Stadsporten augusti

TROLLHÄTTANS STADS PERSONALTIDNING NR 4 AUGUSTI 2016

DE ROCKANDE FÖRVALTNINGSCHEFERNA TOBIAS SPÖKPODD GÖR SUCCÉ REKTOR NAPPADE PÅ DOUBLECUP

INNEHÅLL

LEDARE

4

Spännande utveckling i digitaliseringens spår Nu är semestern över och vi är tillbaka i arbete efter välförjänt vila och avbrott i de vardagliga rutinerna. Då är det också trevligt att vara tillbaka i arbete och med kollegor.

Det har varit lugnt i verksamheterna under semesterperioden. Det har fungerat väl inom äldreomsorgen även om det varit ansträngande för många. Fallens Dagar var som vanligt välbesökta och uppskattade liksom aktiviteterna på Strandgatan och Spikön.

11 13 Ledaren 2

Cykelbarometer 10

Spökpodden 3

Slussdagen 11

Ekonomiska föreningen 4

Yrket Anna 12–13

DoubleCup 5

Nyanställd, Tack 14

Trygghetslarm 6

Korsord 15

Fjärde torgförslaget 7

Till Sist, Blandat 16

Tommy och Johan 8–9

Vad vill DU läsa mer om i Stadsporten? Tipsa oss! stadsporten@trollhattan.se STADSPORTEN UTGES AV: Informationskontoret, 461 83 Trollhättan, Telefon: 0520-49 70 21, E-post: stadsporten@trollhattan.se.

ANSVARIG UTGIVARE och grafisk form: Per Ivarsson.

TRYCK: CELA Grafiska AB. REDAKTIONSKOMMITTÉ: Annika Wennerblom, stadsdirektör, Andreas Gleisner, Utbildningsförvaltningen, Susanne Jörgensen, Vision, Carin Pettersson, Kultur- och fritidsförvaltningen, Tove Corneliussen, Arbetsmarknads- och socialförvaltningen, Kristina Rynvall, Omsorgsförvaltningen, Josefin Åkesson, Stadsbyggnadsförvaltningen, Henrik Larsson, Kommunal, Ann-Sofie Brunberg, Miljöförvaltningen, Tomas Johansson, Personalföreningen Rabatten, Åsa Olsson, Kontoret Tillväxt och utveckling, Åsa Zetterberg, Lärarförbundet.

OMSLAGSBILD: Förvaltningscheferna Tommy Svensson och Johan Bengtsson, se sidorna 8–9.

FOTO OMSLAG: Joachim Nywall

2

STADSPORTEN 4 / 2016

Nu har vi gått in i andra halvlek av vårt 100-årsfirande av Trollhättans stadsrättigheter. Vi hade ett fantastiskt födelsedagskalas med ett mycket brett deltagande från föreningar och organisationer, lokala band och körer.

Det var möjligt tack vare stora insatser från flera av våra verksamheter. Och efter födelsedagskalaset är det nu dags för Slussdagen med bl a uruppförande av ett musikverk speciellt komponerat för att hylla Trollhättan. Vi har en mycket positiv anda i kommunen och många deltar och bidrar till firandet. Det är vi glada och stolta över.

Digitaliseringen och mottagande av nyanlända är två områden som påverkar samhällsutvecklingen starkt och därmed också oss i vårt arbete. Det framgår även tydligt av innehållet i det här numret av Stadsporten. Läs om Tobias Gard, skolbibliotekarie, som använder en podd för att öka intresset bland barn/ungdomar för läsning.

Trygghetslarmen inom äldreomsorgen blir digitala för att öka säkerheten och det blir även billigare för den äldre. Att ha ett arbete är förstås mycket viktigt även när man som nyanländ ska etablera sig i svenska samhället. DoubleCup är ett första steg i att skapa relationer och få en inblick i svenska yrkeslivet. Läs om hur Linda, som är rektor på Kronan, upplevde mötet.

I digitaliseringens spår har i sommar Pokémon Go spridit sig som en löpeld och lockat ut både vuxna och unga.

Betydligt fler människor med sin smartphone i handen rör sig ute på gator och torg. Rörelse, frisk luft och möte mellan människor är bra för folkhälsan. Men vem kunde tro att digitaliseringen skulle hjälpa till med det? Än så länge har jag inte laddat ner spelet, men det dröjer nog inte länge till.

Annika Wennerblom Stadsdirektör

NYHETER

Skolbibliotekarien Tobias Gards spökpodd har fått ett enormt genomslag – i somras hade den över 25 000 lyssningar. Och på biblioteket märker han av hur utlåningen av litteratur inom skräckgenren ökar bland ungdomarna.

TOBIAS SPÖKHISTORIER SPRIDER SIG Tobias Gard ville egentligen bara öka sina elevers läsande med hjälp av en podd.

Men den har blivit en braksuccé – över hela landet.

– Det är verkligen häftigt, men jag blev helt överrumplad, säger han.

TEXT OCH FOTO: PER IVARSSON

Tobias Gard arbetar som skolbibliotekarie på Kronan och Frälsegårdsskolan. I tjänsten ingår bland annat att läsa högt och genomföra boksamtal med eleverna. Detta gav honom en dag idén att starta en podcast med fokus på läskiga berättelser.

– Jag märkte att eleverna älskade skräckhistorier. Så jag gjorde en podcast med syftet att de som lyssnar på den ska hitta till böckerna. Varje avsnitt består av lite korta berättelser och på slutet läser jag lite längre ur en bok som finns att låna på biblioteket, säger Tobias.

25 000 LYSSNINGAR

Det första avsnittet kom ut förra hösten.

Det skulle vara lite mystiskt och inleddes med en berättarröst som förklarar att man har hittat en gammal bortglömd dator med massa ljudfiler på.

– I början var det nästan ingen som lyssnade, men det gjorde inget. Tanken var ju att det bara var för mina elever.

