Checklista för säkerhet i hemmet

RA

N

VÄGLEDE R

Granskat:

Namn på boende: Adress: Närmaste anhörig: Tfn, anhörig: Boendeform:

/

20

Granskat av:

ND

HEMMET

G

SPEK SPEK

Checklista för säkerhet i

OR

TION I FINLA

DNINGSB

C ENTRAL

ISA

RÄD

ENS

AN

H SC

UTRYMNINGSSÄKERHET

1.

Kan den som bor i bostaden ta sig ut ur inom 2–3 minuter vid en nödsituation?

Fysisk och psykisk funktionsförmåga i olika situationer och vid olika tidpunkter på dygnet (medicinering/berusningsmedel m.m.)

Dörrar kan låsas upp enkelt, snabbt och logiskt.

Det går att ta sig ut utan nycklar.

Utrymningsvägen är lätt att hitta.

Utrymningsvägen är fri från föremål.

Utrymningsvägen har nödvändiga ledstänger och det finns ingen risk för att man ramlar eller faller.

Det finns en utrymningsplan för brand och man har övat utrymning.

Finns det rörelsehjälpmedel?

Gemensamt överenskomna åtgärder samt vem åtgärdar och när:

Åtgärder • Öva!

• Beakta alltid den boendes hälsotillstånd.

• Bedöm hur rörelsehämning, sjukdom eller medicinering påverkar funktionsförmågan och säkerheten vid utrymning.

• Om bostadens ytterdörr har en mellandörr, försäkra dig om att den boende kan öppna den.

• Tejpning eller skyltning för utrymning • Håll utrymningsvägen fri från hindrande föremål

LARMA HJÄLP VID NÖDSITUATION

2.

Klarar den boende av att kalla på hjälp vid en nödsituation?

Vet den boende hur man agerar i situationen?

Finns nödnumret synligt på telefonen eller i närheten av den?

Kan den boende meddela adressen och vägleda hjälpen till platsen eller kan hen lokaliseras utgående från geografisk information?

Kan den boende larma hjälp vilken tid på dygnet som helst, trots eventuell medicinering eller användning av rusmedel?

Kan en granne hjälpa till? Finns det en granne som kan hjälpa till?

Gemensamt överenskomna åtgärder samt vem åtgärdar och när:

• Installera stöd eller ledstänger.

Åtgärder • 112-dekal • 112-applikation • Försäkra dig om att alla kan använda nödnumret.

• Exakta adressuppgifter • Nödcentralens blankett för geografisk information • Kontaktuppgifter till närmaste anhörig • Användning av säkerhetsarmband

BRANDVARNARE, FÖRSTAHANDSSLÄCKNING OCH AUTOMATISK SLÄCKANLÄGGNING

3.

Har bostaden ett tillräckligt antal fungerande brandvarnare som är anpassade efter den boendes behov?

Har man beaktat reaktionstiden för rök, larmets hörbarhet eller annan märkbarhet?

Brandvarnaren är anpassad för den boende (t.ex. hörselnedsättning eller minnessjukdom).

Den boende vet vad hen ska göra om brandvarnaren börjar larma.

Brandvarnaren är installerad enligt instruktionerna på rätt plats i taket.

Kan den boende granska brandvarnarens funktionsduglighet och vid behov byta batteri?

Har brandvarnaren en skarvsladd och batterifack för att underlätta batteribyte?

Gemensamt överenskomna åtgärder samt vem åtgärdar och när:

4.

Klarar den boende av förstahandssläckning?

Finns en brandsläckare eller en släckningsfilt till hands?

Kan den boende använda brandsläckare eller släckningsfilt vid behov? Är den boendes funktionsförmåga tillräcklig för att klara av förstahandssläckning?

Gemensamt överenskomna åtgärder samt vem åtgärdar och när:

Åtgärder • Installera brandvarnaren i hallen, sovrummet och vardagsrummet. Övriga utrymmen enligt eget omdöme. På varje våning.

• Vid val av brandvarnare ska man beakta den boendes funktionsförmåga. Vid behov kan brandvarnaren också installeras så att den larmar någon annanstans (seriekoppling eller fjärranslutning, även “smarta brandvarnare” och applikationer).

• Testa brandvarnarens larmfunktion.

