Stadgaensium 4/2021

STADGAENSIUM 4/2021

PERSONALHÖRNAN

GULISHÖSTEN 2021

JUBILEUMSNUMMER

STADGA XXV 0

Be the best you We are looking for people with the distinct Roschier mindset. People with talent. People with dedication. People with a continuous drive to learn more and develop.

We take pride in recognizing talent and giving them a platform for reaching their full potential. At Roschier, you will have opportunities to work to the best of your ability and develop your talents to the full.

Apply today — and become the best version of yourself!

roschier.com

1

INNEHÅLL

2

Ledare

4

Styrelsekolumner

18

Jubileumsspecial: Stagda XXV

26

Stadga Chess

29

Gulishösten 2021

32

Korsord

34

Nya vindar i dataskyddregleringen – hur kan man överföra personuppgifter utanför EES?

36

Personalhörnan: Johanna Friman

39

Alumnförening Laga Kraft rf:s lanseringsevenemang

41

Fråga tomtemor

47

Stadgeiter i arbetslivet

51

Gulisexkursion

54

Stadgeit i rampljuset: Fanny Jonasson

57

Stadgas pepparkakshustävling

Chefredaktör

Nelly Karhunen

Ansvarig utgivare:

Manda Gullberg

Jenny Kaanela

Ämnesföreningen Stadga r.f.

Redaktionskommittén Ella Stenroos

Gezeliusgatan 2, Domvillan

Matilda Panula

20500 ÅBO

Linnéa Gyllenberg Melina Johansson

Tryck:

2

Paino-Kaarina Oy

LEDARE Manda Gullberg Chefredaktör lördagen den 27 november, dvs. Stadgas årsfest. Med andra ord en kväll i ren och skär Stadga-anda.

En av de mest ärofyllda uppgifterna jag åtagit mig under året var definitivt att på Stadgas 25:e jubileumsårsfest hålla det traditionsenliga talet till Stadgeiten. Framför allt var det fantastiskt roligt att få prata från hjärtat till min andra familj: Stadga-familjen.

Inför mitt tal pratade jag med tre Stadgeiter från olika årskurser om vad Stadga betyder för dem. Dessa Stadgeiter uttalade sig så klockrent att en upprepning av deras sägningar känns mycket aktuell. Speciellt eftersom årsfestgästerna må ha varit lite på pickalurven vid årsfestens sista programpunkt, talet till Stadgeiten. Därav följer nu tre citat av Stadgas citatmaskiner: Max, Andreas och Victoria.

D

et är med vemod som jag skriver min sista ledare i Stadgaensium. Styrelseåret har minst sagt flugit förbi i en rasande fart. Det här med tid är ändå ett ack så märkligt fenomen, för å ena sidan känns det som att jag skrev min första ledare i går och å andra sidan känns det som att jag har gjort detta för evigt.

Max Westerlund: ”Att komma in i Stadgas gemenskap som gulis är jättelätt. Oberoende av om du själv är aktiv eller inte tar de äldre studerandena in dig i gemenskapen på direkten. Stadga är dessutom en gemenskap man verkligen vill vara del av. Det beror främst på att föreningen består av härliga mänskor som varje dag gör studielivet till den bästa tiden i ens liv och utan vilka det inte finns en chans att man skulle klara sig genom studierna.”

Efter ett år som för mig kan stavas S-T-A-DG-A-tänkte jag att det är mer än rätt att i min sista ledare åter igen hylla den fina gemenskap vi har inom föreningen. Eftersom det här dessutom är jubileumsnumret av Stadgaensium vill jag blicka tillbaka till 2

Andreas Sonntag:

den minst sagt stämningsfulla jubileumsårsfesten. Stadga i sig är faktiskt bara en ämnesförening men tack vare oss medlemmar är Stadga bevisligen så mycket mer än det. Stadgas gemenskap är det som år efter år motiverar medlemmar till att upprätthålla och utveckla Stadgas föreningsverksamhet. Styrelsearbete är inte alltid en dans på rosor men tack vare Stadgas medlemmar känns det precis alltid meningsfullt att göra uppoffringar för Stadga.

”Live, laugh, love Stadga”

Victoria Granholm: ”När jag tänker på Stadga-andan och vad den betyder för mig tänker jag genast tillbaka på den allra första kontakten jag hade med föreningen och dess medlemmar, nämligen prepkursen 2018.

Under prepkursen kände jag mig som hemma; jag minns den otroliga samhörigheten som man genast kände sig delaktig i och hur härligt det kändes att äntligen få träffa likasinnade människor. De här Stadgeiterna är de som kontinuerligt har fått mig att känna mig välkommen och delaktig i en gemenskap olikt något annat i nästan 4 års tid.”

Summa summarum, har jag tack vare Stadgas gemenskap älskat att dagligen få jobba för föreningen. När jag tänker tillbaka på styrelseåret kan jag gladeligen konstatera att det har gett mig minnen, lärdomar och vänner för livet. Även om jag har älskat att under det senaste året jobba för Stadga i egenskap av informationsansvarig och styrelsemedlem, känner jag mig ändå klar med detta kapitel i mitt liv och är nu redo för nya utmaningar.

Genom att lyssna på dessa tre Stadgeiter förstår man att Stadga-andan är någonting alldeles speciellt och utöver det vanliga.

Detta bevisades åter igen svart på vitt under

Manda Gullberg, Chefredaktör

3

ORDFÖRANDE Emma Långström

Då styrelsen 2021 blev vald hoppades vi naturligtvis på att restriktionerna snabbt skulle avta och normal verksamhet äntligen kunde inledas efter en allt för lång paus. Till vår besvikelse fick samhället återigen uppleva en utveckling mot det sämre under våren 2021. På grund av detta bestod verksamheten under våren långt utav distansevenemang på Zoom. Välmående blev ett bärande tema eftersom pandemins negativa effekter på studerandes hälsa började återspeglas på ett oroväckande sätt. Även om normal verksamhet inte blev av och vi inte hade möjligheten att träffa andra styrelser eller delta på samarbetsförhandlingar på plats lyckades vi ordna bland annat distanssitzer, Stadga testar och en välmåendevecka. Situationen var helt enkelt svår då det viktigaste, att komma samman, föll bort. Planeringen av evenemang och program för medlemmarna var knepigt då situationen och restriktionerna hela tiden ändrade. Vi måste utgå från att alltid ha en plan B som i längden blev rätt så arbetsdrygt.

Kära Stadgeiter, Verksamhetsåret 2021 börjar lida mot sitt slut och detta betyder även för mig min sista styrelsekolumn. Mycket har hunnit hända under ett år som framskridit i en helt ofattbar takt. Det känns nästan som igår då vår styrelse för verksamhetsåret 2021 blev vald på höstmötet och nu är året nästan slut. Den sista kolumnen till ära, tänkte jag att en tillbakablick till minnen och verksamheten från detta år säkerligen är på sin plats.

Ännu i somras var återvändning till normal verksamhet ett frågetecken. Till vår lycka blev höstens verksamhet väldigt nära det normala. Vi fick äntligen komma samman,

4

medlemmar samt att medlemmarnas yrkesfärdigheter.

befrämja

Som redan konstaterats, har det hunnit hända en hel del under verksamhetsåret 2021 och speciellt nu under hösten. Då jag tänker tillbaka på alla minnen jag fått under året blir jag så lycklig och tacksam. Som några favoritminnen från året kan nämnas styrelsens stugresa, årsfesten, ordförandes Rönni-veckoslut och alla fina årsfester man fått ta del av under hösten. Jag har alltid gillat att få lära känna nya människor och det har definitivt varit något man fått göra under styrelseåret. I sin helhet har året varit arbetsdrygt men otroligt givande. Under mitt styrelseår har jag lärt mig en hel del betydelsefulla saker som jag säkerligen kommer att ha en stor nytta av i framtiden.

Jag uppmuntrar er alla som funderar på att söka till styrelsen eller dylikt att ta er chansen. Det är nämligen något man inte kommer att ångra. Att arbeta för Stadga ger alltid mer än det tar.

ordna evenemang på plats och fira Stadgas 25:e verksamhetsår i form av jubileumsårsfest, något som vi alla hade väntat på med iver. Under verksamhetsåret 2021 hade vi även några större projekt.

Stadgas andra historik var ett av dessa.

Historiken var något som jag personligen ansåg som ett roligt och lärorikt projekt i och med att man under processen fick lära sig en massa nytt om Stadgas verksamhet under de senaste 10 åren. Ett annat större projekt var grundandet av Stadgas alumnförening Laga Kraft rf. Att jag fick äran att vara med i grundandet av alumnföreningen kommer jag alltid att vara tacksam för. Grundandet av alumnföreningen är minst sagt en milstolpe i Stadgas historia och jag ser fram emot att själv bli medlem i föreningen genast då jag tagit min rättsnotarieexamen. Ett projekt som jag personligen ägnat mycket av min tid till är magisterrätten. Jämlikhet har alltid varit viktigt för mig och Åbo Akademis anhållan om utbildningsrätt i juridik handlar minst sagt om jämlikhet och hänger starkt samman med Stadgas syfte som är att gynna och utveckla den juridiska utbildningen vid Åbo Akademi, att fungera som intresseorganisation för föreningens

Det har varit en ära att få fungera som Stadgas ordförande under verksamhetsåret 2021 och att få arbeta tillsammans med den bästa tänkbara styrelsen. Tack Stadga för denna möjlighet. Vi ses i dimman!

Emma Långström, Ordförande

5

SEKRETERARE Victoria Granholm Det är ett notoriskt faktum att jag inte riktigt gillar julen, vilket innebär att jag inte direkt har ett lyster om mig denna tid på året. (Det är också därför jag sist uppträdde som Lucia i lågstadiet).

Ofta ställs frågan till mig: ”Victoria, vad har julen någonsin gjort mot dig?”, den väldigt komprimerade versionen till svar är lika ofta att något förkastligt har inträffat flera år i rad runt julen, vilket har totalförstört min julkänsla och gett mig lite allergiska symptom för nästintill allt julrelaterat. Men om vi backar bandet lite, ända till min barndom, minns jag julen som min favorittid på året och den senaste julen jag fann gemytlig var julen 2016. Finns det månne ett hopp om att julkänslan kan återställas? Jag såg nämligen en liten ljusglimt förra året, när det till min stora förvåning inte hände något dåligt alls. Därför har jag i år gjort det till mitt uppdrag att ta små steg för att återställa julkänslan. I denna kolumn kommer jag alltså dela med mig av några enkla medel som varit till stor hjälp. Se alltså detta som en guide från en traumatiserad till andra traumatiserade.

