INNEHÅLL
Chefredaktörens hälsning Redaktionssekreterarens hälsning Komposten testar nygräddat från S-Market Statsvetts resa i Frankrike Gulisveckan 2022 Kolumner Medelhavskonflikt på Sveaborg
Do’s and don’ts för BeReal
Soc&koms audiovisuella studio, vad är det och vem är där?
Kompostens hösthoroskop
CHEFREDAKTÖR
Alexander Beijar
REDAKTIONSSEKRETERARE
Laura Törnroos
ANSVARIG UTGIVARE
Selja Taipale
LAYOUT
Alexander Beijar Laura Törnroos
REDAKTION
Julia Rehn Indiana Cedergren Anna Hedström Oskar ”Börssi” Hämäläinen William Nyström Alva Stenman Vendla Fagerudd Mira Arell Hugo Wilenius Alec Edman Charlotta Sederholm Sigrid Hult Maria Lagerquist
Varför ska vi som stat ha en tant eller gubbe någonstans hundratals kilometer härifrån och ”härska” när vi lokala vet bättre vad som bör och kräver åtgärder?
Jag lyfter blicken och ser en man i medelåldern komma gående med siktet inställt på bänken. Han frågar artigt om han får slå sig ned och jag svarar ja. Vi sitter tysta bredvid varandra.
Jag är en Millennial i ett universitet fyllt av Gen Z:s och det är faktiskt ganska roligt.
Pärmbild: Mikael ”Wessu” Westerlund
UTGIVARE
Studentorganisationen vid Svenska social- och kommunal högskolan vid Helsingfors universitet rf
VAD ÄR SOC&KOMPOSTEN? Soc&Komposten är StudOrgs medlemstidning, producerad av studenter vid Soc&kom.
Chefredaktörens hälsning
Okej, du får kalla mig gammal och gubbig, men jag tänker vara den som vågar säga det; vart försvann sommaren och hösten? Liksom, ursäkta mig, men jag beställde då inte mörker, kyla och sådant där regn som inte är regn, utan mer som att det finns en massa vatten i luften som man vandrar in i. Nåväl, det är väl det här som rubriceras som ”syksy yllätti päätoimittajan”, men det gjorde den banne mig även denna gång.
Likt Laura så har inte jag heller satt så mycket fokus på magisteravhandlingen som jag borde, men jag har gått på årsfest, gått på sillis, varit såväl flunssig som corona exponerad (jepp, det är tydligen fortfarande en grej, på Yle i alla fall) och fått dra på mig ett munskydd av typen FFP2, alltså de där kaffefiltren, och levt livet, så gott det går i höstmörkret.
Men, nu är nästa nummer av Soc&Komposten här, och då det ändå är november, så tänker jag ge dig lov att börja på glöggsäsongen redan. Så värm en kopp glögg, tänd ett ljus, och läs komposten, vetja!
Allt gott,
Beijar
Redaktionssekreterarens hälsning
Vad har hänt sen sist? I min senaste hälsning skröt jag om hur skönt det skulle bli med sommarlov då man bara behöver jobba och skriva på magisteravhandlingen. Nå, vi vet väl alla hur det gick…
Men jag kan i alla fall med gott samvete meddela att ett dokument har skapats, för en vecka sedan. Jag kan även dela med mig av lärdomarna att man inte ska riva bort kroppstejp med våld (ja, skinn lossnar och ärr skapas) eller ignorera universitets påminnelser om att göra datasäkerhetstestet (ja, de låser på riktigt ens konto annars).
Men medan jag njuter av att kunna scrolla Outlook igen och väntar på att cellerna ska förnyas kan förhoppningsvis du njuta av komposten!
Göttigött, Laura
Pizza med skinka och ananas (Kinkku-ananas-pizza)
Utseende: För det första är den helt sned. Fyllningen är helt koncentrerad till ena sidan. För det andra är bottnen som sladdrigt silikon. Bådar inte gott.
Konsistens: Som löddrig pizza. Aningen rå på insidan.
Smak: Smakar på pricken som en ”roiskeläppä” från Saarioinen. Ni som vet, ni vet.
Valuta för pengarna: 1,89 €. Dumt, så sjukt dumt. För att jämföra: en ”roiskeläppä” kostar 1,19 € och då får man betydligt mer pizza. Det finns alltså inte någon orsak att någonsin köpa den här.
Betyg: Vi ger denna 1 / 5, bara för att den är så otroligt dum.
Komposten testar: Nygräddade produkter
Vi har testat (nästan) alla nygräddade produkter som S-Market i Sokos hade att bjuda på – så att du inte behöver. För att göra vår tasting mer effektiv beslöt vi oss för att utesluta de vanliga croissanterna, kanelbullarna och karelska pirogerna. Vi vet ju ändå alla hur de smakar, eller hur? Istället riktade vi uppmärksamhet mot det mer exotiska utbudet. Vi tog ett stickprov på tolv produkter och kom fram till följande…
Croissant med skinka och ost (Kinkku-juusto-croissant)
Utseende: Ser ut som en croissant som har fått vattkoppor. Inget mer behöver sägas.
Konsistens: Lite som en pafflåda. Det enda som knaprar är osten som har bränts på toppen.
Smak: Helt solid som helhet men smakar nog billigt.
Valuta för pengarna: 0,95 € är inte helt illa. Med tanke på att den där spenat-feta-funderingen kostar 2 € ger denna nog helt bra valuta för pengarna.
Betyg: 3 / 5 Ganska ”perus”, inte någon höjdare.
Halloncroissant (Vadelmacroissant)
Utseende: Ser ut som diabetes, tycker Börssi. Fint med pink, tycker Anna.
