Stadgaensium 1/19

Page 1

STADGAENSIUM 1/2019


Learn from the best. The Roschier name stands out. It’s a quality standard, a seal of approval, proof of a business operating at the highest level. At Roschier, you will get to learn from the best — by working with the best. You will join a group of talented and inspiring professionals, dedicated to driving the future of the legal profession. Every day, we challenge ourselves to improve, to be the best. It’s what forges us together, it’s what pushes us to stand out in the legal profession, and it’s what makes us Roschier.

Apply today — and start at the top. www.roschier.com


INNEHÅLL

2

Ledare

4

Ordförande

6

Styrelsens kolumner

10

Hur hantera tidspress?

12

Fastlaskiainen

14

Stadgeiter i arbetslivet: Praktik på hovrätten

17

Konsten att säga ”ja” efter att man frågat sig ”varför inte”

19

Hur tar man hand om sig själv?

20

Vardagslycka och prestationsglädje

23

Tackla vårstressen

26

Testa på gruppträning!

30

Stadga korsord

32

En liten fågel satt en gång och… twittrade?

34

Juridisk rådgivning vid Luckan

39

Som Stadgeit i Elsa

40

Summer Elsa Law School: Malta

STADGAENSIUM 1/2019

Pärmbild: Lukas Söderqvist

Chefredaktör

Tryck:

Melina Johansson

Paino-Kaarina Oy

Redaktionskommittén

Ansvarig utgivare

Iris Laitinen

Ämnesföreningen Stadga r.f.

Emma Sundström

Gezeliusgatan 2, Domvillan

1 Annika Gustafsson Suvi Jalonen

20500 Åbo


LEDARE Det känns lite overkligt att nu sitta här med årets första Stadgaensium i handen, när jag så starkt kommer ihåg denna tid från förra året, då jag istället för med en medlemstidning satt med inträdesprovslitteraturen i högsta hugg. Det får mig att, för det första, än en gång inse hur snabbt tiden egentligen går, samt hur mycket jag själv utvecklats under denna tid. Jag kommer ännu ihåg hur spännande och nytt allting var förra augusti, men också att hela gulishösten var något av det absolut bästa jag upplevt. Det som jag redan då fann så otroligt fint med Stadga är den ickeexisterande gränsen mellan nya och äldre studeranden. Jag kan tala för många när jag säger att man genast som gulis upplevt sig väldigt varmt mottagen i gemenskapen! Det gick definitivt inte att ta miste på att Stadgaandan verkligen var en ”grej”. Detta ledde i mitt fall till ett stort intresse av att föra vår ämnesförening framåt och utveckla dess verksamhet, varav det föll mig som ett rätt så naturligt val att ställa upp i styrelsevalet. Styrelseåret har hittills varit tidskrävande, men samtidigt en så otroligt givande och lärorik upplevelse. Efter en hel del stress och spänning känns det som att man äntligen börjar ”hitta rätt”. Jag är så tacksam över allt jag redan fått uppleva i och med min styrelsepost. Vi har fått besöka många intressanta arbetsplatser, hört på givande föreläsningar, stiftat massa nya bekantskaper samt kommit personer man redan känt sen tidigare närmare. Framför allt har jag haft det otroligt roligt, och kommer nog aldrig glömma våra resor med 2

VR och Onnibuss då skrattmusklerna fått riktig intensivträning. Jag är tacksam över att jag får göra saker jag gillar allra mest och att tillsammans med de andra i styrelsen och kommittéerna bidra till att Stadga utvecklas som ämnesförening. Jag vill redan nu äga ett stort tack till den fina redaktionskommittén och alla er andra som skrivit en artikel eller på ett eller annat sätt bidragit till årets första nummer av Stadgaensium, för utan er skulle ju inte tidningen vara möjlig! Det är en glädje att se att så många vill dela med sig av sina erfarenheter! Jag var också lyckligt lottad i och med att de övriga styrelsemedlemmarna var ivriga att skriva egna kolumner i varje tidning. Om du har lust att läsa om det vita vinet Famiglia Bianchi Chardonnay eller lära dig hur man sedelsnackar är styrelsens kolumner definitivt något för dig! Tillsammans med redaktionskommittén bestämde vi oss för ett tema för tidningen som alltid är aktuellt; studier, arbete och hälsa - och hur man balanserar dessa. Att de ofta är i obalans är något man själv märkt i sig själv och i sina studiekompisar, men det är också ett problem i arbetslivet. Målet för denna tidning var därav att bidra med artiklar som kan ge insikter i och tips om till exempel hur man kan få motivation och hur man tar hand om sig själv när stressen tar över. Stress kan upplevas på många sätt. För vissa kanske självständigheten man har som


studerande innebär en slags stress i sig. Det kan ibland kännas överväldigande att inse det faktum att man själv är ansvarig för hur man presterar och vart livet i slutändan tar en. När man inser detta känns kanske varje litet misslyckande extra mycket. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att glädjas över framgångar man själv stolt kan stå bakom. För andra är orsaken till stress kanske den vedertagna uppfattningen om att studietiden är den bästa tiden. Man förväntas kunna njuta av livet som studerande, men samtidigt förväntas det att man presterar på hög nivå, blir klar i tid och kommer ut i arbetslivet så snabbt som möjligt. Att kombinera dessa är svårt för många. Men varför är det så svårt? För att låna Camillas artikel (s. 20); ”Orsaken till att det är svårt är att det är meningen att vara svårt. Vi behöver den här tiden i vårt liv för att lära känna oss själva. Vi måste lära oss att leva med ovisshet, vi måste lära oss att fatta beslut och vi måste definitivt lära oss att njuta av livet.” Vi måste därav acceptera det faktum att det är och kommer att vara svårt,

men själva accepterandet av detta är ju redan i sig inte heller lätt. Självklart måste också jag bidra med mitt egna tips för en mer stressfri tillvaro, ett tips som ingen någonsin hört förut: motion. En viktig del av även en Stadgeits välmående är att röra på sig (och nej, sträckan mellan Domvillan och Gado räknas ej), och därför finns det också en utförlig guide till grupptimmar mot slutet av tidningen – efter att ni läst den finns det inga bra ursäkter! Egentligen tar ett träningspass endast en liten del av din dag, och nu behöver du inte heller spendera tid på att välja vilken grupptimme du ska gå på och om den verkligen är effektiv. Utöver en guide till grupptimmar hittar du även en guide till Twitter, så nu om någonsin är det dags att ta plats bland alla experter och politiker! Avslutningsvis vill jag säga att det har varit otroligt roligt att göra årets första nummer av Stadgaensium, och jag hoppas att ni gillar den lika mycket som jag själv gör!

Jag önskar just DIG trevliga lässtunder och hoppas du finner alla råd hjälpsamma!

Melina Johansson, chefredaktör

3


ORDFÖRANDE

Kära Stadgeiter, Jag hoppas att den sista snön har smält bort när ni får greppa denna tidning. En ny vår för med sig så mycket i Åbo, inte minst en vacker åstrand och Åbo-wapp. Den här våren är också min fjärde som Stadgeit, och den första som ordförande. Jag är så otroligt tacksam och glad över att ni har gett mig ert förtroende och låter mig jobba för den här föreningens bästa ännu ett år. Jag känner så mycket kärlek för denna förening, och jag hoppas att alla ni har hittat en plats i Stadga och känner er hemma här. Efter att par månader i kaos och stress har jag och mina fina styrelsemedlemmar äntligen börjat hitta rätt i våra nya poster, och det börjar vara dags att ta tag i riktigt grovjobb. Det Stadga jag känner har alltid velat vara i förändring. År 2016 lanserades en Stadgaapp (r.i.p) och föreningen tog beslut om att förnya stadgorna. År 2017 förnyades Stadgas sångbok, Stadga var med i Fastlaskiainen för första gången och styrelseposternas namn ändrades (igen). År 2018 började Stadgabrandet förstärkas och hemsidan uppdaterades. Dessutom beslöts det om att ge ut fyra Stadgaensium i året i stället för två. Med andra ord: väldigt mycket har gjorts på kort tid. Vad är det då Stadga ska göra i år? Mycket har varit på tapeten, och det känns som mycket borde förnyas, samtidigt som vi håller fast i våra traditioner. Som ni 4

(förhoppningsvis) har sett, har veckomailet redan fått ett nytt utseende. En ny kommitté har tillsatts. Men framför allt vill vi i år driva en aktiv intressebevakning inom Åbo Akademi, så tack till alla er som svarat på studieenkäten! Förändringar kan ofta vara skrämmande, och ibland känns de till och med som oöverkomliga berg. Ibland känns det jobbigt att jag valde att förändra mitt liv med det ansvar och det jobb posten som ordförande kräver. Arbetet kan också ibland kännas otroligt otacksamt, och emellanåt känns det som jag endast trampar på stället och inte lyckas med något jag vill uppnå. Jag är säker på att flera av er har känt samma sak i många olika situationer, om det så gäller studier, jobb, föreningsaktivitet eller något helt annat. Det känns ofta frustrerande, speciellt när man har en vision om hur man vill att något ska vara. En förändring ofta är svår att få till stånd, och det tar länge. Som tur är Stadga en förening med en stark vilja att utvecklas, en stark gemenskap och mycket mod, och det har jag lärt mig mycket av. År efter år har Stadga som förening ihärdigt kämpat för att nå sina mål, om de så var att äntligen få stadgorna förändrande eller för ett medlemskap i Juristförbundet.


