SPEK vägleder 26, Automatiska släckanläggningar i bostäder och vårdinrättningar

• SPEK vägleder •

26

Automatiska släckanläggningar

Automatiska släckanläggningar i bostäder och vårdinrättningar

• Trygg morgondag •

1

• SPEK vägleder •

26

SPEK vägleder serien innehåller faktaguider angående fastigheternas brandsäkerhet. Guiderna finns att fås på spek.fi/ guider

Automatiska släckanläggningar i bostäder och vårdinrättningar Text: Jari Turunen Bilder: Peter Grönberg, VTT (2–7), Norra Karelens räddningsverk (11–12, 23–26), ), Tammerfors regionala räddningsverk (1, 13), SPEK, illustrationer Jyri Pohjola (8–10, 15–22), Versowood Oy (14) Grafisk form och layout: Terhi Kannisto, Luminar Solar Textlayout: Leena Huhmarniemi, SPEK Kopieringsbegränsning: Kopiering av detta verk är förbjudet enligt lagen om upphovsrätt (404/61), kopieringsförbudet gäller inte delvis kopiering för utbildningsändamål enligt avtalet mellan Finska staten och Kopiosto rf. All annan kopiering eller lagring av verket i digital form är ovillkorligen förbjudet.

ISBN 978-951-797-677-0 (pdf) Helsinki 2020 Utgivare: Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland SPEK Banmästargatan 11, 00520 Helsingfors Telefon 09 476 112, Fax 09 4761 1400 spekinfo@spek.fi www.spek.fi

2

Innehållsförteckning Förord............................................................................................................................................................ 4 Inledning........................................................................................................................................................ 5 1 Lägenhetsbrand med automatisk släckanläggning....................................................................................... 7

1.1 Lägenhetsbrand utan automatisk släckanläggning.................................................................................... 7

1.2 Lägenhetsbrand i en bostad med automatisk släckanläggning.................................................................. 8

1.3 Beskrivning av den automatiska släckanläggningens funktion................................................................ 10

1.4 Instruktioner för personal och husets invånare vid brand....................................................................... 12 2 Obligatoriska standarder för automatiska släckanläggningar...................................................................... 13

2.1 Befintliga objekt....................................................................................................................................... 13

2. 2 Nybyggnation.......................................................................................................................................... 14 3 Planering och installation av automatiska släckanläggningar..................................................................... 15

3.1 Parternas respektive uppgifter................................................................................................................. 15

3.1.1 Byggherren.................................................................................................................................. 15

3.1.2 Förplaneraren............................................................................................................................. 17

3.1.3 Byggnadstillsynsmyndigheten..................................................................................................... 18

3.1.4 Räddningsmyndigheten.............................................................................................................. 18

3.1.5 Installations-/planeringsföretagen.............................................................................................. 19

3.1.6 Besiktningsorganet..................................................................................................................... 19

3.2 Genomförandefaser i kronologisk ordning.............................................................................................. 19

3.3 Exempel på planering och installation enligt typ av byggnad.................................................................. 20

3.3.1 Egnahemshus.............................................................................................................................. 20

3.3.2 Radhus........................................................................................................................................ 21

3.3.3 Höghus........................................................................................................................................ 22

3.3.4 Hälsocentral................................................................................................................................ 24

3.3.5 Sjukhus........................................................................................................................................ 25

3.4 Case: Installation av automatisk släckanläggning i servicecentralen Koivupihan palvelukeskus............. 27

3.5 Tolkning av standarderna SFS 5980 och SFS-EN 12845 och saker som bör beaktas gemensamt i

samtliga objekt.............................................................................................................................................. 29

3.5.1 Tillämpningsområde................................................................................................................... 29

3.5.2 Brandskyddets omfattning.......................................................................................................... 29

3.5.3 Användning av vattenkälla.......................................................................................................... 30

3.5.4 Andra tolkningar av standarderna.............................................................................................. 31

3.5.5 Rökdetektor i alla objekt............................................................................................................. 31

3.5.6 Den byggtekniska brandsäkerheten hos objekt som skyddas av automatiska släckanlägg-

ningar................................................................................................................................................... 32

3.5.7 Objektens skydd och använda vattenkällor i tabellform............................................................. 32 4 Service, underhåll och saker att uppmärksamma i den dagliga verksamheten............................................ 35

4.1 Serviceprogram........................................................................................................................................ 35

4.2 Servicepersonen...................................................................................................................................... 35

4.3 Utbildning av personalen......................................................................................................................... 36

4.4 Övervakning av anslutningsfel................................................................................................................. 36

Källor........................................................................................................................................................... 37 Bilaga 1........................................................................................................................................................ 38 Bilaga 2........................................................................................................................................................ 39 Bilaga 3........................................................................................................................................................ 40

3

Förord Att förse byggnader med automatiska släckningssystem är det effektivaste enskilda sättet att förhindra dödsfall samt person- och egendomsskador vid bränder. Automatiska släckanläggningar är planerade så att de i ett tidigt skede upptäcker branden och släcker eller begränsar den till ett rum, så att människor kan lämna byggnaden på ett säkert sätt. I bostäder och vårdinrättningar som är avsedda för personer med nedsatt funktionsförmåga är det ofta obligatoriskt med automatiska släckanläggningar för att säkra lagenlig, säker utrymning. En ändamålsenligt planerad och installerad släckanläggning fungerar under byggnadens hela livscykel, varvid den också förebygger och minskar brandskador på ett kostnadseffektivt sätt.

Syftet med den här handboken är att underlätta planering och installation av släckanläggningar i olika typer av bostads-, boende-och vårdfastigheter. En automatisk släckanläggning är lättare att projektera när varje part i projektet förstår sin roll i genomförandets olika skeden. Handboken klargör parternas roller och ger med hjälp av exempel grundläggande information om hur planeringsgrunderna utarbetas. Den föregående handboken, Asuntosprinkleriopas (finska 2008), utgick från Finans Finlands planerings- och installationsanvisningar för sprinkleranläggningar, CEA 4001. Eftersom standardiserade lösningar används allt mer, klarlägger den här handboken hur standarderna SFS 5980 och SFS-EN 12845 + A2 ska tolkas. SFS 5980 gäller planering, installation och underhåll av sprinklersystem i bostäder. SFS-EN 12845 + A2 gäller planering, installation och underhåll av automatiska sprinklersystem.

Jag vill rikta ett stort tack till styrgruppen och alla andra som deltagit i utarbetandet handboken.

Boken har kommenterats av flertalet aktörer under arbetets gång och kommentarerna har uppmärksammats när materialet har framställts. Styrgruppen har lång erfarenhet av automatiska släckanläggningar. Utan en bred syn hade en del av innehållet inte kunnat beaktats tillräckligt under förarbetet.

Styrgruppen bestod av direktör Matti Orrainen och säkerhetsexpert Kari Koskela vid Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland, överingenjör Kirsi Rajaniemi vid inrikesministeriet, räddningschef Seppo Männikkö och brandinspektionsingenjör Tapio Sten vid Tammerfors regionala räddningsverk, riskhanteringschef Jarkko Jäntti vid Mellersta Finlands räddningsverk, säkerhetsexpert Raimo Lehto vid Finans Finland och riskchef Eino Laakkonen vid Tapiola-koncernen.

Padasjoki 23.5.2012 Jari Turunen

Observera att, instruktioner och reglementen i denna guidebok är baserade på fakta som fanns tillgängligt då guiden skrevs. Vi uppdaterar våra guidebökcer och denna publikation skall uppdateras.

Handbokens förarbete och utgivning har finansierats av Brandskyddsfonden.

4

Inledning Under 2007-2011 dog i genomsnitt 89 personer per år i bränder i Finland, vilket är anmärkningsvärt mycket och oroande i jämförelse med andra europeiska länder. Enligt studierna ökar risken för att dö i en brand an eftersom personen blir äldre. I och med att de stora åldersklasserna åldras, kan antalet dödliga bränder förutspås växa i Finland, om inte tillräckligt kraftiga åtgärder vidtas. En av de vanligaste dödsorsakerna är att offret inte förstår eller inte kan lämna bostaden efter att branden uppstått. Branden upptäcks inte heller tillräckligt tidigt för att det ska vara möjligt att lämna bostaden.

Begränsad eller hämmad rörelseförmåga gör utrymning långsammare. En person med nedsatt funktions- eller uppfattningsförmåga p g a rusmedel eller mediciner löper särskilt hög risk att förolyckas i en brand. Funktionsförmågan kan också vara nedsatt p.g.a. funktionsnedsättning, sjukdom eller hög ålder.

Dödliga bränder kan inte godtas; de kan minskas avsevärt. Fem åldringar dog i en brand i ett servicehus i Maaninka 4.12.1999. Brandsäkerhetsnormerna ändrades som en följd av branden och dess olycksutredning, så att människors funktionsförmåga numera beaktas när man bestämmer byggnadens brandsäkerhetsnivå. På grund av det här har automatiska släckanläggningar blivit vanligare i sådana byggnader, där det vistas personer med begränsad funktionsförmåga. Även frivilligt brandskydd av bostäder vinner terräng. Utomlands har erfarenheterna av automatiska släckanläggningar varit goda när det kommer till minskad dödlighet i bränder. I vissa länder, bl.a. Norge, grundar sig användningen av automatiska släckanläggningar i bostäder på byggnadsbestämmelserna. I Norge ska bostadshus med fler än två våningar och hiss vara försedda med en automatisk släckanläggning.

Teknologiska Forskningscentralen VTT hade ett projektpaket 2006 - 2012 som handlade om sprinklers i bostäder, d.v.s. installation av automatiska släckanläggningar i bostadshus. Huvudsyftet var att bedöma om antalet dödsfall och skador i Finland avsevärt kan minskas tack vare sprinklers i bostaden.

I den andra delen av projektet genomfördes en stor serie tester, i vilka man inte bara utvärderade prestanda hos vanliga bostadssprinklers, utan också nyare lösningar, speciellt system som använder vattendimma i tillämpningar som gäller personsäkerhet. Alla släcksystem som testades begränsade branden i sådan grad att övertändning var omöjlig. Likaså kunde alla system som ingick i testerna upprätthålla sådana omständigheter i provrummet tillräckligt länge, att det hade varit möjligt att lämna rummet. På USB-minnesstickan, som följer med den här handboken, finns videomaterial från projek-

Bilder 1. I Kangasala uppstod 2009 en lägenhetsbrand i ett servicehem med automatiska släckanläggningar, förmodligen p.g.a. rökning i sängen.

Den boende med nedsatt funktionsförmåga var fortfarande kvar i bostaden när räddningspersonalen anlände, men öppnade dörren på begäran. Enligt räddningsmyndighetens bedömning hade det gått ungefär 10 minuter sedan antändning. Två aktiverade sprinklers räddade den boende från en säker död.

Den boende skadades inte och egendomsskadorna uppskattades till ca 5 000 euro.

5

tets tredje del, med inspelningar på sprinklers funktion vid brand. Materialet åskådliggör tydligt hur en brand utvecklas i ett rum som har sprinklers och hur den utvecklas i samma rum utan sprinkler.

Materialet från VTT:s projektpaket användes i stor utsträckning när den här handboken utarbetades.

Det inspelade materialet och mätningarna som utfördes tydliggör varför sprinklersystem räddar liv och minskar egendomsskador vid brand. Du kan hitta mer materialet från www.palontorjuntatekniikka.fi De automatiska släckanläggningarna som redan installerats i Finland har räddat flera personer. Aktuell information och ytterligare tillämpbart material finns att fås på palontorjuntatekniikka.fi.

Normerna och standarderna som styr installationen av automatiska släckanläggningar har ändrats sedan den föregående handboken publicerades. Räddningslagen (379/2011) trädde i kraft den 1.7.2011. Lagändringen klargjorde bestämmelsernas grunder och ansvarsområdena, men ändrade dem inte nämnvärt. Delen om byggnaders brandsäkerhet (E1) förnyades i Finlands byggbestämmelsesamling 6.4.2011. Ändringen möjliggör byggande av upp till åtta våningars “trähöghus”, om byggnaden skyddas med en lämplig automatisk släckanläggning. Standarderna SFS 5980 (sprinklersystem för bostäder) och SFS-EN 12845 + A2 (fasta släcksystem, automatiska sprinklersystem) är fastställda som nationella standarder i Finland. Genom att följa dem uppnås bra och godtagbara slutresultat. Samma principer kan också användas för skydd av enskilda, privata bostäder. Standarderna går att beställa från Finlands Standardiseringsförbund rf. Anläggningar planeras och installeras också utgående från anvisningarna i handboken Sprinklersystem: planering och installation, CEA 4001, som upprätthålls av Finans Finland. Specifikationer för system med vattendimma anges i CEA 4001:s bilaga T. Den här handboken följer ändringarna i de nya normerna och standarderna.

