Soc&komposten 03/2021

Livets stora fråga Chefredaktörens hälsning

Att vara eller inte vara? Jag tänker ofta på den frågan. Inte för att jag är ett speciellt stort fan av Shakespeare, utan för att frågan får mig att tänka på livets mening. Det är inte bara en fråga, det är ett mantra som jag upprepar till mig själv i de flesta situationerna här i livet: Ska jag motvilligt lämna min varma säng, sträcka på mig och gå till badrummet, bara för att mötas av en trött och blek person i spegeln? ”The bags under my eyes are Chanel”, kanske man tänker, eller så tänker man inte alls så, vem vet. Ska jag byta om från min sköna, urtvättade pyjamasskjorta till något som någon kallar representativt, bara för att sedan sätta mig i spårvagnen till Kajsabibban och mötas av en skrikande dagisgrupp som är påväg till domkyrkan för hundrade gången? Ska jag kånka med mig högen av böcker som jag föregående dag febrilt, med rynkor i pannan, grävt fram från någon avlägsen bokhylla, upp för bibbans tusen och en trappor? Vet någon vad bokstavskombinationerna på bibbahyllorna ens betyder? Kanske bibbapersonalen borde överväga att införa skilt en bokplacering for dummies, eller så inte, det är livets stora fråga. Ska jag alltså göra allt det här bara för att hitta en tom plats bredvid en främling och ingå en underförstådd tävling om vem som kan skriva snabbast?

Eller ska jag bara stanna kvar i sängen? Att vara eller inte vara, det är frågan.

Ellen Forsström

Innehåll 3/2021

2-3

Chefredaktörens hälsning och Innehåll

4

Kolumn av Mia Ylöstalo

5

Kära Tjärholmen av Moa Aulanko

6-11

Super Gulismoj: Två berättelser från insidan

12-13

Chefredaktör Ellen Forsström Redaktionssekreterare Mia Ylöstalo Ansvarig redaktör Julia Rehn Layout Ellen Forsström Mia Ylöstalo Soc&komposten nummer 3/2021 9 november 2021

Kolumn av Sara Björklund

14-15

Mikael Westerlunds Studde-virginity

16-19

Rapport från Colombia av Rebecca Hägglund

20-21

Anna testar

22-23

Mimas hemliga fråga

24-25

Kompostens hösthoroskop

Redaktionen Moa Aulanko Alec Edman Nathalie Koskinen Sara Björklund Mikael Westerlund Rebecca Häggblom Jenna Liljelund Anna Hedström Julia Rehn

Instagram: @studorg @sockomposten Facebook: Soc&komposten

Vad är Soc&komposten?

Komposten är StudOrgs medieprodukt som är producerad av studenter vid Soc&kom.

Utgivare: StudentOrganisationen vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors Universitet r.f.

Soc&komposten har fått tidningsstöd av HUS

Instagram har klarat sig fint utan mig kolumn av Mia Ylöstalo Idag har jag varit utan Instagram i elva dagar. Jag har glömt räkna dagarna så jag måste faktiskt kolla upp det i kalender. Kan det betyda att jag blivit fri från mitt beroende?

Jag antar att ingen av de som följer mig ens har lagt märke till att jag raderat appen för snart två veckor sedan. Jag höll nämligen låg profil och berättade inte om det för någon. Delvis för att jag inte var säker på om jag skulle lyckas, men också för att jag ville testa på det i lugn och ro.

Man behöver faktiskt inte berätta om allt på some. Enligt min tidigare erfarenhet är det ganska smart att hålla tyst om man ska att ha godisförbud, shoppingförbud eller strävar efter att lämna alkoholen på alkohyllan. Det är lättare att hålla då man inte har några yttre förväntningar om att misslyckas.

Så nu öppnar jag Instagram på första gången på elva dagar. Du undrar säkert om jag har saknat det? Det är inte en lätt fråga att svara på. Jag hade nämligen länge den föreställningen att jag inte spenderade så mycket tid på Insta. Funktionen som kollar efter min skärmtid på telefonen har redan länge varit påslagen, så jag tänkte att jag inte har ett stort problem. Problemet var ändå det att jag alltid fuskade och bad om mer skärmtid när funktionen hindrade mig från att använda någon app. Men svaret är att jag både har saknat och inte saknat Instagram.

Det var överraskande att märka att under min första dag utan Instagram sökte min hand automatiskt efter appen.

Där satt jag och bläddrade bland applikationerna på telefonskärmen, tills jag fattade att något saknades. Det kändes tomt en stund, tills jag hittade något bättre att göra. Det fick mig att inse att jag nog alltid söker mig till Insta när jag har tråkigt.

Nu kollar jag om någon har saknat mig.

Det ser inte ut så. Jag gör slutsatsen att ingen har skickat arga meddelanden till mig som jag behöver svara på. Jag har några meddelanden i mina DM:s, men ingen större skada har skett. Instagram har klarat sig fint utan mig.