PS. Ta detta med en nypa salt, ungefär en lika stor nypa salt som ska sättas i gröten.

Julkalender För drygt en månad sen besökte jag och min kära styrelsekollega Monica en butik efter ett tidigt morgonpass på gymmet. Monica berättade om sina storslagna planer för en julkalender och tankarna började genast snurra på för mig. Tänk om nyckeln till en lyckad jul är just en julkalender? Jag har trots allt inte haft en julkalender sedan 2016.

Tanken höll i sig tills att det en dag uppenbarade sig en papperskalender genom brevluckan. Inte kan man ju bara ha en tråkig papperskalender. Så, jag gick med raska steg till Kuppis Citymarket och köpte mig en chokladkalender, vilket visade sig vara en strålande idé. Hittills har kalendern gett en nostalgisk känsla och fungerat som en motiverande faktor till att stiga upp ur sängen dessa kalla decembermorgnar. Ett stort tack till Monica och Kyrkpressen!

Rätt musik av rätt artist Julsånger har varit något som fått mig att vända om och springa långt bort från utrymmet var musiken spelas. Eller tja, åtminstone fått mig att sätta fingrarna i öronen och hoppas på att nästa låt inte är en jullåt. Huvudsaken är att oljudet blockeras. Men nu har jag ju upptäckt något fantastiskt! Tack vare Spotifys Wrapped har jag fått det bekräftat att Ariana Grande är den artist 6

som jag lyssnat på mest i år, och som tur har ms. Grande ett helt album med julsånger. Dessa kan jag ju faktiskt lyssna på, härligt!

Så mitt tips är att hitta artister man gillar och se ifall de har julsånger, vilket lifehack, wow!

Dekorationer på egna villkor Oj oj oj, det finns nog få saker som går mig så på nerverna som riktigt traditionella juldekorationer och det finns absolut inget som kickar igång min fight or flight respons på samma sätt som en jultomte. Så ska det ju inte vara… tror jag åtminstone…

Men! Tack vare Pykäläs tema på deras akademiska sillfrukost har jag hittat den gyllene medelvägen. Jag hade absolut inget juligt att ha på mig, vilket innebar att jag var tvungen att ta min go-to nödlösning och besöka Flying Tiger dagen innan. Där hittade jag en brosch med en ren på, renen hade en röd nos och lampor som kunde blinka. När jag fick syn på denna, kände jag en lindrigt förhöjd nivå av serotonin i min kropp och den fick följa med hem. Under dagen för akademiska sillfrukosten prydde den min vita t-skjorta och jag fick även väldigt positiv feedback av människor jag träffade på under evenemanget. Efter detta kunde jag konstatera att jag till en viss nivå tolererar juldekorationer. Därför har jag nu också valt att trä ett Roschier-band genom en julgransboll och hängt upp den i min planta. Snacka om juligt!

Mitt tips här: kör på juldekorationer på dina egna villkor och med lite babysteps så kanske man kan klara av ordentliga juldekorationer.

Gröt Gröt är något som inte normalt tillhör menyn med rätter som tillagas i mitt krypin. Men allt ändrades för någon vecka sedan när min granne med knäproblem bad mig handla mat åt henne och jag som tack för denna gärning fick en stor burk av hennes hemlagade hallonsylt. Vilken fantastisk kvinna!

Jag funderade ett tag på vad jag skulle sätta sylten på, tills det slog mig att gröt med sylt är förbaskat gott. Jag begav mig genast till samma närbutik för att köpa flingor och mjölk. Eftersom plånboken har lidit skada från x-antal årsfester och man med ganska enkla medel kan variera gröten, har jag sedan dess ätit gröt varje dag. Detta har onekligen bidragit till en högre grad av julkänsla och har samtidigt ökat på sannolikheten att mina nära och kära kommer få julklappar.

Är någon intresserad av resultatet av dessa väldigt experimentella metoderna kan man rycka mig i ärmen i Domvillan. Annars vill jag önska alla Stadgeiter en riktigt god jul med bara goda vibbisar!

7

KASSÖR Monica Siimelä

N

är vi fick som uppdrag att skriva årets sista styrelsekolumn, funderade jag länge vad jag skulle skriva om. Jag frågade infoansvarige ifall hon hade några idéer, och det första hon sa, var att jag kunde skriva om några spartips med tanke på den kommande högtiden.

Helt ärligt tror jag inte mina spartips hjälper någon med tanke på att jag verkligen inte vet hur man sparar. Därför tänkte jag hellre blicka tillbaka på det gångna året genom att samtidigt tacka samtliga styrelsemedlemmar. Vårt år har varit fullt med en massa roliga stunder, som jag nog kommer att bära med mig hela livet ut. Förutom att vi har haft roligt, har vi också fått värdefull erfarenhet i och med att man lärt sig samarbeta med olika sorters personer, lärt sig tåla stress och lärt sig kompromissa.

Till näst, vill jag tacka sekreterare Victoria Granholm, som berikat mitt styrelseår med extremt underlig humor.

När jag tänker på mina favoritminnen från hela året, måste jag nog nämna mina och Victorias matching scorpio energy moments i kansliet (som de övriga styrelsemedlemmarna tyvärr fick bevittna under våra resor till Vasa och Helsingfors). En annan sak som direkt kom till minnet var vår extempore resa till Helsingfors där vi plötsligt bestämde oss för att sätta oss ner och dricka ett glas vin. Det slutade ju sedan inte med bara ett glas, utan det blev en hel flaska.

Jag vill även tacka informationsansvarige Manda Gullberg, som alltid bidragit med ett gott humör under styrelseåret. När jag tänker på våra gemensamma minnen tänker jag på våra “måndagsterapipromenader”, lunchdejter, chillkvällar samt allt annat som kanske låter extremt vardagligt, men som ändå varit betydelsefulla för mig.

Jag måste även nämna alla konstiga saker som vi alltid säger och som blivit till någon sorts insidejokes (som finns uppskrivet i #dokumentet i mina notes...)

När jag ibland läser igenom allt det som står där får jag nog ett gott skratt.

Som först vill jag tacka ordförande Emma Långström, som alltid hållit sig lugn. När Emma i början av året bad oss alla i styrelsen att skriva vad vi förväntar oss av ordförande, skrev jag ungefär såhär: “ifall det blir kaos, hoppas jag att hon finns där som en sorts pelare, en stödperson, som hjälper till och löser saker oberoende vad det gäller”. Jag kan lugnt säga att hon nog levt upp till mina förväntningar. Mina bästa minnen med Emma har nog varit från de olika festerna som hon ordnat under året, dvs. inflyttningsfesten, födelsedagsfesten och den helt extempore festen när Emmas lillasyster var i Åbo.

Tack också till evenemangsansvarige Ida Sundell, som varit helt som en syster åt mig. Ida har alltid gjort ett gott jobb inom styrelsen fastän hon haft en del motgångar under året. När jag tänker på 8

mitt favoritminne med Ida, tänker jag genast på när terasserna äntligen öppnades på våren igen. Vi blev sen ute med ett gäng i Puolalaparken och festade ganska länge tills det blev alltför kallt.

Ett annat minne under året är från våren, när vi helt extempore for på en promenad och drack kaffe.

den första dagen vi valdes till styrelsen har hon varit där för mig. Hon har bland annat lyssnat på mig när jag skrikit och störtlipat i telefonen (sorry for that). När jag tänker på mitt favoitminne med Filippa, kan jag nog inte nämna bara ett.

Jag tänker på alla våra underliga roadtrips mitt på natten, resor till Tallinn, wingmansships och våra gemensamma hajoo-stunder. Man vet aldrig hur en kväll slutar när man bestämmer sig för att hänga med Filpul; ibland hamnar man på SB, ibland i Paimio.

Sedan vill jag tacka studieansvarige Fanny Jonasson, som alltid hållit sig lugn och sansad (förutom veckan innan styrelsen för 2022 skulle väljas haha).

När jag tänker på mina favoritminnen med Fanny måste jag nog nämna en rätt så nyligen skedd händelse. Sitzen innan årsfesten i Vasa spårade för oss båda, och som roommates hade vi extremt kul nästa dag till allt som hänt under kvällen. Vi skrattade i flera timmar. Hela Vasa resan var nog minst sagt fylld av helt idiotiska idéer (...vi köpte ju mommosimppare på Tropiclandia för 40€...)

Sist men inte minst, vill jag tacka företags- och samarbetsansvarige Noora Teerinkoski, som alltid ser till att allas åsikter hörs. Jag tror jag aldrig träffat någon som velat lika gott åt alla som Noora. Ett av mina favoritminnen med Noora är när vi båda var extremt trötta och undrade på varför det fanns så många studeranden i stan (tips: Kakkuapprot). Noora skulle säga att de går omkring och äter kaka, men så kom det ett extra “k” in där. Emma bara glodde på oss som om vi var 5-åringar.

Mitt största tack vill jag rikta till projektansvarige Filippa Ramstedt, som ställer upp i vått och torrt. Enda från

Tack än en gång åt alla fina styrelsemedlemmar i Styrelsen 2021, ni har faktiskt gjort detta år till ett av mina bästa år någonsin. Jag kommer att evigt minnas er som en sorts familj!

Kram*, Monicash

* Frigörenhetsklausul: Emma u don’t like hugs, vågar inte krama dig, gäller därmed för alla andra förutom dig :)))))

9

EVENEMANGSANSVARIG Ida Sundell

Under årets lopp har ni fått bekanta er med mina diverse maträtter och befriskningar. En dryck har dock inte varit värst närvarande... Som värdinna känner jag därmed nu att jag innan årets slut måste dela med mig mina bästa vintips för en lyckad vinkväll eller middag.

Här har ni alltså värdinnans vintips för olika studerandevänliga budgeter! Kanske någon av er också hittar en ny favorit ;).

Budget: 8-10€ Sommarens budgetvänliga poppisvin, väldigt lätt att dricka!

