Kontor är oftast sådana, liksom sakristiorna i många kyrkobyggnader. I högre rum, som t.ex. kyrksalar, infaller flamfasen senare eller uteblir helt. Ju högre rum, desto senare övergår branden i flamfasen. Med hjälp av rökdetektorer kan branden upptäckas redan i ett tidigt skede. Vindsutrymmena är ofta låga och innehåller gott om brännbart material. Vindsbränder är mycket svåra att släcka och släckvattnet förstör ofta rummen under vinden. Därför lät man t.ex. vinden i Borg gamla stenkyrka brinna kontrollerat utan att släcka den. Det räddade kyrkan och dess dyrbara föremål och målningar.
5.2. Kartläggning av risker och vidtagande av åtgärder Riskanalysen redogör för byggnadens funktionella, tekniska och specifika risker. Efter kartläggningen utarbetas en räddningsplan i samråd med räddningsverket. Vid kartläggning av brandrisken analyserar man de sannolika orsakerna till att branden antänds och sprids, samt släckningsmöjligheterna. Personsäkerheten prioriteras. ÅTGÄRDER FÖR ATT KARTLÄGGA BRANDRISKEN:
• Den som utses till att göra kartläggningen kan vara en anställd, en utomstående
person eller en aktör som är insatt i brandsäkerhetsfrågor. • Det lokala räddningsverkets, andra myndigheters och försäkringsinrättningens
synpunkter beaktas. • Kartläggningen beaktar den aktuella kyrkans befintliga brandsäkerhet och utrust-
ning. Kartläggningen kan delas in i tre delar:
• riskfaktorer som utgörs av dagliga aktiviteter • den tekniska utrustningens och byggnadens skick • yttre hot, t.ex. skadegörelse och anlagd brand.
18