Kanske det här berättar om min sporadiska some-närvaro, eller så handlar det om att folk inte skriver åt varandra på Instagram då man inte publicerar något. Även om man publicerar stories och inlägg, är konversationerna ganska ytliga. De påminner om mingel i minimal format. I själva verket är det en av orsakerna till att jag börjat vantrivas på Instagram — att man inte kommunicerar med varandra, utan publicerar åt en publik (sina följare), som högst reagerar på inläggen. Det är inte värst socialt, eller hur? Oberoende av hur det än är, kan jag berätta att jag varmt kan rekommendera en liten detox från sociala medier nu som då. Men inte för evigt.

Kära Tjärholmen av Moa Aulanko

Ett av gulismamis minnen från den här hösten. Tjärholmens dansgolv, höst, nya vänner och stjärnhimmel.

SUPER

Gulis Två berättelser från insidan

smoj

Alec Edman:

Min gulismoj 2020 dagbok bilder av Natalie Koskinen

2.10.2021 13:00 = Väntar på bussen, jag bekantar mig på nytt med personer jag träffade redan förra året. Helt supertaggad för gulismoj 2020.

14:00 = Bussresan börjar från Helsingfors mot Borgå. Lite nostalgiskt att få känna sig som en gulis en sista gång.

Någon talar om att eventuellt wolta eller beställa mat till stugan senare på kvällen/natten.

15:00 = Ronja gör en announcement: Vattnet är odrickbart (bakteriehalten för hög), wc:n inomhus är förstoppad en timme efter att gulismoj börjat.

Vi för sakerna till rummet på övre våningen. Rummen är små, tänk att kring 20 personer ska rymmas här. Jag får lite militär-vibes.

nästa runda. Kunde ha hållit på för evigt men avrundades i en final där vinnaren tar allt.

15:50 = Dags för en lek, Humpty Dumpty.

Svettigt p.g.a. lagen är jämnstarka och man vet inte i vilket lag man tillhör efter

16:55 = Nästa lek är charader. Glömde plötsligt förmågan att förklara simpla saker och platser. Som ex. hur skall jag

16:12 = Fritid. Alltså wc-paus...

16:25 = Mellanmål (ost skink macka).

Smaskens!

förklara vad en gulismami är egentligen.

17:20 = Ölkubb. Motsatta laget vann överlägset. Vet inte riktigt vad som hände, allting hände så fort.

17:40 = wc-paus igen, underligt nog.

17:50 = Keppikänni. Roligt, denna gång hittade jag mig inte i en buske med näsan i marken.

“Försöker smälta tanken om att få ha min första riktiga sits inomhus.“ 18:15 = Till näst är det dags för orientering inomhus. I utsedda lag ska man göra utmaningar i gulismoj-stugan bestående av sju punkter. På en punk ska vi göra ett eget litet spex, där jag spelar en gamyl som dumpar sin flickvän för en gulis. På en annan punk ska man blanda en drink. Vår drink såg ut som munskölj, domarna hade delade åsikter.

20:00 = Nu är det fritid tills sitsen.

Försöker smälta tanken om att få ha min första riktiga sits inomhus.

Som gulis 2020 har vi endast sitsar utomhus.

20:30-00:10 = Sits. Det är mycket sånger, tutorerna 2020 håller ett sångnummer och styssen har en show. Först nu förstår jag hur en äkta sits ska och borde vara. Det här är min fjärde sits någonsin och det här är mitt andra studieår.

“01:50 = Sauna“ PS. att påstå att jag är nykter mera är en lögn.

00:45 = Ölkubb. De här är ju helt jäkla tufft. Jag träffar ju faktiskt pinnen.

01:10 = Mickeli drinking game kortspel. Vet inte vad det är men roligt så vid så.

01:50 = Sauna 02:15 = Nattmat (hodare (peruskorv eller vege)). Hodaren med vanlig korv, ketchup och saltgurka är smaskigt.

2.10.2021 08:45 = Väckning av Ronja, dags för sillis. Trött, yr och inte förberedd på realiteten av dagen efter gulismoj 2020. Vill omedelbart tillbaka och sova.

09:20-10:55 = Sillis. Är definitivt inte förberedd. Ångrar shotten jag tog kl.10 på morgonen. Kunde inte bry mig mindre om att följa sångtexten.

10:55-12:00 = Nu ska vi packa och städa. Börjar piggna och må bättre. Är inte säker hur länge den här illusionen håller.

12:00 = Väntar på bussen utanför gulismoj-stugan, är rejält förstörd.

12:20 =Nu drar det till dans! Dansprogram samtidigt när vi väntar på bussen (krapula + dans = roligt, men samtidigt går de lite som de går).

12:40 = Bussen startar mot Helsingfors. Vet redan nu att jag definitivt kommer sova under den här resan.

13:40 = Bussen anländer till Soc&kom.

Trött, förstörd och utfestad. Men är dock nöjd med en mycket lyckad gulismoj2020! Nu är man inte längre gulis, och man fick sig äntligen en äkta inomhus sits.

