Soc&komposten 01/2016

01

2016

soc komposten

01 2016

soc komposten

02 · SOC&KOMPOSTEN 01/2016

CHEFREDAKTÖR Elis Karell elis.karell@helsinki.fi REDAKTIONSSEKRETERARE Sarah Lönnqvist sarah.lonnqvist@helsinki.fi

E

N IN

L

L HÅ

03 LEDARE 04 STORA HJULETS ABC

Niklas Backlund 06 VAGA FÖRHOPPNINGAR OCH ONDA ANINGAR

Elis Karell 12 FOR SATAN, DET ER KOLDT

Anne Marie Lykkegaard 16 RECENSION

Sofia Strömgård

19 DIKT

MEDVERKANDE Niklas Backlund Anne Marie Lykkegaard Sofia Strömgård m.fl.

LAYOUT Elis Karell

UTGIVARE Studentorganisationen vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet r.f.

PÄRMBILD Lilian Tikkanen

ANSVARIG UTGIVARE Claes Bergh

Soc&komposten är StudOrgs medieprodukt, producerad av studenter på Soc&kom. sockomposten@gmail.com sockompostentidning. wordpress.com facebook.com/sockomposten instagram.com/sockomposten

LEDARE · SOC&KOMPOSTEN 01/2016 · 03

MEDELVÄGEN Elis Karell chefredaktör

Europa hinner knappt återhämta sig från den senaste terrorattacken före nästa inträffar. Terrordåden i Bryssel var chockerande men tyvärr inte helt oförväntade, och diskussionen om rasism har fått ytterligare bränsle.

På min praktikplats Yle fick jag hela dagen följa med hur politiker och vanligt folk kommenterade terrordåden på sociala medier. Man beklagar sig över hur hemskt det allt är, visar medlidande för offren och påminner sig själv om att rasism inte är en skälig reaktion. På andra sidan ser rasisterna attackerna som ett bevis för att de hade rätt, som något som berättigar rasistisk ideologi.

Om jag nu skulle skriva ledare för HBL eller Helsingin Sanomat skulle jag döma terrorismen, uppmana att inte ge sig till rasism och upprepa mantrat “vi ska inte låta rädslan segra” in i oändligheten. Men så är inte fallet, det är nämligen ett tråkigt ämne att skriva om.

Lite överlägsen inställning kanske? Nej, jag antar faktiskt att de som läser Soc&komposten redan klarar av att entydigt döma terrorism och rasism utan att jag behöver förklara varför. De vanliga argument i flyktingdebatten och terrorismdebatten (som nu tydligen har blivit samma debatt) är antagligen redan bekanta. Här är ändå några för upprepningens skull:

1. Flyktingarna är inte terrorister, det är

ju terrorismen de flyr från.

2. Rasister som vill stänga våra gränser och skapa ett mera exkluderande samhälle stärker egentligen extremistorganisationernas livskraft.

3. Västerländsk utrikespolitik är inte historiskt oskyldig till att ha skapat fattigdom och förutsättningar för extremism i u-länder.

4. Gatupatruller och andra rasistiska så kallade försvarare av finsk kultur och tro är för det mesta ytterst distanserade från demokratiska och kristna värderingar.

Dessa och flera argument är hur uttjatade som helst i den bubbla som jag åtminstone lever till. Man söker sig till argumenten för att bekräfta sin världsbild, och gör underhållning av ämnet genom att peka ut dumheter som rasister släppt ur sig.

Argumenten är förvisso sanna och bra, men de når inte dem som har det största behovet av att få lite vett bankat i sig. Och att hänföra rasism till individuell dumhet är dessutom sällan konstruktivt, i värsta fall även skadligt, om man samtidigt förringar vikten av strukturell rasism.

Medan man på den ena sidan vill stänga gränserna och på den andra sidan bara kritiserar de som vill stänga gränserna drunknar alla övriga röster i kampen om vem som skriken högre. Nu säger jag absolut inte att vi borde hitta någon slags medelväg, det skulle berättiga rasisterna som en auktoritet i diskussionen, och är för övrigt en ganska klichéaktig sak att säga.

Rasismen är nämligen redan en etablerad auktoritet i den finska politiska diskursen, och om något borde vi sträva bortåt från den medelväg vi nu har hamnat in på. Jag kommer genast att tänka på två oroande exempel, vår konservativa regering som inte vågar ta tag i ledamöters rasism och Yles totalfiasko med A2-programmets otrygghetsdiskussion som helt och hållet gick på rasisternas villkor.