Helle Rivaner Riesling 2019, 8,85€

Ett väldigt mångsidigt vin som fungerar bra både med och utan mat! Prisvärt rödvin som kan va bra att ha hemma för plötsligt behov.

Quinta das Setencostas 2017, 9,98€

10

Budget: 10-14€ Trots att jag föredrar rödvin är Mayu definitivt ett vitt vin jag gärna dricker! Även detta är bra att ha i lager hemma, detta tröttnar man nog inte på.

Budget: 14€ à

Mayu Riesling 2020, 12,98€ Faktiskt prisvärt vin. Torrt, fruktigt och överlag ett väldigt njutbart vin! Mud House rödvinet är också värt att testa.

Mitt go-to rödvin då budgeten inte är allt för stor. Perfekt för vinkväll med vänner eller med t.ex. pasta!

Mud House Sauvigon Blanc 2021, 15,48€

Villa Valentina Sangiovese Organic 2019, 12,48€

Absolut en favorit, definitivt nr. 1 av denna lista! Super bra vin för bland annat julmiddagen, rekommenderar starkt!

Three Finger Jack Cabernet Sauvignon 2018, 17,98€

11

FÖRETAGS- OCH SAMARBETSANSVARIG Noora Teerinkoski

Vid sidan av värdinnans vin bör definitivt finnas något ätbart. Företags- och samarbetsansvarig rekommenderar er alla att inleda år 2022 med pizza enligt detta recept! Detta är en snabb, billig och lyxig pizzabotten utan jäst!

Ingredienser: 5 dl vetemjöl 2 tsk bakpulver 2 tsk salt 2 ½ dl mjölk eller vatten 80 g smör

Instruktioner: 1. Blanda först ihop de torra ingredienserna.

2. Lägg till sedan vattnet/mjölken och smält smören och arbeta snabbt ihop till en smidig deg.

3. Kalva ut degen till önskad form och storlek 4. Lägg till tomatsås och dina favorit pizzafyllningar!

5. Grädda i ugnen 12-15 minuter på 250 grader beroende på fyllning

Nooras Top 3 fyllningskombos 1. Tomat + Mozzarella + Rucola 2. Ananas + Persika + Feta ost 3. Avokado + Rödlök + Creme Fraich 12

STUDIEANSVARIG Fanny Jonasson

vanligt med studerandes perspektiv i fokus. Stadga har tillsammans med Åbo Akademis Studentkår skrivit ett utlåtande för Åbo Akademis anhållan om utbildningsrätt i juridik. Jag kommer presentera en kortfattad version och några citat från de viktigaste argumenten men såklart uppmuntrar jag er alla till att läsa den fullständiga versionen som finns på nätsidan!

Ett viktigt argument för Åbo Akademis anhållan om utbildningsrätt i juridik är att vår situation för tillfället helt enkelt inte är rättvis. Rättsnotariestuderande vid Åbo Akademi är de enda studerande i Finland som inte har rätt till en fullständig examen vid antagningen. Eftersom vi måste söka vidare för att kunna avlägga magisterexamen finns det vissa antagningskrav som måste uppfyllas, något som ni läsande Stadgeiter säkert är väldigt bekanta med. Dessa kriterier bidrar såklart med mycket stress och oro under studietiden, för att citera vårt utlåtande: “Problemet med antagningskriterierna ligger dels i att en del studerande inte nödvändigtvis uppfyller de krav som ställs för dessa kvotplatser, dels i den stress som denna osäkerhet medför.”

Året 2021 börjar närma sig sitt slut vilket för mig innebär att mitt år som studieansvarig snart är slut. Som studieansvarig har jag lärt mig mycket och bland annat fått inblick i de förbättringar som behöver göras inom utbildningen. Jag insåg snabbt att de allra flesta av våra problem har samma bakgrund, att vi saknar magisterrätt. Därför har det varit en speciellt viktig uppgift för mig att under året få arbeta för att försöka förverkliga något så viktigt för Stadga, nämligen magisterrätten.

Under våren 2021 genomfördes en välmåendeundersökning bland Stadgeiterna och resultaten var väldigt tydliga, att vi inte har magisterrätt bidrar till ökad stress och oro. “Under diverse välmåendeundersökningar har oskälig studiepress och osäkerheten kring framtiden

Eftersom magisteransökan är något jag haft i tankarna konstant under hösten är det knappast någon överraskning att jag kommer skriva om den nu, som 13

lyfts upp som de huvudsakliga orsakerna till högklassig internationell forskning vars att studiemotivationen och välmående bland språk huvudsakligen är svenska. Avbrottet studerandena lider.” Stress och psykisk efter rättsnotarieexamen stöder helt enkelt ohälsa bland studerande är något som lyfts inte studerandes tillgång till en kontinuerlig fram under pandemi-tiden men som även bör studiestig på svenska.” betonas i den här diskussionen. “En Trots att jag har lyft fram det tunga och svåra fullskalig juristutbildning vid Åbo Akademi med vår situation i min text vill jag påpeka skulle minska våra att även positiva medlemmars “Vid Åbo Akademi bedrivs högklassig förändringar skett i år. stressnivå och öka internationell forskning vars språk De som söker till Åbo genomströmningen huvudsakligen är svenska. Avbrottet Universitet kan i år och är det enda sättet efter rättsnotarieexamen stöder helt avlägga kurser att minska pressen på enkelt inte studerandes tillgång till en betydligt senare än studietakt och vitsord under tidigare år, vilket kontinuerlig studiestig på svenska.” och därmed även är en stor förbättring. förbättra studieprestationerna.”

Rättsnotarielinjen vid Åbo Akademi är den enda juridiska utbildningen i Finland där undervisningen är huvudsakligen svenskspråkig. Åbo Akademis juris magisterprogram skulle bli den enda fullständigt svenskspråkiga juristutbildningen i Finland, något som skulle vara viktigt med tanke på att det i nuläget råder brist på svenskspråkiga jurister. “Vid Åbo Akademi bedrivs

Det väldigt spännande beslutet om Åbo Akademis anhållan om utbildningsrätt i juridik kommer göras snart och jag hoppas såklart på det bästa!

Fanny Jonasson, Studieansvarig

14

PROJEKTANSVARIG Filippa Ramstedt

Stadga XXV Ç≈ç

BEHIND THE SCENES Stadgas 25-års jubileumsårsfest gick, som säkert alla känner till, av stapeln i slutet av november. Årsfesten gick trots lite strul på vägen så mycket bättre än vad jag hade kunnat föreställa mig.

Detta var tack vare en enorm arbetsinsats från vår kära ÅFK och alla er Stadgeiter som deltog och gjorde Stadgas årsfest till vad den ska vara, årets bästa fest.

Det är inte alla som vet hur mycket arbetsinsats och planering som ligger bakom en fest av denna storlek och det hade aldrig varit möjligt utan hjälp av alla underbara personer som offrat sin egen tid för att förverkliga festen. Planeringen startade första gången redan vid årsskiftet och några corona-restriktioner senare planerade vi om på nytt under hösten. Årsfesten flyttades från oktober till november och idén om att ordna en mindre fest på vår riktiga dag för säkerhetsskull dök upp.

Tidtabellen var i det skedet relativt tight och många möten förvandlades till så kallade maratonmöten.

Med gemensamma krafter lyckades vi ändå förverkliga både den lilla årsfesten för medlemmarna och Stadgas jubileumsårsfest ungefär en månad senare på Radisson Blu Marina Palace. Årsfesthelgen löpte på bra, trots en del mindre problem på vägen. En dag innan vi skulle söka bollhavet till sillisen avbokades det helt och några bollhav gick inte att hitta, då bestämde vi oss för att i stället göra vår egen, hemgjorda version av ett. Tyvärr blev även vår Nachspiel- och sillisuppträdare tyvärr sjuk och fick avboka, men även det ordnade sig snabbt med hjälp från dem.

Vi löste även några tekniska problem och mindre missar på vägen, men allting löste sig väldigt snabbt.

I efterhand kan jag konstatera två saker. För det första spelar det ingen roll hur väl förberedd man är, det finns alltid saker utom ens kontroll som ändå kan gå fel. För det andra kan jag ändå också konstatera att det med ett bra gäng ändå alltid löser sig till slut. Och det gjorde det verkligen!

15

Jag vill ännu i min sista styrelsekolumn passa på att personligen tacka varenda en i Årsfestkommittén för deras insats under året, det hade inte varit möjligt utan er!

Tack Minna Kangasharju för din beundransvärda flexibilitet gällande mötestider och för att du så gott som alltid orkat delta aktivt på plats i Domvillan. Ditt sökande av sillissponsorer var också till en enorm hjälp på vägen.

Tack Emma Sundström för att du alltid hjälpte till där det behövdes en extra hand (och till sillisen en bil). Din hjälp under årsfestveckoslutet var verkligen uppskattad.

Tack Jenny Kaanela för din hjälp och organiseringsförmåga vid dekoreringen av sillislokalen och på lilla årsfesten.

Tack Isabella Storvall för din organisationsförmåga och din ork att alltid hjälpa till med allting.

Din hjälp med naharen, sillisen och lilla årsfesten var enorm.

Tack Reetta Lappalainen för att du alltid ställt upp när det behövts och för din stora hjälp med sökandet av sponsorer till sillisen. Även ett tack för att du orkade ställa upp under hela årsfestveckoslutet och dessutom köra fram och tillbaka med mat till sillisen flera gånger. Vi var alla ledsna över att du inte fick ta del av själva festligheterna under dessa corona-tider, men din hjälp var mer än uppskattad!

Tack Sonja Laitamäki för din alltid positiva attityd och din förmåga att heja på alla i kommittén även när det stundvis kunde bli lite stressigt. Du har också satsat mera på denna kommitté än vad som kan förväntas av en kommittémedlem och ställt upp alltid då vi behövt någon som kan fixa. Ännu ett enormt tack för ditt ordnande med sillissponsorer och räddningen med pliktarna till sillisen.

Tack Sonja Eklund för din enorma flexibilitet och för att du alltid ställt upp på alla möten och bidragit med bra idéer. Tack också för din ansvarsfullhet och att man alltid kunde lita på att du gjorde allt någon bad om på bästa möjliga sätt!