Nu är det dags för mig att gå vidare till en inflyttningsfest, hoppas att jag överlever.

bilder av Nathalie Koskinen

Jenna Liljelund:

Gulismoj

2021

Det här skulle va ett dagboksinlägg från gulismoj. Men på grund av att den här skribenten lyckades slå sönder sin telefon dagen före deadline, som ledde till att alla anteckningar från evenemanget försvann, så får ni en text som baserar sig på flummiga minnen och klockslag som hittades från Snapchat memories. text: Jenna Liljelund bild: Mikael Westerlund

V

i startade från Soc&kom mot Stensböle ungefär klockan två (minnesbilderna blir mindre klara desto längre dagen och kvällen fortsätter). Stämningen i bussen var bra, men på grund av att tutorerna glömt högtalaren i bussens baggageutrymme, var resan lite tyst. Då vi anlände till Stensböle förde vi grejerna upp i rummen och började med olika lekar. Det tejpas fingrar, görs drinkar och äts mellanmål (bless <3). Vi fortsätter med att spela det mest intensiva spelet av Afrikas stjärna någonsin, där mitt lag med en väldigt tajt förlust blev på andra plats.

I det här skedet börjar er skribents minnesbilder bli smått sämre, men jag tror att vi efter det här fick lära oss om StudOrgs utskott på olika programpunkter.Dock minns jag nog att sitsen började efter det här. Om man inte va påverkad före sitsen började, var man nog definitivt det då den tog slut.

Sen blev de tid att flytta borden, slå på bastun och börja dansa! Jag tror klockan var ungefär runt tolv i det här skedet. Mellan att bastun blev varm och att sitsen slutade, minns jag att ”Don’t stop believing” spelades och att folk efter det här inte längre klädde på sina skjortor. Bastun blev varm och där satt man väl i några timmar åtminstone.

Där inne sjöng vi Bohemian Rhapsody och tog oss ibland till dansgolvet för att svalka oss (vissa i bikini och vissa i endast handduk).

Efter bastun kände vi oss för att svalka oss lite till och det ledde till att vi gjorde vår egen palju av ett stort ämbar.

Då vi kom ut ur bastun var klockan runt två eller tre på morgonen men själv skulle jag inte gå lägga mig ännu. Efter det här minns jag att vi dansade till sånger som ”Dancing queen” och ”Never gonna give you up”. I det här läget t hade jag även intervjuat en hel del gulisar om det bästa med gulismoj. ”Nakusauna” var en klar vinnare.

Ungefär klockan 6.45 bestämde jag och två andra oss för att gå och sova på duschgolvet. Där sov vi ungefär en timme, tills vi lite före klockan nio skulle vakna till sillisen.

Sillisen började lite lugnare, men man piggnade konstigt nog till med en shot koskenkorva. Vår årsfestmarskalk hade dock den absolut bästa fiilisen då många donerade sin kossu till honom. Sedan städades det med en liten välijätski. Före bussen kom hade vi ännu en salsalektion som leddes av StudOrgs egna KUK-ansvarige. Efter allt det här var det dags att åka hem, nöjd men smått illamående.

Det gjordes även ett väldigt intressant fynd i ett ganska tidigt skede, nämligen hittades ett par kalsonger bakom huset, som blivit kvar från dagen innan. Allt som allt hade jag extremt roligt och det var definitivt värt det, fastän man mådde dåligt de följande två dagarna

bilder av Mikael Westerlund

kolumn SARA BJÖRKLUND När coronapandemin nådde sin kulmen i våras, fick jag nog av Helsingfors och flydde hem till mina föräldrar i Malax. I Helsingfors fanns en påtaglig känsla av corona-ångest vart jag än gick, men ute i Malaxskogen var allting oförändrat. Att hålla två meters avstånd till andra är ganska lätt när de enda andra levande varelserna inom en kilometers radie är en älg och några harar.

Men efter några veckor insåg jag hade glömt bort hur det är att bo med sin familj. När jag kom till vardagsrummet för att slötitta på en serie satt min mamma redan i soffan och såg på en doku-

KUNGEN

ÖVER KAFFEKOPPARNA mentär om mesopotamiska lerfigurer. Min pappa gick mig på nerverna när han lämnade sina smutsiga kaffekoppar på köksbänken i stället för att sätta dem rakt in i diskmaskinen.

Jag älskar min familj mer än någonting annat. Men efter att ha bott ensam i två år har jag skapat mina egna rutiner. Kopparna ska diskas direkt, äggen ska inte förvaras i kylskåpet och på helgen får man sova bort hela förmiddagen om man så vill. Men mitt i allt var det inte bara mina egna regler som gällde.

Jag inser vilket lyxigt problem det är att ha under en tid då många andra har kämpat med ensamhet. Men jag tycker också att det är viktigt att komma ihåg att njuta av de stunder man är ensam. Stäng ögonen och lyssna på tystnaden i din lägenhet (förutsatt att du inte har högljudda grannar). Uppskatta att du har ett utrymme som är bara ditt. Här är det du som är kungen över kaffekopparna.

bild av Mikael Westerlund

STUDDE-V

MIKAEL WESTERLUNDS

VIRGINITY

Berättelsen om hur jag tänkte på djupa frågor om studerandekulturen ensam i en timme Det är en tidig torsdagsmorgon i oktober och jag letar mig fram i Soc&koms korridorer. Jag vet vart jag ska och hur jag hittar fram, men skulle ljuga ifall jag sade att jag väljer rätt dörr varje gång. Till slut är jag framme. Jag märker hur ett leende omedelbart sprider sig över mina mungipor som en slags automatisk reaktion. StudOrg-rummet, står det ovanför dörren som står på vid gavel. Rummet är tomt och ljusen släckta, men jag tänder på dem. Jag slänger mig ner på soffan och tittar omkring mig. Det här är Studde.