För att en antirasistisk agenda ska få någon slagkraft bör vi lyfta våra blickar från det ensidiga sökandet av bekräftelse i likasinnade, självbelåtna sammanhang och ge upp tanken om att hitta någon sorts medelväg.

Angående rasismen finns det rätt väg och fel väg, och inget av något värde mellan dem.

04 · SOC&KOMPOSTEN 01/2016 · UNIVERSITETSREFORM

STORA HJULETS ABC Niklas Backlund

Vad står egentligen Stora hjulet för, och vad innebär det för Soc&kom? Studie- och arbetslivsansvarig för Studorg Niklas Backlund förklarar.

UNIVERSITETSREFORM · SOC&KOMPOSTEN 01/2016 · 05

Ni alla har säkert hört om universitetsreformen som kallas Stora hjulet (Iso pyörä). Universitetet har ordnat flera infotillfällen om reformen med olika synvinklar på innehållet med varierande framgång. Narrativen under processen har varit ganska oklar och det har varit svårt att bilda en klar helhet av det hela.

Därmed kommer ni nu få ett koncist infopaket vad Stora hjulet är och vad det innebär för oss studenter.

Stora hjulets planering började ungefär ett år sedan och reformen kommer att träda i kraft på hösten 2017. Målet med Stora hjulet är att skapa bredare kandidat- och magisterprogram, vilket leder till färre utbildningsprogram och färre sökmål på universitetet.

Tanken är också att ta bort utbildningsprogram som har överlappande innehåll med andra program, det ska inte finnas samma kursinnehåll på två olika ställen.

Här på Soc&kom konkretiseras det med att fem huvudämnen slås ihop till ett kandidatprogram (kandidatprogrammet i samhällsvetenskaper). Man väljer sitt huvudämne – som kommer att kallas vetenskapsområde – under ett senare skede i studierna.

På hösten 2017 börjar en tre års övergångsperiod. De som har påbörjat sina studier före hösten 2017 kan fortsätta med den gamla examensstrukturen, därefter så ska bytandet till det nya systemet fungera smidigt och inte förlänga studierna.

Syftet med Stora hjulet är att ha breda kandidatprogram som ska ge studenterna tillräcklig bred utbildning, så att man redan

efter kandidatutbildningen kan komma ut i arbetslivet. Ett brett kandidatprogram ska också ge möjligheten att välja mellan flera olika magisterprogram. De ska bli lättare att röra sig mellan olika branscher.

Reformen kommer också att innehålla förändringar i systemet för biämnen. Biämnen kommer i framtiden att kallas för moduler och modulernas innehåll ska vara friare än nu. Detta ska stöda idén av mångsidigare färdigheter och kombinerande av olika vetenskapsområden. Modulerna kommer att vara av samma storlek som nuvarande biämneshelheter.

En vanlig missuppfattning om Stora hjulet är att det skulle vara samma sak som nedskärningarna vi upplever på universitetet.

Reformen och nedskärningarna är två helt olika processer. Emellertid, på grund av att de äger rum samtidigt, påverkar de oundvikligt varandra, men det bör poängteras att planeringen för Stora Hjulet inleddes mycket tidigare än sparåtgärderna kom upp till diskussion.

Planeringen för kandidat- och magisterprogram rullar på full fart. För varje program finns det en ledningsgrupp som har operativt ansvar över innehållet i programmet.

Mycket är ännu öppet i Stora hjulet och det är frågan om en stor reform, vilket betyder att om förverkligandet inte är genomtänkt kan mycket gå fel. Jag ser detta som en möjlighet att skapa nytt och utveckla utbildningen, hur lyckad reformen kommer att vara får vi se om några år.

Om ni har frågor om Stora hjulet så svarar jag gärna, mig får man lättast tag på via Facebook eller mejl. niklas.backlund@helsinki.fi

06 · SOC&KOMPOSTEN 01/2016 · STUDIESTÖD

VAGA FÖRHOPPNINGAR OCH ONDA ANINGAR

Elis Karell

“Näpit irti opintotuesta!”

“Koulutus on tärkeä - käyttäkää järkeä!”

“Pappa betalar inte!”

