Soc&komposten december 2015 by Soc&komposten

soc&komposten S T U D E N TO R G A N I S AT I O N E N V I D S O C&KO M december 2015

INNEHÅLL accessibility

”It worked out in the end, but part of me feels bad that they had to put on their extra effort. If they just put in a lift it would make everyone’s life easier.”

utbildningsreform

förnyad förening

Soc&koms sex kandidatprogram ska bli två och högskolan ska få ett eget magisterprogram.

”Samarbete i styrelsen är viktigt, men utskotten ska ha en viss autonomi. Jag ska se till att utskotten hålls uppdaterade om varandras verksamhet.”

koppmysteriet

Trots all medieuppmärksamhet och alla extensiva åtgärder att lösa mysteriet och få fast de skyldiga har situationen bara blivit värre.

åsikt Chefredaktörens kommentar Rätt sorts skitnödighet Chefredaktören 2016 Efter 100 dagar på Soc&kom

DATUM: 10 december 2015 ANSVARIG UTGIVARE: Oskari Bäck C HEFREDAKTÖR: Lilian Tikkanen MEDVERKARE: Niklas Evers, Lukas Rusk, Ellen Avellan, Elis Karell, Malin Ekholm m.fl. LAYOUT: Sara Ekstrand PÄRMBILD: Olivia Shivas UTGIVARE: Studentorganisationen vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet r.f.

4 10 14 16

PÅ GÅNG december FRE 11.12 SOC&KOMPOSTENS JULGLÖGG OCH UTGIVNINGSFEST kl. 15->, StudOrg-rummet

TI 15.12 STUDORGS JULGLÖGG kl. 12-14, StudOrg-rummet ON 16.12 STUDORG IDROTTAR kl. 18, Unisport Gumtäkt

januari MÅ 25.1 SUOMISITS Nypolen TI 26.1 FÖRETAGSAMHETSSEMINARIUM FRE 29.1 INLEDANDE SITS Nypolen

februari 9.2 FASTLAGSJIPPO Brunnsparken MÅ 29.2 SKÅTTISSITS Nypolen

april MÅ 25.1 SUOMISITS Nypolen FRE 29.1 INLEDANDE SITS Nypolen

ljus i mörkret Niklas Backlund, Stefanie Lindroos och Emma Tcheng bar StudOrgs fana och färger i Studenternas fackeltåg den 6 december. Stämningen var mysig och glad trots regn och rusk då ett tiotal StudOrgare var med och lyste upp Helsingfors i studenternas fackeltåg på självständighetsdagen. Modersmålets sång och stridsropet ljöd på vägen från Sandudds begravningsplats mot Senatstorget.

maj SÖ 1.5 FÖRSTAMAJSILLIS Kajsaniemiparken MÅ 9.5 UTISADJÖFEST Nypolen LÖ 14.5 GAMYLSITS Nypolen

Vårens datum är preliminära men de flesta evenemangen finns också på Facebook. Följ med StudOrg-gruppen för de nyaste uppdateringarna.

TA TJUREN VID HORNEN, STUDORG! Lilian Tikkanen chefredaktör

Vår kära förening och en del av dess medlemmar har fått ta både större och mindre smällar under hösten. För att undvika en stagnerad föreningskultur bör StudOrg efter årsskiftet modigt ta itu med att förbättra attitydklimatet och förse bättre forum för sund debatt om frågor som står föreningsmedlemmar nära. Det finns många sätt att reagera på kritik; bra och dåliga, sakliga och osakliga. Trots att i varje fall vi journalister lärt oss ta kritik mot våra texter och andra produkter tror jag att både vi och hela vår förening skulle må bra av att tillsammans lära oss hantera kritisk diskussion och debatt. En del kan säkert sköta sådant felfritt, men andra tar ibland kritik mot något man gjort för personligt.

ingen. Ifall det kommer fler förslag kunde man hitta på ett rättvist system att välja ett. Andra intresserade skulle få delta samt ställa frågor och diskutera ämnet. Eventuell kan man också bjuda in en expert eller sakkunnig inom ämnet. Moderatorn skulle se till att debatten hålls saklig och på rätt spår. Följaktligen kunde man föra en strukturerad diskussion om ett ämne.

Varför inte öva upp sina kunskaper i flytande argumentation och retorik om man är intresserad av att framföra sin åsikt? Med tanke på framtiden skulle säkerligen de flesta studerande gynnas av att ta del i muntliga debatter i realtid. StudOrg kunde ta tjuren modigt vid hornen och ordna regelbundna debattkvällar som bland annat Juristklubben Codex gör.

Då det talas om åsikter, debatt och kritik bör man minnas faktumet att alla tolkar saker på olika sätt. Referensramarna för hur vi uppfattar världen formas av vår uppväxt och familj, samhället och kultur, våra vänner och medmänniskor, upplevelser, intressen, utbildning och mycket annat.

