SPEK vägleder 24, Brandlarm använding och underhåll

• SPEK vägleder •

24

BRANDLARM ANVÄNDNING OCH UNDERHÅLL

• Trygg morgondag •

1

• SPEK vägleder •

24

SPEK vägleder serien innehåller faktaguider angående fastigheternas brandsäkerhet. Guiderna finns att fås på spek.fi/ guider

Brandlarm underhåll och andvänding Text: Kari Koskela Bild: SPEKs arkiv Layout: Terhi Kannisto, Luminar Solar Textlayout: Leena Huhmarniemi, SPEK Kopieringsbegränsning: Kopiering av detta verk är förbjudet enligt lagen om upphovsrätt (404/61), kopieringsförbudet gäller inte delvis kopiering för utbildningsändamål enligt avtalet mellan finska staten och Kopiosto rf. All annan kopiering eller lagring av verket i digital form är ovillkorligen förbjuden.

ISBN 978-951-797-676-3 (pdf) Utgivare: Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland Banmästargatan 11, 00520 Helsingfors Tfn 09 476 112 spekinfo@spek.fi www.spek.fi

2

Brandlarm underhüll och andvänding

3

Innehållsförteckining Till läsaren...................................................................................................................................................... 6 1 Olika slags brandalarm................................................................................................................................ 7

1.1 Flera aktörer utvecklar och övervakar normerna gällande brandlarm och byggande............................... 8

1.2 Standarder för brandlarmanläggningar..................................................................................................... 8

2 Planering och installation av brandlarmläggningar....................................................................................... 9 3 Innehavare av brandlarmanläggningen...................................................................................................... 10

3.1 Skyldigheter enligt räddningslagen ......................................................................................................... 10

3.2 Frågor som ska avtalas .. ......................................................................................................... 10

3.3 Innehavare av brandlarmanläggningen, uppgifter ................................................................................. 10

4 Brandsäkerhet i byggnader ....................................................................................................................... 11 5 Fördelar med brandlarm ........................................................................................................................... 12 6 Brandlarmanläggningar ............................................................................................................................. 14

6.1 Brandlarmets uppbyggnad ..................................................................................................................... 14

6.2 Detektor .................................................................................................................................................. 15

6.2.1 Värmedetektorer . ...................................................................................................................... 15

6.2.2 Rökdetektorer ............................................................................................................................ 16

6.2.3 Kombinationsdetektorer ............................................................................................................ 16

6.2.4 Specialdetektorer ..........................................................................................................................................................................................................................................................................16

6.3 Larmtryckknapp ............................................................................................................................ 17

6.4 Larmapparater ........................................................................................................................................ 17

6.5 Centralapparat ........................................................................................................................................ 18

6.6 Strömförsörjning ..................................................................................................................................................................................................19

6.7 Anslutning till nödcentralen ................................................................................................................................................................19

6.8 Brandkarta .............................................................................................................................................. 20

6.8.1 Brandkartans innehåll ............................................................................................................... 20

7 Underhålll ................................................................................................................................................ 23

4

7.1 Brandlarmets skötare .............................................................................................................................. 23

7.2 Åtgärder vid brandlarm ........................................................................................................................... 23

7.3 Åtgärder vid felanmälan . ................................................................................................ 24

7.4 Förhindra felanmälningar . ...................................................................................................................... 24

7.5 Frånkoppling ........................................................................................................................................... 24

7.6 Heta arbeten........................................................................................................................................... 25

7.7 Instruktion . ............................................................................................................................................. 25

7.8 Månatliga tester ...................................................................................................................................... 25

7.8.1 Slingor .................................................................................................................................................................................. 26

7.8.2 Centralapparatens övervakningskretsar .................................................................................... 26

7.8.3 Larmdonen ...................................................................................................................................................................................................... 26

7.8.4 Branddörrar och styrningar . ...................................................................................................... 26

7.8.5 Släckanläggningar ...................................................................................................................... 26

7.8.6 Anslutning till nödcentralen . ..................................................................................................... 27

7.8.7 Kontaktuppgifter ........................................................................................................................ 27

Innehållsförteckning

7.9 Dagbok för brandlarm ......................................................................................................................................................................................27

7.10 Brandkarta ............................................................................................................................................ 27

7.11 Underhåll .............................................................................................................................................. 27

7.11.1 Underhållsprogram .................................................................................................................. 28

7.11.2 Centralapparaten ..................................................................................................................... 28

7.11.3 Underhåll av batterierna .......................................................................................................... 29

7.11.4 Service av detektorerna ........................................................................................................... 29

8 Gransking av brandlarm ............................................................................................................................ 30

8.1 Räddningsmyndigheten .......................................................................................................................... 30

8.2 Besiktningsorganet................................................................................................................................. 30

9 Sanering av fastigheten ............................................................................................................................ 31 10 Råd ......................................................................................................................................................... 32 11 Källförteckning ........................................................................................................................................ 33 Bilagor......................................................................................................................................................... 34

Innehållsförteckning

5

Till läsaren Att undvika brand eller att så tidigt som möjligt upptäcka en begynnande brand är grundläggande för människors säkerhet. Brandlarmets, eller brandlarmanläggningens, uppgift är att upptäcka branden även när de mänskliga sinnena inte gör det. Ett korrekt fungerande brandlarm upptäcker faran och varnar för den i ett tidigt skede, så att det finns tillräckligt med tid för att människor ska kunna räddas.

Att trygga medborgarnas säkerhet är statens grundläggande funktion. Lagarna ger rättigheter och förpliktelser. Enligt räddningslagen måste byggnadens ägare och innehavare, samt verksamhetsidkare bidra till att förhindra olyckor och svara för underhållet av de brandlarm och brandskyddsanordningar som installerats.

Fastighetens räddningsplan instruerar hur man ska gå till väga i händelse av fara.

Syftet med den här handboken är att vägleda läsaren i frågor som gäller brandlarm. Handboken ger också grundläggande information om brandsäkerhet i byggnader, normer som gäller brandlarm och på vilka grunder brandlarm ska väljas.

Målet är att även de läsare, som inte är bekanta med dessa saker, ska kunna bilda sig en uppfattning om hur automatiska brandlarm fungerar, samt om deras användning och underhåll. Därför beskrivs termer och begrepp friare jämfört med hur de framställs i normerna.

De tekniska föreskrifterna och installationsanvisningarna har egna guider, så de ägnas mindre uppmärksamhet.

Byggnadens blivande användare borde engageras redan i byggandets planerings- och projekteringsskede, så att planering, installation, idrifttagning och underhåll av all säkerhetsutrustning på bästa sätt skulle tjäna byggnaden och dess användare.

15.2.2011 Helsingfors Kari Koskela Säkerhetsexpert, utbildare inom brandlarm

Observera att, instruktioner och reglementen i denna guidebok är baserade på fakta som fanns tillgängligt då guiden skrevs. Vi uppdaterar våra guidebökcer och denna publikation skall uppdateras.

Brandskyddsfonden har finansierat denna guides tillkomst.

6

Till läsaren

1 Oliga slags brandalarm

Brandvarnare lagstadgade: används i bostäder, har batteri, reagerar på rök och varnar för fara med en larmsignal. Brandvarnare kan förses med många tillbehör som underlättar användningen. Läs mer om brandvarnare på SPEKS:s webbplats

(Brand)detektor ingår i automatiska brandlarm: reagerar på värme, rök eller flammor

Larmapparater tex. brandklocka, summer, siren, gonggong, vibrator, blinkljus m.m.

Centralapparaten styr brandlarmet, installeras i ytterdörrens omedelbara närhet dit brandkåren anländer, visar brand- och felanmälningar.

Släckanläggning larmar och påbörjar släckningen omedelbart med antingen vatten, vattendimma, gas, skum, pulver eller annat.

Oliga slags brandlarm

7

”Brandkåristen” är en person som hjälper på ort och ställe i nödsituationer. Brandkårister får rycka ut i onödan var 20:e minut p.g.a. att brandlarmen hanteras felaktigt.

Nödcentralen mottar automatiska brandlarm och 112-telefonsamtal.

1.1 Flera aktörer utvecklar och övervakar normerna gällande brandlarm och byggande • Miljöministeriet utarbetar byggnadsbestämmelserna.

www.ymparisto.fi • Inrikesministeriet utarbetar förordningar om brandlarmanläggningar. www.intermin.fi • Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) www.tukes.fi är en tillsynsmyndighet som övervakar besiktningsorganens och installationsföretagens verksamhet, samt utför marknadstillsyn. www.tukes.fi • Byggnadstillsynsmyndigheten är en kommunal myndighet som övervakar att byggnadsbestämmelserna iakttas.

