bedrägligt lugn. Under ytan ruvar ett odefinierbart hot, en olust som växer. Det är ett verk med många lager av en konstnär med ett budskap. Det vilar något precist och stämningsfullt över

enda hopp, att mitt enda vapen är du. Vi är det

Ella Tillemas målningar. Bildrummet är avskalat och

enda vapnet som fungerar.

berövat alla störande element. Ibland ger motiven ett närmast meditativt intryck, men känslan är bedräglig.

Att vanmakten faktiskt kan vändas till hopp är viktigt

Sida vid sida umgås behovet av kontroll med insikten

för Ella Tillema. Vi kan vara rädda för att kollapsen

om vår nakna maktlöshet.

närmar sig, men ur den rädslan kan vi dra varandra upp i ljuset.

– Det är den sorgen jag vill bearbeta i mina mål-

– Det är något som pandemin har lärt oss. Förut

ningar. »Til things are brighter, I’m the Man In Black«, sjunger Johnny Cash. Det handlar om sorgen

hörde man så ofta talas om att det inte går att förändra

på Kebnekaise, berättar målningen snarare om hur

text:

över att vara maktlös, men också sökandet efter en

något, att samhället är som det är. Nu har vi förstått

klimatförändringarna vrider naturen ur led.

Samordnare konstansökningar

gemenskap med betraktaren. En gemenskap som

att även drastiska förändringar är möjliga, bara vi

kan leda till handling.

behöver det och har viljan.

Ella Tillema är djupt engagerad i vad som händer

I en av Tillemas målningar ser vi fartyget Titanic

– Visst kan man få njuta av att se landskapet, men

Anders Olofsson

och inköp på Statens konstråd.

vi får inte glömma bort att naturen inte bara är något som ska konsumeras. »Evig sommar« kan låta trevligt,

ko n st n ä r :

Ella Tillema

med planeten. Hon stödjer den antikapitalistiska

plöja fram genom vattnet, som en trygg symbol

men samtidigt illavarslande. Och naturen har ett eget

född:

1983

rörelsen och oroas av hur vårdslöst vi handskas med

för det eviga framsteget. Inget isberg syns till, vi

värde som sträcker sig långt bortom vad vi önskar

titel:

Evig sommar (2020)

naturen. Till sin stora målning Evig sommar har hon

anar heller inte att livbåtarna bara räcker till ett

göra med den.

teknik:

skrivit ett »brev« riktat till en tänkt vän, som i likhet

fåtal av passagerarna. – Jag tycker att Titanic är en så bra metafor för

med henne själv satt instängd under pandemin. Ett

vår civilisation. Allt ser ut att gå så bra, ändå vet vi

stycke lyder så här:

innerst inne hur illa det kommer att sluta. Evig sommar avbildar utsikten från Kebnekaises

Jag behöver dig mer än allt annat just nu.

Hon beskriver sig själv som en politisk konstnär, men inte en plakatmålare som svingar slagord om kring sig. – Är det ett enda budskap som jag vill förmedla med min konst så är det hur vi upplever att vara män

Ilskan över världens tillstånd brinner mer och

sluttning i en närmast höstlik skrud, där bara små

niskor. Konsten måste få vara eftertänksam. Den kan

mer i mig för varje dag, men den brinner till

rännilar av vitt återstår av snötäcket. En betraktare

aldrig användas för att bara basunera ut åsikter.

ingen nytta här i min ensamhet. På kvällarna

från södra Sverige skulle förmodligen gripas av

framför skärmen, när maktlösheten kommer

skönheten hos det karga bergslandskapet. För en

över mig, då tänker jag på dig. Att du är mitt

betraktare norrifrån, som har sett snön smälta bort

E LLA T IL L EM A

. Evig sommar

1 16

Måleri

E L L A T IL L E MA

. Evig sommar

1 17

VICTORIA VERSEAU H OT E L LET SOM ÅLDR ADES

är de poler som laddar identiteten med ett innehåll.

text:

Anders Olofsson

I filmen har hotellet förfallit. Platsen där det är

Samordnare konstansökningar

beläget ligger mellan hav och land, tidvattnet får

och inköp på Statens konstråd.

det att glida mellan stabilitet och flyktighet. Ljudet

Vad finns bortom drömmen? Ett ljus, eller en förödande tomhet?

av vinden som sveper genom träden, av vatten som

ko n st n ä r :

I verket A Ghost’s Gaze dyker Victoria Verseau in i ett mörkt minne

strilar, påminner oss om att det finns något som ex

född:

1988

isterat långt före oss, och som kommer att existera

titel:

A Ghost’s Gaze (2021)

långt efter det att våra liv förvandlats till bleknande

teknik:

och utforskar spänningen mellan att hålla kvar och att förlora.

Victoria Verseau

Video

minnen. Men varje ting vi rört vid bär med sig en »Hotellet har åldrats. En container innehållande våra

ensamma barn skapade jag en fantasivärld som jag

knivsudd med energi, en knappt märkbar blick som

berättelser«, viskar rösten. Vi ser in i ett tomt hotell

fick kontakt med först genom att teckna, och sedan

iakttar oss.

rum. Omsorgsfullt bäddade sängar, en tom bokhylla,

genom att göra filmer där jag fick använda min egen

en inramad men anonym plansch på väggen. Scenen

blick som instrument. Verket A Ghost’s Gaze tog sin början som ett re

utstrålar väntan, ett tillstånd före och efter. Ett paus

– Platser och ting åldras också. Osynliga förlopp lagras i de fysiska föremålen. De får en sorts per sonlighet, och i filmen vill jag gärna se det som

searcharbete inför en planerad långfilm. I verket

att hotellet betraktar oss och sig självt i stället för

återvänder Verseau till Thailand och den plats där

tvärtom. Hotellet, och den tysta närvaron av alla

och konsten. Hennes verk syns lika ofta på museer

hon genomgick en könskonfirmerande operation

livsöden som passerat genom rummen.

och konsthallar som på filmfestivaler runt om i

2012. Där mötte hon Meril, som också rest dit i samma

världen. Filmen och konsten, två världar som aldrig

ärende. De blev vänner, men tre år efter hemkomsten

möts – eller?

valde Meril att ta sitt eget liv.

rum beläget mellan drömmen och verkligheten. Victoria Verseau delar sitt skapande mellan filmen

Victorias Verseaus värld föll samman. Hon speglade

– I konsten hittar jag den frihet som det är svårt att finna i filmbranschen. Där handlar det så mycket

sig i Meril, och A Ghost’s Gaze blev hennes sätt att

om produktion, finansiering, distribution och om att

hantera förlusten. Verket är en resa in i det förflutna,

fånga rätt målgrupp. När jag gör konst har jag större

men också en resa in i själva minnet av det som varit

frihet att utforska vad jag vill säga utan några be

och ett sätt att närma sig det onämnbara: att det bort

gränsningar. Samtidigt har filmmediet sin styrka i att

om drömmen kanske bara finns en stor tomhet. – Så är stämningen i mina drömmar. Jag har ofta

det av naturen är berättande. Det vecklar ut ett helt

drömt om mig och Meril och platsen där vår vänskap

händelseförlopp ur en liten kärna. Victoria Verseau är född och uppvuxen i en liten

tog form. I drömmarna är det bara vi två, männi

stad med få möjligheter till kulturupplevelser. Ett

skorna har försvunnit. Kvar finns tomma vägar,

avgörande ögonblick var när hennes pappa skaffade

kulissartade byggnader och naturen som sakta tar

en dv-kamera för att filma familjens semestrar. Hon

över. I tillstånd som tystnad och frånvaron av något

tog snart över kameran och började göra egna filmer.

finns det faktiskt en stark närvaro, en spänning

– På ett sätt har nog konsten alltid varit en följe

mellan att hålla kvar och att förlora. Minnet och

slagare. Jag var ett ensamt barn, och som många

»den förgörande glömskan«, som det sägs i filmen,

VI CTO R I A V ER S EAU

. A Ghost’s Gaze

1 18

VICTORIA VE RSE AU

. A Ghost’s Gaze

1 19

CHARLOTTE WALENTIN FÖ R DJ U PA N DE FÖR SK J U TN I N G AR

I serien Blue skapar Charlotte Walentin målningar som rofullt hopvikta hänger på osynliga beslag i väggen. Det handlar om gravitationen och materialets tyngd, om vad som syns och vad som inte kan ses. Simplicity of shape does not necessarily equate

också materialbeskrivningen »färg på duk«, men

with simplicity of experience.

det är likväl inga målningar på spännram vi möter.

–

Hennes målningar hänger i stället rofyllt hopvikta

robert morris

över osynliga beslag som har körts in i väggen. – Verkens ursprung handlar egentligen om gravita

»Färg på duk« bör vara en av konsthistoriens allra vanligaste materialbeskrivningar. Den är fysiskt

tionen och materialets tyngd. Jag hade tidigare gjort

lättbegriplig och man kan nästan känna med osyn

verk med bara ett eller ett par veck, nu ville jag gå ett

liga händer vad det handlar om. Samtidigt är »färg

steg längre i riktning mot att skapa verk med större

på duk« detsamma som måleri, från renässansens

objektkaraktär, säger Charlotte Walentin.

mästare fram till modernismens avantgardister och

I serien Blue arbetar hon med canvastyg i sex

nutida konstnärers mindre ideologiskt laddade verk.

metersrullar. Hon utgår från rullens hela bredd som

Landskapsmotiv, religiösa allegorier, porträtt av

hon sprayar på med vattenblandad tusch, som sedan

tystnaden i Morris Feltworks. Jag ville gå i dialog

Samordnare konstansökningar

historiska personer, spel med abstrakta former eller

borstas in i tyget. Ett viktigt moment i arbetet är att

med dessa och prova vad som händer när man för

och inköp på Statens konstråd.

helt sonika färg som har droppats på den plana ytan

hon aldrig ser hela duken samtidigt. Hon rullar ut,

in ett flödigare element som måleriet i ekvationen.

– alla delar målningarna materialbeskrivningen

sprayar, borstar, och viker bit för bit.

Processen blir rytmisk, den svänger mellan det kao

ko n st n ä r :

tiska, när tuschen rinner, och det kontrollerade, när

född:

1965

jag viker duken.

titel:

Blue 5; Blue 6 (2020)

– Jag stimuleras av att inte ha total överblick. För

»färg på duk«. De tre orden rymmer därmed en spännvidd som

mig handlar verken lika mycket om det jag ser som

– Jag har alltid fascinerats av tyngden men också

är hisnande, och som genom alla tider har varit en

om det jag inte ser. Ofta händer det också saker under

utmaning för konstnärerna. De möjliggör också ett

arbetets gång, saker som jag inte har kunnat förutse.

som mycket enkla, men sitt djup hämtar de genom

Walentins inspiration kommer från flera olika håll,

små, repetitiva förskjutningar som ger upphov till

utforskande av det egna konstnärskapets gränser och

På ett sätt upplever man Charlotte Walentins verk

identitet. Materialbeskrivningen blir ett laboratorium

bland annat från postminimalismen och konstnärer

för att testa de konstnärliga teoriernas förhållande till

som amerikanen Robert Morris, vars verk av hop-

– Genom att inte visa allt får jag göra avkall på

verkligheten.

vikt filt har samma vilande karaktär som Charlotte

vissa saker. Det finns ett egenvärde i den ödmjukhet

Walentins verk. Men där upphör eventuella likheter.

som sådana begränsningar medför.

Verken i Charlotte Walentins serie Blue motsvarar

C H A R LOT T E WAL EN TI N

120

. Blue 5; Blue 6

text:

Anders Olofsson

teknik:

Charlotte Walentin

Skulptur

något nytt, något annat.

CH ARLOT T E WAL E N T IN

12 1

. Blue 5; Blue 6

LISA WALLERT SVÄVA N D E STEN AR , F LYTAN DE TYN G D

Lisa Wallerts svarta, reduktionsbrända stengods för tankarna till en sorts rustning – en illusion om beständighet som står i kontrast till materialets egentliga bräcklighet. – Det börjar oftast med en gnagande känsla av något

ling, verklighet eller fantasi, eller vad som var

jag vill få ur mig. Idén växer sedan fram parallellt

himmel eller hav.

med objektet när jag börjar arbeta. Jag skulpterar alla mina verk för hand och varken gjuter eller an

ko n st n ä r :

vänder tryckformar. Inte för att jag ser något fel med

född:

1984

att gjuta, utan för att jag fysiskt behöver arbeta mig

titel:

In the grey i (2019)

igenom alla mina verk.

teknik:

Lisa Wallert

Skulptur

Det är det taktila och fysiska i keramiken – när kroppen kan vara både ett redskap och ett tema – som lockar Lisa Wallert. In the grey är en serie tak monterade skulpturer i reduktionsbränt stengods. Tyngden i materialet kombinerat med den viktlöshet som skulpturens takmontering ger sken av, bidrar till en känsla av dubbeltydighet och illusion. Idén kom till Wallert en dag på bussen ut till ateljén i Gustavs bergs gamla porslinsfabrik. – Det var sent i november, naturen hade dragit tillbaka sina färger och tiden tycktes stå stilla. Jag passerade en grupp steniga öar som hade en nästan vibrerande svärta mitt i allt det grå. Horisonten låg dold i en svag dimma, så öarna såg ut att sväva. På något konstigt sätt gick det inte att avgöra om de var långt borta eller nära. Vattnet var alldeles stilla och speglingarna tycktes på något underligt sätt nästan tydligare än själva berget. Det var otroligt vackert – att inte kunna avgöra vad som var speg LI SA WAL L ERT

. In the Grey 1

122

123

L E N A Y L I PÄ Ä

HENDRIK ZEITLER

M E D OMSORG I TAN K EN

SVINDLA NDE HEM I VÄ RLDEN

Med teckningen som metod undersöker Lena Ylipää i projektet Arv

En bild tagen i hemmiljö med en drömlik scen som svävar över

hur hus, skogsbruk och exploatering påverkar våra marker och den

sängen. Hendrik Zeitlers trygghetsosande fotografiska verk Sovrum

biologiska mångfalden.

har omgivningen inskriven i själva väggen.

na runt Laino, genom teckning, text och fotografi,

för mig att utsidan skulle finnas med i interiören –

men också i andra skogar som har något att lära ut.

att husets omgivning, dess läge, bokstavligen skulle

Materialet bearbetar och kompletterar Ylipää sedan

finnas inskriven i väggarna. I rummet bestämmer sig Zeitler för var delar av

vid pappans gamla ritbord i ateljén.

landskapet utanför ska synas på väggen. Han håller

Lena Ylipää återkommer i sina arbeten till vissa specifika tillvägagångssätt. Här finns en exakthet

huvudet på platsen och tittar mot fönstret. Där

och ett långsamt utforskande av materialet genom

han ser ett objekt, kanske ett träd, gör han ett hål

teknisk bearbetning, liksom undersökande processer

i mörkläggningen. När rummets fönster och dörr

kring platsen och dess intryck. Linjerna samman

springor mörklagts med hjälp av svart plast och tejp,

fogas till detaljer som steg för steg bygger en helhet

placeras en storformatskamera i rummet som riktas

och blir en del av en plats – som att tid och rum

mot önskad vägg. Exponeringen kan pågå från några

flätas samman.

få timmar och upp till fem dygn. Är han inte nöjd måste han göra om processen en annan dag med

– Min teknik är långsam och noggrann. Jag hopp

lämpligt väder.

as att teckningarna förmedlar en lust till noggrant

Hendrik Zeitler har några märkliga bilder

sökande och omsorgsfullt tänkande. En ro i arbete.

från sin egen familjs lägenhet. Där ser jag att

Jag vill också belysa det enskilda ägandet och för

familjen sover med huvudena i himlen nedanför

valtandet av skog, där relationen till platsen betyder

barrskogen som omger Hammarkullen: det är

[Bilden] får Hammarkullen att växa från förort

så mycket mer än att bara se skogen som en resurs.

för mig den viktigaste bilden.

till ort, till en verklig plats bortom mediebilden,

I boken 424 avslutas Greiders citat med orden:

– Genom tecknandet lär jag mig om vår skog och

Ägande av mark är en komplex fråga där så många

om förvaltning. Arv sker utifrån nödvändigheten

aspekter vägs in, som tid, tradition och förmedlande

Så skriver Göran Greider i boken 424, där Hendrik

att lära om.

av tanke.