Sedan har det blivit ungefär ett

avsnitt i månaden och snart var det inte bara eleverna på skolorna i Trollhättan som lyssnade. Riktig fart tog Tobias spökpodd när den kände författaren och journalisten Jack Werner tipsade om podden på Twitter.

– Jag blev förvånad när den hamnade på topp 100 i landet, sedan steg den successivt och i somras var det 25 000 lyssningar i månaden. Som högst var den på plats 18, ungefär på samma plats som Filip och Fredriks podcast.

Vad säger du om genomslaget?

– Det känns nästan overkligt! Samtidigt är det jätteroligt för trots att läsningen minskar så är intresset för berättande och berättelser enormt stort.

Har utlåningen på biblioteket ökat?

– Ja, det har det gjort. Jag har ingen statistik på det, men det är många elever som har lyssnat på podden och sedan kommer hit för att låna böcker.

Vad är det som lockar med skräckgenren?

– Det är svårt att säga, men jag tror

att de vill ha spänning fast de innerst inne vet att det är ofarligt, och i stort sett alla barn gillar läskiga böcker.

Han berättar att det finns de som försörjer sig på att producera poddar, men att det då krävs att man publicerar nya avsnitt med tätare intervall. Den möjligheten har inte Tobias – och verkar inte sträva efter det heller i nuläget.

– Nej. Jag trivs så otroligt bra med mitt arbete som skolbibliotekarie. Jag får ju göra lite samma sak som i podden, fast live. Men man ska aldrig säga aldrig ...

Framgången är också ett gott betyg till Kronan och Frälsegårdsskolan som valt att satsa både på bemannade skolbibliotek och på digital teknik.

– Det här visar också att traditionell läsning och digital teknik går hand i hand.

Fotnot: Nyfiken på Tobias spökpodd?

Du hittar den här: dodmanspod.blogspot.se/ STADSPORTEN 4 / 2016

3

NYHETER

fakta Samordningsförbundets huvuduppgift är att genom samordnade insatser skapa förutsättningar för att fler kommer i arbete eller i aktiviteter som på sikt kan leda till egen försörjning.

Medlemmar i Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västra Götalandsregionen, Trollhättans Stad och kommunerna Lilla Edet och Grästorp.

Fredrik Johansson och Tuula Polojärvi är två av medlemmarna i den nystartade ekonomiska föreningen som säljer inredning och konst.

EKONOMISK FÖRENING NÄSTA I vintras såg vi embryot till det första arbetsintegrerade sociala företaget i Trollhättan.

Nu har projektet lyft en nivå och deltagarna har bildat en ekonomisk förening.

– Jag kunde inte ha spenderat det här sista året bättre, säger Fredrik Johansson.

TEXT OCH FOTO: PER IVARSSON

I Stadsportens januarinummer berättade vi om hur tre personer erbjudits ett nytt alternativ till traditionella praktikplatser – att driva företag genom Samordningsförbundets satsning på arbetsintegrerade sociala företag.

Trion startade butiken ”Inredningskällaren” på Magasinsgatan med målsättningen att bilda en ekonomisk förening. Den blev verklighet i maj efter att ytterligare två personer kommit in i projektet och lanserat idén att också sälja konstverk av lokala konstnärer. Resultatet blev att butiken bytte namn till ”Skåda konst och design”. ”KÄNNER KNAPPT IGEN MIG SJÄLV”

Medlemmarna i föreningen hjälps nu åt med att sköta allt praktiskt: från kassa och bokföring till kundkontakt och marknadsföring. Och det har varit en fantastisk resa, inte minst för Fredrik Johansson.

4

STADSPORTEN 4 / 2016

– Jag kan se hur enormt mycket jag har förändrats sedan jag började med arbetsrehabilitering förra året. Jag känner knappt igen mig själv, att det finns en drivkraft överhuvudtaget är en enorm förändring. Det finns dagar när jag känner mig väldigt rastlös och det ser jag som ett sundhetstecken.

Också kollegan i föreningen Tuula Polojärvi har positiva känslor.

– Jag har deltagit i Fas 3-projekt förut, men det här är mycket mer meningsfullt, utvecklande och roligt, säger Tuula.

Heléne Bergenhäll – projektsamordnare inom Samordningsförbundet – gläds så klart åt framgången för medlemmarna i föreningen.

– Jag tycker att det är så himla roligt och affärsidén tror jag också mycket på, säger Heléne.

Hon hoppas att fler intresserade ska få upp ögonen för den nya företagsformen.

– Jag tror att det finns alldeles för många arbetslösa därute som har bra affärsidéer, men som inte har lyckats än.

Den stora fördelen är att man är flera som kan dela på det tunga ansvaret, man kanske drar sig för att starta företag om man är ensam, säger Heléne.

NYTTIG ERFARENHET

I nuläget lyfter medlemmarna ingen lön.

Det är en förhoppning att kunna göra så i framtiden, men det är inget absolut mål.

– Jag tror mycket på att man mår bra om man får göra det som man brinner för, man utvecklas av bra sysselsättning.

Om det inte håller så har man ändå lärt sig mycket på vägen, och kanske vågar pröva igen, funderar Heléne.

– Jag kunde inte ha spenderat det här sista året bättre. På sikt kanske jag är redo för något annat, men nu är jag väldigt nöjd här, avslutar Fredrik.

NYHETER

Rektor nappade på DoubleCup

Linda Forssén tyckte att DoubleCupmötet var bra, avslappnat och berikande: ”Jag tror på idén. Den tjejen som jag fick förmånen att träffa hade till viss del med sig en lärarutbildning från sitt hemland i Syrien”, berättar Linda.

Linda Forssén är rektor på Kronans skola i Trollhättan och har medverkat i integrationsprojektet DoubleCup. – För mig var det naturligt att ta ansvar och boka in ett möte. Jag är en jättestolt rektor på en fantastisk skola och den vill jag visa upp för andra, säger hon.