För den som inleder ett byggprojekt är det varken möjligt eller nödvändigt att behärska alla detaljer.

Det bästa och förmånligaste resultatet uppnås när planeringen av den automatiska släckanläggningen från första början kommer in på rätt spår och alla parter håller sig till sina egna områden. De värsta fallgroparna gällande planering och installation av automatiska släckanläggningar går med stor sannolikhet att undvika med gott samarbete och genom att i huvuddrag följa instruktionerna i den här handboken.

6

1 Lägenhetsbrand med automatisk släckanläggning 1.1 Lägenhetsbrand utan automatisk släckanläggning En lägenhetsbrand utvecklas snabbt. Under normala förhållanden kan en lägenhet vara helt övertänd redan fyra till fem minuter efter antändning. Då har temperaturen i rummet stigit över 600 oC, och förblir hög tills allt brännbart material brunnit upp. Omständigheterna kan bli livshotande för människor redan ca tre minuter efter antändning. Innan temperaturen stiger, under de första minuterna, är branden möjlig att släcka genom ingripande av den boende eller personalen. I sådana fall är brandoch personskadorna oftast mycket små. Om släckningen av någon anledning misslyckas i början och branden blir fullt utvecklad, är det inte längre möjligt för de boende eller personalen att släcka branden själva. Räddningsverkets enheter påbörjar räddnings- och släckningsarbetet efter att de anlänt till platsen. I hela Finland tar den här proceduren i genomsnitt 15 - 18 minuter, räknat från antändning.

Bilder 2. Oskyddad höghuslägenhet vid VTT:s Räddningsinstitut efter utförda förbränningstester.

En cigarrett antände soffan i lägenheten.

Räddningsverkets släckningsåtgärder påbörjades 18 min efter antändning.

Lägenheten förstördes helt, och en boende hade med säkerhet dött p.g.a. både temperatur och rök.

Temperatur i branden i en oskyddad lägenhet 1000

'' '' ''

+ r -lFönstret går sönder Branden _l accelerar1 1 Övertändning "· J_ � -t 1 1 1 Släckning 1 1

900

-

(.)

0

,_

::::, +->

ro ,_

Q) 0..

E

�

➔·

800 700 600

-➔·

500 400 300

,.

200 100

-�-

5

10

Tid (min)

15

20

1

BIld 3. Livshotande omständigheter med hög temperatur uppstod på mindre än fem minuter i förbränningstestet. Människans lungblåsor förstörs vid 150 oC. Flamfasen, d.v.s. antändning av brandgaserna, inträffade ca 15 minuter efter antändning. Tiden som förflyter före övertändning varierar rätt mycket i praktiken.

7

Livshotande exponering Bild 4. Livshotande omständigheter på grund av rök uppstod på mindre än 10 minuter i förbränningstestet. Rökexponering beräknas med FED-värdet (Fractional Effecive Dose). Värdet 0,3 motsvarar farlig exponering och värdet 1,0 är livshotande för människor.

Farlig exponering

1.2 Lägenhetsbrand i en bostad med automatisk släckanläggning I början utvecklas branden på samma sätt. Personalen eller boende på plats har en möjlighet att släcka branden, om den upptäcks tillräckligt tidigt. Om branden inte släcks, aktiveras den automatiska släckanläggningen. Bostadssprinklern aktiveras när dess värmekänsliga element uppnår en temperatur på 57–68 oC. Temperaturen runt sprinklern i närheten av taket är då cirka 100 oC Då sprinklern närmast branden aktiveras, sprider den vatten omkring sig och blöter ner ytorna för att förhindra att elden sprider sig. Samtidigt hindrar det temperaturen i rummet att stiga ytterligare. Temperaturen sjunker småningom i och med att det brinnande materialet blöts ner och släcks. Människorna hinner lämna det brinnande rummet oskadda och det ger lite extra tid för räddningsmanskapet att hinna på plats.

Den automatiska släckanläggningen larmar samtidigt både i fastigheten och till en förutbestämd plats, vanligtvis nödcentralen. När nödcentralen får larmet, skickas räddningsverkets enheter på plats automatiskt.

Den automatiska släckanläggningen fungerar snabbt och släcker branden ofta helt och hållet. En stor del av bostadsbränderna fås under kontroll redan med aktivering av en sprinkler. En vanlig bostadssprinkler är dimensionerad med ett standardflöde på 49–68 liter vatten i minuten. Om branden inte släcks i ett tidigt skede kan skadorna som förorsakats av rök, sot, brand och släckningsvatten i oskyddade rum vara tiofaldiga, jämfört med vattenskadan av en enskild sprinkler. Studier och erfarenheter från bränder i byggnader med automatiska släckanläggningar visar, att man kan anta att släckanläggningar i regel räddar liv också i rum som redan brinner. Situationen blir aldrig livshotande och de största egendomsskadorna kan undvikas. Automatiska släckanläggningar utesluter inte behovet av räddningsverkets insatser eftersom det oftast inte är möjligt för personalen att rädda människor från rökfyllda rum.

8

Bild 5. En lägenhet som är utrustad med automatisk släckanläggning, efter utförda förbränningstester vid VTT:s Räddningsinstitut. Soffan i lägenheten började brinna av en cigarrett. Experimentet motsvarade förbränningstestet som visades tidigare i bild 2, som utfördes utan automatiska släckanläggningar.

Räddningsverkets släckningsåtgärder påbörjades också i det här fallet 18 minuter efter antändning, även om larmet från sprinklerskyddade rum ofta kommer snabbare än från oskyddade lokaler. Skadornas omfattning blir ofta betydligt mindre då rummet är utrustat med en automatisk släckningsanläggning. Det här var slutsatsen också av förbränningstestet, samt att situationen aldrig blev livshotande.

Bild 6. I förbränningstestet aktiverades sprinklern efter cirka 2,5 minuter. Efter att sprinklern aktiverats, stiger temperaturen knappt alls.

Exponering

Brandgasexponering under en brand i en lägenhet med en automatisk släckanläggning

Bild 7. Då sprinklern aktiveras stiger inte rökexponeringen till en livshotande nivå och människan kan räddas. Den räddade skulle dock behöva vård av sjukvårdspersonal.

Tid

9

Automatiska släckanläggningar räddar liv i bränder för att:

• de fungerar snabbt • de förhindrar effektivt att branden sprids redan i antändningsskedet • temperaturen och värmestrålningsintensiteten i rummet blir inte outhärdlig för en

människa • syrehalten i rummet sjunker inte • koncentrationen av kolmonoxid och andra giftiga gaser i rummet stiger inte till livshotande nivåer.

1.3 Beskrivning av den automatiska släckanläggningens funktion Den automatiska släckanläggningens funktionsprincip är enkel. Den traditionella vattensprinklern består av sprinklermunstycken (sprinklerhuvud), rörnät, sprinklercentral och vattenkälla.

•

Sprinklerna placeras oftast i taket. Sprinklerna aktiveras i en viss temperatur och sprider vatten på det området som brinner och som ligger närmast branden. Sprinklerns aktiveringstempera- tur justeras för att passa omgivningens temperatur. I lägenheter använder man oftast sprinkler som har en aktiveringstemperatur på 57–93 celsiusgrader. Endast sprinkler som är i omedel- bar närhet av branden, eller i tillräckligt hög temperatur, aktiveras. Det finns många typer av sprinkler och de kan även monteras med dold installation.

Bild 8. Sprinklern aktiveras av värme.

Ofta aktiveras endast sprinklern ovanför brandföremålet och det är vanligen nog för att släcka eller begränsa branden tillräckligt.

10

Bild 9 och 10. Sprinklerns röda glasbulb indikerar att sprinklern aktiveras då glasbulbens temperatur är 68 oC. Andra vanliga sprinkler är orange 57 oC, gul 79 oC och grön 93 oC. Sprinklern till höger har precis aktiverats och börjat sprida vatten.

•

Rörnätet transporterar vattnet med tryck från sprinklercentralen till sprinklerna. Rörnätet kan monteras med dold installation eller synlig installation. Till skillnad från vanliga vattenledningar upptäcks ett vattenläckage i systemets rörnät genast, eftersom det utlöser ett larm i sprinkler centralen. Vattenskador är sällsynta. Om rörnätet installeras i ett kallt utrymme, bör risk för frysning beaktas i planeringen.

• Sprinklercentralen larmar då sprinklerna aktiveras. Då vattnet börjar strömma, aktiveras larm- ventilen. Larmet ljuder och ett brandalarm förmedlas oftast automatiskt via brandlarmanlägg- ningen till nödcentralen.

•

Vattenkällan förser anläggningen med vatten. Planeraren fastställer flödet och trycket. Den enklaste lösningen för att säkra vattentillförseln är att koppla den automatiska släckanlägg- ningen direkt till det allmänna vattennätet eller en tryckökningspump. En tryckökningspump används då vattenledningens flöde är tillräckligt, men trycket i en brandsituation skulle bli för lågt, enligt dimensioneringskalkylerna. Om det inte finns en allmän vattenledning i närheten eller flödet är otillräckligt, kan vattenmängden som behövs för sprinklersystemet lagras i en trycktank. Vatten kan också lagras i en bassäng och pumpas därifrån vidare till brandplatsen.

Bild 11. Sprinklercentralen är direkt ansluten till det allmänna vattenledningsnätet.

11

1.4 Instruktioner för personal och husets invånare vid brand Principerna för de boendes och personalens agerande är de samma för byggnader med automatisk släckanläggning och sådana som inte har det. Personalen bör förstå huvuddragen för hur den automatiska släckanläggningen fungerar och hur man agerar vid brand.

Instruktioner

• • • • • • • •

Rädda dem som är i fara.

Larma 112.

Släck.

Begränsa branden genom att stänga dörrarna.

Varna andra.

Utrym lokalen vid behov.

Kalla på mer personal.

Vägled räddningsverket till platsen och på brandplatsen.

Kuva 12. Harjoittele ennakkoon.

Ordningen for hur åtgärderna utförs är inte entydig. Efter lägesbedömningen kan förstahandssläckning vara den första åtgärden. Nödcentralen ska larmas i tid även om byggnaden har en automatisk släckanläggning. Personalen ska inte utsätta sig själv för fara. Grundprincipen är att personalen inte går in i rökfyllda rum. Om värmestrålningen från det brinnande rummet känns vid dörren, ska man under inga omständigheter gå in. Rätt åtgärd är att begränsa branden genom att stänga dörren. Det är viktigt att räddningsverket får den information som behövs under den inledande fasen och under manövern. Personalen känner bäst till objektet, så bra samarbete och utbyte av information är viktigt.

Instruktionerna som ges till de boende beror i avgörande grad på deras uppfattnings- och rörelseförmåga. Handlingsplaner och övningar är nödvändiga i objekt där det finns personer med begränsad funktionsförmåga.

12

2 Obligatoriska standarder för automatiska släckanläggningar 2.1 Befintliga objekt Kraven på säkerhetsnivån vid utrymning av befintliga vårdinrättningar och byggnader med serviceoch stödboende fastställs i räddningslagen. De boende och patienterna måste kunna lämna lokalerna på ett säkert sätt i händelse av brand eller någon annan farosituation, antingen på egen hand eller med assistens. Förhållandena i rummet kan bli livshotande tre minuter efter att branden börjat. I flera vårdinrättningar hålls patienternas rumsdörrar öppna av vårdtekniska orsaker. I sådana fall kommer brandgaserna åt att spridas i hela brandcellen. Invånarna måste lämna lokalen innan omständigheterna blivit livshotande. De måste kunna räddas eller också måste man förhindra att omständigheterna blir livshotande. Vid bedömningen av utrymningssäkerheten är objektets tidigare användningsändamål irrelevant, utan den nuvarande verksamheten och de boendes funktionsförmåga är avgörande.