Det första jag lägger märke till är just den proppfulla krittavlan direkt framför mig. En aktiv StudOrgare, som antagligen tillhör till styrelsen, har skrivit upp alla StudOrgs viktigaste evenemang som äger rum i oktober. Årsfestveckan står såklart i största fokus. På tavlan finns också Veckans gallup. Den här veckan handlar frågan om en föredrar Nyppe eller Nylle. Nyppe vinner med fem röster mot noll och ärligt talat är jag lite förvånad över resultatet. Respekt för den stackaren som vågat skriva in Casa Bengs som ett extra alternativ.

”Rummet är överraskande rent

hur det kunde se ut, och hur det säkert har sett ut, är rummet hemtrevligt och ganska mysigt. Jag tror det är ett tecken på hur bra samarbetet mellan studerande på Soc&kom fungerar.

En av de första sakerna jag fick lära mig på min introvecka var hur viktigt det är att diska sin kopp i Studde, hur man har ett kollektivt ansvar. Eller så tror jag för mycket av folk. Kanske är det en förbannad person som varje månad städar upp allt skit som folk lämnat kvar i rummet.

”Jag är omringad av StudOrgare genom alla tider

När jag ser mig omkring i Studde ser jag minnen, upplevelser och berättelser av goda, oförglömliga tider. Olika skyltar och reklamer verkar absurda när de tas ur sitt ursprungliga kontext. Varje sak har en egen berättelse bakom sig och vissa saker kan inte ens mer spåras tillbaka till något. Istället är de en del av en kollektiv studielivsupplevelse.

Jag nämnde tidigare att krittavlan var det första jag lade märke till, men det är bara delvis sant. EgentliJag har varit i Studde tidigare. Först på en snabb rund- gen är det en känsla, en atmosfär, en fiilis, som man vandringsvisit som gulis och ett år senare som tutor. allra först lägger märke till då man stiger in i rummet.

Men min allra första gång här var när jag ännu gick i Fastän jag sitter här ensam, känns det som jag vore gymnasiet. Jag minns Högskoledagen 2018, då vi fick omringad av StudOrgare genom alla tider. Fastän jag bekanta oss med ett par valfria högskolor i Helsingsnart lämnar rummet, så bär jag runt på en Soc&fors. Fast jag på förmiddagen hade varit på Aaltos kom-stolthet resten av dagen. ofattbara campus i Otnäs, fick jag en mycket mera mänsklig och välkomnande bild av Soc&kom – dess Jag ska nog besöka Studde igen. Jag har till och med människor, J-tornet och Studde. redan hittat min favoritplats mitt emot krittavlan. Om jag någon gång blir en gubbe så ska mitt namn skrivas Rummet är överraskande rent. Visst finns det mycket på den där soffan. Före jag slutar studera och blir en random grejer överallt, men för det mesta har man Yle-inhoppare som alla andra, ska jag nog bidra med samlat allt systematiskt mot väggarna. Till och med något till Studde. Ett fysiskt minne så minnesvärt att den ökända kundvagnsmåsen smälter in i miljön helt den aldrig lämnar rummet. och hållet, trots dess massiva storlek. Med tanke på

Mikael Westerlund

bilder av Mikael Westerlund

I centrala Bogotá, där jag bodde, hördes explosioner i åtminstone en hel vecka. Oroligheterna började varje dag efter klockan fyra och de pågick ända in på natten. Den veckan vågade jag mig ut ur huset endast en gång, då för att gå till närbutiken.

rapport

Från lugna Finland till färgstarka, passionerade och extrema Colombia Vårterminen 2021 gjorde jag mitt utbyte vid Pontificia Universidad Javeriana i Bogotá. Min tid där blev lite kortare än planerad p.g.a allas hatade COVID-19… ändå hann jag vara där i lite på 5 månader, men det kändes som en livstid. Jag har nog aldrig känt mig så hemma någon annanstans, såsom jag gjorde i Colombia. Under min tid i det här underbara landet skapade jag starka vänskapsrelationer, jag lärde mig massor om livet och fick uppleva så mycket, bl.a. den otroliga naturen som var allt från stränder och öken till regnskog och bergskedjor. Det bör även nämnas att Colombia är det andra landet i världen med mest biodiversitet (endast efter Brasilien), en statistik som talar för sig själv. Under den här korta tiden hann jag på riktigt bli en del av det colombianska samhället och kulturen, vilket är något jag är evigt tacksam för.

