Stadsporten nummer 8 2014

TROLLHÄTTANS STADS PERSONALTIDNING NR 8 NOVEMBER 2014

SAGOR I NYTT SKEN TEMA UTVECKLING KÄNDISKOCK SKAPADE HUNGER

INNEHÅLL

LEDARE

4

Trollhättan – en kommun med fokus på fortsatt utveckling Vår vision – Trollhättan en stolt och innovativ stad med plats för framtiden – och våra grundläggande värderingar – omtanke, utveckling och livskvalitet – är ledstjärnor och även ett förhållningssätt för oss i vårt dagliga arbete.

Det är också tydligt uttalat i vår lednings- och medarbetarpolicy att utvecklings- och förbättringsarbete ingår i allas arbete.

8

I förra ledaren skrev jag om digitaliseringens intåg på våra arbetsplatser och i våra tjänster för Trollhättans invånare.

Omsorgsförvaltningen berättar om hur vi underlättar avvikelsehantering genom en ny e-tjänst. Avvikelsehanteringen är ett av våra sätt att förbättra vår verksamhet.

Genom en nationell satsning på sk förstelärare har vi nu 60 pedagoger som har till uppgift att vara ett särskilt stöd för utvecklingsarbete i våra skolor. Våra lärares intresse för den uppgiften har varit väldigt stort. Läs mer om det i artikeln.

10 Ledaren 2

Nyanställd 10

Avvikelser 3

Fairtrade 11

Förstelärare 4

Tävling 11

Kulturmiljöprogram 5

Notiser 11

Ingrid stämplar ut 6–7

Till sist 12

Sagopåsar 8

Kändiskock 12

Inredningsverkstad 9

Och Trollhättan fortsätter utvecklas. Vi är snart 56 800 invånare vilket överensstämmer med prognosen för 2014.

Trollhättan är en attraktiv kommun. Efterfrågan på bostäder är stort och villapriserna stiger. Antalet studenter på vår högskola är rekordhögt och utbildningsnivån ökar.

Arbetslösheten är tyvärr fortfarande hög, men minskar successivt.

För första gången sedan 1982 höjs skatten och med hela 60 öre. Huvuddelen av den ökade intäkten i kommunens kassa föreslås användas till förstärkning och förbättringar inom skolan, vård och omsorg. Det ökar våra möjligheter att leva upp till invånarnas förväntningar.

Ett nytt kulturmiljöprogram är utarbetat och ska nu diskuteras och processas fram till kommunfullmäktiges beslut i maj 2015. I programmet beskrivs ett antal kulturhistoriskt intressanta och värdefulla miljöer i Trollhättans tätort. Programmet föreslår vad som ska bevaras och hur det ska ske. Kulturmiljöprogrammet är helt i linje med vår vision. Vi ska vara stolta över stadens kulturarv.

STADSPORTEN UTGES AV: Informationskontoret, 461 83 Trollhättan, Telefon: 0520-49 70 21, E-post: stadsporten@trollhattan.se.

ANSVARIG UTGIVARE: Peter Asp. REDAKTÖR och grafisk form: Per Ivarsson TRYCK: Mediatryck. REDAKTIONSKOMMITTÉ: Annika Wennerblom, stadsdirektör, Andreas Gleisner, Utbildningsförvaltningen, Susanne Jörgensen, Vision, Carin Pettersson, Kultur- och fritidsförvaltningen, Dan Fogelberg, Tekniska förvaltningen, Katarina Loodh, Informationskontoret, Kristina Rynvall, Omsorgsförvaltningen, Lena Andersson, Stadsbyggnadsförvaltningen, Henrik Larsson, Kommunal, Annelie Sundblad, Miljöförvaltningen, Rose-Marie Ivarsson, Personalkontoret, Åsa Olsson, Hållbart samhälle, Åsa Zetterberg, Lärarförbundet. OMSLAGSBILD: Bibliotekarierna Christine Karlsson och Ann Rehn är klara med sina sagopåsar.

FOTO OMSLAG: Sebastian Lamotte.

MANUSSTOPP för nästa nummer: 5 december 2014

2

STADSPORTEN 8/ 2014

Annika Wennerblom Stadsdirektör

TEMA: UTVECKLING

TEMA: UT VECKLING

Utveckling är en av Trolhättans Stads grundläggande värderingar, och utveckling är nödvändigt om Trollhättan på lång sikt ska vara en attraktiv ort för människor att leva i och för företag att växa. I detta nummer ger vi några konkreta exempel från våra verksamheter på hur vi arbetar med utveckling.

KOLL PÅ AVVIKELSERNA Snart finns en e-tjänst som hanterar samtliga avvikelser – och detta glädjer Ulla Arwidson enormt mycket.