Verksamhetsidkaren är enligt räddningslagen skyldig att utarbeta en utredning om hur byggnadens eller lokalens användning, personernas begränsade, nedsatta eller avvikande funktionsförmåga och andra faktorer som påverkar utrymningssäkerheten beaktas i beredskapen för eldsvådor och andra farliga situationer, samt i utrymningsarrangemangen (utredning om utrymningssäkerhet). Räddningsmyndigheten bedömer utgående från utredningen, om utrymningssäkerheten uppfyller de krav som fastställs i lagen. Om kraven inte uppfylls kan verksamhetsidkaren åläggas att inom utsatt tid, som fastställs av den lokala räddningsmyndigheten, utarbeta en genomförandeplan för utrymningssäkerhet. Om genomförandeplanen inte håller en tillräcklig säkerhetsnivå för utrymningssäkerheten ska räddningsmyndigheten i enlighet med räddningslagen meddela ett föreläggande att avhjälpa brister, som kan föreskriva installation av en automatisk släckanläggning.

När invånarnas begränsade funktionsförmåga och den fåtaliga vårdpersonalen tas i beaktande, är installation av en automatisk släckanläggning nästan alltid det enda alternativet för att tillräcklig utrymningssäkerhet ska uppnås.

Bild 13. En automatisk släckanläggning är ofta nödvändig på platser där det bor personer med begränsad funktionsförmåga och där det inte finns tillräckligt med personal för att garantera utrymningssäkerheten.

13

2.2 Nybyggnation Finlands byggbestämmelsesamlings del E1, som behandlar byggnaders brandsäkerhet, är förpliktande vid nybyggnation. Enligt bestämmelserna ska en särskild säkerhetsutredning utarbetas för byggnadsverk som är krävande ur personsäkerhetssynpunkt. Säkerhetsutredningen som utarbetas vid nybyggnationen motsvarar utrymningssäkerheten som krävs enligt räddningslagen. Säkerhetsrapporten belyser oftast att det enda sättet att trygga personsäkerheten i byggnaden är ett installera en automatisk släckanläggning. Automatiska släckanläggningar är obligatoriska i flervåningshus av trä som har 3–8 våningar (brandklass P2 ) oavsett användningssätt.

Vid bedömning av släckanläggningsbehovet ska man beakta hur byggnaden används under hela dess livscykel. Det är lättare och kostnadseffektivare att installera automatiska släckanläggningar vid nybyggnation än i ett senare skede, så det är bra att tänka på framtiden redan i planeringsstadiet.

Utredningen om utrymningssäkerheten ska uppdateras minst vart tredje år eller då verksamheten väsentligen ändras. Skyldighet att installera automatisk släckanläggning kan till exempel uppstå då de boendes funktionsförmåga försämras, om man inte på annat sätt kan garantera tillräcklig utrymningssäkerhet.

Bild 14. Flervåningshus i trä är typiska objekt som skyddas av automatiska släckanläggningar. På bilden ett femvåningshus i trä i Vierumäki.

14

3 Planering och installation av automatiska släckanläggningar 3.1 Parternas respektive uppgifter När beslutet om att installera automatiska släckanläggningar har tagits, börjar planeringen och själva genomförandet. I de flesta byggnader installeras automatiska släckanläggningar bara en gång. Det är viktigt att anlita en kunnig förplanerare, så att planeringen styrs i rätt riktning från första början och inga otrevliga överraskningar uppstår. Planeringen och installationen går lättare då alla parter har tillräcklig information och utför uppgifterna i samarbete med varandra.

Det är viktigt att byggnadstillsynsmyndigheterna kräver tillstånd för installation av en automatisk släckanläggning.Det säkerställer att anläggningen är anpassad för att brand skydda objektet. Räddningsmyndigheten ska inte styra detaljerna i planeringen och installationen, utan främst uttala sig om planeringsgrunderna. Byggnadstillsyns- eller räddningsmyndigheterna granskar inte planen utan säkerställer endast att den är adekvat. Den som uppgjort planen ansvarar för att den är duglig. Det är planeraren och installationsföretaget för den automatiska släckanläggningen som ansvarar för detaljerna i projektet. Besiktningsorganet bedömer i förväg, och senast då anläggning tas i användning, anläggningens lämplighet för att skydda objektet vid brand. Många faktorer påverkar dessa uppgifter och det är inte möjligt att ge helt entydig vägledning. Principerna är dock likadana.

Bild15. Projektering av automatisk släckanläggning kräver ett gott samarbete mellan olika parter.

3.1.1 Byggherren Byggherren, d.v.s. parten som genomför byggprojektet, kan till exempel vara ägare till ett servicehus, verksamhetsidkare, kommunal byggherreorganisation eller någon annan aktör. Enligt 119 § i markanvändnings- och bygglagen: “Den som påbörjar ett byggprojekt ska se till att byggnaden planeras och byggs i enlighet med de bestämmelser och föreskrifter som gäller byggande samt i enlighet med det beviljade tillståndet. Den som påbörjar ett byggprojekt ska ha tillräckliga förutsättningar att genomföra projektet med hänsyn till dess svårighetsgrad samt ha tillgång till kompetent personal.”

15

Vid ett nybygge ska den som genomför byggprojektet ha en huvudprojekterare. I förplaneringen finns det ändå skäl att använda en planerare som är expert på projektering av automatiska släckanläggningar.

När en automatisk släckanläggning ska installeras i byggnaden ska byggherren:

1. Kontakta byggnadstillsyns- och räddningsmyndigheterna som meddelar vilka tillstånd som

krävs samt ger grundläggande uppgifter för projektet.

2. Starta förplaneringen med hjälp av en förplanerare som känner till hur automatiska släckan

läggningar projekteras. Det är ofta en VVS-planerare som anlitas som förplanerare. Tillsam- mans med förplaneraren uppgörs ett avtal, där man definierar uppdragets omfattning. Till förplanerarens uppgifter kan till exempel höra förplanering, uppgörande av anbudshandlingar, jämförelse av anbud och övervakning av planering och installation. Förstudien innehåller information, med vilken den automatiska släckanläggningen kan planeras och konkurrensut- sättas. I förplaneringsstadiet är det viktigt att kontrollera om den befintliga vattenkällan är lämplig för den kommande anläggningen, eftersom det påverkar anbudsbegäran. Brandskyddets omfattning, den planerade sprinklerklassen och vattenkällan ska presenteras för byggnadstillsyns- och räddningsmyndigheterna före anbudsbegäran. Det är t.ex. möjligt att utnyttja den bifogade blanketten Utredning om planeringsgrunderna för släckanläggningar när förplanen uppgörs.

Ett tillräckligt stort utrymme bör reserveras för sprinkleranläggningen och det ska anges med mått i anbudsförfrågans handlingar. Om system med högtrycksvattendimma används, berörs de ofta av förordningar som gäller tryckutrustning. I sådana fall måste man försäkra sig om att lokalerna lämpar sig för dylik apparatur och att apparaturen inte ställer ytterligare krav på lokalen. Anbudsgivaren ska försäkra sig om att apparaturen passar den aktuella lokalen. Det finns betydande skillnader i utrymmeskraven mellan olika utrustningars centraler.

Ett annat alternativ är att redan i början konkurrensutsätta planeringen av den automatiska släckanläggningen, och med hjälp av planen begära in anbud från olika installationsföretag.

Installationsföretagens installation kan dock skilja sig en hel del från planeringen, så det rekom- menderas att installationen konkurrensutsätts med hjälp av förplanen. . I ett sådant fall ingår planeringen av den automatiska släckanläggningen i entreprenaden.

Det viktigaste i förplaneringsfasen • Bestäm brandskyddets omfattning (ofta hela byggnaden).

• Välj sprinklerklass utgående från byggnadens användningsändamål.

• Fastställ vattenkällan och möjligheterna till att ansluta till den.

--> Fyll i uppgifterna i blanketten Utredning om planeringsgrunderna för släckanlägg-

ningar och lämna den till byggnadstillsyns- och räddningsmyndigheten före anbudsbegäran.

16

3. Begära in anbud utgående från förplanen från installationsföretag som är behöriga att utföra installation av en automatisk släckanläggning. Installationsföretaget gör den slutliga planen för anläggningen, utgående från förplanen. I anbudsbegäran ingår t.ex. entreprenadens anbudsbegäran, entreprenadprogram, samt ritningar och förplan. Säkerhets- och kemikalie- verket (Tukes) upprätthåller på sin webbplats en förteckning över företag som uppfyller kraven enligt lagen om anordningar inom räddningsväsendet. Om konkurrensutsättningen är en offentlig upphandling och det nationella tröskelvärdet överskrids (150 000 €, moms 0%, enligt 1.1.2012), ska upphandlingen göras i annonseringskanalen Hilma.

4. Säkerställa att apparaturen är lämplig för brandskydd av objektet när anbuden jämförs. För planeraren hjälper till med det här arbetsskedet om det är överenskommet. Det lönar sig att be besiktningsorganet om utlåtande, om apparaturen i anbudet inte är planerad enligt standarderna SFS 5980 eller SFS-EN 12845 + A2, eller enligt planerings- och installations reglerna för sprinklersystem i CEA 4001, eller om apparaturen inte finns i de aktörers listor, som anges i CEA 4001:s T-bilaga. Det är även möjligt att begära att besiktningsorganets utlåtan- de bifogas anbudet. Byggnadstillsynsmyndigheten kan kräva ett utlåtande för att bedöma pla- nen. Härefter kan kontrakten för entreprenaden och planeringen bestyrkas.

5. Kontrollera installationen av den automatiska släckanläggningen.

6. Ombesörja att besiktningsorganet gör en ibruktagningsbesiktning för apparaturen innan byggnaden eller delar av byggnaden tas i bruk. Det förekommer också att objektet är en befintlig byggnad som är i bruk under hela installationen. Räddningsmyndigheten ska informe- ras om ibruktagningsbesiktningens tidpunkt 14 dagar före inspektionen, så att myndigheten efter egen bedömning har möjlighet att närvara.

7.

Svara för att ett serviceprogram uppgörs för apparaturen, i syfte att upprätthålla funktionsdugligheten. Vikten av korrekt underhåll kan inte nog betonas. Service av apparaturen behand- las mer ingående i avsnitt fyra i den här handboken. Underhållsarbetet kräver en utsedd och utbildad person, samt en ersättare för denna. Servicepersonen eller ersättaren ska alltid vara nåbara med tanke på driftsstörningar eller aktivering av systemet

3.1.2 Förplaneraren Förplaneraren kan vara planerare vid installationsföretaget, men det är ofta motiverat att använda en annan förplanerare. På så vis kan installationen av anläggningen lättast konkurrensutsättas mellan olika installationsföretag. Förplaneraren utarbetar förplanen i samråd med huvudplaneraren eller byggherren. Det är möjligt att t ex använda sig av blanketten Utredning om planeringsgrunderna för släckanläggningar under utarbetandet av förplanen. I planen ska utöver detta bifogas åtminstone en situationsplan samt byggnadens plan- och genomskärningsritningar.

Vattenkällans lämplighet som släckanläggningens vattenkälla, samt anslutningsmöjligheterna till den, utreds med det lokala vattenverket när förplanen utarbetas. Om vattenkällan inte är tillräcklig för släckanläggningen, beträffande tillförlitlighet eller kapacitet, påverkas planeringen väsentligt. I sådana fall kan t.ex. vattenbehållare och ändamålsenliga pumpar användas. Förplaneraren bistår byggherren enligt överenskommelse, t.ex. när anbudsbegäran utarbetas och avsänds, när anbuden jämförs sinsemellan samt under övervakningen av installationsarbetet.

17

3.1.3 Byggnadstillsynsmyndigheten Byggnadstillsynsmyndigheten ska i samband med det normala bygglovsförfarandet enligt bestämmelserna om byggnaders brandsäkerhet i Finlands byggbestämmelsesamling del E1, försäkra sig om att en säkerhetsutredning har utarbetas, om byggnaden är krävande ur personsäkerhetssynpunkt.

Enligt Finlands byggbestämmelsesamling är automatiska släckanläggningar obligatoriska i bostadsoch arbetsplatsbyggnader i trä med 3–8 våningar (brandklass P2). Dessutom ska anläggningar enligt räddningslagen installeras i befintliga byggnader.

Installation av automatisk släckanläggning kräver alltid tillstånd enligt markanvändnings- och bygglagen, eftersom installationen av anläggningen kan anses påverka säkerheten för byggnadens användare. Utan tillståndsförfarande kan man inte på ett tillförlitligt sätt övervaka anläggningens lämplighet för att skydda objektet. Det är viktigt att i förväg ha avtalat med räddningsmyndigheten om praxis gällande bygglov och övervakning av automatiska släckanläggningar.