Zeitlers bild Sovrum finns med. Zeitler arbetar och

ko n st n ä r :

bor mycket riktigt i Hammarkullen i Göteborg, och

född:

1975

hade som idé till serien där Sovrum ingår att låta

titel:

Sovrum (2014)

huset fotografera sin egen omgivning.

teknik:

Vardagen i norra Tornedalen reflekteras i Lena Ylipääs konstnärskap genom en rad olika teman och

ko n st n ä r :

tekniker. I Arv fokuserar hon på hur synen på skogen

född:

1965

har förändrats under de senaste generationerna.

titel:

Arv – Lärande (2019)

Arbetet med verken inleds direkt på plats i skogar

teknik:

LE NA Y L I PÄÄ

Lena Ylipää

Teckning

. Arv – Lärande

124

ja, till ett svindlande hem i världen. Hendrik Zeitler

Fotografi

– Hela bildserien utspelar sig i mitt hemområde. När jag närmade mig min egen lägenhet blev det klart H E N DRIK Z E IT L E R

125

. Sovrum

JÖRAN ÖSTERMAN M I N NET U TAN N AMN

Vad händer med minnet när bilder vittrar bort? Bleknar personerna bort i takt med att tiden raderar deras konturer? Jöran Östermans grafiska svit gräver i hågkomster och förgänglighet. Den amerikanske historikern Jay Winter har myntat

centrum, får man vara ett slags allkonstnär. Så

begreppet »memory boom« som en beskrivning av

sedan 20 år tillbaka har jag en egen grafikverkstad.

hur historieämnet förändrats från att vara ett studi

Under en period reste Jöran Österman flitigt

um av officiella dokument och vittnesbörd till att bli

och fann att han drogs till platser som bibliotek och

ett studium av enskilda – ofta anonyma – individers

kyrkogårdar – kanske inte resmål som står högst på

personliga minnen av historiska händelser. Den

genomsnittsturistens topplista. – Jag vet inte riktigt varför det blivit så. Det hand-

stora, kollektiva berättelsen ersätts av en myriad små berättelser, som tillsammans formar en mång

lar nog om att det är vackra platser som för det

fasetterad helhet.

mesta säger mycket om landet och människorna

För Jöran Österman har de små minnena en sär

som bor där. Den grafiska sviten It Will Pass är resultatet av

skild betydelse. Platser som på ett eller annat sätt

minnet när bilderna är borta – har personerna också

text:

bleknat bort då?

Samordnare konstansökningar

Anders Olofsson

samlar eller förmedlar minnen är hans hemmaplan.

besök på en handfull kyrkogårdar runt om Europa,

Ett lyckligt par, han i matrosuniform, hon i en fin

Det kan röra sig om ett bibliotek, med dess blandning

från Reykjavik i norr till Sankt Petersburg i öster och

sommarklänning. En man i strikt, mörk kostym, men

av tomma, bågnande eller ogallrade hyllor. Eller om

Venedig i söder. Bilderna i sviten har sina förlagor i

utan ansikte. Ett barn i för stor pälsmössa. Och en

ko n st n ä r :

en samling sandprover, hämtade från hela världen.

foton av de porträtt av emalj eller porslin som pryder

kvinna som sjunkit så långt in i förgängelsen att bara

född:

1956

Mikroskopiska minnen av resor och platser som

gravstenarna, och som förmedlar en ögonblicklig

hennes ögon, näsborrar och mun finns kvar. Männi

titel:

It Will Pass (2018)

senare har fallit i glömska.

känsla av vem den avlidne var. Titeln It Will Pass

skor, men utan namn. Det är så Jöran Österman har

teknik:

känns inte tillkommen av en slump. Det är svårt att

velat ha det.

Jöran Österman arbetar med många olika konst närliga uttryck, från skulptur och installation till

inte tänka på den sufiske poetens ord »īn nīz bog

utställningsproduktion och scenografi. Men det är

zarad«, på engelska »This Too Shall Pass«. Allt som

än så. Det är då tidens tand börjat gnaga på mo

grafiken som ligger honom varmast om hjärtat.

träder fram inför våra ögon kommer att försvinna, allt

tiven. Genom att jag har uteslutit namnen blir de

– Jag är utbildad till grafiker och hade turen att

som vi håller kärt kommer att skatta åt förgängelsen.

här människorna representanter för oss alla. Den

möta Hasse Lindroth, en fantastiskt grafiker, när

– Så är det ju med innehållet i alla samlingar, men

jag började närma mig konsten. Jag drogs nog till

också med bilderna från kyrkogårdarna. De bilder

grafiken för att jag gillar att jobba i en verkstad. När

jag valde ut hade gemensamt att de var på väg att

man som jag bor på ett ställe långt från konstens

vittra bort, och jag frågade mig vad som händer med

J Ö R A N Ö STER M AN

126

. It Will Pass

och inköp på Statens konstråd. Jöran Österman

Grafik

– Förlagorna är alla mer än 75 år gamla, ofta äldre

anonyma massan blir helt enkelt en symbol för mänskligheten.

J ÖRAN ÖST E RMAN

127

. It Will Pass

AT T B Y G G A E N K O N S T K O L L E K T I O N

Varje år köper stat, kommuner och regioner in samtida konst som placeras på offentliga platser över hela landet. Konsten når på så sätt fler människor än de som själva väljer att söka upp och konsumera konst. Men vad har det egentligen för betydelse? Och hur tänker inköparna? ko n st e n s fö r m åg o r

somliga tycker om dem medan andra är likgiltiga

väljs ut för att passa ihop med väggarnas färg eller

en i samrådsgruppen sätter sin speciella accent på

Konst påverkar våra sinnen, våra tankar och våra

och några kanske avskyr dem. Allt detta stärker

möblernas textiler kommer ganska fort att upp

förankringsarbetet. På så sätt skapas också mång

föreställningar om livet. Det är ingen ny vetskap,

konstupplevelsens grundregel: att det är legitimt

levas som ointressant. När väggarna målas om och

falden i konstuttryck. Att bejaka olikheterna är att

att samtida konstnärers verk bör kunna nås och

och till och med önskvärt att ha starka känslor

möblerna byts ut förpassas konstverken gärna till ett

lägga grunden för ett spännande samarbete och

upplevas av alla har varit en kulturpolitisk fråga

inför mötet med ett konstverk.

förråd. Konst som ska fortsätta att tala till oss över tid

säkerställa att konstkollektionen får en samman

måste få väcka våra tankar och känslor, utmana våra

sättning som stimulerar och leder till samtal. På

sedan 1930-talet. När konsten placeras på olika platser i offentlig regi ute i samhället blir den del

samspel och placering

invanda sanningar och kunna ge upphov till kreativa

följande sidor delar tre konstkonsulter med sig av

av fler människors upplevelser – även för dem som

Omkring hälften av de inköp som görs är så

samtal mellan människor.

sina tankar om och erfarenheter av att välja och

inte är vana besökare på museer, konsthallar och

kallad lös konst, vilket betyder att konsten inte

gallerier. Särskilt viktigt är därför att de offentliga

är integrerad med en viss fastighet. Inköpen görs

ta n k a r o c h s a m ta l

konstinköpen får en stor geografisk spridning.

både av anställda tjänstemän och av upphandlade

Konstverk är ofta, men inte alltid, fysiska objekt. De är

konstkonsulter, och placeras i offentliga lokaler

också projektionsytor där samtal utvecklas och tankar

förnuft och känsla

eller på offentliga arbetsplatser. Ofta görs placerin

och känslor utbyts. Därför är det viktigt att prata om

Varje människa är unik, liksom varje människas

gen av konstverken i form av konstkollektioner, där

konstkollektionerna, både när de planeras och när de

upplevelser. Människans smak är av naturen olika,

flera verk samspelar både med varandra och med

har kommit på plats. Samtal om konsten adderar ett

vilket inom konsten bidrar till mångfald, vidgade

omgivningen för att bilda en större helhet.

lager till betraktarens upplevelse, fördjupar den och

placera konst och att bygga konstkollektioner.

gör det enklare att dela åsikter med andra.

vyer och intresse, likväl som diskussion och frik tion. Det finns inget rätt eller fel när det kommer

kunskap och stimulans

till upplevelsen av konst. Ens uppfattning om ett

Det finns många saker att tänka på när man ska

m å n g fa l d o c h o l i k h e t e r

konstverk kan förändras utifrån hur mycket infor

placera konstverk i en mer eller mindre offentlig

Arbete med konst sker aldrig helt och hållet utifrån

mation man har om verket, hur man mår när man

miljö. Vilken verksamhet bedrivs? Vilka kommer

en på förhand fastställd modell. Den som sätter

betraktar det eller hur mycket konst man är van vid

att se konsten på plats? Hur är lokalerna utformade?

samman konstkollektionen är en enskild individ

att se. Alla behöver inte, och kommer inte, tycka om

Man måste också ställa sig frågan vad konsten ska

vars kunskaper och erfarenheter måste få påverka

allt. Konstverkens inneboende mångtydighet gör att

göra på den aktuella platsen. Konst som enbart

det slutliga resultatet, på samma sätt som dynamik

A ND E R S O LO FS SO N

. Att bygga en konstkollektion 128

AN DE RS OLOFSSON

. Att bygga en konstkollektion 129

KO M P L E X I T E T E F T E R M O D O C H B E H OV

Som ny konstkonsult befann sig Åsa Bergdahl på första mötet på en polisstation, i de rum där barn berättar om våld och övergrepp. I väntrummet skulle barnen omges av konst som Bergdahl hade ansvar för att välja ut och placera, något som krävde en vridning av tanken.

kog skulle det bli. För mig är skog just så neu

lar också om hur kommunikationen fungerar mellan

vå g a d r ö m m a

dagliga arbetet inte alls var aktuellt då målet var att

tralt vänligt och trygghetsskapande som jag

konsult och myndighetens samrådsgrupp för konst.

Med detta som utgångspunkt är det särskilt givande

klienterna just ska orka se och förändra sin livssitua

att arbeta med specialmyndigheter där personal

tion. Så varför skulle då konsten vara dekor?

förstod att barnen skulle behöva för att hitta

Hur ska jag som konsult då tänka när jag sätter

Jag åkte därifrån och funderade på om det går att

lugn inför vittnesmålen. Men skog för mig är något

samman ett förslag? Konstverken kan gnissla, skrapa

och brukare, häktade, elever, klienter, intagna eller

helt annat än skog för andra. En del barn har upplevt

eller löpa mjukt och lent, nästan innehållslöst. De kan

patienter, har mer specifika villkor i sin livs- och

göra båda sakerna samtidigt. Hur skulle det se ut i

skog med giftiga ormar och insekter. Andra har be

skapa fina samtal eller mest finnas där som en grund

arbetsmiljö. Ett av mina uppdrag tog mig till en

så fall? Finns det någon möjlighet att både välja dis

funnit sig i skogar där soldater eller krypskyttar har

ton i miljön. Oberoende av detta är inte konsten något

öppenvårdsmottagning i en mindre stad i Mellan

traktion och spegling? Ge hopp och styrka, och även

hukat bland träden. Vissa barn har levt hela sitt liv

som reparerar en trist miljö – det får fastighetsägare

sverige. Där fanns de som hade suttit länge i fängelse

bekräftelse av den svärta och det mörker som ju är en

i en stor stad, utan någon skogserfarenhet alls.

eller andra yrkesgrupper utföra vid behov. Konstens

och skulle integreras i samhället igen, men också

del av allas våra liv – men kanske mer i den situation

uppgift är att skapa tankar och kommunikation inom

småkriminella som hade fått korta straff. Under

som man befinner sig i som dömd eller nyss frisläppt

bords och mellan människor.

samrådsgruppens första möte hade vi till att börja

kriminell, mer eller mindre på samhällets botten. Att

med delade meningar om konstens innehåll och

se och känna sig sedd i livets olika situationer och

vilken roll den skulle ha.

känslolägen ger kraft för tillblivelse.