Tack Matilda Panula, ÅFKs kära sekreterare och årsfestmarskalk! Utan dina protokoll och tidslinjer hade planeringen varit avsevärt mycket svårare. Tack för att du verkligen orkade satsa ditt allt på denna årsfest trots att jag vet att du redan hade många andra bollar i luften. Och ett stort tack för att årsfesten löpte så smidigt med dig som marskalk, den saken gjorde du fan så bra.

Ett enormt tack Robert Porthan, projektansvarig emeritus (2018), för vägledningen under det här året, utan din hjälp hade många saker varit så mycket svårare. Även ett stort tack för ditt arbete som marskalk under årsfesten, med dig som marskalk visste jag att jag kunde lita på att allt skulle ordna sig. Personligen även ett stort tack för att du stundvis lugnat ner min stress och bidragit med kämpande kommentarer och vägledning i stressiga situationer.

16

Och sist men definitivt inte minst, tack massor massor Nelly Karhunen, vice ordförande i ÅFK och projektansvarig emerita (2020), för allt. Tack vare ditt arbete under förra året och i år hade jag en mycket starkare grund att stå på då planeringen började. Tack också för att du orkade vara med och jobba så hårt för årsfesten under hela året. Även ett stort tack för alla miljoner telefonsamtal som du orkat svara på och problem du hjälpt mig lösa på vägen. TACK! Också Albert Mattsson förtjänar ett varmt tack för sitt briljanta sångledarskap under årsfesten!

Ett tack förtjänar även mina kära kollegor i styrelsen som hjälpt till med årsfestens planering, speciellt Monica, Noora och Ida som suttit med i ÅFK hela året och alla varit ett enormt stöd för mig och hjälpt till med så mycket av ordnandet. Utan Nooras fixande med sponsorer och årsfestvecka, utan Idas briljanta evenemangsplanering och utan att Monica hade funnits där med mig på alla äventyr vi gjort under året (t.ex. bollhavet och sillisdrickan) hade årsfesten nog inte blivit den otroliga fest den blev. Även ett tack till Emma som under hela året funnits där som ett stöd för mig och alltid kommit med idéer då jag behövt en extra person att fundera med, tack även för alla telefonsamtal du svarat på och för att du funnits där som hjälp i stressiga situationer.

OCH TACK TILL ALLA ER STADGEITER SOM GJORDE ÅRSFESTHELGEN OFÖRGLÖMLIG!

17

Text: Matilda Panula

Stadga XXV

18

Årsfestbilder: OneTake Productions

ÅRSFESTVECKAN

Lördag Årsfestveckan inleddes särdeles starkt med en gammal favorit - nämligen en resa till Åbos Saint Tropez, eller Nättinummo. Sim/Bastuturen var självfallet inget annat än en succé!

Söndag Borta bra men hemma bäst heter det väl… Efter hemkomst från södern bjöds det på en smakrik och avslappnande söndagsbrunch i restaurang Tiirikkala. Tack Fondia, we lawed the Brunch.

19

Måndag Det goda livet slutade inte där, för på måndag var det filmkväll i Kino Diana som gällde.

Popcorn, läsk och filmmys till Hytti nro 6 med Stadgeiter - en måndag kan knappast bli mycket bättre? Stort tack till Dittmar & Indrenius som möjliggjorde filmkvällen.

Tisdag Mer eller mindre utvilade stadgeiter var nu redo att väcka sin inre tävlingsmänniska.

Tisdagens Beerpong-turnering kunde självfallet inte vara något annat än en kamp på blodigt allvar. Grattis till de nu härskande mästarna “Mankka BP” Max och Henkka!

Onsdag Det är värt att nämna att varken Gulis -20 eller Gulis -21 deltagit på årsfest tidigare och det är lätt hänt att man går och grubblar på frågor. Hur var det nu med att täcka axlarna och hur ska föreningsbandet vikas? Var ska det fästas? Och vad händer egentligen under Solenn Akten? Dessa - och många fler frågor - besvarades lyckligtvis under onsdagens lektion om Vett och Etikett med Filippa Ramstedt och Nelly Karhunen.

Och inte nog med det! Tidigare under dagen fick Stadgeiterna lära sig valsens ABC (eller 1, 2, 3) vid KDC Dance Studio. Tack alltså till Roschier som såg till att vi inte behövde trampa våra danspartners på tårna och att vi nu faktiskt kan visa att våra “hips don’t lie” på dansgolvet tack vare lektionen i par-latino.

Torsdag Även den traditionsenliga Laser tag-kvällen och middagen med Castrén och Snellman gjorde comeback. Kvällen började intensivt på Megazone och efter kriget samlades deltagarna i Panimoravintola Koulu för en fredlig middag tillsammans. Tack Castrén och Snellman!

Fredag Det var dags att hypea upp påriktigt för årsfesten i form av Pre-årsfestsitz. På fredagen fick äldre och yngre stadgeiter, tillsammans övriga jurisstuderande och andra inbjudna årsfestgäster, finna sitt inre 8-åriga jag och dra iväg på barnkalas.

20

STADGA XXV ÅRSFEST Dagen vi alla väntat på var äntligen kommen. Den 27 november 2021 ägde Stadgas XXV årsfest rum på Radisson Marina Palace. Kvällen inleddes i och med Solenn Akten och hälsningar från vänföreningar och samarbetspartners. Tack till HPP som stod för välkomstskålen och såg till att vi inte behövde mingla törstiga. Avance såg till att vi fick föreviga dagen genom att stå för par- och gruppfotograferingen.

Banketten var fylld av program, tal, utdelning av stipendier och förtjänsttecken och självklart mycket sång! Ja, som tur vaknade våra sångledare upp efter barnkalaset för att välsigna oss med sitt fantastiska sångledarskap. Under kvällen fick vi höra många fina tal: välkomsttalet framfördes av Stadgas ordförande Emma Långström, fakultetens hälsning av professor i offentlig rätt, Markku Suksi, som även framförde kuratorstalet å Stadgas kurator Birgitta Wahlströms vägnar, festtalet av Åbo Akademis ställföreträdande rektor Mikael Lindfelt, talet av Stadgas nygrundande alumnförening Laga Kraft rf. av ordförande Eeva-Riitta Högnäs och Talet till Stadgeiten av Manda Gullberg. Kvällen kronades dessutom av ett stand-up uppträdande av Anders Helenius, vilket var sponsrat av Hannes Snellman. Banketten avrundades till tonerna av modersmålets sång och kvällen fortsatte med musik av Nizar. Efter några danser var det dags för avfärd till Nachspiel, där festen fortsatte långt in på småtimmarna.

21

22

23

STADGA XXV ROCK SILLIS

Sömndeprivationen var inget man tänkte på när man vaknade upp för det som många kallar “pääpäivä” - nämligen Stadgas legendariska sillis. Det blev inte många festivaler den här sommaren, så vilken tur att vi nu fick dra på oss festivalkläderna och ta bussen till den bästa festivalen av dem alla; Stadga Rock. Sillisens fiilis kan bäst beskrivas genom bilder, varför jag låter bilderna tala för sig.

24

25

Text: Robert Porthan

STADGA

CHESS

Hejsan Stadgeiter, femte årets urgamyl Robert här. År 2021 påbörjades reviderandet av Stadgas klubbverksamhet. Jag har ombetts presentera klubbverksamheten i Stadga i detta exemplar av Stadgaensium.

Schackklubben samlas enligt intresse men meningen är att försöka samlas i alla fall en gång i månaden. Vi samlas antingen på plats i Domvillan eller per nätförbindelse i Zoom.

I Schackklubben spelar vi förstås schack.

Schack har spelats i sin nuvarande form sedan 1400-talet men spelet har funnits i någon form sedan så långt som 500-talet (kanske t.o.m. längre). Schack är ännu också ett av världens absolut populäraste spel och spelas av miljoner människor runt jorden.

Schack har upplevt lite av en ny våg de senaste åren pga. av streaming och olika influensers intresse i spelet. Schack är även ett utmärkt sätt att träna sitt strategiska tänkande och ett bra sätt att motionera hjärnan utanför juridiken.

Diskussion över klubbverksamheten i Stadga började ifall ja minns rätt på hösten 2020. Pga. ”the thing that shall not be named” funderades det särskilt i Domvillan över hur Stadgeiter kunde spendera tid tillsammans utanför de typiska sevärdheterna som Domvillan och Gadolinas matsal. Efter några kaffepauser och mången diskussion började idén om ny klubbverksamhet i Stadga få sin början.

För tillfället finns det 4 olika klubbar. Dessa är Stadgas Bordspelsklubb, Stadgas Matklubb, Stadgas Filmklubb samt Stadgas Schackklubb vid namnet ”Stadga Chess”. Av dessa klubbar har jag själv deltagit och varit med och grunda Stadga Chess. Ifall du undrar om de andra klubbarna rekommenderar jag att kontakta styrelsens projekt/evenemangsansvarige.

På Schackklubbens träffar går vi igenom regler och teorier samt strategier i spelet och så spelar vi förstås mot varandra. Nya medlemmar ska inte vara rädda för att nivån i Schackklubben är otroligt hög, schackklubben är väldigt nybörjarvänlig! De flesta av oss har spelat schack någon gång som mindre och kanske mera de senaste 26

åren. Det viktigaste är att alla har roligt och att man umgås tillsammans. Oftast brukar det även bjudas på något tilltugg då våra entusiastiska medlemmar är även duktiga bagare. Schack kan också ibland ha lite av ett rykte om att vara tråkigt men så är det inte.

Varje pjäs man rör på schackbrädet, varje misstag man gör och varje pjäs man erövrar är väldigt dramatiskt för både spelare och åskådare. Dessa spännande ögonblick

rekommenderar jag varmt att varje Stadgeit tar del av.

Kom gärna med och spela i Stadgas Schackklubb – Stadga Chess! Ifall du är intresserad är det bara att kontakta mig, Robert Porthan eller Sonja Laitamäki. Vi organiserar för tillfället klubbens träffar.

Spännande spel och våghalsiga spelare utlovas! Häng med i Stadgas Schackklubb!