• Räddningsmyndigheten är ett expertorgan och en tillsynsmyndighet i brandtekniska frågor.

1.2 Standarder för brandlarmanläggningar • Räddningslagen 468/2003 • Lag om anordningar inom räddningsväsendet 10/2007 • Inrikesministeriets förordning om brandlarmanläggningar A:60/1999 • Planering, installation, service och underhåll av brandlarmanläggning ST 2009 • SFS-EN-standarder • Inrikesministeriets förordning om automatiska släckanläggningar A:65/2000 • Inrikesministeriets förordning om placering och underhåll av brandvarnare 239/2009 • Statsrådets förordning om brandvarnares tekniska egenskaper 291/2009 8

Oliga slags brandlarm

2 Planering och installation av brandlarmläggningar Automatisk brandlarm • Förbättrar säkerheten för dem som bor i fastigheten.

• Övervakar byggnaden och egendomen.

• Meddelar omedelbart och automatiskt om en begynnande brand till nödcentralen, som larmar brandkåren.

• Varnar dem som befinner sig i fastigheten via larmapparater.

Byggherre

Planerare

• Väljer den som är ansvarig för brandsäkerhetspla-

• Beaktar sådant som överenskommits på pro-

Utrustningsleverantören

Registrerat installationsföretag (Brandlarmsföretag)

nen.

• Gör anslutningsanmälan till nödcentralen. Gör ett abonnemangsavtal med en operatör.

• Avtalar om säkerhetsnivån med räddningsmyndigheten.

• Utarbetar objektkortet.

• Ingår ett serviceavtal för garantitiden.

Ansvarar för: • utrustningens säkerhet och att den överensstämmer med bestämmelserna • apparaturens kompabilitet • de installerade produkternas dokument • installationsanvisningar - drifts- och serviceinstruktioner - underhållsinstruktioner.

jektstadiet.

• Gör en plan.

• Utarbetar ett genomförandeprotokoll.

• Förhandlar med räddningsmyndigheten om särskilda krav.

• Installerar detektorer och kablage.

• Gör ett installationsintyg för sitt arbete i samråd

med installationsföretaget.

• Levererar de slutgiltiga dokumenten.

• Svarar för såväl detektorernas dammskydd som avlägsnande av skydden, samt dokumentering.

Elentreprenör

Besiktningar

• Installerar detektorer och kablage enligt kraven i

• Besiktar de egna installationerna • Idrifttagnings- och ändringsbesiktningar • Periodiska besiktningar med tre års mellanrum • Brandmyndigheternas brandsyner • Service.

Ansvarspersoner och skötare

Underhållsprogram

• Ägare och innehavare • Skötare som svarar för byggnadens brandsäker-

• All handledning och dokumentation som gäller

genomförandeprotokollet. Beaktar ändringar under byggskedet • Gör ett installationsintyg för sitt arbete i samråd med installationsföretaget • Levererar de slutgiltiga dokumenten • Svarar för såväl detektorernas dammskydd som avlägsnande av skydden, samt dokumentering av detta.

het/fastighetsservice • Serviceföretaget • Vaktföretaget.

användning, underhåll och service av byggnaden.

Planering och installation av brandlarmläggningar

9

3 Innehavare av brandlarmanläggningen 3.1 Skyldigheter enligt räddningslagen Byggnaders brand- och utrymningssäkerhet Ägaren och innehavaren av en byggnad, samt en verksamhetsidkare, ska för egen del se till att byggnaden eller konstruktionen och dess omgivning hålls i sådant skick, att 1) risken för att en eldsvåda uppstår, avsiktligt anläggs och sprider sig är liten.

2) personer som befinner sig i byggnaden vid en eldsvåda eller någon annan plötslig fara kan lämna

byggnaden eller räddas på något annat sätt.

3) räddningsverksamhet är möjlig när en eldsvåda eller någon annan olycka inträffar.

4) räddningspersonalens säkerhet har beaktats.

Underhåll av anordningar Ägaren och innehavaren av en byggnad ska i fråga om allmänna utrymmen och sådana arrangemang som tjänar hela byggnaden, samt innehavaren av en lägenhet i fråga om utrymmen i hans eller hennes besittning, se till att följande i räddningslagen eller andra författningar eller av myndigheterna föreskrivna 1) släcknings-, räddnings- och bekämpningsmateriel, 2) anordningar som underlättar släcknings- och räddningsarbetet, 3) branddetektorer, larmanordningar och övriga anordningar som varnar om överhängande fara, 4) skyltar och belysning som anger utrymningsvägar, 5) skyddsrummens utrustning och anordningar, är funktionsdugliga, samt underhålls och inspekteras på ett behörigt sätt.

3.2 Frågor som ska avtalas Behovet av ett brandlarm bedöms i projektfasen utifrån säkerhetsutredningens krav eller de krav som standarderna ställer. Upphandlingskriterierna antecknas i genomförandeprotokollet.

Under bygglovsprocessen meddelar räddningsmyndigheten sitt beslut om brandlarmanläggningen med eventuella ytterligare krav. Beslutet och kraven antecknas i verkställighetsprotokollet ska kompletteras när planeringen framskrider.

3.3 Innehavare av brandalarmanläggningen, uppgifter PInnehavare av brandlarmanläggningen: • Avtalar med den lokala nödcentralen om att ansluta anläggningen till centralen.

• Avtalar med operatören om överföring av anmälan till nödcentralen och övervakning och rapportering av anslutningsfel.

• Avtalar med brandmyndigheten om väggnyckeltuben eller på vilket annat sätt lås kan öppnas.

• Utarbetar enligt räddningsmyndigheternas anvisningar ett objektkort över fastigheten med situa- tionsplan, vilket hålls uppdaterat. Det här ska göras innan byggnaden tas i bruk.

• Uppgör ett underhållsprogram för brandlarmanläggningen.

• Uppgör ett servicekontrakt för anläggningen.

• Utser en ansvarsperson som arbetar i fastigheten, samt anlitar en skötare för anläggningen.

• Ser till att ansvarspersonen, skötaren och ersättaren har den utbildning som krävs för att utföra uppgif- ten.

10

Innehavare av brandlarmanläggningen

4 Brandsäkerhet i byggnader Byggnadens brand- och personsäkerhet säkras genom korrekt planering och väl utfört byggande. I säkerheten ingår förutom brandtekniska detaljer, en tydlig planritning gällande utrymningsvägar, trappor, utgång, belysning m.m. Strukturella lösningar kompletteras med teknisk utrustning såsom rökventilationssystem, släckanläggningar, brandlarm och utrustning för förstahandssläckning.

Automatiskt brandlarm krävs när personsäkerheten behöver höjas (inkvartering) eller om man vill förstora brandcellerna annanstans än i inkvarteringslokaler.

Byggnaders brandsäkerhet styrs av Finlands byggbestämmelsesamlings E-serie, som omfattar brandklasser, brandceller och skyddsnivåer.

Byggnader brandklasser (E1) • P1: Höghus (kan vara hur högt och omfattande som helst, klarar brand utan att rasa, är att oftast ett stenhus) • P2: Produktions- och lagerbyggnad med 1–2 våningar (klarar brand i 30 min. utan att rasa, oftast högst 2 våningar) • P3: Småhus (inga begränsningar).

Brandcell är en del av byggnaden från vilken brandspridning är förhindrad under en bestämd tid (E1). Byggnaden är vanligtvis uppdelad i brandceller för att begränsa spridningen av brand och rök, samt för att säkra utrymningen, enligt följande: • Sektionering enligt hur byggnaden eller lokalerna används (t.ex. rum som används under dag och natt är skilda brandceller) • Sektionering enligt våningsyta (t.ex. får bostadsrummens brandceller inte överstiga 800 m2) • Sektionering enligt våning (i regel brandsektioneras byggnadens olika våningar från varandra).

Skyddsnivå innebär utrustning för att underlätta räddning och släckning (E2) • Skyddsnivå 1 = den ordinära utrustningen för förstahandssläckning, det vill säga handbrandsläckare och snabbrandpost.

• Skyddsnivå 2 = brandlarm som larmar lokalt och med en automatisk anmälan till nödcentralen + skyddsnivå 1.

• Skyddsnivå 3 = automatisk släckanläggning + skyddsnivå 1.

Skyddsnivån definieras utgående från en riskkartläggning och normer. Även försäkringsbolaget kan förutsätta att ett brandlarm installeras i fastigheten. Det är inte heller förbjudet att skaffa ett brandlarm frivilligt.

Oberoende av grunderna för val av brandlarm, ska det alltid när det ansluts till nödcentralen följa samma kravnivå som ställs i inrikesministeriets förordning om brandlarmanläggningar A:60/1999 gällande anskaffning, installation, användning service och besiktning. I förordningen nämns bland annat de förpliktelser som ställs på enskilda fastigheter gällande skötsel, användning och service av brandlarm.

