Stadgaensium1/2018 by Stadga

Casper Herler Managing Partner, Doctor of Laws Head of Environment & Natural Resources

Innehåll 4

Ledare

Vår gemenskap Stadga

Lex & Stadga goes Tahko s. 10

Ordförande

Olika sätt att påverka Linda Tuhkunen

Juridisk rådgivning Nicole Ekman

Mentorpresentationer

STEP-praktik

Hänt & På kommande s. 8-9

Kaisa Ala-Sankila

Jobbsökningstips med Eevis

Vart är vi på väg? Nils Kåll

Några råd till jakten på arbete Karin Cederlöf

Intervjuer med stadga-alumner

Stadgaensium 1/2018 Chefredaktör Iris Laitinen

STADGA s. 26 KORSORD

Redaktionskommittén Nicole Ekman Ella Haavisto Emilia Rosenblad

Ansvarig utgivare Ämnesföreningen Stadga r.f Gezeliusgatan 2, Domvillan 20500 Åbo

En öppen dörr – hot eller möjlighet? Ledare Ungefär den här tiden förra året bestämde jag mig för att söka till rättsnotarieutbildningslinjen vid Åbo Akademi. Orsaken bakom mitt val var att jag ville studera något allmänbildande som inte stänger några dörrar. Under min relativt korta tid som studerande har jag märkt att man inte alltför ofta får bekanta sig med olika arbetsmöjligheter som finns för en juridikstuderande och senare en färdig jurist. Vi har givetvis fått möjligheten att bekanta oss med olika advokatbyråer, som redan varit väldigt trevligt och intressant. Men det finns ju så himla mycket annat också som man kan göra med en juriexamen. Tillsammans med min redaktionskommitté kom vi då på temat för årets första stadgaensium: Vad finns det för arbetsmöjligheter för juridikstuderande och på vilka andra sätt än genom ”ren” arbetserfarenhet går det att fylla sin CV med? Vi tog kontakt och intervjuade gamla stadgeiter som hamnat inom olika branscher, och slutresultatet blev en väldigt givande och inspirerande tidning med en massa tips och information.

Som studerande har man helt otroliga möjligheter att bekanta sig med diverse saker genom att exempelvis gå och delta på olika evenemang. Det kontroversiella ordet ”att networka” behöver inte betyda ett påtvingat och ytligt small talk, utan helt enkelt ett sätt för dig att lära känna nya människor. Jag uppmanar er faktiskt att lyssna på och diskutera med varandra, och för det allra viktigaste ta vara på tiden som studerande, eftersom den inte varar för evigt. Begreppet CV skapar ofta spänning hos människor, speciellt unga. Vad om man inte har tillräckligt med eller rätt slags arbetserfarenhet? Det är viktigt att komma ihåg att det går också att fylla sin CV på andra sätt än genom att bli fastanställd på ett företag. Det är dessa saker som får en att sticka ur mängden. Att göra nya saker känns först skrämmande, men att sätta sig utanför sin bekvämlighetszon krävs för att man ska kunna utvecklas. Utmana dig själv, delta och var aktiv! Det lönar sig att hålla ögonen och öronen öppna för omgivningen och testa på alla de möjligheter, ta emot de nycklar som erbjuds.

En dörr med skylten styrelse 2018 stod framför mig förra hösten. En dörr jag knappt vågade öppna. Men jag kommer för alltid vara tacksam för att jag vågade, vågade öppna dörren och stiga in. Det går inte att beskriva med ord hur mycket jag redan nu lärt mig. Hur många fantastiska människor jag träffat och hur många nya kompisar jag fått. Jag har tagit ansvar, jobbat i ett toppen team, lärt mig hur man kompromissar och jobbar tillsammans för att nå ett gemensamt bästa. ”Uhka vai mahdollisuus” brukar man på finska säga exempelvis då det ordnas efterfest och man överväger alternativen att gå eller

inte gå. Översatt till svenska betyder det ”ett hot eller en möjlighet”. Jag själv gillar det lite skämtsamma uttrycket, men efter en funderare har jag undrat om man verkligen måste välja någotdera alternativet över den andra. För att valet och saken du ställs inför är ofta nog ett hot och en möjlighet på samma gång. Helt ärligt känns det just nu rätt förvirrande med många öppna dörrar. Vad om jag går in genom en dörr och hatar det som finns därinne? Jag ska påminna mig själv om att inte bli ängslig, eftersom även en låst dörr går att öppna med en nyckel, bara man vågar sträcka ut sin hand och ta den.

Iris Laitinen Chefredaktör

Vår gemenskap Stadga

Jag väljer att inleda med att enkelt konstatera att det går bra nu. Stadga är livskraftigare än någonsin tidigare. Ett stort tack för det går främst till föreningens aktiva medlemmar som verksamheten är till för, men även till mina kära styrelsekollegor som arbetar hårt för att inte enbart upprätthålla men även utveckla verksamheten. Vår verksamhet bygger onekligen långt på enskilda medlemmars kontributioner. Ett stort tack exempelvis till Nina för konstverket, även känt som Stadgas pulka på Fastlaskiainen som nu pryder vårt hemtrevliga kansli på Gezeliusgatan. Då alla drar ett strå till stacken skapar vi en helhet som jag stolt representerar och kan kalla för Stadgas verksamhet.

Under de senaste tre månaderna har det redan hänt mycket. Hemsidan har fått en del förbättringar där vi särskilt betonat nyheter och anmälan till evenemang. Att ändra på saker bara för att få något nytt är inte en ändamålsenlig plan, och därför har det klassiska utseendet som vi alla känner till behållits. I år bestämde vi oss också att skapa ett nytt koncept tillsammans med våra vänner i ELSA Turku. ”Som jurist i Åbodagen” var en succé, där strävan var att föra fram den mångfald av arbetsuppgifter jurister kan arbeta med både på den offentliga och privata sidan. Arbetet har dock sina sämre sidor, något som särskilt i Oikkari-kretsarna kan anses vara en tabu att tala om. Enligt Juristförbundets förfrågan utnyttjar en del arbetsgivare den hårda pressen som juridikstuderande har för att få praktikplatser inom den egna branschen. 6

Detta har visat sig i bland annat oavlönade praktikplatser eller att inte betala ersättning för arbete på övertid. Stadga förmedlar inte arbetsannonser för arbeten som är oavlönade. Jag uppmanar också envar Stadgeit att värna om sina rättigheter. I ett normalt arbetsförhållande är arbetsgivarens viktigaste förpliktelse att kompensera utfört arbete i form av lön eller annat vederlag. På basen av Juristförbundets förfrågan kan det dock påpekas att majoriteten av arbetsgivare ändå uppfyller denna förpliktelse.

Ifall du blir erbjuden oavlönat arbete eller eventuellt har jobbat någonstans där du borde ha varit berättigad till kompensation får du gärna vara i kontakt med antingen Stadgas styrelse eller alternativt Juristförbundet. Detta är speciellt viktigt då våren (och snart sommaren) kommer med snabb fart och sommararbete blir aktuellt. Det känns verkligen som att tiden går otroligt snabbt. Stadgas vår är naturligtvis fullspäckat med en massa spännande program och det gäller nu att hålla ögonen uppe för allt som kommer att ordnas ännu innan sommaren är här. Ha en trevlig fortsättning på våren!

Axel Hård af Segerstad Ordförande

På kommande… Stadgas prepkurs 9 – 15.4.

Vappen och första maj!

Graduation Party 20.4

Stadgas stora excu till Paris 23- 27.4

LEX OCH STADGA GOES TAHKO Föreställ dig en klarblå himmel, strålande sol och ett idylliskt vinterlandskap. Tänk dig sedan en skidstuga med en eldstad, bastu och en massa (minttu)kakao. Ungefär så såg det ut när Stadga och Lex tillsammans besökte Tahko i mitten av januari i år. Detta var den första skidresan ämnesföreningarna ordnade tillsammans, och något som alla deltagare hoppas kunde bli början på en tradition.