Konsistens: Helt okej, det enda som ger lite krispighet är sockret ovanpå. Smular ganska mycket.
Smak: En ”certified banger!” Väldigt söt, består nog till 90 % av rent och skärt socker. Men god. Riktigt god.
Valuta för pengarna: 0,90 €, det vill säga ett helt rimligt pris. Vi rekommenderar starkt.
Betyg: 4 / 5
Pastej med ”ostdelikatess” (Herkkujuustopasteija)
Utseende: ”Absolute unit”. Massiv till storleken, och väger som en sten.
Konsistens: Väldigt kompakt och ganska krispig. Men ganska så smulig av sig, så man kanske inte ska äta den här i sängen.
Smak: Väldigt intetsägande. Ostsmaken kommer nästan inte alls fram, det är typ bara rå deg. Det här med ”herkkujuusto” var också ett enda stort lurendrejeri.
Valuta för pengarna: 1,10 €. Man får mycket pastej för pengarna men däremot ingen smak och verkligen ingen ”delikatess”.
Betyg: Om man på riktigt vill bli mätt på sådana här grejer så kör, men vi ger den ändå betyget 2 / 5.
Salami-chilipastej (Salami-chilipasteija)
Utseende: Den här snyggingen har varit på solsemester. Brun och fin och lockande.
Konsistens: Bra konsistens, krispig hela vägen och inte lika degig som de andra.
Smak: Här var det salami för hela slanten! Någon dålig salami var det inte heller. Fröna därpå ger också en trevlig liten nyans.
Valuta för pengarna: 0,99 €, alltså prisvärd och mycket god.
Betyg: Den här satt bra, fina grejer och pipor. 3,8 / 5.
Het texmexpastej (Texmex piiras tulinen)
Utseende: Den här ser också lite ut som någon sjukdom. Lite skum, som en sårskorpa. Förväntningarna är inte höga.
Konsistens: Lite som en pizza i konsistensen, inte helt torr men så där som deg med fyllning ska vara.
Smak: En ”absolute banger”. Smakar som hemmagjord mexikansk mat, generöst med ost och fyllning. Chilismaken bränner välkommet i munnen.
Valuta för pengarna: Denna var dyrast med hela 1,99 €. Men med tanke på smaken och den fina ration mellan deg och fyllning rekommenderar vi starkt.
Betyg: 4,5 / 5. Texmex love <3
Ostbulle (Juustopuusti)
Utseende: Den här är bolig, en sann puusti. Påminner om en kanelbulle men ändå inte. Väger mycket.
Konsistens: Ser bra ut på utsidan, men jösses vad den är rå inuti! Bara en massa deg. Rå deg.
Smak: Den här skulle säkert vara ett bra krabbis snack. Smakar fettigt och ohälsosamt. Men det händer ändå mycket i munnen, välkryddad och ostig och allt det där man vill ha (ish).
Valuta för pengarna: 1,15 € är inte dålig valuta för en sådan maffig bulle. Tummen upp!
Betyg: Inte nu något att hänga i julgranen direkt. Vi ger den ändå 3 / 5.
Ostsnurra (Juustokierre)
Utseende: Bra med färg och den är helt tydligt formad som en spiral. Ser inte lika billig ut som resten. Men bottnet är ack så blekt.
Konsistens: Fyra ord: rå deg och moist.
Smak: Smakar som deg med ost. Fast vad förväntar man sig av en ”juustokierre”.
Valuta för pengarna: 1,25 € kan man nog bra lägga på en sådan här.
Betyg: 3,5 / 5. Saknar konsistens men smaken är bra.
Pain au chocolat (Chokladsmärta, typ)
Utseende: Ottilia hälsar att den ser helt fruktansvärt fel ut. Alldeles för stekt och brun och (för att citera henne) superful. Om förstoppning vore ett bakverk…
Konsistens: Väldigt crunchy och ser bra ut från insidan. Som en lök, som har många lager (tio poäng om ni vet varifrån det citatet kommer).
Smak: Om man jämför med äkta vara blir man nog besviken. Men vet man inte bättre är detta ett riktigt bra fikabröd!
Valuta för pengarna: 0,95 € är inte så illa för något sött och gott. Magnifique!
Betyg: 3 / 5
Wienerböd med citron och färskost (Sitruuna-tuorejuustoviineri)
Utseende: Som en salig blandning av kanelbulle och wienerbröd. Nästan sexig till och med.
Konsistens: Inte särskilt knaprig men huhhu vilken skönhet!
Smak: Det här var bra. Det här var riktigt bra. Om du gillar lemon curd kommer du att älska den här. Lika sexig på insidan som på utsidan. Krämig, mumsig, smälter i munnen – vad mer kan man önska sig?
Valuta för pengarna: 0,85 €. Chef’s kiss på alla fronter.
Betyg: 5 / 5. Behöver vi säga mer?
Wienerbröd med vanilj (Vaniljaviineri)
Utseende: Det här var också en riktigt skönhet. Fint dekorerad, men minuspoäng för att vaniljen är så gul. VARFÖR ÄR DEN SÅ GUL?
Konsistens: Det kommer ett fint mjukt ljud när man skär i brödet. Asmr.
Smak: Vaniljsmaken kommer väldigt starkt fram. Tyvärr smakar den fejk vanilj. Jämför man med det föregående wienerbrödet framstår detta som tråkigt.
Valuta för pengarna: 0,99 €. Helt okej, nog skulle man ju äta upp den. Men köp hellre wienerbrödet med citron och färskost, det var mycket mera värt.
Betyg: ish 4 / 5
Kaurapalaflapjack (Havrebar)
Utseende: Ser lite ut som något slags hälso-mumbo-jumbo. Påminner om en müslipatukka eller något slags muterat havreflarn (det sista var Börssis tillägg).