– Jag är superlycklig, säger den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS).

TEXT OCH FOTO: PER IVARSSON

Trollhättans Stads e-tjänster underlättar och utvecklar vårt sätt att arbeta. En e-tjänst som omsorgsförvaltningen tror mycket på – och som ska lanseras den 1 januari – är avvikelsemodulen.

– Problemet är att vi är dåliga på att skriva avvikelser, men det beror på att vi inte har gett personalen rätt förutsättningar. Vi måste ha ett system där det är enkelt att rapportera avvikelser, säger Ulla Arwidson, MAS. Tillsammans med Marianne Brattberg (socialt ansvarig samordnare), Eva Adriansson (IT-samordnare) och Sara Herrman (IT-kontoret) har kvartetten därför skapat en e-tjänst som ska komma till rätta med avvikelserapporteringen.

ENKELT OCH TYDLIGT

Genom processkartläggningen har man gått igenom mängder med olika dokument och rutiner för avvikelser med syftet att skala ned allt till bara ett fungerande digitalt avvikelserapporteringsflöde.

Och det är nu vi pratar fördelar: All personal kan enkelt rapportera ett ärende via en länk till digitalt formulär, vilken kommer att finnas på OF:s sida på Intranätet. Ärendet skickas sedan vidare till närmaste chef, som i sin tur har tio dagar på sig att hantera det – annars skickas ett meddelande till chefens chef.

I sin hand håller Ulla Arwidson processkartan för avvikelser, vilken har förvandlats till en e-tjänst på datorn. Hon sätter stor tilltro till avvikelsemodulen, som blir tillgänglig för omsorgsförvaltningens medarbetare i januari 2015.

– På så sätt blir det ett helt annat fokus på ärendet. När ärendet kommer till chefen görs en bedömning om vilken åtgärd som krävs. Är ärendet av lindrigare natur kan chefen genomföra en enkel åtgärd och stänga ärendet, men bedöms det som allvarligare går det vidare till oss för utredning, säger Ulla.

Och i andra änden får alltid den som rapporterade avvikelsen information om vad som sker med ärendet.

VIKTIGT UNDERLAG

Genom att förenkla inrapporteringen för personalen och sedan strukturerat kunna behandla informationen i programmet kommer de också att få tillgång till mycket statistik kring avvikelserapporteringen, vilket i sin tur blir ett viktigt underlag inför framtiden.

– Vi kommer se mönster bland avvikelserna på ett helt annat sätt än idag.

Får vi sedan även med tillbud och annan incidentrapportering i programmet får vi ett mycket bra underlag för att hitta utvecklingsområde.

”SUPERLYCKLIG”

– Det här är ett förbättringsarbete mot ökad kvalitet som vi tycker är oerhört viktigt. Samtidigt har det varit fantastiskt roligt, och vi hoppas och tror att det kan föra förvaltningen framåt, säger Ulla som är smått lyrisk över modulen: – Jag är superlycklig! Det är ett program som är enkelt att använda, det fångar in alla perspektiv, hela skalan. Vi har kunnat städa bland alla rutiner, och tror stenhårt på detta.

STADSPORTEN 8 / 2014

3

TEMA: UT VECKLING

Den första gruppen förstelärare och utvecklingslärare som anställdes i höstas har nu utökats, och totalt arbetar nu knappt 60 förstelärare med projekt inom Utbildningsförvaltningen.

LÄRARE DRIVER UTVECKLING Genom Utbildningsförvaltningens satsning på förstelärare har verksamhetsutveckling fått en bredare och självklar plats i vardagen för många pedagoger.

Genom att driva riktade projekt ute på skolorna sätter förstelärarna ökat fokus på måluppfyllelse.

TEXT OCH FOTO: ANDREAS GLEISNER

Närmare 60 förstelärare och utvecklingslärare arbetar idag inom förvaltningen och leder eller deltar i olika projekt.

– I Trollhättan försöker vi genom karriärtjänsterna att lyfta fram det genuina lärararbetet. Det finns många mycket kompetenta lärare inom förvaltningen och några av dem har sökt och fått förstelärartjänster. Vi hoppas att vi framöver får ännu fler sökande till karriärtjänsterna för att på så sätt ytterligare kunna lyfta fram och sprida kunskapen om bra pedagogik, säger Birgitta Lindström Sundefors, förvaltningschef på Utbildningsförvaltningen.

NÄRA ELEVERNA

Hon menar att satsningen på förstelärare kan komma att betyda mycket för arbetet med att öka elevernas måluppfyllelse och utvecklingsarbetet inom hela 4

STADSPORTEN 8 / 2014

Utbildningsförvaltningen.