TEXT OCH FOTO: ROBIN MASHALLAH

Linda Forssén berättar om skolans engagemang för att inkludera nyanlända i samhället och sina tankar efter sitt första DoubleCup-möte.

– Jag sa att jag bokat ett DC-möte och uppmanade min personal att hänga på. Jag tror på idén. Den tjejen som jag fick förmånen att träffa hade till viss del med sig en lärarutbildning från sitt hemland i Syrien.

OM DOUBLECUP-MÖTET

Linda är nöjd med sitt möte och hoppas att fler verksamheter i Trollhättans Stad vill engagera sig i DoubleCup – både för att lyfta det egna arbetet på arbetsplatsen och för att kandidaterna ska få ett intryck av hur exempelvis skolsystemet fungerar i Sverige.

– Jag berättade om Kronan, vi prata-

de om hennes bakgrund som universitetsstuderande och lite om vardagen, vad hon sysselsätter sig med, vad hon har för framtidsdrömmar och visioner. Sedan gick vi runt i skolan och hon fick se hur en svensk skola är uppbyggd, bara för att få en känsla av miljön. Det var väldigt avslappnat.

KOPPLING TILL ANDRA FRÅGOR

För Linda är det viktigt att se integrationsprojektet som en del i en helhetsbild om hur vi kan inkludera dessa människor i samhället.

Det handlar både om att få ett värdigt välkomnande och känna sig som en del av en gemenskap.

– Dels ska vi ha ett värdigt mottagande för alla de människor som kommer hit. Då handlar det om alltifrån trygg-

het, relationer, boende, skola/utbildning och en fot in på arbetsmarknaden, dels behöver vi också ta ett helhetsgrepp utifrån ett stadsperspektiv för att alla dessa funktioner ska fungera.

Vad skulle du vilja säga till företagare och andra offentliga verksamheter i Trollhättan om att anmäla sig till DoubleCup? – Jag är övertygad om att alla möten berikar. Känn inte pressen att det behöver leda till anställningar, praktikplatser eller andra garantier och löften.

Huvudpoängen är relationerna, där vi kan hjälpa till att bygga kontaktnät. Det finns ingen annan kravbild än att man träffas, bjuder på en kaffe och berättar om sin verksamhet. Det borde alla kunna ställa upp på!

STADSPORTEN 4 / 2016

5

NYHETER

Enhetschefen för Trygghetslarm (Theres Karlsson) och samordnaren för Trygghetslarm (Lisbeth Svanström) kan konstatera att övergången från analoga till digitala trygghetslarm gick väldigt bra.

Digitala trygghetslarm på plats Från ax till limpa tog det drygt två år – men nu är samtliga 1 100 analoga trygghetslarm i kommunen utbytta mot digitala trygghetslarm.

– Det känns fantastiskt bra, säger enhetschef Theres Karlsson.

TEXT OCH FOTO: PER IVARSSON

I mars 2014 beslutade omsorgsnämnden att samtliga trygghetslarm skulle ersättas med modern teknik, detta som en följd av kravet från regeringen att alla trygghetslarm ska vara försedda med digital teknik senast den 31 december 2016.

Tillsammans med åtta andra kommuner i Fyrbodals kommunalförbund bildades en projektgrupp som gjorde en gemensam upphandling.

600 TELEFONSAMTAL

Eftersom Trollhättans avtal med dåvarande trygghetslarmsleverantör löpte ut sist, valde man att lägga sig sist i kön av de kommuner som skulle få nya larm installerade.

– Samtidigt visste vi om att det alltid finns barnsjukdomar i stora projekt, och det skulle faktiskt visa sig att det blev problem för de första kommunerna, säger enhetschef Theres Karlsson.

Ja, flera kommuner drabbades när tekniken krånglade rejält och hela projektet befann sig i gungning, vilket ledde 6

STADSPORTEN 4 / 2016

till ett krismöte i december 2015. En ny projektledning utsågs och Trollhättan kände sig lite mer bekväma.

– De positiva vibbarna blev startskottet för oss. Då kände vi att ”nu gasar vi”, berättar Lisbeth Svanström, samordnare för Trygghetslarm.

Och sedan var det igång. Uppdaterade brukarlistor för de 1 100 trygghetslarmen samlades in inom en vecka. Man var också noggrann med att informera alla berörda – och många brukare och anhöriga hörde av sig.

– Jag fick ungefär 600 samtal på sju veckor. Jag förklarade att det fanns ett regeringsbeslut på att larmen skulle bytas ut, att de kommer att fungera precis som tidigare, förutom att det blir säkrare – och billigare eftersom brukaren inte längre behöver betala för larmningar, berättar Lisbeth.

SÄKRARE – OCH BILLIGARE

Installationerna flöt på väldigt bra, från mjukstarten i februari med 50 larm/

vecka till toppfartshastigheten på 200 larm/vecka i april.

– Vi kunde ha bytt snabbare, men såg det också som en viktig utbildning för våra larmombud (40 specialutbildade undersköterskor) att kunna få den tiden att laborera och lära sig, berättar Theres Karlsson.

De nya larmen har många fördelar, inte minst ur säkerhetssynpunkt. De kan ställas in att skicka signaler oftare än en gång om dygnet (som tidigare var fallet), vilket blir tryggare för brukaren. Vid ett kraftfullt åskoväder i maj var det också bara ett larm som gick sönder, förut kunde det vara uppåt 20 stycken som havererade.

Nu är de i hamn och Theres och Lisbeth är väldigt nöjda. Framgångsfaktorerna är flera – inte minst riktas särskild tacksamhet mot två grupper.

– Utan det fina samarbetet mellan larmombuden och hemtjänsten hade det inte kunnat fungera så bra, säger båda samstämmigt.

NYHETER

Ett fjärde torgförslag har presenterats. Det utgår ifrån de tre tidigare förslagen och är en kombination av tankar från Trollhättebor, politiker och arkitekter.

FJÄRDE TORGFÖRSLAG FRAMTAGET Över 1 000 Trollhättebor tyckte till om de tre torgförslagen – och utifrån det får de nu tycka till om ett fjärde förslag.