27

28

GULISHÖSTEN

2021

Gulishösten tog fart måndagen den 30 augusti i år. Jag kan ärligt säga att det både känns som om det var igår och en livstid sen. Hösten har kort och gott varit härlig och fartfylld. Det är svårt att beskriva den med ord. Det finns så mycket minnen och känslor inbladat.

vi gulisar fått vara med om är årsfesten den 27 november. Årsfesten och hela årsfestveckan var nog höjdpunkten på hela hösten. Gulisarna och hela Stadga känns som vår familj och vi har fått bli en naturlig del av stadgagemenskapen.

Nog har vi också gjort annat än festat. Vi har ätit otaliga luncher på kårkaféerna och diskuterat med gulisarna och andra Stadgeiter. Ibland har vi till och med studerat, i domvillan eller i bibban. Gulishösten har inte heller sett ut på samma sätt för alla. Programmen har varit frivilliga och vissa av oss gulisar bor inte i Åbo. En del har också njutit mera av chillkvällar och valt annat program. Samtidigt har våra tutorer varit till stor hjälp för oss som flyttat hemifrån och bytt hemstad. Vi har alltid kunnat fråga hjälp av dem och de har alltid sett till att det finns något program att hänga med på och bjudit med oss på allt.

Gulisveckorna var enormt roliga med program varje dag och lite varmare väder än nu i december. Intro till studierna gick i hybrid modell som i många stunder var väldigt skönt efter sena utekvällar. Första veckan var vi på drinks, hade picknick, träffade äldre Stadgeiter och deltog i gulisolympiaden och de flesta kvällar slutade på Vårdberget med fest med diverse andra studerande in till småtimmarna. De restriktioner som fanns påverkade oss inte så mycket förutom att vi inte kunde hänga kvällar på barer (de stängde väl redan kl. 22). De blev i stället mycket parkhäng som var väldigt skoj. Evenemangen bara fortsatte under hösten och det senaste 29

Efter att ha frågat andra gulisar om vad som varit det bästa med hösten kom det svar som gulisintagningen i början av hösten, årsfestveckoslutet och speciellt sillisen med festivaltema. Själv skulle jag säga att det bästa med hösten varit alla de oväntade sakerna som hänt och som jag inte ens förväntade mig, så som att få göra bekantskap med Lex (finska juristuderande), lära känna alla äldre stadgeiter och påriktigt känna att

man tillhör en gemenskap. Sist men inte minst den saken att jag som tidigare huvudstadsregionsbo förälskat mig i Åbo som studiestad. Istället för att ha hemlängtan till Grani får jag nu hemlängtan till Åbo varje gång jag åker bort. Sist vill jag säga att jag inte ångrat mig en sekund att jag börjat studera den här hösten och ännu mindre att jag började studera på Stadga <3

30

31

KORSORD Jul-edition JULKORSORD <3 1 2

3 4 5

6

7

1889 en förhöjning av bötesbeloppet mord under en period på tjugo dagar

unde Stadgas årsfest ordnas, Till ndets största årsfest klassisk juldryck. Blossa brukar varje

8

Created using the Crossword Maker on TheTeachers

1. Under julen dricker man i stället för Coca Co invändningar!)

32 3. Vem har aldrig klätt sig själv trots att hen är gammal?

4. Bryr sig inte om julklappar, men cashar in nä miljon varje år på sin jullåt

VÅGRÄTT 2. Innebar före 1889 en förhöjning av bötesbeloppet för dråp eller mord under en period på tjugo dagar fr.o.m. julafton 5. Lyckligtvis kunde Stadgas årsfest ordnas, till skillnad från landets största fest 6. Glögg är en klassisk juldryck. Blossa brukar varje år ha en speciell årgångsglögg. Vilken smak har deras glögg Valencia i år?

8. Har en stark koppling till Stadgas julfest, åtminstone om man sångboken ska tro…

LODRÄTT 1. Under julen dricker man i stället för Coca Cola (inga invändningar!)

3. Vem har aldrig klätt sig själv trots att hen är jättegammal?

4. Bryr sig inte om julklappar men cashar in nästan 1 miljon varje år på sin jullåt 7. Vilken fisk kan inte simma?

FACIT FINNS PÅ S. 46

33

Camilla Söderholm & Julia Vikström Dittmar & Indrenius

Nya vindar i dataskyddregleringen – hur kan man överföra personuppgifter utanför EES?

Regleringen av internationell överföring av personuppgifter har genomgått stora förändringar under de senaste åren på grund av domen Schrems II samt kommissionens nya standardklausuler.

till en stat som är utanför EES som däremot inte är bunden av GDPR. Som nämnts ovan innehåller GDPR vissa regler som begränsar överföringen till tredjeländer. Sådana överföringar avser både överföring av data till exempel till servrar som finns i ett tredjeland samt behandlingen av data utanför EES genom att öppna en teknisk anslutning som möjliggör åtkomsten till data som lagras i Finland eller någon annanstans inom EES. Det är viktigt att uppmärksamma denna definition, eftersom öppnandet av en teknisk anslutning till data som lagras inom EES, som vidare möjliggör behandlingen av data utanför EES, uppfyller definitionen av dataöverföring till ett tredjeland. För att en internationell överföring ska kunna ske måste minst ett av GDPR:s överföringskriterier uppfyllas:

I ljuset av dataskyddsregleringen avser Internationell överföring överföringen av personuppgifter från Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ("EES") till ett land utanför EES. Länder utanför EES benämns oftast som tredjeländer då EU:s allmänna dataskyddsförordning ("GDPR") inte automatiskt tillämpas på dessa länder, dvs. de är utanför GDPR:s tillämpningsområde. Om det dock sker överföringar av personuppgifter från ett land inom EES till ett tredjeland ska överföringen inte bara ske i enlighet med GDPR utan den måste även uppfylla vissa ytterligare krav för att säkerställa en adekvat nivå av dataskydd innan överföringen kan ske. Syftet för dessa ytterliga krav är att säkerställa en adekvat nivå av dataskydd för personuppgifter som överförs från en stat som är bunden av GDPR

1. Likvärdighetsbeslut av kommissionen, dvs. ett formellt beslut om att dataskyddsnivån är 34

adekvat i ett visst land (inklusive delbeslut såsom US Privacy Shield) 2. Lämpliga skyddsåtgärder, såsom standardklausuler som godkänts av kommissionen 3. Undantag för specifika fall.

datakryptering eller pseudonymisering. Det betyder att personuppgiftsansvarige alltid måste bedöma om den överförda datan uppnår en sådan skyddsnivå som väsentligen motsvarar den som garanteras inom EU, med hänsyn särskilt till tredjelandets lagstiftning om myndigheternas tillgång till datan, och ifall det inte är möjligt att uppnå samma nivå måste personuppgiftsansvarige bedöma och vidta nödvändiga ytterligare säkerhetsåtgärder. Dessa krav på att genomföra en riskbedömning av dataöverföringar och att genomföra nödvändiga ytterligare skyddsåtgärder utgör en betydligt mer krävande procedur jämfört med marknadspraxis före Schrems IIdomen.

Kommissionen har publicerat ca ett tiotal likvärdighetsbeslut, men det vanligaste överföringskriteriet är standardklausulerna som godkänts av kommissionen.

Standardklausulerna är s.k. standardavtalsklausuler som publicerats av kommissionen och som innehåller vissa villkor för internationell överföring och som oftast inkluderas som sådana i ett avtal.

Kommissionen publicerade faktiskt under sommaren 2021 nya standardklausuler för överföringen av personuppgifter till tredjeländer. De nya standardklausulerna baserade sig på ett avgörande från EUdomstolen i juli 2020, den så kallade Schrems II-domen, gällande tillräckligheten av dataskyddsnivån i USA och som dessutom satt väsentliga ytterligare krav för bedömningen av lagligheten av internationella överföringar.

Företag måste innan den 27 december 2022 införa dessa nya standardklausuler i avtalsförhållanden där personuppgifter överförs till tredjeländer och där det inte finns någon annan GDPR-motivering för överföringen än att tillämpa lämpliga skyddsåtgärder. Det är bra att notera att företags verksamhet väldigt ofta kräver överföringen av data till tredjeländer, till exempel genom användningen av molntjänster eller andra tjänster som tillhandahålls av teknikjättar.

Efter den ovan nämnda Schrems II-domen, upphävdes Privacy Shield-avtalet mellan EU och USA och dessutom sattes det väsentliga ytterligare krav på överföringar baserade på standardklausuler i allmänhet. Som ett resultat av domen kräver överföringar av personuppgifter, baserade på standardklausuler, en mera omfattande riskbedömning och eventuella ytterligare skyddsåtgärder såsom effektiv

Camilla Söderholm, Associate, Dittmar & Indrenius Julia Vikström, Associate, Dittmar & Indrenius

35

PERSONALHÖRNAN MED JOHANNA FRIMAN

Publishing (Bloomsbury Publishing) 2017 med titeln Revisiting the Concept of Defence: The Dual Face of Defence.

Vad var du mest intresserad av under studietiden?

Under studietiden var jag inte till en början inriktad på att specialisera mig inom folkrätt men jag sökte i magisterskedet till de fördjupade studierna i folkrätt för att komplettera och utvidga min sakkunskap med en internationell rättslig dimension.

Under de fördjupade studierna väcktes dock ett brinnande intresse och inspiration för folkrätt. Jag skrev sedan min pro graduavhandling i internationell rymdrätt och en förkortad version av min avhandling blev sedermera publicerad i Finnish Yearbook of International Law med titeln War and Peace in Outer Space: A Review of the Legality of the Weaponization of Outer Space in the Light of the Prohibition on Non-Peaceful Purposes. Som doktorand och postdoktoral forskare vidgades mitt forskningsperspektiv från en snävare fokus på rymdrätt mot en vidare och mer mångfacetterad fokus på folkrättsliga hotoch säkerhetskonstellationer.

Berätta om dig själv och din studiebakgrund!

Från rättsnotarie vid Åbo Akademi fortsatte jag mina studier till juris doktor vid Åbo universitet. Mitt primära expertisområde är folkrätt, och mina huvudsakliga forskningsområden är den internationella våldsregleringen, internationell humanitär rätt, internationell straffrätt, internationell statsansvarsrätt och internationell vapenkontroll. Jag disputerade på våren 2015 och min doktorsavhandling framförde ett reformförslag av den folkrättsliga unilaterala försvarsrätten och FN-stadgans artikel 51. En delvis omarbertad version av min monografidoktorsavhandling blev sedermera internationellt utgiven av Hart 36

forskning i folkrättsliga säkerhetskonstellationer.