Brandvarnaren är märkt med datum för tillverkning och tidpunkt för förnyelse.

Brandvarnarens livslängd är cirka 5–10 år.

Om möjligt testar den boende att batteridrivna brandvarnare fungerar. I annat fall ska man komma överens om att brandvarnaren testas och att batterierna byts.

Husbolaget ansvarar för brandvarnare som är anslutna till elnätet.

Åtgärder • Handledning / utbil­dning i förstahandssläckning • Branden kan också släckas med hjälp av vatten eller en matta.

• Om den boendes funktionsförmåga inte är tillräcklig för att klara av förstahandssläckning måste man kontrollera att hen kan ta sig ut eller att någon annan person finns närvarande – eller överväga annan boendeform.

5.

Har bostaden en automatisk släckanläggning?

Kan den boende räddas inom 2–3 minuter?

Finns det sprinkler i bostaden?

Den boende ska kunna rädda sig själv inom 2–3 minuter eller så ska det finnas personer på plats som kan hjälpa till inom den här tidsramen. Om det inte är genomförbart, måste bostaden förses med sprinkler eller personen byta boendeform.

Gemensamt överenskomna åtgärder samt vem åtgärdar och när:

Åtgärder • Automatisk släckanläggning för fastigheten eller bostaden.

• Eventuell flytt till ett stödboende med släckanläggning.

Åtgärder • Observera: Spisbränder är vanliga orsaker till bostadsbränder, ofta på grund av att spisen gått på av misstag eller för att den glömts på.

SPISSÄKERHET

6.

Är det säkert att använda spisen? Är spisen säker?

Har spisen någon säkerhetsanordning?

Den som bor i bostaden kan använda spisen på ett säkert sätt.

Spisen har en säkerhetsanordning.

Brandfarliga föremål förvaras inte ovanpå spisen eller i dess omedelbara närhet.

Har man förhindrat att den boende, husdjur, barn eller till exempel rollatorns handtag slår på spisen av misstag?

Gemensamt överenskomna åtgärder samt vem åtgärdar och när:

• Om det inte är säkert att använda spisen, bedöm om den kan stängas av (säkringar) eller avlägsnas helt.

• Flytta de brandfarliga varorna bort från spisen och dess omedelbara närhet.

• Bedöm om spisen kunde bytas ut och överväg fördelarna med detta.

• Ta i bruk säkerhetsutrustning för spisar vid behov.

• En befintlig spis kan förses med en extern (eftermonterad) timer eller extern strömbrytare, spisvarnare eller spisvakt.

• Byt spis till en säkrare (säkerhetsspis, induktionshäll)

ANDRA ELAPPARATER

7.

Finns det onödiga elektriska apparater i bostaden?

Det finns inga onödiga elapparater i bostaden.

Gemensamt överenskomna åtgärder samt vem åtgärdar och när:

Åtgärder • Avlägsna överflödiga elapparater och extra värmekällor.

• Avlägsna eventuell bildrörs-tv eller ersätt den med en modern tv.

Åtgärder • Iaktta ålder och tillförlitlighet hos elektrisk utrustning och behovet av modernisering.

• Elapparater ska endast användas under uppsikt!

• Läs och förstå elapparaternas instruktioner.

8.

Är hemmets elapparater säkra?

Är apparaternas lock, avbrytare och ledningar hela?

Hemmets små elapparater och deras ledningar är ytligt sett intakta (kaffebryggare, elektrisk vattenkokare, strykjärn m.m.).

Finns det en säker plats för hushållsapparaterna i köket när de används? Är ledningarna säkert placerade och fastsatta, ingen risk för överhettning, att man kan snubbla i dem eller att de går sönder?

Rengörs kylutrustningen regelbundet från damm och isbildning?

Har utrustningen tillräckligt med ventilationsutrymme?

Har värmare och elradiatorer tillräckliga säkerhetsavstånd?

Kan en värmare eller annan elapparat ramla omkull och utgöra en brandrisk? Är det säkert att använda skarvsladdarna? Är förlängningssladdarna och eventuella grenuttag anslutna direkt till vägguttaget?

Laddningen av elapparater är säker.

Gemensamt överenskomna åtgärder samt vem åtgärdar och när:

• Underhåll elapparaten enligt bruksanvisningen.