– Det var ganska tydligt att de ville ha en kombination av de tre förslagen, säger Josefin Åkesson, kommunikatör på Stadsbyggnadsförvaltningen.

TEXT: PER IVARSSON ILLUSTRATION: TEMA

Dialog och återkoppling har gått som en lysande röd tråd genom Trollhättans Stads arbete med utformningen av det nya Drottningtorget.

Det tre torgförslagen Det Gröna Torget, Framtidens Torg och Vardagsrummet som presenterades i våras var samtliga resultat av politiska prioriteringar och Medborgardialog.

Nu får Trollhätteborna chansen igen.

– Vardagsrummet fick flest röster av de 1 000 personer som tyckte till, men det var väldigt jämnt: samtliga tre förslag fick drygt 30 procent var av rösterna, berättar Josefin Åkesson, kommunikatör på Stadsbyggnadsförvaltningen.

som blev en sorts kombination av de tre tidigare förslagen. Det presenterades i samband med födelsedagskalaset den 21 augusti och finns nu att beskåda på Drottningtorget under ett par veckors tid.

– Målsättningen med det nya Drottningtorget är att det ska vara ett torg för alla. Därför vill vi fråga Trollhätteborna om det genom detta förslaget kan bli ett torg för alla. Om inte? Vad fattas då? Vi kommer att vara på plats under utställningstiden för att ta emot synpunkter, men det går också bra att göra via formulär på stadens hemsida, säger Josefin Åkesson.

ETT TORG FÖR ALLA

FEM FÖRSLAG?

Därför drogs slutsatsen att låta en arkitektbyrå konstruera ett fjärde förslag,

Det blir en ganska kort dialog och sedan blir det en avstämning med de

förtroendevalda utifrån medborgarnas synpunkter.

Kan det bli ett femte förslag?

– Det vet vi inte i dagsläget, det kan bli så – det beror på hur det tas emot av Trollhätteborna.

Men vikten av att involvera medborgarna är högprioriterad.

– Drottningtorget är en plats som många tycker och känner om, men även om en del kanske inte berörs av den direkt – eller har synpunkter på hur det ska se ut i framtiden – är det ändå en central plats och man vill veta vad som ska ske där.

Fotnot: Förhoppningen är att ett förslag kan antas i kommunfullmäktige under senhösten och att spaden sätts i jorden under våren 2017.

STADSPORTEN 4/ 2016

7

R E P O R TA G E

MUSIKEN – DERAS STORA

passion

I ungdomen hängde Johan Bengtsson och Tommy Svensson mycket på M15. Johan drömde om att bli ljudtekniker, Tommy om att bli rockstjärna – de blev förvaltningschefer i Trollhättans Stad.

– Om jag hade fått veta det då, så hade jag sagt att det inte var aktuellt, säger Tommy och skrattar.

TEXT: PER IVARSSON FOTO: JOACHIM NYWALL

För ungefär två år sedan fick Trollhättans Stad två nya förvaltningschefer. Först anlände Johan Bengtsson till Stadsbyggnadsförvaltningen. Kort därefter anställdes Tommy Svensson som ansvarig för Kultur- och Fritidsförvaltningen.

De fick en gemensam kontaktyta genom Stadsdirektörens Ledningsgrupp (SDL), där samtliga förvaltningschefer ingår.

Men Tommy och Johan var inga nya bekantskaper för varandra.

TURNERANDE ROCKSTJÄRNA

Deras gemensamma kärlek för musik hade under tonåren fört dem till M15 på Magasinsgatan, som då var den givna musikscenen för stadens ungdomar.

Nu är N3 navet för musik- och kulturverksamheten i Trollhättan och i en av replokalerna sammanförs förvaltningscheferna – och vrider klockan tillbaka.

– Jag kommer ihåg dig väldigt väl från den tiden. Du var en väldigt duktig ljudtekniker och sedan var du grym på gitarr, kunde spela solo och så – jag var mer en kompgitarrist, minns Johan.

Johan, som var influerad av Per Gessle, spelade då i ett popband där den fyra år äldre Tommy hjälpte till med att sätta ljudet. Och visst uppskattade Tommy popmusiken, men i hans värld var hårdrocken nummer ett.

– Jag hörde Kiss när jag var sex år och blev helt såld. Jag köpte min första 8

STADSPORTEN 4 / 2016

Kiss-skiva ett år senare och bestämde mig för att bli en turnerande rockstjärna. Jag var helt övertygad om det, kanske ända fram till jag var 30 år.

SOCIALT BERIKANDE

Johan lade sin gitarr på hyllan redan vid 22-års ålder, men tog upp musicerandet igen för fyra år sedan i samband med att ena sonen började spela trummor. Och nu spelar han regelbundet, bland annat med sitt coverband BC Rajder.

– Det ger mig väldigt mycket. Musiken förenar på ett fantastiskt sätt, och ger en möjlighet att prata och umgås med människor som man inte skulle ha gjort annars, säger Johan.

Tommy – som däremot inte har haft någon paus från musiken – känner väl igen det som Johan beskriver.

– Det är väldigt socialt. I vårt band (Electric Earth) brukar vi skoja om det och kalla övningarna för symöten. Det kan vara lika viktigt att prata om allt kring musiken som själva spelandet eller att skriva texter. Och vi lär känna varandra rätt väl, som en andra familj där vi också kan lyfta rätt allvarsamma saker.

Huruvida musiken på något sätt påverkar dem i sina yrkesroller är en frågeställning som inte omedelbart får ett svar, men efter några sekunders tystnad öppnar Tommy munnen: – Johan och jag har det gemensamt att

Tommy Svensson och Johan Bengtsson delar intresset för musik

vi är lättsamma personer, väldigt sociala och öppna, men jag tror inte att det har så mycket med musiken att göra, för i den miljön finns alla typer av människor.