Det främsta jag har lärt mig av Stadgas ihärdiga kämpande är att det finns styrka i gemenskap. Det finns inte någon hierarki mellan styrelsen och medlemmar, utan de som vill vara med i utvecklandet av verksamheten får vara med. Och det känns härligt att se att så många vill vara med och är engagerade i projekt som Stadga utför, om det så gäller att rekrytera nya medlemmar till Stadga eller utöva intressebevakning för medlemmarna som redan finns. Att så många väljer att kämpa för samma sak gör det mycket lättare att nå gemensamma mål, och gemenskapen jag känner i Stadga gör det absolut värt att fortsätta kämpa för att vi alla ska ha det bra. Livet är inte alltid en dans på rosor, och alltför ofta slår livet dig med en knytnäve i ansiktet. Men vet ni vad jag har

lärt mig av mina nästan tre månader som ordförande? När detta händer är det inte läge att vika undan, utan det gäller att bita ihop och fortsätta framåt. Utan det kommer man aldrig någon vart, och saker man tycker är viktiga blir inte gjorda. Därtill är det också av otrolig vikt att kunna lita på sina vänner och inte sitta ensam och stressa över att man stampar på stället. Allt som oftast finns det hjälp att få, och det som kan kännas hemskt och stressigt i början behöver inte alltid visa sig vara så svårt. Så Stadgeit, kom ihåg; räta på ryggen, ha din vän vid din sida och fortsätt framåt. Oavsett hur mycket press du känner över studierna, jobbet eller framtiden, behöver du inte vara ensam. Jag lovar; ingenting är oöverkomligt!

Emilia Rosenblad, Ordförande

5


Styrelsens kolumner

Elsas Exklusiva Artificiell intelligens - hot eller möjlighet? I februari deltog min syster i Förvaltningsdomstolsdagen. Hon berättade sedan för mig hur Katri Saarikivi, en hjärnforskare vid Helsingfors universitet, hade hållit en väldigt intressant och tankeväckande föreläsning; “Stenåldershjärnor i den artificiella intelligensens tidsålder”. Under föreläsningen hade hon frågat publiken vad de tror orsaken för faktumet att ungdomar i jämförelse med vuxna har svårigheter att komma ihåg långa sifferkombinationer är. Det här faktumet betyder inte att vi ungdomar på något sätt skulle vara obegåvade eller dummare än den äldre generationen. Anledningen till detta är simpel; nuförtiden behöver man inte längre minnas många mobilnummer utantill. Nuförtiden finns numren tillgängliga på mobiltelefoner, och man har även möjlighet att söka fram informationen enkelt från nätet. Vi har fortsättningsvis samma kapacitet i våra hjärnor, men vi använder den kapaciteten på ett annorlunda sätt. Eftersom vi kan utnyttja olika cloudtjänster för lagring av information, kan vi fokusera på annat än att lära oss saker utantill. I själva verket vore det till och med dumt att anstränga sig för att lära sig något utantill, som lätt kan sökas upp på internet. Ett annat exempel som kan nämnas är algoritmer som redan nu används för att fatta beslut i enkla förvaltningsbeslut. I ljuset av detta borde vi lyfta fram frågan om juristutbildningens framtid. Utvecklingen av teknologi och artificiell intelligens går fram i rasande fart och det finns en risk att vår utbildning inte hänger med utvecklingen och de nya utmaningar utvecklingen medför. För att kunna bli en framgångsrik jurist måste vi förutom att kunna söka fram den rätta paragrafen från Edilex också ha förmåga att tillämpa den bestämmelsen i praktiken. Oavsett vad man tycker om digitaliseringen och utvecklingen av juristyrket är förändringen oundviklig. Istället för att försöka hindra utvecklingen borde vi försöka dra nytta av de tekniska framsteg som den leder till. Då blir vi fria till att använda vår hjärnkapacitet på saker som människor är bra på, t.ex. emotionell intelligens och kreativitet.

Elsa Mäki, studieansvarig

6


SedelSnack

med Samuel

Ett begrepp som ofta verkar vara obekant för Stadgeiter är begreppet studielån. När denna fråga tas upp i biblioteket eller Gadolinia blir svaret ofta ett trevande ”jag vågar inte”, ”vill inte” eller ”vet inte”. För att i framtiden undvika denna typ av svar och samtidigt utbilda juridikstuderandena i något ekonomirelaterat (skrämmande, jag vet) kommer temat för detta sedelsnack vara just det, studielån! Allmänt taget är studielånet ett statsgaranterat lån som alla studeranden som beviljats studiepenning från FPA kan lyfta från sin egen bank. Det lönar sig att ansöka om statsgaranti i samband med ansökan om studiepenning, men det kan även göras senare i FPA:s e-tjänst. ”Jag rekommenderar inte att du bränner hela summan på Zalando Lounge eller en Ibiza resa” En högskolestuderande kan lyfta 650 euro i månaden i studielån. Beloppet betalas vanligen ut i klumpsummor två gånger per år av din bank. Låneposten för höstterminen kan lyftas tidigast 1.8 och låneposten för vårterminen tidigast 1.1. Du kan välja att amortera av räntorna från lånet under studietiden, men banken kapitaliserar dessa automatiskt två gånger per år. Nu till det roliga. Om du avlägger dina studier inom utsatt tid (3,5 år för lägre högskoleexamen) har staten lovat att kompensera en del av ditt studielån. Du hörde rätt, staten ger dig gratis pengar för att utexamineras i tid! För en examen med 180 sp ersätter staten upp till 3 320 euro av ett lån på 10 800 euro. Närmare information om grunderna för beräkningen hittas på FPA:s hemsida. Hur du väljer att investera ditt studielån är upp till dig. Jag kan dock rekommendera indexfonder för personer som vill investera passivt utan att själv behöva offra tid och energi på att följa med aktiekurser. Jag rekommenderar inte att du bränner hela summan på Zalando Lounge eller en Ibiza resa. Om det hjälper dig att få studiemotivation och lyckas i studierna dömer jag dock inte dig. Huvudsaken är att du efter att ha läst denna korta infosnutt är beredd att ta tag i ditt investerande på riktigt!

Samuel Åkerlund, kassör

7


’’jokainen tsäänssi on mahdollisuus’’

PROJEKTKOMMITTÉN Det är äntligen dags för årets första Stadgaensium och i detta nummer har jag äran att presentera (och skriva) projektansvarigas kolumn och som ni kanske redan läste, så heter kolumnen ’’Sofia Särskådar’’. Vad kommer denna kolumn att innefatta?- frågar ni kanske er själva i läsande stund. Svaret på denna fråga är att objekten för s.k särskådning får förbli en överraskning till varje nummer, så förvänta er allt mellan himmel och jord. Denna gång tänkte jag dock berätta lite mera om Stadgas splitternya kommitté. Många av er kanske undrar vad projektkommittén ’’donar’’ med och jag hoppas att i denna kolumn kunna svara på era eventuella funderingar. Det är ett faktum att med en oklar framtid då det gäller prepkursen, behöver vi hitta alternativa lösningar med tanke på Stadgas framtid. Därför är evenemang utanför Stadga sådana möjligheter som absolut är värda att utforska. Dessa är t.ex tävlingar, barfester eller andra lite mer lättsammare evenemang som även skulle kunna innehålla något studie-relaterat. Något som också är väldigt viktigt i framtiden är våra medlemsprodukter. När du går runt med halaren (som jag hoppas har många Stadga-märken fastsytt på sig) på olika evenemang, runt på stan iklädd en Stadga-tröja eller med Stadga-väskan i högsta hugg, är du som en gående reklam för Stadga. Därför är det viktigt att dessa produkter alltid nu som då uppdateras enligt önskan. Förutom allt detta är vi lyckligt lottade på det sättet att vi har snygga halarmärken som säljer. Projektkommittén kommer självklart att se till att detta fortsätter i framtiden. Bland annat för dessa saker och antagligen mycket mera kommer vi nu att tillsammans med kommittén jobba hårt för. Vi vill ge er möjligheten att kunna delta på nya, roliga och intressanta evenemang och se till att ni går runt med uppdaterad Stadgamerch. Något specifikt som kommer att falla på projektkommittén nästa år är även pulkan. Detta år var Stadgas bidrag till tävlingen ’’Domstolen’’ och man skulle minst sagt kunna säga att Stadgas pulka fick publiken att se rött, denna gång förhoppningsvis i en positiv bemärkelse. Hoppas du som såg denna skapelse åka ner för backen fick ett gott skratt! … och om inte evenemanget eller pulkan värmde, så gjorde solen det säkerligen, för om det är något jag inte skulle klaga på så vore det vädret! Vad som kom till slutliga domen för pulkan, så blev det inte en finalplats för oss denna gång heller, men som självaste Matti Nykänen sa någon gång i tiderna att ’’jokainen tsäänssi on mahdollisuus’’, så gjorde vi åtminstone vårt bästa. Jag väntar här redan ivrigt på vad nästa årets projektkommitté kommer att ha som pulkaidéer! Slutligen vill jag också ta tillfället i akt och passa på att här också tacka hela pulka arbetsgruppen. Utan ert arbete hade stadgas pulka varit en osynlig domstol (med eller utan färgbomberna). Utöver arbetsgruppen vill jag också rikta ett stort tack till er alla som inte var med i arbetsgruppen, men ändå hjälpte till med ett och annat. Ni var verkligen räddarna i nöden! P.s Projektkommittén tar alltid emot förslag, så har du en episk idé eller förslag till samarbete får du mer än gärna slå en pling, skicka meddelande eller snacka personligen med mig eller andra kommittémedlemmarna (vi hänger rätt så ofta i Domvillan)! 8