Det var i mötet med personalen som jag insåg min snäva syn. Vi resonerade fram och tillbaka: Hur

Att för första gången möta en samrådsgrupp på

skapar vi trygghet och behåller ett neutralt vittne vars fantasi inte ska stimuleras där och då? Till slut

en ny myndighet med stor baskunskap och djupt

föll valet på en vänlig, lite grov trähäst av Sverker

intresse just för sina ämnen och sitt nischade verk

Eklund, i skamfilad ljus färg och full av hål. Hästens

samhetsfält – att fråga vad de gör, hur deras vardag

bara klienter. Alla är medvetna om befintliga styrke

primära verk, ett i entrén och ett i stora konferens

utförande skulle kunna ge identifikation, och hästar

ser ut och vad de vill kommunicera, är en av de stora

positioner där personalen har en kontrollfunktion

rummet, är målningar i form av fjärilar och fåglar

är i de flesta av världens länder något vardagligt bra,

fördelarna med att vara konstkonsult. Att inspirera

med all makt, och klienterna känner maktlöshet och

med tydlig komplexitet. Just de många lagren i

både i verkligheten och i sagan.

till förståelse för vad konsten kan berätta om bortom

kanske sorg, skam och ilska – men där de mer modiga

verken och den möjliga öppenheten i tolkningen av

Historien fick ett bra slut. Kollektionens två

Personalen var måna om sina ofta unga och sår

den egna myndighetens grafiska profil och värdeord.

vågar ha drömmar om framtiden. Vi talade länge om

ändå så föreställande målningar utgjorde basen för

det viktiga mötet

I de här samtalen om konst blir det ofta samtalen

det. Argumenten flödade om hur konsten skulle trös

kollektionen, eftersom det finns så många sätt att se

Möten är det primära i arbetet som konstkonsult. Det

om att vara människa som bär, och som även ger led

ta och vara trygg, om blommor och fina glada färger

och uppleva världen.

handlar om möten med konsten för de som arbetar på

trådar om var det viktiga för just denna myndighet

som fick klienterna att slappna av och känna att inga

myndigheten, det handlar om möten mellan de verk

finns – det som kan speglas mer eller mindre uppen

moln kan siktas på deras himlar. I min tolkning hörde

k o n s t v e r k at t h a o r o t i l l

som sätts samman i en kollektion, och det handlar om

bart i en konstkollektion.

jag där att personalen, i all välmening, önskade sopa

I skogslänen har många en egen erfarenhet av vis

under mattan, förneka och avleda – något som i det

telse i skog och mark – fisketurer med tält, i frihet

de möten som konsten får då den placeras. Det hand ÅSA B E RGDA H L

. Komplexitet efter mod och behov 130

ÅSA BE RGDAH L

. Komplexitet efter mod och behov 131

tillsammans. I entrérummet väntar och tänker

skribent:

besökaren, gruvar sig innan mötet med den som har

Konstkonsult, konstnär, curator. Arbetar sedan

makten. Ofta med oro – kanske vill benen springa

2011 som konstkonsult åt Statens konstråd, samt

ut, bort i kropp och tanke. Där, i väntrummet, fann

för offentlig gestaltning för regioner och kommuner.

Åsa Bergdahl

Hanna Kantos målning Tent sin plats. Stor och svart är himlen, med stjärnklar rymd. Markens mjuka vid står i kanten av barmarken. Därinne är ficklampor eller ljuslyktor tända. Stora nattfjärilar fladdrar runt tälten, de dras mot ljuset. Målningen visar mörker och frihet, och även utsatthet i en för många känd naturupplevelse. En fin målning att ha oro till.

Hanna Kanto, Tent (2014)

der är snötäckta, och tre (eller är det fyra?) tältformer

I stora konferensrummet placerades Inheritance, en målning av Samira Englund. Det blev ett verk som personalen diskuterade, och som en del inte upplevde sig ha helt lätt att förhålla sig till. Mål ningen prövade också yrkesrollen på ett sätt som väckte frågor. I konferensrummet sammanträder behandlingsteam och personal med ansvar, makt och kunskap. Med omsorg talas det om behandlings planer och strategier. Samira Englunds verk är en ögonblicksbild i ett laboratorium, nästan ett snap shot av ett par händer iklädda blå plasthandskar. Är det Guds hand eller är det forskarens? Vederbörande arbetar lugnt med att knyta en etikett om en död fågels fot. Bredvid står små flaskor med kemikalier och på en sax sitter en Disneyaktig liten barnslig fågel och tittar glatt med huvudet på sned på den döda fågeln på rygg. Är det dess ande? Kanske ett barnsligt alter ego utan ansvar och med bristande

Samira Englund, Inheritence (2014)

självbild? Eller livet självt – det behöver inte vara så komplicerat i alla fall? Tolkningsmöjligheter finns och kan ge tankar och samtal under arbetet med såväl andras nu som med deras framtid.

ÅSA B E RGDA H L

. Komplexitet efter mod och behov 132

ÅSA BE RGDAH L

. Komplexitet efter mod och behov 133

K O N S T E N AT T D E L A M E D S I G

inte utöva terror, och det kan den mycket väl göra i

föreställer, förklara det, ge en förståelse, så att det slu

ett intimt sammanhang. Därför hänger vi nästan un

tar klia i tankarna och osäkerheten. Men kanske är det

dantagslöst konsten i de offentliga och gemensamma

just de osäkrade vägarna vi ska beträda, gemensamt.

När konstkollektionen hänger på plats, monterad efter konstens alla

utrymmena, där den kan delas och samtalas om. Jag

Det är roligt att få komma tillbaka. Att återse

regler och överlämnad formellt med blanketter och förmaningar,

tycker att det är så spännande med reaktionerna som

kollektionen, människorna, rummen och stäm

konsten väcker. De avslöjar något om känslighet,

ningarna. Jag får veta mer om hur konsten har

motstånd, föreställningar om världen, föreställningar

tagits emot och hur den har använts. Och vi får, till

om konsten.

sammans, en möjlighet att skruva oss ner ytterlig

är konstkonsultens arbete ofta slutfört. Men något viktigt återstår – att överlämna och samtala om konsten.

are några lager i mötet mellan konstverk, rum och människa.

itt arbete som konstkonsult handlar

hade just gjort sig lustiga över något konstverk

om att lyssna in platser, människor och

som har landat i deras så välkända arbetsmiljö.

s a m ta l o m g r åt t

verksamheter, för att med kunskap och

Vi står i en halvcirkel runt ett verk, alla tysta till en

formulera sig korrekt och med kännarmin, vad

början. Så säger någon: »Det finns de som inte alls

myndighetens verksamhet och funktion utan också

återstår då? Kanske att leka. Kanske att använda

tillägger något helt annat – något främmande, nytt.

konsten på sitt alldeles egna sätt. Den här lek

Jag har läst av arkitektur, känt av stämningar i

fullheten, ibland spetsad med viss oro, är en helt

arbetsgrupper, knackat i väggar för att kolla vad de

naturlig reaktion och en spännande ingång för att

är gjorda av, lyssnat in myndighetens verksamhet och

börja prata om konsten tillsammans.

försökt förstå vad som är viktigt för dem. Kontakt har

Andra kan i stället reagera med irritation, eller

Richard G Carlsson, Spectre 1

För den som inte kan konstspråket och inte kan

intuition föreslå konstverk som inte bara reflekterar

tycker om den här bilden.« »Okej, intressant«, säger jag, »vad säger de om den?« »Att den är grå och trist, föreställer ingenting …« »Okej«, säger jag. »Varför uppfattas grått som trist tror ni?« Det kan i början vara lättare att tala om någon som inte är närvarande. En hypotes om en åsikt.

uppstått med platsen, med verksamheten och med

rent av ilska och vrede. »Menar du att den här männi

människorna. Den där kontakten är själva nerven

skan ska stirra på mig varje gång jag går förbi här?«

k l i p u lv e r i ta n k e n

bilden tänkas vara obehaglig? Kan den uppfattas

i arbetet med konsten – ett arbete som pågår länge,

eller: »Det där säger mig absolut ingenting. Helt

Det ingår i mitt uppdrag som konstkonsult att

som skrämmande? Vad är det som gör något med

ibland upp till ett år.

meningslöst i mina ögon.« eller: »Vi vill ha trevlig,

också förmedla konsten. Därför kommer jag ibland

betraktaren? Vilka ingångar kan ni hitta? Och hur är

upplivande konst här, inte något deprimerande. Det

tillbaka för att hålla en visning av kollektionen.

det med er själva? Hur påverkas du själv av bilden?

k ä n s l i g h e t o c h m o t s tå n d

här är ju en arbetsplats.« Alla reaktioner är viktiga

Visningen utgår alltid från att människorna på

Någon utbrister: »Men den föreställer ju ingenting!«

När kollektionen ska monteras hos myndigheten

och ska tas på allvar, som ingångar till samtal om

myndigheten aktivt bjuder in mig. Det behövs en

och jag svarar: »Likväl är den där, på väggen, en yta

innebär det en total makeover. De som arbetar där

konsten. Många reagerar givetvis också med glädje

laddning, kanske en förväntan. Inför visningen ber

av grå oljefärg – inte helt grå heller, väl?« Några hu

reagerar. En del tisslar och tasslar och fnittrar vid

och förundran. Konsten påverkar, starkt. Och det

jag min kontaktperson att samla in förslag från med

vuden närmar sig bilden och ögonpar söker över den

ett fikabord, jag tjuvlyssnar gärna. Ännu hellre går

ska den göra.

arbetarna på verk som de gärna vill veta mer om.

lätt skrovliga ytan, utspacklad men inte helt jämnt.

Det kan vara verk som har väckt starka reaktioner,

»Konstnären må ha haft en avsikt med bilden – för

En gång fick en kvinna ett hysteriskt utbrott på

jag fram till dem och säger glatt att jag gissar att de

Jag fortsätter att ställa frågor: På vilket sätt kan

pratar om konsten, och om det är något de undrar

grund av en målning som jag hade hängt i hennes

som har uppfattats som mindre begripliga, eller

så är det, avsändaren har valt att göra sin bild just så

kan de bara fråga, så kanske jag kan vara till hjälp för

rum. Bilden kom för nära, trängde sig på henne av

verk som de helt enkelt är nyfikna på.

här av någon särskild anledning. Men ni är fria att ta

det är jag som har valt ut konstverken till dem. Då

skäl jag aldrig kommer att få veta. Den gången fick

blir de fnittrande personerna lite förlägna, för de

konstverket förstås backa för individen. Konst får

B I RGI T TA S I LF VE R HI EL M

. Konsten att dela med sig

134

Föreställningen om vad en konstvisning kan vara skiftar. Många tänker att jag ska berätta vad verket BIRGIT TA SIL FVE RH IE L M

emot bilden på ert helt egna sätt«. »Det är rätt skönt med den där grå ytan, som en an

. Konsten att dela med sig

135

PÅ J A K T E F T E R P L AT S E N S S J Ä L

slagstavla utan innehåll, att slippa se en massa infor

det bara är möjligt. »Du som betraktar verket sitter

mation!« utbrister en man, och några i gruppen blir

på din egen sanning, bara du är beredd att söka efter

fulla i skratt. »Fylls era dagar av mycket information

den«, brukar jag säga. Genom att tillsammans skapa

och intryck som ska processas?« undrar jag. »Ja, så är

en vild flora av tankar och känslor och infallsvinklar

Hur väljer och placerar man ut konst till en myndighet? Och

det ju«, svarar en av dem som inte skrattat högst.

kring ett konstverk visar det upp sig i all sin rikedom.

hur förhåller sig konst till en plats själ? Tolkningen av platsens

»Jag brukar sitta här och stirra in i bilden och tän

Konsten blir till en plats för vårt eget medvetande.

själ är en aspekt som kan användas i valet av konst. För Anne

ka att det är skönt att vila hjärnan en stund«, berättar en kvinna med stort lockigt hår.

Piras del handlar det om att inta ett associerande och poetiskt

När vi tillåter oss att reagera på poesi, på

»Vad är det som gör just den här bilden vilsam

musik, på bilder, rensar vi ut en glänta där nya

för dig?«

förhållningssätt.

berättelser kan slå rot, rensar i själva verket ut

»Det är väl att den är så intetsägande …«

en glänta för nya berättelser om oss själva.

»Men det finns ju en del detaljer i den«, genmäler

–

jeanette winterson

en yngre dam. »Den är ju inte bara grå, faktiskt.« Richard G Carlsson, Spectre 1

bilden och blicken

Det är okej att inte tycka om ett konstverk. Men under en visning kan det vara intressant att skruva till dis kussionen för att komma djupare och längre än de värderande utsagorna med hjälp av frågor som:

onst, tänker jag, aktiverar nästan alltid rum

en kollektion söker jag efter förbindelser, och jag

met och ger det karaktär och identitet. En av

menar att det är i mellanrummet som samman

många som har intresserat sig för just plats

hangen blir synliga. Vad sker till exempel mellan

och identitet är den norske arkitekturteoretikern

Ann Edholms målning Kaddish och Ewa Brodins på

Christian Norberg Schulz. Han menar att förståelsen

pannå målade rosafärgade Ansikte i skala 1:1, en bild

av platsens genius loci, dess ande eller själ, är av

som liksom är upptryckt mot en glasruta? I Kaddish

görande för att kunna knyta an till platsen och

ser jag två färgfält gripa in i varandra. Edholm talar

uppleva den meningsfull.

om att den abstrakta målningen kan tolkas som

Att sätta samman en konstkollektion är ett arbete

knäppta händer, men när hon målade bilden var det

•

Vad gör bilden med dig?

som i viss mån kan påminna om den konstnärliga

snarare örfilen hon tänkte på. Skulle de här verken

•

Undersök vad i bilden det är som väcker

processen. Ibland spelar slumpen in och jag ser ett

kunna ingå i samma kollektion, eller ska jag söka

din olust!

verk liksom i ögonvrån och tar in det för prövning.

efter andra berättelser?

Fundera över vad bilden väcker för associa

Vid ett annat tillfälle går möjligheten mig förbi.

•

tioner hos dig.

I matsalen på Domstolsverket i Jönköping hänger

Det finns rum och platser där konst inte bör plac

en stor tuschteckning, Utan titel av Franco Leidi,

eras. Där rummet är på ett sådant sätt att en placering

intill målningen Minnet och drömmarna av Karin

motarbetar både verket och platsen. Att göra sig med

Ögren. Leidis teckning är på samma gång både ett

•

Vilken slags känslor får konst uttrycka?

•

Hur kan du använda det här konstverket

skribent:

i din vardag?

Konstnär, konstkonsult. Arbetar sedan 2011 som

veten om hur jag fysiskt förhåller mig till rummet är

ansikte och en byggnad – en konstruktion. Stående

konstkonsult åt Statens konstråd. Placerar konst

avgörande för placeringen. En tom vägg kan vara en

inför Leidis teckning tänker jag på konstnärens

och gör inköp.

yta att hänga ett verk på, men för helheten kan det

italienska kulturella och katolskt präglade arv.

vara minst lika intressant att låta bli.