Konsistens: Man skulle kunna döda någon med den här, så tung och kompakt är den. Densiteten är ett faktum.
Smak: Smakar tyvärr överraskande lite. Som en lite för söt granola bar som mamma packat med i skolväskan som mellanmål.
Valuta för pengarna: 1,25 €. Nej, nej, nej säger vi. För mycket för ett muterat havreflarn.
Betyg: 2 / 5. Inte någon banger.
G U L I S V E C K A N 2 0 2 2
De sista dagarna före introveckan skulle börja på universitetet var så spännande. Jag var nervös för att träffa nya människor men också väldigt ivrig. Efter mitt mellanår var jag så taggad att börja på skola igen. Soc&Kom var första alternativet för mig eftersom det hade länge känt för mig som det rätta och min plats att vara på. Jag hade tidigare hört av min syster att Soc&Kom har bra gemenskap och enligt rykte mycket bra fester. Och jag var inte besviken. Mina tutorer var så trevliga, roliga och omtänksamma. Vi fick bekanta oss i våra grupper med den klassiska leken då man desperat försöker lära sig andras namn. Men det var superroligt. För mig kändes det genast som att man var välkommen och alla var taggade. Då vi hade bekantat oss med våra tutorer och grupper i ett par timmar sökte vi oss till Thirsty Schol ar, där vi fortsatte ha bra (gulis)fiilis. Där lärde vi känna andra allt bättre då vi fick möjligheten att bekanta oss med andra tutorer och grupper. Jag minns i stunden hur jag kollade på de coola halarna och tänkte hur jag inte kommer ha tålamodet för att vänta på min egna halare. Vissa av oss beslöt oss att dra oss till McDonalds i slutet av dagen, där vi skapade allt starkare relationer medan vi slukade våra chicken nuggets och McFlurries. Drog mig till sängen med väldigt gott samvete över första dagen och visste att det skulle bli super.
Denna dag är bland mina favoritminnen av gulisveckan, nämligen strandhänget. Tutorerna och hade ordnat olika lekar för oss och lambon var utan tvekan min favorit. Jag gillade även volleyballspelandet massor, fastän jag alltid var rädd att få bollen i ansiktet. Tack gud att det var fint väder för vi fick ganska snärtiga bilder också och behövde faktiskt solljuset. Vi alla hade så roligt och skrattandet räckte hela dagen lång. Den här var en av dom dagarna som man önskat skulle vara för evigt. Efter strandhänget sökte vi vår väg till Mr. Don där vi fortsatte att ha roligt med olika typer av drickspel. En av tutorerna frågade mig om jag ville vara med och filma en kort tiktok vilket var superroligt. Det här var det perfekta tillfället att lära känna alla allt mer. När vi satt blandade i bordet började telefonerna flyga åt alla håll, då vi började lägga till varandra på Snapchat.
På onsdagen var det dags för gulisolympiaderna. Vi blev indelade i grupper och sedan skulle vi ta oss till olika punkter som tutorerna höll. Att gissa namnet på sången och vilken artist som sjöng var utan tvekan min favorit, vem gillar inte att vibea till bra musik? Inom våra små grupper hade vi dessutom superbra fiilis och det var lätt att komma överens med varandra. Något som dock väckte lite pirr i magen var när vi kom till punkten som bestod av den norska leken Kubb. Som tur klarade sig alla i liv med någon gömd nykterhet och ingen föll på ansiktet. När hade delat med sig mutor till alla de räckte för drog vid oss till Heidi’s för en avslutning på olympiaderna. Tyvärr finns det mer än några minnesluckor för mig vid det här skedet men nu tog man väl en shot eller två med nån ljuvlig tutor? Eller kanske styssemedlem? Om jag minns rätt.
Dagen efter festandet i Heidi´s var en aning tröttande, så det var skönt med en ledig dag kan man väl säga. Minns iallafall själv hur svårt det var att hålla ögonen uppe under introduktionen i festsalen som handlade om något jag faktiskt inte minns mera… Jag var vi detta skedet dock rastlös eftersom Sisu var något jag bara inte kunde (och fortfarande inte kan) förstå och jag visste att så småningom måste vi anmäla oss till våra obligatoriska kurser. Jag hade dessutom planerat att byta inriktning och bad därför om hjälp av mina tutorer om dom hade nån aning om vad jag borde ta mig till. Som tur kunde jag lita på att få hjälp och det löste sig till slut. Tutorerna ordnade dessutom en liten mysig picnic för oss där vi njöt av solen. Då kom även vår ljuvliga rektor och tog en liten namnrunda vilket jag gillade oerhört mycket eftersom det stärkte känslan över att man verkligen var välkommen till skolan.
Introveckan var över på ett ögonblick och i samma stund kändes det som om man redan känt alla hur länge som helst. Så bra är ju gemenskapen, fan! Introveckan avslutades med stil, det var nämligen pirat-tema som gällde för oss den sista dagen. Kylan stoppade inte oss från att ha sjukt roligt. Vi hade även äran att ha Jack Sparrow som VIP-gäst och vem skulle tacka nej till det? (Heja Ben!) Studorg hade än en gång ordnat super roliga lekar för oss och mitt favoritminne var att springa non-stop som om man kom rakt ur Pirates of the Caribbean-filmerna. Efter vårt äventyr på ön drog vi oss ännu till Swengi för att avsluta den fantastiska introveckan. Mitt klumpiga jag lyckades även gå rakt in i en sten och falla på ansiktet… (Jag var inte ens så full, jag lovar!) I Swengi kändes allting i stunden så surrealistiskt. Hur kunde introveckan redan vara över? Vi började ju precis! Man ville faktiskt inte att det skulle ta slut. Från mina egna erfarenheter kan jag säga att introveckan var så mycket bättre än vad jag nånsin skulle ha kunnat föreställa mig. En kan väl säga att mina förväntningar var lite tråkiga för jag trodde inte det skulle vara SÅ roligt. Nåmen fan jag hade väldigt, väldigt fel. Känslan av att genast vara involverad och välkommen är så skön. Kan inte heller glömma de fantastiska människorna jag haft äran att lära känna under denna korta period. Tack alla för en oförglömlig introvecka och tagga gulisfiilis! ;)
Människomöten
Vendla Fagerudd
Solen skiner för första gången på länge när jag anländer till Tammerfors.