• Om elapparaten gör att säkringen går, eller att den krånglar eller går sönder, kopplar du ur apparaten ur vägguttaget och för den på reparation eller köper en ny.

• Skarvsladdarna får inte kopplas efter varandra.

• Kylutrustningens baksida dammsugs en gång om året.

• Täck inte över elapparaterna!

• Anslut inte skarvsladden inifrån huset utomhus, utan använd eluttaget utomhus.

• Anslut inte en skarvsladd till badrummet från ett annat rum!

• Ta trasiga laddare och batterier ur bruk.

Telefoner och andra apparater ska inte laddas nattetid på grund av brandrisken.

Är lamporna säkra och riskerar inte att 9.

9. ramla omkull?

Endast rätt slags lampor/glödlampor används i armaturerna. Är lampornas säkerhetsavstånd till brännbara material, så som gardiner, tillräcklig?

Inget brännbart material placeras ovanpå eller i närheten av lamporna.

Gemensamt överenskomna åtgärder samt vem åtgärdar och när:

Åtgärder • Vid behov byts armaturen eller lampan ut mot en ny.

• Blinkande lysrör måste bytas ut.

• Kontrollera placeringen av lamporna: ta hänsyn till eventuell upphettning.

• Använd LED- eller lågenergilampor som inte blir heta.

Används tvätt- och diskmaskinen endast när en 10.

9. funktionsduglig person är på plats?

En funktionsduglig person finns i bostaden då apparaten används.

Då apparaten används måste det finnas en funktionsduglig person i bostaden, som vid en eventuell brand kan förhindra personskador samt minimera de materiella skadorna vid brand eller vattenläckage.

Gemensamt överenskomna åtgärder samt vem åtgärdar och när:

Åtgärder • Vid brand, stäng av strömmen om möjligt och tillkalla hjälp.

• Vid vattenskada, stäng kranen och rapportera skadan.

• Använd läckagevarnare.

• Avlägsna maskiner som är defekta eller i dåligt skick.

• Reparera en defekt apparat genast då felet upptäcks eller byt den mot en ny.

• Defekta elektriska apparater är brandfarliga.

• Följ med Tukes register (på finska) över tillbakadragna produkter (http://marek.tukes.fi/) och avlägsna eventuella farliga apparater.

ÖVRIG BRANDSÄKERHET Har lägenheten endast en normal mängd saker

11. (endast normal brandbelastning)?

Föremålen i bostaden ryms på sina platser.

Den boende kan röra sig i bostaden under alla förhållanden, även med nödvändiga hjälpmedel.

Gemensamt överenskomna åtgärder samt vem åtgärdar och när:

12.

Rökning

Ingen röker i bostaden.

Gemensamt överenskomna åtgärder samt vem åtgärdar och när:

Åtgärder • Föremålen har sina egna platser. Överlopps föremål avlägsnas eller flyttas någon annanstans för förvaring.

• Bostaden anpassas enligt behov, till exempel för att möjliggöra användning av rollator.

Åtgärder • Rökning upphör eller flyttas till en lämplig rökplats utomhus eller till en säker plats inomhus.

Åtgärder • Sluta bränna levande ljus.

13. Är det säkert att bränna levande ljus?

Levande ljus ska brännas endast under uppsikt och på en plats där elden inte kan sprida sig.

Ljusstaken och underlaget ska vara stadiga och av material som inte brinner.

Ersättande ljus används enligt anvisningarna.

Gemensamt överenskomna åtgärder samt vem åtgärdar och när:

• De levande ljusen kan ersättas med andra ljus eller LED-ljus.

• Beakta riskerna med ersättande ljus, som till exempel med LEDljus: Det finns risk för att man förväxlar ett LED-ljus med ett vanligt, levande ljus och försöker tända det.

• Se till att barn inte får tag på knappcellsbatterier.

• Om man trots allt bränner levande ljus får de inte lämnas obevakade.

ELDSTÄDER

14.

9.

Är hanteringen av eld, eldstad och aska trygg?

Eldstadens skick ska alltid granskas före användning.

Askan ska flyttas och placeras i en behållare av metall med lock till en trygg, oantändlig plats utomhus.

Skorstenen sotas årligen.