Vad fick dig intresserad av att forska vidare kring artificiell intelligens?

Jag hade redan en tid före och även efter min disputation i flera sammanhang tangerat frågeställningar som hade en koppling till digitalisering och artificiell intelligens och blev i ökande grad intresserad av nya teknologiers inverkan på och implikationer för rättsliga regleringsstrukturer. Jag blev på hösten 2016 inbjuden att skriva ett bokkapitel om militär artificiell intelligens ur ett folkrättsligt vapenkontrollperspektiv; och i och med min forskning i artificiell vapenautonomi blev jag erbjuden förtroendeuppdraget att representera en internationell icke-statlig organisation i ledningsgruppen för en omfattande global NGO-koalition med fokus på autonoma vapen under perioden 2018-2020. Jag deltog även under denna period som organisationens delegat på FN-möten i Genève inom ramen för FN:s CCWkonvention och frågor relaterade till dödliga autonoma vapensystem – vilket jag upplevde som synnnerligen intressant och gynnsamt även för min forskning inom detta område.

Jag har sedan dess fortsatt min forskning i rättsliga implikationer av artificiell autonomi vid sidan av och delvis korsande min

hot-

och

Hur har du trivts på ÅA hittills?

Jag har blivit varmt välkomnad av både kolleger och studenter och har redan under min första höst vid ÅA haft mångsidigt och inspirerande samarbete på olika håll. Jag ser fram emot att utveckla min akademiska roll inom ÅA och fortsätta det givande samarbetet med mina kolleger och studenter.

Berätta någon rolig/intressant fakta om dig själv!

Jag målar tavlor på somrarna och trivs vid havet och i skärgården. Jag läser gärna både skönlitteratur och facklitteratur; för tillfället är jag särskilt intresserad av teoretisk fysik, kvantfysik och astrofysik.

Favoritmat?

Jag föredrar enkla rätter som balanserar råvaror och smaker på ett elegant och visuellt tilltalande vis.

37

38

REPORTING LIVE Alumnförening Laga Kraft rf:s lanseringsevenemang 19.11.2021 i Helsingfors på Advokatbyrå Mäkitalo Text: Nelly Karhunen

Styrelsen 2020 deltog å sittande styrelsens vägnar på Laga Krafts lanseringsevenemang som ägde rum på Advokatbyrå Mäkitalo 19.11.2021.

Detta kom att bli Laga Krafts första evenemang sedan alumnföreningen vunnit Laga Kraft och kvällen var därmed historisk för våra kära Stadgeiter.

När vi anlände på advokatbyrå Mäkitalo blev vi välkomnade av ett brett leende som tillhörde Eeva-Riitta Högnäs, Laga Kraft rf:s ordförande. Strax därefter fick vi äran att träffa även en del av de andra styrelsemedlemmarna i Laga Kraft, nämligen Nicole Ekman, Alisa Montonen, Malou Blomqvist och Daniela Karlsson.

Stämningen var förväntansfull och högtidlig men trots den praktfulla omgivningen var den för Stadga karakteristiska jordnära och avslappnade Stadga-andan skönjbar.

Under kvällens lopp fick vi höra ett rörande tal av både Eeva-Riitta och Marcus Lyne, som läste upp sittande styrelsens hälsning. Därutöver fick vi dela med oss av våra roligaste och bästa Stadga-minnen, varefter det roligaste minnet belönades med ett pris (och jag kan avslöja att det handlade om ett verkligen minnesvärt minne!)

I och med att Stadga vuxit i storlek och Stadgas verksamhet blivit alltmer etablerad har bildandet av en alumnförening varit på tapeten. Äntligen år 2020 påbörjades arbetet för bildandet av Stadgas egna alumnförening och projektet roddes iland på våren 2021.

Som Eeva-Riitta påpekat i sitt tal under Stadgas 25. jubileumsårsfest försvinner Stadgaandan ingenstans, fastän vi lämnar Gezeliusgatans sneda hus bakom oss.

Genom alumnföreningen får vi Stadgeiter upprätthålla våra livslånga vänskapsband vi knutit under vår studietid och så får vi möjligheten att knyta nya vänskapsband även efter våran examen, genom detta gemensamma forum som numera bär namnet Laga Kraft.

39

Det historiska bildande av Stadgas alumnförening hoppas vi inte blir det enda historiska momentet under år 2021. Nämligen har Åbo Akademis ansökan om fullständig examensrätt i juridik, som även den varit på tapeten under en längre tid, äntligen (åter) gjorts anhängig år 2021.

Liksom Marcus Lyne påpekade i sitt tal under lanseringsevenemanget “produceras det varje år fler Stadga alumner”. Framtidsutsikten är därmed lovande och vi hoppas med andra ord att vi får njuta av den fina och välkomnande gemenskap vi tillsammans lyckats skapa, under en lång tid framöver. Denna utsikt blir mer lysande för både yngre och äldre Stadgeiter, ifall Åbo Akademi äntligen beviljas fullständig utbildningsrätt i juridik. För att citera ett gammalt ordspråk: “Borta bra men hemma bäst”. I alla fall mitt hem är där Stadgeiterna befinner sig och det glädjer mig att se hur bra det gått för dem i ett senare livsskede.

För att bli medlem och för mer information om Alumnföreningen Laga Kraft rf. besök: https://stadga.com/lagakraft/ 40

Jag har bevittnat Stadga-incest. Måste jag fara på STD-test?

Hej @IncestSmittadStadgeit Som tur råkar Tomtemor vara något av en sexualhälsorådgivare och inte ens en så illa skrivare.

Du säger att du bevittnat Stadga-incest men behovet av test är mycket beroende av vilken roll du haft på denna “fest”.

Trots att vi mycket redan lärt oss i högstadiet tycker jag det är på sin plats att repetera: I samband med julmys bör man använda sig av en skyddande tomteluva, fastän man inte har någon synlig snuva.

Luvan den skyddar mot ovälkomna gäster, och ser till att inget i misstag sig fäster.

Det händer dock att luvan den glöms bort eller faller, vad gör vi då när vi mist vårt skyddsgaller?

Jo, då bör vi fara på test, för att skydda oss och de andra på nästa julfest.

Som tur kan man få hem ett testpaket av YTHS, och svaret det kommer sedan med ett SMS. Se också till att ta i beaktande risken för små Stadgeiter så att ödet dig i arslet inte griper.

Med denna hälsning kommer jag avsluta detta stycke och sist men verkligen inte minst: Kom ihåg samtycke!

41

Jag röstade på de gröna. Kommer Ilvessalo mig nu att belöna?

Hej @GrönStadgeit Jag antar att du på de gröna har röstat i kommunalvalen, och jag kan trösta dig med att du absolut inte är galen.

Fastän fru Ilvessalo är säkerligen tacksam, är ditt beslut även för någon annan riktigt hjälpsam.

Jo, vår moderjord hon utsätts ständigt för orättvisa, och Tomtemor hon tycker det är dags att detta tillrättavisa.

Så låt mig anmärka, att vi under julen kan effektivt genom våra handlingssätt försöka påverka.

Fyll inte under julen dina skåp med skrot, detta kommer endast leda till att mänskligheten skjuter sig själv i sin fot!

Allt trevligt vi dock inte behöver ge upp, bara du avstår från att köpa dig en extra soffgrupp.

Medan dina vitsord jag inte förmår kommentera, kan jag säga med säkerhet: moderjord dig belöna mycket mera.

Jag har ätit mikromat i en vecka, månne det inte snart ska räcka? Snälla tomtemor, ge mig tips på en maträtt, så att jag nånsin kan bli mätt!

Kära @HangryStadgeit, du låter inte belåten, kanske är det så att du inte har tid att laga maten.

Låt mig därför presentera dig några tips, istället för att endast äta köpta chips.

Studentrestaurangerna det mitt första tips är.

Ja, du ryms dit och äta fast med hela din här.

Det brukar vara gott och väldigt förmånligt, det är kanske resan dit som gör alternativet dåligt?

Mitt andra tips är hemlagad mat, det kan dock arbetsdrygt kännas om ditt kök har få kvadrat.

Mitt råd det då lyder: Laga på en gång mat så det nästan hela veckan ditt kylskåp pryder.

Mitt tips på ett recept är väldigt enkelt och snabbt, ja, det kräver ju ingredienser och tid knapp 42

Blanda i en skål en sås av dessa: soijasås, sriracha, farinsocker, lime och glöm inte dina händer före matlagningen tvätta!

Till näst är det dags att steka protein, Jag brukar använda tofu men kycklingen blir lika fin.

Koka nudlar sedan i en kastrull, men akta att den inte faller omkull!

Blanda ihop nudlarna, proteinet och sås, Låt dem en stund steka på låg värme, för att uppnå perfekt symbios.

Sist men inte minst skall vi rätten garnera, doften av sataysås och vårlök kan leda till att ni vid matbordet blir flera.

Jag i mitt bagage även några appar för hungriga magar har, om det känns att du inte orkar ta något ansvar.

Rescue, wolt och foodora, har flera matportioner både små och jättestora.

Jag hoppas jag tillräckligt många råd dig gett, så att du mikromaten kan lämna, och kanske kan känna dig belåten samt mätt.

Kära Tomtemor kan du ge tips Gullberg alltid äter mina chips Kära @BristPåChips, Det låter som att denna Gullberg väldigt hungrig är, vilket leder för din del till en hel del misär.

“Tie sydämeen käy vatsan kautta” de säger, detta påstående inte heller Tomtemor motsäger.

Mitt bästa tips till dig då låter: Bjud på en middag till Gullberg, så du över dina chips aldrig mer gråter.

43

Jag har mycket darra och en massa ångest, vad skall jag göra härnäst?

Kära @HelaStadga, ett litet infopaket jag har till dig, jag tror jag vet vad som kan vara till dig en bra grej.

Du skriver att du darra har, så jag antar att du några pilsner i baren tar?

Isåfall bör du veta, att vår kropp alkoholen till ångest omarbeta.

Därav kan det vara bra att överväga, att alkoholen helt enkelt avsäga.