Brandsäkerheten i byggnader

11

5 Fördelar av brandlarm Statsrådets program för den inre säkerheten har upprepade gånger fäst uppmärksamhet vid det stora antalet dödliga bränder i Finland (över 100 dödsfall i bränder per år) jämfört med Västeuropa. Målsättningen är nu att på riksnivå halvera antalet dödliga bränder inom några år. För att uppnå målet är automatiska brandlarm av största vikt.

Ett automatiskt brandlarm är en anläggning som reagerar på en begynnande brand, larmar lokalt och förmedlar anmälan vidare till nödcentralen. Ett fungerande brandlarm ger tid till förstahandssläckning och utrymning, samt möjliggör att räddningspersonalen snabbare hinner på plats.

En begynnande brand måste släckas snabbt. Släckning handlar om att vinna tid. Ju tidigare släckningen påbörjas, desto mindre är skadorna. En stor del av bränderna släcks genom förstahandssläckning av personer som arbetar i fastigheten.

ANTÄNDING FULL

NEDKYLNING

FÖRBRANNING

RÄDDA SLÄCK VÄGLED

TID

NÖDCENTRALEN

BEREDSKAPSTID

Ett automatiskt brandlarm förbättrar personsäkerheten avsevärt och skyddar egendomen i byggnaden.

12

Fördelar av brandlarm

Brandlarmets funktioner vid brand::

0 min.

30 s

Detektorn reagerar (rök, värme, låga).

Centralen reagerar, larmdonen aktiveras, räddningsverksamheten i fastigheten påbörjas.

Anmälan överförs till nödcentralen.

1 min.

Jourhavande på nödcentralen larmar enheterna och kontaktar anläggningens skötare.

Räddningsenheterna startar.

4 min.

Körtid.

Enheterna på plats.

Brandgrupp eller adress som larmat kontrolleras från centralapparaten.

Men hjälp av brandkartan utreder man var brandplatsen är och hur man tar sig dit.

10 min.

Brandplatsen hittas och släckning påbörjas.

Fördelar av brandlarm

13

6 Brandlarmanläggningar 6.1 Brandlarmets uppbyggnad • Centralapparat med strömkälla (elnät/batteri) och dokumentation • Larmöverföring till nödcentralen, som förmedlas via operatören • Detektorer som känner av brand • Larmtryckknapp för manuell aktivering • Larmapparat t.ex. sirener, blinkljus, summer, sirener • Larm till fastighetsövervakningen och vidare till jourtelefoner • Meddelanden om hur vatten- eller gassläckningssystemen fungerar • Styrfunktioner (branddörrar, rökluckor, lås m.m.)

Brandlarmens utrustning ska vara sinsemellan kompatibel enligt standardserien EN 54 och testad av ett opartiskt testlaboratorium. Säkerhets- och kemikalieverket övervakar utrustningen på marknaden. (Tukes).

Sprinkler 4-trådsslinga Tryckkontakt

Larmdon

DM-värmedetektor

Maximalvärmedetektor

Rökdetektor Larm

Tryckknapp

Brandlarmcentral Tryckknapp

BRAND FEL

Branddörrar Rökluckor Luftkonditionering

BRANDKARTA

Nödcentralen 112

Övervakning av fastigheten

Elnät 230 VAC

CO2 släckningssystem

Batteriuppsättning 24 VDC Elnät 230 VAC

Batteriuppsättning 24 VDC

Anteckningar _______________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________

14

Brandlarmanläggningar

6.2 Detektor Centralen, kablarna och detektorerna utgörs av en helhet, där alla delar är godkända och kompatibla.

Utrustning från olika tillverkare är sällan kompatibla gällande elektronik eller konstruktion. Vid ändringar måste kompatibiliteten säkerställas av leverantören, som ska ha ett utlåtande om kompatibiliteten av en tredje part.

För att detektorn ska kunna fungera måste storheten som mäts nå detektorn eller dess verkningsområde.

Detektorerna får inte målas eller på annat sätt ändras.

När detektorn känner av branden skickar den en signal till brandlarmets centralapparat.

Mer avancerade detektorer kan justeras så att känsligheten och feltoleransen är anpassade för platsen.

Ingen enskild detektor är lämplig för alla lokaler, utan det slutliga valet beror på användningsplats och omständigheter.

Detektorerna kan grupperas enligt hur de reagerar på ett fysikaliskt och/eller kemiskt fenomen:

6.2.1 Värmedetektorer Värmedetektorns funktion baserar sig på temperaturhöjning.

Maximalvärmedetektorn (M) aktiveras när dess temperatur överskrider ett visst gränsvärde, t.ex. 55 °C. Differentialdetektorn (D) aktiveras när temperaturen stiger tillräckligt snabbt, t. ex. 15 °C/min.

DM-värmedetektorn är en kombination av båda ovannämnda.

Brandlarmanläggningar

15

6.2.2 Rökdetektorer Rökdetektorn aktiveras när partiklar som frigjorts i luften från branden eller pyrolysen kommer in i rökdetektorn.

Det finns två typer av rökdetektorer: joniserande och optiska. Den joniserande detektorn reagerar på osynlig rök och orenheter i luften. Den är inte en gasdetektor och reagerar alltså inte på rena gaser. Den optiska detektorn reagerar när synlig rök kommer in detektorn.

6.2.3 Kombinationsdetektorer En kombinationsdetektor är en kombination av olika detektorer som är programmerade till att kombinera eller utesluta olika mätresultat.

Med en kombinationsdetektor kan man till exempel undvika larm som utlöses av matlagning, vattenånga eller rökpustar

6.2.4 Specialdetektorer

Flamdetektor Flamdetektorn aktiveras av värme från infraröd eller ultraviolett strålning.

Linjerökdetektor Består av en sändare och en mottagare för ljuset. Detektorn aktiveras när rök hindrar ljuset från att nå mottagaren.

16

Brandlarmanläggningar

Samplingsdetektor Luft från det övervakade rummet sugs in till en provtagningsenhet via ett rörsystem och om luften innehåller rök, ger detektorn signal.

Värmekabel En optisk fiberkabel som är kopplad till centralenheten mäter temperaturen kontinuerligt. En förändring i temperaturen ger signal. Kabeln klarar olika miljöförhållanden som damm, fukt, kemikalier m.m.

6.3 Larmtryckknapp PLarmtryckknappen är det säkraste och snabbaste sättet att larma nödcentralen och brandkåren. Dessutom ska räddningsåtgärder enligt fastighetens beredskapsplan påbörjas vid larm som startas med en larmtryckknapp.

Larmtryckknappar placeras på ställen där de är lätta att upptäcka då man avlägsnar sig från byggnaden. Då kan man larma på ett tryggt sätt vid utrymning. Dessutom ska de placeras och belysas så att det är lätta att upptäcka vid en farlig situation. Gångavståndet till knappen från lokalen där man arbetar eller normalt befinner sig får vara högst 30 meter.

Ett intakt skyddsglas på larmtryckknappen hindrar oavsiktliga larm. Larmtryckknappen är röd och den ska märkas med skyltar som överensstämmer med standarderna. Larmtryckknappen får inte användas för annat ändamål.

6.4 Larmapparater Syftet är att människorna i fastigheten ska höra larmet och reagera på det.

Brandlarmet ska väcka den som sover och varna dem som befinner sig i fastigheten för brandfara. Larmdonen kan vara akustiska och/eller visuella. Larmdonen ska väljas och märkas på ett sådant sätt att de inte kan blandas med andra signalsystem.

Högtalarsystem kan göra larmet effektivare och via det kan man ge tilläggsinstruktioner.

Brandlarmanläggningar

17

I inkvarteringar säkerställs hörbarheten med detektorvisa larm (akustiskt larm med sockel). Larm med sockel kan också programmeras så, att det genom högtalaren går att ge instruktioner om evakuering.

Exempelvis i vårdinrättningar med dygnet runt jour, där klienterna kanske inte är förmögna till självräddning, är larmdonen placerade på ett sådant sätt att personalen först kommer att informeras.

I mångformiga byggnader bör man redan i planeringsstadiet överväga gruppering av larmdonen, så att de endast fungerar i den del av byggnaden från vilken anmälan kommer.

Meddelanden om brand, fel och underhåll samt förhandsvarningar bör anslutas till systemen för fastighetsövervakning och därifrån vidare till jourtelefoner.

6.5 Centralapparat Placeringen av centralapparaternas manöverenheter bestäms i planeringsskedet i samråd med räddningsmyndigheterna och besluten antecknas i verkställighetsprotokollet.