Sofia Casagrande, projektansvarig


Famiglia Bianchi Chardonnay 2017 Det här vita vinet är för dig som är förtjust i chardonnay men inte väldigt förtjust i prisen på de lite bättre flaskorna. Den argentinska Famiglia Chardonnay är rund i smaken och har en lång eftersmak. Den är torr och kryddig med ekiga toner. Genom att köpa det här vinet får du ett 20 euros vin för nästan halva priset. Dess rostade, mjuka och smöriga smak liknar Chardonnay från Kalifornien. Det går bra med fet fisk (som till exempel lax), kyckling, kalkon, gris, svamp och salta tilltugg. Kom ihåg att vitt vin är bäst när det serveras svalt (vid cirka 10-12 grader). En rumstempererad flaska svalnar till lämplig temperatur på några timmar i kylskåp. Ett bra tips för hektiska tider när man inte har tid att lösa bort, till exempel på grund av en uppkommande tentamen eller gästerna som väntar utanför dörren, är att sätta vått hushållspapper runt flaskan och stoppa den i frysen. Lite lyx till en studerandes vardag eller fest ;)!

Och värdinnan hon säger…?

/

Det värdinnan säger i årets första Stadgaensium är att hon är extremt sugen på att lära er andra en rad roliga skämt:

1.

Vad fick ishockeyspelaren från Helsingfors straff för? – Kamppi

2. Vilken är den värsta amerikanska rovfisken? – Haj 3. Jurstud 1 och 2 är vid en parkautomat. Jurstud 1 försöker tränga in en bok i automaten, och Jurstud 2 frågar vad han håller på med. Jurstud 1 svarar då: ”Det står ju att man ska betala med Myntti!” 4. Vilken är den vanligaste fågeln i männens wc? - Peacock 9

Nelly Karhunen, evenemangsansvarig


Stadgas mentorer: Hanna Gustafsson

Att arbeta som jurist innebär många saker, men ett övergripande fenomen är tidspress. Du har deadlines till myndigheter, kunder, kollegor och alla är, enligt uppdragsgivaren prio ett. Hur ska man då lyckas få allt gjort utan att man känner att korthuset faller? Jag är ingen expert, men har listat mina bästa tips, som inte bara hjälpt mig under arbetstiden, även varit nyttiga då tenterna och uppsatserna hopade sig på universitetet.

1. Gör listor och våga ändra dem! Jag är en stor förespråkare av “to-do” listor. Att bara göra en lista hjälper dig att visualisera vad du har att göra. Du får en överblick och kan med hjälp av listan göra en intern priorisering. Tidigare gjorde jag mycket papperslistor, men jag har märkt att listor i elektroniskt format är betydligt bekvämare, då man kan flytta på de olika uppgifterna i takt med att de ändrar läge (tex. En uppgift kan verka icke-brådskande, men senare visar det sig att den har en snabbt närmande deadline). En till fördel med listor är att man får en känsla av att man åstadkommit något när man kan bocka av uppgifter – se till att spjälka uppgifterna på listan till tillräckligt konkreta. Sätt inte ”skriv gradu” som en punkt, utan spjälk upp den till ”formulera innehållsförteckningen”, ”sök källor” osv.

2. Börja med det jobbiga Många kan tänka att det är bäst att börja med de sk. Lätta grejerna. Jag tänker lite 10

omvänt och börjar med det jag drar mig för att göra. Ringa det där svåra samtalet till kunden, lämna in den där uppsatsen för opponering som du fasat för osv. Om du börjar med den jobbigaste uppgiften är resten av dagen/veckan betydligt trevligare! Du känner även att du åstadkommit mera, då du fått bort tyngden från dina axlar.

3. Våga vara klar Jag har alltid varit en perfektionst. Redan på lågstadiet grämde jag mig över att min lilla uppsats om toffeldjuret inte är så perfekt jag önskat. Då tvingade min mamma mig att konstatera att jag gjort allt jag har kunnat göra och att jag nu måste släppa arbetet och gå till bastun. Detta gjorde hon vid varje deadline och före varje prov genom hela grundskolan ☺ Jag har tagit med mig denna approach till både universitetet och nu till arbetslivet. En presentation blir bara så bra den kan bli – det hjälper inte att fila och slipa på den i oändlighet. Nu har jag lättare att ”lägga ner pennan” och konstatera att detta är klart, men det är helt klart en svår uppgift som jag fått öva på i många år. Jag tror att perfektionism är ett drag många


juridikstuderanden bär på och därför vill jag uppmana er att försöka släppa taget. Ta ett steg tillbaka, titta på arbetet och konstatera att det är kanske inte perfekt, men det är bra – du är bra på det du gör. Ta en paus, gå till bastun som jag gjorde som barn, ta en promenad, gå på bio, träffa vänner, vad som än hjälper dig att ta lite

avstånd från uppgiften. Jag lovar att tentan går bättre när du kvällen innan inte ältat vad du inte kan hela kvällen, utan haft en lugn, avslappnande kväll.

Texten är skriven av en av Stadgas mentorer, Hanna Gustafsson. Hon jobbar som Compliance Officer på Danske Bank A/S och leder gruppen mot marknadsmissbruk inom Wealth Management Compliance och arbetar även inom AML området.

11


Fotograf: Lukas Söderqvist

Text: Annika Gustafsson

LASKIAINEN Givetvis ville Stadga även i år bidra med en pulka på traditionsenliga fastlaskiainen. Pulka arbetsgruppen började årets verksamhet med ett möte i stadgas kansli. Frågan var vilket tema som kommittén skulle arbeta kring i år. Föregående årens lagbok- och Domvillan-pulkorna ansågs vara svåra att toppa. Efter att ha bollat idéer en stund kom kommittén fram till att fortsätta med ett tema som ligger det framtida yrket nära, nämligen domstolen. Det var klart från början att pulkaåkandet på Vårdberget skulle innefatta en domarperuk, domarklubba och naturligtvis i år även färgbomber. Vi visste ju att färgbomberna synbarligen bidrar till 50% 12

av de givna poängen. Idén lämnades vilande i en god stund. På lika vis som läsande inför tentamen, började förberedelserna enigt vedertagen praxis veckoslutet före domedagen. Med lite hjälp av utomstående intressenter hade vi fått ihop alla nödvändiga redskap för Stadgas pulka anno 2019. På måndag förmiddag samlades arbetsgruppens medlemmar för att bygga ihop skapelsen. Det krävdes en del målande och borrande, dock gick det hela relativt smärtfritt till. D-day var äntligen här. Pulkan var i åkskick, och det enda som fattades var domaren, den berömda stadga-andan och


Fotograf: Lukas Söderqvist

hejarklacken. Även färgbomberna anlände till Åbo i tid trots en del strul från leverantörens sida. Efter att ha avnjutit en enastående fastlagslunch i Domvillan bestående av ärtsoppa och utsökta fastlagsbullar som evenemangsansvarig med sina värdinnor och värdar fixat åt oss, var det dags att styra stegen mot Vårdberget. Stadga hade äran att åka som tredje. Domaren satt sig på stolen med sin peruk samt domarklubban och resten av kommittémedlemmarna förberedde sig att sakta men säkert leda pulkan ner för den branta backen. Vi hade lärt oss från våra

13

misstag och hade i år skaffat färgbomber. Delvis för att kompensera för de föregående åren körde vi nu stort genom att ha tio, 10!!, färgbomber. Färgbomberna tändes och resan började. Röken omringade pulkan som för början av åket inte syntes alls, men till slut kom den förträffliga Domstolen ut från röken. På grund av problem med styrningen träffade pulkan en liten ishög i backen, men detta var inte oöverkomligt. Ishögen övervanns och pulkan kom (nästan) hel ända ner. Tyvärr erhölls varken en finalplats eller en vinst i år, men vi är säkra att nästa år är vårt år. Vi vill rikta ett stort tack åt alla söta stadgeiter som kom och hejade på! <3


STADGEITER I ARBETSLIVET:

PRAKTIK PÅ HOVRÄTTEN I ÅBO Text: Mikael Nakolinna

Under min praktikperiod arbetade jag med mångsidiga uppgifter, som innehöll allt från att bestämma tidpunkter för hovrättens huvudförhandlingar till att göra rättsliga undersökningar för domare och föredragande på hovrätten. Mest utfördes arbetet för min del på kansliets olika avdelningar, där jag hade möjligheten att följa med hela hovrättsprocessen från början till slut. Ärenden inleddes genom att jag delade ut varje nytt fall till ett hovrättsråd (domare) och efter detta fortsatte behandlingen genom att gå igenom parternas besvärsskrifter, samt genom att påbörja förberedelserna för en möjlig huvudförhandling. Under praktikperioden fick praktikanterna också en tutor som fungerade som föredragande på hovrätten. Tillsammans med tutorn fick man bekanta sig med arbetet som föredragande på hovrätten. Målen som behandlades var mångsidiga och intressanta. Ofta handlade det om brottsmål, men en del civilrättsliga ärenden framkom 14

också. Mest intressant tycker jag var att arbeta med internationella brottmålsärenden, där man fick bekanta sig med hur domstolen i praktiken sköter förberedningen av större rättegångar med internationella aspekter. Det kan t.ex. vara frågan om att ett vittne befinner sig utomlands eller så kunde brottet vara gjort utomlands. Under tiden jag arbetade på hovrätten behandlades där fall som väckte en del intresse i medierna. Abderrahman Bouanane, mannen som utförde knivattacken i terroristiskt syfte i Åbo, hade just fått en dom i tingsrätten och hans advokat meddelade att domen skulle överklagas till hovrätten. Hovrätten behandlade också samtidigt ett annat terrormassmord som utförts i Iraq med möjliga kopplingar till ISIS. Största delen av hovrättens ärenden var ändå så kallade rutinärenden, som bestod av lindriga misshandelsfall, rattfyllerier eller strider angående t.ex. skadestånd. Under min praktikperiod fick jag också följa med en del huvudförhandlingar (rättegångar).


På detta sätt fick jag se slutresultatet av det arbete som utfördes på kansliet. Rättegångarna jag följde med handlade bl.a. om misshandelsfall, uppsägning på felaktiga grunder och mord. Mordrättegången var kanske den rättegången som jag bäst kommer ihåg. Försvaret var av den åsikten att tingsrättens morddom var för sträng och att det istället var frågan om dråp, medan åklagarens ståndpunkt var att det fortsättningsvis var frågan om mord bl.a. på

grunderna att dådet utförts på ett synnerligen rått och grymt sätt. Fallet slutade med att hovrätten höll tingsrättens morddom ikraft. Praktikperioden innehöll också trevligare händelser, som t.ex. deltagandet i ”tuomioistuin cup”, som är en årlig fotbollsturnering mellan landets domstolar, följd av en kvällsfest på Radisson. Åbo hovrätt klarade sig tyvärr inte till final och vinsten for, ifall jag kommer rätt ihåg, till justitieministeriet.

Jag rekommenderar varmt att söka praktikplatsen som hovrätten erbjuder rättsnotariestuderanden på ÅA. Ifall man är intresserad av platsen, skall man ändå komma ihåg att ansöka om en praktiksedel av Åbo Akademi. Förra sommaren gav mig en mycket god inblick i hur en domstol i praktiken fungerar och hurdana mål som dagligen behandlas i hovrätten. Mest nytta under sin praktik har man av kurserna i processrätt och straffrätt, men dessa är ingen förutsättning för att kunna sköta arbetet. Jag hade t.ex. inte gått kursen i processrätt före jag började på hovrätten. Hovrätten passar kanske bäst personer som är intresserade av straffrätt och processrätt och möjligtvis tänkt sig jobba inom en domstol, som åklagare eller försvarsadvokat i framtiden. En praktikplats på hovrätten kan t.ex. öppna dörrar för att bli föredragande på hovrätten, som i sin tur kan leda till en domartjänst. Som föredragande sköter man grundarbetet i olika mål och föreslår en lösning på fallet till domarna. Auskultering är också möjligt på hovrätten, eftersom det nuförtiden finns en möjlighet att göra hälften av sin auskultering på en hovrätt. Ifall någon har frågor gällande arbetet i hovrätten svarar jag gärna på möjliga frågor.

15


Rätten tillhör alla men har alla tillgång till rättsskyd? Juristförbundet kräver: Mer euron till rättskipningen Rätten till kostnadsfri allmän rättshjälp bör utvidgas att gälla flera personer Rättsskyddsförsäkringen bör erbjuda ett äkta skydd Alternativa tvistlösningsmodeller bör utvecklas Delta i debatten! #oikeuskuuluukaikille #rättentillhöralla

www.oikeuskuuluukaikille.fi


Konsten att säga efter att man har frågat sig Text: Matias Keso

Jag kan ge ett gratis tips åt er: säg alltid ”ja” i livet om du inte har en riktig orsak att säga ”nej”. Med denna artikel strävar jag efter att få er att tänka varför det oftast lönar sig att säga ”ja” i livet utan att glömma att det är lika viktigt att fundera varför ni skulle säga ”nej”. Tillämpar ni denna tankeprocess, har ni bättre kontroll över vad ni gör och varför. Har ni kontroll, har ni mera möjligheter att säga ”ja” både på fritiden och i arbetslivet när ni vill göra det. Att ha kontroll innebär också att det är lättare att hålla en hälsosam balans mellan arbete och fritid. ”Om jag bara får chansen, kommer jag att jobba stenhårt, göra mitt bästa och göra allt min arbetsgivare vill att jag gör.” Låter det bekant? Så tänkte åtminstone jag då jag ännu var en juridikstuderande, och till viss mån tänker fortfarande. Enligt min synvinkel ska ni också tänka så: ni ska vara hungriga att lära er mera och säga ”ja” när er arbetsgivare frågar er att göra något. Varför ska ni säga ”ja” då? Oftare ni säger ja, mera lär ni er och bättre praktikanter och jurister blir ni. Bättre ni är, oftare får ni chansen att göra nya intressanta arbetsuppgifter. I längden blir ni mer värdefulla för arbetsgivaren vilket kan leda till en fast anställning eller andra intressanta arbetsmöjligheter. Det kan dock inte understrykas för mycket att ni inte ska glömma att ni bör säga ”ja” på annat än 17

arbete också. Kom ihåg, håll en hälsosam balans i livet. Som ni vet, är det väldigt lätt och vanligtvis lärorikt också att säga ”ja” om ni har tid att göra det. Men om ni svarar ”ja” på allt både i arbetslivet och på fritiden, hamnar ni en situation när ni måste ta hand om alldeles för många saker samtidigt. Studerar ni och dessutom jobbar där vid sidan om, kan det bli trångt. Det kan kännas att dygnets timmar inte räcker till och ni inte får dina bästa sidor ut av dig på jobbet eller på fritiden. Då ökar sannolikheten att ni blir utbrända märkbart. Jag vill understryka att ni måste kunna välja när ni säger ”ja” och varför även om ni skulle vilja säga ”ja” på alt. Om ni säger ja, måste ni ha tid och motivation att leva upp till ert löfte. Detta kan ni inte göra om ni säger ”ja” på allt. Inte åtminstone med bra kvalitet. Bättre lite med bra kvalitet än mycket men dålig kvalitet, påstår jag. När ska man säga ”nej” då? Det gäller att prioritera. Om du är en av oss som bara har 24 timmar i dygnet och vill hålla en hälsosam balans i livet, måste du kunna säga ”nej” både i arbetslivet och på fritiden. Hur gör man det då? Ni måste kunna fråga er själva varför ni skulle svara ”nej”. Vad era svar på frågan än är, måste ni kunna välja de svaren som gör er glad i längden och garanterar ett hälsosamt liv för er.


För mig har det alltid varit svårt att säga ”nej”, och jag har fått lära mig att säga ”nej” den hårda vägen. Då jag ännu jobbade som deltidspraktikant på en advokatbyrå, blev jag frågad att bli en heltidspraktikant istället. Varför fick jag erbjudandet? Jag hade svarat ”ja” på allt min chef hade bett mig att göra och gjort mitt jobb bra. Vad svarade jag på erbjudandet? Ja, utan att desto mera tänka på det. Jag hade just börjat magisterstudier i Helsingfors och hade tänkt att jag inte har bråttom att bli färdig så jag kan jobba fulltid i ett par månader och ha studierna på paus. Två månader därefter fick jag ett erbjudande för en fast anställning som jurist om jag blir färdig inom ett år. Jag hade alltså börjat magisterstudierna ett par månader tidigare och jobbade fulltid. Vad svarade jag då? Ja. Ni kan bara tänka hur bråttom det blev med studierna och hur lite annat jag hann göra under det året. Genom

att svara ”ja” tillämpade jag min princip om att det lönar sig att säga ja, men jag hade inte tänkt om det är tidsmässigt möjligt att leva upp till mina löften. Vad fick jag ut av detta? Jag lärde mig att det alltid lönar sig att fråga sig själv varför man skulle svara ”nej”. Vad borde ni lära av detta? Har ni tid, lönar det sig alltid att säga ja. Då lär ni något nytt även om det kan kännas skrämmande i början. Om tiden är en begränsad resurs för er, kom ihåg att fråga er själva varför ni skulle svara ”nej” för då har ni kontroll over er tid. Det är helt ok att säga ”nej” om ni vet varför ni gör det. Orsaken kan vara något mellan himlen och jorden, till exempel att ni vill tillbringa mera tid med er sambo. Sist och slutligen handlar det ganska långt om att kunna prioritera och bestämma vad ni vill.