En känsla av deja vu griper mig då jag står på Senatstorget och ropar slagord emot nedskärningar i studiestödet. En man som med sin ansiktsmålning påminner om en mexikansk fribrottare - presenterad endast som Opintotukimies - står på Domkyrkans trappor och värmer med nya och gamla slogans upp stämningen bland cirka 3000 demonstranter, inför marschen som snart startar mot Medborgartorget.

Ilskan är motiverad, det är förståeligt att studenterna inte utan motstånd sväljer regeringens uppmaning till en positiv inställning då studiestödet skärs häftigt ner. Tyvärr är det inte heller helt lätt att förhålla sig särskilt förhoppningsfullt till demonstrationens eventuella inflytande över beslutsfattningen.

En motsvarande demonstration ägde rum för 3 år sedan. Samma agenda, samma plats, samma slagord, samma Opintotukimies, 5000 demonstranter, inga resultat. Då var jag ännu gymnasieelev och berördes inte direkt av de nedskärningar som det hotades med. Mitt studiestöd var omkring 18 euro per månad om jag minns rätt, och det gick sällan till att köpa böcker eller pennor.

Nu är studiestödet igen hotat och studentkårerna och -organisationerna har reagerat. Busslaster av studenter från hela landet

STUDIESTÖD · SOC&KOMPOSTEN 01/2016 · 07

LILIAN TIKKANEN

08 · SOC&KOMPOSTEN 01/2016 · STUDIESTÖD

har anlänt, och olika politiska grupper är också på plats. Ungefär 30 studenter klädda i gula halare och studentmössa är på plats för att representera StudOrg. Att universiteten, speciellt HU, är tvungna att bidra till statsminister Sipiläs så kallade spartalko med oproportionellt och omotiverat stor insats är knappast någon nyhet. Kraftig kritik från oppositionen, professorer, forskare, studenter och övrit förnuftigt folk har riktats mot regeringen för nedskärningarna. Helsingfors Universitets studentkår (HUS) har tagit ställning mot nedskärningarna i utbildningen (29.05.15, 10.12.15), men motsvarande officiellt ställningstagande från StudOrg har utebilvit.

Men idag handlar det inte om universitetens finansiering, utan om studiestödet.

Den 7.3., två dagar före demonstrationen, publicerade StudOrg tillsammans med Kannunvalajat ett ställningstagande där nedskärningarna i studiestödet kritiseras. HUS gick ut med ett motsvarande ställningstagande två dagar senare.

Det verkar som om tröskeln för ta ställning då det gäller egen inressebevakning (nedskärningar i studiestödet) är lägre jämfört med att ta ställning i ett bredare politiskt perspektiv (nedskärningar i utbildningen). Kanske inte en helt hållbar attityd, men det är bättre att människor demonstrerar nu än aldrig. Det är inte under några omständigheter orimligt att reagera då den egna grundinkomsten skärs ner med 25 procent.

Då jag marscherar tillsammans med 3000 andra studenter undrar jag om det bland oss i dag finns många som inte reagerade när det var tal om nedskärningar i utbildningen, men nog då den egna grundinkomsten blev hotad.

Visserligen är oppositionspartierna starkast representerade på demonstrationen, åtminstone av mängden flaggor att döma, men man kan nog anta att det finns en eller annan samlingspartist på plats som känner sig bedragen av politikerna. Att utbildningen skulle besparas nedskärningar lovades ju faktiskt före riksdagsvalet av bland annat Stubb och Sipilä, något som efter valet ytterligare har underblåst studenternas missnöje.

Då demonstrationen har nått Medborgartorget är det dags för tal av studentkårernas

representanter och politiker. Studentkårernas ståndpunkt är klar: nedskärningar i studiestödet försvagar studenternas ställning och leder på lång sikt till att hela samhället lider. De påstådda behovet av inbesparningar, och deras effektivitet, avvisas.

Som förväntat uteblir större överraskningar då politikerna kommer till tals. För oppositionspartierna är demonstrationen ett ypperligt tillfället att kritisera regeringen och förstärka den egna trovärdigheten, och det är exakt vad de gör.

En rödgrön lutning framstår klart i den politiskt obundna demonstrationen. Paavo Arhinmäki (VF) och Ville Niinistö (Gröna) möts av en publik som knäpptyst lyssnar på talen och jublar instämmande. Antti Rinne (SDP) sparar inte på heller på slagorden, och levererar ett överraskande kraftfullt tal.