– Ja, men just det kanske har påverkat ens egen personliga utveckling. Vi umgås inte bara med akademiker i vardagen, utan hela paletten. Så vi kanske har lättare för att röra oss i olika sammanhang, funderar Johan.

– Ja, det kan du ju ha rätt i. Jag umgås ju lika gärna med punkarna på haket som att sitta på en konferens med GKN – båda situationerna känns lika bekväma för mig, säger Tommy.

Samtalet glider in på chefsrollen, där båda

R E P O R TA G E

k. Båda spelar i band och vittnar om hur viktigt det är – och hur bra de mår av att får göra det.

är inne på spåret att arbetsmiljön måste få vara avslappnad, tillåtande – och rolig.

– När jag var samhällsbyggnadschef i Lysekils kommun hanterade vi även där myndighetsbeslut och då fick jag till mig från en inspektör att jag skrattade lite för mycket för att vara myndighetschef. Jag stämde inte in med arketypen enligt honom och det var jag glad över, säger Johan och ler brett.

– Hos oss är vi väldigt prestigelösa, vi fastnar inte i några hierarkiska frågor. Det är lite som i ett band, det spelar ingen roll hur rik eller fattig man är, utan det är tillsammans som man gör det. Och för att

rekrytera chefer framöver tror jag inte att det räcker med det extra lönepåslaget, utan det måste få vara roligt också, säger Tommy.

Där tror båda på en förändring, i själva mallen. Det ska inte göras avkall på rollen, chefen ska fortfarande vara noggrann i sitt uppdrag, men chefen som person måste tillåtas får vara den människan som hon är.

Johan och Tommy är som de är, de skrattar och skojar – samtidigt som de är otroligt seriösa och brinner så det glöder för sina respektive uppdrag.

DRÖMMEN SLÅR IN?

Och hela tiden finns musiken där som en

viktig komponent i tillvaron. Johan får ökat välbefinnande och skön energi av att spela med sitt band och göra människor glada.

Samtidigt repar Tommy oförtrutet på med sitt band. Drömmen att turnera som rockstjärna har släckts, men när han nämner ett eventuellt deltagande på festivaler skiner han upp och ler.

– Ja, du ser ju på mig att hoppet tänds, säger han och fortsätter: – Jag har jobbat länge i kommunen och förut samlade jag medvetet på mig många semesterdagar för att snabbt kunna sticka iväg på turnéer – och jag har fortfarande 30 dagar kvar …

STADSPORTEN 4 / 2016

9

NYHETER

Utredningsingenjör Andreas Emanuelsson vid Trollhättans första fasta mätstation som räknar cyklister i staden.

NU MÄTS CYKELVANORNA I början av augusti var den på plats – Trollhättans första cykelbarometer.

– Vi har en målsättning att öka cykeltrafiken, men har inte kunnat mäta flödena förut, säger utredningsingenjör Andreas Emanuelsson.

TEXT OCH FOTO: PER IVARSSON

Tidigare har cykeltrafiken bara kunna uppskattats via resvaneundersökningar.

Därför är den fast uppsatta mätstationen – eller cykelbarometern – vid Klaffbron ett mer konkret och tillförlitligt verktyg i arbetet med att följa trafikutvecklingen för pedaltrampare.

– Vi kommer att kunna följa hur cykeltrafiken utvecklas, från dag till dag, vid olika klockslag, och så vidare.

Statistiken visas i realtid på den digitala skärmen och kan också följas via Trollhättans Stads hemsida, berättar utredningsingenjör Andreas Emanuelsson och fortsätter: – Vi kan inte mäta alla som cyklar i staden, men Klaffbron är en av midjepunkterna i cykelvägnätet till och från centrum.

10

STADSPORTEN 4 / 2016

Mätningen sker med hjälp av två kameror som är monterade på skyltportalen över cykelbanan.

– Bilderna från kamerorna sätts samman till en 3D-bild i mätsystemet som då kan urskilja cyklister från gående, barnvagnar och mopedister, i båda riktningar. Även om vi har tillstånd för kameraövervakning är det aldrig något mänskligt öga som ser bilderna. Bilderna existerar bara i själva mätsystemet under den bråkdel av en sekund som datorenheten analyserar dem. Inga bilder sparas och det är bara mätdata som skickas vidare.

STRATEGISK PLACERING

Det är inte bara cyklister som dagligen passerar förbi mätstationen, utan också

många bilister.

– Placeringen av barometern är strategisk. Vi vill att den ska synas för bilister och vara en påminnelse om att kanske ta cykeln istället när man ska in till centrum.

Barometern är som sagt den enda i sitt slag i Trollhättan, men den kan få sällskap.

– Det blir ingen mer fast mätstation vad vi vet just nu, men vi har planer på att köpa flyttbara enheter för att kunna mäta trafiken på olika platser i kommunen, fast då blir det ingen skylt som visar statistik för den förbipasserande trafiken.

Då är syftet istället att mäta effekter av olika åtgärder vi gör på en plats, t.ex. före och efter vi byggt en ny cykelbana längs en väg.

NYHETER

Samarbete mellan flera aktörer är viktigt för att Slussdagen ska bli ett bra arrangemang som uppskattas av besökaren. Från vänster: Sten Bengtsson, Trollhättans Konsertförening, Marie Ringfeldt Jensen, Innovatum, Kenneth Fjeldseth, Sjöfartsverket, Christer Olsson och Jenny Persson, Trollhättans Stad samt Per Lagerström, Sjöfartsverket.

Samarbete stärker Slussdagen Slussdagen 2016 blir extra speciell eftersom det är 100 år sedan nuvarande slussled togs i bruk.

– Eftersom både staden och slussleden fyller 100 år har vi stärkt upp arrangemanget, berättar Jenny Persson, projektledare för Trollhättans 100-årsjubileum.

TEXT OCH FOTO: PER IVARSSON

Ja, det kommer att gå åt lite extra krut när årets upplaga av Slussdagen går av stapeln den 4 september. Framförallt kommer det att märkas av när musikverket Stadens Ljud ska framföras vid övre slussområdet.