Kort om mig: jag började mina rättsnotariestudier vid Åbo Akademi år 2013 och blev färdig 2015. Därefter studerade jag i Helsingfors och blev färdig jurist år 2016. År 2015 började jag som praktikant på Borenius och hade olika positioner där innan jag blev färdig och fastanställd. År 2017 bytte jag till Cargotec och har jobbat där med varierande arbetsuppgifter sedan dess.

18


Hur tar man hand om sig själv? Det är knappast en nyhet att man som jurist ofta måste bli van vid oregelbundna arbetstider. Men hur gör man för att samtidigt ta hand om sig själv?

Hitta även något annat du njuter av. Arbete är inte allt. Jag har själv under hela mitt fasta arbetsliv sjungit i juristkören Lain Huuto. Kören kräver att jag regelbundet några timmar i veckan koncentrerar mig 100% på något som inte anknyter till juridik eller min karriär. Min hjärna får då vila och ta igen sig på ett sätt som jag har svårt att uppnå på något annat sätt.

Hitta dina egna gränser. Det ligger inget egenvärde i att arbeta mycket. Efter några år i advokatbranschen har jag lärt mig att jag reagerar dåligt på att arbeta under veckoslut och måste därför organisera min tid så att jag inte gör det ifall det inte råder väldigt exceptionella omständigheter. Det ligger på mitt eget ansvar att hitta mina gränser och hålla fast vid dem.

Var ärlig mot dig själv. I slutändan måste målet för var och en vara att tillbringa sina dagar (både under arbetstid och efter det) på ett sätt som inte känns som att man tvingas avstå från något annat. Jag tror starkt på att de val som känns rätt alltid leder till något gott. Men kom även ihåg att bli utexaminerad!

Alisa Muraja Associate, Roschier Advokatbyrå Ab 19


VARDAGSLYCKA

&

PRESTATIONSGLÄDJE Under studietiden har man hela livet framför sig. Vuxna i medelåldern säljer dessa ord åt unga studerande med ett hemlighetsfullt leende och stadig blick. Det är visserligen sant – som studerande har vi möjlighet att välja hur vår framtid kommer att se ut. Vi kan välja var vi vill jobba, vi kan välja att bilda familj, vi kan välja att flytta utomlands, vi kan egentligen välja att sitta resten av vårt liv i badkaret med en foliehatt och äta citronsorbet om vi så vill. Det som fyrtioplussarna lätt glömmer bort är att alla dessa möjligheter kan skapa stress. Då allt är möjligt är allt också osäkert – som studerande kan man känna mycket prestationsångest och oro. Är jag tillräckligt duktig? Kommer jag att klara mig bra? Vad händer om jag väljer 20

fel huvudämne? Tänk om jag inte får ett bra sommarjobb? Kommer jag att fatta rätt beslut? Gör jag tillräckligt nu för att vara lycklig i framtiden? Ovissheten om hur ”hela livet” som man har ”framför sig” kommer att spela ut kan gnaga på vardagslyckan under studietiden. ” The youth is wasted on the young” – så lär Oscar Wilde ha sagt. Fast jag egentligen är för ung själv för att nicka medhållande när jag hör dessa ord så förstår jag precis vad han menar. Vet du vad som ligger bakom fyrtioplussarnas mystiska smajl då de talar om studietiden? Med blicken i backspegeln så vet de att det inte går att trassla till sin framtid som


studerande. Med blicken i backspegeln så vet de att allt kommer att ordna sig på bästa möjliga sätt. De vet att de borde ha oroat sig mindre under studietiden och bara njutit av tidsperioden som inte kan beskrivas som annat än exceptionell (läs: exceptionellt rolig). De försöker uppmana dig att inte ta livet så allvarligt under studietiden.

Så hur ska man som studerande befria sig från Oscar Wildes värld där man lätt går miste om det fina med att vara ung? Det är inte lätt. Orsaken till att det är svårt är att det är meningen att vara svårt. Vi behöver den här tiden i vårt liv för att lära känna oss själva. Vi måste lära oss att leva med ovisshet, vi måste lära oss att fatta beslut och vi måste definitivt lära oss att njuta av livet.

Eftersom jag som tjugonågonting inte skulle ha accepterat ovanstående svar så tänker jag bidra med några tips för dig som känner sig stressad eller orolig i vardagen.

01

TA HAND OM DIG SJÄLV

03 PRESTERA MED GLÄDJE Lycka, motivation och prestationsförmåga bygger på vettiga livsvanor. Det är viktigt att vi sover tillräckligt, äter mångsidigt och tar hand om oss själva. Fundera på vilka rutiner som får dig att känna dig bra i vardagen. Håll fast vid dem.

02

KARTLÄGG DIN MOTIVATION

Gör en lista på allt som ger dig energi i vardagen. När njuter du allra mest? Vad tycker du om att göra? Vilka personer tycker du om att spendera tid med? Vilka ställen tycker du om att spendera tid på? Vad inspirerar dig? Vad har väckt ditt intresse på senaste tiden? Titta på din lista och fundera efter, kan du planera in mera av dessa energikällor i din vardag? Alla undersökningar tyder på att vi är lyckligast och uppnår de bästa resultaten då vi fokuserar vår energi på det som ger oss mest glädje.

21

Känslan av att utmana sig själv, ha ambitiösa målsättningar och jobba hårt är väldigt motiverande för många studerande. Personligen tycker jag att det är jätteokej att njuta av prestation! Ifall du trots allt lider av prestationsångest eller känner dig trött i din vardag så måste du stanna upp och tänka efter – njuter du verkligen av dina prestationer? Det handlar inte om att sänka ribban eller göra kompromisser; det handlar om att välja noggrant vad man sätter sin tid och energi på. Skippa de projekt som tar mera än de ger. Satsa mera på de projekt som verkligen känns viktiga för dig. ”Work smarter, not harder”, som man säger på engelska.

04

TACKLA STRESS

Stress uppstår då man vill någonting, men är rädd för att det inte är möjligt att uppnå. Du kanske vill få ett fint vitsord, men är rädd för att du inte hinner plugga till tenten. Du


kanske vill träffa dina kompisar, men är rädd för att du då måste skippa träningspasset som du planerat in. Det enklaste sättet att tackla stress i vardagen är att fråga sig själv; kan du a) ge upp det du vill ha? eller b) ändra på omständigheterna så att det är möjligt för dig att få du det du vill ha? Lär dig att fatta dessa små beslut i vardagen, så blir du av med mycket stress.

miste om allt det fina i nuet. Det kan vara en bra idé att göra upp en ”drömkarta” eller ett kollage som påminner dig om dina framtidsdrömmar. Titta på drömkartan då du vill påminna dig om att du är på rätt väg, men fokusera på att ha en bra dag, inte en bra framtid.

06 05 HA TÅLAMOD Jag vet att du har många drömmar som du hoppas går i uppfyllelse – kanske du till och med oroar dig för framtiden ibland? Öva dig på att ha tålamod! Allting kommer att ordna sig och många av dina drömmar kommer att gå i uppfyllelse. Det är viktig att du lär dig att njuta av vägen till framgång. Då vi funderar för mycket på framtiden går vi

RÅDFRÅGA DIG SJÄLV

Ifall du är osäker på ett beslut kan du föreställa dig att du rådfrågar den nittioåriga versionen av dig själv. Vad skulle hon eller han råda dig att göra? Vilket val skulle nittioåriga du känna sig nöjdare med? Vilket val känns mera betydelsefullt på långsikt? Du kommer att bli överraskad över hur smart ”senior-du” är!

Efter fem år i arbetslivet står det klart för mig att min studietid var en fantastisk tid – jag hade frihet, vänner och en möjlighet att lära mig så mycket jag bara kunde ta in. Sovmorgnar, bibliotekets lugn, litervis med kaffe ur rutiga pappersmuggar, långa lunchpauser på Unicafé, nya vänner och glädjen av att upptäcka nytt – vardagen var jätteokej faktiskt. Idag ångrar jag inte ett enda beslut som jag gjorde under studietiden, jag bryr mig inte om ett enda vitsord och jag kommer inte ens ihåg exakt varför jag ibland kände mig så stressad i studievardagen. Ifall jag kunde åka tillbaka i tiden, skulle jag knacka studerande-Camilla på axeln och endast påminna henne om att njuta av vardagen och leva i nuet.