Dessutom fick Colombia mig att verkligen älska det jag studerar, sociologi, och visade mig det jag brinner för: teman som den här artikeln behandlar.

På eftermiddagen onsdagen den 28 april kör jag ett träningspass i mitt rum i centrala Bogotá när jag hör något som låter som en bomb, eller kanske var det flera bomber. Jag frågar av mina vänner i vår Whatsapp-grupp “Vad var det där?”. De tycks inte ha hört något särskilt. Några timmar senare hörs fler explosioner. Senare fick jag veta att det var tårgasbomber.

Paro nacional, nationella strejken emot regeringens skattereform har börjat.

Senare på eftermiddagen ses vi med mina vänner för att fira en kompis. Vi befinner oss på 15:onde våningen och har perfekt syn till

torget nedanför. Där har protestens deltagare samlats för att konfrontera ESMAD, polisens specialstyrka för publika störningar (dvs. protester). Vi ser hur ESMAD attackerar de protesterande människorna genom att skjuta tårgasbomber mot dem och byggnaderna i närheten. I Colombia är det livsfarligt att inte stöda staten och/ eller regeringen, i och med att myndigheterna stigmatiserar motståndare som bl.a. vandaler och kommunister.

I centrala Bogotá, där jag bodde, hördes explosioner i åtminstone en hel vecka. Oroligheterna började varje dag efter ca kl. 16 och de pågick ända in på natten. Den veckan vågade jag mig ut ur huset endast en gång, då för att gå till närbutiken.

Men varför måste colombianerna protestera, dessutom mitt i en pandemi, och varför pågick protesterna så länge?

Ett stort problem är korruptionen.

I Colombia är politikerna allmänt korrupta och de stjäl pengar som är menade för planerade statliga projekt, t.ex. metrobygget i Bogotá har fått ekonomiskt bidrag i flera års tid men först nu har byggandet börjat. En av sjukaste skandalerna som skedde i år angående korruption var nog när det upptäcktes att 70 000 miljoner colombianska pesos (circa 16 miljoner euro) hade “försvunnit” ur utbildningsministeriet budget. Det här var pengar som skulle gå åt att öka resurserna i skolor på landsbygden, pengarna skulle användas till bl.a. skolluncher, tekniskt material och tillgång till internet. Pengarna fattas fortfarande och ingen har blivit strängt straffad. Den här grova korruptionen tas inte på allvar, utan den bara fortsätter. Någon enstaka ansvarsperson i projektet har blivit misstänkt medan ansvariga ministern har avgått och blivit censurerad i kongressen.

Paro nacional började som en strejk - en protest emot den korrupta regeringens planerade skattereform, la reforma tributaria.

Reformen skulle höja IVA:n dvs.

Colombias motsvarighet till moms.

Det här skulle innebära höjda

kostnader på alla livsmedel och nödvändigheter – men inga höjda löner. Det är oresonligt att försöka få igenom en ekonomisk reform just nu. Pandemin har inneburit en förödande ekonomisk situation i Colombia och till följd av detta lever 42 procent av befolkningen i fattigdom, det vill säga har inte råd att betala månadens alla nödvändiga kostnader.

Colombianska polisstyrkan begick otaliga brott mot de mänskliga rättigheterna. Minst 80 personer, de flesta under 30 år, miste sina liv till följd av statliga styrkans ageranden. Det registrerades över 3000 fall av polisbrutalitet, bland dem ca 30 sexualbrott och nästan 100 individer som förlorat ett öga. Över 300 personer rapporterades försvunna och 1800 personer blev arresterade på felaktiga grunder.

Paro nacional, som pågick aktivt i över två månader, förvandlade särskilt staden Cali till en krigszon.

På grund av de otaliga brotten mot mänskliga rättigheter som statens styrkor hade begått skapades ännu fler syften för att samlas på gatorna till protest. Som jag tidigare nämnde var staden Cali i centrum av oroligheterna och här utövade poliserna maktmissbruk i form av våld, terror och mord.

Colombia är nummer ett på listan av länder där det mördas mest

sociala ledare och skyddare av mänskliga rättigheter. Just för att här, i Colombia, anses skyddande av mänskliga rättigheter vara ett motstånd mot staten. Jag har inte tillräckligt utrymme för att gå in på situationen med gerillan, men i över 50 år har Colombias stat krigat mot gerillan (mest kända är las FARC). Att försvara ens rättigheter är starkt kopplat med gerillakrig, eftersom gerillan bl.a. krigar för just sina rättigheter, sin mark och ojämnt fördelade resurser.

Gerillatruppernas politiska syner är ofta kommunistiska och/eller socialistiska - vilket inte tas emot väl av Colombianska staten. Jag tror att statens syn på gerillakrigare, guerrilleros, är berättigad, men de som nu protesterar på gatorna är inte guerrilleros, de är civila människor som kämpar mot korruptionen för att skapa ett bättre land med mera möjligheter och jämlikhet.

Med andra ord, du behöver inte ha vapen i hand för att anses vara statens motståndare. Om du uttrycker din åsikt, som är olik statens, kan det resultera i hot och livsfara.