Renässanskyrkor och gotiska katedraler. Ögrens

När väl samtalet har kommit i gång – ofta räcker

Birgitta Silfverhielm

det med att någon i gruppen släpper fram sitt tvivel

målning är monokrom, ockragul. Målningen saknar

och sin osäkerhet, och att jag som samtalsledare be jakar just detta tvivel – då kommer fler röster in och

m e l l a n r u m m e t s o m s k a pa r s a m m a n h a n g

ram men har svarta sidor. Den gula färgen ser ut som

det magiska händer, när rösterna benämner konst

I en konstkollektion relaterar verken till varandra,

guld och i relation till teckningen och bilderna de

verket ur en mängd olika perspektiv, så olika som

och hur de gör det är betydelsefullt. När jag planerar

framkallar – framför allt ikoner men även grafik och

B I RGI T TA S I LF VE R HI EL M

. Konsten att dela med sig

136

AN N E P IRA

. På jakt efter platsens själ 137

Lars Blomqvist, Kapuzinergraven (2003)

e t t r u m m e d tä n d e r

Den varsamt renoverade receptionen i jugendstil på Samhällsvetenskapliga biblioteket vid Göteborgs universitet upplevde jag som färdiggestaltad. Trots det kunde ett litet objekt, Klangbotten i av Kristina Schmid, placeras där. I den kompakta bronsgjutna boken är två ögon infogade i pärmarna. Från en hög vägg tittar de blygt fram och ned på besökaren. I samma byggnad, i »den tysta läsesalen«, installe rades Kapuzinergraven, en serie målningar jämte ett fotografi av Lars Blomqvist. Blomqvist skriver på sin hemsida att ordet »Kapuziner« i verkets titel kommer från ett stycke i filosofen och kompositören Theodor Adornos biografi om komponisten Alban Berg: »Det var så han komponerade; all hans musik klingar i en kapucinsk grav av infall.« På nätet läser jag att Kapuziner är en bergstopp i Österrike. Överens stämmelserna mellan målningarna och bibliotekets välvda fönsterbågar är lätt att uppfatta. Bägge liknar

måleri av mystiker som William Blake – påminns

ord som vi i stunden kom att tänka på. Fem lappar,

stora tänder. Konstnären som ung ler med öppen

jag om den inre erfarenheten. Att verkligheten är

fem ord. Genom att lägga ut lapparna på golvet i form

mun rakt in i kameran. Framtänderna saknas, men

så mycket mer komplex än vad som kan beskrivas

av ett träd kunde vi se hur de gemensamma respek

återfinns överallt i rummet.

i allmänna förklaringsmodeller.

tive personliga referenserna såg ut. Mängden uppslag byggde den vertikala stammen. Lika ord lades ut hor

skribent:

verket som ser mig

isontellt och bildade grenar. Byszewski påminde oss

Konstnär, konstkonsult. Har som konstkonsult

Att utvärdera bilder utifrån den egna personligheten

om att våra ordval var färgade av tiden och rummet,

gjort inköp och placerat konst åt Statens Konstråd

är vanligt. Andra gånger kan ett konstverks ekonom

att vi vid ett annat tillfälle möjligen skulle välja andra

sedan 2015.

iska och kulturhistoriska värde spela stor roll. I be

ord. Perspektiven och optiken är föränderliga. Ibland slås jag av att verket även ser mig. Om jag är

kan inte veta vad andra ser, vad som skiljer och för

på det humöret och väljer att bortom färgfläckarna

enar oss. For mig blev det här åskådligt då jag för flera

tolka målningen som ett ansikte, blir den här tanken

år sedan deltog i en workshop ledd av Janusz Bysze

tydlig. Oavsett om jag ser ett ansikte, ett landskap eller

wski, initiativtagare till Laboratory Centre Contempo

en yta med färg, är den egna kroppen en faktor som

rary Art i Warszawa. Metoden var enkel och konkret:

spelar roll för hur jag förhåller mig till målningen.

inför ett konstverk fick varje deltagare skriva ned de A NNE P I R A

. På jakt efter platsens själ 138

AN N E P IRA

Lars Blomqvist, Vid Kapuzinergraven (2003)

traktandet av en bild ser jag också andra bilder. Jag

Anne Pira

. På jakt efter platsens själ 139

E N B L I C K PÅ K O N S T S A M L A N D E T

av konst – förvärv, placering, omhängning etcetera.

Offkonstsamlingen liknar därmed mer ett arkiv än

Privatsamlaren har ofta en idé om verkets placer

en museisamling i så motto att den avspeglar olika

ing redan vid förvärvet. För museet är det viktigt att

tiders konstsyn utan efterhandskorrigeringar. Efter

Vad finns det för typer av konstsamlande? Det privata känner vi väl

inköpta verk fungerar att ställas ut, att de är »musei

som offkonstsamlingen sällan betraktas som just en

till, likväl att museerna bygger samlingar genom inköp och gåvor.

mässiga«. Offkonstverk förvärvas ibland med tanke

sammanhållen samling blir den inte lika styrande

på en särskild miljö, men oftast inte. Om museets

för framtida inköp som på museer. Sistnämnda fort

verk ska vara museimässiga ska offkonstverken vara

sätter ofta att förfina och förmera samlingsområden

placeringsbara. Det kan handla om format: mycket

där de redan är starka. Offkonstinstitutioner förvär

stora verk är ett större problem i offentliga miljöer än

var i nuet med samtida bruk för ögonen.

Men det samlande som Coronasamlingen är del av – hur fungerar det? Jeff Werner tar i den här essän ett jämförande grepp om detta sällan omskrivna men desto mer omfattande konstsamlande.

på museer, liksom verk som är mycket ömtåliga eller

samlaren själv, som kan berätta om såväl verkens

ställer stora krav på bevakning.

I den privata konstsamlingen guidas man ofta av som samlingens historia. På museet används många

En annan stor skillnad är lokalerna. De som off

onstsamlande väcker intresse när konstverk

konstråd ägnar sig åt – skiljer sig på flera sätt från

når rekordpris på auktioner och museer får

såväl privatsamlandet som museisamlandet. En

konsten placeras i är sällan tänkta för konst. Senare

olika slags pedagogiska verktyg, alltifrån väggtexter

betydande donationer. Men Sveriges mest

första viktig skillnad är att samlingen är splittrad.

tiders arkitektur med öppna planlösningar/kontors

och kataloger till guidade visningar och appar. Off

omfattande konstsamlande, det offentliga samlandet

Privatsamlarens konst finns oftast i dennes hem.

ytor, stora fönsterytor, ventilationstrummor och

konsten ackompanjeras mer sällan av pedagogiska

utanför museerna, får sällan någon uppmärksamhet,

Museisamlingens bästa verk finns på museet. Men

kablagestegar är bara några av utmaningarna för

insatser – utom möjligen vid invigningar och om

trots att det är konst som ger många av oss konst

offkonstsamlingen är spridd på många lokaler. Det

dem som ska installera den. Medan museet är byggt

hängningar. Det blir på gott och ont upp till betrak

upplevelser i vardagen. Som målningen man kan

är därför tveksamt om den ens bör kallas för en

för att lyfta fram konsten, får offkonsten ta plats där

taren att söka information och tolka verket. Efter

fästa blicken på en stund i sammanträdesrummet,

samling, eftersom samling betyder att föremål är

den kan. Och på verksamhetens villkor.

som offkonstsamlingen inte uppfattas som just en

eller i väntrummet på sjukhuset.

sammanbringade. Statens konstråd talar i stället

samling tenderar också frågor som handlar om dess

Privatsamlaren kompletterar ibland samlingen

om kollektioner, i plural, sammanställda för olika

med verk som saknas. Den som har en nästan

tillkomst, förvärvshistoria och struktur att skjutas

landet med hjälp av tre idealtyper: privatsamlingen,

arbetsplatser. Kollektion är synonymt med samling

komplett grafiksamling av en viss konstnär vill an

i bakgrunden till förmån för de enskilda verken eller

museisamlingen och offkonstsamlingen. Med det

men associerar till mer estetiskt noggranna urval

tagligen gärna fylla luckan. Museer fyller hål i sam

kollektionerna.

sistnämnda avses en offentligt finansierad samling

för en specifik miljö.

lingen efter andra kriterier. Inte sällan handlar det

Inledningsvis ställdes en modell upp med tre

I denna essä undersöks det offentliga konstsam

flyttbara verk som placeras i andra slags miljöer

Alla som samlar konst vill förvärva verk av hög

om »konstnärsnamn« som saknas, konstnärer som

olika slags samlare: privatsamlaren, museet och

än museisalar, exempelvis på myndigheter, för

kvalitet. Privatsamlaren kan ibland avyttra verk för

kanske förbigicks av de inköpsansvariga en gång i

offkonstinstitutionen. Men verkligheten är som så

valtningar och i publika lokaler. Offkonst är ett ord

att förfina samlingen genom nya inköp. En musei

tiden men som i samtiden bedöms som betydelse

ofta mer komplex. Privatsamlingar doneras ibland

som började användas på 1990-talet i betydelsen

chef som identifierar sig med »sitt« museum kan

fulla. Det kan även handla om underrepresenterade

till museer och påverkar på så vis museisamlingars

offentlig konst. Begreppet kan syfta både på konst

bete sig lite likt en privatsamlare, men skillnaden

grupper och genrer, exempelvis samiska konstnärer,

sammansättning. Verk ur offkonstsamlingar lånas

som är offentligt finansierad och konst som visas

i samlandet är påfallande. De allra flesta museer, i

kvinnor och konst med queera uttryck. Museer kom

ofta in till museer. Och på flera håll i landet används

i offentliga miljöer. När offkonst diskuteras gäller

synnerhet i Sverige, avyttrar inte konstverk. Konst

pletterar alltså samlingen retrospektivt för att göra

museisamlingar för utlån till kommunala verksam

det nästan undantagslöst offentliga monument och

som fallit ur smaken hamnar i stället i magasin för

den mer komplett och i takt med vår egen tid. Det

heter och ibland även till företag. På kommunal nivå

väggmålningar, men här fokuseras i stället på dess

att lämna plats åt det bästa i salarna. Institutioner för

blir ett sätt att kompensera för tidigare felbeslut.

ligger utlåningsverksamheten dessutom ofta på

mest undanskymda kategori: löskonsten.

offkonst identifierar sig inte i samma utsträckning

Statens konstråd och flera liknande institu

konstmuseet, eller inom samma organisation. Det

med sina samlingar, utan med själva cirkulationen

tioner köper endast verk av levande konstnärer.

innebär att skillnaderna mellan museers samlande

Offkonstsamlandet – som bland andra Statens J E F F WE R NE R

. En blick på konstsamlandet 140

J E FF W E RN E R

. En blick på konstsamlandet 141

V Å R D E L A D E L Ä N G TA N

Museet. Båda förvärvade också i hög utsträckning

och offkonstsamlandet inte alltid finns. Sett till omfattning är landets offkonstsamlingar

direkt av konstnärerna – 60 respektive 75 procent.

minst i nivå med museisamlingarna. Enbart Statens

Till en del bekräftas alltså diskussionen ovan av

konstråd äger omkring 100 000 verk, Region Stock

skillnader mellan offkonstsamlande och musei

holm 60 000, Västra Götalandsregionen 55 000 och

samlande. Men mer intressant är de oväntade

Region Skåne 33 000. Även på kommunal nivå är

likheterna. Antagligen bidrog själva omfattningen

samlingarna ofta omfattande. Dessutom finns andra

på tillskottet – en mångdubbling av myndigheternas

samlingar? Ulrika Flink skriver i sin essä om hur vi kan skapa

samlingar som ofta placeras i offentligt tillgängliga

ordinarie förvärvsbudgetar – som gav utrymme för

lokaler, inte minst arbetarrörelsens cirka 70 000

mer generösa inköp. De extra medlen minskade far

utrymme för fler historier, samt om vikten att synliggöra

verk och Svenska kyrkans 300 000. Som jämförelse

hågan att begå misstag. Samlandet skedde i större

äger Moderna Museet totalt runt 140 000 verk,

utsträckning inför öppen ridå än annars. Närvaron

Göteborgs konstmuseum 70 000 verk och Malmö

av intern och extern granskning betonade frågor

konstmuseum 40 000 verk.

om bredd och representation och bidrog till ett mer

Med det sagt reser sig frågan hur de generella

geografiskt horisontellt förvärvsförfarande. Inte

skillnader i förvärvsinriktningar som finns mellan

minst medverkade de digitala portföljvisningarna

offkonstsamlingar och museisamlingar kom till

Vad är det för värden som den offentliga konsten bidrar med? Vems berättelse, liv och estetik speglar våra statliga konst

och på djupet lyssna till varandras erfarenheter.

ag minns att min bror och jag brukade hänga

planet, som landat i Skövde högt upp på en kulle.

ut genom fönstren på bilen när vi svängde av

Planeten var rund och vit och hade gått sönder i

från Säters kyrka mot Stöpen där jag växte upp.

landningen. Den exponerade en svart och grön in

Den smala vägen som letar sig ner från Billingens

sida – ett tydligt tecken och bevis på kopplingar till

där konstnärer från hela landet kunde visa upp sin

östra sida kantades av enorma träd vars trädkronor

utomjordingar, tyckte vi. Våra tankar var säkert mer

uttryck 2021, när Statens konstråd och Moderna

konst till en utjämning av konstvärldens centrum-

skapade en sorts tunnel. Att omslutas av träden satte

än lovligt påverkade av vår favorit-tv-serie, v, som

Museet fick ett särskilt tilläggsanslag på 25 miljoner

periferi-hierarkier. Utan att göra avkall på sina

igång vår fantasi. Tänk om tunneln blev en portal som

skildrar utomjordingar som landar på jorden.

vardera för inköp av regeringen? Statens konstråd

grundläggande identiteter kom myndigheterna

lät oss köra in i en parallell verklighet, en annan värld?

köpte fler verk än Moderna Museet, som satsade på

att samla bredare och mer nyfiket.

Vad var det som avgjorde – hur snabbt pappa körde

gymnasiet som ligger bredvid vår »planet«, som nu

bilen? Den här vägsträckan kallade vi sagoskogen och

i stället utgjorde ett gömställe för rökare – men som

den där känslan av fantasins, platsens och naturens

inte minst är en skulptur kallad Sfärisk skulptur,

dyrare saker. Detta tycks bekräfta att Statens konst

Ett årtionde senare kom jag att gå på Västerhöjds

råd primärt köpte in placeringsbar konst, medan

skribent:

Moderna Museet tänkte museimässighet och var

Professor i konstvetenskap vid Stockholms univer

oändliga möjligheter påminner mig ofta om konst

gjord av Rolf E Wilhelmsson 1973, av en gasbehållare

berett att lägga mer på enskilda verk som kan göra

sitet. Intresserar sig för den moderna tidens visuella

upplevelsen.

vars snittyta av vitt, grönt och svart skildrar delen

avtryck i samlingen. Moderna Museet var även mer

kultur och har forskat och skrivit om dess bildkonst,

inriktat på att komplettera de befintliga samlingarna

film, design och arkitektur. Werner har även gett ut

Stöpen på väg till handbolls- eller fotbollsträning kan

av bland annat fotografi.

flera böcker om vad museer gör och varför.

jag inte minnas ett enda offentligt konstverk som jag

Brunn, en skulpturgrupp av konstnären Ivar

kan ha passerat på vägen till Åbrovallen. Min familj

Johnsson. Fontänen har stått på torget sedan

viktigt att se utanför storstäderna och att förvärva

är en sportfamilj och för mig var konst sådant jag såg

1950-talet. När jag och mina bröder väntade på att

nya konstnärskap. 30 procent av Statens konstråds

på väggarna i vardagsrummet i guldramar. Kanske

våra föräldrar skulle handla klart brukade vi roa oss

förvärv skedde av konstnärer bosatta utanför de

på grund av denna brist på konstupplevelser i min

med att kasta femtioöringar i fontänen för att önska

tre storstadsregionerna, mot drygt 20 procent av

vardag minns jag väldigt tydligt två tidiga möten med

oss nya fotbollsskor eller en bmx-cykel. Jag minns

Moderna Museets. Nästan hälften av Konstrådets

konst i det offentliga rummet, från tätorten Skövde.

att jag tyckte skulpturerna var kusliga då hästen steg

förvärv skedde av konstnärer som tidigare inte

Likt naturupplevelsen som födde sagoskogen, trig

rade sig, en man hade en piska i luften och en kvinna

fanns i samlingen, och två tredjedelar av Moderna

gade ett sfäriskt konstverk fantasier om en kraschad

tycktes försöka gömma sig. Mamma berättade att

Jeff Werner

En likhet är att båda myndigheterna ansåg det

J E F F WE R NE R

. En blick på konstsamlandet 142

och helheten.