På morgonen den 16 januari bar det av mot Tahko i en buss som delades av 9 stadgeiter och 12 lexare. Fastän resan upp till Tahko tog 8 timmar gick det ingen nöd på deltagarna, som livnärde sig på godis och chips med ölsmak. Efter en resa med ett antal pauser anlände deltagarna till Tahko, var de belönades med nycklarna till sina stugor. Sällskapet bodde utspridda i tre stugor, varav stadgeiterna tillsammans delade på en. Stugorna var verkligen löjligt söta, och passade utmärkt in i det omgivande vinterlandskapet. Efter ett kort stopp vid stugorna åkte vi vidare till en bar, var det vankades sitz tillsammans med Boomi ry! 10

Under kvällen blandades tre olika sitzkulturer med varandra, vilken resulterade i en salig röra man omöjligen kunde låta bli att njuta av. Efter att sitzen hade tagit slut fortsatte festen i form av en mökkiappro, som började i Boomi ry:s stugor och slutade i Lex stuga med bastu, biljard och beerpong. Följande morgon förde med sig en relativt tidig väckning och en snabb frukost tillsammans med Lex innan det bar av ut i slalombacken! Vädret var bra, fastän solen lyste med sin frånvaro. Redan det första åket ledde oss till en svart, stängd backe, som de mindre erfarna skidarna inte riktigt uppskattade. Dagen tog fart därifrån, och stadgeiterna åkte runt i backarna med varierande framgång. Lunch åts på restaurangen Panorama, som bjöd på en alldeles fantastisk utsikt och en hel del god mat.

Kvällen slutade tidigare för en del och senare för andra, men alla lyckades trots allt sova åtminstone ett par timmar innan hemresan påbörjades. Trötta stadgeiter och lexare satte sig på bussen och inväntade den 8 timmar långa bussfärden tillbaka hem. Vädret under hemresan var fantastiskt fint, med strålande sol och blå himmel, och alla var överens om att man kunde ha spenderat några dagar till i Tahko. Hemma i Åbo vankades Stadgas styrelsebytarsitz, var de flesta stadgeiter förväntades infinna sig på. Efter många timmar in i bussfärden stod det klart att stadgeiterna inte skulle hinna i tid till Åbo, och i rädslan av att missa sitzen föddes en fantastisk idé; sitzen var tvungen att påbörjas redan under bussresan. Bussitzen tog fart, och stadgeiterna hann snapsa ända till Qvinten, varifrån de sedan kunde ta vid hemma i kära Åbo.

När fötterna börjat värka och fingrarna tappat känseln efter en heldag i backen åkte stadgeiterna tillbaka till stugan, var de tillsammans åt en riktigt braktortillamiddag, innan det vankades after ski tillsammans med Lex. Kvällen bjöd åter på bastu och beerpong, och därtill några rundor flip the cup (vilka Stadga vann btw).

Olika sätt att påverka Vad kan en studerande göra för att få saker ändrade på ÅA? Utöver att söka till styrelsen eller som studentrepresentant finns det sätt att påverka som bara tar några minuter. För det första är det viktigt att svara på kursutvärderingar. Svara även på studieklimatsundersökningar, vilka ordnas det 1:a, 3:e och 5:e året. Det är också viktigt att säga sin egen åsikt då någon direkt ställer en fråga! Om något är oklart är det alltid viktigt att säga till. Det kan handla om t.ex. en kurs, avsaknad av relevant information eller något gällande själva undervisningen. Ett annat bra sätt att påverka är att delta på ämnesmöten, där man kan föra fram en åsikt eller ta upp något ändringsförslag. Om man inte själv har möjlighet att delta på mötet, kan man kontakta styrelsen eller den ansvariga personen.

Ett effektivt sätt att påverka är att söka med till styrelsen eller till studentrepresentant. Som styrelsemedlem har man bra möjligheter att påverka, främst inom föreningen, men även inom akademin. Slutligen kan jag konstatera, att det är väldigt viktigt att också enskilda studeranden försöker påverka. Ibland kan det krävas endast ett fåtal små åtgärder för att få saker ändrade!

Linda Tuhkunen Studieansvarig

Det kan också vara bra att skriva ner åsikter och förbättringsförslag gällande saker. Dessa kan skickas vidare anonymt eller mejlas åt dem som kan påverka.

Upplev juridik i praktiken genom juridisk rådgivning Har du ingen erfarenhet av juridik i praktiken, men skulle vilja veta hur långt din kunskap räcker? Eller kanske du redan har erfarenhet, men du skulle vilja utmana dig själv och lära dig mera? – Om du svarade ja på någondera, är juridisk rådgivning definitivt något för dig! Sedan år 2005 har Stadga erbjudit gratis juridisk rådgivning i samarbete med Luckan i Åbo. Månadens första tisdag ställer två till tre frivilliga stadgeiter upp och hjälper kunder att hitta svar på mer eller mindre kniviga juridiska frågor. Rådgivningen äger rum i Luckans utrymmen på Auragatan, och kunderna är maximalt fyra till antalet med en halvtimmes tidsbokning per man. Att ställa upp som rådgivare ger dig en ypperlig möjlighet att tillämpa din juridiska kunskap i praktiken samtidigt som du får en inblick i hurudana juridiska problem som förekommer bland människor. I samband med rådgivningen får du också lära dig att hantera kundbemötande. Kundernas frågor kan vara väldigt varierande, både i svårighetsgrad och rättsområde. Som tur har du möjlighet att förbereda dig innan, du får nämligen senast några dagar innan veta vad kundernas ärenden handlar om. Och så är du ju aldrig ensam på plats! Din kompis kanske har koll på något du inte har, och så kan ni bolla idéer tillsammans. Vanligt är att frågorna gäller familj och kvarlåtenskap, skatter och fastigheter.

Efter rådgivningen kommer du kunna konstatera att du nog kan mera än du trodde, att du lärt dig något nytt och att du faktiskt har hjälpt kunderna att hitta lösningen till deras juridiska problem. Alltid är det inte möjligt att ge kunderna det slutliga svaret, men alltid kan vi föra kunderna närmare lösningen. Vi kan belysa kunderna om vart de kan vända sig med sina problem samt vilka möjliga lösningar det finns till problemet i fråga. Och ibland kan vi faktiskt ge dem det slutliga svaret. Oavsett kommer både du och kunden med stor sannolikhet kunna lämna rådgivningen nöjda. Kunderna är i allmänhet väldigt ödmjuka och tacksamma över den hjälpen de får, och har förståelse för att vi som studerande inte ännu kan ge alla svar. Själv har jag deltagit som frivillig i juridisk rådgivning både via Stadga och Juristförbundet. Mina erfarenheter har varit enbart positiva. Det jag uppskattat mest är att jag har lärt mig mycket nytt, fått utmana mig själv och fått träffa intressanta människor. Jag vill uppmana alla stadgeiter att prova på juridisk rådgivning minst en gång under sin studietid. Anmäl ditt intresse för att delta i Stadgas juridiska rådgivning genom att maila sekreterare Jannica (sekreterare@stadga.fi). Jag kan garantera att du inte kommer att ångra dig!

Nicole Ekman

Vad? Juridisk rådgivning Var? Luckan, Auragatan 1B När? Månadens första tisdag, kl. 16-18 Hur? Maila sekreterare Jannica, sekreterare@stadga.fi Varför delta? Värdefull erfarenhet av juridik i praktiken

Låt oss presentera:

STADGAS MENTORER

Solveig Hagnäs Ålder: 29 Utexaminerad: ÅU 2017 Jobbar nu: På PwC med användning av teknologi i skattekonsulters och juristers arbete Bästa studieminne: Att ha fått och uppehållit livslånga vänskap från studietiden har varit det bästa. Ditt motto? Gör det bästa av det du har och försök lämna det bättre efter dig. Varför mentor? Jag vill hjälpa stadgeiter med att brygga sin bro från studielivet till arbetsvärlden. Min studietid ligger inte så långt ifrån och jag minns ännu klart hur det var och vad jag tänkte på då. Dessutom ser jag ett behov att diskutera juristarbetets framtid och vill gärna hjälpa stadgeiter förbereda sig för framtidens karriär, i eftersom jag själv valde att ta del i synnerhet förändringsarbetet.

Eeva-Riitta Siivonen Ålder: 31 Utexaminerad: ÅA 2009, ÅU 2011 Jobbar nu: På marknadsdomstolen Bästa studieminne: Stadgas sitzar! Ditt motto? Jag försöker mitt bästa att leva i nuet. Varför mentor? Jag tyckte att det under studietiden inte fanns så många äldre stadgeiter som man kunde fråga ”dumma frågor” av, så vill bidra till sådan öppen diskussion. Dessutom är det roligt att hålla kontakt med stadgeiterna! 14

”Särskilt för juridikstuderande kan studierna och steget till arbetslivet ibland kännas tungt och svårt. Nyttan av att ha någon som kan hjälpa då det känns som svårast är stor. Detta är huvudtanken bakom återupplivandet av Stadgas mentorsverksamhet. Genom vägledning i frågor gällande arbetsansökan, arbetsuppgifter eller eventuellt med planering av studier möjliggörs den framgång som eftersträvas. Tillsammans med mentorerna kommer Stadga i framtiden att ordna program och annat roligt för att hjälpa och inspirera just dig. Här är Stadgas fyra mentorer!” Axel Hård af Segerstad

Jonna Ryynänen

Hanna Gustafsson

Ålder: 43 Utexaminerad: Från ÅA (rättsnotarie) år 2001 och ÅU (juris magister) år 2003 Jobbar nu: Som häradsåklagare vid åklagarämbetet i Västra Finland Bästa studieminne: Sitzerna Ditt motto? Gör det du älskar Varför mentor? Stadga och stadgeiter har för alltid en speciell plats i mitt hjärta. Har jobbat heltid i över 10 år och vet hur svårt det kan vara i början. Vill således gärna hjälpa, så gott som jag kan, de som tar sina första steg – eller varför inte redan steg nummer två - i arbetslivet.

