AKTUELLT

ARBETSMARKNAD

Nu sjunker arbetslösheten bland akademiker till nivåer som liknar läget före pandemin. Det visar statistik från Akademikernas a-kassa.

ANTALET ARBETSLÖSA akademiker i program eller med a-kassa har minskat med 14 procent på ett år och antalet med a-kassa är snart tillbaka på samma nivåer som före pandemin. – A-kassan ska vara en ekonomisk trygghet under en omställningsperiod och det är förstås väldigt positivt att antalet arbetslösa medlemmar minskar. Vår bedömning är att arbetslösheten kommer fortsätta minska de närmaste månaderna, säger Alexandra Oljans Ahlin, kommunikatör på Akademikernas a-kassa.

Totalt var det 15564 av medlemmarna i Akademikernas a-kassa som var arbetslösa i september och antalet har minskat under hela 2021, bortsett från den ökning man alltid ser under sommaren. – Om man tittar på antalet som får a-kassa så börjar vi närma oss de nivåer som vi hade före pandemin. När det gäller programdeltagarna är de fortfarande betydligt fler nu än innan pandemin, säger Alexandra Oljans Ahlin.

Jämfört med september för ett år sedan har det totala antalet arbetslösa i Akademikernas a-kassa minskat med 14 procent, från 18159 till 15564. Andelen arbetslösa har minskat från 2,4 till 2,1 procent. Totalt betalade Akademikernas a-kassa ut 174,2 miljoner kronor i september, vilket är en minskning med 27 procent jämfört med för ett år sedan. l

TEXT: PER CORNELL

I takt med halare väglag ökar också risken för den vanligaste allvarliga arbetsolyckan – fallolyckor. De står för lite mer än var tredje allvarlig arbetsolycka i Sverige. Det visar statistik från Afa Försäkring och den arbetsskadeförsäkring som de flesta på den svenska arbetsmarknaden omfattas av. – Fall i samma nivå är vanligast för både män och kvinnor och de flesta av dessa olyckor sker utomhus. Risken att drabbas av en allvarlig fallolycka ökar med åldern, säger Elin Henriksson, analytiker och statistiker på Afa Försäkring. l

INFORMATIONSKAMPANJ Krafttag mot arbetslivskriminalitet 600 Arbetsmiljöverket inspekteUnder november gick sju myndigheter samman i en insats för att öka rade 1400 arbetsplatser med allmänhetens kunskap om så kallad arbetslivskriminalitet. fokus på risker för långvarigt

Det är när företag eller organisationer medvetet bryter mot regler i stillasittande. 600 av dessa arbetslivet. Det leder till att människor utnyttjas, företag inte kan konkur- fick krav på sig om att åtgärda rera på lika villkor och att skattepengar går till företag som inte har rätt brister i det förebyggande till dem.l arbetsmiljöarbetet. l

FOTO: GUSTAF MÅNSSON / SVD / TT Arbetssituationen är ohållbar för barnmorskor i hela landet. Bilden från en protest på Södersjukhuset i Stockholm i mars.

Massuppsägningar bland barnmorskorna i Stockholm är del av ett bredare problem, menar Eva Nordlund, ordförande för Barnmorskeförbundet.

RAPPORTERINGEN I MEDIERNA om den tuffa arbetssituationen för barnmorskor har främst handlat om massuppsägningarna från förlossningsklinikerna i Stockholm. De har sagt upp sig eftersom de inte känner att de kan garantera patienternas säkerhet. – Det här är en del av ett bredare nationellt problem som handlar om synen på vilken vård vi barnmorskor ska ge kvinnor som ska föda barn. Vi ska jobba evidensbaserat och det är ett faktum att vårdutfallet blir bättre om kvinnor känner trygghet och slipper vara ensamma under förlossningen. Verkligheten för barnmorskan är att hon eller han ska ta hand om flera patienter samtidigt och att man får skicka patienter till andra län. Det blir en för stor diskrepans mellan vad som är bra vård och vad som är möjlig vård. Många känner att de inte längre kan eller vill stå för den vård som är möjlig att ge, säger Eva Nordlund.

Hon pekar på flera faktorer som fått bägaren att rinna över för barnmorskorna. Det sker fler komplicerade förlossningar nu än tidigare och det råder en stor brist på barnmorskor i hela landet. Under en längre tid har de också försökt att lösa strukturella och organisatoriska problem genom att springa fortare. – Det sker på bekostnad av en själv. Vi hinner inte äta, vi hinner inte dricka. Man kan inte lösa problemet individuellt, det måste till politiska lösningar och det kommer att behövas ett ekonomiskt tillskott.

Kan du förstå den här massuppsägningen som pågår? – Jag förstår att man känner att man inte vill mer. Men verktyget är inte riktigt förenligt med den svenska modellen som jag är företrädare för. Vi driver de här frågorna den formella vägen men de behöver kanske angripas från olika håll. Det är komplexa frågor och denna akuta kris skakar verkligen om. l

Eva Nordlund TEXT: PER CORNELL

Nya mötesvanor och minskade resekostnader är två faktorer som lär ge färre resor i tjänsten, enligt en ny rapport.

I PANDEMINS SPÅR sker det en rad större och mindre förändringar i arbetslivet. Vilka som är här för att stanna är svårt att överblicka än. Myndigheten Trafikanalys pekar i en ny rapport på att det är mycket troligt att tjänsteresandet har påverkats av pandemin och att ett minskat resande blir varaktigt. – Organisationer har sparat enorma pengar på resekostnader och är inte benägna att gå tillbaka och tillåta lika stora budgetar som tidigare för detta. En större myndighet som jag pratade med har exempelvis halverat resebudgeten för 2022, så det handlar om stora summor. Samtidigt har enskilda medarbetare fått en helt annan erfarenhet av digitala möten än före pandemin. Den inställningen kommer att leva kvar, säger Gunnar Eriksson, avdelningschef på Trafikanalys till tidningen Arbetsliv.

Pandemin kan ha blivit en slags tipping point som tvingade fram en digital mognad i många organisationer.

Erfarenheten var tillräckligt positiv för att påverka beteendet framåt. Det är resor över dagen samt konferensresor som kommer att minska, enligt Trafikanalys.

Och det transportslag som står för det största tappet kommer att bli flyget. l

TEXT: PER CORNELL

Altruism är det vanligaste motivet till fackligt engagemang. Det visar en ny studie av forskare vid Linköpings universitet och Ersta Sköndal Bräcke högskola. – Det som utmärker fackligt engagerade gentemot övriga grupper i studien är att de uppfattar det som en plikt att arbeta ideellt någon gång i livet. De håller också med om påståendet att ideellt arbete är ett sätt att vara delaktig i demokratin, säger forskaren Susanne Wallman Lundåsen, till tidningen Akademikern. l

Efter fem år med föreskrifterna kring organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA, har Saco sammanställt hur de förtroendevalda i förbunden ser på föreskrifterna. Genom fokusgrupper och intervjuer konstaterar man att förändringen var efterlängtad men att resultaten kunde vara bättre.

Trots föreskrifternas namn upplever deltagarna att OSA alltför ofta används i efterhand när något redan hänt och med ett individperspektiv i stället för förebyggande. Saco pekar bland annat på behovet av mer förebyggande arbete, bättre kunskap hos chefer och mer organisatoriska åtgärder. l