Byggnadstillsynsmyndigheten utvärderar i samarbete med räddningsmyndigheten utredningen om planeringsgrunderna för släckanläggningar och begär vid behov ett utlåtande av besiktningsorganet över anläggningens lämplighet för att skydda objektet. Vid slutsynen eller den eventuella besiktningen vid ibruktagandet ska byggnadstillsynsmyndigheten försäkra sig om att besiktningsorganet har gjort en ibruktagningsbesiktning av anläggningen, samt godkänt den. Eventuella allvarliga brister som besiktningsorganet har rapporterat måste vara åtgärdade innan tillstånd för ibruktagande för nybyggnad kan beviljas. Befintliga byggnader har oftast invånare i huset medan installationsarbetet pågår.

Med hjälp av en bedömning av riskerna under pågående arbete samt av de åtgärder som krävs, kan en tillräcklig brand- och utrymningssäkerhet uppnås för installationstiden.

3.1.4 Räddningsmyndigheten enlighet med räddningslagen övervakar räddningsmyndigheten de objekt som är skyldiga att ha en utredning om utrymningssäkerhet och utvärderar utgående från utredningen om utrymningssäkerheten uppfyller lagen. Om utrymningssäkerheten inte på annat sätt uppnår en tillräcklig nivå, ska räddningsmyndigheten enligt räddningslagen kräva att en automatisk släckanläggning installeras i objektet. I ett sådant fall måste räddningsmyndigheten höra byggnadstillsynsmyndigheten redan i beslutets beredningsskede. Räddningsmyndigheten utvärderar utredningen om planeringsgrunderna för släckanläggningar tillsammans med byggnadstillsynsmyndigheterna. I utvärderingen är de viktigaste frågorna omfattningen av skyddet, sprinklerklassen och vattenkällan.

Räddningsmyndigheten deltar vid mån av möjlighet vid besiktningsorganets besiktning för ibruktagandet. Räddningsmyndigheten ska ange allvarliga brister som uppkommit vid brandsynen eller annan verksamhet angående anordningar inom räddningsväsendet, installationsföretag eller besiktningsorganets verksamhet till Säkerhets- och kemikalieverket. Räddningsmyndigheten ska leda arbetet endast gällande utformningen av planeringsgrunderna, inte övrig verksamhet.

Efter släckanläggningens ibruktagande övervakar räddningsmyndigheten, bland annat via brandsyner, att anläggningen har ett serviceprogram som följs och en uppdaterad servicedagbok och att man har utsett utbildade personer för underhållsarbetet. I brandsynen kontrolleras också att de periodiska besiktningarna har utförts och att brister i anläggningen har åtgärdats. Räddningsverken ska koncentrera övervakningen av de automatiska släckanläggningarna till några personer som har tillräcklig expertis.

18

3.1.5 Installations-/planeringsföretagen Installationsföretaget måste finnas i Säkerhets- och kemikalieverkets förteckning. Installationsföretaget fungerar ofta som planerare för anläggningen. Kraven på planering och installation är definierade i inrikesministeriets förordning om automatiska släckanläggningar enligt följande: “Automatiska släckningsanläggningar måste planeras och installeras så att de krav som gäller brandsäkerhet för byggande enligt markanvändnings- och bygglagen eller som föreskrivs med stöd av den uppfylls och att anläggningen är lämplig för sitt ändamål och ändamålsenligt servad hålls i funktionsskick under den livslängd som den är planerad för. Vid planering av släckningsanläggningar skall man särskilt beakta det objekts användningsändamål som skall skyddas, verksamheten som utövas i objektet samt objektets byggnadstekniska eller andra faktorer som inverkar på brandoch personsäkerheten.”

Planeraren ansvarar således för att anläggningen planeras enligt föreskrifterna, till exempel genom att följa SFS 5980-standarden, om den är tillämplig för objektet. Planeraren eller installationsföretaget får inte anhålla om lov av byggnadstillsyns- eller räddningsmyndigheten för att avvika från standarden och myndigheten får inte heller bevilja ett sådant lov. Planeraren och installationsföretaget ansvarar för helheten. Besiktningsorganet bedömer vid behov om anläggningen lämpar sig för att skydda objektet och om kraven i standarden uppfylls. Planeraren utarbetar den slutgiltiga utredningen om planeringsgrunderna för släckanläggningen och tillställer den byggnadstillsyns- och räddningsmyndigheterna, om situationen har förändrats sedan förplaneringsstadiet. Installationsföretaget utarbetar ett installationsintyg över installationen, och lämnar intyget till byggnadens ägare och innehavare.

Installationsintyget granskas av besiktningsorganet i då besiktningen för ibruktagandet görs.

3.1.6 Besiktningsorganet Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) upprätthåller en förteckning över auktoriserade besiktningsorgan på sin webbplats. Det auktoriserade besiktningsorganet utför besiktningar vid ibruktagandet och efterföljande periodiska besiktningar. Besiktningsorganet utarbetar ett intyg för utförda inspektioner för byggnadens ägare och innehavare. Om det förekommer oklarheter om den planerade släckanläggningens lämplighet för byggnaden, skriver besiktningsorganet på begäran ett utlåtande till byggnadstillsynsmyndigheten.

3.2 Genomförandefaser i kronologisk ordning Den kronologiska ordningen för planeringen och installationen av automatiska släckanläggningar ser i regel ut på följande sätt: 1. beslut fattas om att installera en släckanläggning för att öka personsäkerheten 2. klarläggs via byggnadstillsynen vilket tillstånd som behövs 3. förplanering 4. utredning om planeringsgrunderna för släckanläggningar skickas till räddnings- och byggnads- tillsynsmyndigheterna 5. ansökan om bygglov eller åtgärdstillstånd 6. anbudsbegäran på entreprenaden och offerter 7. vid behov: besiktningsorganets ståndpunkt om anläggningens lämplighet för brandskydd av byggnaden 8. entreprenadens kontrakt upprättas

19

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

de slutgiltiga planerna för den automatiska släckanläggningen utarbetas, utredningen om planeringsgrunderna för släckanläggningar tillställs byggnadstillsyns- och räddningsmyndigheterna, om situationen har förändrats sedan förplaneringsstadiet installationen utförs och övervakas installationsföretaget förhandsgranskar det utförda arbetet (installationsföretagets installa- tionsintyg) serviceprogrammet görs upp i samråd med installationsföretaget besiktningsorganet utför besiktning för ibruktagande byggnadstillsynen utför slutsyn Mottagningskontroll och överlåtelse till beställaren utbildning av personal (den utnämnda servicepersonen introduceras delvis till sin uppgift under installationsarbetet) service och underhåll (månatliga tester, servicekontrakt och periodiska besiktningar).

3.3 Exempel på planering och installation enligt typ av byggnad Planering och installation av automatiska släckanläggningar ser olika ut i olika typer av byggnader.

Följande byggnader är fiktiva men typiska objekt som skyddas utgående från utredningen om utrymningssäkerhet eller vid en nybyggnation. Exemplen belyser omfattningen av skyddet, den standard som styr anläggningens planering och installation, samt vattenkällans klassificering. Uppgifterna är en del av förplanen, som är grunden för den egentliga upphandlingen och planeringen av den automatiska släckanläggningen. I exemplen beaktas också behov av övervakning med rökdetektor och brandsektioner. Exemplen tolkas på ett allmänt plan i punkt 3.5. Som exempel används objekt där man noggrant har övervägt till exempel skyddets omfattning, enligt standarderna. Användningen av eget omdöme får inte äventyra tryggheten.

3.3.1 Egnahemshus Exempelbildens (bild 16) egnahemshus (brandklass P3) byggs om till ett litet gruppboende, där tre personer med begränsad funktionsförmåga bor i sina egna rum, med ett gemensamt kök och vardagsrum. Automatiska släckanläggningar enligt standard SFS 5980 typ 3 kan installeras. Som vattenkälla kan en enkel vattenkälla användas (C-klass vattenkälla). Driftsäkerheten måste dock kontrolleras enligt rekommendationerna i punkt 3.5.3 i den här handboken. Alla utrymmen i byggnaden, förutom vindar som inte har elapparater, måste skyddas med automatisk släckanläggning.

Brandsektionering EI30 i ett egnahemshus garanterar inte säker utrymning, om branden startar i ett oövervakat och oskyddat lager. I ett oövervakat rum kan branden sprida sig långt innan det märks i gruppboendet. På en öppen veranda samlas ofta brännbart material och verandan är ett ställe där man ofta röker. Ett noggrant övervägande möjliggör ändå inte att man låter bli att skydda ett garage som byggts om till ett förråd eller en veranda, eftersom de är egna brandceller. Byggnaden ska ha en brandvarnare som är kopplad till elnätet i varje boenderum och i hallen, som samtidigt är rutten till utgången. För att ändra användningsändamål och för att installera automatisk släckanläggning, måste tillstånd sökas från byggtillsynsmyndigheterna.

20

Bild 16. När ett egnahemshus byggs om till ett smågruppshem, måste alla rum skyddas med automatiska släckanläggningar.

3.3.2 Radhus I exempelradhuset (brandklass P3) på bilden (bild 17) har en lägenhet byggts om till ett litet gruppboende med tre personer med begränsad funktionsförmåga som bor i sina egna rum, med ett gemensamt kök och vardagsrum. Automatiska släckanläggningar enligt standard SFS 5980 typ 3 kan installeras. Som vattenkälla kan en enkel vattenkälla användas (C-klass vattenkälla). Driftsäkerheten måste dock kontrolleras enligt rekommendationerna i punkt 3.5.3 i den här handboken.

Utgångspunkten är att skydda hela byggnaden med automatisk släckanläggning, men efter noggrant övervägande, planeras skyddet i det här fallet enligt brandcellerna. De angränsande rummen är i regel övervakade, eftersom deras användningsändamål är bostad. Skydd enligt brandcell förutsätter att brandsektionerna granskas och brister åtgärdas. I det här fallet måste vinden, som inte är i användning, brandsektioneras på båda sidor av gruppboendet. Brandsektionerna ska utföras med byggnadsdelar av klass EI30 ända upp till yttertaket.

Alla lokaler i lägenheten, förutom vindar som inte har elapparater, måste skyddas med automatisk släckanläggning. En öppen veranda som kan likställas med en balkong, måste skyddas. En veranda är ofta ett ställe där man röker och där det samlas brandbelastande material. Lägenheten ska ha en brandvarnare som är kopplad till elnätet i varje boenderum och i hallen, som samtidigt är rutten till utgången. För att ändra användningsändamål och för att installera automatisk släckanläggning, måste tillstånd sökas från byggtillsynsmyndigheterna.

21

Bild 17. Om det blivande gruppboendet skyddas endast med automatiska släckanläggningar, ska brandsektionerna granskas och vid behov förbättras.

3.3.3 Höghus I exempelhöghuset (brandklass P1) på bilden (bild 18) har lägenheten på högsta våningen byggts om till ett litet gruppboende för tre personer med begränsad funktionsförmåga som bor i sina egna rum, med ett gemensamt kök och vardagsrum. Automatiska släckanläggningar enligt standard SFS 5980 typ 3 kan installeras. Som vattenkälla kan en enkel vattenkälla användas (C-klass vattenkälla). Driftsäkerheten måste dock kontrolleras enligt rekommendationerna i punkt 3.5.3 i den här handboken.

Utgångspunkten är att skydda hela byggnaden med automatisk släckanläggning. Grundprincipen är också att även lokalerna under brandcellen ska skyddas. Efter noggrant övervägande, planeras skyddet i det här fallet enligt brandcellerna, d.v.s. att endast lägenheten för gruppboendet skyddas med automatiska släckanläggningar. Motiveringen till det partiella skyddet är att höghuslägenheter som används för boende är brandsektionerade (brandklass P1).

Sektionerna och räddningsverkens släckningsåtgärder har hindrat bränder i Finland från att sprida sig från en lägenhet till en annan.

Lägenheten ska ha en brandvarnare som är kopplad till elnätet i varje boenderum och i hallen, som samtidigt är rutten till utgången. För att ändra användningsändamål och för att installera automatisk släckanläggning, måste tillstånd sökas från byggtillsynsmyndigheterna. Tillståndsförfarandet bedömer helhetssäkerheten och det kan finnas skäl att fordra att rökventilationssystemet i trappuppgången ändras så att det kan användas nerifrån. Det finns också skäl att överväga installation av brandvarnare

22

som är kopplade till elnätet i varje våning i trappuppgången. Förändringarna förbättrar säkerheten markant för alla invånare i huset. Motiveringen till förändringarna är att det bor personer med nedsatt funktionsförmåga i huset, som är planerat för personer med normal funktionsförmåga.