Gemensamt överenskomna åtgärder samt vem åtgärdar och när:

Åtgärder • Bedöm i vilket skick eldstaden och dess omgivning är.

• Inga brandfarliga vätskor används vid antändning.

• Avlägsna endast helt avsvalnad aska.

• Askhinken placeras inte i närheten av brandfarliga material.

• Sotare anlitas.

FÖREBYGGANDE AV OLYCKOR

15.

Har risken för att halka eller snubbla minimerats

Bostaden är städad och i ordning Golvmaterial och mattor Trösklar (inga uppstående spikar) Så få skarvsladdar som möjligt och placerade så att ingen snavar i dem och att det inte uppstår sladdtrassel Nödvändiga stöd, handtag och ledstänger (passager, köket, sovrummet, badrum) Skorna är trygga och anpassade till omständigheterna.

Gemensamt överenskomna åtgärder samt vem åtgärdar och när:

Åtgärder • Granska om golvet är halt och åtgärda vid behov med till exempel ombyggnad eller halkförebyggande mattor.

• Risk för att snubbla: avlägsna mattor.

• Skarvsladdar får inte kopplas efter varandra.

• Skorna ska vara i lämplig storlek och bottnen lämpade för användningen.

• Utomhusskor för utomhusbruk.

• Vinterskor för vinterförhållanden.

• Skor med botten som fäster eller separata halkskydd.

16. Görs uppföljning av fallolyckor?

Den boende har inte fallit eller snubblat under det senaste året.

Den boende har inga problem med balansen eller svindel.

Den boende kan röra sig i bostaden utan problem.

Den boende kan röra sig utanför bostaden utan problem.

Den boende undviker inte att röra på sig eller att gå ut på grund av rädsla för att falla.

Har den boendes muskelstyrka mätts under det senaste året?

Gemensamt överenskomna åtgärder samt vem åtgärdar och när:

WC, BADRUM OCH BASTU

17.

9. Används bastun endast för bastubad?

Saker får inte placeras på bastuugnen eller i närheten av den.

Det finns ett räcke runt bastuugnen som hindrar att man faller på den om man vacklar till.

Bastulavarna har räcken eller ledstänger och eventuella pallar är stadiga.

Bastuugnen kontrollpanel är placerad utanför bastun på en trygg eller användarvänlig höjd.

Tvätt eller dylikt torkas inte i bastun.

Bastun används inte till förvaring.

Gemensamt överenskomna åtgärder samt vem åtgärdar och när:

Åtgärder • Läkarkonsultation.

Kontrollera också medicineringen med läkaren.

• Ta i bruk en självbedömningsblankett för fallrisk http://www.ukkinsti tuutti.fi/kaatumisseula/ materiaalia (på finska) • Upprätthåll muskelstyrkan och gör balansövningar.

Åtgärder • Granska att både bastuugnen och dess omgivning är säkra innan påkoppling.

• Granska, reparera eller lägg in ledstång, lavar eller pallar vid behov.

• Bastun ska inte användas till förvaring eller torkning av tvätt.

• Bastun ska inte användas till förvaring.

• Om bastun trots allt används för andra ändamål än att bada bastu: - Skruva ut (el)bastuugnens säkringar och märk säkringstavlan med t.ex. tejp med meddelandet “TAGITS UR BRUK”.

- Elda inte i en vedeldad bastus eldstad.

Är säkerheten i badrum och toaletten 18.

9. garanterad?

Det finns tillräckligt med stödhandtag.

Det är tryggt att röra sig i bastun och badrummet och det finns ingen risk för att man halkar.

Gemensamt överenskomna åtgärder samt vem åtgärdar och när:

Åtgärder • Lägg till stödhandtag om det behövs.

Observera vattenisoleringen! (Meddela bostadsaktiebolagets disponent.)

• Kontrollera att golvets ytbeläggning är säkert. Halksäker matta.

SÄKERHET I VARDAGEN

19.

Är de varor som behövs dagligen lättillgängliga?

Livsmedel och kryddor lättillgängliga Det är inte nödvändigt att klättra för att nå saker

Åtgärder • Flytta på saker eller skaffa nödvändiga hjälpmedel.

Gemensamt överenskomna åtgärder samt vem åtgärdar och när:

20.

Är köksstegen stadig och har den handstöd?

Är stegen säker med tanke på användarens funktionsförmåga?