– Det blir en helt ny typ av uppträdande med ett specialskrivet musikstycke komponerat av två Trollhättebor (Leif Jordansson och Martin Q Larsson) som skildrar och hyllar stadens 100 år i toner, berättar Jenny Persson och fortsätter: – Och det involverar flera musikkårer, Trollhättans konsertförening, elever och pedagoger från N3 och musiker från Trollhättan.

Genom ett gott samarbete mellan

många musiker kommer Stadens Ljud säkerligen att leda till en fantastisk upplevelse för besökare och musiker.

Och lika viktigt är samarbetet mellan arrangörerna av Slussdagen som regisseras av Trollhättans Stad, Sjöfartsverket, Visit Trollhättan/Vänersborg, Skoftebyns IF, Vattenfall och Innovatum.

– Det samarbetet har fungerat bra i alla år och jag tycker att vi tillsammans successivt utvecklar Slussdagen till att bli större och större för varje år, säger Marie Ringfeldt Jensen, projektkoordinator på Innovatum.

Hur viktig är slussdagen för er?

– Den är jätteviktig! Vårt arbete med att lyfta fall- och slussområdet

pågår under hela året, och Slussdagen är ett väldigt trevligt event som vi gör tillsammans med övriga aktörer i Falloch slussgruppen. Vi tycker också att det är jätteviktigt att det kommer folk från hela staden ned till området, säger Marie Ringfeldt Jensen.

Slussdagen kommer också att bjuda på aktiviteter – exempelvis kan besökaren få tillverka sitt eget 100-årsmärke.

Till det kommer utställningar, uppträdanden, försäljning av närproducerad mat och så vidare.

– Och vi vill också slå ett slag för Slussvarvet, löpartävlingen där en stor del av anmälningsavgiften går till Cancerfonden, avslutar Marie Ringfeldt Jensen.

STADSPORTEN 4 / 2016

11

yrket I Trollhättans Stad finns cirka 340 olika yrkestitlar. I ett antal nummer framöver kommer vi att närmare beskriva några av dem – och möta medarbetaren bakom yrket.

”JAG TRIVS FANTASTISKT BRA MED MITT JOBB” Hon var bara 15 år gammal när hon bestämde sig för att bli fritidsledare.

– Jag träffade människor som var fritidsledare och tyckte att de personerna var bra förebilder, minns Anna Hallberg, fritidsledare och föreståndare för Skogshöjdens fritidsgård.

TEXT OCH FOTO: PER IVARSSON

Skogshöjdens fritidsanläggning är en vacker, nyanlagd miljö som framkallar harmoni.

Här finns gröna ytor, fotbollsplaner, utegym, lekplats, nybyggda hus tätt inpå – och en fritidsgård. Den tar stor plats rent fysiskt, men känns lika självklar som övriga nämnda inslag.

Också i Anna Hallbergs värld är fritidsgårdar viktiga. Hon har varit fritidsledare i

Trollhättan i 30 år och känner fortfarande starkt för verksamheten varje dag.

– Jag trivs fantastiskt bra. Det är ett stort ansvar, där vi inte får glömma av vem vi är här för. Vi har många olika mål, men den viktigaste verksamheten är den som sker här varje dag när ungdomar kan komma hit och att vi då ska kunna ge ungdomarna en meningsfull

fritid, säger Anna.

Hon hade fått upp ögonen för fritidsledaryrket redan som 15-åring och när den tvååriga gymnasieutbildningen var avklarad fick hon en kommunal praktikplats som fritidsledarpraktikant under sex månader – praktiken var ett krav om man ville gå vidare och studera fritidsledarutbildningen.

SEX MÅNADERS PRAKTIK

Anna Hallberg omgiven av eleverna Rasmus Fredriksson, Leon Österman och Joel Klasson Bröttgårdh.

12

STADSPORTEN 4 / 2016

Efter det var Anna övertygad om att detta var rätt spår för henne. Hon lämnade Trollhättan och utbildade sig till fritidsledare på Årstagårdens folkhögskola i Stockholm, där hon under utbildningen också arbetade extra på olika fritidsgårdar. 1986 var studierna avklarade och Anna återvände till Trollhättan. Hon fick ganska snart ett vikariat på Sylte och arbetade sedan på andra fritidsgårdar i staden, men sedan 15 år har Skogshöjden varit hennes arbetsplats.

Och nu har hon alltså 30 års erfarenhet av yrket.

– Yrkesrollen har inte ändrats. Däremot skiljer sig behoven åt beroende på i vilket område som man arbetar i. Här samarbetar vi mycket med Trollhättans IF och TIF United som är ett fotbollslag som spelar i korpen. TIF

Anna Hallberg trivs verkligen i sin roll som fritidsledare. ”Det är så otroligt spännande och utvecklande att få jobba med ungdomar, att få ge sig tid med dem”, säger hon.

United består till en viss del av ett gäng äldre ungdomar som har varit mycket på fritidsgården förut, men blivit för gamla för att delta i fritidsgårdsverksamheten. Och det samarbetet tycker jag känns jättebra.

Motsvarar yrket den bilden du hade som 15-åring?

– Haha … nej, det vet jag inte. Jag minns fritidsledarna som goda förebilder och att de var duktiga på batik, och jag brinner själv för skapandet. Jag är inte fritidsledaren med sportsbakgrund, utan den som skapar tillsammans med dem: egna tvålar, badbomber eller arrangerar SPA-kvällar. Jag kan visst hålla i en pingisturnering, men jag ser det som en styrka att vi är bra på olika saker.

Vad ger yrket dig?

– Det är så otroligt spännande och utvecklande att få jobba med ungdomar, att få ge sig tid med dem. Samtalet är så viktigt och det är så roligt om man lyckas locka – eller plocka – fram saker hos dem som de kanske inte trodde

att de ville eller kunde göra. Det gäller att fånga det som är gott eftersom vi ska arbeta främjande, fråga vad de vill göra och hur vi kan hjälpa dem att genomföra det.