En timmes väntetid innan tåget till Åbo avgår. Jag sätter mig på en bänk och tar fram mitt korsord. Perrongen är full av otåliga resenärer med stora kappsäckar. Ett gammalt par som sitter på bänken bakom mig suckar djupt när den kännspaka kvinnorösten skrålar ur högtalarna och meddelar att tåget försenat med ytterligare tio minuter. Jag kryssar tålmodigt vidare. Läderjacka – Skinnpaj. Adept – Elev. Frontpjäsen –Bonden.
Blyertspennan dansar över rutorna tills det plötsligt tar stopp. Jag lyfter blicken och ser en man i medelåldern komma gående med siktet inställt på bänken. Han frågar artigt om han får slå sig ned och jag svarar ja. Vi sitter tysta bredvid varandra. Han luktar Stroh-rom och tabac. Dagen till ära har han klätt sig i slitna jeans, rutig skjorta, skärmmössa och khakiväst. Han vänder sig mot mig och frågar om jag också är på väg till Pieksämäki. Jag svarar snabbt nej. Han nickar och vi återgår till att leka tysta leken. Efter ett tag ser jag hur han sneglar på korsordet. ’’Tarvitsetko apua?’’ frågar han och fnissar. Något förvånad svarar jag ja och räcker över den tunna tidningen åt honom. Jag frågar om han kan svenska och han svarar nej. Trots det studerar han den lilla texten noggrant, fnissar igen, ger tillbaka tidningen och säger att jag nog är tvungen att fortsätta själv.
Jag ler och berättar att jag är på väg till Åbo och behöver något att fördriva tiden med. Han skiner upp och berättar glatt om att han har släktingar i både Masku och Raisio. Att de köpt lägenheter och har fru och barn båda två. Han påpekar även att den bästa vägen i Åbo är omfartsvägen och skrattar gott. Än en gång erbjuder han mig hjälp med korsordet och jag låter honom igen försöka sig på Allers fyra ugglor. Jag blir glad över hur han lite fräckt men vänligt försöker rätta min stavning. Han låter varken språkbarriären eller tre dagars fylla stå i vägen för hans välvilja.
”Här har du skrivit två p efter varandra, det är fel!” säger han och pekar demonstrativt på mina kråkfötter. Nej svarar jag varefter han skakar på huvudet. ”Nå vad skulle det vara? STOPP?” säger han och brister ut i skratt.
Vi kallpratar vidare tills högtalarrösten meddelar att tåget till Pieksämäki undantagsvis avgår från perrong tre. Han svär högt och sätter iväg mot trapporna utan att säga adjö. Samtidigt anländer mitt tåg. Jag sjunker ner i tågsätet och känner mig helt varm. Jag tänker på Stroh-rom, tabac, Pieksämäki och Allers fyra ugglor. Jag tar fram korsordet och ögnar igenom det än en gång.
Jag ler när jag fyller i de sista tomma rutorna – Väghinder – STOPP.
”Jag är en Millennial i ett universitet fyllt av Gen Z:s och det är faktiskt ganska roligt”
Jag kände att jag lika gärna kunde ha rullat in i festsalen med en rullator och papiljotter i håret. Så gammal kände jag mig den första skoldagen på Soc&Kom. Säkert delvis för att det stämde. Jag ÄR lite äldre än de allra flesta gulisar. Och före ni frågarnej jag kommer inte att avslöja min ålder. Saken är dock den att jag inte tog studenten i år och inte förra året heller. Det är några år sedan jag gick in i min första högskola. Mycket har hunnit hända sedan dess. Vi hade inte våra laptops med oss till skolan. Alla skrev i häften eller på papper, som vi sedan noggrant sorterade in i mappar efter kategori. Alla prov skrevs för hand (ja, man hade ganska ont i handen efter några timmars studentexamensprov) och Wilma och andra digitala plattformar var något man kanske kom ihåg att logga in på ett par gånger i året för där hände absolut ingenting annat än att någon lärare noterat att man kommit försent till en lektion.
Jag är en Millennial i ett universitet fyllt av Gen Z:s och det är faktiskt ganska roligt. BeReal- vad är det? Okej, jag vet vad det är men inte så många andra Millennials gör det så jag skulle nog få BeReala mig själv inför en tom publik där. Jag är inte gammal nog att vara er mamma, men jag är inte ung nog för att vara en Gen Z. Jag faller någonstans där emellan. När ni unga gulisar kan erbjuda mig en massa spännande och är ett fräscht inslag i mitt liv kanske jag kan erbjuda er… livsvisdom? Nä, det var kanske lite att ta i. Jag kan avslöja att fast åren går så vet man egentligen inte ändå vad man håller på med. Jag är lika borta som alla andra, lika förvirrad. Och jag kan också avslöja att fast man tror att man har hittat sin väg i livet, sin karriärbana när man är 20-någonting så får man faktiskt ändra sig hur många gånger man vill. Man behöver inte bestämma sig för vad man vill göra resten av sitt liv exakt nu. Ingen vet vad de håller på med, men som vi säger i Ekenäs: “se vaaner ut bara”. (Översättning för icke -västnylänningar: fake it until you make it)
Gå på alla fester du orkar gå på, ligg i sängen hela dagen ibland och ät chips och se på Netflix, ät nudlar för att du brände upp studiestödet på någon obskyr nattklubb eller på någon resa. Låt “future you” ta problemet istället. Om jag var en mer vis person kanske jag istället borde ge dig råd om att börja pensionsspara redan nu. Men livet och studietiden är kort, du har ännu hela livet på dig att fondplacera och vara vettig. Over and out.