När jag cyklade runt på gatorna i barndomens

UL RIK A FL IN K

På torget i hjärtat av Skövde står fontänen Livets

. Vår delade längtan

143

skulpturen skildrade våld och att konstnären var

tre uppleva offentlig gemenskap. Guldkorn, som om

att komma in på kulturinstitutionerna än på andra

av lyssnande som riktar sig inåt. Samtidigt hittar de

emot krig. Detta gjorde mig inte klokare, men varje

vi ger dem tid kan leda till ett mer tillfredsställande

platser på arbetsmarknaden. Lösningen är långt

en utåtriktad form via sin konstpraktik och ett sätt

gång jag stod och funderade på vad jag skulle önska

liv när vi rör oss mellan arbete och hemliv.

ifrån en quick fix. Vi måste bygga nytt från grund

att lyssna på djupet, genom vilket de försöker förstå

mig innan jag slängde i min femtioöring, försökte jag

De flesta verk som vi möter på gator, torg och

en, uppvärdera de estetiska ämnena i grundskolan

de sociokulturella sammanhangen, historierna och

få ihop skulpturernas uttryck med mammas förklar

i offentliga byggnader tillhör oss alla, då de är fin

och ta alla barns rätt till kulturutövning på allvar.

politiken som präglar vår samtid. Från stilla kontem

ing. Via skulpturerna försökte jag förstå begrepp som

ansierade med offentliga medel, beställda av och

Sedan handlar det om att sprida kunskapen om vad

plationer om färg och form, till tankeväckande kritik

våld och krig – realiteter som lyckligtvis inte fanns

ingående i statens, regionernas eller kommunernas

en konstnär gör, och inte minst att förbättra arbets

mot våra politiska, ekonomiska och sociala system,

i min priviligierade värld.

offentliga konstsamlingar. Konsten placeras ut i vår

villkoren för konstnärer så att fler vågar utbilda sig.

pressas vi som samhälle att engagera oss – eftertänk samt i reflektion kring vår sårbarhet och vad detta

Uppförsbacken är lång och brant, men att börja

Oavsett vilken agens vi tillskriver konsten vet vi

gemensamma miljö och ska spegla samtida frågor

att konsten i det offentliga rummet kan bryta in och

och liv. Men allas liv, kroppar, bostadsområden,

skapa utrymme för multipla historier i det lilla kan

utmana vår dagliga rytm och rutin. I det ögonblick vi

smärta, glädje och sorg skildras inte i samtidskonsten.

vara enkelt. Under Borås konstbiennal 2021 sked

stannar upp och tar in konstverket vi möter, på gatan

Relevanta frågor att ställa till en offentlig samling

de en liten men tydlig förskjutning av perspektiv

skribent:

eller i en offentlig byggnad, förändras vår blick och

är därför vilka berättelser och uttryck som får plats.

och blick i samarbetet med det Göteborgsbaserade

Stockholmsbaserad curator. Konstnärlig ledare för

vårt beteende. Vi tittar en gång, två gånger – låter

Vilkas kroppar och liv skildras? Vilka normer och

skrivarkollektivet Qalam (Sandy Harry Ceesay, Sanna

Konsthall c och Konstfrämjandet Stockholm. Har

formen, färgen, uttrycket bilda berättelser som slår

föreställningar reproduceras i samlingen? Varifrån

Ghotbi, Nilofar Haghighi, Ismaila Jallow, Masoud

curerat den nordiska konstbiennalen Momentum 9

rot i oss. Att bli berörd, att låta fantasin aktiveras, att

kommer konstnärerna? Vilken erfarenhet/bakgrund

Vatankhah och Maxine Victor). Kollektivet Qalams

samt Borås Konstbiennal och arbetat på bland annat

upptäcka nya perspektiv, begrepp och synvinklar, är

har de? Landsbygd/stad, centrum/periferi, medel

polyfona röster utgår från tanken att skrivande och

Tensta konsthall, Autograph abp (London), Tate

inbakat i konstupplevelsen. Konsten utgör ett verk

klass/arbetarklass?

språk är viktiga i processen för att avkolonisera sin

Modern och Bonniers konsthall.

tyg för kunskap, vi kan möta nya världar och sätt att

Vi vet att vissa berättelser och befolkningsgrupper

betyder för oss, nu och i framtiden.

nena och samhället. Genom nyskrivna texter gick

se på livet – en frizon där samhällets nyttoideal ger

är osynliggjorda och underrepresenterade i det

poeterna och författarna i dialog med ett urval av de

vika, och i stället skapas ett spelrum för fantasi, kri

offentliga samtalet i stort, och så även i samtids

skulpturer som i dag finns i Borås offentliga miljö.

tik, experimentlusta och lek.

konsten. Vi behöver strategier och praktiker för att

I mötet lyfts nya aspekter och infallsvinklar fram i

Många av oss är dock låsta i känslan av att man

verka för ett avsegregerat konstfält, som tillåter en

dialogen mellan text och skulptur. Genom att skanna

måste kunna något om konst för att förstå den. Räd

pluralism av liv, röster, berättelser och konstnärliga

en qr-kod vid skulpturen bjöds förbipasserande in

slan att göra fel eller att det finns ett rätt svar eller

uttryck att ta plats inom konsten – och i förlängnin

till att ta del av Qalams textvärld.

en rätt upplevelse är en vanlig missuppfattning.

gen det offentliga rummet. Långsiktigt handlar det

Den känslan avtar dock ju mer konst man ser och

om vem som blir eller räknas som konstnär i Sverige.

endast bygga nya vägar för konsten och skapa bättre

ju fler samtal om konst man vågar ha. Att springa

Det är ingen hemlighet att vit, svenskfödd medel-

inkluderande offentliga konstsamlingar, om vi börjar

på ett konstverk på väg från mataffären eller dagis,

och överklass dominerar konstutbildningarna, med

identifiera vad det är som utgör vår delade längtan.

under ett besök på sjukhuset eller arbetsförmed

resultatet att yrkesgruppen konstnärer inte speglar

Vad vill vi bygga tillsammans? Hur kan vi lära oss

lingen, demokratiserar tillgången till konstnärliga

hur samhället ser ut i stort. Samtida strukturella

att lyssna till varandra på djupet? Denna praktik

uttryck genom att sänka trösklarna för hur vi möter

orättvisor grundade på historiska maktförhållanden

sträcker sig bortom den traditionella förståelsen av

konsten. Det är just i de gemensamma rummen i våra

och vithetsprivilegier formar konstfältet, och indirekt

lyssnande, till ett relationellt och aktivt lyssnande,

städer, likt parker och torg, eller i offentliga byggnad

den konst som hamnar i våra gemensamma sam

som kräver att både kroppen och sinnet är närva

er, som konsten skapar platser som tillåter oss att bät

lingar. Personer med utländsk bakgrund har svårare

rande. Konstnärer iscensätter en avancerad form

U LR I KA F L I N K

. Vår delade längtan

144

Ulrika Flink

Det kan låta banalt, men i grund och botten kan vi

UL RIK A FL IN K

. Vår delade längtan

145

KO NST E N M ÖTER BETR AK TAR EN

146

Sverker Göransson, institutionschef på SiS ungdomshem Hässleholm, om konsten på ungdomshemmet.

147

ABDUL L A , BEHJAT O MER

ALGÜN MERIÇ

AND ERS S O N, M ARG ARETA

AX , ANASTAS I A

BE RGMA N F RÖ BE RG, R A K E L

BO GA A R D, TO M

BYR N E , N A D I N E

C A R LSSO N , J E N N Y

Född: 1976

Född: 1983

Född: 1953

Född: 1979

Född: 1994

Född: 1965

Född: 1985

Född: 1984

Titel: Unidentified Objects i-iii

Titel: Fig Leaf for David (2015)

Titel: Jag kammade mitt hår;

Titel: Rift (ii); Rift (iii) (2020)

Titel: Gillar allra bäst (2020)

Titel: Land of Darkness (2019)

Titel: Orpheus (A Message)

Titel: Nära marken

(2015)

Teknik: Skulptur

Forma sitt hår (2020), Hårets

Teknik: Måleri

Teknik: Konsthantverk

Teknik: Måleri

(2019)

(Tiara 3) (2020)

Teknik: Textil

Teknik: Måleri

Teknik: Teckning

riktning i, ii, iii (2021)

ALK HATEEB, SAHAR

Teknik: Måleri

BALT Z ERS EN, I D U N

BE RGMA N F RÖ BE RG, T E K L A

BO GH O LT, MA L I N

A ERS OE, S IMONE

Född: 1987

Född: 1994

Född: 1970

BYST RÖ M, H E L E N A

C A R R I L LO, T R I N IDAD

Född: 1983

Titel: Reflection (Here... Now)

AND ERS S O N, V I CTO RI A

Titel: Ansikte (2018)

Titel: Signaler från ett hål under

Titel: Diorama i; Diorama ii

Född: 1960

Född: 1975

Titel: Parasols and Antennas,

(2021)

Född: 1971

Teknik: Grafik

himlen (2020)

(2020)

Titel: Alma (2021)

Titel: Untitled (2016),

Athens (2016)

Teknik: Installation

Titel: Heartwood; Loop;

Teknik: Skulptur

Teknik: Måleri

Teknik: Fotografi

Kenesaban i (2018)

Född: 1981

BE RGMA N , MI K A E L

BO MA N , A L F R E D

BÄC KST RÖ M, K A R I N

Titel: Brush Strokes (2020)

Född: 1982

Född: 1981

Född: 1983

C H I L L E MI , O N O FRIO

Teknik: Skulptur

Titel: Oscillation i; Oscillation

Titel: Krypet (2017)

Titel: Mackapär of

Född: 1974

vii; Oscillation viii; Oscillation

Teknik: Måleri

imaginary spaces (2021)

Titel: Utan titel (2020)

Teknik: Textil

Teknik: Skulptur

Född: 1965

BÄC KST RÖ M, L I N DA

CLARÉN, ANNA

Titel: Hotter than July 2018

Född: 1982

Född: 1972

(2018)

Titel: Chopping Block (2018)

Titel: Close to Home no 20 (2012),

Teknik: Måleri

Teknik: Skulptur

Butterfly by the Mirror (2018)

BR I N K , L A R S

C A L D E BO RG, MATS

Född: 1982

Född: 1950

C R I SP, T I MOT H Y

Titel: Bumps of Time (2018)

Titel: Boning (2015), Objekt

Född: 1981

Teknik: Teckning

med rester (2018), från serien

Titel: Cell (2020), Catcher (2013)

träarbeten.

Teknik: Måleri, blandteknik

Teknik: Fotografi

Protection ii (2019)

ALMLÖ F, BERTIL

Teknik: Textil

AG BA J E, IRENE

Född: 1930

Född: 1953

Titel: Slättljus (2016)

AND ERS S O N, W I LLEM

Titel: Candy (2021)

Teknik: Måleri

Född: 1980

Teknik: Textil AG BECK , M AJ L IS

Född: 1948 Titel: Kaninspeglarsjöar (2020) Teknik: Textil AG UIRRE&J ONNS ON

Född: 1960/1962 Titel: Wordless mind (2018) Teknik: Måleri A HLSTRÖM, OLOF

AN DERSSO N EMBÄCK ,

Född: 1956 (2020), Skuggorna vi bär (2017)

Titel: maskinen (2013)

Titel: Levels (2020) Teknik: Måleri

Teknik: Fotografi

Född: 1963

Född: 1988

Född: 1973

diptyk (2020)

Teknik: Skulptur

Teknik: Fotografi

A L EXANDERS S ON, MAGN US

Titel: Pegasus Wing Display,

ANTO NS S O N, LOT TA

AN DERSSO N , B EN JAMI N

Teknik: Skulptur

Född: 1991

Uteblev (2021)

Titel: Hole (2016)

Titel: Sister (2014)

ANTO NS S O N, H ANNA

Teknik: Teckning

Titel: När Jordens Rening

Född: 1968

Teknik: Fotografi

Född: 1958

Teknik: Måleri

Titel: Yaad-dasht – Där minnets (2018)

AN DERSSO N , AGN ETA

Född: 1982

Född: 1979 landskap tar vid nr 1 och nr 2

Teknik: Måleri

Titel: Pink Stampede (2019)

A KRAKA , CA MIL L A

ANO U S H I RVANI , S H I VA

Titel: Se på mig och på grenen

AN DERSSO N , AN DREAS R

Född: 1969/1974

Teknik: Måleri

MAR IAN N E

Född: 1975

A KAY & KP

Titel: Cut out man i-ii (2021)

Titel: Seashell mouth I (2016), Masque (seashell face); Bliss ii;

Titel: Droppsal (2020) Teknik: Måleri

Titel: In Flow; In Flow ii (2020) Teknik: Teckning AN DERSSO N , CHR ISTIAN

Född: 1973 Titel: Cache nr 13, 14, 15 (2018) Teknik: Skulptur

Oscillation x; Oscillation xi;

Titel: Evakuering (2018)

Oscillation vi; Oscillation v

Teknik: Skulptur B ENGTS S O N, KRI ST I NA

Född: 1979 Titel: Three hats in conversation in a collection (2015) Teknik: Skulptur B ERG , H ÅKAN

Född: 1958 Titel: La Foresta (2020) Teknik: Måleri B ERG E, KLARA

Född: 1987 Titel: Gestural Lines (2018) Teknik: Teckning

Teknik: Fotografi, collage, grafik

Född: 1967 Titel: Vårbrytning (2016) Teknik: Måleri

Titel: Svågertorp; Tvedalen;

B ERG LU ND, ST U RE

Tromsdalen (2016)

Född: 1937

Teknik: Fotografi

Titel: Stam i-v

AU RELL , G ERD

Född: 1965 Titel: En välväxt skog utan löv i; En välväxt skog utan löv ii (2021)

ix; Violation i; Oscillation iv;

Född: 1960

B ERG LU ND, H I LLEV I

Född: 1975

Född: 1974

BARM EN, B I ANCA M ARI A

Total bliss (2018)