Regerinspartiernas politiker bjuder inte på något konstruktivt, utan försvarar endast sina beslut i tomma ordalag. Sannfinländarnas Kimmo Kivelä framstår starkt defensiv, rentav arg då han möts av buande och både sakliga samt osakliga högljudda anklagelser från demonstranterna. Samlingspartiets Sanna Lauslahti håller ett tal som man inte hör ett ord av på grund av det överväldigande buandet. Förlusten är knappast stor. Åstadkom vi något i dag? I ett tillstånd av tomhet, nästan apati, står jag kvar då demonstrationen lider mot sitt slut. En del av demonstranterna hörs diskutera var det är efterfest, och man kan se flera ölburkar. Kanske den inställningen fungerar som någon slags defensmekanism. Antingen är man arg och besviken, eller så kan man ta hela grejen “läpällä” och försöka njuta av tillställningen. Utsattheten stärker väl snarast känslan av solidaritet och gemenskap bland studenterna. Besviken blir jag ändå då jag några timmar senare läser på Yle Uutiset att undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen medger att nedskärningarna nog är förargliga, men att protesten inte har någon inverkan på hennes handling eftersom besluten redan är gjorda.

Med ett kusligt leende förkunnar hon nedskärningarnas påstådda ovillkorlighet som om det vore goda nyheter.

STUDIESTÖD · SOC&KOMPOSTEN 01/2016 · 09

“Det är inte under några omständigheter orimligt att reagera då den egna grundinkomsten skärs ner med 25 procent.”

ELIS KARELL

LILIAN TIKKANEN

STUDIESTÖD · SOC&KOMPOSTEN 01/2016 · 11

Studiestödet sjunker, lånets andel stiger, och tiden man får lyfta stöd blir kortare. Regeringens mål är att skära i studiestödet med 70 miljoner fram till 2019 och med 150 miljoner på lång sikt.

NU

I FRAMTIDEN

STUDIESTÖD

337 €/månad

250 €/månad

BOSTADSSTÖD

202 €/månad

202 €/månad

STUDIELÅN

400 €/månad

650 €/månad

STUDIESTÖDSMÅNADER

50

45

STUDIELÅNSKOMPENSATION

40 %

30 %

MINIMIPOÄNG FÖR 9 MÅNADERS STUDIESTÖD

45

54

12 路 SOC&KOMPOSTEN 01/2016 路 STUDENT EXCHANGE

FOR SATAN, DET ER KOLDT Anne M. Lykkegaard

CORI LING

Finland has until now been wrapped in snow and ice, but luckily there are several ways to get warm in the land of the thousand knives. A story of survival by a Danish Viking.

STUDENT EXCHANGE · SOC&KOMPOSTEN 01/2016 · 13

My moist skin is steaming in the winter air. It is minus four degrees and the only thing to keep me warm is my bikini and Dr. Martens winter boots.

I am standing on a bridge that leads out in the half frozen lake of Kuusijärvi in Vantaa, north of Helsinki. I hug myself to prevent the warmth from leaving my pale body and realize that I smell like smoked bacon after sitting in the smoke sauna. This is it. I stare down in the pitch-black water of the lake. I quickly wonder what creatures roam in the deep.

A lady comes up the stairs and she does not seem affected by a dip in the water, which has a max temperature of one degree.

I take off my boots and immediately feel the pain from the ice “I take a deep cold bridge and starts tripping to keep warm. breath and fill The lady looks at me.

– Is it your first my lungs with time?

I smile and nod air, and begin as a respond. It feels the cold has takwalking down the like en over my ability to She smiles back stairs into the speak. and says: – Just remember to black water.” breathe.

Why Finland?

It is November 2015 and I am at my school in Aarhus, Denmark, on my way to the office of the exchange coordinator. He needs to sign the last papers before I can leave to Finland. I knock the door and go in.

He takes a glance at my papers.

– Oh, you are the girl going to Finland… That is pretty odd. Why Finland if I may ask? Non of our students have wanted to go there for at least 2 years, he asks while signing the papers.

Why Finland? I have got that question a million times since I got the confirmation from my school that my application to University of Helsinki was approved. And it is a good question.

When I started thinking about going on an exchange Finland was not in my mind at first. I wanted to go to an English speaking country, but when I looked at the list with all the universities that I could go

to, it suddenly came to my mind that I really wanted to go to another Nordic country.