Centralapparaten eller dess manöverenhet placeras på den plats dit brandkåren anländer och markeras med ”BRANDLARM”-skyltar. Platsen måste vara tillräckligt upplyst, skyddad från direkt solljus, torr, bullerfri och temperaturen bör motsvara normal rumstemperatur.

Brandkårens åtkomst till brandlarmet säkras genom att fastighetens nyckel placeras i t.ex. en väggnyckeltub, enligt Finans Finlands anvisning om nyckelsäkerhet.

Centralerna för brandskyddssystem (brandlarm, sprinkler, andra släckanläggningar, rökventilation) placeras vid mån av möjlighet intill varandra.

Notifikationer från t.ex. släckanläggningar, automatisk rökventilation och automatiska branddörrar får kopplas till centralapparaten. De strömkretsar som ansluts till centralapparaten får inte störa apparatens normala funktion.

Styrfunktionernas beskrivningar och bruksanvisningar antecknas i brandkartorna.

Dessutom kan centralapparaten bl.a. styra följande funktioner och apparater: • avstängning av ventilationen • branddörrar • rökspjäll • elektriska lås • rökventilatorer • sirener med hög ljudstyrka • blinkljus • skyltar • trafikljus • högtalare • tvångsstyrning av monitorer osv.

18

Brandlarmanläggningar

6.6 Strömförsörjning Automatiska brandlarm har minst två av varandra oberoende strömkällor, t.ex. elnät och batterier. Båda måste vara individuellt kapabla att förse brandlarmet med ström.

Batteriuppsättningen dimensioneras så att den kan leverera ström i 72 timmar och ytterligare ge en halv timmes ström för brandlarm. Detta innebär att en störning som inträffar på helgen i elnätet inte får orsaka en felanmälan.

Brandvarnarens kraftkällor är reserverade endast för enheter som är anslutna till brandlarmet och deras användning för andra ändamål är förbjudet. Leverantören ska säkerställa att kraftkällorna är tillräckliga om ny utrustning kopplas till centralapparaten.

6.7 Anslutning till nödcentralen Larm och felrapporter från brandlarmet skickas till nödcentralen. Detta görs genom larmöverföring som kopplats av operatören.

Nödcentralen ska kunna fastställa om brandlarmet meddelar om brand eller fel. Brandkåren rycker ut omedelbart när det gäller brandlarm, medan man vid felanmälan först kontaktar brandlarmets skötare. Därför är det viktigt att meddelandena skickas på rätt sätt.

Kommunikationslänken mellan brandlarmet och nödcentralen felövervakas. Linjefel har tidigare vidarebefordrats förutom till operatören, även till nödcentralen, som har rapporterat om störningar i datakommunikationen till kunden. Sedan 2009 meddelar nödcentralen inte kunden om störningar i datakommunikationen, utan kunden och operatören måste sinsemellan avtala om åtgärder vid linjefel.

Avtalet bör innehålla åtminstone följande: Fastighet

Operatör

Skötare som svarar för byggnadens brandsäkerhet: • Sluter ett avtal.

• Uppger de personer som kontaktas vid larm.

• Uppdaterar kontaktuppgifterna.

• Utarbetar förutsebara åtgärder i byggnadens räddningsplan.

• Avtalar med brandmyndigheten om procedurer vid felsituationer.

• Svarar för att meddelanden överförs tillförlitligt

De som kontaktas vid larm kvitterar att de mottagit ett störningsmeddelande.

enligt standarden EN 54-21.

• Organiserar en kommunikationstjänst vid linjefel antingen själv eller via en samarbetspartner.

• Verifierar längden på störningens uppföljningsperiod innan tjänsten aktiveras.

• Fastställer procedurer vid störningar som gäller större områden.

• Rapporterar om att störningen upphört.

• Utarbetar åtgärder i händelse att alla kontaktpersoner inte kvitterar sina meddelanden som mottagna.

Finans Finland har uppgjort en anvisning 2010 om övervakningen av larmöverföringsanslutningar i försäkrade byggnader med automatiska brandlarm.

Brandlarmanläggningar

19

6.8 Brandkarta Brandkartan är byggnadens planritning, som gör det möjligt för brandkåren att lokalisera branden och hitta vägen dit. Byggnaden indelas i brandgrupper för att underlätta lokaliseringen. Grupperna framgår ur brandkartan. Apparater med adressystem anges med separata adresser i brandkartan.

Instruktioner för bildande av grupper finns i planeringsanvisningarna. De följer brandcellernas gränser och består av funktionella helheter, t.ex. förråd, personalrum o.s.v. En grupp får ha en yta på högst 1600 m2, och då får den endast bestå av ett rum. Högst 20 rum får finnas i en grupp, och då får ytan vara högst 400 m2.

Kartans läsbarhet och noggrannhet ska hålla sådan nivå, att en brandman som för första gången befinner sig i fastigheten kan utföra sin uppgift.

6.8.1 Brandkartans innehåll 1. Skriftlig redogörelse över styrfunktionerna Till exempel: Branddörrarna i lobbyn stängs vid brand. Styrcentralen för stängningen finns i gruppcentral RK 01.01 i korridoren på 1:a våningen. Avbrytaren på styrcentralens lock ska föras till läge ”NEJ”, varvid magneterna som håller dörrarna öppna aktiveras och dörrarna förblir öppna.

2. Index BRANDGRUPP 1

SIDA 5

2

4*

3

5

4

4*

5

5

6

4*

Ingångsvåningen markeras som sida 7 8

5

9

4

ADRESSER

PLATS

RUM

INGÅNG

01.001

Källare

Garage, sprinkler

Innergården

03.028-03.030 Källare-2 vån.

01.002

Trappa B

Källare

Bastuavdelning

Källare-2 vån.

Trappa A

Källare

Ventilation, värme, maskinrum 5 st.

C-trappan detektorer utan adress

Källare-3 vån.

Trappa C

01.005

Källare

Affärens personalrum

01.011

Källare

Garagets tryckknappar

03.031

1 vån.

Soprum

02.097-02.098, 02.193 01.015

A-trappan

02.090-02.092, 02.191, 02.192 Endast genom affären från Kullervogatan Från innergården

03.002-03.017 10

4

03.019-03.026 1 vån.

Kök och restaurangfaciliteter

03.029-03.047

20

11

4

03.027

1 vån.

Carport, 4 st. detektorer utan signalljus

12

4

01.006

1 vån.

Affär

13

4

01.016-01.021 1 vån.

VVC-entréhall

14

3

03.048-03.052 2 vån.

Ventilation, maskinrum

från B-trappan

15

3

Inkvartering

från O och D-trappan

Brandlarmanläggnigar

02.050-02.066 02.167-02.168

2 vån.

Ingång till affären endast från Kullervogatan

NORR

3. Situationsplan

INNERGÅRD Brandlarmanläggningar

21

22

Brandlarmanläggningar 5

10m

FISEC OY

-· :-.,::.......

Fastighet Ab Pohjolagatan

KCJITT./11,A

TQffll

RNIO

PIRUSTUICSQ( N:O

KÄLLARE

Om bilden visar hela byggnaden ingen minskning av positionsteckningen krävs.

Om

0®0

Traditionella brandgrupper, detektorer utan indikatorer

SIDAN

""'

4. Nivåer på alla övervakade områden

7 Underhåll 7.1 Brandlarmets skötare Brandlarmets innehavare ska utse en skötare för brandlarmet och se till att skötaren får den utbildning som behövs för uppgiften. Skötaren ansvarar för att underhållsprogrammet genomförs. (A:60) Byggnadens räddningsplan innehåller åtgärder i händelse av ett brandlarm. I allmänhet är det brandlarmets skötare som vid brand har som uppgift att öppna dörrar till centralapparaten och vägleda i fastigheten.

Brandlarmets skötare har följande uppgifter: • Utföra åtgärder vid brandlarm (7.2) • Utföra åtgärder vid felanmälan (7.3) • Förhindra felanmälningar (7.4) • Utföra/övervaka frånkopplingar (7.5) • Handleda utförare av heta arbeten (7.6) • Handleda egen personal och personal som utför servicearbeten (7.7) • Utföra månatliga tester och sköta om att anläggningen är funktionsduglig (7.8) • Föra dagbok för brandlarmet (7.9) • Uppdatera brandkartan och lås (7.10) • Sköta övriga uppgifter som nämns i underhållsprogrammet (7.11) • Handha periodiska besiktningar (8)

7.2 Åtgärder vid brandlarm Rör inte centralapparaten innan brandkåren kommer.

Undersök det område på brandkartan som har larmat, men lämna brandkartan vid centralen för brandkåren.

Ring nödcentralen om det handlar om en felanmälan. Brandlarmet kommer dock inte att kunna kvitteras innan brandkåren har varit på plats.