Ålder: 33 år Utexaminerad: Rättsnotarie 2008 och Jurist från ÅU 2010 Jobbar nu: Som Compliance Officer på Danske Bank Bästa studieminne: Alla sitzer och gemenskapen på ÅA. Jag var värdinna ett år och det var ett lärorikt och oförglömligt år. Ditt motto? Allting blir bra till slut Varför mentor? Jag saknade själv någon att "bolla" karriärsplaner och yrkesfunderingar med. Om jag kan bidra och hjälpa någon studerande med detta känner jag att jag lyckats som mentor. Tveka inte att kontakta mig med stora som små funderingar, jag kanske inte har svar på allt, men tillsammans kan vi säkert knäcka gåtan.

Arbetserfarenhet genom att göra en praktik utomlands Hej! Jag heter Kaisa och studerar första året vid ÅA. Innan jag flyttade till Åbo studerade jag två år juridik vid Uppsala universitet. Det är där jag fick veta om ELSAs, European Law Students’ Association, verksamhet för första gången. ELSA agerar i nästan alla europeiska städer där det finns juridikstuderanden, och Uppsala är inget undantag. Jag var redan då som nyfiken gulis intresserad av ELSAs verksamhet, men med Uppsalas överväldigande studietakt hade jag inga krafter att gå med i deras verksamhet i det skedet. När jag nu på hösten började studera i Åbo hade jag bestämt mig på att satsa att bli mer aktiv i studentorganisationerna och att gå med i ELSA. Som det nu var valdes ELSAs nya styrelse på hösten och med lite övertalande ställde jag upp som kandidat för STEP- ansvariges roll i styrelsen, och blev vald som Vice President for Student Trainee Exchange Programme (STEP) i ELSA Turkus styrelse för 2018. Mina uppgifter innehåller allt från att söka arbetsgivare för utländska STEP-praktikanter i Åbo och hjälpa våra studenter med deras STEP-ansökningar, till att hjälpa utländska praktikanter i Åbo hitta lägenhet och skaffa busskort.

Två gånger per år har man möjlighet att ansöka om praktikplatser inom, och även utanför Europa. De flesta praktikplatser är betalda och den lokala ELSA styrelsen hjälper dig med alla praktiska frågor. Praktiken kan pågå från ett par veckor till några månader. Det finns praktikplatser för både kandidat- och magisterstuderande. Jag har själv redan länge varit intresserad av internationella arbetsmöjligheter och förutom vanlig utbyte funderat på olika sätt att göra en praktik utomlands. STEP är en väldigt bra möjlighet att se hur juristers arbetsuppgifter ser ut i andra länder och att få viktig arbetserfarenhet som kommer att vara till nytta efter utexamineringen. Bonusen är att man har den lokala ELSAstyrelsens stöd och kan träffa lokala ELSA medlemmar och gå med på deras evenemang. Nästa ansökningsperiod börjar redan om några veckor, den 9 april. Och pågår ända tills den 7 maj. Jag uppmanar alla som är även lite intresserade om att göra en praktik utomlands att söka till STEP!

Kaisa Ala-Sankila

Vad är nu då STEP? Internationellt sätt är STEP ett av de viktigaste delområden i ELSA men ganska få vet vad STEP verkligen innebär. STEP är ELSAs egen praktikverksamhet.

Jobbsökning är inte någon stor vetenskap – men det är viktigt att förstå grunderna! Jag brukade delta i traineerekryteringen i mitt tidigare jobb och har läst tiotals jobbansökningar från studeranden som redan är i slutskedet av studierna. Dessutom har jag också svarat på tiotals frågor om praktikantrekrytering: hur skiljer man sig från de andra kandidaterna, hur väljs dem som kallas på intervju och vad ska man skriva i en ansökan? Jobbsökning är sist och slutligen inte svårt men kräver en hel del övning, precis som allt annat man gör. De flesta sökanden funderar inte ut att vad de vill framföra med a) sin CV och b) sin ansökan utan skickar rutinmässigt samma ansökan till alla ställen. Men med en tydlig CV och ett intressant ansökningsbrev som man har avfattat skilt för en viss arbetsgivare kommer man redan långt. CV:n och ansökan till juridiska jobb måste inte skilja sig från mängden på något annat sätt än genom innehållet. Vissa använder mycket tid till att designa ytligt fina dokument med fin font och färger. Dessa är dock inte till hjälp om man på basis av dokumenten inte förstår varför kandidaten är intresserad av jobbet och hurdan arbetstagare kandidaten skulle vara för arbetsgivaren. Ifall du söker liknande jobb i liknande firmor (t.ex. till buduppgifter i de största advokatbyråerna) kan innehållet i stort sett vara liknande, men ju mera specifikt jobb du söker skall det också specifikt framgå av din ansökan!

Tumregel nr 1 är att inte ge samma information i CV:n och i ansökningsbrevet. CV:n är mera teknisk, mera allmän och mera faktabaserad. CV:n kan dock också justeras med tanke på jobbet man söker t.ex. gällande arbetsbeskrivningen. Om du har erfarenhet från kassan på Stockmann kan du till en advokatbyrå framhäva att du har erfarenhet från kundservice och förstår att den är en viktig del av advokatjobbet, medan du till ett arkivjobb kan berätta att du var ansvarig för inventariet. Ansökningsbrevet å andra sidan berättar om dig som arbetstagare: dina starka sidor, din motivation, hur du fungerar i en arbetsgemenskap och vad du har lärt dig från dina tidigare jobb. I din ansökan skall du inte lista arbetsuppgifter, tidsperioder eller titlar, eftersom allt detta framgår i CV:n. Eftersom CV:n och ansökan i praktiken har helt olika funktioner, är ingendera mera viktig än den andra. Det kan dock oftast hända att rekryteraren först kollar igenom CV:n och kandidatens jobberfarenhet, så kolla att CV:n är tydlig och utan skrivfel! Jag har avfattat er exempeldokument av CV:n och ansökningsbrevet. Lycka till med jobbsökningen! Eevis

CURRICULUM VITAE Förkortad version för Stadgaensium 3/2018 Eeva-Riitta Siivonen

Håll CV:n uppdaterad, du kan behöva den på kort varsel!

Kolla att dina kontaktuppgifter stämmer och att du lätt kan nås via dem (speciellt t.ex. under utisåret). KOULUTUS 2012-2014

LL.M. Public Procurement Law and Policy Berätta kort t.ex. avhandlingens rubrik/tema/vitsord eller studiernas fas här, då behöver du inte använda ansökans utrymme till det. Definiera tiderna noggrannt så att rekryteraren lätt får ut infon att när du har studerat/börjat studierna.

2005

Ylioppilas Också året du skrev studenten är viktigt för att rekryteraren försöker fatta en tidslinje med dina studier och arbetserfarenhet. Det borde konsekvent framgå när du har gjort vad.

TYÖKOKEMUS 8/2017 -

Markkinaoikeustuomari (T11) Berätta var, när och med vad du har jobbat. Särskilt med studeranden är det både viktigt att definiera hur många månader man har jobbat på ett ställe och att berätta kort om arbetsuppgifterna. T.ex. som nedan.

6/20157/2017

Senior Associate Borenius Asianajotoimisto Oy Julkisiin hankintoihin, kilpailuoikeuteen ja valtiontukiin erikoistunut seniorilakimies. Työni sisälsi hallintoprosessuaalisia oikeudenkäyntejä, oikeudellista neuvonantoa ja asiantuntijatyötä mm. kouluttajana. Vastasin osaltani toimiston opiskelijamarkkinoinnista. Jag nämner fortfarande mina praktikantjobb från studietiden i min CV. De visar att jag har erfarenhet från ett visst rättsområde redan från den tiden.