– Jag är övertygad om det bästa sättet att arbeta med skolutveckling är att utgå från det arbete som redan sker ute i lärarlagen och nära eleverna i deras vardag, men ibland kan man fastna i vardagen och då behöva en extra skjuts i utvecklingsarbetet, säger Birgitta.

ARBETAR I PAR

Förstelärarna arbetar ofta i par, och jobbar utifrån skrivna projektuppdrag som även är tidsbegränsade. Projektbeställare kan vara såväl förvaltningschefen som en rektor, områdeschef, eller en hel ledningsgrupp. Arbetet kan sedan vara knutet till ett specifikt lärarlag på en skola, till en verksamhet , ett skolområde eller till hela staden.

Ett av de många projekt som pågår ska kvalitetssäkra överlämningenfrån

förvaltningens verksamhet för nyanlända: Välkomsten, till elevens nya skola.

Målet är att skapa likvärdighet genom att utveckla gemensamma rutiner och nå en ökad samsyn kring mottagandet av nyanlända elever.

Andra projekt ska verka för ökad inkludering av både nyanlända elever och barn med funktionshinder eller andra svårigheter. Några förstelärare har uppdraget att utveckla och sprida kunskap om språkutvecklande arbetssätt.

Samtliga projekt tar sin utgångspunkt i förvaltningens prioriterade utvecklingsområden .

– På det sättet får vi en större tydlighet i organisationen när det gäller prioriterade områden för utveckling, och vi vinner också kraft och fart i arbetet när vi sätter tydliga avgränsningar för varje projekt, säger Birgitta.

TEMA: UT VECKLING

Radhusen på Kronogårdsgatan är uppförda år 1955 efter ritningar av en dansk arkitekt vid namn IB Frandsen. ”Radhuslängan är mycket välbevarad med en tidstypiskt utformning som återspeglas både i material och utformning. Radhusen är några av Trollhättans bäst bevarade”, tycker Astrid Bäckman.

Se framåt genom att titta bakåt Hon har varit med och inventerat över 3 000 hus i Trollhättan, och anser att utveckling också handlar om att förvalta det befintliga.

– Jag tycker att man ska se kulturmiljöprogrammet som en resurs i stadsbyggnadsutvecklingen, att man använder och tillvaratar kulturarvet, säger bebyggelseantikvarie Astrid Bäckman.

TEXT OCH FOTO: PER IVARSSON

Kulturmiljöprogrammet tas fram för att vi ska förstå hur vi ska förhålla oss till vår gemensamma kulturhistoria, och det fungerar som stöd och vägledning för tjänstemän vid planering och bygglovshantering. Det förra programmet för Trollhättan togs fram 1992, varför det nu var hög tid med en uppdatering.

– Inventeringen i det förra programmet slutade egentligen med hus byggda fram till cirka 1930, så det var ungefär där jag tog vid, säger Astrid Bäckman som under ett och halvt år arbetat med framtagandet av stadens nya kulturmiljöprogram.

förvisso bara rådgivande, men har ändå tyngd. Ett av de 16 nationella miljömålen säger nämligen att den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen särskilt ska uppmärksammas, och i programmet kan man som fastighetsägare bland annat få råd om hur man bevarar och vårdar hus med kulturhistoriska värden.

– Jag vill att man ska se på miljöerna och byggnaderna som någonting värdefullt, som en kulturskatt. Det är en del av vårt gemensamma kulturarv, och att få vara en del av det och vårda och ta hand om dessa byggnader och miljöer, är ju jättehäftigt – inte minst om det pekas ut i ett program, säger Astrid.

”JÄTTEHÄFTIGT”

3 000 hus har inventerats och klassificerats, och i programmet lyfts 48 områden fram som värdefulla kulturmiljöer för staden som minnesvärda, och där särskild hänsyn ska tas. Programmet är

HAND I HAND MED ÖP

Och i Trollhättan finns det gott om exempel på fina kulturmiljöer.

– Vi har fantastiska byggen från 50och 60-talen, och ett miljonprogram

som vi ska vara väldigt stolta över.

Men samtidigt som 48 miljöer ska skyddas löper förtätning som en röd tråd genom den nya Översiktsplanen, fast Astrid ser inget motsatsförhållande.

– Det går att bygga i anslutning till miljöerna. Om man förstår grundstrukturen och arkitekturen kan också resultatet bli bra i slutändan.

Astrid menar att kulturmiljön är bland det viktigaste vi har, att alla har en koppling till den, att man känner sig trygg när man traskar runt i sitt kvarter.

Hon ser också en direkt parallell mellan programmet och visonen: – Vi ska vara stolta över vårt kulturarv, komma med innovativa lösningar för att bevara och utveckla dessa miljöer, och historien är en del av framtiden.

Fotnot: Kulturmiljöprogrammet kommer att antas av kommunfullmäktige i början av 2015.