Camilla Kylander motivationscoach & grundare på Minjon Oy

22


Tackla vårstressen! Text: Nelly Karhunen

I takt med att våren anländer, anländer även den ökända ”vårstressen”. Du borde läsa till tenten som är nästa vecka, lämna in ett arbete, städa lägenheten, träna och samtidigt träffa både familj och vänner...och dessutom måste du köpa gåva åt din flickvän som fyller år. Ditt schema är fullspikat med det ena och det andra men kommer du ihåg att boka in det viktigaste? Dig själv. Jag råkade snubbla på en artikel SPARKtyökalu auttaa oman hyvinvoinnin i seuraamisessa på juristförbundets sida där socialrättens biträdande professor Laura Kalliomaa-Puha, behandlar ämnet ”self-care” i och med self-care redskapet SPARK. Med hjälp av SPARK kan man följa med sitt mående och redskapet ger tips hur man kan -

-

förbättra sin vardag. Kalliomaa-Puha lyfter fram problematiken i juristutbildningen, fastän jurister ofta jobbar långa dagar med främst problemlösning lär man sig inte inom utbildningen att konfrontera människor eller att återhämta sig. Kalliomaa – Puha betonar att ”Juristilla on suorastaan velvollisuus pitää hyvää huolta itsestään, jotta hän voi tehdä vaativaa työtä riittävän hyvin ja asiakkaidensa eduksi. Kuten lentokoneessa, täytyy ensin laittaa happinaamari itselle, jotta voi auttaa muita”, alltså att jurister har nästan en skyldighet att ta hand om sig själva för att kunna hjälpa andra. Detta är något man bör lära sig och tänka på redan tidigt under studietiden. Så hurdana tips ger SPARK? Bland annat följande:

Regelbunden sömnrytm. Att skriva upp saker som tynger dig innan läggdags kan fungera som stresshantering. Att komma ihåg att också ha roligt. Gör tid till dina vänner och familj. Rör på dig. Eller gör något annat ”bara för skojs skull” t.ex. läs en bok (inte en akademisk sådan)

Dessa är enligt majoriteten självklara saker men varför har vi så svårt att faktiskt förverkliga dem? Kanske ser vi self-care som en till sak på vår to-do lista? Att förverkliga t.ex. ovan nämnda saker äter inte av vår tid, tvärtom, blir vi högst sannolikt mer effektiva. Vi förstår nästan alla vikten av en god natts sömn, speciellt då vi inte får tillräckligt av det drabbas vi av dess obekväma konsekvenser som påminner oss o dess vikt. Sömn är också något som vi lätt byter bort för ”lite mer tid” att t.ex. läsa till tenten eller skriva det där viktiga mailet till arbetsgivaren. När vi konstant väljer att på sömnens bekostnad effektivera oss hamnar vi lätt i 23


en ond cirkel. För lite eller dålig nattsömn leder till att vår hjärna inte kan strukturera samt lagra information (tent litteratur) dessutom har de en negativ verkan på vårt känsloliv, vilket kan leda till att vi måste läsa ännu mer eller att vi blir stressade vilket å andra sidan leder till ännu sämre nattsömn. Sömnen är nödvändig för att hjärnan skall kunna strukturera informationen till en förståbar helhet. I artikeln Uni palauttaaii på juristförbundet sida lägger specialistläkaren Rea Lagerstedt tonvikten på sömnens betydelse för en fungerande vardag. Hon framhäver bland annat hur ljuset från våra telefoner får vår hjärna att tro att det är dag och därmed sluta producera melatonin, ett hormon nödvändigt för insomning. Dessutom berättar hon följande, om konsekvenserna av sömnbrist: ” Mieliala heittelee, tarkkavaisuus huononee, reaktioaika hidastuu, keskittymiskyky heikkenee sekä muistaminen ja päätöksenteko vaikeutuvat”. Så nästa gång du överväger att tillbringa en ”all nighter” med tentboken så kom ihåg, att du högst sannolikt har mer nytta och kan bättre memorisera information du tidigare tagit in genom att gå och lägga dig, än av de några timmar tillsammans med boken som du trött och okoncentrerad tillbringar. Något som kan hjälpa dig på traven är även att identifiera när just du är effektivast. Kom ihåg att inte alla jobbar bäst klockan sju på morgonen. Kanske för dig en bättre lösningen vore att sova lite längre in på morgonen och arbeta senare in på kvällen. Vid exempelvis Fondia legal services får personalen ta en tupplur och de har ett eget rum för detta ändamål. Ett rum där man kan sova en stund eller bara koppla av och ta en liten paus berättar deras personalchef Wilma Laukkanen. Kanske är detta något för dig? Tips för bättre sömn från Unen merkitysiii, mielenterveysseura.fi :

-

24

Frisk luft några timmar innan läggdags En bra säng och ett väl ventilerat rum Inte för kallt och inte för varmt sovrum Regelbunden sömnrytm Mörker om det behagar dig Andningsövningar (låter kanske fånigt men fungerar på riktigt. Kan hittas på nätet) Sätt bort skärmarna innan läggdags. Om du har svårt att få sömn, försök inte med våld. Gör något behagligt till exempel läs eller lyssna på musik till du blir trött.


Det tredje och sista delområdet som jag tänker betona i min text är gemenskapens relevans för välmående. Människan är ända från födseln i social växelverkan med människor och denna växelverkan är livsviktig samt nödvändig för människans utveckling. Alltför ofta noterar vi inte sociala växelverkans betydelse för hälsan eller fäster inte lika vikt på den som på sömn, motion och kost. I artikeln Yhdessä kasvu ja kehittymineniv på mielenterveysseura.fi betonas betydelsen av sociala växelverkan med vår referensgrupp/gemenskap som en av hörnstenarna till uppehållandet av vår fysiska och psykiska hälsa. Ofta kan kaffe eller öl med vännerna eller en ”chillkväll” med studiekamraterna kännas som något onödigt eller slöseri av tid då man har den ena deadlinen efter den andra, men dessa ”pauser” är faktiskt väldigt viktiga för vårt ork. För att låna ovannämnda artikelns ord: ”

Yhteisö tarkoittaa tässä ihmisryhmää, jonka jäsenet ovat keskenään vuorovaikutuksessa ja jota yhdistää jokin yhteinen tehtävä, päämäärä tai muu tarkoitus…Kuuluminen yhteisöön ja hyvät ihmissuhteet ovat olennaisen tärkeitä hyvinvoinnille.” I artikeln behandlas även termen ”socialt kapital”. sociala kapitalet aka vårt sociala stödnät. Att värna om detta kapital förbättrar inte endast gemenskapens välmående utan även individens livskvalité och hälsa. Det är just sociala kapitalet som anses vara en bvidragande orsak till Finlandssvenskarnas genomsnittliga högre livsglädje. Artikeln betonar även hur en regelbunden social växelverkan hjälper oss nå mål och ökar sympati gentemot varandra. Det är lätt att fastna i en ond cirkel som påverkar oss negativt om vi exempelvis stannar hemma ensamma och läser tio timmar i dagen. En kaffepaus med vännerna skulle då troligtvis öka välmående och därigenom effektiviteten. Så fundera nästa gång ditt schema är fullspäckat om du använder din tid fiffigt. Får du kanske mer gjort på mindre tid om du läser i etapper, exempelvis läser i 50 minuter och har en 15 minuters paus och gör detta några gånger, istället för att du med blod i munnen sitter i biblioteket åtta timmar i streck med dålig koncentration.

1

https://lakimiesuutiset.fi/spark-tyokalu-auttaa-oman-hyvinvoinnin-seuraamisessa/ https://lakimiesuutiset.fi/uni-palauttaa/ 1 https://www.mielenterveysseura.fi/fi/mielenterveys/hyvinvointi/unen-merkitys 1 https://www.mielenterveysseura.fi/fi/mielenterveys/ihmissuhteet/yhdessä-kasvu-jakehittyminen 1

25

SPARK verktyget: https://ideachildrights.ucc.ie/resources_page/tools-page/spark/


Text: Iris Laitinen och Annika Gustafsson

Våren och sommaren närmar sig med stormsteg. Det är inte ännu för sent att få din drömkropp och för en gångs skull nå #rantakuntoon2019. Ibland kan det kännas svårt att hitta motivationen för att dra sig till gymmet. Då är det dags att utforska det breda utbudet av gruppträningstimmar som många gym, och även CampusSport, erbjuder! Med detta i baktanken har Elixia-veteranerna Iris och Annika fixat ihop tips på timmar som är värda att testas. Oroa er inte, timmarna kan hittas även på andra gym, dock eventuellt under andra benämningar. Att motionera är ett utsökt sätt att använda tiden du inte sitter i bibban. Motion har bevisligen goda verkningar både psykiskt och fysiskt. Gör ett modigt beslut genom att testa någonting alldeles nytt, du kommer inte att ångra det!

Har du haft en skit dag? Vill du spara dina nära och kära från din aggression men ändå utlösa det? Svaret till problemet är enkelt; gå på Bodycombat! I Bodycombat utnyttjar man tekniker från karate, taekwondo, capoeira, boxning och muay thai i något som också kan kallas för ”spökboxning”. Du boxar med någon från din egen fantasi (det e bara att välja). Väldigt bra sätt att utveckla sin syreupptagningsförmåga. I början kan det kännas utmanande med stegen och slagen, men man lär sig snabbt. Ett pass som verkligen skapar positiv beroende då man väl är in i det!

26

/ / / / /


En klassiker, detta är inte en mommogympa! Bodypump passar för alla som vill bygga ”smala muskler” och hållas i bra kondition. Idén med passet är att göra många upprepningar av vissa rörelser till olika muskelgrupper och därmed bränna några extra kalorier. Ett musikstycke spelas per muskelgrupp; ben, triceps, biceps, axlar, rygg och mage. Det lönar sig att börja med lättare vikter för att få de rätta tekniken och efteråt öka med vikterna. Patience is key!