För att slutresultatet inte ska bli en blodig sörja bör det finnas ett tydligt format för debatterna. Upplägget kunde exempelvis vara följande: en anställd vid Soc&kom eller en alumn skulle vara moderator och panelen skulle bestå av studerande som på förhand insatt sig i frågan som lagts fram av någon i fören-

Det jag vill påminna om är att vi trots våra olikheter både i tolkning och beteende bör hitta en gemensam linje i vår föreningskultur. Det hör inte till god sed att tala illa eller nedlåtande om andra, varken bakom deras ryggar eller rakt i deras ansikte. Det kallas mobbning, och hör inte hemma varken i lekskolan eller i universitetet.

Alla ska kunna ta emot all slags feedback och genom en ömsesidig och saklig dialog förhandla fram en överenskommelse med den eller de som framfört feedbacken. Vare sig det skulle handla om en ursäkt, ett löfte om förbättring, ändring eller andra åtgärder, är det viktigt att det sköts sakligt och med den grad av offentlighet som är rimlig i fallet. På sida 11 kan ni läsa avrundningen av en debatt som kulminerade i november. I detta nummer har vi överraskande nog tre generationer av chefredaktörer representerade i och med att Niklas Evers, chefred anno 2012, klämde ur sig en kolumn exklusivt för att delta i StudOrgs debatt om debatter. Läs den på sida 10. Nästa år är det Elis Karell som tar över chefredaktörsskapet, och det är honom ni ska ta kontakt med då ni vill skriva till tidningen. Karells text med funderingar kring Soc&kompostens framtid finns i tidningen på sida 14. På StudOrgs höstmöte (läs mer på sida 12) var föreningen ense om att chefredaktören fortsättningsvis skulle vara en funktionärspost, och Elis kan därmed likt mig göra vad han vill med tidningen, så länge

som det är inom rimliga ramar för StudOrg-medlemmarnas intresse. Nu när min tid som chefredaktör är förbi vill jag än en gång tacka alla StudOrg-medlemmar för de fina bidragen i Soc&komposten! Hoppas ni (även ni som förr eller senare försvinner till andra sidan Yrjö-Koskinen gatan) kommer att medverka också i framtiden. Ni är välkomna att diskutera vad som helst med mig nästa år, kanske jag kan komma med goda råd och “do’s and don’ts”. Dessutom kan jag inte låta bli att tacka den avgående styrelsen för deras arbetsinsats för föreningen och önska den nya styrelsen, chefredaktören och alla funktionärer lycka till inför verksamhetsåret 2016! Kom ihåg att både ta hand om er själva och att sköta om varandra. En sista superklyschig hälsning åt alla StudOrgare: njut av jullovet för allt vad ni har! Om ni börjar sakna StudOrg allt för mycket, ta och drick en kopp (lite sunkigt) kaffe och minns tillbaka på det gångna årets händelser!

THE NEW STUDENT HOUSE COULD BECOME ACCESSIBLE Lilian Tikkanen

Being a fully accessible, modern building Soc&kom is highly valued by exchange student Olivia Shivas among others. In contrast, some buildings at the University of Helsinki’s campus aren’t accessible at all. The New Student House is a popular place to host parties among students, but not everyone is included in an equal manner since the only way of getting upstairs in the 6-story building is being carried. Olivia Shivas is a 22-year-old communication student and has been enrolled in the Foreign Reporting module at the Swedish School of Social Sciences during the fall semester. She is from Auckland, New Zealand, has finished her Bachelor’s degree and is now doing her postgraduate honours. Olivia writes and makes video blog entries for Attitude Live, a site maintained by The Attitude Group that produces stories showcasing possibilities for people with disabilities. Olivia was born with Muscular Dystrophy, and in her posts she often tells about her experiences and feelings about living with the disability, like getting around in a wheelchair. She has also made many videos about living and studying in Helsinki. Here is a bit from the post “Why Do I Turn Down Help?”: “So, to the people who ask me for help:

thank you! I really do appreciate your thoughtfulness. Please don’t think I am dismissing your kindness when I turn it down. It’s just easier for me to do things by myself in some situations. But don’t stop asking, because I will say yes sometimes and it will make a big difference to my day.” I meet Olivia Shivas at Soc&kom, naturally in the Editing office also called “The Tower”, where all the journalists like us usually study, work and hang out. Olivia tells me she has been enjoying her exchange. Besides many events in Helsinki and a trip to Suomenlinna she has explored the neighboring countries on ferry cruises to Tallinn, Stockholm and St. Petersburgh. As her final experience of Finland, Olivia is going to visit Lapland before moving back to her home country. We move on to the matter at hand: Accessibility at the University campus and the event venues. Olivia tells me about

her experiences during her exchange. − There has been a pattern of me figuring out if I can go to social events or not. In the beginning of the semester we international students attended an event at a modern building that was accessible. It was really nice. But the afterparty was at the New Student building. My friends offered to carry me up but you know … people were already a bit drunk and I didn’t think it was the smartest idea. So I decided to pass. Olivia describes The New Student House as beautiful but not very wheelchair friendly. Recently she visited the venue Nypolen, which most of us StudOrg-members think of as the heart of student parties. − When we had the Little Porridge Party there in November one of the guys offered to carry me all four stories. Which was pretty amazing, Olivia laughs. − Another friend carried my wheel-