Bild 18. Höghusbalkonger glasas ofta in, varvid de också måste skyddas. Brandvarnare i trappuppgången förbättrar säkerheten för alla invånare i huset.

Bild 19. I höghus bildar lägenheterna och trappuppgången egna brandceller. En brandsektionering som fungerar som den ska tillåter en partiell sektionering, även om utgångspunkten är att hela byggnaden ska skyddas med automatiska släckanläggningar

23

3.3.4 Hälsocentral Exempelhälsocentralen (brandklass P2) på bilden (bild 20) skyddas med automatiska släckanläggningar. Byggnaden har en vårdavdelning med 30 platser samt lokaler som används dagtid.

Lokalerna som används dagtid är brandsektionerade från vårdavdelningen med byggnadsdelar av klass EI30. Lokalerna som används dagtid uppgår till cirka 65 % och vårdavdelningen till 35 %. Byggnaden övervakas med automatiskt brandlarm.

Utgångspunkten är att skydda hela byggnaden. Hela byggnaden rekommenderas att skyddas åtminstone enligt kravnivån i SFS-EN 12845 OH-klass. Vårdavdelningen kan också skyddas enligt standard SFS 5980 typ 3. Vindar som inte används och som inte har elapparater, kan lämnas oskyddade. Lokaler som används dagtid är inte typiska bostads- och boenderum. Rummen varierar ofta gällande brandbelastning och ska skyddas åtminstone enligt kravnivån i SFS-EN 12845 OH-klass. Som vattenkälla används åtminstone en säkrad enkel vattenkälla (B-klass vattenkälla).

Efter noggrant övervägande, kan automatiska släckanläggningar installeras i exempelfallet också brandsektionsvis i etapper. Ett sådant utförande kräver en särskild brandsäkerhetsplanering. Om en brandcell lämnas oskyddad, får en brand som startar där inte riskera säker utrymning för personer med nedsatt funktionsförmåga.

Bild 20. Vid partiellt skydd av hälsocentral ska säker utrymning bedömas som en helhet. Partiellt skydd förutsätter ofta ersättande åtgärder.

24

Om en särskild brandcell skyddas i ett senare skede i en vårdfastighet som exemplet, ska åtminstone följande beaktas: • Den oskyddade delen ska övervakas av brandlarm, som också larmar till den skyddade sidan.

• På den oskyddade sidan ska det finnas personal på plats dygnet runt.

• Brandsektionerna mellan det skyddade och det oskyddade rummet ska åtminsto- ne hålla den tid som krävs för att evakuera personer med nedsatt funktionsför måga. Den ska dessutom uppfylla åtminstone föreskrifterna i byggbestämmel- sen. I exempelfallet är 30 minuter inte tillräckligt lång tid. Man måste säkerställa att brandsektionerna fungerar som de ska.

• Utrymning från vårdavdelningen måste också säkras för fall då man inte kan gå till den oskyddade avdelningen.

--> Kontrollera med byggtillsyns- och räddningsmyndigheterna i förplaneringsstadiet om ett partiellt skydd är möjligt med de planerade åtgärderna. Utgångspunkten är alltid att skydda hela byggnaden: partiellt skydd utgör alltid en risk.

3.3.5 Sjukhus Exempelsjukhuset i fyra våningar (brandklass P1) på bilden (bild 21) skyddas med automatiska släckanläggningar. På första våningen har sjukhuset lokaler som används dagtid och på våning 2–4 vårdavdelningar, som har 20 kundplatser var. Våningarna är brandsektionerade från varandra med byggnadsdelar av klass EI60. Byggnaden övervakas med automatisk brandlarm.

Hela byggnaden skyddas med automatiska släckanläggningar. Nedre våningens lokaler som används dagtid kan inte lämnas oskyddade. En brand som startar i nedre våningen kan sätta människor i våningarna ovanför i fara. Elden sprider sig alltid uppåt. Hela byggnaden rekommenderas att skyddas åtminstone enligt kravnivån i SFS-EN 12845 OH-klass. Vårdavdelningen kan också skyddas enligt standard SFS 5980 typ 3. Vårdavdelningen kan till exempel ha ett linneförråd som inte är sektionerat enligt användningssätt från de övriga rummen. Rummet kan anses vara en del av bostads- och boenderum och klassificeringen har därför inte höjts. Lokaler som används dagtid är inte typiska bostadsoch boenderum. Rummen varierar ofta gällande brandbelastning och ska skyddas åtminstone enligt kravnivån i SFS-EN 12845 OH-klass. Som vattenkälla används åtminstone en säkrad enkel vattenkälla (B-klass vattenkälla).

25

Bild 21. Vårdavdelningens lokaler är oftast jämförbara med boenderum och kan skyddas enligt standard SFS 5980 typ 3.

Bild 22. Användningen påverkar planeringsgrunderna. I lokaler som används dagtid kan bland annat brandbelastningen vara större än i lokaler som är jämförbara med bostadsrum. Lokaler som används dagtid skyddas enligt standarden SFS-EN 12845. Olika delar av byggnaden kan följa olika standarder.

26

3.4 Case: Installation av automatisk släckanläggning i servicecentralen Koivupihan palvelukeskus Koivupihan palvelukeskus är ett servicehus i fyra våningar i Joensuu som ägs av staden.

Byggnaden färdigställdes 1993 och våningsytan är 3 633 m2. I servicehuset bor runt 50 äldre personer, varav de flesta behöver hjälpmedel för att röra sig. En utredning om utrymningssäkerheten visade att den inte var tillräcklig. År 2006 gjorde staden Joensuu en projektplan som utredde olika möjligheter för att förbättra utrymningssäkerheten vid stadens servicehus och vårdinrättningar. I planen jämfördes kostnaderna för installation av automatiska släckanläggningar med andra alternativ, bland annat att minska brandcellernas storlek och att öka antalet anställda. Staden valde att installera automatiska släckanläggningar. Installationerna gjordes i etapper med ungefär en per år. År 2011 gjordes installationen i servicecentralen Koivupihan palvelukeskus.

Bild 23. Staden valde att skydda servicecentralen Koivupihan palvelukeskus med automatisk släckanläggning. Även andra alternativ för att förbättra utrymningssäkerheten utreddes, men automatisk släckanläggning visade sig vara det mest kostnadseffektiva.

Byggherre för stadens objekt är Joensuun Tilakeskus. Tilakeskus diskuterade med tillsyns- och räddningsmyndigheterna om skyddets omfattning, den tänkta sprinklerklassen och kraven på vattenkällan.

Man beslöt skydda hela byggnaden enligt standard CEA 4001 klass OH1 och kravet på vattenkällans klassificering var klass B. Joensuun vesi säkrade vattenkällan. Området har ett allmänt vattenledningsnät från två håll med ett tillräckligt med flöde från båda.

Före anbudsförfrågningen söktes bygglov för objektet. Förplaneringen utfördes av ett VVS-ingenjörsföretag och utgående från planen utarbetade man anbudsförfrågningar till olika installationsföretag som monterar sprinkleranläggningar. Utgående från tidigare erfarenheter fäste förplanen särskild uppmärksamhet vid rörledningarnas placering, utrymmesbehov för anläggningen samt genomföringarnas krav på oklanderligt utförande och sektionering gällande brandsektionering och ljud. Det handlande om en offentlig upphandling med annons i annonseringskanalen Hilma. Redan i förplaneringsstadiet beslöt man använda system med högtrycksvattendimma. Etreprenad-programmet krävde att innan kontrakt skrivs, ska det vinnande företaget ge ett utlåtande från besiktningsorganet angående anläggningens lämplighet för att skydda objektet. Anläggningens lämplighet var ett krav för kontraktet.

27

Planen som lämnades in till besiktningsorganet uppfyllde inte i sig kraven enligt förordningen om automatiska släckningsanläggningar. Planen preciserades med små justeringar: bland annat skydd för inglasade balkonger och en ändring i dimensioneringen av pumparna för systemet med vattendimma, för att uppnå ett tillräckligt flöde och tryck. Det var nödvändigt att få ett utlåtande och det tog cirka två månader. I allmänhet är det tillrådligt att avsätta 4-6 veckor till besiktningsorganet.

Bild 24. Den inglasade verandan skyddades med automatisk släckanläggning.

Installationen tog cirka tre månader och byggnaden var i användning under hela byggprocessen. Det behövdes inga ersättande lokaler för invånarna, eftersom arbetet inte förhindrade användning av rummen. Leverantören utbildade servicepersoner för anläggningen. Installationsföretaget skrev ett installationsintyg och besiktningsorganet gjorde besiktningen vid ibruktagandet. Några mindre brister som uppkom vid granskningen åtgärdades, varefter byggtillsynsmyndigheten gjorde slutsynen.

Till sist gjordes mottagningskontrollen och överlåtelsen till beställaren.

Anläggningens planering och installation förlöpte utan större problem och installationsarbetet förorsakade inte olägenheter för verksamheten i byggnaden. Personalen fick en säkerhetsutbildning om anläggningens funktioner, som ordnades i samarbete med räddningsverket. Personalen tycker att den automatiska släckningsanläggningen förbättrar säkerheten avsevärt. Tidigare har brandsäkerheten varit en utmaning i synnerhet nattetid. Kostnaden blev enligt prisnivån 2011 i det här fallet 43 euro/ kvadratmeter våningsyta.

Bild 25. Automatiska släckanläggningar förbättrar säkerheten avsevärt för boende och vårdpersonal.

28

3.5 Tolkning av standarderna SFS 5980 och SFS-EN 12845 och saker som bör beaktas gemensamt i samtliga objekt Den tillämpade standarden och den planerade sprinklerklassen påverkar bland annat kraven på anläggningen gällande vattenflödets dimensionering, det vill säga hur mycket vatten anläggningen ska kunna producera. Standarden fastställer också vilken driftstid och vattenkälla som krävs. Anläggningen har tillräcklig släckningseffekt och är lämpad för att skydda objektet då planeringsgrunderna görs på rätt sätt och anläggningen planeras och installeras enligt dem. Vid planering och installation av automatiska släckanläggningar enligt dessa standarder, har oklarheter uppstått främst gällande tillämpningsområde, skyddets omfattning och frågor gällande val av vattenkälla. Dessa frågor utgör grunden för anläggningens planering och installation. De borde utredas redan i förplaneringsstadiet för anbudsförfrågan och myndighetstillstånd. Skydd av objekten och de vattenkällor som används visas också enligt objekt i tabellform i avsnitt 3.5.7 i den här handboken.

3.5.1 Tillämpningsområde Tillämpningsområde innebär i praktiken anläggningens lämplighet för att brandskydda objektet då den har planerats och installerats enligt standarden. Exemplen i punkt 3.3 demonstrerar och tar ställning till hur tillämpningsområdet tolkas. SFS 5980 klassificerar sprinklersystem i bostäder i typ 1, 2 och 3. Enligt den här handboken ska byggnader där det bor personer med nedsatt funktionsförmåga skyddas med anläggningar av typ 3 när standard SFS 5980 tillämpas.

Enligt Finlands byggbestämmelsesamlings del E1, som behandlar byggnaders brandsäkerhet, kan byggnader i trä med i tre och fyra våningar (brandklass 2) skyddas med en släckanläggning som uppfyller typ 2 i standarden SFS 5980. Det kan ändå rekommenderas att överväga kraven för typ 3 med tanke på framtiden, eftersom personer med nedsatt funktionsförmåga då också kan bo i byggnaden.

Andra höghus i trä (brandklass P2) ska utföras åtminstone enligt kravnivån för standarden SFS-EN 12845, klass OH.