2/20115/2011

Gradunkirjoittaja Insta DefSec Oy Kirjoitin pro gradu -työni Insta DefSec Oy:lle yrityksen osallistuessa merkittävään tietotekniikkahankintaan tarjoajana. Valitsin työn aiheen yrityksen monista hankintajuridisista kysymyksistä, ja kirjoitin työn vuorovaikutuksessa yrityksen kanssa, akateemisuus huomioiden. Dessutom har jag en kort slutkläm om mina andra jobberfarenheter (från tonåren ). Det visar att man har mångsidig erfarenhet som arbetstagare och om ens arbetsmotivation. All erfarenhet är viktig, speciellt om man inte annars heller har mycket av det. T.ex. erfarenhet från en glasskiosk är erfarenhet om kundservice!

Ennen opiskeluaikaa työskentelin kesätyöntekijänä päiväkodissa ja arkkitehtitoimistossa. JULKAISUT Ifall du redan har lyckats publicera någonting, lönar det sig definitivt att nämna det. Det är ett tecken på särskilt intresse gällande ämnet och att man har varit villig att offra tid för mera akademiska funderingar. LUOTTAMUSTOIMET JA JÄSENYYDET Till och med Stadgas medlemskap visar aktivitet och intresse för socialt umgänge. Speciellt i samband med juridiska jobb uppskattas det (vissa rekryterare mera än andra) att man är aktiv med ämnesföreningsverksamheten. KIELITAITO Suomi Ruotsi

äidinkieli erinomainen (alemman korkeakoulututkinnon suorituskieli) [

]

Du får absolut inte vara för blygsam med dina språkkunskaper. Språk är viktiga (åtminstone svenska eller engelska) i juridiska jobb och det väcker direkt frågor om t.ex. engelskan är bara på ok nivå i CV:n. HARRASTUKSET Lite beroende på att vart man söker, lönar det sig att berätta något om en själv utanför sin arbetserfarenhet. Speciellt privata arbetsgivare framhäver nuförtiden balansen mellan arbets- och privatlivet. Här kan du berätta något sådant som väcker intresse (”Hon var den som åker skateboard / kan baka bröllopstårtor”). CV:n skall först och främst vara tydlig, att man lätt hittar rubrikerna, tiderna och andra relevanta fakta. CV:n skall vara max. två sidor!

Ansökan

Datum

Till vem / rekryteraren

VILKEN POSITION DU SÖKER TILL

Gör en plan till hur du bygger upp din ansökan. Själv brukar jag formulera texten delat i fem-sju stycken, så att jag beskriver en sak/tema per stycke. En jobbansökan får vara max. en sida. Presentera dig själv i det första stycket. Kom ihåg att viss info framgår redan i din CV och det är onödigt att repetera samma saker i din ansökan. Berätta kort om din bakgrund, din ålder, i vilken fas av studierna du är osv. Berätta också vilken position du söker till. Resten av din ansökan är ägnad att berätta VARFÖR du skulle vara bra för DET HÄR JOBBET och VARFÖR de VILL TRÄFFA DIG. Rekryteraren är inte intresserad av hurdan du är som arbetstagare i något annat jobb eller hurdan du annars är som person (med din familj eller dina kompisar). Rekryteraren vill veta, varför hon eller han skulle välja just dig till just det här jobbet. Därför kan du inte heller skicka samma ansökan till alla jobb. Förbered dig genom ta reda på hurdant jobbet skulle vara, hurdant företaget är och hurdant företaget är som arbetsgivare. Googla och diskutera med bekanta. Fundera ut typ fem saker som du vill berätta om dig själv (= fem stycken). Själv har jag t.ex. byggt upp min ansökan till marknadsdomstolen på följande teman: -

Varför jag har valt offentliga upphandlingar/konkurrensrätt som min specialisering. Vad jag tycker att är intressant med det och hur jag utvecklar mig själv gällande det. Min tidigare erfarenhet om förvaltningsprocessen. Varför jag tycker att den är den mest intressanta processformen och varför jag vill fortsätta att jobba med den. Mina språkkunskaper, hur jag tycker att jag kommer att kunna utnyttja dem i det här jobbet och varför jag har valt att lära mig olika språk. Mitt arbetssätt: vilka fördelar det har att jag lär mig snabbt, tycker om att jobba med människor och är effektiv. Hurdana förtroendeuppgifter jag har haft och vad mina tidigare arbetsgivare har tyckt att mina fördelar är. Hur jag kan utnyttja min tidigare erfarenhet i det nya jobbet. Mitt intresse att utveckla mig själv som sakkunnig. Hur jag har gjort det hittills på mina gamla jobb och hur det också kommer att vara viktigt i det här jobbet jag söker till. Hurdan medlem i arbetsgemenskapen jag är och vad jag har att dela mig med. Och naturligtvis att jag vill bli en medlem i deras arbetsgemenskap!

Skriv på ett intressant sätt: undvik adjektivlistor med egenskaper som alla andra också använder (jag är glad, positiv och kommer bra överens med alla). Använd kreativt synonymer och skriv livligt, en arbetsansökan är som bäst inte ett tråkigt formellt dokument som fyller alla formkrav utan en intressant reklam om dig själv! Då är det inte viktigast att du har mest erfarenhet av alla sökanden utan att du har mest personlighet och att ge till just den här arbetsplatsen. Anslut din ansökan med att uttrycka att du kommer gärna på intervju. Skriv under din ansökan.

Vart är vi på väg? Norsen, Hanken, Handelsbanken… vissa har det lätt. Fnissa på bara, men den ramsan har säkert väglett många fler människor här i livet än vi tror. Men vi då, har vi någon ramsa? Finlands blivande jurister. Nu har jag inte direkt statistik på det här, men jag antar att majoriteten av de utbildade juristerna hamnar på en advokatbyrå och därav skulle en liknande, alltför generaliserande ramsa för oss säkert handla om en sådan. Men om vi dock undviker dåliga ramsor och viker av från motorvägen, vilka alternativa vägar finns det att gå?

Otvivelaktigt har utbildning fortfarande en viktig ställning i samhället och kanske speciellt inom vissa delområden i juridiken, men pendeln är i gungning. Allt oftare ser vi företag som söker anställda med en magisterexamen, men i ansökan står det inte specifikt vilken utbildning det gäller. Diplomatyrket är ett gott exempel där utbildningslinjen inte har någon skillnad alls. På min enhet på utrikesministeriet (civiltjänst, TJ 220 typ) finns allt från samhällsvetare till arkeologer, inklusive jurister, och det som förenar dessa diplomater är att de alla är väldigt up-to-date och kompetenta såväl socialt som kunskapsmässigt. En juristutbildning stänger alltså i sig rätt få dörrar - om ens några.

Det som under de senaste åren kommit upp på tapeten och som håller bli en allt vanligare trend är att personlighet och mångsidighet fått allt starkare ställning på arbetsmarknaden. Arbetsgivare och HR-ansvariga har flyttat från att vilja ha de bästa personerna på papper, till att swipa höger på de personer de tror är, visserligen tillräckligt kompetenta, men även bästa matchen för företaget. Samtidigt börjar ordet talang få en ny betydelse. Stora företag (tänk USA) anställer inte blint baserat från vilket universitet man gått i, utan vågar gå ut på djupare vatten - bigger risk, bigger reward så att säga.

Det finns en teori inom organisation och ledning, Mintzbergs teori, som beskriver strukturen för en organisation. Organisationskartan börjar med en operativ kärna, fortsätter med mellanledning och når till slut toppledningen. Mellan den operativa kärnan och toppledningen finns ytterligare två stödbjälkar: teknostruktur och stödstab. Den operativa kärnan innehåller de personer som helt enkelt tillverkar eller säljer organisationens output, vare sig det är tjänster eller produkter. På en advokatbyrå är den operativa kärnan advokaterna, medan det på ett konsultföretag är konsulterna.

Mellanledningen är i princip enhetschefer eller personalchefer medan toppledningen logiskt består av de som har det överordnade ansvaret. Stödbjälkarna, teknostrukturen och stödstrukturen, finns likaså i de flesta organisationer. Teknostrukturen, som trots sitt namn inte är en rejvavdelning, består av analytiker som skall effektivera driften och koordinera verksamheten, medan stödstaben förser organisationen med stödfunktioner oberoende organisationens kärnverksamhet. Till stödstaben hör bland annat ekonomiavdelningar, lokalvård, men framför allt även juridisk assistans. Eftersom lagarna lägger samhällets ramverk för vad som är lagligt eller ej behöver även företagen ofta interna specialister inom området. Ser man till antalet företag där ute är ju möjligheterna så gott som oändliga.