Om det är fråga om en brand, ring nödcentralen för att kontrollera att larmet har gått fram.

Utför förstahandssläckning och vägled brandkåren till brandplatsen.

Kvittera aldrig den larmande slingan innan orsaken till larmet är hittad.

Om det är fråga om en felanmälan, måste man alltid kontrollera: • vilken detektor som har aktiverats.

• varför detektorn har aktiverats • om felanmälningar återkommer: • kontrollera när anläggningen senast servades.

• diskutera servicen med brandlarmsföretaget.

• diskutera om ett eventuellt byte av detektortyp.

Gör slutligen nödvändiga anteckningar i dagboken.

Underhåll

23

7.3 Åtgärder vid felanmälan Om det uppstår ett fel i brandlarmet som äventyrar dess funktion, skickas en felanmälan till brandlarmets skötare, till fastighetens jourpunkter och till nödcentralen. Vid ett brandlarm rycker brandkåren ut omedelbart, men vid en felanmälan kontaktar nödcentralen först brandlarmets skötare.

Skötaren ska försäkra sig om att det verkligen handlar om ett fel, inte en brand, och informera nödcentralen om detta. Larmet vid en felanmälan kan tystas, men det får inte kvitteras förrän felet är lokaliserat. Skötaren ser till att felen som uppstått åtgärdas omgående.

Om felet inte kan åtgärdas omedelbart ska stället som larmar kopplas bort, varvid resten av anläggningen förblir i beredskap.

Anteckna till sist i dagboken.

7.4 Förhindra felanmälningar Varje gång ett arbete kommer att förorsaka damm, vibrationer, rök m.m. ska brandlarmets skötare informeras. Skötaren ska vidta åtgärder för att förhindra felanmälningar. Medan arbetet som förorsakar damm och smuts pågår ska detektorerna skyddas så de inte behöver servas genast vid ibruktagning (bilaga 2).

Upprepade felanmälningar som uppkommer vid normal användning av byggnaden (bl.a vid matlagning, vattenånga från duschen, rökpustar från eldstäder, avgaser eller mycket dammiga luftströmmar) kan förhindras genom att man byter ut detektorerna eller ändrar inställningsparametrarna så att de lämpar sig för platsen.

Om man underlåter att åtgärda uppmaning om reparation på grund av felanmälningar, eller om man försummar servicen, kan nödcentralen fakturera för utryckningar (bilaga 3).

7.5 Frånkoppling Brandlarmets skötare är den som i första hand slår av och på systemet.

När brandlarmet är defekt till en viss del eller om man på det övervakade området utför arbete som förorsakar rök, värme, damm, vibrationer eller dylikt, ska brandlarmet tillfälligt stängas av (= frånkoppling). Syftet med frånkopplingen är att förhindra felanmälningar.

Frånkopplingen ska begränsas till ett så litet område och så kort tid som möjligt utgående från verksamhetens art och omfattning.

Det frånkopplade området måste övervakas på annat sätt. I allmänhet är den som begär om frånkoppling skyldig att svara för områdets tillsyn tillsammans med brandlarmets skötare.

Om frånkopplingen sker utanför den normala arbetstiden ska man rådgöra med den jourhavande brandmyndigheten om vilka kompenserande åtgärder som vidtas under frånkopplingen.

Larm- och larmtryckknappar frånkopplas inte vanligtvis under renoveringsarbeten i byggnaden, för att de ska vara funktionsdugliga vid en eventuell brand.

KOM IHÅG! Om centralens dörr är öppen eller om nyckeln står i positionen “drift” förhindras vanligtvis alla anmälningar från att vidarebefordras till nödcentralen. Att frånkoppla så här är vanligtvis inte tillåtet.

24

Underhåll

7.6 Heta arbeten Den som beställer arbetet måste utreda om heta arbeten ingår och se till att procedurerna för heta arbeten följs under arbetets gång.

Heta arbeten regleras av standarden SFS 5900 för heta arbeten, försäkringsbolagets rekommendationer för heta arbeten och företagets plan för heta arbeten (bilaga 4), som ingår i räddningsplanen samt förfaranden enligt punkt 7.4 och 7.5.

7.7 Instruktioner Personer som arbetar i byggnaden och besöker den måste informeras om brandlarmet. Fastigheten ska helst ha överenskomna rutiner för hur besökare mottas. Om byggnaden har en reception, kan personen i receptionen lämpligen informera om byggnadens säkerhetsprocedurer. Personer som utför reparations- och underhållsarbeten får kontaktuppgifter till brandlarmets skötare, samt instruktioner om hur man hanterar brandlarmet (bilaga 1 och 2).

Den lokala räddningsmyndigheten kontaktas om arbetet kan förorsaka högre risker än det som anses vara normalt, till exempel på grund av arbetsmetod, frånkoppling eller liknande.

7.8 Månatliga tester Med månatliga tester försäkrar man sig om att brandlarmet fungerar som det ska och att dokumenten med kontaktuppgifter är uppdaterade. Med månatliga tester försäkrar man sig också om att brandbegränsare och släckanläggningar fungerar som planerat.

Det månatliga testet kan också utföras av en utomstående aktör med ett kontrakt som specificerar alla uppgifter.

Anläggningen testas enligt nödcentralens instruktioner och centralens testanvisningar.

Underhåll

25

I månadstestet testas till exempel följande: • Slingors/brandgruppers funktion (se även bilaga 5) • Mät- och övervakningskretsars funktion • Larmdonens funktion • Brandbegränsares och släckanläggningars funktion • Anslutningstest (nödcentralen och/eller förmedlande serviceoperatör, se 6.7) När anslutningstestet görs till sist kan man försäkra sig om att centralens anslutning förblir i funktion.

7.8.1 Slingor Slingkablarna är övervakade för händelse av avbrott, kortslutning eller jordläckage. Om slingan ger en felanmälan vid den automatiska övervakningen eller det månatliga testet, måste kablarna som är installerade i byggnaden kontrolleras. Jordläckage i kabeln kan förorsakas av skavning, press, fukt, oförsiktig skalning eller av folie som vidrör en metalldel i ett sänkt tak eller liknande.

7.8.2 Centralapparatens övervakningskretsar Ju nyare central, desto fler funktioner har den som övervakas automatiskt. Det som oftast övervakas är centralens egen funktion, larmdonen, batteriernas funktion och jordläckage. Jordläckage orsakas oftast av fukt.

7.8.3 Larmdonen Larmdonen väljs och placeras så att de väcker och varnar personer i byggnaden. Larmdonstestet kontrollerar att larmdonen som brandklockor, blinkljus, detektorvisa sumrar, högtalarsystem m.m. fungerar och att det finns tillräckligt av dem. Alla akustiska brandlarm i byggnaden ska ha samma ljud.

Det är bra att göra ett larmtest under arbetstid minst en gång per år, så att larmets ljud blir bekant. Datum och tid för testet meddelas dem som besöker byggnaden och den egna personalen.

7.8.4 Branddörrar och styrningar Vid en brand kan brandlarmet t.ex. styra stängningen av dörrar, ventilationen, rökventilationen eller låsningen. Vid det månatliga testet ska man kontrollera att styrningen inte utlöses oavsiktligt. Man bör regelbundet kontrollera att branddörrarnas automatiska stängning och regling fungerar.

En skriftlig redogörelse över styrfunktionerna och hur de kopplas av och på till normalläge ska finnas i brandkartan

7.8.5 Släckanläggningar Brandlarmet testas under släckanläggningens månatliga test, enligt släckanläggningens testanvisning.

26

Underhåll

7.8.6 Anslutning till nödcentralen Det viktigaste i det månatliga testet är att försäkra sig om att anslutningen till nödcentralen fungerar. Om anslutningen är kopplad till en annan plats med fortlöpande jour, testas den här anslutningen. Anslutningstesterna förs in i en dagbok, ur vilken de utförda testerna kan spåras.

7.8.7 Kontaktuppgifter Kontrollera under det månatliga testet att nödcentralen, operatören som övervakar linjefel och brandlarmet har rätt kontaktuppgifter (bilaga 6).

Eftersom skötaren inte är ständigt närvarande i fastigheten, måste skötarens och ersättarens kontaktuppgifter finnas i åtminstone apparatcentralen, med tanke på fel- och frånkopplingssituationer, reparationer och heta arbeten.

Om fastigheten har en jourtelefon, lönar det sig att uppge det här numret som första nummer till nödcentralen. Fastighetens jourhavande vet i allmänhet vem av brandlarmets skötare som är på plats. På så vis undviker man nattliga samtal från nödcentralen exempelvis till en skötare som är på semester. Samtal från 112 kan ibland visas som okänt nummer i telefonen. Den jourhavande måste svara på samtal också från okänt nummer.