Härav avslutar jag mitt svar med budskapet: Det är inte drycken som gör kvällen rolig, det är sällskapet!

Kära tomtemor, Jag har råkat ut för en kris, Denna kan man inte sätta i ris, Borde jag nu ta mig till Paris?

Bästa @StadgeitInParis Varför Paris vi har ju Åbo, budskapet lyder, i ditt fall tror jag en annan lösning mitt svar dock pryder.

Du skriver att du en kris har, är det kärleksbekymmer, ekonomisk trångmål eller kanske du dig i tummen skar?

Ingen psykolog tomtemor är, men ett och annat visdomsord hon nog bär.

Liksom stormen på jodel efter glöggrundan, kommer nog denna kris också gå undan!

Så du behöver kanske någon dag stå ut, jag rekommenderar att tala med en god vän: kanske Pelle, Emma eller Rut. 44

När börjar?

Kära @törstigstadgeit Det är två veckor sedan vi fått kära Stadga fira, tomtemor hon också var på besök en stund för att höja en bira!

Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge, de säger, men odottavan aika on pitkä, jag motsäger. Årsfestveckoslutet är ju den bästa tiden i livet, och det kan vi gott påstå helt oöverdrivet.

För att lyfta fram något gott bland all väntan inför nästa årsfest, så behöver vi ju faktiskt inte vänta lika länge som vanligt på denna fest världsbäst.

I skrivande stund det 314 dagar till XXVI är, det är alltså under ett år tills tomtemor och -far åter fracken bär.

Så hoppas jag lyckats i dig väcka hopp en glimma, tills vi med våra kära Stadgeiter åter får lyfta en pilsner i dimma!

För ett år sen jag till dig skrivit, om att jag nyligen singel blivit.

I år kommer jag med ett annat dilemma, nämligen att jag ingen man har hemma.

Nu när kvällarna blivit kalla, vill man inget mer än i någons armar falla.

Hur skall jag åtgärda mitt trubbel, så att jag återigen kan njuta av bubbel?

Kära @LonelyStadgeit jag hör ditt dilemma!

Fastän tomtemor själv med samma gubbe varit redan tusentals år, förstår jag att singellivet dig lite kan skrämma!

Det blir aningen otydligt från din fråga, är du singel eller har du en storvuxen bebis där hemma som plåga?

Oberoende tänker jag utgå från att du singel är, eftersom du bör lämna relationen om du med en storvuxen bebis har en affär.

Du är säkerligen väldigt ung, och då utvecklas än din identitet 45

För en drottning kan det vara bra att hitta sig själv innan man sitt liv skall dela med en kung.

Njut av de saker du redan har, Fokusera på vänner, studier eller dra på bar!

Och sist men inte minst vill jag dig påminna: Under vintermånaderna kan du lindra din efterlängtan med en sinful julkalender, yllesockor samt en och annan väninna!

FACIT KORSORD 1. Julmust 2. Incest 3. Slottsbalen 4. Apelsin 5. Mariah Carey 6. Julgranen 7. Lutfisk 8. Julfrid

46

Text: Nelly Karhunen

STADGEITER I ARBETSLIVET 1.12 ordnade akademiska kommittén tillsammans med vår kära nygrundade alumnförening Laga Kraft ett seminarium med temat: Stadgeiter i arbetslivet. Fem alumner, Eeva-Riitta Högnäs (Legal Counsel på Business Finland Oy), Daniela Karlsson (Praktikant vid Justitieministeriets enhet för EU och internationella ärenden), Alisa Montonen (Advokat vid Mäkitalo), Nicole Ekman (Legal Counsel vid Metsä Group) och Emilia Rosenblad (Blue Book Trainee på Europeiska Kommissionen), delade under seminariet med sig av sina intressanta arbetserfarenheter och berättade sina bästa tips!

Jag har intervjuat deltagarna Emilia Lassenius, Urho Saarinen och Matilda Panula, för att få en inblick i de yngre Stadgeiternas förväntningar inför framtiden och arbetslivet.

Varför deltog ni på seminariet “Stadgeiter i arbetslivet”?

Emilia: Jag tyckte det sku vara värdefullt att lyssna på äldre Stadgeiters arbetserfarenheter då de varit i samma situation som vi studeranden och vi därmed kan relatera till dem. Jag deltog också för att få hopp inför framtiden och för att få höra om olika arbetsmöjligheter. Jag tycker också jag fick ut det jag tänkt utav seminariet.

Urho: Jag var väldigt intresserad om hurdana arbetserfarenheter före detta Stadgeiter har haft och vid hurdana företag/byråer de blivit anställda, men ville också få insikt i vad man kan syssla med i framtiden.

Matilda: Efter att ha besökt både advokatbyråer, domstol och företag kändes det som ett ypperligt tillfälle att få veta ännu lite mera om olika arbetsplatser och att med låg tröskel ställa frågor. Det fanns egentligen ingen orsak att inte delta.

Vad kommer ni ta med er av det ni hört under seminariet?

Emilia: Att man ska våga pröva på nya saker och inte vara rädd att ta tillvara olika möjligheter. Det kommer nog ordna sig fastän man inte har en färdig plan över vad man önskar sig av framtiden karriärmässigt. Jag tycker det framkom väl att man kan testa sig fram och således identifiera vad man gillar eller inte gillar. Man behöver inte heller ens om tio år veta vad man vill utan man kan göra det bästa av situationen man befinner sig i. Detta gjorde mig positivt inställd till framtiden.

47

Urho: Jag har tidigare undrat om vilket universitet man studerat vid spelar stor roll hos arbetsgivaren, men det verkar som att Stadgeiter nog har lika möjligheter att göra vad de vill i framtiden och det är personen själv som avgör hur långt man kan nå.

Matilda: Att det finns många olika vägar att gå och att det finns inte något rätt eller fel. Så gott som all arbetserfarenhet är bra arbetserfarenhet. Jag känner mig också lugnare i att det inte är någon stress att hitta “den perfekta arbetsplatsen” ännu. Det var på något sätt lugnande att se att alumnerna valt olika karriärvägar och tagit det i sin egen takt - och det har blivit hur bra som helst!

Var ni förvånade över något ni fick höra under seminariet?

Emilia: Att hur man ser på saker och ting som en alumn färdigt i arbetslivet inte skiljer sig så mycket av hur vi som studeranden tänker. Man behöver alltså inte stressa så mycket, utan allt ordnar sig nog.

Det finns mycket olika alternativ när det kommer till arbetsmöjligheter, exempelvis domstolsväsendet och arbeten inom EU lät väldigt intressanta.

Urho: Alla alumner pratade om att studier i huvudsak inte stöder arbetslivet, ifall man inte vill bli forskare, utan man lär sig det man behöver först i arbetslivet. Såna saker tänker man inte egentligen på, då man inte själv har någon erfarenhet från juridiska jobb.

Vad ser ni mest och minst fram emot inför era framtida arbetsliv?

Emilia: Jag ser mest fram emot att hitta en arbetsplats där jag känner mig hemma, ett arbete jag trivs med och att få arbeta med saker jag finner intressanta. Ser också fram emot att få arbeta med något man är bra på och att få utvecklas i det. Det är inte så mycket som jag inte ser fram emot faktiskt.

Det mesta känns spännande, men kanske att göra beslut och sedan fundera hur dessa beslut påverkar mina arbetsmöjligheter i framtiden. Sedan måste det i längden bli väldigt tungt om man är tvungen att arbeta väldigt långa dagar.

Urho: Jag ser mest fram emot att få nya utmaningar, träffa nya människor och att kunna hitta saker man påriktigt är intresserad av och bra på. Minst ser jag fram emot att måsta sluta leva studielivet.

Matilda: Mest ser jag fram emot att få jobba med något meningsfullt, men vad det sist och slutligen är får tiden utvisa. Jag ser också framemot att få utmana mig själv i olika typers arbetsuppgifter. Bland annat auskultering är något jag hoppas på att göra i framtiden. Svårt att säga vad jag ser minst fram emot.

48

Ni fick ta del utav alumnernas bästa tips. Fanns det ett tips som resonerade speciellt bra med er?

Emilia: Ett tips resonerade med mig speciellt mycket: Fastän en av alumnerna inte hade så bra vitsord är hon en riktigt bra jurist nu, det vill säga vitsorden påverkar inte så mycket och man måste inte satsa fullt på studierna hela tiden. Man lär sig mycket under studietiden och under arbetskarriären.

Försöker att inte ta för mycket stress. Ta vara på studietiden, då den har så mycket att erbjuda.

Matilda: Alumnerna rekommenderade att testa på så mycket som möjligt och inte utesluta något före man provat. Det som känns mindre intressant i studierna kan visa sig vara intressant att jobba med, och vice versa.

Vad skulle vara era drömyrken i framtiden och varför?

Emilia: Känns inte som att jag har bara ett drömyrke, utan dom är flera och väldigt varierande. Ett lockande alternativ är att få arbeta inom EU och/eller med internationella ärenden, till exempel att få arbeta på franska. Ett annat skulle kanske vara advokatyrket och speciellt att få arbeta som advokat med något nytt, exempelvis AI eller inom domstolsväsendet. Det är dock svårt att säga för tillfället, eftersom vi inte än kommit i kontakt med alla rättsområden.

Urho: Jag vet egentligen inte ännu alls vad jag vill göra i framtiden. Inom juridik tycker jag att finanssektorn och bolagsrätt kunde vara intressant och jag kunde kanske se mig själv jobba som jurist inom m&a, även ip eller tech, men samtidigt är jag också intresserad av att jobba med något helt utanför juridik.

Matilda: I mitt drömyrke får jag jobba med något jag är genuint intresserad av, till exempel miljö och hållbarhet i en bra arbetsmiljö. Jag kan inte peka ut något specifikt drömyrke, utan håller dörrarna öppna och testar mig fram.

49

Ni har fått lyssna på fem väldigt erfarna alumner berätta om deras arbetserfarenheter. Ni har dock även samlat på er en hel del erfarenhet från studielivet. Vilket tips skulle ni ge någon som funderar på att studera juridik i framtiden?