3.5.2 Brandskyddets omfattning Utgångspunkten för brandskyddets omfattning är att hela byggnaden skyddas med automatiska släckanläggningar. Partiellt skydd utgör alltid risker som är svåra att beakta för byggnadens hela livslängd. Nödvändiga undantag som inte ska brandskyddas enligt standarderna är främst vissa lokaler inom industrin. Standarderna nämner också att vissa utrymmen kan, efter noggrant övervägande, lämnas oskyddade om inte brandbelastningen kräver skydd. Det gäller bland annat balkonger med en yta på mindre än 5 m2, badrum och toaletter utan kontakter för elapparater, så som tvättmaskiner eller torktumlare. I praktiken finns det dock alltid en brandbelastning i dessa utrymmen och de kan därför inte lämnas oskyddade. Öppna balkonger kommer troligtvis att i något skede glasas in. Om balkongerna inte är brandskyddade, kan de inte senare glasas in. Brandbelastning i trappuppgången eller hisschaktet kan till exempel vara elkablar, eftersom svårantändliga kablar sällan används i kabeldragningar. Dessa utrymmen måste därför skyddas med en automatisk släckanläggning.

Enligt Finlands byggbestämmelsesamlings del E1, som behandlar byggnaders brandsäkerhet, ska träbyggnaders i brandklass P2 med 3–8 våningar trapphus och andra utgångar som betjänar flera än en brandcell utrustas med en automatisk släckanläggning.

29

Standarderna förutsätter brandsektioner mellan skyddat och icke skyddat utrymme. Det finns många brister i brandsektioneringar, förorsakade av konstruktioner och användare. Skydd enligt brandcell förutsätter alltid noggrant övervägande och att brandsektionerna granskas och underhålls samt att dessa åtgärder registreras i serviceboken. Brandsektionerna ska motsvara åtminstone kravet på tid för evakuering som ställs på den skyddade avdelningen. Dessutom ska man överväga att sätta upp brandvarnare på den oskyddade sidan. Grundligt övervägande gällande skyddets omfattning behandlas enligt objekt i exemplen (3.3.1 - 3.3.5).

Brandskyddet ska i regel omfatta:

• • • • • •

hela byggnaden (utgångspunkt) alla utrymmen i den skyddade brandcellen och utrymmen under den skyddade brandcellen utgångar, trapphus, hisschakt och andra vertikala schakt alla boenderum, d.v.s. sovrum, vardagsrum, kökshörnor, kokvrån och kök toaletter, grovkök, garderober, omklädningsrum och bastur balkonger och verandor, både öppna och inglasade-

3.5.3 Användning av vattenkälla Användningen av vattenkällor är inte uttryckligen definierad i standarderna. Finlands byggbestämmelsesamlings del E1, som behandlar byggnaders brandsäkerhet, förutsätter att standard SFS 12845 tillämpas för bostads- och arbetsplatsbyggnader i trä som har 3–8 våningar (brandklass P2). Som vattenkälla används i dessa åtminstone en säkrad, enkel vattenkälla (B-klass vattenkälla). Ett undantag är bostadshus i trä med tre till fyra våningar, som kan skyddas enligt standarden SFS 5980. I andra personsäkerhetsobjekt, där SFS 12845 tillämpas, måste åtminstone en säkrad enkel vattenkälla (B-klass vattenkälla) används.

Vid fastställandet av driftstiden för vattenkällor bör det noteras att värdena som anges i standardernas tabeller är minimivärden. Ofta måste vattenkällans driftstid förlängas på grund av tiden som behövs vid en eventuell evakuering. Räddningsverkets beredskapstid och resurser påverkar också kravet på vattenkällans driftstid.

Den här handboken ger följande rekommendationer för den vattenkälla som används:

• En enkel vattenkälla (C-klass) kan användas för släckanläggningar enligt standarden

SFS 5980. Vattenkällans säkerhet och tillförlitlighet måste säkerställas genom alla tänkbara praktiska åtgärder. Det här gäller i synnerhet anläggningar av typ 3 och höghus i trä med 3–4 våningar (P2 brandklass). Vattenkällan måste fungera oberoende av eldistributionen. Det kan till exempel vara en allmän vattenledning som inte kräver el eller där strömförsörjningen är säkrad med en reservgenerator. Om den automatiska släckanläggningen kräver en pump i fastighe- ten, måste den vara dieseldriven eller strömförsörjningen säkrad med en reserv- generator.

• Vattenkällorna ska förses med brandkårens matarkoppling DN80, som vid behov kan mata in mera vatten i systemet.

30

3.5.4 Andra tolkningar av standarderna Automatiska släckanläggningar som har installerats på myndigheternas begäran ska förmedla brandlarm och felanmälan till nödcentralen samt till verksamhetsidkaren eller ägaren. Ett undantag är byggnader i trä med 3–4 våningar (brandklass P2), där meddelandena får förmedlas till en lokal, bemannad central istället för nödcentralen, om systemet följer standarden SFS 5980 typ 2. Tillämpning av standard SFS 5980 typ 2 innebär att byggnaden i framtiden inte kan ha invånare med nedsatt funktionsförmåga. Anslutningen för överföringen av brandlarm och felanmälan måste tåla 72 timmars elavbrott och det här måste granskas i förväg. Fastigheten ska komma överens om övervakning av anslutningsfel med sin tjänsteleverantör och/eller anbudsgivare. Man bör i förväg komma överens med räddningsmyndigheterna om behovet av anslutning till nödcentralen.

3.5.5 Rökdetektor i alla objekt Installation av automatiska släckanläggningar fråntar inte skyldigheten att installera brandvarnare. Vid nybygge och ombyggnad av ett objekt för en mera riskfylld användning måste de i kraft varande föreskrifterna i Finlands byggbestämmelsesamling följas. Följande lokaler måste förses med brandvarnare som är kopplade till elnätet:

• bostäder, per lägenhet • boenderum med högst 50 boendeplatser • vårdinrättningar med högst 25 bäddplatser • dagvårdsinrättningar och daghem • arbetsplatsbyggnader i brandklass P2 med 3–8 våningar.

Boenderum och vårdinrättningar som har flera personer än tidigare nämnt, måste ha automatiskt brandlarm.

I en byggnad som skyddas av automatisk släckanläggning ska rökdetektorerna placeras minst lika tätt som anges om brandvarnare i räddningslagen och inrikesministeriets förordning om automatiska släckanläggningar. Varje boende- och patientrum samt rutter till utgångarna ska förses med åtminstone en rökdetektor eller brandvarnare, om E1 inte kräver automatiskt brandlarm. I bostadshus av typen servicehus kan brandvarnare som är kopplade till elnätet installeras som rökdetektorer, oberoende av antalet platser.

Bild 26. Brandlarmet på bilden larmar på plats och förmedlar larmet samtidigt till nödcentralen. Brandvarnare, brandvarnargrupper och brandvarnarsystem förmedlar inte larmet till nödcentralen. Man måste förstå hur det egna systemet fungerar.

31

3.5.6 Den byggtekniska brandsäkerheten hos objekt som skyddas av automatiska släckanläggningar Enligt Finlands byggbestämmelsesamlings del E1, som behandlar byggnaders brandsäkerhet, är det möjligt att tillåta lindrigare krav gällande nybyggnader, när en automatisk släckanläggning installeras i byggnaden eller byggnadens brandceller. Lindrigare krav gäller inte bostads- och arbetsplats-byggnader i trä med 3–8 våningar (brandklass P2) som har automatiska släckanläggningar.

Den automatiska släckanläggningen enligt standarden SFS 5980, som är installerad utgående från utredningen om utrymningssäkerhet, ska upptäcka och begränsa en brand i ett tidigt skede eller kontrollera branden så länge tills man tryggt kan avlägsna sig från byggnaden. Lindrigare krav på anläggningen kan inte beviljas om det har en direkt inverkan på utrymningssäkerheten.

Att installera automatisk släckanläggning förbättrar helhetssäkerheten avsevärt. Då en automatisk släckanläggning installeras i objektet, säkras brandsäkerhetsprinciperna för renovering. Följande lindrigare krav, som inte har en direkt inverkan på utrymningssäkerheten, kan övervägas också i byggnader enligt standard SFS 5980:

• lindrigare krav på ytterväggarnas yttre sida och ventilationsluftspaltens ytor • lindrigare krav på värmeisoleringens klass

I vissa fall innebär lindrigare krav att byggnadens brandklass kan ändras från P3 till P2. En sådan ändring kräver alltid en helhetsbedömning av brand- och utrymningssäkerheten.

3.5.7 Objektens skydd och använda vattenkällor i tabellform Tabellerna presenterar planeringsgrunder utgående från att anläggningen planeras enligt standard SFS 5980, SFS 12845 eller instruktionen CEA4001 i bilaga O. Tabellen kan användas i förplaneringen.

Tabellens ”+”-markering betyder att planeringsgrunden som nämns i kolumnrubriken lämpar sig och “nej”-markeringen betyder att den inte lämpar sig. Bokstaven C eller B i kolumnen Vattenkälla och indexet efter bokstaven förklaras närmare i kommentarerna till tabellen. Ett system som tillämpar standarden SFS 5980 eller SFS 12845 kan använda system med vattendimma om principerna i CEA 4001:s bilaga T följs. I ett sådant fall ska systemet med vattendimma av typ 1 och 2 uppfylla kravnivån för klass LH i standarden SFS 5980 och typ 3 klass OH i standarden SFS 12845.

32

• Bostadshus med högst 8 våningar och en källarvåning

• Bostadshus med 9 eller fler våningar • Bostadshus i trä med 3–4 våningar (brandklass P2)

• Arbetsplatsbyggnader i trä med 3–8 våningar

och bostadshus i trä med 5–8 våningar (brandklass P2)

SFS 5980 typ 3

Klass OH 6)

Bilaga O (CEA4001)

Vattenkälla

+

C1)

nej

nej

+4)

+5)

+

C1)

nej

nej

+4)

+5)

nej

C1)

Vattenkälla

tan, inklusive vind och en källarvåning • Bostadshus med högst fyra våningar, bostadsyta i högst tre våningar och källarvåning

+5)

Bilaga O (CEA4001)

• Egnahemshus och parhus • Radhus med högst tre våningar ovanför marky-

+

Klass OH 6)

Tabell 2 Planeringsgrunder för automatiska släckanläggningar i objekt där det inte finns personer med begränsad funktionsförmåga. Automatisk släckanläggning installeras enligt Finlands byggbestämmelsesamlings del E1, som behandlar byggnaders brandsäkerhet, krav för höghus i trä (E1, 11.5.4), eller på eget initiativ för att förbättra brandsäkerheten.

nej

SFS 5980 typ 3

hem, sjukhus, över 25 bäddar i hela byggnaden

SFS 5980 typ 2

• Vårdcentralers vårdavdelningar, ålderdoms-

nej

SFS 5980 typ 2

hem, sjukhus, under 25 bäddar i hela byggnaden

SFS 5980 typ 1

• Egnahemshus och parhus • Radhus • Höghus 2), 3) • Vårdcentralers vårdavdelningar, ålderdoms-

SFS 5980 typ 1

Tabell 1 Planeringsgrunder för automatiska släckanläggningar i objekt med personer med begränsad funktionsförmåga och där automatisk släckanläggning installeras utgående från en utredning om utrymningssäkerheten enligt räddningslagen (379/2011) eller utgående från en säkerhetsutredning enligt Finlands byggbestämmelsesamlings del E1, som behandlar byggnaders brandsäkerhet.

+

+

+

+5)

+

C

nej

+

+

+5)

+

C

nej

nej

+

+5)

+2)

C

nej

+

+

+5)

+

C1)

nej

nej

nej

+5)

nej

B

33

Kommentarer till tabellen: 1) Vattenkällans säkerhet och tillförlitlighet måste säkerställas genom alla tänkbara praktiska åtgärder.

Vattenkällan måste fungera oberoende av eldistributionen.

2) Höjdskillnaden mellan den lägsta och den högsta sprinklern får inte överstiga 45 m.

3) Bostadshus i trä med 5–8 våningar ska tillämpa kravnivån för standarden SFS-EN 12845, klass OH. 4) Om byggnaden har andra lokaler än sådana som används för boende, ska de skyddas med sprinkler enligt standarden SFS-EN 12845.

5) Om byggnaden eller en del av den skyddas enligt kravnivån för standarden SFS-EN 12845, klass OH, ska en vattenkälla av minst klass B användas.

6) Klass OH kan vara enligt standarden SFS-EN 12845 eller instruktionen CEA4001.

Vattenkällor: En vattenkälla i klass C innebär en enkel vattenkälla, som till exempel kan vara en allmän vattenledning med en tryckökningspump vid behov.

En vattenkälla i klass B betyder en säkrad, enkel vattenkälla, till exempel en allmän vattenledning från två riktningar, med det tillräckligt flöde från båda håll.