PHOTO: CAYLA SAUNDERS

chair. It worked out in the end, but part of me feels bad that they had to put on their extra effort. If they just put in a lift it would make everyone’s life easier. The Student Union of the University, HYY, has put their best foot forward to investigate how the New Student House could be made more accessible. − A mapping of the possibilities was made as early as in 1996, but that never led to any big changes. This year the issue was brought up to date with a comprehensive inspection, says Alviina Alametsä, Board Member of HYY and responsible for Equality at Uni. The recent report states that currently neither the whole old side of the building nor the venues and sauna located in Kaivopiha are accessible. The Representative Council will decide what actions will be taken regarding reconstruction of the building and its venues, and the issue will be discussed in January 2016. Alviina herself has put forth smaller improvements like purchasing a light wheelchair that can be used at the Alina venue and in carrying persons up the stairs. − It has worked nicely with persons that use heavy electric wheelchairs. This could be made at other venues in the building as well, says Alviina.

Olivia Shivas has enjoyed her exchange. However, she’s been figuring out if a party is worth attending when the venue isn’t accessible.

In the venue Nypolen that is used by StudOrg among different Student’s Nations, better accessibility could be achieved with some minor construction work. − The kitchen is really the only thing between Nypolen and the stairway on the B-side. If the kitchen was moved and the wall would be opened, the venue could be accessed by the existing elevator, says Alviina, who has been involved in the report committee. One problem is that the nations put their own money in renovating, and the kitchen was redone only a few years ago. In order to carry through the plan, a dialogue between HYY and the nations is needed. Also, if the Board would decide to make only some venues like Nypolen accessible, they would have to allow other parties to use the space too, it being the only accessible venue in the building. One plan for making the whole building accessible includes building an elevator shaft from underground all the way up to the 6th floor in the center of the Continues on the next page

staircase on the historic side of The New Student House. The cost of the project is estimated to reach 250 000 euros, and in order to proceed it would also require a special statement from Finland’s National Board of Antiquities since the building is safeguarded as cultural heritage. A much cheaper and easier alternative would be using the elevator on the B-side. Remodeling and opening the walls between the new and the historical building would cost up to 30 000 euros − a price that Alviina estimates could be possible to work with in the near future. A third option is to create an accessible path through the C-side, Kupoli. The problem there is, that HYY is subletting the venue and to make the changes, the tenants would have to agree to using their space as a passageway. − I feel that some kind of reconstruction is needed to reach a satisfying level of equality, Alviina says. To make students with disabilities at the University feel more included and make it easier to find support and help at the campus, the idea of an accessibility tutor was put in action fall 2015 by HYY. According to Alviina the pilot project has gotten a lot of positive feedback from students at uni. “Accessibility tutoring complements student tutoring and facilitates the acces-

sible journey of disabled students both to lectures and the student community”, states HYY. HYY’s first accessibility tutor in the autumn of 2015 is Anni Kyröläinen, a 25-year-old student of political science. Anni gives tips, help and peer support for disabled new students. On HYY’s website Anni Kyröläinen writes: ”Student parties are often in inaccessible facilities. I know a person who’s finishing the Master’s thesis and has never attended a student party. It is difficult to join a group when you cannot even get to party facilities or events. Networking is very important in nearly every field, and in parties you get to know people who can help you to find a job.” Olivia Shivas had heard about the tutoring project before she moved to Finland, but didn’t get in touch with Anni. − I feel I’ve done pretty well by myself, but it’s always good to have someone to ask who’s experienced in the city. Dealing with unfamiliar things in a new country can be difficult, and with the extra challenge of a disability you have to plan ahead at times. Olivia feels that she hasn’t struggled with the accessibility at the centrum campus or the city in general all that much. − All my classes have been in this building [Soc&kom] so it’s been really easy

Overall Olivia’s experiences of the exchange have been really positive, except for little things she’s found annoying − like stairs in general. − There are many old buildings in Helsinki that are difficult to make changes to. I think there are more accessible places at home because New Zealand is a new country. There’s a big movement of people with disabilities who do things towards this. The big difference for me is that I drive at home. − I haven’t felt excluded because I’ve been offered so much help, but the more accessible everywhere is, the more included all people feel. You can read more about accessibility at The University of Helsinki website, hyy.helsinki.fi (tip: search for ‘accessibility’ at the top of the site. The texts are available in English, Swedish and Finnish, as well as Anni Kyröläinen’s whole text. Check out Olivia’s blog posts at attitudelive.com/blog/olivia-shivas!