Mira ArellKänner mig generös så bjuder på en bild på en 18-årig Mira som var några månader ifrån att börja studera första, men inte sista gången i sitt liv
Do’s and don’ts
1.
Do: Posta när notisen kommer!
Titeln säger allting. Posta din BeReal genast när du märker att notisen kommer! Stämningen på BeReal blir mera äkta om människor postar direkt när de märker notisen. Ibland kan det kännas som att man enbart gör trista grejer när notisen dyker upp men man kan försöka se det som ett wake-up call till att göra sitt liv mer innehållsrikt. En gång på sommaren låg jag i sängen och postade nio BeReals i rad, när att jag insåg det gick jag ut och tog en långprome nad, uppfriskande!
2.
Do: Rensa dina internetflikar före du tar ditt foto.
Du tänker att bilden du postar på din dator skärm enbart är en oskyldig bild på din dator. Sanningen med bilden är att högst uppe på datorskärmen syns en stor del av din identitet, nämligen mängder av olika flikar. Det finns få saker som är lika spännande som att zooma in på folks internetflikar för att ta reda på var de internetshoppar, vilken Netflix-serie de kollar på eller vad de döpt sina skoldokument till. Ifall du vill vara på den säkra sidan och dölja denna del av din identitet, kom ihåg att rensa dina flikar!
Do: Posta när du råkar gå förbi Unisport. 3.
Hela dagen har du suttit i Studde, ätit snacks och druckit kaffe. På vägen hem från din extremt produktiva skoldag råkar du gå förbi Unisport och samtidigt kommer BeRealnotisen. Helt okej att ta en bild på Unisport då trots att du inte har någon intention överhuvudtaget att gå och träna.
Don’t: retake för många gånger. 4.
Ofta känns det som att ens selfie blir jäääättteful på BeReal. Det är ändå bättre att visa sin dåliga sida på BeReal än att leva med skammen att vara den som tar retake på retake. Och ja, det syns hur många gånger du tagit om bilden.
Don’t: react to everything 5.
Likväl som du inte säger till varje person du möter i skolan att den har en snygg outfit på sig så ska du inte lägga en reaktion till alla dina vänner på BeReal. Håll dina reaktioner till några personer per dag.
Hugo WileniusDen brittiska monarkins skymning
Alec EdmanLänge leve drottningen och monarkin. Länge levde den nu avlidna drottning Elizabeth. Hela 96 år av vilka 70 på tronen. Ganska starkt resultat med tanke på att 15 premiärministrar har kommit och gått under hennes tid på tronen. Vissa frivilligt och andra med tvång. Den brittiska monarkin har däremot inte försvunnit någonstans. Prins Charles (numera kung Charles) blev omedelbart och automatiskt Storbritanniens och det brittiska samväldets nya statsöverhuvud. Lika snabbt och automatiskt som Charles klev upp på tronen, sticker frågan om monarkins och samväldets framtid in sig i den vardagliga debatten.
Av de kändaste länderna inom samväldet (Australien, Kanada, Nya Zeeland) kommer frå gan, trots att det inte ännu är aktuellt, att bli aktuell. Dessa länder likt övriga har inte slopat monarkin för att de har tyckt om just drottning Elizabeth. Nu är drottningen död och tiden skulle eventuellt vara inne att införa en republik. Flera små karibiska öriken har redan gjort detta och flera andra är på väg att göra detta. Mångas motivering är just att kapa banden till den forna kolonialmakten och äntligen bli 100 procent självständiga. Det är givetvis ingenting man kan klandra dessa länder för. Sen är det ju givetvis också det geografiska avståndet. Varför ska vi som stat ha en tant eller gubbe någonstans hundratals kilometer härifrån och ”härska” när vi lokala vet bättre vad som bör och kräver åtgärder. Och sen dessutom har kungahuset ingen verklig politisk makt. Politikerna har övertagit denna makt för länge sedan. Symboliskt makt har de jo, men annars så ser jag kungahuset som en relik på en tidsera som länge sedan upplevt sin storhetstid. Idag skall kungahuset bara regelbundet stå på balkongen och vinka till massorna av turister som tycker det är tufft med kungar och drottningar. Efter det offentliga uppträdet på balkongen är det dags för porträtt till postkort, affischer och öppna nya köpcentrum. Nå okej, visst får dom pröva på militärens nya vapen men annors är deras uppgift att representera. Därför är det inte alls förvånande att vissa länder anser att tiden i det brittiska samväldet lider mot sitt slut. Därutöver har Kung Charles ännu ett möjligt problem med Skottland. Denna riksdel har redan en gång röstat om de skall kasta unionen med England i närmaste roskis och återigen bli fria från London.
Skottland var före sin tid som en del av Storbritannien ett självständigt kungadöme. Det finns en stor sannolikhet att Skottland nu efter drottningens död kommer att utropa sig självständigt, och därmed avsluta den över 300 år gamla unionen med England som idag utgör Storbritannien. Och det finns ingenting kungen kan göra då han saknar politiskt makt. Däremot kan det bra hända att om 20 år finns det inget samvälde och Storbritannien är en skugga av sitt forna imperium. Sakta men säkert går den brittiska monarkin mot sin skymning.