34

4 Service, underhåll och saker att uppmärksamma i den dagliga verksamheten Det är viktigt att underhålla den automatiska släckningsanläggningen korrekt så att den vid behov fungerar som den ska. Vikten av korrekt underhåll kan inte nog betonas. Efter besiktningen vid ibruktagande görs kontroller och service enligt serviceprogrammet. Den utnämnda servicepersonen testar att överföringen av larm fungerar. Utöver dessa utför besiktningsorganet periodiska besiktningar som godkänts av byrån för Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes). Ansvaret för anläggningen och för att beställa besiktningar ligger i enlighet med räddningslagen alltid hos ägaren och innehavaren av byggnaden.

4.1 Serviceprogram Anläggningen ska ha ett serviceprogram som måste följas. Det är installationsföretaget för den automatiska släckanläggningen som utarbetar serviceprogrammet och ger anvisningar för service och underhåll i samband med installationsbeviset. Finans Finlands anvisningar för hur serviceprogrammet utarbetas finns på adressen www.finanssiala.fi (på finska). Enligt anvisningarna ska serviceprogrammet omfatta följande: • nödvändig information för servicearbetet gällande kontakter och objektet anvisningar om nöd- vändig, löpande service för att säkerställa att anläggningen fungerar effektivt och att man får den snabbt återställd vid behov • anvisningar för nödvändiga ingrepp vid riskfyllda fel och störningar, så att de åtgärdas på rätt sätt och utan dröjsmål, genast då de uppmärksammas • anvisningar för regelbundet underhåll för att kontrollera och säkerställa anläggningens drifts- säkerhet • anvisningar för regelbunden service för att säkerställa pålitlig och störningsfri funktion • servicedagbok för att följa upp underhållet av anläggningen.

4.2 Servicepersonen Anläggningen ska ha en utsedd och utbildad serviceperson. Personen ska ha en ersättare, så att en utsedd person alltid finns tillgänglig vid eventuella funktionsstörningar eller fel i anläggningen.

Om personerna byts ut ska den nya personen utbildas och den nya kontaktinformationen meddelas till nödcentralen. Servicepersonen kan med fördel utses redan vid installationen så att utbildningen kan börja från grunden. Servicepersonen behöver alltid utbildning för sin uppgift.

Servicepersonen ska bland annat:

• förstå hur anläggningen fungerar • utföra månatliga tester, periodiska kontroller och tester enligt serviceprogrammet och registre-

ra dem i servicedagboken

• följa med hur anläggningen fungerar och åtgärda brister • beakta hur renoveringar och heta arbeten påverkar anläggningen • vidta planerade åtgärder om anläggningen kopplas bort eller om den av annan orsak är ur

funktion och meddela räddningsmyndigheterna och nödcentralen, om anläggningen är anslu- ten till dem • låsa upp och vägleda räddningsverket i en brandsituation.

35

4.3 Utbildning av personalen Personalen och invånarna i byggnaden bör i stora drag förstå hur den automatiska släckanläggningen fungerar. Anläggningen ska beaktas i beredskapsplanen och för följande situationer ska det finnas instruktioner i till exempel beredskapsplanen:

• instruktioner vid larm • instruktioner vid felmeddelande • instruktioner vid vattenavbrott • instruktioner vid strömavbrott • instruktioner vid problem med meddelandeöverföringens anslutning.

4.4 Övervakning av anslutningsfel Den automatiska släckanläggningen vidarebefordrar meddelanden från fastigheten via operatörens överföringstjänst. Om det är ett fel i anslutningen, larmar anläggningen endast i fastigheten. Vid anslutningsfel i fastigheten ska man omedelbart vidta de åtgärder som anges i serviceprogrammet.

Instruktioner för vad man gör i en sådan situation ska finnas i beredskapsplanen och den ska också delges personalen. Anslutningsfel förutsätter åtminstone att man i fastigheten effektiverar övervakningen. De eventuella felen i anslutningen måste utredas så att man kan vidta åtgärder. Fastigheten ska komma överens om övervakning av anslutningsfel med sin tjänsteleverantör och/eller anbudsgivare. De parter som ansvarar för fastighetens verksamhet måste alltid informeras om anslutningen till nödcentralen inte fungerar. Finans Finland har anvisningar på finska för övervakning av meddelandeöverföringarnas anslutning på adressen www.vahingontorjunta.fi > Suojeluohjeet, Automaattisten palonilmoittimien ilmoituksensiirtoyhteyden valvonta.

36

Källor Sprinklersystem i bostäder. DEL 1: UTFÖRANDE, INSTALLATION OCH UNDERHÅLL (INSTA 900-1:2009).

Standard SFS 5980. Finlands Standardiseringsförbund (SFS) (2010).

Finlands byggbestämmelsesamlings del E1. Brandsäkerhet i byggnader. Föreskrifter och anvisningar 2011. Jäntti, J. Asuntosprinkleriopas (på finska), 2. utgåva med korrigeringar. Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland (2009).

Fasta släcksystem, automatiska sprinkleranläggningar. UTFÖRANDE, INSTALLATION OCH UNDERHÅLL. Standard SFS-EN 12845 + A2. Finlands Standardiseringsförbund (SFS) (2009).

Lag om anordningar inom räddningsväsendet (10/2007) Markanvändnings- och bygglagen (132/99) Anskaffning, installation, ibruktagande, service och granskning av brandlarm. Föreskrift SM-1999-440/ Tu33, serie A: 60 (upphävd, används fortsättningsvis i tillämpliga delar) Räddningslagen (379/2011) Inrikesministeriets förordning om automatisk släckningsanläggningar. Nr SM-1999-967/Tu-33.

Inrikesministeriets förordning om placering och underhåll av brandvarnare (239/2009) Anslutning av sprinklersystem till vattentjänstverkets vattenledningsnät. Vattenverksföreningen, Helsingfors (2011).

Instruktioner för uppgörande av serviceprogram för sprinkleranläggningar 2007. Finans Finland (2007).

Sprinkleranläggningar: Planering och installation, regler. CEA 4001:2007-06 (fi). Finans Finland (2007).

Olycksundersökningsrapport A 2/1999 Y. Brand i servicehus för äldre i Maaninka 4.12.1999 och 17 andra bränder i motsvarande hus 1.12.1999-29.2.2000. Olycksutredningscentralen, Helsingfors (2002).

Miljöministeriets förordning om byggnaders vatten- och avloppsinstallationer. Finlands byggbestämmelsesamlings del D1. Vatten- och avloppsinstallationer i fastigheter. Föreskrifter och anvisningar 2007.

Miljöministeriets förordning om byggnaders brandsäkerhet (3/11)

Lyhenteitä ja internet-osoitteita: SM YM STM SPEK TUKES FK FINLEX TEPA PUUINFO

Inrikesministeriet, www.pelastustoimi.fi miljöministeriet, www.ymparisto.fi social- och hälsovårdsministeriet, www.stm.fi Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland, www.spek.fi Säkerhets- och kemikalieverket, www.tukes.fi Finans Finland, www.finanssiala.fi tatens författningssamling i, www.finlex.fi Terminologicentralen, www.termipankki.fi www.puuinfo.fi

37

Bilaga 1 UTREDNING OM PLANERINGSGRUNDERNA FÖR SLÄCKANLÄGGNINGAR

Författningar som tillämpas för släckanläggningar: lag om anordningar inom räddningsväsendet 10/2007, Inrikesministeriets förordning om automatiska släckningsanläggningar Nr SM-1999-967/Tu-33 (A:65) Handels- och industriministeriets beslut om tryckbärande anordningar (938/1999)

Standarder för planering och installation av släckningsanläggningar;  SFS-EN 12845 NFPA 750  SFS 5980 NFPA 13  CEA 4001, bilaga O NFPA 13D  CEA 4001, bilaga T NFPA 13R  CEN-TS 14972 Annan, vilken?

   

Objekt som skyddas med släckningsanläggning: Objekt: Adress: Lokaler som ska skyddas: Lokaler som inte ska skyddas:

Byggherre/ägare/innehavare/verksamhetsidkare: Kontaktuppgifter: Byggnadens huvudsakliga användningsändamål:

Yta:

mL

Byggnadens övriga användningsändamål/vån.:

Krav för vattenkällor

Driftstid:

Vattenflödets densitet:

mL 2 mL mL

Dubbel min □ (Klass A)

mm/min

Högsta munstyckets höjdläge:

m m m m m

mm/min mm/min mm/min

Säkrad enkel  (Klass B)

Enkel □ (Klass C)

Drift av C-klass vattenkälla vid strömavbrott:

Tillgängliga vattenkällor Vattenverkets vattenledning el. motsvarande

Vattenverkets anslutningspunkt höjdläge: m vilotryck: bar

Uppgifterna om flöde och flödestryck baseras på: uppskattning  mätning 

Mätningen gjord av:

□ Vattenvolym:

Naturlig vattenkälla Elektrisk pump

□ Beteckning/beskrivning:

Dieselpump

□ Nominellt värde

Annan pump

□ Nominellt värde

Trycktank

□ Total volym

Kommentarer:

Från en riktning  Från två riktningar 

□

Vattenmagasin

Inmatat

□ Nominellt värde

Flöde/tryck Riktning I

1/min

II I+II (tillsammans)

Påfyllning från vattenledning

bar

Rördiameter Riktning I

mm

1/min

bar

II

mm

1/min

bar Datum/tid

Total mängd vatten

m3

m3

Höjdläge

m3

m bar Flöde/tryck bar bar m3

Luftvolym

bar Pillin

bar

Pillin

bar

Flöde/tryck 1/min 1/min

Arbetstryck

1/min

m3

bar

38

Förplanerarens/släckanläggningsplanerarens underskrift

m

bar

m

bar

m

bar

m

Ovanstående information som lämnats för dimensioneringen av släckanläggningen har granskats, verifierats och tillhandahållits _______ / ___________ / __________byggnadstillsyns- och räddningsmyndigheten.

Ort och datum

m

Bilaga 2 Bilaga T: Bestämmelser för automatiska släcksystem med vattendimma Automatiska släcksystem med vattendimma varnar för brand och släcker eller begränsar bränder som uppkommit i de brand skyddade lokalerna. Vid släckning med vattendimma ska 99 % av vattenvolymen som lämnat munstyckena vara i droppform. Dropparnas diameter ska vara högst 1000 pm med systemtillverkarens minsta angivna arbetstryck.

Släcksystem med vattendimma ska uppfylla följande krav för att de ska inverka på försäkringsavtal(1: 1. Släcksystemet med vattendimma ska uppfylla de krav som ställs i inrikesministeriets förordning om automatiska släckningsanläggningar 2. Släcksystemet med vattendimma ska planeras och installeras i enlighet med National Fire Protection Associations standard ”NFPA 750, Standard on Water Mist Fire Protection Systems”.

3. Vattendimsystemets släckningsförmåga ska testas i en opartisk testinrättning.

Testinrättningen ska vara ackrediterad för brandprovning och/eller kunna påvisa sin förmåga att testa släcksystem med vattendimma. Vattendimsystemet måste passera brandtesterna på ett godtagbart sätt. Brandtesterna ska ha kompletta provningsrapporter som anger standardiserade brandprov och komponenterna som använts, munstyckenas monteringsavstånd och höjdlägen, minsta arbetstryck, dimensioneringsytor, samt eventuella andra parametrar som påverkar släckningseffekten.

De standardiserade brandproverna ska utföras i enlighet med följande dokument: - standarden FM Approvals, Class Number 5560 “Approval Standard, Water Mist Systems” - standarden Underwriters Laboratories UL 2167 ”Water Mist Nozzles for Fire Protection Service” - publikationen VdS Schadenverhutung 2344 ”Procedures for testing, approval and evaluation of conformity of equipment, components and systems for fire protection and security technologies” - utkastet prCEN/TS 14972 “Fixed firefighting systems - Watermist systems - Design and Installation” eller - Standarden IMO Res.A.800 (19) ANNEX Appendix 2 “Fire test procedures for equivalent sprinkler systems in accommodation, public space and service areas on passenger ships”.

4. Vattendimsystemets lämplighet som brandskydd måste verifieras.

Vattendimsystemets leverantör ska visa att brandtesterna motsvarar objektet som ska brand skyddas, samt visa att parametrarna i brand testet är likvärdiga med objektets dimensionering och omständigheter. Om det inte finns någon uppenbar likhet mellan brandtestmetoden och objektet som ska brand skyddas, måste ett utlåtande i enlighet med punkt 3 erhållas från vattendimsystemets testinrättning för att fastställa likvärdigheten.