Emilia: Ta vara på så mycket som studietiden ger. Delta på evenemang och sådant som balanserar vardagen. Läs med studiekompisarna för att inte göra det tråkigt åt dig själv. Kom också ihåg att du inte är ensam och du klarar dig nog. Stöd finns alltid att få, exempelvis äldre studeranden. Detta har jag haft mycket nytta av. Jag har exempelvis lånat andras anteckningar och frågat tips inför tentamen.

Urho: Take the chance. Jag var själv också väldigt skeptisk om jag skulle tycka om att studera ämnet, men över tid har det blivit mer och mer intressant. Det finns någonting för alla inom juridik, men ifall det känns som att det inte finns, öppnar juridiska studier dörrar till många andra håll också.

Matilda: Om juridik är något som intresserar ska man absolut ge det en chans. Jag rekommenderar varmt att delta på Stadgas prepkurs! <3

Emilia har tidigare arbetat i skärgården på Bistro.

Matilda: Hittade inte många bilder på mig från mitt första sommarjobb, men här är ett minne från en av de fem somrar jag jobbade vid Café Kardemumma på Hitis. Inte nog med att jag fick jobba vid det mest idylliska sommarkafét, så fick jag också vara med och ordna en massa roligt program, bland annat höll jag ponnyklubb för barn. Jag lärde mig otroligt mycket av det här jobbet och framför allt fick jag positiv första 50 arbetserfarenhet.

Text: Linnéa Gyllenberg

GULISEXKU 2021 I höst fick samarbetskommittéen äntligen möjlighet att ordna exkursioner igen. Med Noora i spetsen ordnades först Helsingforsexkursionen för äldre stadgeiter och ett par veckor senare Gulisexkursionen för de som inlett sina studier år 2020 eller 2021.

lunch och fick lyssna på en intressant presentation om hur det är att arbeta hos dem.

Presentationen var väl riktad till oss studerande då den innehöll mycket information om platser som är aktuella för oss, både för dem som är i början och slutet av sina studier. Det var också avslappnad stämning som gjorde det enkelt att ställa frågor till presentatörerna som alla var finlandssvenska.

Efter HPP styrde vi tillsammans stegen mot Högsta Domstolen på Norra Esplanaden.

Helsingfors hade helt klart bestämt sig för att försöka rekrytera Åbo-jurister, eftersom man sällan har sett så fint väder (där) den 1 november … Hos Högsta Domstolen blev vi väl mottagna genast vid dörren av kommunikationschefen och Paula KlamiWetterstein, som numera arbetar där. De guidade oss sedan runt i den ståtliga byggnaden (palatset) och gav en utförlig och intressant presentation om arbetet vid HD, samtidigt som vi såg havet glittra genom fönstret och solen sken rakt in och fick de ståtliga kristallkronorna i taket att ge ifrån sig en lyster över HD:s stora salar.

Den 1 november inleddes Helsingforsexkursionen med träff vid HPP Attorneys på Bulevarden. Där serverades vi 51

Efter HD hade vi paus, varpå vi gick till Ravintola Teatteri och avnjöt en eller annan förfriskning.

Sedan tog vi metron till Kägeludden för att besöka vårt sista mål; KONE:s huvudkontor.

På första våningen av 18 våningar och 73 meter höga Kone Building blev vi välkomnade och fick ta hissen upp till deras finaste representationsutrymmen. Där åt vi middag och lyssnade på intressanta presentationer om hur det är att arbeta på Kone som In-house jurist.

Förutom intressanta presentationer och bra servering fick vi också möjligheten att umgås med både studerande från Codex och Justus, vilket var super roligt.

När exkursionsdagen sedan började lida mot sitt slut började vi så småningom dra oss hemåt. En del stannade kvar i Helsingfors medan andra tog bussen till Åbo med väskan full av ny studiemotivation.

52

Nytt arbetsavtal i bakfickan?

Vi kan gå igenom det tillsammans.

Juristförbundets anställnings- och tjänsterådgivning gratis för dig redan under studietiden.

Dra nytta av tjänsterna, www.lakimiesliitto.fi 53

STADGEIT I RAMPLJUSET

FANNY JONASSON STADGAS ORDFÖRANDE 2022

Beskriv dig själv med tre ord?

som studiestad. Jag hade besökt Åbo några gånger under gymnasiet och alltid känt mig som hemma. Som Sibbobo kändes Åbo passligt långt borta men ändå tillräckligt nära hem.

Jag skulle beskriva mig själv som strukturerad och pålitlig, därutöver måste jag också lägga till lugn som ofta påpekats av stysse 21.

Vad är enligt dig det bästa med Stadga?

Vad fick dig att vilja studera juridik och varför i Åbo?

Det bästa med Stadga är helt klart människorna och gemenskapen! Som gulis i en ny stad kändes det direkt som att jag hade hittat hem och så känner jag fortfarande. Jag har upplevt att det är lätt att ta kontakt med både yngre och äldre studerande och att det alltid fanns någon man kan fråga om hjälp. Gemenskapen och Stadga-andan är något jag upplever som väldigt fint och värdefullt och som jag vill jobba för att bevara.

Under hela gymnasietiden visste jag att jag ville studera något med samhällsvetenskaper men det var först efter samhällslärakursen i juridik som jag började fundera på att studera juridik. Jag tyckte juridik verkade intressant och tyckte speciellt om problemlösningsuppgifterna vi gjorde. När jag sökte in till rättsnotarie visste jag nog inte så mycket om juridik men efter Stadgas prepkurs 2020 var jag 100% säker på att det var juridik jag ville studera och jag har inte ångrat mig efteråt!

Vad är den viktigaste lärdomen du tar med dig från ditt första styrelseår?

Jag har lärt mig väldigt mycket under styrelseåret men den största lärdomen jag tar med mig inför nästa styrelseår är nog hur viktigt det är med bra och tydlig

Jag var redan tidigt inställd på att studera i Åbo, mest för att flera bekanta gjorde det och jag hade fått en bra bild av Åbo 54

kommunikation. Kommunikation är A och O när man ska samarbeta, både när det gäller att diskutera inom styrelsen, med vänföreningar, med samarbetspartners eller vem som helst.

Precis som under de senaste två åren är det inte helt enkelt att planera inför framtiden men jag hoppas såklart på ett rätt så “normalt” verksamhetsår. Jag strävar efter att tillsammans med styrelsen ha så mångsidig verksamhet som möjligt och därmed aktivera så många medlemmar som möjligt. Det är även viktigt för mig att Stadga ska vara en förening med fler än bara tre årskurser och det är något jag vill jobba för. Jag hoppas också på aktivt samarbete tillsammans med alumnföreningen Laga Kraft. Som ordförande strävar jag efter att vara välkomnande och tillgänglig för alla medlemmar och en aktiv del av den vardagliga verksamheten.

Vad fick dig att söka till ordförande?

Styrelsearbetet 2021 har varit väldigt roligt och givande och jag har lärt mig mycket och utvecklats som person. Därför var det ganska klart för mig att jag ville fortsätta och det kändes också som att jag ännu hade mycket kvar att ge för Stadga. Eftersom jag redan varit med i styrelsen i ett år kändes rollen som ordförande mest intressant för mig. Det kändes också som en uppgift jag kunde bidra mycket till då jag från tidigare har en överblick över styrelsearbetet som helhet. Efter ett år i styrelsen kände jag också att jag hade många idéer för att organisera styrelsearbetet och för verksamheten överlag.

Var ser du dig själv om tre år?

Om tre år hoppas jag faktiskt att mitt liv ser ganska likadant ut som nu. Jag kommer antagligen vara i slutskedet av studierna och jag känner i alla fall nu att jag fortfarande vill vara i Åbo om tre år. Om tre år kommer jag för länge sedan ha nått “gamyl-stadiet” inom Stadga men jag hoppas på att fortfarande kunna vara en aktiv medlem.

Vad tror du att kommer vara den största utmaningen som ordförande?

Som ordförande leder man styrelsearbetet och dit hör också att hantera eventuella problem och konflikter som kan dyka upp. Jag kan föreställa mig att det inte alltid är det lättaste att hantera problem inom styrelsen eller föreningen överlag på ett sätt som gör alla nöjda och jag tror det kommer kännas utmanande att välja rätt sätt att hantera svåra situationer.

För tillfället är jag inte helt säker på vilket juridiskt område som intresserar mig mest eller vad jag vill jobba med i framtiden och det hoppas jag att jag har en klarare bild av om tre år.

Vad har du för vision/vad strävar du efter att verkställa som ordförande?

55

Ditt bästa Stadga-minne?

Just nu känns det som att hela hösten flyter ihop till ett enda stort Stadga-minne men något som sticker ut speciellt är såklart årsfest-veckoslutet! Det var en otrolig känsla att få fira Stadga tillsammans med alla stadgeiter och att få se vänner från andra föreningar få ta del av vår fina gemenskap.

THIS OR THAT MED ORDIS 2022 Styrelsen 2021 - Styrelsen 2022 Såklart väljer jag båda!

Sitz - Barfest Planering - Spontanitet

Stadga incest - Tvärvetenskapligt Har hört mycket bra om Stadga-incest men sysslar själv med FSE-incest (viktigt 😉 med samarbete inom fakulteten )

Optimist - Realist Privat rätt - Offentlig rätt Både offentlig- och privat rätt har intresserat mig hittills så jag har svårt att välja.

Kåren - Aurum Hemtent - Saltent Tillämpande hemtent med kurslitteratur passar mig bättre och tycker också man lär sig bättre av sådana tenter.

Etkot - Jatkot Årsfest - Sillis

56

STADGAS 2021 ÅRETS STADGA-PAR UTMÄMNS HÄRMED ÄVEN TILL ÅRETS PEPPARKAKSSTADGEITER! ”Snart blir det jullov och som vi alla vet så tas juristfabriken då över av Stadgas egna tomtefaijor, som övervakar att alla glas töms och att sikailun hålls kvar under julfesten. De övervakar med punsch i handen under bordet över vilka Stadgeiter som är värda en flaska kossu till julklapp och vilka som får nöja sig med en flaska vatten istället.

Till äran av dessa ståtliga hjältar, så har vi skapat pepparkakshuset "Julvillans tomtefaijor". Huset skall representera att även om domvillan vilar, så vilar Stadgeiterna aldrig.”

GRATTIS TILL SOFIE RELANDER OCH HENRI ”HENKKA” YLIKOSKI! 57

58