Visste du att Soc&kom har en audiovisuell studio?
– Om man bara gör det jobb som förväntas av en så då kommer man aldrig någonstans. Genom att göra mycket extrasaker som man kanske inte ens skulle behöva göra, uppstår det nya möjligheter, säger Mats.
– Att Alva började på studion har varit helt amazing!
Att kunna bolla idéer och diskutera med någon har lett till att vi kan banda in mera och vidareutveckla alla aspekter av det här projektet, konstaterar Mats.
Studion hade genomgått en glow up av sällsynt kaliber. Det fanns nya mikrofoner, kameror, ljuddämpare, högtalare… Listan kan göras lång. Dessutom hade studion fått en egen ansvarsperson, eller en studiochef, som man kanske kunde kalla det. Denna chef är en 27-årig Pargasbo vid namn Mats Söderman. Där satt Mats, inne i studion, med laptopen uppslagen framför sig och den största Batteryn jag någonsin sett i handen. Jag slogs genast av hans alldeles unika entusiasm för studion och dess verksamhet. Det jag inte visste då var att Mats utgör en nyckelfigur i historien om hur studion på Soc&kom kom att bli den studio den är idag.
Under året 2020 började Mats jobba som studioassistent på Soc&kom för att hjälpa till med inspelning och redigering i några journalistikkurser. I en intervju med Mats berättar han om hur han aktivt började sitt försök att så ett frö hos de övriga anställda om hur studion och tekniken behövde uppdateras grundligt. Eftersom det inte fanns någon ansvarsperson för studion i huset, valde han att ta sig an det ansvaret själv.
Som han själv uttrycker det är studion idag en modern, IP-au diobaserad audiovisuell studio av hög klass.
När Mats slutligen fick sin idé godkänd och studion slutligen uppdaterades till toppskick blev det dags att få människor att börja använda den. Det var i det skedet som jag kom in i bilden. Jag hade hört ett och annat om den där Mats som jobbade i studion.
Att en ung och snygg kille från Arcada börjat jobba på Soc&kom var inget som gick någon av studenterna på Soc&kom förbi.
Efter en tid blev jag tillfrågad att starta ett projekt som skulle engagera studerande i Studio Soc&koms verksamhet, och på den resan är vi idag. Jag startade därmed podcast-projektet ”Vi i StudOrg”. Det var första gången i mitt liv som jag satt framför en mikrofon i en studio, då jag i det första avsnittet av Vi i StudOrg-podden intervjuade StudOrgs dåvarande årsfestmarskalker. Podden är ett perfekt exempel på hurdana produktioner den nya studion möjliggör. Att skapa podcasts är väldigt kreativt, engagerande och utvecklande.
Jag hoppas att Vi i StudOrg ska bli en podd som så många studerande som möjligt vid Soc&kom vill engagera sig i, både som lyssnare och som medverkare. Ifall ni har idéer till podden eller vill vara med är det bara att höra av sig till mig eller Mats, via Instagram, Whatsapp eller vår hemsida. Kom ihåg att alla studerande får boka studion avgiftsfritt när som helst via studiosockom.fi för att göra egna inspelningar. Jag och Mats finns alltid där för att skapa trevliga inspelningsstunder och dricka stora energidrycker tillsammans
Alva Stenmanmed er.
För drygt ett år sedan steg jag in i studion på Soc&kom, och insåg genast att studion inte var det lilla förråd med ett dammigt mixerbord som det en gång var.
”Där satt Mats, inne i studion, med laptopen uppslagen framför sig och den största Batteryn jag någonsin sett i handen”
Namn: Mats Söderman Ålder: 27 år
Hemort: Pargas
Favorithobby: Leka med sin hund Dalton och editera explosioner i Adobe After Effects
Favoritbar: Helsing bar (De har många eluttag)
Namn: Alva Stenman
Ålder: 23 år
Hemort: Jeppis
Favorithobby: Skapa barnsliga designs i Canva och sjunga stämmor
Favoritbar: Kväärsitö (Queer mecca)
HÖSTENS HOROSKOP*
Stenbocken 22.12 – 19.1
I oktobers början kommer Saturnus befinna sig på en aningen oregelbunden bana, vilket i Stenbockens liv kännetecknas av en känsla av osäkerhet. Du upplever tvivel kring saker du tidigare tagit för givna och kämpar extra hårt med att acceptera denna nya känsla av ambivalens. Du överanalyserar mycket av det som händer omkring dig och kommer känna ett stort behov av att finna en stabil förankring i din vardag. Håll ut, då vi går mot kyligare tider återgår även Saturnus till mer bekanta sfärer.
Vattumannen 20.1 – 18.2
Början av hösten har för många Vattumän inne burit en tid av nya utmaningar. Du har kämpat med att hitta fotfästet i nya vanor, kanske rentav nya ansvar har hittat sin väg in i ditt liv. Då du äntligen återfunnit din balans kommer du se frukten av dina ansträngningar och i stjärnorna syns tecken på en kärleksfull höst. Var extra uppmärksam på dina relationer till gamla bekanta.
Fiskarna 19.2–20.3
Du har känt ett nyfunnet flyt i din vardag, som om mycket av det som tidigare varit osäkert har fallit på sin plats. Hösten kommer för Fiskarna innebära en tid av personlig utveckling och uppfyllelse. Akta dig dock för att inte bli för bekväm i din belåtenhet, inom kort kommer Neptunus falla bakom en tillfällig skugga, en tid då mycket oförväntat kan äga rum. Du kan inte förbereda dig på det oförväntade, men då löven lämnat träden för denna gång bör du vara extra varsam.