/ / / /

En absolut favorit! Spinning genomförs på motionscykel inomhus och är ett perfekt alternativ för dig som vill bättra kondisen på ett effektivt och roligt sätt. Du behöver inte vara i toppskick för att klara av ett spinning pass, eftersom du själv väljer tempot och reglerar resistensen på din cykel. Instruktören för passet väljer musiken och uppbyggnaden för passet, så det lönar sig att testa olika instruktörers pass för att hitta sin favorit! Fråga hjälp av instruktören med inställningarna på din cykel då du deltar för första gången, de hjälper mer än gärna. Passa på att lyssna på tekniktipsen för att få allt ut av ditt pass. Med på passet ska du ha med dig en vattenflaska och en liten handduk (tro oss, du kommer att svettas).

/ / / / Är du sugen på att höja pulsen ordentligt och samtidigt få in en styrketräning som täcker hela kroppen? Vill du nå otroliga pulstoppar? Power step är svaret på dina önskningar. Redskapen som du använder dig av under timmen är ett step bräde som antingen kan vara på den lägre nivån eller på mellannivån. Utöver brädan använder man en stång med valfria vikter. Power step är en 60 minuter lång träning, där varannan låt tillägnas åt styrketräning och i varannan låt tränas uthålligheten genom att på bräden och bakom den utföra enkla stegsekvenser. Det bästa med power step är ett garanterat svettigt träningspass med utomordentlig stämning och förträffligt energiska låtar! Om du inte vågar testa ensam är det bara att rycka till ärmen, och hänga med mig!

27

/ /

/ / / / /


/ Du kanske redan har hunnit testa power step, men vill testa något ännu, om möjligen..., intensivare! Din inre aerobic gymnast kanske längtar efter att få chansen att uttrycka sig själv? Då gäller det att styra stegen till en cardio energy-timme! Underskrivnes maximipulsrekord (202) härstammar från ett svettigt cardio energy-pass. Som tips kan det löna sig att ha energinivåerna högt, med andra ord: ät före, så att du orkar dig igenom hela timmen. Under cardio energy används inga redskap, men det lönar sig definitivt att ta med sig en vattenflaska och en liten handduk för att torka bort svetten. Timmen går ut på att i takten till musiken utföra olika steg och hopp i aerobic-stil. Musiken stoppar inte under timmen, men du kan förstås självmant ta en drickapaus!

+/ / / / /

En perfekt heltäckande styrketräning som varierar beroende på personen som drar timmen. Timmen brukar utföras som en cirkelträning så att man vid varje punkt fokuserar på en egen muskelgrupp. Instruktörerna brukar ha en extra överraskning, körsbäret på tårtan, till sist. Detta kan exempelvis vara en smaskig burpee challenge! Du får själv bestämma vikterna, så timmen passar för alla, både nybörjare och mer erfarna. Desto större vikter, desto större utmaning!

28

/ / / / /


Som bonus till dessa rekommendationer delar Annika och Iris sina all-time favorit styrkolåtar som på gymmet går på repeeeaaat. Varsågoda, NU har ni inga ursäkter!

Elastinen, Sami Hedberg – Täytyy jaksaa Fort Minor, Styles of Beyond – Remember the Name Pendulum – The Island – Radio Edit Velvet – Fix Me – Flip n Fill Remix Fall Out Boy – The Phoenix

2WEI – Survivor Zara Larsson – Ain’t My Fault

AC/DC – Thunderstruck Cheek – Ei oikotietä

Skrillex – Bangarang (feat. Sirah) Jontte Valosaari – Haastaja Nicki Minaj – Pound The Alarm Kanye West – POWER

Och för att inte glömma ordis 19:s egna låt: Axel Haard – Clap

29

Cheek – Äärirajoille


STADGA

30

KORSORD


Vågrätt 3. Hölls knappt på ända på Fastlaskiainen 7. Kommer på slutet 8. Högtid då studerande vallfärdar norrut till de så kallade slättmarkerna 9. Stadgas röda heliga skrift 11. Föll som en fura tillsammans med Juha och hans kompanjoner 12. Hittas såväl i skogen som i Domvillan 14. Kan kopplas både till vintersport och offentlig rätt

Lodrätt 1. Anonym person som ska hjälpa oss studerande 2. Det ultimata färdmedlet när Stadga reser österut 4. Bollspel i alkoholens anda 5. Skål som äts när inget annat duger 6. Vill ha brännvin och Coca-cola (med is) 10. Återkommande gubbe som pressar inträdessökande 13. Stad som ljuder likt den utsökta drycken

Svar hittas på sida 35!

31


t @StadgaAbo

Twittrade?

En liten fågel satt en gång och…

Axel Hård af Segerstad, RN

Sociala medier – denna underbara värld var du får din dagliga dos av dina högstadievänners semesterbilder, memes och de kommande evenemangen som man är ”intresserad” av. Inflationen på material som vi ska hela tiden ”gilla” gör en helt enkelt galen. Men bli inte oroliga och lägg ansiktsboken samt alla andra viktenheter åt sidan och hör fågelns kvitter. Det finns en plattform som särskilt under senaste tiden lockat många juridikstuderande och jurister – nämligen Twitter! Twitter är en så kallad mikroblogg där man skriver meddelanden, eller ”tweetar” (tänk er Facebook, men det ända man kan göra är skriva statusinlägg). Meddelandena får inte överstiga 280 tecken, vilket är utmärkt för snabb kommunikation. Meddelandena är allt som oftast offentliga och tanken är att prenumerera eller ”följa” andra användarens meddelanden och gilla dom. Du kan också skicka ett meddelande som någon annan skrivit genom din profil d.v.s. ”Retweeta.” Själv skapade jag mitt Twitter-konto för nästan tio år sedan. Aktiv användare blev jag dock först här för ett par år sedan. Mina 32

följare består av vänner, kollegor eller andra inom juridiska och musikbranschen. Beroende på mitt ärende brukar jag tweeta på engelska, finska eller svenska. Det bästa med Twitter är förutom dess centrala roll i dagens samhälle som plattform för offentlig diskussion, även den låga tröskeln att kontakta alla användare och gilla deras inlägg. I Finland råder en lite missvisande uppfattning om att det är bara ett ställe för experter och politiker att debattera. Givetvis finns även dom där, men potentialen som plattformen erbjuder är mycket mera än så. För dig som studerande hålls du även uppdaterad om vad som händer i universitetslivet. Många gånger har jag läst om saker på Twitter nästan ett år innan jag fått samma information från Åbo Akademi (Läste t.ex. förra året en tweet från en professor som deltagit i dekanusmötet, där man fastslog gemensamma vitsordsskalor för alla juridiska utbildningar). Även om rättsvetenskaperna vid ÅA ännu inte etablerat sig på plattformen, finns det ett flertal professorer, lärare och andra rättsvetare som kan vara intressanta att


följa. De andra universitetens juridiska fakulteter och institutioner, advokatbyråer och till och med domstolar och andra

offentliga myndigheter finns alla på Twitter. Även ämnesföreningarna och vårt egna Stadga har ett konto.

Problemet många ändå tycks ha med Twitter är att de inte riktigt vet vad de ska skriva eller vad de får skriva. Skrivandet i sig är ingen förutsättning att vara en aktiv användare. Som blivande jurist bär man nog ett ansvar över vad man går ut och säger, men att jurister, som värnare av rättsstaten, totalt skulle utebli från den offentliga diskussionen är givetvis heller inte helt ändamålsenligt. Det där är egentligen ramarna för hur jag bedömer vad jag kan twittra.

Om du läst såhär långt betyder det helt klart att du är ens lite intresserad av att komma med på Twitter. Mitt råd är definitivt att göra så! Det är inte endast önskvärd synlighet för dig själv utan även för oss svenskspråkiga juridikstuderande i Åbo. Till näst följer en snabbguide som ska få dig igång med twittrandet:

Faktum är ändå att ingen kommer att bry sig om något mer än högst din profilbild. Jag listade ovan redan några exempel. Om du inte själv tycker om att twittra är detta även ett sätt att delta i diskussioner.

Ibland kan även detta vara helt bra

Så där har du det! Nu är du en Twitter-expert. Välkommen med i diskussionen! 33


Text: Ada Öhman

-

Då jag läste till min första tent var jag osäker och lite nervös över hur jag någonsin skulle kunna använda de kunskaper jag lär mig till tenten i praktiken. Ibland kändes de som om man endast lärde sig utan till en massa rättsregler till tentamenstillfället och när tenten var avklarad, kunde man glömma all den information man lärt sig från läsandet. Under mitt andra studieår beslöt jag att anmäla mig till juridiska rådgivningen på Luckan. Jag ville testa, men framför allt utmana mig själv och veta hur mycket jag egentligen har förstått av det jag läst. Till min överraskning kunde jag betydligt mycket mera än vad jag trodde! Frågorna som ”kunderna” ställde var naturligtvis inte i samma kaliber eller lika teoretiska som exempelvis Björns ”vad anser Saxen”-frågor. Jag ansåg att mina svar och råd verkligen var till en stor hjälp för kunderna och att de fick svar på sina frågor. I efterhand har jag märkt att rådgivningsverksamheten har hjälpt mig att förstå rättsområden bättre och faktiskt även underlättat mitt förberedande inför tenter. Kundernas ärenden är för det mesta skatte-, familje, arvs- och sakrättsliga av sin natur. Det kan vara svårt att få sitt första jobb inom egen bransch, och därför ger Luckan rådgivningen en ypperlig möjlighet att få någon sorts erfarenhet att tillämpa den juridiken du lärt dig i praktiken. Luckan har varit min första erfarenhet med arbete inom den egna branschen och därför rekommenderar jag deltagande speciellt åt dem som inte har annan erfarenhet. Det lönar sig verkligen att bara våga utmana sig själv. Du behöver inte veta allting eller ha alla svar (som Stadgeiten-visan möjligen låter dig tro), utan med stöd av andra stadgeiter lyckas ni genom att samarbeta ge bra juridisk rådgivning.