Nils Kåll

Dessutom ger den juridiska utbildningen en rätt så auktoritativ och god grund för att nå mellan- och toppskikten likaså. Möjligheterna finns där ute och har man inte någon tydlig plan man vill följa är det bara att hålla ögonen öppna och köra på. Skriv in legal på LinkedIn Jobs så förstår ni kanske bättre. Vill ni i något skede kanske öppna egen advokatbyrå eller bara tänka tanken kan ni gå in på www.karriaren.fi - ett projekt jag och min bror startat i höstas - och läsa om alumnen och den före detta rättsnotarien Marcus Kevins livsresa. Hans MK-Law började med att han en dag under studierna bara bestämde sig för att ta betalt för sina råd. Alternativ finns det alltså gott om – nu gäller det bara att hitta det du verkligen vill. Ja och förstås, smakar studierna för bra för att släppa, så kan man ju alltid stanna kvar och bli nästa Paula, Markku, Jokke eller Björn.

R ä t t a e x p e r t e r f ö r v å ra k lie n te r i e n v är l d so m s t ä n d i gt f ör ä n d r a s . www.castren.fi | castrenblog.com

Stadgeit, bli medlem i Juristernas arbetslöshetskassa! Du är väl medveten om att du kan ansluta dig till arbetslöshetskassan redan under studietiden? Vid fall av arbetslöshet direkt efter examen kan du vara berättigad till inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning ifall du under studietiden har varit medlem i kassan så att ditt arbetsvillkor uppfylls. Du kan uppfylla ditt arbetsvillkor vid sidan om studierna genom förvärvsarbete, förutsatt att du arbetar minst 18 timmar i veckan. Medlemsavgiften i kassan år 2018 är 53 euro. Som studerande måste du ansluta dig till kassan separat. Mer information om Juristernas arbetslöshetskassa samt ansökningsblanketten hittar du på adressen: lakimiestentk.fi

Några råd till jakten på arbete

Då sommaren närmar sig delar många juridikstuderande samma förhoppning –förhoppningen om att få sommarjobb inom den egna branschen. För de flestas del krävs det tålamod och en hel del filande på ansökan och CV:n innan dörrarna till den första arbetsplatsen öppnas upp. I juridikstuderandenas arbetsundersökning som Juristförbundet genomförde i slutet av år 2017 framkom det att arbetsansökningsprocessen är påfrestande för många juridikstuderande. I flera svar kom det fram att respondenten aktivt sökt arbete inom den egna branschen, men att brist på tidigare arbetserfarenhet lett till att det ännu inte nappat. Det här kan kännas som en ond cirkel: utan tidigare erfarenhet får man inte arbete, men utan arbete får man heller inte erfarenhet.

Lyckligtvis är verkligheten inte så här svartvit. Tidigare erfarenhet från branschen är självfallet en stor fördel då man söker arbete, men man kan särskilja sig ur mängden på många andra sätt. Det är viktigt att kunna föra fram sig själv, sin expertis och sin personlighet på ett fördelaktigt sätt och via det få arbetsgivaren att bli intresserad. Via Juristförbundet har du möjlighet att få vägledning till arbetssökandet och hjälp med att föra fram de områden som just du är bra på. Här nedan kan du läsa om de tjänster som förbundet erbjuder och som kan vara till stor nytta i jakten på arbete. Lycka till!

CV-coach Via CV-coachen får du hjälp av en expert med att göra upp din CV och arbetsansökan. Du kan be om råd både gällande de traditionella ansökningsdokumenten, men också gällande din LinkedIn-profil. CV-coachen hjälper dig att finslipa dina ansökningsdokument och föra fram de bästa sidorna hos dig själv. Du kan boka tid till CV-coachen via adressen www.urapalvelut.fi/lakimiesliitto. Juristförbundet subventionerar tjänsten, så deltagaren behöver betala endast 30 euro för den. 24

Mentorering Juristförbundet är en av Finlands största förmedlare av mentorering, och studerandementoreringen kör igång två gånger per år. Studerandementoreringen är en ett år lång process där en jurist fungerar som mentor åt en studerande. Under mentoreringsträffarna kan studeranden få vägledning av sin mentor gällande karriärval och bolla tankar gällande det framtida yrkeslivet. Mentoreringen har fått väldigt god feedback och erbjuder en unik möjlighet att bli sparrad av en mer erfaren kollega från branschen. Mentoreringen kan bidra med insikter om vad du vill syssla med som färdig jurist och via det hurdana arbetsplatser du vill söka dig till under studietiden. Karriärutbildningar Juristförbundet arrangerar kostnadsfria karriärutbildningar för sina medlemmar. På karriärutbildningarna behandlas olika teman gällande arbetslivet och färdigheter som behövs i juristarbetet. Utbildningarna kan gälla exempelvis uppträdande framför publik, användningen av sociala medier i arbetet eller hur man kan branda sig själv som arbetstagare. Utbildningarna erbjuder dels en möjlighet att öka din kunskap om olika färdigheter i juristarbetet, men är också ypperliga tillfällen att networka med andra deltagare. Lakimiesrekrytointi Juristförbundet har en egen rekryteringskanal, Lakimiesrekrytointi. Via kanalen förmedlas över 400 arbetsplatser per år, både åt jurister och studerande. Du hittar mer info om Lakimiesrekrytointi på Juristförbundets hemsida. Till själva rekryteringskanalen kommer du genom att logga in på medlemsportalen (https://jasenportaali.lakimiesliitto.fi).

Vill du ha mera info om Juristförbundets tjänster eller funderar du på något annat gällande förbundets studerandeverksamhet? Tveka inte att ta kontakt med Juristförbundets studerandeombudsmän! Karin Cederlöf / Studerandeombudsman 25

Lösningar: 1. Vodka 2. Sillis 3. Gado 4. Stadga 5. Rättshistoria 6. Skatteförvaltningen 7. Paula 8. Julfest 9. Serpentiner 10. Kaffe/Kirkkotie 11. Fastlaskiainen 12. Stadgeit 13. Codexare 14. Mun 15. Ellen

S TA

K A DG

D R O O RS

Vågrät 1. Varannan öl varannan ... 5. I denna kurs är påven väsentlig. 7. Vem är en räddare i nöden? 8. Efter detta behöver du antagligen testa dig 10. Vad är en räddare i nöden? 11. Då åkte Domvillan senast ner för en backe 12. Som stadgeit garanteras du en ... 13. Vad är du glad över att inte vara? En ... 15. Här känner stadgeiten sig hemma Lodrät 2. När är Tequila ett passande morgonmål? 3. Vart går du om du inte vill luncha ensam? 4. Rättsnotarieutbildningen vore inget utan... 6. Här jobbar ungefär 60 % av stadgeiterna 9. Wappen vore inget utan... 10. Var får du värst krabbis? 14. Kenen baarsit on tulta?

Stadga alumner – Var är de nu? Till följande får du bekanta dig med fem av stadgas alumner som jobbar inom olika branscher. Hur såg studietiden ut för dem och hur hamnade de i sina nuvarande yrken? Läs vidare för att få reda på detta och mycket mer!

Joanna Rindell - In-house jurist/country manager

Faktaruta: Namn: Joanna Rindell Ålder: 29 år Utbildning: Juris magister 2016 från TY (Law and Information Society) Hemort: Esbo (gått Mattliden) Bästa studieminnet: ESF Challenge 2012 Favoritställe? Landet i Korpoström FunFact: Skulle jag inte vara jurist skulle jag kunna tänka mig vara studiehandledare

2010 var året då Joanna började studera på vid Åbo Akademi. Under studietiden var hon generellt intresserad av det mesta. Intresset för olika rättsområden har lett Joanna såväl till Zanzibar där hon var på utbyte, som till USA på Elsa Step -Praktik, Finlands ambassad i Prag och diverse praktiker på advokatbyråer och patentbyrå i Finland. Efter avklarade magisterstudier vid TY, också till EU domstolen i Luxemburg. Joanna har också deltagit i Den Nordiska Rättegångstävlingen och i ICCs Mediation Competion och rekommenderar varmt sådana praktiska övningar eftersom dessa ger färdigheter som man inte direkt lär sig på skolbänken. Man kan konstatera att Joanna faktiskt testat på allt möjligt. Hur hamnade hon då i sitt nuvarande yrke?

Joanna studerar också vid Svenska Handelshögskolan i Helsingfors. På en sommarkurs i Corporate Governance in Digitalized Businesses lärde hon känna verkställande direktören för IT-konsultbolaget Wunderdog, som sedan bad henne att komma och jobba som jurist i bolaget. Med det här exemplet understryker Joanna vikten av att lära känna människor också utanför den egna branschen. Det är inte alltid arbetsplatser är lediganslagna, och det finns även andra sätt att bli anställd än genom ”vanlig” öppen ansökan. Joanna har nu jobbat som jurist på Wunderdog sedan februari 2017.