PHOTO: SEBASTIAN TZARSKA

”I feel that some kind of reconstruction is needed to reach a satisfying level of equality”, says Alviina Alametsä, Board Member of HYY and responsible for Equality at Uni.

when it’s all accessible. It’s really amazing, Olivia smiles. − My accommodation is accessible as well, and public transport like the metro is good.

PHOTO: ELLEN AVELLAN

Olivia and other exchange students, tutors and some StudOrg-members at the Little Porridge Party at Nypolen.

IMPORTANCE OF STRIVING FOR EQUALLY ACCESSIBLE VENUES

I’ve often considered the accessibility of different venues, especially the New Student House, as that is where we mostly organize our events. Now that one of my tutees sits in a wheelchair it has been on my mind even more when organizing events. StudOrg, and all the other organizations in Uusi have had and will have problems until a plan is made. StudOrg has not actively discussed this matter partly because there has not been a dialogue with HYY, but partly also because it has not been relevant for us. This has been discussed in HYY but to my knowledge there is no specific plan yet. I’ve always encouraged everyone to attend the events I organize, and offered help when necessary. This year the international events have thankfully mostly been in accessible venues. A lot of StudOrg’s events are however organized in venues which are not accessible. This does not only include Uusi, but even more so Nyland’s Nation. As the stairs are more narrow and spiral it’s even harder, if not impossible to carry someone up. It is of immense

importance to discuss this to promote equality. This year HYY has appointed an extra tutor for students with mobility handicaps, which I think is a very good thing. I do however wish that changes would happen in the near future to make venues more accessible! However small the fraction of disabled people may be it is in no way a reason not to take this as seriously as any other matter and find a solution. People often talk about the old architecture and that it is therefore hard to renovate. Additionally Finland’s National Board of Antiquities is protecting the New Student House, which makes it even more difficult. Other old buildings, for example the Parliament and the Helsinki Cathedral have managed to renovate their buildings and make them accessible. Thereby, it is in no way impossible, and if a building is being protected from being made more accessible we really should question this “protection”.

Malin Ekholm Chair of StudOrg’s International Committee

RÄTT SORTS SKITNÖDIGHET ÄR EN DYGD Niklas Evers f.d. Soc&kompostens chefredaktör och Soc&kom-alumn Tidigare i höstas såg jag på Facebook att det igen är nåt käbbel på gång vid Soc&kom. Som vanligt verkar StudOrgs styrelse inte ha riktigt alla medlemmar på sin sida, någonting har tystats ner och debatten går het men inte ansikte mot ansikte utan på ett halvoffentligt forum, StudOrgs Facebook-grupp. Hela härvan påminner mig om en liknande debatt som för några år sedan rasade mellan StudOrgs dåvarande styrelse och ett antal missnöjda medlemmar. Det handlade om att låten Blurred lines, som åtminstone då ansågs vara kontroversiell, fick spelas på StudOrgs fester. Skandaldramaturgin såg likadan ut. En eller flera medlemmar som inte helt identifierar sig med föreningens styrelse kommer med svidande kritik mot någonting som styrelsen gjort eller låtit bli att göra. Styrelsen reagerar med utgångsläget att den har rätt och medlemmarna som kommer med kritik har fel. Eftersom båda parterna vägrar lyssna på varandra blir debatten aggressivare och personlig. Blixtsnabbt glöms sakfrågan bort och diskussioner handlar istället om hur styrelsen behandlade kritiken, i vilken ton kritiken framfördes, vem som tystat ner vem och vad som censurerats. Så brukar det pågå tills argumenten tagit slut eller folk helt enkelt tröttnat på diskussionen. Och sällan leder hela rumban till någonting konkret. Eller är det någon som nu seriöst och självkritiskt diskuterar poängen med Gulismoj eller vilken roll StudOrg har under studentdemonstrationer och ockupa-

tioner? Är det ens någon som vet om det är ok att spela Blurred lines på en efterfest eller inte? Svenska social- och kommunalhögskolan är, som alla vet, totalt värdelös då det kommer till planlösning. Det är trångt men sjukt nog så ekar det ändå i byggnaden. Det positiva här är att man får anstränga sig för att inte bli en del av någon skitnödig högtflygande diskussion om identitetspolitik, amerikanska presidentval eller principen om reserverade platser i matsalen. De här diskussionerna förs otroligt nog ofta på en helt civiliserad nivå. Argumenten är sakliga, ingen blir för personlig, humor är tillåtet och folk är öppna för att ändra åsikt. Att sedan ämnena ofta är små skitsaker som mest krystats fram för att ha något att tala om har mindre betydelse. Därför är det mysko att den här öppna debattkulturen uppenbarigen inte kan överföras på de mer känsliga frågorna inom föreningen. Varför är kritikerna rädda för att direkt och öppet kritisera styrelsen och varför är styrelsen så rädd för att ta diskussioner och ändra på gamla invanda mönster? Frågorna kring Gulismojs funktion, stöd till ockupationer och låtval på efterfester kan inte vara så brännheta att de kräver en aggressiv debatt och en kommunikationsstrategi i Stubbisk finansministerie-anda. Som en annan tidigare StudOrgare uttrycke det: “Nu leker dom att det är på riktigt igen”.

