SAMIRA ENGLUND

PETRA HULTMAN

STÄDANDETS REVOLUTIONÄRA TID Maryam Fanni skriver om Petra Hultmans verk »Arbete i hemmet«.

Två videoprojektioner stora som biodukar, uppställda mot varandra, övermannar betraktaren med hypnotisk auktoritet. Videoinstallationen Arbete i hemmet är en ljudlös, rytmisk orkester av kvinnohänder som städar, tvättar, skrubbar, putsar, stickar, vispar, stryker, bakar.

Ett återkommande tema i Petra Hultmans konstnärskap är det osynliggjorda (hem)arbetet bakom industrisamhällets och välfärdsstatens framgångssaga. I Arbete i hemmet har hon samlat sekvenser ur svensk husmorsfilm – filmer i gränslandet mellan reklam och statligt infomaterial, som på 1950–1970talet brukade visas gratis under eftermiddagarna på biografer runt om i Sverige. De skulle kvinnor gå och se på sin lediga tid och därigenom fostras som konsumenter. Ibland kunde de få med sig varuprover hem.

Trots att det tydligt är arkivbilder från ett typiskt 1950tal som Hultman visar upp, känns mosaiken av sysselsatta kvinnohänder i hemmiljö kusligt välbekant och samtida. Det påminner om de algoritmstyrda sociala medier jag dagligen möter i min telefon, där Marie Kondos städinstruktioner varvas med sminktutorials och matlagningsvideor. Genren husmorsfilm är på så sätt inte alls olik de imperativ och idealbilder som söker upp mig genom Instagramflöden eller tv:s livsstilsprogram.

De städande kroppar vi ser i de svenska husmorsfilmerna är vita. Den kår av lokalvårdare som i dag återställer hem, kontor och gallerior till sin ordning, är ofta ickevita. När jag tittar på Arbete i hemmet och skriver denna text i januari 2022, tänker jag på den papperslösa kvinna som greps i samband med att hon städade statsminister Magdalena Anderssons hem. I dag ska kvinnor vara framgångsrika och gärna lämna hemarbetet till sämre bemedlade, det sanktioneras genom rutavdraget som har fått brett politiskt fäste. Författaren och antirasisten bell hooks varnade för en (medelklass)feminism som tänker på kvinnor som »offer«, eftersom kvinnor också kan vara förtryckare.

Varje ruta i Arbete i hemmet visar ett klipp som konstnären låter loopa. Städningen går runt, runt, eller som en pendelrörelse där filmsekvensen, liksom kropparnas rörelser, går fram, tillbaka, fram igen. Genusvetaren Fanny Ambjörnsson skriver att städning är tätt sammankopplat med tid och tidsuppfattning. Städandets tidslighet pekar bakåt, mot det som vi lämnat efter oss (smutsen), medan samhället premierar det som pekar framåt, som inte är fast i ett evigt skrubbande utan lovar »framtid«, som arbetsresor och karriär.

Ett begrepp som kan ta oss vidare från denna klassiska uppdelning, menar hon, är det som filosofen Fanny Söderbäck kallar »revolutionär tid«. Den sätter kroppen i centrum. I den kroppsliga erfarenheten av exempelvis städning möts dåtid, nutid och framtid på ett nytt sätt. Vi städar så som vi har lärt oss av tidigare generationer, är i nuet när vi kämpar med fettfläcken, men också i framtiden eftersom

PETRA HULTMAN . Arbete i hemmet vi städar av omsorg för dem som snart får gå på det skinande rena golvet. »Om kvinnor stängde av sina tvapparater och slutade handla annat än det mest nödvändiga skulle det få stora politiska och ekonomiska konsekvenser«, skriver bell hooks. Kanske är det dags att stänga av apparaterna, ta vara på vår egen skit och låta oss erfara revolutionär tid. text : Maryam Fanni Grafisk formgivare och skribent inom konst och design.

konstnär : Petra Hultman född : 1983 titel : Arbete i hemmet (2017) teknik : Videoinstallation

PETRA HULTMAN . Arbete i hemmet