Staten kommer att göra allt för att tysta ner dig – vilket innebär allt från frihetsberövning till mord. Det här är bara en sida av korruptionen som har etsat sig in på alla hörn och kanter av det colombianska samhället.

Rebecca Häggblom

Det registrerades över 3000 fall av polisbrutalitet, bland dem circa 30 sexualbrott och nästan 100 individer som förlorat ett öga. Över 300 personer rapporterades försvunna och 1800 personer blev arresterade på felaktiga grunder. Paro nacional, som pågick aktivt i över två månader, förvandlade särskilt staden Cali till en krigszon.

Anna TESTAR

H

ej! Jag heter Anna och det här är mitt nya segment i tidningen där jag testar olika grejer. Ifall du någonsin har undrat var man hittar den bästa mojiton i Helsingfors har du kommit till precis rätt ställe. Jag har nämligen gjort jobbet åt dig och testat drinken på fem olika barer. I min betygsättning har jag tagit i beaktande pris, atmosfär, betjäning, servering och smak. Låt oss börja!

Old Irish Pub & Ølhus Jag började min mojitojakt utanför Old Irish Pub. Med på äventyret hade jag fellow soc&kommaren Elisabeth Tiila, som var vänlig nog att ställa upp som fotomodell/sällskap. Tyvärr hade vi inte turen med oss från start och insåg rätt snabbt att det skulle ta en evighet att köa in till OIP. Just den kvällen råkade det vara en massa halare i farten.

Iguana Tredje gången gillt tog vi oss till Iguana på Mannerheim-

vägen. Den här gången hade vi turen på vår sida och fick äntligen in vår första drink! Som alla vet ska man inte dricka på tom mage, så vi passade på att beställa varsin quesadilla också.

Pris: 11€ Atmosfär: Jag har alltid gillat stämningen på Iguana. Priserna är studerandevänliga, inredningen ledig och drinkarna riktigt goda. Jag kan varmt rekommendera att dela på ett ämbar frozen daquiri nästa gång ni är där. Allt på menyn är också riktigt bra krabbismat, hett tips!

Betjäning: Jag har inget att klaga på när det kommer till servicen, men heller inget att hänga i julgranen. Jag beställde, de levererade, inget speciellt. Fast vad kan man kanske förvänta sig av ett lite mer “chill” ställe?

Servering: Absoluta minuspoäng för serveringen. Drinken serverades i ett ikeaglas, vilket kändes ganska billigt (eller är det Granitjejen i mig som talar?), för att inte tala om plastsugröret. Greta skulle inte vara glad. Tydligen tänker inte Iguana på alla stackars sköldpaddor, vilket är fy och skam.

Smak: Kvällens första drink gjorde mig däremot inte besviken. Den erbjöd en riktigt bra kompott av smaker, där myntan passade perfekt till den syrliga, fräscha limejuicen. Dock var den aningen för söt; mängden socker kunde ha varit mindre samtidigt som mängden is var alltför stor. Isen blev till klumpar i drycken och gjorde det emellanåt svårt att få upp någon vätska alls i sugröret. Dessutom kändes rommen inte någonstans, alltså snålades det rejält med alkoholen :( Men i övrigt var smaken riktigt bra.

Betyg: 3,5 / 5

Iguanas “frozen original mojito” (höger) blev kvällens första test. Ellu tog en “fruity mojito” som ni kan se till vänster

Villi Wäinö Villi Wäinö var inte direkt ett pitstop vi hade planerat, men efter att redan ha fått avslag från två barer tänkte vi att vi inte hade något att förlora. Det var dags för mojito nummer två!

Pris: 11€ Atmosfär: Stämningen på Villi Wäinö är väl helt okej. Lokalen är stor och luftig och har en övre våning, men ger inte något särskilt större intryck. Ganska många (lite sliskiga) medelålders män hänger här och halare är strängt förbjudna, vilket är ett stort minus.

Betjäning: Här fick jag kvällens absolut sämsta service.

Bartendern i den gula hatten betedde sig riktigt skumt, såg ut att vara trött på sitt jobb och uttryckte sitt missnöje tydligt genom att blanda ihop min mojito både slarvigt och med nästan demonstrativt hårda nypor. Ajabaja!

Servering: Vad är det med dessa ikeaglas och plastsugrör?

Precis samma upplägg som på Iguana. Sköldpaddorna dör.

Smak: Var ska jag börja? Precis som sin tillverkare var mojiton både sur och äcklig. Jag fick knappt i mig hälften, så besk var den. Dåligt blandad var den också, emellanåt smakade den bara rom. Mindre is och mer alkoholhalt än i Iguana, vilket var ett plus antar jag. Jag rekommenderar den ändå inte.

Betyg: 0,5 / 5

Villi Wäinö levererade INTE den här gången.

Yes yes yes Heidi’s Bier Bar hade på tok för lång kö, så vi skippade den och promenerade vidare med målet Stora Robertsgatan. På vägen dit stötte vi på restaurangen Yes yes yes, som många kanske känner till, och tänkte spontant att vi skulle fråga om de råkade ha mojitos.