”Mångsidigheten och friheten är det bästa i mitt jobb”, säger Joanna och berättar hur hennes arbete på Wunderdog består av allt från avtals- och arbetsrätt till administrativa uppgifter för Wunderdogs två utländska dotterbolag, t.ex. sköter hon den finansiella delen av verksamheterna. Hon tycker att arbetet som in-house jurist är mer flexibelt i jämförelse med arbete på exempelvis en advokatbyrå. De egenskaper hon tycker är viktigast i hennes nuvarande yrke är förmågan att leda människor, förmågan att ta initiativ och att ha bondförnuft. Flexibilitet och drivenhet är även egenskaper som otvivelaktigt är betydande i Joannas yrke. Från studietiden säger Joanna att den största nyttan i det nuvarande yrket har varit studiekompisarna. Fastän Joanna betonar vikten av att känna också andra personer än jurister, är det också viktigt att ha sina juristkompisar som man kan vända sig till vid behov. ”Juriutbildningen är en väldigt allmänbildande utbildning, där man lär sig vara noggrann, då det viktigaste oftast ligger i detaljerna. Man lär sig också att granska situationer från olika synvinklar och ifrågasätta, någonting som är väldigt viktigt i arbetslivet”, berättar Joanna. Enligt Joanna är det helheten som är det viktigaste i studierna, och hon tycker det är synd att utbildningssystemet alltmer går i riktningen att det krävs toppbetyg för att klara sig. ”Jag rekommenderar att du testar på allting, och efter det väljer vad du tycker är mest intressant och vad du vill göra. Man måste acceptera att man inte är bra på allt och behöver inte heller vara det”. Hon poängterar att i och med samhällsutvecklingen kommer expertis inom ett visst ämne vara till stor nytta i framtiden. Då sticker man ut ur mängden.

”Välj det du tycker om och bli bra på det! För det är det du kommer att anställas för!” Nu undrar ni säkert samma som jag gjorde efter att ha hört om Joannas bakgrund. Hur har hon hunnit med allt, vad är hennes hemlighet? Joanna berättar att hennes filosofi långt varit att det lönar sig alltid att bara att våga säga ja till möjligheter som kommer framför en i livet. ”Du ska inte tänka på om du uppfyller de kriterier eller innehar de kompetenser som krävs, för att du gör det, och om inte kommer du att lära dig”. Jag frågar Joanna om hennes framtidsplaner. Hon berättar att hon i juni skall flytta till Tyskland för att leda Wunderdogs kontor i Berlin. Hon påpekar dock att hon aldrig egentligen haft ett drömjobb, snarare är målet att klara sig så bra som möjligt och ha ett arbete som konstant är intressant och utmanande och för en vidare på karriären. ”För att uppnå sina egna karriärmål kan det vara till nytta att staka ut en plan om hur man kommer dit”, säger Joanna. Det kan vara till nytta då man t.ex. fundera på vilka kurser eller praktik/arbetsplats att välja. Det finns även skäl att fundera på vilka mellansteg det krävs för att nå sina mål. Joannas avslutande hälsning till stadgeiter är att känna sig bekväma med vem man är, att veta sina styrkor och svagheter samt att acceptera dem. ”Håll alla dörrar öppna, planera och fundera men inte för mycket. Du kan så mycket mer än vad du tror, så tror på dig själv!”

Iris Laitinen

Sara Neovius – Bankjurist Faktaruta: Namn: Sara Neovius Ålder: 33 år Utbildning: Rättsnotarie, Åbo Akademi, 2007-2011 Juris magister, Turun Yliopisto, 2011-2013 Hemort: Österbotten Nu bosatt i: Raseborg Favoritställe? Sommarstugan Stadgapost: värdinna 2008, ordförande 2009 Bästa studieminne: Att bo med min vapendragare Nina Gullans Funfact: Här skulle säkert Nina G ha ett bra svar. Men eftersom jag följer protokollet som jurist och är ute i sista sekund före deadline har jag inte hunnit fråga henne. Jag antar hon skulle säga något Friends-relaterat. Att det bor en liten Monica Geller i mig kanske?

Österbottningen Sara Neovius flyttade till Åbo då juridikstudier vid Åbo Akademi kallade. Neovius njöt av studietiden, men hade även möjlighet att få arbetserfarenhet från den egna branschen. Hennes första arbetserfarenhet av juridik var som trainee på en åländsk advokatbyrå under sommaren 2008. Några somrar senare fick hon igen återvända till Mariehamn i arbetets tecken, då hon blivit anställd som skadereglerare på Viking Line somrarna 2010 och 2011. 2012 var Neovius inne på sina magisterstudier, och började arbeta med internationell personbeskattning på Skatteförvaltningen i Åbo. Skatteförvaltningen som arbetsgivare hade Neovius redan tidigare haft en chans att bekanta sig med, då hon tidigare arbetat en sommar i samma arbetsgivares räkning, då i Pargas.

Hösten 2013 öppnade sig nya möjligheter på karriärfronten då Neovius blev erbjuden en tjänst som jurist på dåvarande OP-Filia i Raseborg, Andelsbanken i Raseborgs dotterbolag. Villkoret för anställningen var att gradun skulle vara klar innan årsskiftet. Neovius tackade ja till erbjudandet, sa upp sig från sin tjänst vid Skatteförvaltningen och slutförde sina studier som begärt. Efter årsskiftet började Neovius som planerat arbeta som jurist vid nämnda arbetsgivare. Efter diverse företagsomstruktureringar är Neovius fortfarande anställd vid samma arbetsplats, men nuförtiden är arbetsgivaren Andelsbanken i Raseborg. Hennes yrke är således bankjurist. Som bankjurist sköter hon främst ärenden som faller inom familjeoch kvarlåtenskapsrättens område.

Det vill säga bouppteckningar, äktenskapsförord, testamenten, intressebevakningsfullmakter, avvittringar och arvskiften. ”När jag började jobba här hade jag bra självförtroende och tänkte att det här kan jag bra. Men som med mycket annat, ju mer man lär sig desto mer inser man att man inte vet så mycket”, berättar Neovius. Vidare beskriver hon arbetet som delvis väldigt utmanande, då det kan komma emot situationer man aldrig kunde föreställa sig. ”Varje dag lär jag mig något nytt. Det är en av orsakerna jag trivs så bra här, det är utmanande och otroligt lärorikt att jobba med dessa frågor”, förklarar Neovius. För tillfället till exempel har Neovius fullt upp med att reda ut ett fall gällande adoption, där frågorna för tillfället är fler än svaren. Neovius erkänner även att hon trodde att arbetet skulle vara lättare, men att de regelbundet förekommande utmaningarna var en positiv överraskning. Arbetsdagarna har en viss grundstruktur. Till morgonrutinerna på arbetet hör att kolla mailen och kalendern, och således kartlägga arbetssituationen för dagen. Upprättande av dokument, kundsamtal, deltagande i både interna- och kundmöten samt att sköta om bankens interna ärenden hör till de vardagliga arbetsuppgifterna. Som bankjurist måste man trivas bland människor och ha goda sociala kunskaper. ”En bankjurist måste kunna ta alla sorters människor i alla sorters situationer.

Ofta är en i kontakt med kunderna när de håller på att skilja sig eller en nära har gått bort ”, berättar Neovius. Den viktigaste lärdomen man får via sina studier anser Neovius vara kunskap inom informationssökning, ett kritiskt tänkande samt mod att ifrågasätta. Av kurserna som erbjuds på universitetet har särskilt familjeoch kvarlåtenskapsrätten kommit till nytta i arbetslivet. ”Satsa på allt som har med familjeoch kvarlåtenskapsrätt att göra”, tipsar Neovius dem som är intresserade av yrket som bankjurist. I detta ingår att satsa på kurser i ämnet, men också att försöka få praktik på någon jurist- eller advokatbyrå som erbjuder möjlighet att assistera med familjeoch kvarlåtenskapsrättsliga ärenden. Det underlättar att ha lite arbetserfarenhet inom området från tidigare innan man börjar arbeta som bankjurist. Neovius tror sig ha hittat sitt drömjobb. Hon känner att arbetet ger henne en möjlighet att utvecklas både genom det vardagliga arbetet samt skolningar. Till dem som inte ännu kommit lika långt i karriären är Neovius bästa tips: ”Alla jobb är bra jobb, man ska bara våga köra på”. Hon upplever att arbetsgivare uppskattar olika tidigare arbetserfarenheter, också sådana som inte har med juridik att göra. Neovius vill uppmuntra studerande att njuta av studielivet, och att absolut åka på utbyte. Själv gjorde hon båda under studietiden, och har inte ångrat det efteråt.