TACK OCH FÖRLÅT

APOLOGY ACCEPTED

Jag vill tacka Lukas Rusk för hans tid som redaktionssekreterare år 2015. Vi gjorde flera tidningar tillsammans och fick Soc&komposten på sina ben igen. Jag vill även be om ursäkt för att mitt svar på Lukas text i det senaste numret gick in på personliga spår, och givetvis ännu uttrycka att jag som chefredaktör absolut inte borde ha uttryckt mig så som jag gjorde, inte heller i diskussionen före texterna. Som ansvarig redaktör borde jag ha stått bakom hans text om Gulismoj samt enbart respekterat hans beslut att avgå. Vi har rett ut situationen sinsemellan och hoppas att diskussionen kring viktiga saker i föreningen kommer att fortsätta och att klimatet för debatt och kritik kommer att bli öppnare.

Lilian, jag accepterar ursäkten. Tack själv för vårt samarbete inom Soc&komposten som för det mesta ändå gått smidigt. Jag är glad att vi kunnat reda ut våra personliga konflikter angående min avgång. Jag är också ledsen för att min avgång kom olägligt och just då arbetet med tidningen var som mest intenstivt.

Lilian Tikkanen chefredaktör

”Facebook och internet är inte de bästa forumen för saklig diskussion.”

Många har säkert följt med debatten som uppstod på Facebook och jag tror att de flesta kände att den inte var helt saklig. Jag valde att posta min avgångstext där eftersom jag tyckte att den handlade om en så pass viktig och stor fråga att den borde nå alla föreningsmedlemmar. Det var också ett ställningstagande mot censuren.

Diskussioner i kommentarsfält spårar ur, både i StudOrg och i samhället. Det handlar inte om endast föreningskulturen utan också om mänsklig natur. Jag hoppas att vi istället kan mötas i Soc&kom och prata om de här svåra frågorna.

Jag hade också tänkt att frågan kunde diskuteras öppet där. Diskussion blev det, men en diskussion som i sina ”bästa” stunder innehöll dålig argumentation och sidospår och som värst personliga påhopp. Facebook och internet är inte de bästa forumen för en saklig diskussion. Jag ångrar inte att jag satte min text i StudOrgs grupp på Facebook eftersom jag tycker att hela debatten blev ett levande exempel på hur inflammerad frågan är i vår förening. Jag vet ändå inte om jag kommer att göra samma sak igen.

Den här debatten har ändå visat mig att det är många i vår förening som kan hantera sådant här sakligt, skaka det av sig och komma och fråga ”inte blev det väl något mellan oss?” efter en hätsk men saklig debatt. Men vi i StudOrg har ännu mycket att lära oss. Som Lilian påpekade i sin förra text måste vi värna om vänskapen i vår förening. Jag tror ändå att vi gör det allra bäst om vi lär oss att både ge och ta saklig kritik. Inte ska vi väl låta en debatt förstöra vänskapen?

Lukas Rusk

SOC&KOMS UTBILDNINGSREFORM FRAMSKRIDER Högskolans styrelse har godkänt förslaget för ett nytt utbildningsprogram vid Soc&kom. I korthet innefattar det ett kandidatprogram i samhällsvetenskaper och ett i socialt arbete samt ett magisterprogram i samhällsvetenskaper. Man kan även i fortsättningen läsa journalistik, socialpsykologi, socialt arbete, sociologi, statskunskap eller rättsvetenskap som huvudämne. Det nya programments innehåll ska börja planeras

våren 2016 och utbildningsprogrammet ska träda i kraft hösten 2017. Förslaget har arbetats fram under hösten och gått via alla ämnen vid Soc&kom samt utbildningsrådet och ska överlämnas till Helsingfors universitets utbildningsråd senast 10.12. Mera info om både reformen och Soc&koms förslag har skickats per e-post åt studerande samt finns att läsa

om på Soc&koms hemsidor. Ifall någon vill framföra ett ärende till högskolans styrelse kan man kontakta Ellen Avellan, Felicia Aminoff eller Malin Ekholm som är studentrepresentanter i högskolans styrelse till slutet av året. Efterträdare för åren 2016-2017 är Claes Bergh, Axel Nurmio och Ida Söderström.