It then turned out that the country I knew least about was Finland and University of Helsinki happened to have the greatest variation of courses.

Before going I knew that Finland is home of some – in my opinion - pretty good bands like The 69 Eyes, Nightwish and Children of Bodom – and do I have to mention Lordi? I also knew that the Finnish people love saunas, knives and getting wasted. And apparently Santa Claus lives there – we all know that is a lie. He lives in Greenland.

So with that knowledge I packed two suitcases and went of to Helsinki on December 30, 2015.

Greetings from the chest freezer

When I came to Finland I was surprised.

Surprised by the cold. I consider myself a pretty tough person, who does not wimp because of a little snow and temperatures below minus 5 degrees. But after coming to Finland I quickly discovered that a pair of black jeans, Dr. Martens, a coat, a scarf and mittens were not enough to keep the cold from stabbing through my body.

The skin on my fingers and hands turned red, dry and itchy. The same thing happened to my face and even my butt could not stand the cold of minus 25, which raged in the beginning and middle of January. So I upgraded my winter armor with thermal underwear, thermo soles in my boots and a Norwegian woolen sweater and I felt somewhat warm again. Besides from the warm clothing I also had to carry an arsenal of lip balms, hand lotion and face lotion to keep my skin from cracking like the earth in dried out lake.

The cold luckily went from freezingto-death to chilly -10 and at 0 degrees I kind of expected to see people wearing shorts. To my disappointment that was not the case.

Helan går sjung hoppfaderallanlallanlej

The cold does in general not seem to bother the Finns. It is actually just an excuse to get together inside and have a little fun, which of course - most of the time - involves alcohol.

14 路 SOC&KOMPOSTEN 01/2016 路 STUDENT EXCHANGE

One way to get together is at an event called sitsit. My tutor Daniel explained me that it is called a sitsit because you basically sit down the most of the time, but not without a reason.

When one goes to a sitsit one has to stay seated from the beginning of the starter to the end of the main course. This sounds perhaps as an easy task, but you have to drink approximately every third minute. Why is that? Well, the entire sitsit starts with a song - Helan g氓r - and after that you basically sing a song every third minute and after each song you drink.

Meanwhile you have to eat a starter and a main course. I learned the hard way not to

show up hungry and with a full bladder.

Another rule is that you cannot use your phone. This is a rule I really like, since people today have a hard time being present with out feeling the urge to be somewhere else at the same time.

In general I am a huge fan of sitsit.

Singing, eating and drinking in good company is always a good combination and another way to get warm in Finland.

And hell is just sauna

I take a deep breath and fill my lungs with air, and begin walking down the stairs into the black water. As soon as my entire body is covered my breath gets out of control. I

DANIEL MICKOS

STUDENT EXCHANGE · SOC&KOMPOSTEN 01/2016 · 15

Name: Anne M. Lykkegaard Age: 24 Nationality: Danish City: Aarhus / Copenhagen Major: Journalism at The Danish School of Media and Journalism, Aarhus. 8th semester.

Courses at University of Helsinki / Soc&kom:

Introduction to Film Music

Icelandic Sagas

Communication for Social Change

Finnish for Exchange students

TV History

Media landscape in transition

get the feeling that something is pushing against my chest and I start hyperventilate.

The words of wisdom from the lady seem far away. How was she able to breath normally?

I reach out for the railing. I need to get out of this freezing nightmare. My hands slip and it takes forever to get out. I feel like cat that accidentally fell into a full bathtub.

I manage to get up. Five people are looking at me and my shaking body.

– For satan, det er koldt. I mean... shit.

I couldn’t breathe.

Before I get to finish the sentence I feel the warmth return to parts of my body

– except my fingers and feet which my body does not find necessary to heat up.

Luckily the smoke sauna is not far away, so we semi-run back to sit in the sweating, hot darkness and get roasted again. Just until it seems a good idea to dip you body in a freezing cold lake again.