STADSPORTEN 8 / 2014

5

R E P O R TA G E

OMTYCKT KOCK LÄMNAR TOMRUM

på Maskrosen I 35 år har Ingrid Rundström lagat mat till barnen på Maskrosens förskola. Efter jul gör hon inte det längre.

– Jag har trivts fantastiskt bra, säger Ingrid.

TEXT OCH FOTO: PER IVARSSON

I 35 år har Ingrid Rundström servat barn och personal på Maskrosens förskola god mat av hög kvalitet. Hon har gärna gjort det där lilla extra, exempelvis fixat spännande och välsmakande påsk- och julbord, och alltid försökt tillgodose önskemål.

Att det alltid har smakat gott har inte passerat obemärkt förbi.

– Vi träffar föräldrar till barn på förskolan som minns att ”Ingrids mat var det bästa som fanns”, säger en av hennes kollegor.

Huvudpersonen själv känner sig lite obekväm, och skruvar på sig när hon får höra de fina ord som sägs om henne. Lätt leendes kan hon ändå motvilligt sträcka sig till att acceptera egenskaper som exempelvis flexibel. ”Det löser vi”, lär nämligen vara hennes mantra.

– Ja, jag är bra på att samarbeta, erkänner hon.

STÄMPLAR UT FÖR GOTT

När skolan snart ringer ut för jullov för barn och personal, stämplar Ingrid i sin tur ut för gott från Maskrosen. Hon kan då se tillbaka på en lång gärning.

– Jag flyttade hit från Vargön som 6

STADSPORTEN 8 / 2014

20-åring, och är egentligen kallskänka från början. Jag arbetade på restauranger och krogar, men när jag fick mitt tredje barn blev det jobbigt att arbeta kvällar, berättar Ingrid.

BRA SAMMANHÅLLNING

Hon fick en tjänst på Källstorpsgården, men när Maskrosens förskola slog upp sina dörrar 1979 hamnade hon där. Och blev kvar.

– Jag har också funderat på varför jag har blivit kvar så länge. Tidigare hoppade jag runt mer mellan arbetsplatser, men kanske var det just det med att slippa jobba kvällar och helger. Sedan har sammanhållningen här alltid varit bra, trevliga arbetskamrater, goa barn och vi har haft trevligt tillsammans.

Hur var det att jobba i köket förr?

– Den största skillnaden var att det inte fanns så många allergiker som idag.

Sedan var vi två heltidsanställda, nu är det jag plus en på deltid. Då bakade jag mycket mer, inte minst med barnen och det kunde vara mjöl överallt, säger Ingrid och skrattar:

Isabella Lundin Carlborg och David Rosendahl väntar på at Maskrosens förskola lära sig att det inte längre är Ingrid som

– Men nu blir det inte så mycket bakat eftersom tiden inte riktigt räcker till, och sedan är det mer reglerat när det gäller hur barnen ska vistas i köket.

Allting har dock ett slut, och snart får barnen lära sig att det inte längre är Ingrid som lagar maten på Maskrosens förskola.

Hur kommer det att kännas att sluta jobba?

– Jättebra! När jag fyllde 65 kände jag inte för att gå i pension, men nu är jag 66 och ett halvt och tycker att det

R E P O R TA G E

t Ingrid Rundström ska rulla ut fikavagnen. Efter jul får Isabella och David och övriga barn på m lagar maten...

ska bli skönt.

Vad ska du göra på din första dag som pensionär?

– Då ska jag vara hundvakt, säger hon och skrattar innan hon fortsätter: – Ett av mina barn ska åta utomlands med sin familj, så då ska jag passa hunden över jul.

Och sedan ska hon ta hand om sig själv – och andra.

– Jag ska återuppta min styrketräning, vara ute mycket i friska luften och spendera mer tid tillsammans med barnbarn, nära och kära.

... för så dags är hon glad pensionär.

STADSPORTEN 8 / 2014

7

TEMA: UT VECKLING

Drygt ett år har det tagit för bibliotekarierna Ann Rehn och Christine Karlsson att ta fram de 19 sagopåsarna. En del av innehållet har de producerat själva, som exempelvis de olika typerna av ”djurspillning” som Christine tar fram ur den vita lådan.

DE LEVANDEGÖR SAGORNA Nu är de här: 19 sagopåsar som ska öka upplevelsen och läslustan hos barnen.

– Vi vet att högläsningen har minskat i hemmen, nu hoppas vi att förskolorna kan kompensera detta, säger Christine Karlsson.

TEXT: PER IVARSSON FOTO: SEBASTIAN LAMOTTE

För drygt ett år sedan inledde de två bibliotekarierna Christine Karlsson och Ann Rehn arbetet med att ta fram sagopåsar för användning i Trollhättans drygt 50 förskolor.