Nicole Ekman

Pamela Fredenberg – Företagare Faktaruta: Namn: Pamela Fredenberg Ålder: 38 år Utbildning: Rättsnotarie, Åbo Akademi, 2001 -2006 Juris Magister, Turun Yliopisto, 2006- 2008 Hemort: Raseborg Favoritställe? Var som helst där det är varmt Bästa studieminne: Första studieåren i sin helhet Stadgapost: sekreterare 2002, ordförande 2003 Funfact: Bra på att baka tårtor

Under studietiden rådde det ingen tvekan om vad Pamela Fredenberg skulle arbeta med som färdig jurist, hon skulle bli domare. Arbetet mot det framtida drömyrket tog fart redan under studietiden då hon fick arbeta vid en tingsrätt. Då hon utexaminerats fortsatte hon på samma karriärspår och fick snabbt möjlighet att auskultera. Fredenberg var på god väg mot domaryrket, men till sin stora förvåning kändes det inte helt rätt. ”Jag märkte mer och mer att det inte var min grej, jag ville kunna hjälpa människor. Jag kände att jag hör hemma på andra sidan bordet och processa”, säger Fredenberg. Fredenberg auskulterade klart, och kan idag titulera sig vice häradshövding. Trots den nya titeln stod karriärplanerna helt öppna. Efter auskulteringen följde moderskapsledighet och samtidigt arbetssökande. Fredenberg hittade en ledig plats på en mindre juridisk byrå. Hon bestämde sig för att söka platsen, och blev anställd.

På byrån arbetade hon i flera år, och från och med 2015 efter diverse företagsomstruktureringar kunde hon kalla sig bankjurist. Småningom började det förekomma aningar om att detta inte heller var hennes grej. Drömmen om att få processa och sköta stridiga ärenden fanns fortfarande kvar, och yrket som bankjurist gav inte de bästa förutsättningarna för att förverkliga dessa ambitioner. Fredenberg kände att hon ville ha mera frihet att välja själv, både vad gäller vem hon jobbar med, vilka uppdrag hon tar emot, när hon jobbar och var hon jobbar. I november 2017 tog Fredenberg sin karriär i egna händer och startade sitt egna företag ”Juridisk byrå Fredenberg”, eftersom hon kände att det gav henne bästa förutsättningarna att förverkliga sig själv karriärmässigt. Fredenberg berättar att tanken om att en dag bli företagare föddes redan efter auskulteringen. Tanken har funnits i bakhuvudet sedan dess, men nu kändes tidpunkten rätt för att förverkliga detta.

Via sitt nya företag sköter Fredenberg en varierande skara av uppdrag, allt från familjeoch kvarlåtenskapsrättsliga ärenden till företagsarrangemang. Hon har nyligen fått rättegångstillstånd och har således även möjlighet att processa. Som nybliven företagare är det förstås mycket annat som ska skötas utöver de egentliga arbetsuppgifterna som t.ex. bokföring, marknadsföring och införskaffning av material. En typisk arbetsdag finns inte. ”Jag försöker hålla mina arbetsdagar luftiga. Då kan jag vid behov ta hand om brådskande ärenden, men kan även kan anpassa min egen arbetstid vid behov. Flexibilitet är alltså viktigt både för mig och kunderna”, berättar Fredenberg. Det är denna frihet som Fredenberg anser vara det absolut bästa med det nya yrket. Företagande är förknippat med en viss oro, och det var det också för Fredenberg. ”Inkomsterna oroade till en början, men kundmängden har överraskat positivt”, berättar Fredenberg glatt. Hon tror att kunderna i första hand hittat till henne tack vare hennes breda nätverk på orten. Utöver detta har hon ingått samarbeten med vissa lokala företagare och marknadsfört via nätet och lokala tidningar för att få synlighet. Det har mest varit positiva överraskningar, men trots att Fredenberg kände sig väl förberedd på arbetsmängden och utgifterna i början förvånade det ändå lite hur otillräcklig en normal arbetsdag är och hur svårt det är att få den ursprungliga budgeten att hålla. ”Som företagare måste man våga ta risker och lita på att saker ordnar sig”, svarar på Fredenberg på frågan om hurudan man måste vara för att klara av företagarskapet. Det är också viktigt att vara social eftersom en stor del av företagandet är att sälja sig själv,

sina tjänster och sin kunskap. Man måste även våga köra sitt eget race och inte fundera för mycket på vad andra tänker. Fredenberg ser företagande som ett möjligt alternativ för studerande eller nyutexaminerade att sysselsätta sig själv. Hon skulle dock i så fall rekommendera att hålla sig till ett snävt rättsområde till en början. Det lönar sig att prova en sak år gången och småningom utvidga då man fått mera kunskap. Som ung och oerfaren krävs även extra mycket mod då man tävlar mot mer erfarna inom branschen. Själv har Fredenberg upplevt att största nyttan av att ha jobbat med annat innan hon startade eget företag har varit att hon hunnit bekanta sig med mångfalden uppdrag som kan komma emot och lärt sig känna sina egna begränsningar. Framtidsutsikterna på karriärfronten ser ljusa ut för Fredenberg. Hon känner att hon hittat rätt, och kan tänka sig att arbeta som företagare på lång sikt. Företagaryrket ger goda möjligheter att utveckla både sig själv och byrån. Som målsättning har Fredenberg att få byrån att växa. I framtiden hoppas hon på att ha förutsättningar för att anställa, då hon saknar att ha kollegor att växla ideér med. Även mera ledighet står på önskelistan. Fredenbergs karriärtips är att vara modig och att våga. Hon uppmuntrar till att försöka hitta ett arbete man verkligen tycker om, och inte nöja sig med vilket jobb som helst. ”Var öppen för olika möjligheter men lyssna alltid på dig själv”, tipsar Fredenberg. Hon anser att alla erfarenheter är bra på sitt sätt. Också arbetsuppgifter som inte direkt har med juridik att göra kan vara viktiga och ge en möjlighet att utveckla nya kunskaper.

Nicole Ekman

Heidi Pellonperä – Föredragande på Hovrätten

Faktaruta: Namn: Heidi Pellonperä Ålder: 27 år Utbildning: Rättsnotarie 2014 Magister 2016 Hemort: Åbo Uppvuxen i: Åbo Favoritmat? Tacon med självgjord guacamole och mycket koriander. Favoritställe? Sommarstugan i Gustavs. Hobby? Idrott, bl.a. gym och yoga Stadgapost: Sekreterare 2012 Bästa studieminne: Absolut hela styrelseåret 2012. Funfact: Jag har alltid varit värdelös på allting som har med konstnärlighet att göra. Därför gläder det mig extra mycket att Stadga fortfarande har i användning det sport halarmärke som jag en gång i tiden har ”designat”..

Förmiddagen den 26 februari 2018 står en grupp Stadga- och ELSA -medlemmar i Hovrättens mäktiga aula. Det är dags för det efterlängtade besöket i den nyrenoverade Hovrätten på Som jurist i Åbo -dagen. Studerandenas livliga diskussion avbryts av en klar och tydlig kvinnoröst som kommer uppifrån trapporna. På trappan står hovrättens föredragande Heidi Pellonperä, som tillsammans med sin kollega självsäkert tar de nyfikna studerandena genom hovrättens salar. Under rundturen presenteras de olika salarnas funktion samt föredragandes arbete. Men vem är kvinnan bakom den utförliga presentationen?

Sedan oktober 2017 har Stadga -alumn Heidi Pellonperä jobbat som föredragande på hovrätten. I hovrätten är ingen dag är den andra lik men något slags förberedande av ärenden hör nog till varje arbetsdag. Förberedande innebär ofta att undersöka lagstiftningen, förarbeten, rättspraxis och rättslitteratur gällande det ifrågavarande området. Före hovrätten har Pellonperä skaffat praktisk erfarenhet från Egentliga Finlands tingsrätt. Efter magisterexamen år 2016 började hon nästan direkt auskultera vid Egentliga Finlands tingsrätt. Hovrätten kändes sedan som en naturlig fortsättning till auskulteringen. Ett långsiktigt mål för henne är att få jobba på högsta domstolen, men just nu tar hon ändå vardagens utmaningar en dag i taget.

Föredragande brukar ha flera fall på sitt bord samtidigt men Pellonperä har lyckats bra med att hålla i trådarna genom att prioritera och göra en sak i taget. Då brukar slutresultatet också bli bäst. Jobbet som föredragande ger henne även möjligheten att utveckla sig. Hon lyfter bland annat upp fördelen med att jobba med erfarna och kunniga domare som man kan lära sig mycket av. När man frågar henne ifall en karriär inom domstolsväsendet alltid varit en självklarhet, svarar hon att det inte varit det. Ännu under studietiden var hon osäkert på vad hon ville arbeta med. Det var auskulteringen på tingsrätten som gjorde att hon blev intresserad av domstolsväsendet. Enligt Pellonperä är det bästa, och samtidigt också svåraste, med hennes jobb mångsidigheten. Hon har fått arbeta med mindre och större brottmål, olika civilmål, tvångsmedelsärenden och säkringsåtgärder. I och med att det finns så många olika slags ärenden så måste man vara expert på nästan alla rättsområden. På grund av arbetsuppgifternas mångsidighet måste man också vara noggrann och orka utreda mycket för att klara av jobbet som föredragande. Pellonperä vill också understryka svenskans betydelse i sitt nuvarande arbete. Hon har haft mycket nytta av att vara tvåspråkig också under auskulteringen. Om lönen som betalas har hon inte så mycket att säga, men konstaterar att i statliga tjänster brukar man väl alltid önska sig lite högre lön.