16 · SOC&KOMPOSTEN 01/2016 · RECENSION

STUDIELIVETS IRONI MÖTER SPÄNNANDE THRILLER

Sofia Strömgård

Mickel Backman undervisar sömniga studerande i litteratur vid Åbo Akademi. Under en föreläsning tar Pasi Maars, en av hans studenter, upp dikterna av den opublicerade modernisten Leander Granlund. Granlunds poesi har varit försvunnen sedan länge, och alla som läst författarens dikter har gått ett fasansfullt öde till mötes. Det är en ond bok, och man hamnar i helvete om man läser den. Detta får Mickel att minnas sitt förflutna och de tragiska händelser han varit med om. Händelser han försöker undanhålla till varje pris. Samtidigt får läsaren ta del av litteraturstudenten Calle Hollender och hans liv, en nedåtgående spiral. Han är en halvt misslyckad ståuppare, klarar knappt att få några studiepoäng och blir till råga på allt dumpad av sin flickvän Helena. Också Calle dras in i händelsernas centrum, och den gamla diktsamlingen visar sig vara farligare än någon kunnat tro.

Kaj Korkea-aho beskriver det studieliv man som studerande lätt kan känna igen. Det är fester, sprit, droger, för få studiepoäng, krapula, livströtthet, förhållanden som går i kras och meningslösa föreläsningar att gå på. Författaren tar också upp de aktuella nedskärningarna som

universitetsvärlden drabbats av. Folk ska utexamineras snabbt medan det verkliga lärandet åsidosätts. Leander Granlunds diktsamling ”Ur lifvets sorgesamma dunkel”, har ett passande namn som beskriver väl den aningen svårmodiga miljö Korkea-aho målar upp.

Samtidigt är det inte bara det hopplösa som författaren lyfter fram. Ironi är ett av Korkea-ahos trumfkort och han lyckas förtjänstfullt skapa både absurda och humoristiska situationer i läsarens huvud med hjälp av bildspråk. Denna liknelse som används för att beskriva en alkoholist är både oväntad och komisk: Nacken och hakorna korvade sig som en nedhasad strumpa under ett grått hundansikte. Kaj Korkea-aho använder rikligt med metaforer, besjälningar och liknelser då han skriver. Med hjälp av stilmedlen beskriver han känslor och andra starka eller obehagliga situationer på ett litet oväntat sätt.

Inte sällan förundras läsaren över de bilder som författaren får en att frammana i sitt huvud. I boken används också korta meningar på ett effektfullt sätt som bygger upp spänningen där det är befogat.

RECENSION · SOC&KOMPOSTEN 01/2016 · 17

Kaj Korkea-aho: Onda boken.

Schildts & Söderström, 2015

“Det är fester, sprit, droger, för få studiepoäng, krapula, livströtthet, förhållanden som går i kras och meningslösa föreläsningar att gå på.”

En gemensam nämnare för alla stilmedlen är att de är mörka, beskriver någonting svårt eller negativt. Eftersom romanen heter Onda boken och alla huvudpersoner upplever någon slags kris känns det också logiskt att det färgar av sig på språket. Men samtidigt kan författaren ändå skriva ironiskt och humoristiskt, vilket balanserar upp allt det mörka. Användningen av finlandssvenskt talspråk ger också en trovärdig och genuin bild av studielivet, och jag tror att de flesta som läser boken kan känna igen sig i någon mån.

Som Kaj Korkea-aho tidigare visat prov på saknar hans berättelse inte fantasi. Om man jämför med hans tidigare roman ”Gräset är mörkare på andra sidan”, känns ”Onda boken” mer enhetlig och händelserna vävs samman på ett naturligare sätt. Till läsarens stora glädje lyckas Korkea-aho leverera en lyckad kombination av det studieliv vi alla känner igen och spännande thriller för att hålla en på sträckbänken under stora delar av romanen.

18 · SOC&KOMPOSTEN 01/2016

MEDVERKA I SOC&KOMPOSTEN!

DU FÅR ETT HALARMÄRKE! mejla din idé till: soc&komposten@gmail.com eller ryck chefredaktören i ärmen!

DIKT · SOC&KOMPOSTEN 01/2016 · 19

Kia gick på Tinder så fick hon röda kinder.

För där fanns något murmeldjur, som drog ner hennes brandmur.

Djuret ville förföra med en sång, så han tog fram sin köttbuljong.

Men Kia kände ingen gnista i sin skattkista

På StudOrgs inledande sits den 29 januari 2016 delades deltagarna in i grupper och fick uppgiften att skriva en dikt utgående från givna ord. Den vinnande gruppen fick orden murmeldjur, köttbuljong, Tinder, skattkista och brandmur.