7.9 Dagbok för brandlarm Brandlarmets dagbok innehåller ofta en anvisning för det månatliga testet. I dagboken införs uppgifter om utförda månatliga test, samt underhåll och inspektioner som utförts av myndigheter och besiktningsorgan. Även brand- och felanmälningar och funktionsfel, inklusive deras tidpunkter och orsaker, antecknas så noggrant som möjligt i dagboken.

Om till exempel en av detektorerna reagerar upprepade gånger utan någon verklig orsak, ska det gå att se i dagboken om felet alltid inträffar på någon viss tid av året eller dygnet, eller om det är förknippat med något speciellt meteorologiskt fenomen eller någon viss aktivitet i fastigheten. tarkasti.

7.10 Brandkarta När strukturella förändringar görs till exempel i byggnadens mellanväggar eller passager, ska de införas i brandkartan. Skötaren kan göra små reparationer själv, men större beställs av företag som installerar brandlarm.

7.11 Underhåll Yrkesstolthet är serviceleverantörens viktigaste verktyg.

Brandlarmets innehavare svarar för att brandlarmet har ett underhållsprogram och att underhållet och reparationsåtgärderna utförs i enlighet med de enhetsspecifika underhållsinstruktionerna, så att anordningarna uppfyller lagstadgade krav under den tid de används. (A:60), (Lag om anordningar inom räddningsväsendet, 7 §) Underhåll

27

Ett underhållsprogram uppgörs för brandlarmet som en del av fastighetens underhåll. När brandlarmets service organiseras, är det i första hand utrustningsleverantören som kontaktas. Brandlarmets tillverkare eller importör ska ha nödvändig information och reservdelar för underhåll och service, samt apparatspecifika serviceinstruktioner. Underhållsprogrammet omfattar avtal för service och inspektioner.

7.11.1 Underhållsprogram Underhållet säkerställer att systemet fungerar kontinuerligt under normala förhållanden. Det är därför nödvändigt att ha rätt slags inspektions- och servicerutiner, till exempel att man efter testningen ser till att all utrustning är ansluten och att vidtagna åtgärder antecknats i dagboken.

Ett bra underhållsprogram innehåller åtminstone följande: • Uppgifter om vem som uppdaterar underhållsprogrammet • Samordning med fastighetens räddningsplan • Namngivna ansvarspersoner och skötare, och deras kontaktuppgifter • Personer och instanser som ansvarar för drift, service och underhåll • Åtgärder i händelse av brand, fel, förhands- eller serviceanmälan eller felanmälningar • Åtgärder som ska vidtas om brandlarmets eller nödcentralens anslutning inte fungerar • Instruktioner för de månatliga testerna • Inspektion och service av reservströmkällor såsom batterier och generatorer • Procedurer vid frånkoppling och kompenserande åtgärder till följd av frånkoppling • Reservdelsinköp och uppdatering av brandkarta • Skötsel av brandlarm, genomförandeprotokoll, brandkarta, inspektioner och dokumentuppdatering när byggnaden ändras • Beställning av periodiska besiktningar och uppgifter om dem som deltar i dem • Åtgärder för att avhjälpa brister som identifierats vid inspektioner I centralapparaten ska anges var underhållsprogrammet förvaras.

Avvikelser från normala förhållanden som ska beaktas i underhållsprogrammet De ovan nämnda åtgärderna är avsedda för att upprätthålla systemet under normala förhållanden. Det ska också finnas beredskap och instruktioner för särskilda situationer, såsom • Bränder (som upptäcks automatiskt eller inte) • Upprepade felanmälningar • Utbyggnad, modifiering eller renovering av lokalerna • Förändringar i personalstorleken eller organisationen på kontrollområdet • Förändringar i omgivningens bullernivå eller bullerbegränsningar som kan förändra kraven på de akustiska larmdonen • Skador på systemet • Alla förändringar i tilläggsutrustningen • Användning av systemet innan byggarbete har slutförts och byggnaden tagits i bruk fullständigt

7.11.2 Centralapparaten Endast en av utrustningsleverantören utsedd instans får utföra servicearbeten på centralapparaten. Programmering och programvaruändringar i centralapparaten i samband med service och reparationer kräver uppdaterad, enhetsspecifik serviceprogramvara med rätt versionsnummer.

28

Underhåll

7.11.3 Underhåll av batterierna De flesta batterierna är underhållsfria. Batterileverantören uppger batteriernas livslängd, vanligtvis handlar det om 4–5 år. Batteriernas bytesintervall registreras i underhållsprogrammet. Vid strömavbrott ska brandlarmet inte skicka felanmälan till nödcentralen, utan batterierna ska kunna förse brandlarmet med ström i 72 timmars tid. Centralapparaten övervakar batteriernas skick, och om batteriernas spänning sjunker under den föreskrivna gränsen, skickar brandlarmet en felanmälan till nödcentralen. Regelbunden ersättning av batterier ska utföras enligt underhållsprogrammet.

7.11.4 Service av detektorerna Det lönar sig att tänka på servicen av detektorerna redan i projektstadiet. Servicekostnaderna beror på antalet detektorer samt på serviceintervallet, som fastställs av utrustningsleverantören. Serviceintervallet varierar beroende på objektet och de valda detektorerna. Detektorernas serviceprocedurer ska registreras i underhållsprogrammet.

De mest avancerade systemen följer automatiskt med när detektorerna blir smutsiga. Genom att regelbundet analysera hur smutsiga detektorerna är, kan man definiera serviceintervallerna så att servicen utförs punktvis enligt behov.

Med det traditionella systemet servar man regelbundet alla detektorer på samma gång.

Specialdetektorer servas enligt utrustningsleverantörens instruktioner.

7.11.4.1 Service av rökdetektorerna Då rökdetektorer blir smutsiga fungerar de otillförlitligt och de bör därför kontrolleras och rengöras med jämna mellanrum. Utrustningsleverantören har den bästa kunskapen om rengörings intervaller och -metoder. Rengöringsintervallet beror på hur lokalen används.

I regel rengörs detektorerna i tillverkarens fabrik, vilket innebär att detektorerna får en garanti som motsvarar nyvärdet. Man kan också byta ut ett provparti av detektorer, låta mäta dem och definiera serviceintervallet utgående från resultatet.

Det är också möjligt att byta till ersättande detektorer. Det innebär att utrustningsleverantören levererar ett önskat antal servade detektorer för att ersätta dem som blivit smutsiga. Detektorerna som byts ut returneras för service. I undantagsfall rengörs detektorerna på plats i fastigheten.

Om brandlarmet ger ett felaktigt brandlarm på grund av försummelse av service, kan nödcentralen fakturera för onödig utryckning.

Underhåll

29

8 Gransking av brandlarm 8.1 Räddningsmyndigheten Vid brandsyn eller annan liknande regelbunden inspektion granskar räddningsmyndigheten att villkoren för att ansluta det automatiska brandlarmet till nödcentralen uppfylls: • periodiska besiktningar av brandlarmet har utförts.

• brister som uppkommit vid periodiska besiktningar har åtgärdats.

• anläggningen har ett underhållsprogram som följs.

• anläggningen har en utsedd och utbildad skötare.

8.2 Besiktningsorganet Säkerhets- och kemikalieverket upprätthåller en lista på besiktningsorgan som är godkända för att granska brandlarm (www.tukes.fi).

Brandlarmets innehavare ska se till att en ibruktagningsbesiktning (tidigare certifieringsbesiktning) genomförs för brandlarmet innan det ansluts till nödcentralen, samt att föreskrivna periodiska besiktningar utförs.

Brandlarmets innehavare ansvarar för att beställa de periodiska besiktningarna. Genom att upprätta ett besiktningsavtal med besiktningsorganet, ser besiktningsorganet till att besiktningarna görs i tid. De periodiska besiktningarna för brandlarm genomförs i regel med tre års mellanrum. Besiktning för släckanläggningar genomförs i regel med två års mellanrum.

30

Granskning av brandlarm

9 Sanering av fastigheten Om bygglov krävs för renovering eller ändring av byggnaden, ska brandlarmet saneras enligt gällande normer.

Om fastigheten saneras i etapper kan brandlarmets centralapparat förnyas först och därefter detektorer, tryckknappar och larmdonen brandgruppsvis. Gamla kablar kan användas när det är tillämpligt. Också i ett sådant fall ska utrustningsleverantören se till att kompatibilitetskraven uppfylls. Om saneringen är en så kallad ytrenovering som inte kräver bygglov följs de normer som gällde då brandlarmet installerades.