Gemensamt överenskomna åtgärder samt vem åtgärdar och när:

Åtgärder • Skaffa hjälpmedel.

• Om det inte är säkert, klättra inte.

• Om klättring eller stege behövs för något arbete, be om hjälp vid behov.

21.

Är belysningen tillräcklig och lätt att justera?

Ljusstyrkan är jämn och bländar inte Nattbelysning som är av rätt färg och som går att justera gör att det är lätt och tryggt att röra sig på natten.

Det finns tillräckligt med avbrytare och på rätt ställen.

Belysningen är tillräcklig också vid trappor och utgångar.

Belysningen lyser tillräckligt länge längs passager och i trappuppgången.

Gemensamt överenskomna åtgärder samt vem åtgärdar och när:

22.

22.Är utgången och gårdsplanen säkra?

Tillräcklig belysning Jämna, välskötta gångvägar Halka förhindras med t.ex. sandning.

Ytterdörren är lätt att öppna.

Under vintern används ändamålsenliga skor, t.ex. skor utrustade med halkskydd Är fastighetens väg- eller gatuadress samt husnummer tillräckligt synliga?

Åtgärder • Använd nattlampor eller lampor med timer eller rörelsedetektor vid behov.

• Försäkra dig om tillräcklig belysning med timer- eller rörelsedetektorlampor och se till att drifttiden räcker till.

Åtgärder • Justering av belysningen, tilläggsbelysning vid behov.

• Granskning av att halka förhindras och att åtgärderna intensifieras vid behov.

• Kontrollera skyltarna, särskilt storleken och placeringen.

Gemensamt överenskomna åtgärder samt vem åtgärdar och när:

23.

Känner den boende sig trygg med att röra sig i bostadens närmiljö?

Är det säkert att röra sig i bostadens närmiljö?

Gemensamt överenskomna åtgärder samt vem åtgärdar och när:

Åtgärder • Åtgärder utifrån situationen.

24.

Är hjälpmedlen tillräckliga och ändamålsenliga?

Hjälpmedel för rörlighet Hjälpmedel för dagliga funktioner Hjälpmedel för sensoriska funktionsnedsättningar (glasögon, hörapparater) Rätta dimensioneringar (t.ex. möblers höjd) Gemensamt överenskomna åtgärder samt vem åtgärdar och när:

Åtgärder • Bedöm behovet av hjälpmedel, skaffa nödvändiga hjälpmedel.

• Underhåll hjälpmedlen i förbyggande syfte och reparera dem genast vid behov.

• Regelbunden granskning och service av rollatorn.

• Se till att det finns ersättande hjälpmedel under servicen.

25.

Förvaras och används medicinerna rätt?

Förvaras medicinerna hemma rätt?

Används medicinerna rätt?

Gemensamt överenskomna åtgärder samt vem åtgärdar och när:

26.

Förvaras och används kemikalier och andra farliga ämnen rätt?

Endast nödvändiga kemikalier finns i bostaden.

Kemikalierna förvaras enligt anvisningarna.

Nödvändiga kemikalier används enligt anvisningarna.

Farligt material förvaras korrekt.

Gemensamt överenskomna åtgärder samt vem åtgärdar och när:

• Läs bruksanvisningen till elektriska hjälpmedel och beakta säkerheten vid laddning och användning samt eloch brandsäkerheten.

Åtgärder • Försäkra dig om att doseringen av medicinerna är rätt. Förvara läkemedel rätt.

• Återlämna obehövlig eller föråldrad medicin till apoteket.

Åtgärder • Avlägsna onödiga och gamla kemikalier (kom ihåg korrekt avfallshantering).

• Se till att förvaringen är korrekt.

• Se till att barn inte får tag på knappcellsbatterier eller dylikt.

UPPRÄTTHÅLLANDE AV SOCIALA RELATIONER

27.

9. Är synförmågan tillräcklig? Är glasögon i skick och användbara?

Har den boendes syn testats under de senaste tre åren?

Åtgärder • Synundersökning och nya glasögon vid behov.

• Extra glasögon • Vid behov, säkerhetsteknik som är anpassad för synskadade.

Gemensamt överenskomna åtgärder samt vem åtgärdar och när:

28.

Är hörselförmågan tillräcklig?