5. Den komponent som används i vattendimsystemet ska uppfylla de krav som anges i standarden.

Den komponent som används i vattendimsystemet ska uppfylla kraven i produktstandarden European Committee for Standardization (CEN) eller International Organization for Standardization (ISO). I avsaknad av en produktstandard ska komponenten uppfylla kraven i standarden FM Approvals, Class Number 5560 “Approval Standard, Water Mist Systems” eller Underwriters Laboratories UL 2167 “Water Mist Nozzles for Fire Protection Service”.

Om vattendimsystemet av Factory Mutual, Underwriters Laboratories Inc., eller VdS Schadenverhutunginkomponenten registrerats till ett objekt med specifik sprinklerklass eller till ett specialobjekt, kan vattendimsystemet användas i enlighet med listningen utan att giltigheten i punkterna 2–5 skilt behöver visas.

1) - - -

Vattendimsystemet har inverkan på försäkringsavtalet om det ingår i bygglovets villkor eller om det beviljats lindringar i byggnadens strukturella brandskydd p.g.a. vattendimsystemet eller om försäkringsbolaget ger premierabatt p.g.a. vattendimsystemet.

39

Bilaga 3 Räddningslag (379/2011), utdrag 9§ Byggnaders brand- och utrymningssäkerhet Ägaren och innehavaren av en byggnad samt en verksamhetsidkare ska för egen del se till att byggnaden eller konstruktionen och dess omgivning hålls i sådant skick att: 1) risken för att en eldsvåda uppstår, avsiktligt anläggs och sprider sig är liten; 2) personer som befinner sig i byggnaden vid en eldsvåda eller någon annan plötslig fara kan lämna byggnaden eller räddas på något annat sätt; 3) räddningsverksamhet är möjlig när en eldsvåda eller någon annan olycka inträffar; 4) räddningspersonalens säkerhet har beaktats.

Lättantändligt material eller andra lättantändliga föremål får inte förvaras på vindar, i källare eller under eller i omedelbar närhet av byggnader, om det innebär risk för att eldsvåda uppstår eller sprids eller om det försvårar släckningsarbetet.

12 § Underhåll av anordningar Följande i denna lag eller andra författningar eller av myndigheterna föreskrivna utrustningar och anordningar ska vara funktionsdugliga samt underhållas och inspekteras på behörigt sätt: 1) släcknings-, räddnings- och bekämpningsmateriel; 2) anordningar som underlättar släcknings- och räddningsarbetet; 3) branddetektorer, larmanordningar och övriga anordningar som varnar om överhängande fara; 4) skyltar och belysning som anger utrymningsvägar; 5) skyddsrummens utrustning och anordningar.

För de förpliktelser som avses i 1 mom. svarar ägaren och innehavaren av en byggnad samt en verksamhetsidkare för egen del i fråga om allmänna lokaler och sådana arrangemang som tjänar hela byggnaden samt innehavaren av en lägenhet i fråga om lokaler i hans eller hennes besittning.

Genom förordning av inrikesministeriet får närmare bestämmelser utfärdas om: 1) tekniska detaljer och metoder för att anordningar ska hållas i funktionsdugligt skick och om underhållsprogram; 2) anordningar som ska genomgå besiktning för ibruktagande eller periodisk besiktning eller som ska underhållas regelbundet; 3) tidpunkten för och intervallerna mellan serviceåtgärderna och besiktningarna; 4) registrering av åtgärderna.

14 § Egen beredskap Ägaren och innehavaren av en byggnad samt en verksamhetsidkare är för egen del skyldig att: 1) förebygga eldsvådor och uppkomsten av andra farliga situationer; 2) ha beredskap att skydda personer, egendom och miljön i farliga situationer; 3) ha beredskap att släcka eldsvådor och för andra sådana räddningsinsatser som de på egen hand förmår göra; 4) vidta åtgärder för att trygga utrymning vid eldsvådor och andra farliga situationer samt åtgärder för att underlätta räddningsverksamheten.

Det som föreskrivs i 1 mom. gäller också verksamhet som bedrivs någon annanstans än i en byggnad samt offentliga tillställningar.

15 § Räddningsplan En räddningsplan för de åtgärder som avses i 14 § ska göras upp för byggnader eller andra objekt som med avseende på utrymningssäkerheten eller räddningsverksamheten är mer krävande än normalt eller där människors säkerhet eller brandsäkerheten, miljön eller kulturegendom kan antas vara utsatt för stor risk eller skadorna till följd av en eventuell olycka. kan antas vara allvarliga. Byggnadens eller objektets innehavare ansvarar för att en räddningsplan görs upp. Om flera verksamhetsidkare är verksamma i byggnaden ska byggnadens innehavare göra upp räddningsplanen i samarbete med verksamhetsidkarna. Byggnadens innehavare ska dock alltid göra upp räddningsplanen för

40

byggnaden i samarbete med verksamhetsidkare för vårdinrättningar och service- och stödboende som avses i 18 §.

Räddningsplanen ska innehålla en redogörelse för: 1) slutsatserna av bedömningen av faror och risker; 2) säkerhetsarrangemangen i byggnaden och de lokaler som används i verksamheten; 3) olycksförebyggande anvisningar och förhållningsregler för olyckssituationer och farliga situationer till boende och andra personer; 4) eventuella andra åtgärder i anslutning till objektets egen beredskap.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om de objekt för vilka en räddningsplan ska göras upp.

Närmare bestämmelser om räddningsplanens innehåll får utfärdas genom förordning av statsrådet.

17 § Brandvarnare Innehavaren av en lägenhet är skyldig att se till att bostaden förses med ett tillräckligt antal brandvarnare eller andra anordningar som så tidigt som möjligt upptäcker en begynnande eldsvåda och varnar dem som finns i bostaden.

I inkvarteringslokaler samt i vårdinrättningar och service- och stödboende som avses i 18 § har verksamhetsidkaren samma skyldighet som anges i 1 mom.

Genom förordning av inrikesministeriet får närmare bestämmelser utfärdas om antalet anordningar enligt 1 och 2 mom. och deras placering och funktion.

18 § Utrymningssäkerhet i vårdinrättningar samt vid service- och stödboende I sjukhus, ålderdomshem och annan institutionsvård, slutna straffanstalter och andra därmed jämföra objekt (vårdinrättningar) och i service- och stödbostäder som ordnats i form av en boendeenhet och andra därmed jämförbara bostadsbyggnader och lokaler där det bor människor som har sämre funktionsförmåga en normalt (service- och stödboende) ska verksamhetsidkaren genom på förhand gjorda utredningar och planer och genom åtgärder som vidtagits på grundval av dem se till att det vid en eldsvåda eller någon annan farlig situation är möjligt för de boende och de personer som vårdas att lämna lokalen tryggt antingen självständigt eller med hjälp.

Med verksamhetsidkare enligt 1 mom. avses kommuner och andra offentligrättsliga samfund som ombesörjer driften av vårdinrättningar och ordnandet av service- och stödboende. Med verksamhetsidkare avses också företag och andra sammanslutningar som med stöd av avtal som ingåtts med en kommun eller något annat offentligrättsligt samfund eller annars svarar för eller ombesörjer att en vårdinrättning drivs eller service- och stödboende ordnas.

19 § Utredning om utrymningssäkerheten En verksamhetsidkare som avses i 18 § ska göra en utredning om hur sättet att använda byggnaden eller utrymmena och personernas begränsade, nedsatta eller avvikande funktionsförmåga och andra faktorer som påverkar utrymningssäkerheten beaktas i beredskapen för eldsvådor och andra farliga situationer och i utrymningsarrangemangen (utredning om utrymningssäkerheten). En säkerhetsutredning som utarbetats för objektet i samband med bygglovet motsvarar utredningen om utrymningssäkerheten.

Utredningen om utrymningssäkerheten ska göras innan verksamheten inleds och uppdateras åtminstone vart tredje år eller när verksamheten förändras väsentligt.

Utredningen om utrymningssäkerheten och ändringar i den ska lämnas till den lokala räddningsmyndigheten för den bedömning som avses i 20 § 1 mom. Utredningen ska dessutom delges byggnadstillsynsmyndigheten.

Närmare bestämmelser om hur utredningen om utrymningssäkerheten ska utarbetas och uppdateras och om utredningens innehåll får utfärdas genom förordning av statsrådet.

20 §

41

Bedömning av och genomförandeplan för utrymningssäkerheten Den lokala räddningsmyndigheten ska utifrån utredningen om utrymningssäkerheten bedöma om utrymningssäkerheten uppfyller kraven enligt 18 §.

Innan ett ärende som avses i 1 mom. avgörs kan den lokala räddningsmyndigheten ålägga verksamhetsidkaren att inom utsatt tid komplettera den i 19 § avsedda utredningen om utrymningssäkerheten och att i samarbete med räddningsverket genomföra en utrymningsövning i objektet.

Om utrymningssäkerheten inte uppfyller kraven enligt 18 §, ska verksamhetsidkaren inom den tid som den lokala räddningsmyndigheten utsätter göra upp en plan för hur utrymningssäkerheten ska fås att överensstämma med kraven.

21 § Föreläggande om utrymningssäkerhet Om de åtgärder som verksamhetsidkaren planerat i enlighet med 20 § 3 mom. inte räcker för att få utrymningssäkerheten i objektet att överensstämma med kraven, ska den lokala räddningsmyndigheten meddela ett föreläggande att avhjälpa brister enligt 81 §. Myndigheten kan då också ställa särskilda säkerhetskrav enligt 82 §.

81 § Föreläggande att avhjälpa brister och avbrytande av verksamheten Om den lokala räddningsmyndigheten i samband med att den fullgör sin tillsynsuppgift konstaterar brister i fråga om uppfyllandet av förpliktelser som föreskrivs i denna lag, ska myndigheten bestämma att de ska avhjälpas. Kan en brist inte avhjälpas genast, ska en frist utsättas.

Om den lokala räddningsmyndigheten i samband med att den fullgör sin tillsynsuppgift enligt denna lag konstaterar brister i fråga om uppfyllandet av förpliktelser som föreskrivs i någon annan lag och bedömer att bristerna medför allvarlig risk för människors säkerhet, kan myndigheten bestämma att bristerna ska avhjälpas. Kan en brist inte avhjälpas genast, ska den lokala räddningsmyndigheten underrätta den behöriga tillsynsmyndigheten om saken.

Om en brist eller ett felaktigt förfarande som konstaterats i samband med en tillsynsuppgift eller annars medför omedelbar brandrisk eller risk för någon annan olycka, får räddningsmyndigheten vid behov genast avbryta verksamheten och bestämma om nödvändiga åtgärder för att förebygga olyckor. Beslutet ska genast iakttas.

82 § Särskilda säkerhetskrav Om verksamheten eller förhållandena på en plats medför större risk än normalt för människors säkerhet, brandsäkerheten eller miljön, kan den lokala räddningsmyndigheten om det är nödvändigt ålägga verksamhetsidkaren att till platsen skaffa ändamålsenlig släckningsmateriel och annan utrustning som underlättar räddningsarbetet eller installera en automatisk släckanläggning eller att på platsen vidta andra nödvändiga åtgärder för förebyggande av olyckor och skydd av människor och egendom vid olyckor.

Den lokala räddningsmyndigheten ska höra kommunens byggnadstillsynsmyndighet enligt 124 § i markanvändningsoch bygglagen i samband med beredningen av ett föreläggande enligt 1 mom. om de särskilda säkerhetskraven för ett objekt, om uppfyllandet av säkerhetskraven förutsätter bygglov eller åtgärdstillstånd.

42

43

• SPEK vägleder •

26 Automatiska släckanläggningar i bostäder och vårdinrättningar Syftet med den här handboken är att underlätta planering och installation av släckanläggningar i olika typer av bostads-, boende-och vårdfastigheter. Handboken klargör parternas roller och ger med hjälp av exempel grundläggande information om hur planeringsgrunderna utformas.

Handboken ger råd i hur standarderna SFS 5980 och SFS-EN 12845 + A2 ska tolkas. SFS 5980 gäller planering, installation och underhåll av sprinklersystem i bostäder. SFS-EN 12845 + A2 gäller planering, installation och underhåll av automatiska sprinklersystem.

Räddningsbranschens Centralorganisatio i Finland SPEK Banmästargatan 11, 00520 Helsingfors Telefon 09 476 112 spekinfo@spek.fi www.spek.fi

44