– Jag är barnbibliotekarie på Kronan, och möter många barn som inte förstår språket och är beroende av att man gestaltar och konkretiserar, förklarar Christine Karlsson.

Hon och kollegan Ann Rehn, barnoch ungdomsbibliotekarie på huvudbiblioteket, vittnar om att många förskolor har ont om tid för läsning.

– Man kanske ”river av” en bok. Med sagopåsarna hoppas vi att det ska göras på ett litet djupare sätt, få till något som berör och engagerar barnen och de vuxna, som skapar en sammanhållning mellan dem, säger Ann Rehn.

INVOLVERA MÅNGA SINNEN

De 19 sagopåsarna innehåller – förut8

STADSPORTEN 8/ 2014

om en sagobok – också rekvisita som är knutet till sagan. I påsen med boken ”God natt, Alfons Åberg” ser vi detta i form av förkläde, tandborste, ficklampa, Alfonsdocka och så vidare.

– Vi vill involvera så många sinnen som möjligt, säger Ann. MÖJLIGGÖR TEMAARBETEN

Medföljer gör också ett anteckningsblock, där varje förskola kan dokumentera hur just den har arbetat med sagopåsen.

– Det blir som ett sorts kedjebrev, där man kan inspirera varandra, säger Christine.

Och med ämnen som exempelvis vänskap, naturkunskap och ordförråd finns också en koppling till läroplanen vilket möjliggör temaarbeten utifrån sagopåsarna.

Bakom framtagandet av varje påse ligger väldigt mycket jobb. De har ränt

på Ikea, loppisar och Second Handbutiker.

– Först trodde vi att vi skulle vara klara till förra julen, men då hade vi inte räknat med vad Ann kallar för PI-effekten, säger Christine.

Vad? – Att allting tar 3,14 gånger så lång tid som man först tror, säger Ann med ett leende och ger ett exempel på varför det har dragit ut på tiden: – Ofta har det varit så att man har hittat precis allting till påsarna utom just EN sak. Då har vi gjort allt för att hitta det, letat på internet, tittat i butiker, frågat kollegor – och till och med fått tillverka själva, säger Ann. Å andra sidan har ingen tid frigjorts för projektet, och samtliga inköp till påsarna har bekostats av statens kulturråd.

Fotnot: Sagopåsarna kan förskolorna boka via huvudbibliotekets hemsida.

TEMA: UT VECKLING

Verkstaden gör nytt av gammalt Köket, café, kontoret, cykelverkstaden och tapetseri fanns förut, och nu har verksamheten breddats med inredning.

– Personalen kände att det behövdes en mer anpassningsbar station, säger Tina Kukkola.

TEXT OCH FOTO: PER IVARSSON

På Hjortmossegatan 5 finns Hjortmossens Arbetslivsinriktade Rehabilitering som består av stationerna kök, café, cykel, tapetseri, kontor och inredningsverkstad.

Verkstaden har ett visningsrum där deltagarnas fantasifulla kreationer kan beskådas och köpas av allmänheten.

– Jag har erfarenhet från dagverksamheter där försäljning sker, och vet att man behöver någonstans att ställa ut. Vi har ett jättebra läge här, det är handikappanpassat och vi har fått bra respons. Vi har sålt mycket möbler och annat, vilket är kul feedback för deltagarna, säger Tina Kukkola. ÅTERVINNA OCH ÅTERBRUKA

Genomgående för det mesta man säljer är att det har använts förut. Det är möbler som har fräschats upp, och andra pryttlar som innehåller delar som ursprungligen var ämnade för något annat.

– Det kan bli lite allt möjligt. Deltagarna har egna idéer, och vi tycker att det är viktigt med egeninflytande.

Den nya stationen startade i maj.

– Personalen kände att det behövdes en ny station som kunde möta deltagarens behov på ett bredare plan.

Vi ville möta det behovet, och grundtanken är att vi ska återvinna och

Inredningsverkstaden har ett visningsrum, där Tina Kukkola stolt visar upp några resultat av deltagarnas kreativitet.

återbruka. Vi köper mest från Pingstkyrkans Second Hand, och där tycker man att det är roligt att grejerna kommer till nytta, säger Tina.

MENINGSFULL VERKSAMHET

Pengarna som kommer in genom försäljningen används för köp av färg, tapeter och annat material som används i tillverkningen. Antalet deltagare är i nuläget sju, och de har vanligtvis stått utanför arbetsmarknaden en längre tid.

En av dem heter Johanna Dauksz.

– Jag tycker att den här verksamheten är jättekul. Jag har alltid varit en kreativ person, och gillar att göra grejer, säger Johanna Dauksz.