Är hörseln tillräckligt bra för ett tryggt boende eller används hjälpmedel som stödjer eller ersätter hörselförmågan?

Har den boendes hörsel testats under de senaste tre åren?

Gemensamt överenskomna åtgärder samt vem åtgärdar och när:

29. Kontakt till omgivningen? Är den boende dagligen i kontakt med en närstående eller bekant? Är den boende i kontakt med någon åtminstone en gång per dag?

Gemensamt överenskomna åtgärder samt vem åtgärdar och när:

Åtgärder • Använd hjälpmedel för hörselnedsättning: vid behov hörapparat eller kommunikator samt säkerhetsteknik som är anpassad för hörselskadade, som t.ex. brandvarnare eller andra larmapparater.

Åtgärder • Sociala kontakter: man turas om att ringa, elektronisk kontakt, besök m.m.

• Socialt skyddsnät.

30.

Fungerar säkerhetsuppkopplingarna som de ska?

Säkerhetsarmband Smarta enheter Eventuella positioneringsenheter Fungerar telefonen och kan den boende använda sin telefon?

Gemensamt överenskomna åtgärder samt vem åtgärdar och när:

Åtgärder • På telefonen: lägg till en ICE-kod bredvid en närståendes namn.

Observera att koden kanske inte "fungerar" i en låst telefon.

• Seniortelefon med knapp för nödåtkomst och närståendes nummer sparade!

• Surfplatta eller separat kommunikationsteknik tillgänglig.

• Olika smarta enheter.

• Vid behov, skaffa en positioneringsenhet.

31.

Förhindrar man telefon- och dörrförsäljning?

Följ med eventuella avvikelser. Är bankinformationen och pengarna skyddade?

Gemensamt överenskomna åtgärder samt vem åtgärdar och när:

Åtgärder • Observera: Banken eller polisen ber aldrig om din kontoinformation t.ex. per telefon eller genom att besöka din bostad!

• Begränsning av telefonförsäljning (tfn 0600 13404, avgiftsbelagd) • Förhindrande av dörrförsäljning genom att låsa dörren och genom att identifiera besökaren genom (elektroniskt) dörröga.

• Den bosatta känner till polisens instruktioner för hur man skyddar sig mot obehöriga kontoförfrågningar samt telefonnumret för avstängning av kontot.

32.

Är övriga faktorer som ger trygghet i vardagen i sin ordning?

En lämplig varm måltid erbjuds dagligen.

Den boende har ett hemförråd som räcker till tre dygns behov.

Hemförsäkring Den personliga hygienen sköts Inga beteendeförändringar som skulle vara tecken på sjukdomar

Åtgärder • Nödvändiga läkemedel, mat, vatten, värme, lampa och batterier för 72 timmar.

• Förändringar i hygien kan varsla om minnessjukdom.

Läkarkonsultation vid behov.

Gemensamt överenskomna åtgärder samt vem åtgärdar och när:

Slutligen Har den boende ekonomiska förutsättningar för att säkerställa säkerheten, införskaffa hjälpmedel och säkerhetsanordningar?

Finns det andra resurser för att garantera säkerheten och för att utföra ombyggnadsarbeten?

Känner den boende till var man kan be om hjälp för att skaffa hjälpmedel? Obs! Utgående från en experts bedömning kan man få hjälpmedel gratis.

Gemensamt överenskomna åtgärder samt vem åtgärdar och när:

Åtgärder • Vid behov, be om råd och stöd från socialenheten.

• Alternativt - hjälpmedels­ utlåningen - bostadsbolaget - skuldrådgivningen - stöd från Fpa - utkomststöd • reparationsrådgivningen vid Centralförbundet för de gamlas väl ger stöd i ombyggnadsarbeten.

MEN P EL

SPEK SPEK

Nyttiga länkar: www.kodinturvaopas.fi (finska) www.spek.fi/OTE (finska) www.kylaturvallisuus.fi (finska) www.kotitapaturma.fi www.ikäteknologiakeskus.fi (finska, engelska) www.muistiliitto.fi https://omaishoitajat.fi www.valli.fi (finska, engelska) www.vtkl.fi

Räddningsförbundet • www.spek.fi

TÖ

LOMAKE

U

O U S

SK

A

SALAN K U E ST