Om det sker förändringar i lokalerna eller omständigheterna under anläggningens livslängd, ska dessa också beaktas i brandlarmet. Ofta räcker det med att byta typ av detektor eller att programmera nya inställningar.

Om dessa åtgärder inte är tillräckliga, måste systemet eventuellt bytas ut för att motsvara de nya omständigheterna.

Att byta ut hela anläggningen på en gång kan vara det fördelaktigaste alternativet. Det innebär samtidigt att den senaste tekniken kan utnyttjas för att underlätta underhållet. Tekniken i dagens apparater är inte nödvändigtvis kompatibel med äldre. Det traditionella systemet bygger på så kallad normal elinstallation, vilket innebär att detektorer som läggs till eller avlägsnas endast behöver ändringar i installationen av ledningar.

Då man uppdaterar till en mera avancerad teknologi måste centralapparaten nästan alltid omprogrammeras.

Uppdatera brandlarmet regelbundet så att det uppfyller dagens krav.

Decenniegammal teknik kan inte på ett tillförlitligt sätt garantera brandsäkerheten i dagens teknifierade lokaler.

Sanering av fastigheten

31

10 Råd Utrustningsleverantörer och brandlarmsföretag ska instruera i hur apparaturen fungerar. De tillhandahåller den bästa tekniska expertisen för apparaturen.

Kommunens räddningsmyndighet känner bäst till brandsäkerhetsfrågorna inom sitt eget område www.pelastustoimi.fi.

Säkerhets- och kemikalieverket listar och övervakar auktoriserade installationsföretag och besiktningsorgan, samt utför marknadskontroll av utrustningen. www.tukes.fi.

Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland ordnar utbildning inom branschen och publicerar facklitteratur www.spek.fi.

Försäkringsbranschen och Finans Finland är specialiserade på skyddsanvisningar och frågor gällande släckanläggningar www.vahingontorjunta.fi.

32

Råd

11 Källförteckning Räddningslagen 468/2003 inrikesministeriet Föreskrift för anskaffning, installation, ibruktagning, service och besiktning av brandlarmanläggningar Inrikesministeriets räddningsavdelnings publikation: Serie A:60 (Dnr Sm-1999-440/Tu33) Paloilmoittimen suunnittelu, asennus, huolto ja kunnossapito 2009; Sähkötieto ry. (planering, installation, service och underhåll av brandlarm, endast på finska) 2010 Byggnaders brandsäkerhet, föreskrifter och anvisningar. Finlands byggbestämmelsesamling E1; Miljöministeriet 2002 Anvisningar för brandsäkerhet i produktions- och lagerbyggnader. Finlands byggbestämmelsesamling E2; Miljöministeriet 2005 Lag om anordningar inom räddningsväsendet 10/2007 inrikesministeriet

Antecknigar _______________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________

Källförteckning

33

Bilaga 1 ÖVERVAKNING AV RENOVERINGAR OCH BRANDSÄKERHET I FASTIGHETEN

- ANVISNINGAR FÖR DEN SOM SVARAR FÖR BRANDSÄKERHETEN

Fastighetens namn: __________________________________________ Fastighetens adress: _________________________________________

Felaktiga brandlarm förorsakar driftstopp och extra kostnader för fastighetens verksamhetsidkare. Felaktiga brandlarm belastar också nödcentralen och räddningsverket i onödan.

Renoverings- och underhållsarbeten förorsakar felaktiga brandlarm om brandlarmet utsätts för damm, vibrationer, värme, rök eller fukt.

Innan reparationsarbetet påbörjas ska den som svarar för fastighetens brandsäkerhet utreda bl.a. följande frågor: •

kontaktuppgifter till ansvariga för reparationsarbetet

•

reparationsarbetets utsträckning i byggnaden

•

reparationsåtgärderna och arbetsmomenten

•

vilka skyddsåtgärder som behöver instrueras

•

att anvisningar för heta arbeten följs

•

koppla bort brandlarmen för lokalerna där reparationsarbetet utförs

•

skydda detektorerna med dammskydd och avlägsna skydden efter att arbetet är klart

•

vid arbeten som sträcker sig över en längre period: övervaka lokalerna och ordna brandbevakning (eventuellt enligt räddningsmyndigheternas anvisningar)

•

internt meddelande om att reparationsarbetet påbörjas och hur länge det varar

•

markera larmtryckknappar som inte är i funktion med “ur funktion”-etiketter

•

hur förändringarna i konstruktionerna och ventilationsutrustningen påverkar detektorernas placering

•

registrera förändringarna i brandlarmets dokument, t.ex. brandkartorna

Elektronisk blankett finns på adressen www.oelastustoimi.fi/valmisteilla/2377 Inrikesministeriets projekt för att minska felaktiga brandlarm SM 083:00/2005 www.hare.vn.fi

34

Bilaga 1

Bilaga 2 INSTRUKTIONER FÖR REPARATIONSARBETEN I FASTIGHETEN - INSTRUKTIONER TILL DEN SOM UTFÖR ARBETET

Fastighetens namn: _____________________________________ Fastighetens adress: ____________________________________

Kontakta personen som ansvarar för fastighetens brandlarm innan du påbörjar renoverings- och underhållsarbeten i fastigheten.

Renoverings- och underhållsarbeten förorsakar felaktiga brandlarm om brandlarmet utsätts för damm, vibrationer, värme, rök eller fukt.

Brandlarmets skötare i fastigheten/brandlarmets ansvarsperson: namn och telefonnummer Verksamheten i fastigheten avbryts om brandlarmet ger ett felaktigt brandlarm på grund av t.ex. följande arbetsmoment •

rivning och byggande av väggar

•

öppning och stängning av nedsänkta tak

•

installation och demontering av olika apparater

•

borrning eller slipning, som ger upphov till damm

•

trycktvätt

•

heta arbeten

•

målarbeten

Underlåtenhet att följa instruktionerna kan leda till ersättningsskyldighet!

Elektronisk blankett finns på adressen www.oelastustoimi.fi/valmisteilla/2377 Inrikesministeriets projekt för att minska felaktiga brandlarm SM 083:00/2005 www.hare.vn.fi

Bilaga 2

35

BLANKETT FÖR BEGÄRAN OM UTREDNING om felaktigt brandlarm från automatisk brandlarmanläggning

Bilaga 3 (1)

Enligt 22 § och 38 § i räddningslagen (468/2003) begär räddningsverket en skriftlig utredning om det felaktiga brandlarmet som utlösts i fastigheten. Blanketten ska returneras senast..20. till adressen som finns längst ner på sidan.

RÄDDNINGSMYNDIGHETEN FYLLER I anvisningar för hur blanketten fylls i finns på baksidan 1) Namn på fastighet/byggnad

4) Larmöverföringens anslutningsnummer

2) Gatuadress och postkontor 3) Tidpunkt för larmet: datum

.

.20

kl.

5) Anläggning som alarmerat:

: 6) Detaljerad information om plats för larmet: a) byggnad: b) våning: c) lokal/rum: d) adress/slinga:

 Brandlarmanläggning  Släckanläggning  Annan anläggning: 7) Räddningsmyndighetens beskrivning av händelsen:

8) Ett föreläggande att avhjälpa brister har meddelats fastigheten med brandsynsprotokoll, nr: 9) Företrädare för fastigheten, namn och företagets namn 10) Datum

.

.20

11) Räddningsmyndighetens namn och enhetskod

DEN SOM ANSVARAR FÖR FASTIGHETENS SÄKERHET FYLLER I Anvisningar för hur blanketten fylls i finns på baksidan

12) Information om anläggningen som alarmerat: a) brandlarmcentral, märke och typ: b) typ av detektor:  rökdetektor  värmedetektor  kombinationsdetektor  flamdetektor  larmtryckknapp  annan detektor: c) annan utrustning /komponent: 13) Orsaken till det felaktiga brandlarmet:

14) Åtgärder som vidtagits/vidtas för att förhindra motsvarande felaktigt brandlarm:

15) Åtgärder för att avhjälpa brister har vidtagits 16) För att förhindra felaktiga brandlarm:

senast 20

Tilläggsinformation i bilaga



 de åtgärder som den automatiska brandlarmanläggningen förutsätter av fastigheten har registrerats i fastighetens räddningsplan

 Anläggningens underhållsprogram följs  l annat, vad?:

17) Ansvarig för att bristerna i fastigheten åtgärdas: a) kontaktuppgifter b) datum och underskrift: Returadress för blanketten: xxx räddningsverk brandmästare Matti Meikäläinen PB 123, 000111 SUOMELA tfn 000-123456, matti.meikäläinen@pelastuslaitos.fi

36

Bilaga 3 (1)

Bilaga 3 (2)

BLANKETT FÖR BEGÄRAN OM UTREDNING om felaktigt brandlarm från automatisk brandlarmanläggning

Räddningsmyndigheten fyller i punkterna 1–11 och den som ansvarar för fastighetens säkerhet fyller i punkterna 12– 17.