På bordet framför henne står två små skålar med lock. Båda såg likadana ut till en början, medan Johanna har förvandlat den ena till något spännande i blå nyanser.

– Vi såg dem i Pingstkyrkan, och jag tyckte att de hade lite kul form, säger Johanna.

– Så är det ofta, att deltagaren har en grundtanke, flikar Tina in.

För Johanna är inredningsverkstaden både viktig och meningsfull.

– Vi har väldigt kul här. Det är lite

Av återvunnet material pågår bland annat arbetet med att inreda ett dockskåp...

speciellt eftersom det är så fritt vad man vill göra. Det tog ett tag innan man kom in i arbetet, men sedan kom inspirationen.

Fotnot: Hjortmossens Arbetslivsinriktade Rehabilitering finns på Hjortmossegatan 5 och drivs av Samordningsförbundet, vilket består av kommunerna Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp.

Samarbetspartners är också Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Västra Götalandsregionen.

STADSPORTEN 8/2014

9

A K T U E L LT

VÅRA NYA ARBETSKAMRATER ELLINOR EDENWALL, förskollärare, Solstrålen FILIP ALLANSSON, planerare, UTB ADNREAS JANSSON, barnskötare, Förskolan stallet MATILDA KLEVEDAL, sjukgymnast, Tallbacken VIKTORIJA HUREMOVIC, behadlingssekr, Beroendestödsteam ANETTE OLOFSSON, sjuksköterska, Tallbacken, SARA KARLSSON, sjuksköterska, Tallbacken IDA ADDINSALL, socialsekreterare, ASF LARISSA IRAKOZE, sjuksköterska Tallbacken LINDA DAHLIN, resurspedagog, Strömslundsskolan Förskolläraren Ellinor Edenwall lämnade Karlskrona till förmån för Trollhättan, och hon uppskattar den fina miljön i staden: ”Jag kan bli alldeles lycklig av att gå ned till slussarna”, säger blekingskan.

Trollhättan lockade Blekingetjej Hon är uppvuxen i Karlskrona, men när väninnan kallade från Trollhättan flyttade hon också hit.

– Jag hade varit här på besök flera gånger, och hade en väldigt positiv bild av Trollhättan, säger Ellinor Edenwall.

TEXT OCH FOTO: PER IVARSSON

Solstrålens förskola i Björndalen har fått förstärkning av flera nya förskollärare denna termin. En av dem är 37-åriga Ellinor Edenwall, och det är lite otippat att hon bor i Trollhättan eftersom hon är uppvuxen i Karlskrona. Där arbetade hon i sex år som förskollärare innan hon packade resväskorna och slog sig ned i Trollhättan.

– Jag hade en väninna från Karlskrona som hade flyttat hit eftersom hennes man var från Trollhättan, och efter alla besök här hade jag en väldigt positiv bild av staden, berättar Ellinor.

BÖRJADE I ÄLVÄNGEN

Hon började med att pendla till en förskola i Älvängen under ett och ett halvt år, men slängde samtidigt ut lite krokar på närmare håll. Och i somras 10

STADSPORTEN 8/ 2014

hörde Solstrålens förskola av sig med ett jobberbjudande.

– Jag hade nästan släppt det eftersom det var semester, och jag var inställd på en fortsättning i Älvängen, där jag också trivdes väldigt bra.

Trots att det var kort varsel tackade hon ja till tjänsten, och ångrar inte det.

– Det kändes jättefint att komma hit!

Visst är det skönt att ha närmare till jobbet, men det är också ett gott gäng här.

HÅLLBAR UTVECKLING

Hon är bred i sin kompetens. Förutom förskollärarutbildningen har hon också en kandidatexamen i etnologi, och dessutom har hon ett annat stort intresse: – Jag brinner för hållbar utveckling!

I Älvängen startade jag upp ett nätverk mellan förskolorna om hållbar utveck-

ling. Här på Solstrålen ligger just nu mycket fokus på att jobba ihop oss i våra nya arbetslag, men så småningom hoppas jag kunna göra något liknande här eftersom det känns helt naturligt att börja med det arbetet när barnen är i förskoleåldern Hon uppskattar också en levande, vacker natur runt knuten. Det har hon här.

– Här har man nästan skogen i knät … och jag kan bli alldeles lycklig av att gå ned till slussarna. Sedan spelar naturligtvis närheten till Göteborg in. Just det saknade jag i Karlskrona.

Däremot finns här inget hav inpå knuten.

– Men jag känner mig inte instängd, här finns ju älven och kanalen, och folk är öppna, glada och varma.

K U LT U R / N Ö J E

Vinn biobiljetter!

Miljöstrateg Åsa Olsson var som vanligt på plats i stadshusets foajé då det var dags för Fairtradefika.