Väduren 21.3–19.4
Hösten är generellt sett inte Vädurens årstid, men i år leder stjärnorna dig på en bättre väg. Oktober och speciellt november kommer innebära många framgångar inom det akademiska eller det professionella livet, men på det personliga planet känner du fortfarande att någonting saknas. Din lojalitet är en värdefull egenskap, tyvärr kommer du uppleva besvikelser då andra i din näromgivning inte ger dig samma hängivenhet tillbaka.
Oxen 20.4–20.5
Den gemene Oxen upplever i höst en period av fokus. Du har efter en lång tid valt att satsa på ett visst delområde i ditt liv, och du märker snabbt att det nyfunna tunnelseendet ger belöningar. Din omgivning är häpen med vad du klarar av, och några fall av avundsjuka kan förekomma. Var försiktig med att skryta för mycket om dina prestationer, för stjärntecken med en mindre fulländad höst än du kan bli förnärmade av din framgång.
Tvillingarna 21.5–21.6
Sommaren var minst sagt händelserik för Tvillingen och i höst har du bestämt dig för att hitta mer lugn i din vardag. Merkurius har dock inga planer på att sakta ner, och mången gånger kommer du finna dig själv i svåra val mellan socialt umgänge och laddande av dina personliga batterier. Vad du väljer är upp till dig, men kom ihåg att somliga chanser får du bara en gång i livet.
Kräftan 22.6–22.7
Lika oförväntat som den första snön som i år faller i början av november, kommer du under höstens gång finna svaret på en fråga du har ställt dig själv en längre tid. Det kommer innebära att ta ett modigt steg ut i det okända, men för Kräftan som lyckas väntar en höst och vinter av lycka och mångfacetterad rikedom.
Lejonet 23.7–22.8
För Lejonet är det viktigt att ta vara på de få solstrålarna du får tillgång till under höstens gång, såväl bokstavligen som symboliskt. I dina relationer är du extra generös med din tid, trots att du ibland upplever att det förblir obesvarat. Håll ut, många i din näromgivning genomgår nu tider av stora förändringar, med stjärnorna som guide kommer ni så småningom att hitta tillbaka till varandra.
Jungfrun 23.8–22.9
Under hösten kommer Jungfrun uppleva en tid av likgiltighet. Varken sig studierna, arbetet eller en romantisk relation du väntat på en längre tid kommer mera kännas viktiga. För dig är det nu viktigt att ägna dig tid till retrospektion, för att finna betydelse i saker du nu tappat intresse för. Var inte orolig, inom kort kommer Jupiter att befinna sig i zenit och ge dig mer säkerhet i dina livsval.
Vågen 23.9–22.10
I början av november, i skenet av tre tända ljus, kommer du uppleva en händelse som du kommer minnas en lång tid framöver. Tiden som leder upp till händelsen kommer fyllas av förväntan, då du känner att mycket spännande och nytt är på gång. Försök ändå att finna tid åt dina vardagliga måsten, hur svårt det än är. Den som väntar på någonting gott väntar aldrig för länge.
Skorpionen 23.10–21.11
I höst finner du inspiration från en ny källa, kanske rentav någonting du tidigare varit kritisk till. Då du lägger dina fördomar åt sidan, kommer du finna en lycka du inte trodde var möjlig. För Skorpionen är det viktigt att lägga andras åsikter åt sidan, då du lägger din tillit hos någon oväntad kan resultaten vara magiska.
Skytten 22.11–21.12
Under senhösten kommer Skytten äntligen att finna sin väg tillbaka till ett projekt som varit åsidosatt en längre tid. Kanske är det krav från omgivningen som lägger igång din nya växel, eller så har du helt enkelt behövt tid att processa andra saker. Du kommer känna en enorm lättnad då du äntligen har slutfört det du länge väntat med, och då vintern knackar på dörren är du mer än redo för nya utmaningar.
Julia Rehn
*Varken skribenten eller StudOrg tar ansvar över förutsägelsernas korrekthet.
Statsvetts Frankrike resa
I maj var det äntligen dags för Statsvett att åka på vår årliga resa, nu dessutom första gången utomlands sedan före pandemin! Europeiska institutioner var vårt huvudsakliga tema, och därför var Frankrike ett naturligt val, som vagga för många institutioner och dessutom EU:s ordförandeland under tidpunkten för resan. Interrailpassen, ett annat exempel på lyckat europeiskt samarbete, förde oss smidigt framåt och vi lyckades undvika tidigare missöden Statsvett råkat ut för med tåg ;)
Strasbourg
15 glada och pigga resenärer åkte iväg en dimmig måndag morgon mot Paris, varifrån vi sen tog TGV-tåget mot Strasbourg. EU-parlamentet var vårt första studiebesök, där vi gick på en fri rundtur där bland annat vi fick testa våra kunskaper om parlamentets arbete och se plenisalen där de 705 MEP:arna bland annat jobbar.
Inspirerade gick vi sen vidare längs Avenue de l’Europe till Europarådet, för en guidad tur och ett diskussionstillfälle med finska anställda. Vi diskuterade olika aktuella ämnen som Europarådets roll i dagens politik och Rysslands avstängning ur institutionen till följd av aggressionskriget i Ukraina. Sen vandrade vi runt i den sagolika staden, fascinerades av den massiva katedralen och bekantade oss med olika Alsassiska maträtter.
Nancy
Efter ett par dagar i Strasbourg styrde vi kosan vidare mot staden Nancy. Framme testade vi genast lokala ost-delikatesser och drycker. Vi beundrades av Nancys vackra arkitektur och UNESCO-världsarv. Sen behövdes såklart staden introduceras finsk sitskultur, så andra kvällen hade vi en sits i en park i Tjärholmsk anda. Även buskar och sömnbrist var inblandade.