Ellen Avellan 11

STUDORG: MER SAMARBETE OCH BÄTTRE INFORMATIONSFLÖDE Lilian Tikkanen

På höstmötet 24.11 valde StudOrg ny styrelse, funktionärer och klubbade igenom verksamhetsplanen och budgeten för 2016. Med ledning av ordförande för 2016 ska styrelsen bland annat satsa på samarbete med både internationella och finska studerande och föreningar. Redaktionen är sällan så fylld av studenter som på höstmötet tisdagen den 24 november. Ett femtiotal föreningsmedlemmar samlades till det årliga höstmötet där man tillsammans granskade och godkände verksamhetsplanen och budgeten för nästa år samt hörde vad kandidaterna för styrelse- och funktionärsposter i föreningen hade att säga. På de poster som hade fler än en kandidat verkställdes en demokratisk omröstning. Förslag till nya projekt i föreningen är bland annat att satsa på kultur- och idrottsverksamhet, utveckla informationsflödet gällande högskolepolitik och att utveckla StudOrgs utskottsverksamhet samt internationell verksamhet och samarbete. Föreningen ska också utveck-

la kontakten till studentrepresentanter inom högskolans organ exempelvis genom ett utbildningstillfälle. Ett initiativ för vandringspriser inom StudOrgs utskott gjordes på årsfestsillisen – Bragdbägaren ska även hädanefter tilldelas till någon som ytterom styrelsen förtjänstfullt verkat inom ett utskott. Soc&kompostens innehåll bestäms fortfarande av StudOrgs medlemmar, rättare sagt av alla som medverkar och därmed är en del av kommunikationsutskottet. En punkt lades till i verksamhetsplanen: Chefredaktören ska se till att Soc&komposten främjar aktiv debatt om bland annat föreningens verksamhet. En förändring är också att utskottsordförande tillsammans med utskottets funktionärer får komma överens

om de specifika ansvarsuppgifterna. De på förhand specifikt utnämnda funktionärsposterna är redaktionssekreterare, idrottsansvarig, andra årsfestmarskalk och ansvariga för de största gulisevenemangen. Verksamhetsåret 2016 består styrelsen av ordförande Claes Bergh, sekreterare och informatör Sofia Strömgård, skattmästare Anna Björkqvist, klubbmästare Axel Hansson, sitsvärdinna Stefanie Lindroos, programutskottets ordförande Sara Haapalahti, studieoch arbetslivsutskottets ordförande Niklas Backlund, internationella utskottets ordförande Daniel Mickos, gulnäbbsutskottets ordförande Henrik Ekelund och årsfestmarskalk Kia Ahlfors.

Föreningen ställde frågor åt kandidaterna för styrelseposterna före valet. Claes Bergh var enda kandidat för ordförandeposten. Daniel Mickos frågade honom om det ska samarbetas mer inom styrelsen och utskotten. − Samarbete i styrelsen är viktigt, men utskotten ska ha en viss autonomi. Jag ska se till att de olika utskotten hålls uppdaterade om varandras verksamhet, säger Bergh. Kurator Robin Tiivola frågade hur Bergh skulle hantera potentiella konflikter inom styrelsen. − Jag talar med dem envar, och ser till att de talar med varandra. Det ska redas ut varför någon inte kommer överens och reda ut det. Christina Parviainen frågade om Bergh

har tänkt utöka samarbetet med Kannstöparna vid Statsvetenskapliga fakulteten. − Jo, jag ska se till att våra styrelser ska tala och förhandla om att ordna program tillsammans, svarade Bergh. Elis Karell är Soc&kompostens chefredaktör och kommer även att vara Kommunikationsutskottets ordförande. Platsen för redaktionssekreterare och övriga funktionärer är ännu öppna och rekryteras av Karell. Anton Söderholm blev idrottsansvarig för nästa år. Till festutskottet, studieoch arbetslivsutskottet, internationella utskottet, gulnäbbsutskottet, samt årsfestkommittén valdes allmänna funktionärer och för vissa utskott även ansvariga för specifika evenemang.

Föreningens lokalmästare Sonja Piippo ska sköta om StudOrg-rummets fortsatta trivsel. Merethe Eriksson är föreningens nya jämlikhetsansvariga och ska värna om jämlikhets- och jämställdhetsfrågor. En miljöansvarig rekryteras senare eftersom ingen ställde upp på mötet. Miljöansvariga ska revidera föreningens miljöplan, ansvara om bioavfallet i StudOrg-rummet och enligt eget initiativ informera föreningsmedlemmarna om aktuella händelser med koppling till miljö.