– Vi fick lära oss på utbildningen att målet är att ”jobba för att avveckla oss själva”. Så är det ju inte riktigt, men vi ska uppmuntra, se ungdomarna och ge dem så pass mycket självförtroende att de vågar ta sina egna steg ut i världen – därför behöver vi fritidsledare.

Vad är det bästa med yrket?

– Själva mötet med ungdomen. Att få vara med när det händer, när jag känner att de är med på tåget, eller att de kommer med egna idéer, eller kanske tar extra ansvar för en sak som ska göras.

– Men vi arbetar också med ungdomar som inte mår så bra. En del pratar i förtroende med oss och då får vi agera utifrån det. Vi är inte socialarbetare, psykologer eller kuratorer, men vi är trygga vuxna som kan hänvisa och se till att de får hjälp och professionellt stöd.

Anna ingår också i en referensgrupp bestående av fritidsledare och ungdomar från andra fritidsgårdar i kommunen. Den är hon väldigt stolt över.

– Gruppen har funnits i ungefär två år och är ett forum där vi diskuterar aktuella samhällsfrågor som berör våra ungdomar, och den är jättebra! Vid första mötet fick vi spalta ned våra fördomar om varandra, och då framkom det att alla i Sjuntorp är bönder och alla på Kronogården ligister, säger Anna och skrattar innan hon fortsätter med allvarligare röstläge: – Vi diskuterar angelägna ämnen som utseende, ätstörningar, fördomar och demokratifrågor. Och genom referensgruppen får vi nödvändig feedback från ungdomarna – för om vi inte har dem med oss når vi inte fler ungdomar.

Har du haft planer på ett annat yrke?

– Ja. Ett tag var jag inne på att bli ämneslärare i religion och samhällskunskap, men det är ju nästan det som jag är idag. Och att jag hamnade här är jag så tacksam för.

13

STADSPORTEN 4 / 2016

PÅ J O B B E T

HÄR ÄR VÅRA NYA ARBETSKAMRATER

Kristina Svensson har yrkesmässigt lämnat Vänersborgs kommun och istället hamnat på Strömslundsskolan i Trollhättan.

Målet – att få arbeta med barn TEXT OCH FOTO: PER IVARSSON

I

drygt 20 år arbetade Kristina Svensson som fritidspedagog i Vänersborgs kommun. Nu hittar vi henne på Strömslundsskolan i Trollhättan.

– Jag ser fram emot ett gott samarbete mellan föräldrar, barn och personal, säger hon.

Kristina Svensson visste tidigt att hon ville arbeta med barn i någon form.

– Det började nog redan när jag gick i första klass och hade en fröken att se upp till, säger Kristina.

Under gymnasietiden, där Kristina läste Konsumtionslinjen, ändrades tankegångarna från grundskollärare till att studera till fritidspedagog.

1991 började hon arbeta som timvikarie på Lindgårdens kök i Vänersborgs kommun och senare samma år kom hon in på Fritidspedagogprogrammet på Göteborgs universitet.

Efter avslutad utbildning 1994 fick hon så småningom också en fast anställning som fritidspedagog i sin hemkommun.

Och där har Kristina arbetat sedan dess, men så blev det ändå en geografisk kursändring hösten 2016.

– Jag har trivts jättebra i Vänersborgs kommun, annars hade jag ju inte stannat så länge. Men nu kände jag att det var dags att se lite annat, förklarar hon.

Stort tack för all uppvaktning i samband med min pensionering. Tack för vackra blommor, tal och festligheter.

Per-Arne Ekström, Ekonomikontoret 14

STADSPORTEN 4 / 2016

KRISTINA SVENSSON, fritidspedagog, Strömslundsskolan KRISTINA ANDERSSON, löne- och systemhandläggare, Personalkontoret JOHANNA KALDEBY, förskollärare, Stridsbergsgården JOHANNES ÖMAN, fritidspedagog, Björndalsskolan PIERRE ÅKERBLOM, rektor, Paradisskolan NINA SHAMOUN, fritidspedagog, Paradisskolan JENNIE HAGELIN, specialpedagog., Paradisskolan MAJA-STINA LIDMAN, speciallärare, Sylteskolan KRISTINA GASSLANDER, speciallärare, Sylteskolan ÅSA SANDSTRÖM, förskollärare, Sylteskolan EMELIE SVALIN, lärare, Upphärads skola SANDRA HANNETEG, lärare, Sjuntorpsskolan GUNILLA OERSSON BERNEVING, Forsen, förskola SEJLA JUSIC, lärare, Skogshöjdens skola ANNA PERSSON, lärare, Paradisskolan PETRA EVERTSSON, elevassistent, Björndalsskolan SUSANNE ONSDAL, förskollärare. Tisteltången SUSANNE ANDERSSON, fritidspedagog, Dalkjusan SANDRA NIKLASSON, fritidspedagog, Dalkjusan.

KATARINA SUOMI, lärare, Hjortmosseskolan JOSEFINE ACKERMANN, lärare, Strömslundsskolan THOMAS SÖDERQVIST, lärare, Strömslundsskolan SOFIA MAGNUSSON, lärare, Skogshöjdens skola CARLA PAPARO, elevassistent, Sylteskolan ANNE-MARIE WIDENGÅRD, förskollärare, Förskolan Stallet MIA LARSSON, arbetsterapeut, Tallbacken EVA-LENA VINGREN, fysioterapeut, Tallbacken MIKAELA VOGLER, sjuksköterska, Klockaregården FREDRIK ANDERSSON, fritidspedagog, Lyrfågelskolan MARTINA DAHLSTRÖM STIGSSON, arbetsledare, Returen

Efter 44 fantastiska år som fritidsledare på Kronan och Storegårdens fritidsgårdar säger jag nu hej då. Tack till alla för uppvaktning.