Reims
Efter Nancy åkte vi vidare mot Reims, där det lämpligt ordnades en medeltida festival. Vi drogs med i musiken, paraderna och dofterna av lokala delikatesser, och fick också se kyrkan där de franska kungligheterna kröntes under monarkins tid. Reims är beläget i champagneområdet, så ett besök till en lokal champagnegård stod naturligtvis på schemat!
Paris
Cirkeln slöts när vi för de sista dagarna åkte tillbaka till Paris. Vi hann se sevärd heter som Eiffeltornet och Notre Dame, och gick även på en interaktiv konstutställning. Som ett gott avslut på en fantastisk resa, fick vi fira Finlands VM guld i hockey framför Notre Dame och dansade längs med Paris gator.
Med minnen för livet, många lärdomar i bagaget och extrem sömnbrist åkte vi hem från Frankrike. Nästa år åker Statsvett iväg på nästa äventyr, då mot Balkanhalvön!
Konfliktsimulering på Medelhavet – på Sveaborg
I början av januari fick jag veta att jag blivit vald som huvudansvarig till ”Konfliktinratkaisusimulaatio”, ett samarbete mellan studerande från 5 universitet och 9 olika ämnesföreningar inom samhällsvetenskaper samt Försvarshögskolan. Utöver mig bestod vårt team av den andra huvudansvariga Lotta och 15 andra ivriga statsvetare. Tro mig eller ej, vi var inte för många, och alla de tiotals gånger vi hade möten behövdes!
Bakgrundsarbete behövs alltid mer än vad man är förberedd på. Allt från avbokningar av föreläsare i sista minuten, samt rekrytering av ersättande föreläsare till olika oklarheter gällande hyreslokalen. Det går att fixa, men som alla vet gör många bäckar små en stor å, och detta är ju bara praktiska delen av ordnandet. Vi använde en hel del tid i början av året till konsultering av experter för att kunna tilldela deltagarna möjligast precis och mångsidig informa tion om länderna de skulle representera under simuleringsveckoslutet. Dessutom var det av skäl att själva bakgrundsfaktorerna och de eskalerande händelserna till konflikten var realistiska i möjligaste hög grad.
Händelserna placerade sig i år kring medelhavsområdet. Turkiet, Grekland, Cypern, Libyen, Tyskland, Frankrike och USA var de 7 länderna som var i huvudrollerna, det vill säga. länderna som 49 valda deltagare representerade. Lördagen var en föreläsningsdag med experter från bland annat Utrikesministeriet och Försvarsmakten som tangerade konfliktlösning och diplomatiska förhandlingar allmänt, krishantering, historiska perspektiv på medelhavsområdet och dess konflikter samt militära och mer praktiska perspektiv till exempel från Turkiets synvinkel. Föreläsningarna och paneldiskussionen var till för att stödja deltagarna under simuleringen, även om de blivit tilldelade sina länders omfattande intressepapper på förhand.
På söndagen var det dags att presentera själva konflikten som skett vid Egeiska havet där Turkiet ockuperat några små öar som tillhör Grekland. Kan låta aningen antiklimatiskt, men det plus en del andra eskalerande faktorer var tillräckligt för att orsaka en väldigt händelserik dag med oväntade svängar.
Ansvarsteamet för Konfliktisumulaattori 2022, som gick av stapeln på Sveaborg 24–25.9.2022
Bild: Privat.
Början av dagen gick åt till olika utlåtanden samt mer eller mindre officiella möten mellan olika länder. Samtidigt var ”internationella media” på högvarv hela tiden. Den mer officiella delen var de så kallade ”slutförhandlingarna” som var delade i två delar, med den första halvan mer kaotisk och mindre lösnings orienterad, medan den andra halvan var mer lyckad och även om dagen varit lång var alla ännu väldigt ivriga och strålade av kunskap och vilja för att lösa problemet. Till slut fick vi en lyckad kompromiss som alla parter var nöjda med fastän det tog sin stund.
för att ro
”Simuleringen var superintressant och både kul och lite stressig ibland - så ganska realistiskt troligen!
Temaområdet runt konflikten var inte så bekant från förr, så det kändes bra att lära sig nytt också.”
Emilia Hanhirova, deltagare
Även om simuleringen är en väldigt kort och intensiv form av att lära sig om ett ämne, och inte heller 100% jämförbart med verklighet, vill jag ändå påstå att även kortvarig utsättning för dessa teman och problemlösning är extremt nyttigt för universitetsstuderanden. Det är sällan, förutom under praktiken, man har möjlighet att pröva och öva sina kunskaper på detta sätt. Det förstärker definitivt flera olika färdigheter samtidigt, allt från grupparbetskunskaper till snabb problemlösning. Överhuvudtaget anser jag att man även inom statskunskap skulle ha väldigt stor nytta också av mer praktiska övningar, utöver det vanliga tent + essä-formatet. Överlag fick vi väldigt positiv feedback av deltagarna, vilket så klart värmer hjärtat efter att man använt mycket av sin fritid till organiseringen av evenemanget. Slutprodukten var även vi i ansvarsteamet väldigt nöjda med och jag tror att vi fått minnen för livet!
William Nyström
Statsvetts ordförande
”Ofta håller sig undervisningen på ett väldigt teoretiskt plan, vilket förstås är viktigt, men i praktiska övningar får man testa sina kunskaper och utmana sig själv på ett helt annat sätt.”
Lina Frostdahl, deltagare
Mycket diskussion krävdes slutförhandlingarna i mål, men sist och slutligen nåddes en kompromiss som alla kunde vara nöjda med. Bild: Privat.