Läs mer om de nya styrelsemedlemmarna och funktionärerna på Soc&kompostens webb! 13

BILD: SUSANNA YRJÖLÄ

Styrelsen 2016 (från vänster): Stefanie Lindroos, Axel Hansson, Henrik Ekelund, Anna Björkqvist, Niklas Backlund, Claes Bergh, Daniel Mickos, Sofia Strömgård och Sara Haapalahti. (Kia Ahlfors fattas på bild)

TACK FÖR FÖRTROENDET! Elis Karell Soc&kompostens chefredaktör 2016 Hej på er kära läsare, mitt namn är Elis och jag studerar journalistik på första året. Som en del av er kanske vet, blev jag på StudOrgs höstmöte vald till chefredaktör for Soc&komposten. Det var ingen annan som ställde upp, vilket var lite överraskande med tanke på vad vi studerar här. I skrivande stund har ingen heller ställt upp som redaktionssekreterare. Om någon nu känner sig ens lite intresserad är det bara att kontakta mig. Lilian Tikkanen, nuvarande och avgående chefredaktör, har gjort ett fantastiskt jobb med tidningen. Som blivande chefredaktör har jag alltså ett väldigt bra utgångsläge. För att vara helt ärlig har jag ingen aning om vad jag gav mig in på då ja ställde upp som chefredaktör, och några konkreta visioner för Soc&kompostens framtid har jag inte ännu. Men med en ny redaktion och nya medverkare kommer innehållet oundvikligen att se annorlunda ut, och jag hoppas kunna bidra med något nytt och intressant till tidningen. På höstmötet fördes en intressant diskussion om Soc&kompostens uppgift, och debatten kommer högst antagligen inte att ta slut inom kort. Texterna om evenemangen StudOrg ordnar (och hur roliga de är) har naturligtvis sin plats i tidningen, men övrigt innehåll är mer än välkommet. Soc&komposten ska

fungera som en inblick i studenternas upplevelse av studielivet, samhället och världen. Soc&komposten ska förutom att lyfta fram diskussionsämnen också uppmana till diskussion och debatt. Genom debatt kan vi komma fram till nya sanningar och bättre förståelse av saker. Även om debatten i StudOrg inte alltid har varit helt saklig, hoppas jag ändå den försätter lika livligt som den hittills har gjort. Som chefredaktör ska jag försöka ta ställning till ämnen inom föreningens intressen på ett så diplomatiskt sätt som möjligt. Jag ser också fram emot att samarbeta med StudOrgs medlemmar, och jag litar fullständigt på att ni kommer att producera intressant och mångsidigt innehåll även i fortsättningen. Ingen eventuell medverkare ska känna att kraven är för höga - tidningens linje ska vara avslappnad och öppen för nya idéer. Jag har fått höra att Soc&komposten kan vara vad som helst som chefredaktören gör den till. Jag ser mitt kommande uppdrag som chefredaktör främst som att lyfta fram studenternas upplevelser. I slutändan är det bra att komma ihåg att det är StudOrgs medlemmar som gör tidningen, inte jag eller styrelsen eller någon utomstående kraft.

NYA LEDTRÅDAR I KAFFEKOPPSMYSTERIET

Den spännande och mystiska berättelsen om kaffekopparna som pågått i StudOrg så länge de äldsta levande alumnerna minns har fått fortsättning i höst. Händelseförloppet börjar den 20 september då en student vid namnet Axel Nurmio stolt laddar upp en bild i StudOrgs Facebook-grupp. Texen lyder: “Det finns femton sprillans nya kaffekoppar i StudOrg-rummet! Diskade och redo att använda. Vi tackar skattmästare Claes för att han har varit till Ikea. Kom ihåg att hämta kopparna tillbaka efter användning och att diska dem!” Utöver 39 gillningar uppstår det diskussion på inlägget. “Jounalisterna äter dom ti lunch”, kommenterar Kasper Wendell. Lukas Rusk skriver: “Journalisterna hälsar att påståendet att vi skulle ta dem är en myt spridd av mainstreammedierna.” Knappt en månad senare, den 15 oktober, gör Nurmio ett chockerande fynd i övningsredaktionen på tredje våningen. Inlägget lyder: “Jag trodde att det var bullshit att j-are lämnar koppar i tornet, men sen for jag dit första gången i år och hitta detta ... Skärp er!” Igen får inlägget över 40 gillningar, och livlig diskussion uppstår. Bland annat skriver Niklas Evers: “Även detta värmer hjärtat. Kopparna är om möjligt ett

ännu större samhälleligt problem än den brännheta frågan om huruvida StudOrg kan stöda en ockupation av ett klassrum i Porthania eller om det bara är medlemmar i StudOrg som bör syssla med sådant. Fina pipor, fortsätt i samma anda!” Andra StudOrg-medlemmar föreslår övervakningskameror för att ta de kopp-kriminella på bar gärning eller att anställa Eric Cartman som “hallway monitor”. Ett förslag på en “Kopp-cop” får rungande understöd.

som är både falsk, normativ och dragen till sin spets.” Kommentaren får också understöd.