ÖVER 3 500 FIKADE FAIRTRADE I TROLLHÄTTAN 4 50 personer passade på att fika Fairtrade i stadshuset på fairtradefika-dagen den 16 oktober.

– Roligast var nog alla barnen från Kopparholmens förskola som tog sig ut i regnvädret för att få vara med, säger miljöstrateg Åsa Olsson.

Arbetsplatser, hotell, fackförbund, kyrkor, butiker, familjer och kompisgäng i Trollhättan arrangerade tillsammans 29 fikapauser med sammanlagt 3 537

deltagare. Fikadagen är en del av den nationella kampanjen Fairtrade fokus, som under två veckor i oktober varje år sätter fokus på hur fattigdom kan bekämpas med Fairtrade som verktyg.

Förra året köpte svenska folket Fairtrade-märkta produkter för 208 kronor per person. Trollhättan är en Fairtrade City och i stadens verksamheter är numera alla bananer och nästan allt kaffe Fairtrade-märkt.

JULFRUKOST OCH OSTRESA

NOMINERINGSMÖTE KOMMUNAL

Den 4 december är det julfrukost för Visions medlemmar i Stadskällaren klockan 07.30. Sammankomsten gästas av Johan Bengtsson (stadsbyggnadschef ) och Tommy Svensson (chef, kultur- och fritidsförvaltningen.

Anmälan senast 28/11 till Visions expedition, 7877.

Kommunal, sektion Trollhättan, inbjuder till nomineringsmöte för klubbarna 2, 3 och 4 den 27 november i sessionsalen. Klockan 18 börjar mötet för klubbarna, och 18.30 hålls sessionsstyrelsemötet.

Intresserad av fika också? Ring 0520-49 785

... Visions julresa går i år till Osterian i Falköping den 9/12.

Klockan 15.00 går buss utanför stadshuset.

Kostnad: 150 kr/person.

Biljetter säljs på Visions expedition.

AFTER WORK MED LÄRARFÖRBUNDET Ta med dina arbetskamrater på Lärarförbundet Trollhättans After Work på Pitchers den 28 november från kl. 17:00. Är du medlem? Lärarförbundet bjuder på buffén och bordsvatten.

Inte medlem? Lätt fixat! Du betalar 80 kronor kontant när du kommer till Pitchers (OBS ej kort).

Ert ombud, eller någon av er andra, bokar bord direkt hos Pitchers, telefon 0520-213131. Öppet för bokning redan idag – först till kvarn!

Vi ses!

Tipsraden i förra numret visade sig vara en riktigt svår nöt att knäcka. Bara fyra av de cirka 50 som skickat in svar hade lyckats pricka in alla rätt. Och rätt var: SDL: Stadsdirektörens ledningsgrupp FAS: Förnyelse, arbetsmiljö, samverkan.

APT: Arbetsplatsträff.

LPS: Lokalt personalsystem.

MAS: Medicinskt ansvarig sjuksköterska.

Ni som vann två biobiljetter vardera: Birgitta Nandin, IT-kontoret, Ulla Haglund, Stavreskolan, Inger Fredriksson, lokalutredare, 4. Cecilia Wilson, Returen Eftersom det fanns tio biljetter att tävla om utökar vi potten till tolv i novembernumret, där vi testar dina kunskaper i den lokala politiken.

1. Trollhättan har fått två nya kommunalråd. Vad heter de?

1. Fahimeh Nordborg och Ester O´hara.

X. Dan Möllengård och Kent Almkvist.

2. Elizabeth Nyström och Ingrid Almen.

2. Vem var kommunstyrelsens ordförande före Paul Åkerlund?

1. Roland Andersson.

X. Gert-Inge Andersson.

2. Olle Sävström.

3. Vem var Trollhättans första kvinnliga kommunalråd?

1. Inger Hansson.

X. Margreth Johnson.

2. Lena Svensson.

4. Trollhättan har en uttalad ambition att växa till 70 000 invånare.

Till vilket år?

1. 2020.

X. 2025.

2. 2030.

5. Hur många ordinarie ledamöter har kommunfullmäktige?

1. 49.

X. 51.

2. 61.

Mejla ditt svar till stadsporten@trollhattan.se senast den 28/11 – då är du med i utlottningen som kan ge dig två biobiljetter!

STADSPORTEN 8 / 2014

11

”UTVECKLA FLERA – TJÄNA MERA”... var en devis som jag och ett antal kollegor på dåvarande Utvecklingsfonden använde när vi försökte intressera små- och medelstora företag i regionen att förlägga utbildning på hemmaplan, det vill säga ta hem kursledare och konsulter till företaget istället för att skicka ledning och anställda på kurs till Stockholm. Ett lyckat koncept, där flera hundra företag deltog. Det gav oss utmärkelsen Svenska mästare i utbildning.