AU NE ERI KS EN, M ART H E

AN DERSSO N , CATR IN

BANG ES P ERS EN, M ARI A

Teknik: Teckning

(2017–2019) Teknik: Grafik BE R R I N G, E MM

Född: 1983 Titel: Jäms (2021) Teknik: Måleri BJ Ö RC K , E ME L I E

Född: 1978 Titel: Bilocation i (2017) Teknik: Måleri BJ Ö R K EGR E N , J O H A N

Född: 1978 Titel: Under Jorden (2017) Teknik: Teckning BLO M, A N N

Född: 1952 Titel: En som inte ska hem (2018) Teknik: Måleri BLÜ C H E R , C A R I N

Född: 1960 Titel: Smiling (2021) Teknik: Fotografi

BR AG, A N N A

BR I SI N G, MA R I A Q

Teknik: Skulptur

Född: 1978

Teknik: Fotografi

C U E VA , MA RC O

Titel: Tyst alla dessa år (2016)

C A L D E BO RG, SN Ö F R I D

Född: 1965

Teknik: Måleri

Född: 1988

Titel: Regn (2020)

Titel: Elden; Saknaden (2018)

Teknik: Skulptur

BRO MS, GU STA F

Teknik: Skulptur

Född: 1966

DA H LQVI ST, E MM A

Titel: utan titel (från

C A PE L A N , C A R LO S

Född: 1987

Black Diary) (2021)

Född: 1948

Titel: Wooden Fur (2019)

Teknik: Fotografi

Titel: There it is (2021)

Teknik: Konsthantverk

Teknik: Måleri

BR Å N STA D, F R E D R I K

D E BL A N C H E , E M IL L E

Född: 1973

C A R L E K L E V, JA N

Född: 1981

Titel: Siblings i (2016)

Född: 1972

Titel: drip (2019)

Teknik: Måleri

Titel: Tystnaden;

Teknik: Skulptur

Vitrygg nr 17 (2020)

BU R E N ST R A N D SC H YMA N ,

Teknik: Collage, teckning,

D É SI R É É

ljudverk

Född: 1973 Titel: Utan Titel (2020) (2020) Teknik: Måleri

Teknik: Teckning

LI STA ÖVE R SAM TL I G A I N KÖ PTA V ER K

L ISTA ÖVE R SAMT L IGA IN KÖP TA VE RK

148

149

D E MO L , L I N

Född: 1966 Titel: Pond (2015) Teknik: Fotografi

DIAM ANT, DA NIEL

ELDO N JEN SN ER , K RIST I NA

ERI KS S O N T I LP O, H ANS

F I G ENS C H O U T H O RES EN,

F R E I , LU C A L E E

GE R D É N , A N N A

GU STA F-T H O MPSO N ,

HALLIN, FINN

Född: 1987

Född: 1962

Född: 1960

S I LJ E

Född: 1976

Född: 1963

ALEXANDER

Född: 1978

Titel: Fjäder (2021)

Titel: Biografiska landskap

Titel: Allihopa Alla ting (2020)

Född: 1978

Titel: Seeds / Pods (2018)

Titel: Vaka Över (2016)

Född: 1985

Titel: Sprayer (2018)

Teknik: Skulptur

no. 19 (2019)

Teknik: Måleri

Titel: Från serien These Present

Teknik: Collage, teckning

Teknik: Fotografi

Titel: Glimmer (2020)

Teknik: Måleri

DOMING UEZ, EM MA

Teknik: Fotografi

ERI KS S O N, KLAS

Född: 1989

ELGEHO LM, DEB O RA

Född: 1976

Titel: Om exil, plats och ärr

Född: 1976

Titel: Death by Nature (2015)

(2019)

Titel: Storage of The id: mobo;

Teknik: Skulptur

Teknik: Fotografi

Storage of The id: besk;

EIDE LØVA AS EN, RIN A

Född: 1988

Storage of The id: 35 mm (2019) Teknik: Fotografi

things; Dette var øjensynlig alt_ hvad der var igen av urørte lag (2013); från serien Present Stability (2014); från serien Åben, nesten retliniet, og helt ubeskyttet

ERI NG STAM , ANN

a–b; Bag dette kommer fjeldene,

Född: 1977

som her er lave og rundslidt af

Titel: Two sides of a story 1

isen (2019); Om fund øst for elven

Teknik: Fotografi

F R E ML I N G, J O H A N

GL A D, A N D R E AS

Född: 1954

Född: 1976

GU STA FSSO N F Ü R ST,

Född: 1981

Titel: Förvaltare av liv i ständig

Titel: Studio City Study iii

JOHANNA

Titel: Smelta (Plasma);

förändring (2018), Intrusion iv

(2019), Hives i (2020)

Född: 1973

Smelta (Strålbygge) (2019),

(2021)

Teknik: Måleri

Titel: The Wave (2020)

Filigran bukt (2020)

Teknik: Skulptur

Teknik: Collage, teckning

Teknik: Teckning

GO L D I N + SE N N E BY

H A LS, E L L I SI F

F RÖ SSÉ N , A N N

Född: 2004

GU STA FSSO N , E R I K

H A LVA R SO N , BO D IL

Titel: When Fiction Has To

ELMSTAM, ÅSA

(2017)

vides intet (2020)

Född: 1953

Titel: Insurgency of Life

Född: 1987

Född: 1951

Produce A Reality That States

Född: 1978

Teknik: Fotografi

Teknik: Måleri, skulptur

Titel: NightMare (2012)

(x-ray) (2019)

Titel: Untitled i

Titel: Liten kiosk (2011)

The Truth (2018)

Titel: Things 12 (2018)

Teknik: Måleri

Teknik: Grafik

(Folding Series) (2019)

Teknik: Skulptur

Teknik: Måleri

Teknik: Skulptur

EK , J ON

EN B ERG, CECILIA

Född: 1976

ES M AI LI ZAG H I , AZ ADEH

F LEU R, DANI EL

Född: 1981

Född: 1992

F U R R U N D GR E N , W I N DY

GO N Z Á L E Z , J UA N MA

Titel: Blue eyed, brown eyed

Titel: Color Dodge (2020)

Född: 1975

Född: 1977

GU STAVSSO N , O SSI A N

Född: 1982

Född: 1970

(2014)

Teknik: Måleri

Titel: Starkt rättsjag (2018),

Titel: Urban Fabric #39

Född: 1982

Titel: All Shelters Are Marked

Titel: Catwalk (Daimon) (2020)

Titel: Kollektion 3 (2018)

Teknik: Video

Kvadrat i kostym (2019),

(2020)

Titel: Något att hänga

With A Sign: Stone People;

Teknik: Textil

Teknik: Grafik

Irrbloss i solnedgång & Fåglar

Teknik: Teckning

upp historien på (2017)

Pale Sun; Blue Ivy Yellow Sky;

Teknik: Skulptur

Turquoise Cliff Pink Sky (2019),

F LO D M AN, LENA

F KARLS S O N, J O H AN

Född: 1963

EKBERG , EM IL Z.

EN GLUN D, SAMIR A

Född: 1984

Titel: Stuck in A Pink

Född: 1985

Född: 1977

Titel: Portion av rum (2018)

Cloud (2021)

Titel: The Colony (2016)

Titel: Ström 3 (2021)

Teknik: Skulptur

Teknik: Collage, teckning

Teknik: Måleri

FAG ERLU ND, M I KAEL

F LO R, M ART I NE

EKELUND, KATA RINA

EN GSTRÖ M, JAN HEN RI K

Född: 1955

Född: 1989

Född: 1966

Född: 1969

Titel: 3-d Painting 12 Colours

Titel: Interiors v (2020)

Titel: Gulnad (2019)

Titel: Värmland #1;

(2020)

Teknik: Fotografi

Teknik: Måleri

Värmland #2;

Teknik: Skulptur

EKLUND, RICKARD

Född: 1987

Värmland #3 (2021) Teknik: Fotografi

F RANS S O N, PAU LI NE

FAI S S , J ES S I CA

Född: 1990

Född: 1973

Titel: Din vilja står och

flyger i solnedgång (2020) Teknik: Måleri

GO R A , MO N I K A

Född: 1959

GÖ R A N SSO N , MI A E .

F U R BAC K E N , O SC A R

Titel: Desire for Trees (2018)

Född: 1961

Född: 1980

Teknik: Skulptur

Titel: Som två skärvor

Titel: Chamber 4 (2021) Teknik: Skulptur

GO R D H , A N I TA

Född: 1943

Titel: Multivariated

H A N SSO N , BE ATRIC E

Gaussian mixture

Född: 1957

model 331 (2017)

Titel: Brus (2021)

Teknik: Måleri

Teknik: Skulptur

H A DA D, A L E X A N D E R

H A N SSO N , T H O M AS

Född: 1959

Född: 1984

Titel: Tweet (2020)

Titel: Pink/Blue (2021)

Teknik: Skulptur

Teknik: Måleri

H A L L , MA R I A

H AU K E L A N D, H ENRIK

Född: 1964

Född: 1980

Titel: Spegling v (2021)

Titel: Interiors of Barbra

Teknik: Måleri

Streisand’s Home (With or

GOT BY, C AT H A R I N A

Teknik: Video

Teknik: Måleri

Född: 1976

Titel: Hemma, Fårö 1 (2019)

Teknik: Blandteknik

Titel: Observatorium; Mars

FARAH , AYAN

F RAU S I N, T I NA

Titel: Strophe, A Turning

Teknik: Fotografi

Född: 1978

Född: 1966

Titel: Waris Delta (2018), The

Titel: Kartlav på berghäll

(2017) Teknik: Video

GR A H N , C A RO L A

Född: 1982

Titel: De sovande nr 6/8 (2015)

ER ICSO N , K ICK EN

shape of a partially eclipsed moon

(2014)

GA Z E L L , J O N AS

Titel: Måne; Fält 1 (2018)

Teknik: Fotografi

Född: 1947

(2019)

Teknik: Textil

Född: 1979

Teknik: Textil

Titel: Karta (2020),

Teknik: Textil

Titel: Meander – Mor Myr Mur (2019) Teknik: Måleri

Mellanrum (2021) Teknik: Textil

F ERM , TO M AS

Född: 1972

Född: 1956

Titel: De la mer (2019)

Titel: Alp ii; Träd (2020)

Teknik: Skulptur

Teknik: Fotografi

Titel: iii (2016)

Teknik: Teckning

Teknik: Skulptur

Född: 1984

Född: 1973

Född: 1976

Titel: Wind (Ear) (2020)

(2018)

F RED RI KS S O N, U LLA

H A MMO U D, C A R L

Teknik: Skulptur

Född: 1984

Född: 1955

Tillsammans ii;

av Rondane (2021)

Sydafrika (2015)

GA , E L L I E

EKSTRAND, CHRISTIN A

Teknik: Grafik

Född: 1968

växer i skogen (2021)

Född: 1970

See; Medusa Tree (2020)

GÖT H L I N , J U L I U S

Titel: The Light (2020)

Teknik: Måleri

Ivy Tree; There Is Nothing To

Titel: Ljudet; Tempel

EN STRÖ M, THER ESE

EKM AN, A NNA

H A MMA R , C H A R LOT TA

FÅ H R A E U S, R I K A R D

Titel: Water Works #1–10

Hill; p.l (2018)

Teknik: Fotografi

Titel: Återglans #3–5; Återglans #6 (2021) Teknik: Assemblage

GRÖ N J O R D, R I GMO R

Född: 1938 Titel: Den svarta formen

Teknik: Måleri

Without Dogs) (2020)

(2018)

Teknik: Collage, teckning

Teknik: Textil

LI STA ÖVE R SAM TL I G A I N KÖ PTA V ER K

L ISTA ÖVE R SAMT L IGA IN KÖP TA VE RK

150

15 1

H EDLUND, M ARIA

HO LMQV IST, K ARL

I NKA & NI CLAS

J O H ANS S O N, ANNI KA

K A PPE L , A N D E R S

K L ASSO N , E VA

L A R SSO N , PAT R I C

L I N D GR E N , MA R IE

Född: 1961

Född: 1964

Född: 1985/1984

Född: 1968

Född: 1956

Född: 1947

Född: 1964

Född: 1963

Titel: Untitled (2012)

Titel: Untitled (Four-letter

Titel: Family Portraits xi

Titel: Pink Flower Power

Titel: Warp (2019)

Titel: Sex fotografier ur fotoseri

Titel: Rekonstruktioner

Titel: Crumple up:

Teknik: Fotografi

word sculpture nice) (2015),

(2018)

(2020)

Teknik: Skulptur

erna Le Troisième Angle (1975),

av Big Bang (2021)

inhale – exhale (2016)

untitled (don’t trade

Teknik: Fotografi

Teknik: Måleri

Ombilic (1977) och Parasites (1978)

Teknik: Teckning

Teknik: Skulptur

H EL LG REN, FANNY

Född: 1992 Titel: Sediment Drawing #1;

real freedom) (2019) Teknik: Skulptur, teckning

KARLIN, JOHANNA

Teknik: Fotografi

I OANNI D ES , G AB RI ELLA

J O H ANS S O N, LENA

Född: 1964

L A R SSO N , ÅSA

L I N D ST RÖ M, L I N N

Född: 1964

Född: 1975

Titel: Terrace, Balconies

K L E N E L L , I N GA L E N A

Född: 1968

Född: 1987

Sediment Drawing #4 (2021)

HO LMSTEDT, ERIK

Titel: Horisont (2018)

Titel: Ida (2021)

and Patios (2020)

Född: 1949

Titel: Stilleben 9 (2021)

Titel: Short Message

Teknik: Teckning

Född: 1952

Teknik: Måleri

Teknik: Collage

Titel: Kraft; Lycksökaren (2016)

Teknik: Måleri

Sculpture (2020)

H ENRICS ON, J ENS

Född: 1979 Titel: Structure of Light (2017), Spela min lind (2020) Teknik: Skulptur, grafik H IL DING , TOMM Y

Född: 1954 Titel: Vägen tillbaka (2020) Teknik: Måleri H OFLUND, DA NIEL

Född: 1978 Titel: Bullerbyn (2020) Teknik: Fotografi H OL M , M ARTIN

Född: 1985 Titel: Crunching numbers (2020) Teknik: Måleri H OL M ÉN, HELG A

Född: 1974 Titel: Hemligheten (2010), Apostel i; Apostel ii (2017) Teknik: Måleri H OL M G REN, M ARIE

Född: 1953

Titel: Living on an Unstable Mountain ii; Living on an Un stable Mountain iii; Living on an Unstable Mountain v (2019) Teknik: Fotografi HO LMWO O D, SIGRID

Född: 1978 Titel: Our House Has Been On Fire For Five Hundred Years (2021) Teknik: Måleri HULTIN , SAM

Född: 1982 Titel: Innan vi fanns (2017) Teknik: Video HULTMAN , PETRA

Född: 1983 Titel: Arbete i hemmet (2017) Teknik: Videoinstallation HÄMÉN , THO MAS