Ellen Avellan påpekar också att hon hittat fyra halvfulla kaffekoppar på datorhyllan på andra våningen. “Om du går iväg med en kopp - drick nu ens upp kaffet!”, uppmanar hon. Kanske det inte är endast journalisterna som är misstänkta? Eller är det bara ett försök att missleda undersökningen? Även Lukas Rusk som tidigare hävdat att journalisterna skylls på falska grunder skriver: “De va då jävligt tråkigt att till och med i en samhällsvetarskola så sväljer ni den här rapporteringen med hår och hull. Jag hoppas att ni alla kunde förkovra er mediekritiska läsförmåga och se vilka motiv som står bakom sån här rapportering,

Men trots all medieuppmärksamhet och alla extensiva åtgärder att lösa mysteriet och få fast de skyldiga har situationen bara blivit värre. Ögonvittnen har sett koppar med innehåll i ett så avancerat stadium av möglande att deras öde varit osäkert. En del har varit så upprörda att de även behövt traumahjälp för att komma över mardrömmarna. Ett nytt fenomen en anonym källa vittnat är att man börjat koka kaffe i redaktionen igen. Uppgifterna för vilka koppar som använts för att förtära drycken är inte bekräftade.

Berättelsen kulminerar i ett inlägg av Emil Lindholm den 23 oktober. “Snyggt i StudOrg igen”, skriver han under bilden på en fruktansvärd oreda. Före detta journalistikstuderande Emil Ehnström styr åter misstankarna mot sina tidigare medstuderande. “De e säkert någå J-are!”, skriver han.

Detektiv Sås&Lock 15

J-GULIS, BÄSTA GULIS Efter 100 dagar på Soc&kom har rutinen av att vara journalistikstuderande på högskolenivå smugit sig in i benmärgen hos j-gulisarna. Rutin betyder dock inte tråkig i detta fall. Dagarna ser sällan likadana ut och studierna framskrider fartfyllt. Ifall någon undrar varför j-gulisarna aldrig syns i skolan beror på att vår vardag präglas till högsta grad av vår 80-procentiga närvaroplikt. Vi närapå bor i ”tornet”

metod. Att få en teoretisk genomgång och sedan själv producera material och lära sig av sina misstag är effektivt. Utbildningen är arbetslivscentrerad. Vi har redan fått prova på vanligt artikelskrivande, intervjuande, radio, tv och nyhetsresearch. Flera gästföreläsare med medryckande historier och intresseväckande studiebesök till mediehus har också utgjort en stor del av studierna.

Till en början verkade en så hög grad av närvaroplikt som ett helvete i jämförelse med till exempel stask-gulisarnas liv. De befann sig knappt i skolan. Men medan löven föll och hösten blev allt mörkare började man finna ljus i den täta gemenskapen. Vi j-gulisar lärde känna varandra, roller i gruppen började utformas och en stark solidaritet uppstod bland oss som måste spendera långa och tunga dagar tillsammans på högskolan. Denna gemenskap har också vuxit i samband med olika evenemang som vi j-gulisar ordnat åt oss själva.. Konceptet med obligatorisk närvaro är fortfarande tidvis ett helvete, men ett mer trevligt och uppiggande sådant, speciellt under den mörkaste tiden av året.

Vid sidan om studierna har j-gulisarna i omväxlande antal deltagit i StudOrgs och J-komms aktiviteter och evenemang. Integreringen till Soc&koms aktiva studiekrets har verkat ske långsammare än vad den starka gruppgemenskapen bildats bland oss j-gulisar. Det överlägset populäraste evenemanget hittills har varit J-komms årsfest som de flesta j-gulisar deltog i.. Där fick man en inblick av de äldre studenterna och de verkliga gamylerna och kunde konstatera att de verkar ha en lika stark gruppanda som vi. Vi j-gulisar har varit representerade på så gott som alla av höstens sitser och har därmed blivit inlärda väl. Snapsen smakar och sångröster av diverse kvalitet hittas.

Vad är det då som håller oss ständigt sysselsatta under all den tid vi varit i skolan? För förstaårsstuderande är journalistikstudierna en blandning av det teoretiska och praktiska.I det stora hela följer våra dagar samma mönster: Föreläsning om teori på förmiddagen följd av en praktisk arbetsuppgift på eftermiddagen. Ibland känns det som om vi bara kastas i vattnet och förväntas lära oss simma. Det är huvudsakligen en fungerande

I framtiden skymtar redan vinterpraktik och journalistikstudenternas egna medieprodukt Smocka som produceras under 5 veckors tid.. Då testas j-gulisarna ordentligt. Takten kommer att vara hård och professionell inställning krävs. Men vår starka gemenskap kommer säkert att hjälpa till där också. På arbetsmarknaden råder en ständig kamp om jobben, men än så länge är vi ett lag. Ett lag j-gulisar.

En j-gulis 2015