Annika Karlsson, ”Glad pensionär”

FÖRTYDLIGANDE OM SOFIA I vårens sista nummer av Stadsporten presenterade Stadsporten vår nya medarbetare Sofia Ljungberg.

Tidningen skrev att hon är skolkurator, men det stämmer inte riktigt – Sofia är kurator som arbetar gentemot förskolan.

PÅ J O B B E T

Lös korsordet – vinn biobiljetter!

Varje siffra är knuten till en bokstav och med hjälp av bokstäverna bildar du den mening som vi söker. Mejla in ditt tävlingssvar senast den 3 oktober till stadsporten@trollhattan.se – så deltar du i utlottningen av biobiljetter. Rätt svar i förra tävlingen:

T

1

R

2

E

3

T

1

O

4

R

2

G

5

B

6

L

7

I

8

R

2

E

3

T

1

T

1

Vinnare av biobiljetter: Carina Bergman, ASF, Carina Mundin, PPR, Viveca Källehult, UTB, Robin Torstensson, Hjortmossens fritidsgård, Susanna Gustafsson, Centralförrådet.

GRÄNS- GEN FRÅN FLOD ANDRA FALLA HÅLLET SÖNDER

ENDAST UPPÅT I ETT VÄGGARNA EXEMPLAR

BORTSLARVAD I TV-SERIEN MACKEN VERKAR FÖRFÖLJA VISSA

9

6

HÅLLER UTKIK

10

SLUT

3

KURRAGÖMMA

GÅR ATT NÅ

500

8

HUSDEL

SÄTTER KANSKE IVRIG I HALSEN

RIPPE SOM SPELADE ROGER I CYKLOPER MACKEN

SAMLAD SLÄKTING TILL ERFARENSTRUTSEN HET

TOM HAND

5

MOTOR EXPEDITIONSBÅT

1

CAPONE LITEN SOM EN...

INLEDER MÖTE FÖRENAR ARKITEKTER

7

LEGAT GÖRA VERKAN LEDMOTIVET TILL TV-SERIEN MACKEN BLEV....PÅ SVENSKTOPPEN

KREATUR

GÅRDSPLAN

KORT NUMMER

BADPLATS KOMPRIMERADE

KAN VARA SVÅRT ATT STÅ EMOT

STILLHET

4

MÅNGA PÅ ZOO

2

UPPSLAGSVERK

1

INTE

AVVIKER INTE

MATTA

2

3

4

5

6

3

7

8

9

10

9

8

15

7

1

STADSPORTEN 4 / 2016

Blandat smått & gott ...

TAK ÖVER HUVUDET De flesta av oss är väl emellanåt lite nyfikna på hur andra har det och hur de lever sina liv. Det är varken något konstigt eller fel med det. Det kanske helt enkelt handlar om att man bryr sig om någon annan. Själv har jag under några års tid varit så pass nyfiken på några rätt udda existenser att jag förmodligen passerat den berömda ”gränsen” för vad som är okej. Det får ”andra bedöma” som det ju brukar heta.

Under olika tider på dygnet har jag på olika sätt gömt mig utanför deras bostad med kikaren i högsta hugg. Jag har spanat på dem. Jag har iakttagit deras förehavanden in i minsta detalj. När de ätit, tvättat sig och umgåtts.

Ibland har jag fotograferat. De är inga dussintyper direkt och de är rätt lätta att känna igen när man väl får syn på dem. De klär sig i regel i svart frack och svart bödelshuva. Drar någon förbi dig i uppemot 300 km/h så är det förmodligen någon av dem.

Med sin livsstil och sitt rykte har de i regel aldrig varit ovälkomna någon stans och har således fått leva på undantag. De senaste åren har de tagit sin tillflykt till ett av Göteborgs sista riktigt ruffiga kvarter. Där bor de i en stor takvåning, som förvisso har en hänförande utsikt över staden i alla vädersträck, men med en standard i övrigt som lämnar en hel del att önska.

Fastighetsägaren har inte varit helt glad åt sina ”hyresgäster” och försökt få dem vräkta under flera år. Ärendet har nu passerat alla rättsliga instanser och till hösten kommer de att bli vräkta och riskerar således att bli hemlösa. Redan förra året flyttade faktiskt en av de yngre av dem till min gamla hemstad Norrköping och bosatte sig helt sonika i självaste rådhustornet. Det blev rätt uppmärksammat.

Det blir ju lätt det när udda figurer flyttar in på lite finare adresser.

Nu hoppas jag verkligen att de som är kvar och som ska vräkas till hösten kan få tag på ett nytt boende. Gärna i närheten så att jag kan fortsätta att spana på dem emellanåt.

Viktigast är dock att de får tak över huvudet då hemlöshet är ett elände för alla som drabbas av den. Förmodligen även för pilgrimsfalkarna i gasklockan.

Per Gertow Offentlighetsansvarig, Stadskansliet

Ett lämmeltåg av cyklister, drygt 200 personer, trampar på bilden genom centrala Trollhättan. Det var i början av augusti som Cykelfrämjandet – med anledning av stadens 100-årsfirande – hade förlagt Cykelturistveckan till Trollhättan. Under fem dagar bjöds deltagarna på spännande cykelrutter i och runt om kring staden.

FOTO: PER IVARSSON

25-ÅRSFEST 17 NOVEMBER

Uppdukat inför 25-årskalaset 2015.

Foto: ULRIK ENGDAHL

Den 17 november hålls den årliga festen med middag och gåva på Hotell Swania för alla medarbetare som tjänstgjort i Trollhättans Stad i sammanlagt 25 år.

En personlig inbjudan skickas hem till de berörda.

Vem får vara med?

– Den som har haft en tjänstgöring som grupp 1-anställd, det vill säga har haft månadslön, i sammanlagt 25 år.

Det är chefen på arbetsplatsen som har ansvar för att se över sina medarbetares tid.

MISSA INTE JULFESTEN! – boka in den 25 november redan nu.