Pris: 12€, men upplevelsen var definitivt värd en euro extra.

Atmosfär: Yes yes yes är känt för att ha en trendig, ungdomlig vibe med unika maträtter och spännande drinkkombinationer. Tyvärr är priserna inte direkt studerandevänliga men det lönar sig nog att i alla fall traska dit på en drink någon gång! Inte minst för den trevliga personalen ;) Betjäning: Kvällens höjdpunkt var nog bartendern Jordan, som jag och Ellu träffade under vår vistelse i Yes yes yes.

Med risk för att låta lite partisk vill jag uppmana exakt alla att gå och hälsa på honom och hans brittiska accent. Inte bara lagade han en drink som inte egentligen fanns på menyn, han ville också höra allt om mitt uppdrag för Soc&komposten och verkade genuint intresserad.

Servering: Kan hända att det var för att han visste att vi skulle betygsätta den, men Bartender-Jordan lade lite extra piff på serveringen. Här var det minsann inga ikeaglas eller plastsugrör som gällde, utan ett enkelt men snyggt glas utan sugrör. Isen var varken för mycket eller för lite, garneringen fantastisk med en lila blomma på toppen.

Smak: Hands down kvällens bästa smak. Perfekt syrlig, inte för söt och bra balans på alltihop. Jag säger det bara: yes, yes, yes!

Betyg: 5 / 5 Absolut bästa hittills! Är inte blomman fin. Bartender-Jordan ställde till och med upp på bild!

Liberty or death Efter en dundersuccé på Yes yes yes tipsade Bartender-Jordan oss vidare till Liberty or death, som låg tvärs över gatan.

Vid det här laget började jag bli ganska rund om fötterna ...

En “royal mojito” toppas med champagne istället för sodavatten.

Chihuahua Julep Chihuahua Julep ligger nästan dörr i dörr med Liberty or Death och är inte direkt hemlig, men den är svår att hitta till om man inte vet vart man ska. Som tur har jag varit på baren tidigare och visste att man skulle ringa på för att bli insläppt. Det speciella med detta ställe är att mobiltelefoner är strängt förbjudna, vilket såklart är en fin tanke men som inte gjorde mitt uppdrag särskilt lätt. Därför saknas det tyvärr bilder av den sista drinken.

Pris: 14,50€ men vad har vi studiestöd för :´) Atmosfär: Dunkelt ljus, jazzmusik och mormors gamla möbler.

Inredningen är lite sådär hipster-gammaldags och stämningen har en väldigt mysig karaktär. Om Liberty or death är Mr. Grey är Chihuahua Julep en hippie som sysslar med tantra och astrologi.

Betjäning: Servicen levde inte upp till de två tidigare barernas standarder. Servitören var förvisso trevlig och såg till att jag fick en drink som faktiskt inte fanns på menyn, men hon gjorde sig inte något besvär att småprata med oss. Innan vi lämnade baren gjorde hon dessutom stämningen lite stel genom att påpeka att Ellu egentligen borde ha köpt något för att få hänga där.

Servering: På grund av telefonförbudet har jag inga bilder att erbjuda härifrån. I mina anteckningar står det bara såhär: coasters och papperssugrör. Vi fick coasters, vilket var bra. Papperssugröret blev mjukt och fuktigt, vilket inte var särskilt trevligt.

Smak: Nu ska jag inte ljuga. Vid det här skedet av kvällen kom det mojito ur öronen på mig och helst av allt ville jag bara ha en gammal hederlig öl. Men ett journalistiskt uppdrag är ett journalistiskt uppdrag och jag var fast besluten att kämpa till sista droppen (hehe). Den här mojiton var helt okej, ingen höjdare precis.

Den hade en besk undersmak som inte riktigt satt bra i munnen och rommen kom fram lite väl starkt. Inte kvällens sämsta, men inte den bästa heller. Med andra ord: medelmåttig.

Betyg: 3 / 5

Pris: 13€, det gjorde faktiskt lite ont i plånboken. Aj. Atmosfär: Alltså wow vilken sexig stämning det var på den här baren. Mörkt och mystiskt med en touch av lyx, jag fick nästan lite Fifty shades of grey-vibes … Kom hit nästa gång ni ska på dejt!

Betjäning: Tipptopp även här. Ett stort plus var att bartendern pratade svenska, vilket gjorde hela vistelsen betydligt mer avslappnad. Hon såg till att vi blev behandlade som prinsessor, såg efter alla våra behov och hällde till och med upp vatten till oss. Det kan hända att det var för att hon lade märke till att jag var lite glad i hatten vid det här laget … I varje fall tyckte hon att jag skulle smaka på en “royal mojito”, alltså en mojito där man byter ut sodavattnet mot champagne. Ja, du hörde rätt. Champagne.

Servering: “The royal mojito” serverades i ett stilrent glas med en hel buske av myntablad. Sugröret var av metall denna gång, ett stort plus i boken av både mig och Greta.