En omsorgsfullt ifylld blankett underlättar utredningen av orsaken till brandlarmet.

Ett separat papper kan användas för att uppge tilläggsinformation.

Räddningsmyndigheten fyller i grunduppgifterna för larmet:

1) Byggnad / företag /fastighet, där brandlarmanläggningen finns.

2) Gatuadress och ort (postkontor) för brandlarmanläggningen. Obs! Inte t.ex. adressen för fabriksområdet.

3) Datum och klockslag då larmanmälan förmedlades till nödcentralen.

4) Larmöverföringens anslutningsnummer finns på dörren till brandlarmets central eller centralapparat, eller i dagboken.

5) Vad var det som larmade? Brandlarm (kryss i rutan), släckanläggning (kryss i rutan) eller annan enhet (kryss i rutan) och ange förklaring, t.ex. rökventilationssystemet o.s.v.

6) Exakt plats för den komponent som utlöst larmet a) Byggnad eller del av byggnad där larmet utlösts, t.ex. C-vingen b) Våning, t.ex. 2:a vån. eller källare. c) Lokal, t.ex. förråd eller lokal för teleutrustning d) Den larmande komponentens eller slingans adress som syns i brandlarmcentralens skärm, t.ex. hela adressnumret i ett adressystem eller slingans nummer i ett traditionellt system.

7) Kortfattad beskrivning/bedömning av möjlig orsak till larmet, t.ex. matos, avgaser eller meteorologiskt fenomen.

8) Om räddningsmyndigheten har meddelat ett föreläggande att avhjälpa brister (38 § i räddningslagen) anges brandtillsynsprotokollets nummer.

9) Namn och företag för personen som har påträffats i fastigheten. Företrädare för fastigheten kan t.ex. vara en växeltelefonist/servicerådgivare, vaktmästare, fastighetsskötare, väktare eller någon annan person på plats som får blanketten för begäran om utredning och vägledning i hur den ska fyllas i.

10) Datum för när blanketten för begäran om utredning har överlämnats 11) Ledande räddningsmyndighet i situationen eller en av myndigheten utsedd person, som ger blanketten till fastighetens företrädare.

Den person som ansvarar för fastighetens säkerhet utreder orsaken till det felaktiga brandlarmet och fyller i följande information: 12) Information om anläggningen som alarmerat a) Märke och typ för brandlarmcentralen hittas i ibruktagningsdokumenten, dagboken, bruksanvisningen eller ibland också på centralen. b) Typ av detektorer är t.ex. rök-, värme-, kombinations-, eller flamdetektorer eller larmtryckknapp (kryss i rutan).

Information om detektorerna hittas i ibruktagningsdokumenten, dagboken, bruksanvisningen, underhållsprogrammet eller på produkten. c) Annan anläggning /komponent, t.ex. släckanläggningens strömbrytare, kabel o.s.v.

13) En kortfattad förklaring av orsaken till brandlarmet, t.ex. matos från mikrovågsugnen eller spisen, avgaser från gräsklipparen eller åska. Förutom den egna personalen kan också ett brandlarmsföretags expertis och mätningar behövas för att utreda orsaken.

14) Fastigheten ska registrera de åtgärder som har vidtagits/vidtas för att förhindra motsvarande felaktigt brandlarm i ifrågavarande lokal eller i fastighetens motsvarande lokaler.

15) Brister som ska åtgärdas omedelbart. Anteckna det datum då bristerna har åtgärdats. En separat bilaga över brister som har åtgärdats är att rekommendera (kryss i rutan, om bilaga bifogas).

16) Fastigheten ska känna till sina egna anläggningars bruksanvisningar och funktioner. Anvisningar för rätt agerande ska ingå i fastighetens räddningsplan och introduceras för personalen. Personalen ska kunna agera rätt så att brandlarmet inte larmar i onödan. Brandlarmet måste ha ett underhållsprogram som följs. Räddningsmyndigheten övervakar att underhållsprogrammet följs.

17) a) Den som ansvarar för att bristerna åtgärdas ska ha befogenheter att besluta om nödvändiga åtgärder, beställa service och material.

17) b) Undertecknad blankett ska skickas till räddningsmyndigheten till adressen i blankettens nedre del.

Returadress för blanketten: xxx räddningsverk brandmästare Matti Meikäläinen PB 123, 000111 SUOMELA tfn 000-123456, matti.meikäläinen@pelastuslaitos.fi

Bilaga 3 (2)

37

Bilaga 4

38

Bilaga 4

Bilaga 5 MÅNATLIGT TEST BRANDLARM MED SLÄCKANLÄGGNING 1. MEDDELA NÖDCENTRALEN OM TESTET Testtelefonnummer:

Objektets identifikation:

Nödcentralen delar in brandlarmet i 3 olika lägen Normalläge = Fastighetens brandlarm är i normalberedskap Testläge = Månatliga tester Off-läge = Brandlarmet är avstängt under längre tid

• Är kontaktinformationen till larmcentralen korrekt • Har nödcentralen korrekta objektkort • Är väggnyckeltuben och dess nycklar i skick 2. ANVÄNDNING AV CENTRALEN OCH BORTKOPPLING AV NÖDCENTRALANSLUTNINGEN Öppna centralapparatens dörr, om det finns en -eller vrid om centralapparatens nyckel, om det finns en -eller koppla bort nödcentralanslutningen med en separat tryckknapp -eller använd menypilarna -eller använd vredet 3. KOPPLA BORT ALARMSTYRNINGEN = BRANDKLOCKORNA 4. LÄMNA EN PERSON VID CENTRALEN ELLER EN LAPP SPRINKLERTEST PÅ GÅNG Tfn: ELLER ALTERNATIVT 5. GÅ TILL SPRINKLERCENTRALEN 5. GÅ TILL SLÄCKANLÄGGNINGENS CENTRAL Fyll i sprinklerdagboken: - Följ anläggningens separata anvisningar för månatligt test -tryckmätarens NEDRE TRYCK före testet - Fortsätt enligt instruktionerna. HOPPA INTE ÖVER -tryckmätarens ÖVRE TRYCK före testet NÅGOT STEG Öppna kontrollventilen som sänker det övre trycket - Kvittera centralen och fyll i dagboken .. ..

Kun yläpaine a/Jttaa alapameen, ves1halytyskello soi Ja paloilmoitus välittyy paloilmoitinkeskuksel/e Om det övre trycket sjunker under det lägre trycket, larmar vattenlarmklockan och ett brandlarm går till brandlarmscentralen e 231 H.lLYTYKSEN KOKEI 1J -öppna vattenkranen som går till vattenpumpen -starta pumpen -öppna vattenkranen som går från vattenpumpen och när trycket är på rätt nivå, stoppa pumpen -stäng vattenkranen som går från vattenpumpen -stäng vattenkranen som går till vattenpumpen -Fyll i sprinklerdagboken: -tryckmätarens NEDRE TRYCK efter testet -den andra tryckmätarens ÖVRE TRYCK efter testet

6. GÅ TILL BRANDLARMCENTRALEN Kontrollera släckanläggningens meddelanden Kvittera larmcentralen Aktivera brandlarmet Utför månatliga tester enligt testanvisningen Kontrollera med nödcentralen att testet utfördes korrekt och meddela när testet är slutfört Registrera i dagboken

• Brandkarta Bilaga 5

39

Bilaga 6 (1)

40

Bilaga 6 (1)

Bilaga 6 (2)

Bilaga 6 (2)

41

• SPEK vägleder •

24 Brandalarm underhåll och andvänding Denna guide innehåller basinformation om brandlarmanläggningar. Den är lämplig som informationskälla för de som har ansvar för brandsäkerheten i en fastighet samt montörer, servicepersonal och användare av brandlarmanläggningar. Målet är att få brandlarmanläggningar att fungera pålitligt och korrekt. De får inte orsaka larm i onödan och således belasta brandkårerna. Det är viktigt att en skötare av en automatisk brandlarmanläggning har rätt inställning och yrkeskunskap när man vill minska onödiga larm. Att uppdatera kunskapen med utbildning hjälper att lyckas.

På SPEK:s kurs för skötare av automatisk brandlarmanläggning har man förutom teori möjlighet att öva användning av brandlarmanläggningen med riktiga simulatorer. Denna guide fungerar som utbildningsmaterial på kursen som SPEK ordnar.

Räddningsbranschens Cetralorganisation i Finland Banmästargatan 11, 00520 Helsingfors tfn 09 476 112 spekinfo@spek.fi www.spek.fi

42