Det var tider det, på 80-talet. Det kan med fördel användas idag också. ”Tillväxt genom utveckling”. Ordet utveckling står för något positivt, framåtskridande som skapar tillväxt, förkovran, uppsving. Ett ord för drivkraft, innovation, evolution, framsteg och förbättring. Alla behöver utveckling. Personer, organisationer, myndigheter och företag kräver ständig utveckling - liktydigt med ständiga förbättringar! Eller? En gammal klyscha uppmanar företagsledare ”utveckla eller avveckla”, det är de två val man står inför. Skulle då motsatsen till all denna beskrivning av begreppet utveckling vara avveckling kan viss dramatik uppstå i tillvaron, vare sig man sysslar med professionella affärer eller är anställd i arbete, eller utan arbete.

Avveckling beskrivs och tolkas ofta som upplösning, nedläggning, skrotning. Inte bra, inte roligt, inte positivt. ”Avveckling kan ge utveckling”. Själv är jag under arbetsmässig ”avveckling”, har åtta månader kvar på nuvarande Näringslivsenheten. Förhoppningsvis blir min tolkning av ordet en ny form av utveckling. En fas i livet där jag själv kan påverka min dagliga utveckling och vara mindre inrutad och styrd av möten, tider, almanacka, planering och uppföljning. Mer tid för utveckling och njutning, helt enkelt. Fram till dess är privat fokus på positiv utveckling av pensionsfonder… ”Inveckling ska undvikas”. Ibland skämtar vi kollegor om invecklade analyser, utredningar och processer med orden ”det här ska vi nog kunna krångla till…” Det gäller att i möjligaste mån undvika intern inveckling så att den utvecklande kraften riktas mot marknaden och dess aktörer.

Det som räknas och där resultat skapas hos våra entreprenörer och företagare, är konkreta åtgärder och insatser som lämnar utvecklingsspår av positiv tillväxt.

Snart är det jul och flera av oss skall inveckla oss i inslagning av julklappar. Också en utveckling för alla som får.

Pär Löwenlid näringslivsutvecklare, Näringslivsenheten

Christian Hellberg flankerad av servicelagschef Mona Sundell och Anna Johnson, chef Centralköket.

Stjärnkock inspirerade skolmatspersonal Stjärnkocken Christian Hellberg var det stora dragplåstret när skollunchpersonal från hela Trollhättans Stad samlades för en inspirationsdag med måltiden i fokus.

TEXT OCH FOTO: ANDREAS GLEISNER

Bakgrunden till projektet är ett behov av att förtydliga skollunchuppdragets innebörd och höja både kompetens, lust och inspiration hos medarbetare som jobbar med skollunchservering, oavsett om det är på förskola, skola eller i Centralköket.

STARTSKOTTET PÅ PROJEKTET

Anna Johnson är chef på Centralköket och driver utvecklingsprojektet tillsammans med Mona Sundell på Östra skolområdet. Under ett år ska måltidsorganisationens olika behov och utvecklingsområden kartläggas, och inspirationsdagen var ett startskott för hela projektet.

– Vi vill att de som är här idag ska känna en ”vi-känsla” att vi jobbar tillsammans, och att vårt uppdrag är viktigt. Vi vill vara en stolt och innovativ verksamhet inom Utbildningsförvaltningen och staden. Vi ska självklart vara en samlad organisation där alla drar åt samma håll och arbeta för barnens bästa när det gäller måltiden i skolan och förskolan, säger Anna Johnson.

Christian Hellberg, årets kock 2001 och känd från olika TV-program, var moderator, samtalsledare och inspiratör

för dagen. Han fokuserade på känslor för mat, och på att försöka skapa bästa möjliga förutsättningar för att ge eleverna en positiv helhetsupplevelse av matsituationen.

– Jag har själv väldigt positiva minnen av skolmaten, och jag tycker att skolmat och skolmatspersonal har fått ett väldigt oförtjänt dåligt rykte. Det jag ser när jag blickar ut över den här lokalen är ett gäng härliga matlagare, och jag vill att dom ska känna stolhet, och jag vill inspirera dem i det dom gör, få dem att förstå vilket otroligt viktigt arbete de gör för barnen, säger Christian.

MATEN SPELAR ROLL

Han menar att skolan självklart inte är till för att eleverna ska äta, men att maten är en viktig förutsättning för lärandet, något som Mona Sundell håller med om.

– Skolan är självklart till för att eleverna ska lära sig saker, och inte för att de ska äta, men för att lära, och för att orka med skoldagen, kan skollunchen vara väldigt viktig. För vissa elever kan skolmaten vara den enda lagade mat de får på dagen, säger Mona Sundell.