34


Är du intresserad av att ställa upp som juridisk rådgivare? Stadgeiter som är intresserade av att delta i rådgivningen kan kontakta Minni Sonck som ansvarar för Stadgas luckanverksamhet, genom att maila sekreterare@stadga.fi. Vi behöver 23 frivilliga stadgeiter som ställer upp vid varje rådgivningstillfälle. Juridisk rådgivning vid Luckan är en bra erfarenhet av juridik i praktiken som man inte får via studier. För 5 gånger utlovas ett intyg.

l

-

29.1 2019: ”Segern är vår! Styrelsen far hem med en vinnarchampagne för bästa uppträdandet! Tack Roschier för en jättelyckad styrelsekväll!

35

Svar till korsord på sida 31: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14.

Studiehandledare Onnibus Domstolen Beer pong Gado bowl Undulaten Punsch Pampas nationaldag Sångbok Bärlund Vårdreformen Björn Wien Suksi


JOIN CASTRÉN & STUDENTS FACEBOOK GROUP

Get the best recruiting tips and be the first to hear about our open trainee positions.

BUILDING SUCCESS STORIES



OIKEUDELLISEN ALAN TYÖHARJOITTELUITA ELSAn Student Trainee Exchange Programme (STEP) tarjoaa opiskelijoille ja vastavalmistuneille mahdollisuuden saada oikeudellisen alan työkokemusta ulkomailla. ELSAN JÄSENILLE STEP-harjoitteluun voi hakea opiskelijat ja vastavalmistuneet juristit, jotka ovat ELSAn jäseniä. KAHDESTA VIIKOSTA KAHTEEN VUOTEEN STEP-harjoittelu voi kestää kahdesta viikosta kahteen vuoteen, joten voit sovittaa harjoittelujakson opiskelu- ja urasuunnitelmiisi. ERI KIELI-, OPINTO- JA PALKKATASOJA STEP-harjoittelut tarjoavat mahdollisuuden työskennellä eri kielillä ja harjoittelupaikkoja löytyy kaikissa vaiheissa oleville opiskelijoille. Harjoittelut ovat pääsääntöisesti palkallisia. APUA JA TUKEA Saat apua hakuprosessiin ja käytännön asioihin harjoitteluun lähtemisestä ELSAlta.

KIINNOSTUITKO? LUE LISÄÄ: https://fi.elsa.org/fi/step/

Pictograms © fontawesome.com, licensed under CC-BY-4.0


Kaisa Ala-Sankila

ELSA

Hej! Jag heter Kaisa och är andra årets Stadgeit. Innan jag flyttade till Åbo studerade jag för två år juridik vid Uppsala universitet. Det är där jag fick för första gången veta om ELSAs, European Law Students' Association, verksamhet. ELSA agerar i nästan alla europeiska städer där det finns juridikstuderanden och Uppsala är inget undantag. Jag var redan då som nyfiken gulis intresserad av ELSAs verksamhet, men med Uppsalas överväldigande studietakt orkade jag inte gå med på deras verksamhet i det skedet. När jag sedan på hösten 2017 började studera i Åbo hade jag bestämt mig att satsa på att bli mer aktiv i studentorganisationer och att gå med i ELSA. Jag blev vald till ELSAs styrelse och var STEP-ansvarig för verksamhetsåret 2018. Mina uppgifter innehöll utöver styrelsens gemensamma uppgifter även allt från att söka arbetsgivare för utländska STEP-praktikanter i Åbo och hjälpa våra studenter med deras STEP-ansökningar till att hjälpa utländska praktikanter i Åbo hitta lägenhet och skaffa busskort och känna sig välkomna i Åbo. Vad är nu då STEP? Internationellt sett är STEP ett av de viktigaste delområden i ELSA men ganska få vet vad STEP verkligen innebär. STEP är ELSAs egen praktikverksamhet. Två gånger per år har man möjlighet att ansöka om praktikplatser inom och även utanför Europa. De flesta praktikplatser är betalda och den lokala ELSA styrelsen hjälper dig med alla möjliga praktiska frågor. Praktiken kan pågå från ett par veckor till några månader. Det finns praktikplatser för båda rättsnotariestuderanden och magisterstuderanden. Jag själv har varit redan länge intresserad av internationella arbetsmöjligheter och utom utbyte även funderat på olika sätt att göra en praktik utomlands. STEP är en väldigt bra möjlighet att se hur juristernas arbetsuppgifter ser ut i andra länder och även att få viktiga arbetserfarenheter som kommer att vara av nytta efter utexaminering. Bonus är att man har den lokala ELSA styrelsens stöd i den stad var man gör praktik i och kan träffa lokala ELSA medlemmar och gå med på deras evenemang. Vad jag har tyckt att ha varit mest givande med att vara med i ELSA är att man har lärt känna så många nya människor. Förutom alla Stadgeiter som man lär känna genom Stadga har man haft möjlighet att träffa andra juridikstuderanden i Åbo, i Finland och i Europa. ELSA ordnar också massor av olika evenemang samt resor och andra internationella samarbeten där man kan delta i som medlem. 39


Summer ELSA Law School Ella Keränen

Viime elokuussa osallistuin Summer ELSA Law Schooliin Maltalla. Kesäkurssi painoittui merioikeuteen. Luennoitsijoina olivat Maltan merioikeuteen erikoistuneiden yritysten lakimiehet sekä Maltan yliopiston professorit. Luennot olivat todella mielenkiintoisia sillä sekä aiheet että luennoitsijat vaihtelivat. ELSA Malta oli panostanut todella paljon siihen että luennot olivat laadukkaita ja luennoitsijat alansa huippuluokkaa. ELSA Maltalle SELS oli heidän koko toimintansa kohokohta, joten he olivat todella panostaneet sen laatuun ja kaikkien viihtyvyyteen. Runsaan akateemisen ohjelman lisäksi vierailimme esimerkiksi Maltan suurimmassa satamassa, pääkaupungissa Vallettassa ja Maltan kuuluisalla Blue Lagoonilla. Joka ilta meille oli järjestetty myös vapaa-ajan ohjelmaa, joista ikimuistoisin oli iltaristeilyllä auringonlaskussa Välimerellä. Innokkaimmat jatkoivat vielä joka yö jatkoille Pacevilleen, Maltan yöelämän vilkkaimmalle kadulle, joka oli täynnä värikkäitä baareja ja elämää. Vaikka osallistujamäärä oli kohtuullisen suuri, vietimme niin paljon aikaa yhdessä että SELSin lopussa kaikki olivat jo kavereita keskenään. SELSille oli valittu ihmiset eri puolilta Eurooppaa, minkä takia edustettuna oli valtava määrä kulttuureita. Upeinta oli nähdä se kuinka ELSA onnistuu tuomaan yhteen ja yhdistää upeita ihmisiä eri puolilta Eurooppaa. Suosittelen ehdottomasti SELSiä kaikille joita kiinnostaa tavata uusia ihmisiä ja tutustua uusiin kulttuureihin, taikka vain maata auringossa ja nauttia kesästä ulkomailla. SELS on todella matalan kynnyksen matka, sillä kaikki on järjestetty valmiiksi sinua varten aina hotellista ruokailuun ja voit luottaa siihen että Organizing Commitee vastaa kaikkiin kysymyksiisi ja huolenaiheisiin jos sellaisia tulee. Vastuullesi jää siis vain itseäsi kiinnostava kohteen valinta ja lyhyen hakemuksen lähettäminen!

40


Create the career you want, where you want

We strive to hire talented and motivated young lawyers and future potential. Send your application to Finland: rekry@eversheds.fi. A leading international law firm with 67 offices worldwide and 5 in Finland Eversheds Attorneys Ltd. | eversheds.fi

Follow us: Eversheds Sutherland Finland

@ESlaw_FIN

Eversheds Sutherland Finland

Eversheds Sutherland Finland


Veikko Myller: “The Bull”

Ta ett språng i din karriär. Drömmer du om intressanta arbetsuppgifter i en trevlig arbetsmiljö och om att få vara med i ett internationellt högt ansett team? Vi är en av Finlands ledande affärsjuridiska advokatbyråer och söker ständigt studenter som är i olika skeden av sina studier. Blev du intresserad? Läs mera om oss och skicka oss din ansökan via www.ww.fi/careers Vi hjälper dig att ta ett språng mot en toppkarriär.

www.ww.fi

Södra Esplanaden 24 A, 00130 Helsingfors


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.