Född: 1987 Titel: Rissajaure (2019) Teknik: Måleri IHR MAN , IN GELA

Född: 1985

Titel: Det inre havet: Titel: Arboretum no iii Jättemusslan (2017) Teknik: Teckning Teknik: Fotografi H OL M G REN, NIKL AS

Född: 1974 Titel: yl (2020) Teknik: Måleri

IN GELSE, PIA

Född: 1967 Titel: La Intimité (2021) Teknik: Måleri

Teknik: Skulptur

J O H ANS S O N, M I CH AEL

K A R LSSO N R I XO N , A

Född: 1982

Född: 1975

Född: 1962

KO O L E N H E L L MI N , MA R I A

Född: 1980

L I N G, A N N A

Titel: Go, gone (2019)

Titel: Engine bought separately –

Titel: Skaramangas #1 (2021)

Född: 1958

Titel: Polar; Songlines

Född: 1973

Teknik: Skulptur

Krups (Mexican Pink) (2019)

Teknik: Fotografi

Titel: Trans ii

(2019)

Titel: Zostera marina

Teknik: Grafik

Teknik: Måleri

(ålgräs) nr 9 (2021)

JACO B S O N, M ART I N

Teknik: Skulptur

K A R LSSO N , J O H A N N A

L E N GT H , E R I C

Teknik: Skulptur

I S RAELS S O N, M OA

Teknik: Måleri

Född: 1975

J O H ANS S O N, P ET ER

Född: 1968

K R I STA LOVA , K L A R A

LERINDER, ANNA

Titel: Egypt (2018),

Född: 1964

Titel: Scene xxv (2021)

Född: 1967

Född: 1970

L I VE RÖ D, J O N AS

Ateljén/The Studio (2020)

Titel: Gamlingarna (2019)

Teknik: Skulptur

Titel: The Transformation (2021)

Titel: Om natten (2020)

Född: 1974

Teknik: Teckning, måleri

Teknik: Installation

Teknik: Skulptur

Teknik: Konsthantverk

Titel: Berlin Amnesia ( for o)

JAKO B S S O N, J O H N

J O H ANS S O N, S U SANNE

Född: 1957

K R I STO F F E R SSO N , N I LS

L I L JA , MA R I A

Född: 1984

Född: 1969

Titel: Gran; Fjäll (2010),

Född: 1980

Född: 1958

Titel: Baby Narwhale (2016)

Titel: Haren (2021)

Mark (2012), I skogen; Litet

Titel: Essentials (2020)

Titel: Havet Silver

LO C K N E R , ÅSA

Teknik: Skulptur

Teknik: Måleri

vatten (2017), Myr (2018)

Teknik: Collage, teckning

(2020)

Född: 1973

Teknik: Textil

Titel: Industriromantik (2018)

K A R LSSO N , L E N A

Teknik: Skulptur

JARRI NG , ANNI KA

J O S EFS S O N, J O NAT H AN,

Född: 1967

O LLI O

K A R LSSO N , L I N DA

Född: 1977

L I N D BE RG, F R E D R I K

Titel: Klart för idag (2021)

Född: 1978

Född: 1976

Titel: Utan titel (Making kin)

Född: 1975

LO MBA R D, MA R JOL AINE

Teknik: Skulptur

Titel: Matta nr 198 (2020)

Titel: Brain Ace; Power Sun;

(2020)

Titel: Du är också en

Född: 1976

Teknik: Textil

Sleeping Witch (2021)

Teknik: Skulptur

gröngöling (2020)

Titel: Undergrouth (2019)

Teknik: Måleri

J ENS EN, DANI EL

Teknik: Konsthantverk

K U PI A I N E N , A N X

(2014)

Teknik: Skulptur

Född: 1972

J Ø RG ENS EN, B I RT H E

Titel: After Ski; Project

Född: 1975

K I SWA N SO N , TA R I K

Född: 1975

L I N D BE RG, K R I ST I N A

LU N D E L L , LOVE E VAN

Management (2019)

Titel: Going Nowhere (2021)

Född: 1986

Titel: Open mind, brown, white,

Född: 1981

Teknik: Skulptur

Titel: Robe (2015)

yellow (2021)

Titel: Spånskiva (2020)

Titel: The song of the

Teknik: Skulptur

Teknik: Assemblage

52-hertz whale (2018)

K U RTSSO N , A N D R E AS

J O H ANNES S EN, S I G NE

KALLI O I NEN, M AT T I

Född: 1978

Född: 1974

K J E L LGR E N , J O N AS

K VI E , J O N E

L I N D F E L DT, BE R I T

Titel: Trofé collection (2020)

Titel: Sammanhang; Elektricitet;

Född: 1962

Född: 1971

Född: 1946

LÖ F DA H L , E VA

Teknik: Skulptur

Elektrolys; Fiskar (2013)

Titel: oo-vò 2 (2019)

Titel: Recall to mind of a long

Titel: Skorpa (2020)

Född: 1953

Teknik: Skulptur, grafik

Teknik: Skulptur

forgotten presence iv (2017)

Teknik: Skulptur

Titel: Something Passed (2018)

J O H ANS S O N LI ND ELL ,

Teknik: Skulptur

L I N D GR E N , I DA

Teknik: Collage, teckning

Teknik: Skulptur

H ELENA

KANTO, H ANNA

Född: 1983

Född: 1981

L A M, L A P-SE E

Född: 1983

LÖ N N , MOA

Titel: Re-handle (2017),

Titel: Mychorizza

Född: 1990

Titel: Som om ingenting

Född: 1979

Kakfat (2019)

(bursting) (2019)

Titel: Beyond Between (2018)

har hänt (2021)

Titel: The Orange Thrill (2021)

Teknik: Skulptur

Teknik: Måleri

Teknik: Skulptur

Teknik: Video

Teknik: Skulptur

LI STA ÖVE R SAM TL I G A I N KÖ PTA V ER K

L ISTA ÖVE R SAMT L IGA IN KÖP TA VE RK

152

153

MAG AS SA , ERIC

MATV EYEV, PAV EL

M O H I D I N, FAT H I A

NI LS S O N, LARS G Ö RAN

N O R D E N SK J Ö L D, U L L A

O C K BO R N , MA X

PAU LSR U D, I N GE BO RG

PO I GN A N T, GU NIL L A

Född: 1972

Född: 1980

Född: 1985

Född: 1954

Född: 1949

Född: 1983

Född: 1992

Född: 1956

Titel: the lost series,

Titel: Interpretation of an

Titel: Roll Deep (2020)

Titel: Reservoar 19 (2019)

Titel: Mastermyr/svart;

Titel: Bron i London (2019)

Titel: My Home is my Castle

Titel: Kosmos ii (2020)

faugeres, frankrike

Ordinary Landscape ii (2021)

Teknik: Skulptur

Teknik: Måleri

Mastermyr/röd (2020)

Teknik: Måleri

(2019)

Teknik: Skulptur

(2019)

Teknik: Ljusskulptur

Teknik: Måleri

M O NT ERO B RAVO,

NI LS S O N, SARA

MAX O LO FSSO N & SEBAST I AN

ALEJAND RO

Född: 1978

N O R D LÖ F MA L E K I A N , A F R A N G

Född: 1980

PE R SSO N , I DA

Född: 1973

MAG NUS S ON, EL IN

N O R DB ECK

Född: 1989

Titel: I Grönska (2020),

/ H E LO U, N O U R

Titel: Utan Titel (All these days)

Född: 1985

Titel: Novembers utlopp;

Född: 1982

Född: 1983/1980

Titel: Confide in me (2020)

Daggkåpa, Växtlighet kring oss;

Född: 1995

(2019), Utan titel (2020)

Titel: 4:8 (2018)

Mellan skog och nederlag

Titel: Skogen behöver

Titel: wtitb 50; wtitb 32 (2013),

Teknik: Blandteknik

Björkstubbe, Växtlighet kring oss;

Titel: Smooth Skin, Pink Lips,

Teknik: Måleri

(2019)

att jag ser den (2016)

wtitb 58; wtitb 59 (2016)

Anknytning (2021)

and a Mustasche; The Female

Teknik: Skulptur

Teknik: Måleri, skulptur

Son; The Eclipse of the (Fe)Male

O LO FSSO N , A N N E È

PE R SSO N , J O H A N

Född: 1966

Född: 1950

R A MSE L L , A N D E RS

MAG NUS S ON, G ÖRAN

MAYES, STUART

Titel: Chemnitz, 1933 (2018)

NO M U RA , KAZU YO

Titel: ii Paradiso (2006),

Titel: Arbetsplatser

Född: 1981

Född: 1938

Född: 1968

Teknik: Blandteknik

Född: 1955

Joint Custody (2020)

på Öland (2019)

Titel: The Breath’s Deer (2018)

Titel: Samtal

Titel: Trophy #3 (2021)

Teknik: Fotografi

Teknik: Måleri

Teknik: Film

Teknik: Måleri

Teknik: Textil

O LSSO N , J E F F

PE R SSO N , ST I N A

R ASI MU S, J O H N

MA KA NDER, A NN

MEDB O, MÅRTEN

Titel: Strain; Don’t Stop

Född: 1981

Född: 1983

Född: 1969

Född: 1954

Född: 1964

Me Now (2020)

Titel: No One Wants to Go on

Titel: Kyssen (1); Kyssen (2);

Titel: Oil Can, Plank and

Titel: Delad (2017)

Titel: Morfologi #5 (2020)

Teknik: Måleri

Teknik: Konsthantverk

Teknik: Grafik

M O RI T Z, ELI SAB ET H

Född: 1956

M O RT H ENS , B ERG H TO R

Född: 1979

M Ü NT ZI NG , KRI ST I NA

MA L M ESTRÖM DE LAVAL ,

MELAN DER, CHARLOTT E

Född: 1973

TAMA RA

Född: 1961

Titel: The Whites,

Född: 1951

Titel: Kala kvistar (2020)

triptyk (2020)

Titel: Mixing the Future

Teknik: Skulptur

Teknik: Collage, mixed media

(2020) Teknik: Måleri

MIDBØ E, LIV

NI ELS EN B O NDE, SARA

Född: 1980

Född: 1992

MA NNER, L ISA D

Titel: Historier; Texere (2015)

Titel: Urholkat; Bark;

Född: 1979

Teknik: Skulptur, teckning

Hörn (2021)

Titel: Stellar (2020) Teknik: Måleri

MIESEN B ERGER , MARIA

Teknik: Skulptur

Född: 1965

NI ELS EN, F REDRI K

MA RKKUL A , J URI

Titel: Breaking Loose/Giving

Född: 1977

Född: 1970

In (brain) (2017)

Titel: Television (2020)

Titel: Nude Ground (2020)

Teknik: Skulptur

MOALLIM, FATIMA

NI LS O N, K G

MA RKSTRÖM, STEFAN

Född: 1992

Född: 1942

Född: 1984

Titel: Objekt (2019)

Titel: Gated community

Titel: Ben; Plätt; Skal (2017)

Teknik: Teckning

(2010–2017)

Teknik: Skulptur

MO GHADDAM, MAN DANA

Teknik: Måleri

MA RTINAT, J OS É LU IS

Född: 1962

NI LS S O N, EM M A

Född: 1974

Titel: Från serien

Född: 1985

Titel: Karneval (2021)

Underlandet (2014)

Titel: Äntlig (2018)

Teknik: Textil

Teknik: Skulptur

Sun (2020) Teknik: Fotografi

OJA N E N , JA KO B

PO PPE L I E R , A N DRE AS

Teknik: Måleri

Titel: Midnatt 2; Månen och

NORÉN, FREDRIK

Skog3 – diptyk; Midnatt 5;

Född: 1979

Luftrum 2 (2021)

Titel: Out of Shape (2014)

Teknik: Textil

Teknik: Skulptur

NO O DAP ERA RAM EL , ALI C E

N O R R A KO L L E K T I VE T

The Water (2017), Glömska

Kyssen (3) (2020)

Brackets (2021)

Född: 1991

(FA N N Y C A R I N ASD OT T E R ,

kommer / Oblivion; Fågeln v

Teknik: Skulptur

Titel: Bumling 1; Bumling 2;

TO MAS Ö R N , A N JA Ö R N )

/ Bird v (2020)

Bumling 3 (2021)

Tillkomst: 2016

Teknik: Teckning

PE T E R SE N , A N D E R S

R E N ST RÖ M, MI JA

Teknik: Skulptur

Titel: En plats försvinnande

Född: 1944

Född: 1968

O LSSO N , T H E R E SE

Titel: Katarinavägen, Stockholm

Titel: Redefining Structures #1

Född: 1988

(2014), Gamla Stan, Stockholm

(1997-09-23) (2016)

Titel: Small space

(2015), Julia, Stockholm; Gärdet,

Teknik: Fotografi

NO RB ERG , M I CAEL

Född: 1969

(2020) Teknik: Fotografi

Titel: Och detta språk med

N O SSBR I N G, R ASMU S

transformation (2019)

Stockholm 1–2 (2016)

sina begränsningar... (2020)

Född: 1991

Teknik: Fotografi

Teknik: Textverk

Titel: Secret chair for tired souls;

O SSOWSK A PE R SSO N ,

PE T T E R SO N , J O H A N

Titel: Tooti (Parrot) (2021)

MA RT H A

Född: 1957

Teknik: Skulptur

Född: 1983

Titel: Skeppet ii (2020)

Titel: The Chain of

Teknik: Måleri

NO RB ERG , ÅSA & S U NDÉN, J ENNI E

Född: 1977 Titel: I Numeri (2019), A Stream

As they came over us; An outlet for the sigh; They were singing as I left (2021) Teknik: Skulptur

of Distant Relations/a Flood of

N YBE RG, A N N A

Expanded Reactions a-b (2021)

Född: 1966

Teknik: Textil

Titel: Molnen där borta

NO RDENS KI Ö LD, ANNA

Född: 1950

(2020) Teknik: Måleri

Titel: Orientalisk röd iii;

N YST RÖ M, H E L MT R U D

Orientalisk röd iiii (2017)

Född: 1939

Teknik: Måleri

Titel: Vattenprov (2014) Teknik: Måleri

Command (2019) Teknik: Måleri

Född: 1990

RO BL E TO, J O H A N NA

Född: 1982

PI H LGR E N , A N N E L I

Titel: In Peace (2020)

Född: 1961

Teknik: Måleri

OT TO, ST E FA N

Titel: Mossa och strå;

Född: 1969

Trasseltång (2021)

Titel: Descent (2016)

Teknik: Måleri

Teknik: Video

R E YH A N I , SA MA N E H

RO C H E R SA N O U, MIRE IA

Född: 1978 Titel: Tools for Transformation

PL E N D E R , O L I VI A

(iii–iv) (2021)

PA LOTA I , GA BO R

Född: 1977

Teknik: Collage, teckning

Född: 1956

Titel: Kom Te Måtta (2019)