Vid skrivande stund är tävlingen om sommarjobben i full gång. Redaktionen passade därför på att fråga vad som varit det konstigaste hon blivit frågad på en arbetsintervju. Hon kommer ihåg att hon bland annat blivit frågad vad hon tycker om flyktingar och om hon kunde tänka sig att göra som Sipilä och utlova sitt hem till flyktingar. I samma intervju frågades också vad hon tycker om Nalle Wahlroos och vad hon tycker om det estniska skattesystemet. I samma veva passar vi på fråga vad hennes bästa karriärtips är. Hon vill påminna alla att vår bransch är mycket bred och det finns arbetsuppgifter av alla olika slag. Det lönar sig att fundera på vad just du är intresserad av och vad som skulle kunna vara din grej. Pellonperä berättar att hon har många fina Stadga -minnen men om hon bara får välja ett så är exkursionen till Amsterdam år 2012 det bästa minnet. Till slut vill hon hälsa nuvarande stadgeiterna att komma ihåg att njuta av studietiden! Det är bara då man mitt i veckan kan festa på K eller Kirkkotie ända till morgonen, bli hemma om man inte har lust att släpa sig till biblioteket eller dricka kaffe och förbättra världen hela dagen med studiekompisarna.

Ella Haavisto

Visa Kurki – Universitetslektor och akademiker

Faktaruta: Namn: Visa Kurki Ålder: 30 år Utbildning: Rättsnotarie 2011 Juris Magister 2012 Hemort: Helsingfors Uppvuxen i: Åbo Favoritmat? Veganlasagne men jag tycker också väldigt mycket om nybakat bröd. Favoritställe? Hemma Hobby? Sång (bl.a. i juristkören Lain Huuto), idrott, bastu. Funfact: Jag har vuxit upp på Biskopsgatan i Åbo, alltså ett par hundra meter från Domvillan.

Ingen har någonsin förverkligat sina drömmar genom att stanna i sin komfortzon. För att komma någonstans i livet måste man utmana det okända och ta lite risker ibland. Det vet också universitetslektor Visa Kurki, som byggt upp en unik CV genom att våga ta risker. Trots sin unga ålder har han redan hunnit doktorera på Cambridge University, jobba på EU -domstolen och som överinspektör på Migrationsverket. När man ögnar igenom Kurkis CV märker man att hans studier också fortskridit snabbt. Rättsnotarie blev han inom två år och magistern tog han ut på ett år. När man frågar hur han klarade av det, svarar han att det egentligen inte gick så snabbt som det kan se ut. Kurki hade studerat i ett år på statsvetarlinjen med folkrätt som huvudämne när han blev antagen till rättsnotarieprogrammet, och fick därmed tillgodo ganska många studiepoäng.

En annan påverkande faktor var att han nyss hade blivit tillsammans med sin blivande fru, och hon bodde i Helsingfors. Ett distansförhållande var tungt, så han ville klara av studierna snabbt. Efterklok säger han att han faktiskt hade lite för bråttom med studierna. Han kunde ha njutit mera av studielivet. På Kurkis hemsidor hittas en lång lista på artiklar samt annan rättslig litteratur som han publicerat. Sina forskningsämnen har Kurki valt enligt sina intressen. Han berättar att han bland annat länge varit intresserad av de etiska problemen med dagens djurindustri. Det var också därför han ursprungligen blev intresserad av djurrätten. Dessutom intresserar han sig ofta för frågor som man inte har forskat i så mycket. I dessa ämnen finns det nämligen mera utrymme för kreativitet och egna idéer, vilket gör forskningen intressantare.

Till Cambridge University hamnade han genom många omvägar. Hans plan var ursprungligen att doktorera i Finland men livet hade andra planer för honom. När Kurki ännu sökte finansiering för avhandlingsarbetet kontaktade han professor Matthew Kramer i Cambridge och frågade om han kanske kunde besöka universitetet som gästforskare vid något skede. Han var nämligen intresserad av Kramers verk gällande rättighetsteorier. När Kramer hörde att Kurki inte ännu hade börjat skriva sin avhandling i Finland föreslog han att Kurki istället skulle söka till Cambridge. Beslutet var svårt men samtidigt spännande. Sedan början av 2018 har Kurki jobbat som tidsbunden universitetslektor i offentlig rätt vid Tammerfors universitet. För tillfället ansvar han för ett ”forskningspraktikum”, dvs. en kurs där man lär sig skriva rättsvetenskapligt, samt för kurser i rättsvetenskaplig teori och metodologi. Någon typisk arbetsdag har han inte men ca två gånger i veckan åker han upp till Tammerfors för att hålla undervisning och delta i möten. Arbetsordningen är fri men påverkas naturligtvis av olika deadlines. Före jobbet på Tammerfors universitet har Kurki doktorerat samt varit timlärare vid olika universitet. Innan han började doktorera jobbade han vid Migrationsverket som överinspektör i ett halvår och gjorde en praktik vid EUdomstolen. Under sin praktik i EU domstolen jobbade han bland annat tillsammans med domare Allan Rosas. Om man frågar Kurki hur det var att jobba tillsammans med Rosas svarar han att Rosas är en av de mest imponerande jurister som han någonsin träffat. Han var extremt kunnig och energisk.

Att jobba på EU-domstolen var en fin upplevelse. Om man kan tänka sig att jobba där så rekommenderar han att man genast börjar studera franska; det är fortfarande domstolens arbetsspråk, och med tanke på Brexit tror han inte att engelskan kommer att ta över snart. Enligt Kurki är det friheten det bästa med hans jobb och han njuter naturligtvis också av undervisning och forskning. I allmänhet får man sköta sitt jobb helt hur man vill bara allting blir gjort. Man behöver inte till exempel sitta på kontoret varje dag. Som en av de svåraste sakerna med jobbet som akademiker nämner han att det finns mycket tidsbundna arbetskontrakt och osäkerhet som akademiker. Det är någonting man bara måste vänja sig vid. Om tio år önskar han vara en fastanställd akademiker antingen i Finland eller utomlands. Yrke som akademiker passar för en person som tycker om att jobba självständigt. Man måste verkligen tycka om att ta reda på saker på egen hand, och om att skriva. Ofta påstås det att livet som forskare är ensamt, men det kan man nog själv påverka en hel del säger Kurki. Lönen är han också nöjd med. Universitetslönerna är visserligen i doktorandskedet ganska låga, men senare blir de nog helt konkurrenskraftiga. När man frågar Kurki vad hans bästa studieminne är, nämner han deltagandet i den Nordiska rättegångstävlingen om de mänskliga rättigheterna. Till slut bad redaktionen honom även ge sitt bästa karriärtips och hälsningar till nuvarande stadgeiter. Enligt honom kommer digitalisering och artificiell intelligens att bli stora trender inom juridiken och att förstå sig lite på dessa kan knappast skada. Till slut uppmanar han alla att njuta av Aura ås strand!

Ella Haavisto

Law school teaches you theory. Now see it in action.

Are you interested in joining forces with Finlandâ&#x20AC;&#x2122;s leading law practitioners? We are always looking for ambitious, resourceful and curious law students to join us. Our approach is hands-on and practical. We appreciate colleagues who enjoy working in a collaborative, team-based environment and are committed to helping our clients. With us, you get a chance to steepen your learning curve and develop your skills through diverse and varied assignments, tutoring and trainings. Learn more about trainee opportunities at Krogerus at www.krogerus.com/careers.

Legal wisdom. Practical advice.

Mainos_stadga_176x250.indd 1

13.3.2018 9:04:12

Ta ett språng i din karriär. Drömmer du om intressanta arbetsuppgifter i en trevlig arbetsmiljö och om att få vara med i ett internationellt högt ansett team?

Veikko Myller: ”The Bull”

Vi är en av Finlands ledande affärsjuridiska advokatbyråer och söker ständigt studenter som är i olika skeden av sina studier. Blev du intresserad? Läs mera om oss och skicka oss din ansökan via www.ww.fi/careers Vi hjälper dig att ta ett språng mot en toppkarriär.