Titel: Symmetrical Landscape

Teknik: Skulptur

ix; Symmetrical Landscape vi; Symmetrical Landscape v (2019) Teknik: Grafik

LI STA ÖVE R SAM TL I G A I N KÖ PTA V ER K

L ISTA ÖVE R SAMT L IGA IN KÖP TA VE RK

154

155

RO SA , MAT T EO

Född: 1978 Titel: Amentum (2019) Teknik: Måleri

ROS DAHL , VIKTOR

SCHMID, RAGN AR

S J Ö ST RAND, H ANNA

ST RÖ M B ERG , H ENRI K

SÖ D E R ST RÖ M, C A R L

T I L L E MA , E L L A

VU C E T I C BO H M, SN E Z A N A

W E ST LU N D, H E N RIC

Född: 1980

Född: 1945

Född: 1978

Född: 1970

RICHARD

Född: 1983

Född: 1963

Född: 1969

Titel: Mammas gata 2

Titel: Flicka på bräda; Oväntat

Titel: Green on White; Green

Titel: Statues (2016)

Född: 1960

Titel: Evig sommar (2020)

Titel: Exit/Enter (2018),

Titel: Det osynliga landet;

(2021)

möte; Flicka som flyger (2021)

on White Lines (2016)

Teknik: Fotografi

Titel: Vulcano (2018)

Teknik: Måleri

Eternal/Apart (2020)

Den osynliga sjön (2018),

Teknik: Måleri

Teknik: Fotografi

Konsten att klättra ned för

RUDEBRA NT, RENEÉ

SCHMIDT, O LLE

S KAF V ENST EDT, ELLEN

Född: 1987

SÖ R E N SO N , A N N A

Född: 1995

WA L E N T I N , C H A R LOT T E

Född: 1957

Född: 1960

Född: 1991

Titel: Happy slag platter 1;

Född: 1983

Titel: Lära sig ett nytt

Född: 1965

Titel: Stråk av guld (2018)

Titel: Battel Brew (2016),

Titel: En i Bohuslän #2

Happy slag platter 2 (2021)

Titel: Omöjligt att

språk (2021)

Titel: Blue 5; Blue 6 (2020)

W E ST MA N , K AT R IN

Teknik: Textil

Explorer i (2018)

(2021)

Teknik: Skulptur

minnas iii (2020)

Teknik: Blandteknik

Teknik: Skulptur

Född: 1987

Teknik: Måleri

Teknik: Textil

T R AO R É DA H L BE RG, T H E R E SA

WA L L E RT, L I SA

Född: 1979

SELIN DER , AMAN DA

S LÅT T NES , DANI EL

Född: 1961

T E N K AT E , E A

Född: 1983

Född: 1984

Titel: The World As I Knew It,

Född: 1990

Född: 1986

Titel: Die Eisebahn (2021)

Född: 1981

Titel: Copper and Glass iii (2019)

Titel: In the grey i

W I D H , DA N

Part 1 (2016)

Titel: Allting går igen,

Titel: Kropp (2021)

Teknik: Skulptur

Titel: Prayer Mat (2015)

Teknik: Blandteknik

Teknik: Skulptur

Född: 1985

Teknik: Textil

kommer tillbaks (2020)

Teknik: Skulptur

U R BA N O, PAU L A

WA L L E RT, TO R E

RUDOL FS S ON, IDA-LOV ISA

RY DIN, TOM AS

Teknik: Textil

S U M ARI , M AT T I

S U NDST RÖ M , M ARI A

SVANT ES S O N, S U SANNE

Teknik: Skulptur

Teknik: Måleri

Teknik: Textil

TO R R E S R Á FO LS, ME RC É

STAM M ARNÄS , M ATS

Född: 1980

T E W E L D E ME D H I N , E R MI AS

Född: 1980

Född: 1985

en stege (2019) Teknik: Grafik, skulptur

Titel: Heat (2018) Teknik: Måleri

Titel: Cake (2018) Teknik: Skulptur

Född: 1981

SIGER UD, ER IK

Född: 1963

Titel: Travelogue #11;

Född: 1970

Titel: Reflexive perception (2019)

Titel: On Good Terms,

W I GGE N , U L L A

Titel: Rilza; Zrila (2020)

Född: 1977

Titel: Ancora; Echo (2019)

Travelogue #12 (2020)

Titel: Memory of home (2016)

Teknik: Fotografi

architecture (Vietnam)

Född: 1942

Teknik: Fotografi

Titel: Försvarsmekanism

Teknik: Måleri

Teknik: Fotografi

Teknik: Teckning

(2020)

Titel: The face of mind (2016)

Teknik: Måleri

RY TT, DISA

(2017) Teknik: Måleri

U T T E R ST RÖ M, DA N

STANKOV I C , DANI LO

SV ENS S O N, DAV I D

T H E SE L I U S, I SA BE L

Född: 1961

Född: 1981

Född: 1973

Född: 1986

Titel: Black Angel #1 (2020)

WA L L E RT Z , I N GE R

W I K LU N D, K ATA RINA

Titel: White Diptych (2021)

SIIMES, CLAR ISSA

Titel: Ruin; Källa (2020)

Titel: Portrait of a Young

Titel: Leo in my mouth (2017)

Teknik: Måleri

Född: 1941

Född: 1963

Teknik: Blandteknik

Född: 1984

Teknik: Måleri

Man (Masaccio) (2016)

Teknik: Skulptur

Titel: Vårvinter; Scenfigur ii

Titel: Monument i-iii (2020)

(2020)

Teknik: Fotografi

Född: 1984

SAETER, Y NGVIL D

Född: 1986 Titel: Gaila (2021) Teknik: Skulptur SAKEL L ARIOU, KRYSTALLIA

Född: 1977 Titel: Antistatic (2020) Teknik: Video SANDQVIST, J OAKIM

Född: 1988 Titel: Workers, Settlers, Hippies and Imaginary Lovers (2018) Teknik: Video SANDSTRÖM, S IG RID

Född: 1970 Titel: Evidence (2018) Teknik: Måleri

Titel: Water Clock 26:1–4

ST ENB ERG , S O F I E

(2020)

Teknik: Textil

VE RGN A N O, A L I N A

T H O MPSO N , L I N DA MA R I E

Född: 1989

Teknik: Måleri

Född: 1977

SV ENS S O N, M AG NU S

Född: 1978

Titel: The Moods (2019),

Titel: Motstånd (2019)

Född: 1977

Titel: Atonement at Little

Soft State (2020)

W E ST E R LU N D, E L I SA BE T H

Född: 1964

Teknik: Måleri

Titel: When I am Close to your

Bighorn, Crow Agency,

Teknik: Måleri

Född: 1965

Titel: Den gyllene kvisten

Mouth I hear the Sound of Paper;

Montana; Linnea och kojan,

Titel: Two Friends; The

(2021)

The Poem is reading the Poet

Bondsjöhöjden, Västernorrland

Thinker; The only way is

Teknik: Blandteknik

(2021)

(2019)

Teknik: Måleri

Teknik: Fotografi

I can Hear you, can you see me?

SV ENS S O N, NI NA

T H U N , E L I Z A BE T H

SJÖ B ERG, MARTIN

(Boxhill) (2020)

Född: 1968

Född: 1978

Född: 1956

Teknik: Fotografi

Titel: Tappning

Titel: Bortom tall och

Ekenäsdroppen (2017)

tistlar; Biljardbord på

Teknik: Skulptur

rutigt marmorgolv (2021)

Teknik: Måleri SJO N S N ILSSO N , AN N A

Född: 1954

ST EP PAN, H ELG A

Titel: Drömfabriken; När

Född: 1976

Meret Oppenheim börjar

Titel: I can Hear you, can you see

knyppla (2018)

me? (Bradford on Avon) (2014),

Teknik: Textil, skulptur

Titel: Telkumira; Natirion

ST RI D, F REDRI K

(2019)

Född: 1973

Teknik: Måleri SJÖ LAN DER, AN N -JEA NET T E

Född: 1953 Titel: 8 gröna cirklar (2021) Teknik: Måleri

Teknik: Måleri

Titel: Black Box (2021)

S Ö DERH O LM , S ET

Teknik: Skulptur

Född: 1943

T H Ö R N L EGZ D I N S, A N N I K A

Titel: Drottninggatan;

Född: 1956

Handvävd gardin (2016)

Titel: Underneath i (2018)

Teknik: Måleri

Teknik: Fotografi

ST RÖ M B EC K , LI SA

Född: 1966 Titel: De sista träden (2018)

VE R SE AU, VI CTO R I A

Född: 1988 Titel: A Ghost’s Gaze (2021) Teknik: Video VE ST E RGÅ R D, F R E D R I K

Född: 1971 Titel: Ljuspunkter, nr 3; Ljuspunkter, nr 10; Ljuspunkter, nr 8 (2020) Teknik: Skulptur VO N PO E H L , C H A R LOT T E

Född: 1966 Titel: Blå (2014) Teknik: Måleri

down (2021) Teknik: Collage, teckning

W I KST RÖ M, H E L ENA

W I KST RÖ M, MATS

Född: 1954

W E ST E R LU N D, SVE N

Titel: Feminister. Alla fyra.

Född: 1953

(2020)

Titel: Arbor #11; Arbor #19

Teknik: Skulptur

(2021) Teknik: Fotografi

W I Z É N , PE R

Född: 1966

W E ST H O L M, I R E N E

Titel: Blue Suspense (2019)

Född: 1953

Teknik: Fotografi

Titel: Natten hämnar försiktigt / The night avenges gently (2020) Teknik: Video

Teknik: Fotografi

YL I PÄ Ä , L E N A

Född: 1965 Titel: Arv – lärande (2019) Teknik: Teckning

LI STA ÖVE R SAM TL I G A I N KÖ PTA V ER K

L ISTA ÖVE R SAMT L IGA IN KÖP TA VE RK

156

157

YL ITA LO, M AURITS

Ö STER MAN , JÖ R AN

Född: 1974

Född: 1956

Titel: Nocturne; Frihetens vind;

Titel: It Will Pass (2018)

Varje träd är en människa;

Teknik: Grafik

CORONASAMLINGEN r e d a k t ö r : Karolina Modig

Cadillac i ökenlandskap (2020), Kärlekens duva (2021) Teknik: Måleri

redaktionsgrupp

Patrick Amsellem, Annika Enqvist, Liza Jernberg,

Z EITL ER, HENDRIK

Paul Kokamägi, Anders Olofsson, Therese Segerstedt

Född: 1975 Titel: Sovrum (2014)

g r a f i s k f o r m : Ateljé Grotesk

Teknik: Fotografi

( Jennifer Bergkvist & Moa Sundkvist )

ÅBERG , M IKAEL

Född: 1964

skribenter

Titel: Slänt i rosa skimmer

FÖRORD: Patrick Amsellem

(2009), Gläntan (2011)

INLEDNING: Anders Olofsson

Teknik: Fotografi

VERKSLÄSNINGAR: Jenny Danielsson, Maryam Fanni, Valerie Kyeyune Backström,

Thomas Millroth, Khashayar Naderehvandi, Carolina Söderholm, David Väyrynen, Emma Warg

ÄNG QUIST KLY VARE, MAR IA

INTERVJUER: Jenny Danielsson, Anders Olofsson, Rafaela Stålbalk Klose,

Född: 1953

Carolina Söderholm, Ida Therén

Titel: Silent Cry / Power Bowl

KORTINTERVJUER: Liza Jernberg, Karolina Modig

/ Trump; Silent Cry / Crying

KONSTBETRAKTELSER: Åsa Bergdahl, Anne Pira, Birgitta Silfverhielm

bowl / Putin (2019)

ESSÄER: Ulrika Flink, Jeff Werner

Teknik: Konsthantverk Ö DMA N, LUDVIG

sidhänvisning fotografer

Född: 1985

Jean-Baptiste Béranger: 18, 24, 29, 58, 68, 71, 77, 78, 81, 82, 84, 122, 123.

Titel: Aktivist i (2018)

Rina Eide Løvaasen: 42. Ricard Estay: 13, 50, 85, 95, 99, 105, 108, 109, 127, 135, 136, 138, 139.

Teknik: Skulptur

Ellie Ga: 38, 39. Gert Germeraad: 63. Charlotta Hammar: 103. Sam Hultin: 55. Petra Hultman: 57. Thomas Hämén: 74. Galleri Kadel Willborn: 33. Lisa Kejonen Pauker & Konstfrämjandet Norrbotten: 15.

Ö HRNEL L , P ETER

Paul Kokamägi: 10, 16, 21, 27, 31, 34, 35, 37, 40, 41, 47, 48, 52, 60, 61, 64, 65, 73, 91, 92, 96, 100, 104, 106, 117,

Född: 1957

121, 124, 125. Micael Norberg: 88. Anders Ramsell: 102. Fredrik Strid: 111. Elizabeth Thun: 114.

Titel: Skogsnära; Vädret

Alexandra Urefalk: 132, 133. Victoria Verseau: 119.

på resmålet (2020) Teknik: Måleri

r e p r o : j k Morris

t r y c k : Livonia Print, 2022

Ö STBERG , KARIN

Född: 1955

t y p s n i t t : Tiempos Text, Periferia, abc Whyte

Titel: Rundel (2020);

pa p p e r : Munken Polar Rough

Bumling i–vi (2021)

i s b n : 978-91-987471-6-4

Teknik: Skulptur Ö STERHOL M , J OHAN

Konstverken i boken är publicerade med tillstånd av respektive konstnär.

Född: 1983

Fotografier av verken är publicerade med tillstånd av respektive fotograf.

(c. Flammarion ii, 1897) (2020)

w w w . s tat e n s k o n s t r a d . s e

Teknik: Fotografi

LI STA ÖVE R SAM TL I G A I N KÖ PTA V ER K

158

Coronasamlingen

Articles inside

ELISABETH MORITZ

FATHIA MOHIDIN

BERIT LINDFELDT

LAP-SEE LAM

EVA KLASSON

TARIK KISWANSON

JOHANNA KARLIN

A KARLSSON RIXON

MARTIN JACOBSON

SIGNE JOHANNESSEN

MOA ISRAELSSON

PETRA HULTMAN

SAM HULTIN

SIGRID HOLMWOOD

DANIEL HOFLUND

ERIK HOLMSTEDT

RINA EIDE LØVAASEN

HENRIK HAUKELAND

CAROLA GRAHN

ANDREAS GLAD

ELLIE GA

AYAN FARAH

ALEXANDER GUSTAF-THOMPSON

SAMIRA ENGLUND

JESSICA FAISS

ONOFRIO CHILLEMI

SILJE FIGENSCHOU THORESEN

ANNA BRAG

TOM BOGAARD

Förord

SHIVA ANOUSHIRVANI

CHRISTIAN ANDERSSON

IDUN BALTZERSEN

ANDREAS R ANDERSSON

BEHJAT OMER ABDULLA

EMM BERRING

Trädens ändlösa samtal