Smak: Smaken var lite annorlunda, den mest exotiska för den här kvällen helt klart. Champagnen dämpade ner sötman och smakade sådär härligt bubbligt och exklusivt som jag tycker om. Ett litet minus i marginalen var nog att champagnen å andra sidan tog bort av det simpla som är just en mojito.

Betyg: 4,5 / 5

Kvällens självklara vinnare var Yes yes yes. Stället levererade med trevlig stämning, bra service och en riktigt god, klassisk mojito. Shoutout till Bartender-Jordan som blandade drinken och shoutout även till Liberty or Death och Iguana, som knep andra och tredje plats. Kom ihåg att detta bara är mina åsikter och att jag recenserat väldigt olika ställen, alltså ska inte denna artikel tas på för stort allvar!

Sist men inte minst, tack till Kela för att ni finansierar mina barbesök <3 Om du har förslag eller önskemål på vad jag ska testa i nästa nummer får du mer än gärna slänga ihop ett mejl till adressen anna.e.hedstrom@helsinki.fi. Alla idéer är välkomna!

Mimas hemliga fråga

Vem Mima?

Mimas hemliga fråga är en frågespalt om sex, sexualitet och relationer. Mima (Mirjam Ekelund) som svarar på frågorna utbildar sig till Sexualrådgivare, och frågespalten är en del av hennes praktik. Detta är grundutbildningen för att kunna vidareutbilda sig till sexualterapeut och klinisk sexolog. En sexualrådgivare jobbar med att stödja och rådgiva individer eller par/grupper gällande sex och sexualitet.

Du kan skicka in din fråga anonymt på ett google docs som hittas på StudOrgs facebook grupp. På grund av stort intresse så kan inte allas frågor få svar i varje nummer, men håll utkik i nästa nummer av Komposten.

Vill du gå i gratis sexualrådgivning?

Alla sexualrådgivarstuderande gör praktik och där ingår klientarbete. Du kan komma som individ eller som par/grupp för att diskutera kring sex och relationer 1-5 gånger.

Du kan ta kontakt med Mima på mirjam. ekelund@helsinki.fi så kan hon hänvisa dig till någon av sina kollegor.

? Vad är intersex o varför är det annorlunda än att allas genitalier ser lite olika ut?

Intersex innebär att en persons medfödda anatomi bryter mot normer kring kön. Det kan gälla antingen den yttre eller inre anatomin, så som kromosomer, könsorgan eller könshormoner. Om avvikelserna är i de yttre genitalierna märks det ofta direkt då ett barn föds. Då har läkaren svårt att avgöra vilket kön barnet har, exempelvis kan barnet ha en penis men även en slida.

Om avvikelserna är i den inre anatomin så märks det eventuellt inte som barn utan först i och med puberteten eller i samband med försök att få egna barn.

I puberteten kan t.ex. en pojke börja utveckla bröst eller en flicka aldrig få mens (det kan även finnas andra orsaker för de här symptomen). På grund av att intersex inte alltid märks så tydligt, så är det många människor som inte vet om att de är intersex, exempelvis kan man se ut som en kvinna men ha XY kromosomer. Det här betyder att det är väldigt svårt att avgöra hur många människor som faktiskt är intersex. Även den skam som länge varit förknippad med att avvika från könsnormer har lett till svårigheter i att föra statistik om saken. Det beräknas att allt mellan 1,4–1,7 procent av befolkningen är intersex.

I Finland registreras alla barn som antingen man eller kvinna, och det här görs även med intersex barn. Olika sjukhus har olika praxis gällande könskorrigeringar av barn, men det händer att läkare och föräldrar väljer att operera småbarn trots att det inte finns hälsoskäl för det. Intersex personers aktivism gäller huvudsakligen rätten till att inte korrigera barns kön innan personen själv är tillräckligt gammal för att ta egna beslut. Många kämpar även för rätten att kunna registreras som ett tredje kön, något som redan förverkligas i exempelvis Tyskland. En del intersex personer har en tydlig könstillhörighet, medan andra enbart vill vara intersex eller identifierar sig som icke-binära.

Som svar på din fråga så stämmer det att allas kön ser olika ut. Men intersex handlar om att biologiskt inte kunna klassas som vare sig man eller kvinna.

Dessutom är avvikelserna inte enbart i de yttre genitalierna utan även i den inre anatomin. Exempelvis kan en person ha både pung och penis men på insidan en livmoder.

Du kan läsa mera om intersex på Seta.fi eller RFSL.se.

? Jag har problem med att komma

tillsammans med en partner. Hur kommer jag över detta?

Först och främst vill jag tala om att många personer upplever samma sak som du och att det kan finnas många olika orsaker och lösningar. Jag kommer att försöka ge så goda råd som möjligt med den lilla information du gett, och jag tänker utgå från att du inte har svårigheter med att få orgasm på egen hand.

Orsaken till att du inte får orgasm med en partner kan handla om något så enkelt som teknik. Varje människa är unik och med varje ny partner gäller det att lära känna varandras kroppar och kommunicera vad ni gillar. Därför kan det vara svårare att komma med en ny/tillfällig partner jämfört med en mer regelbunden partner.

Fundera på vilket sätt beröringen är annorlunda när du onanerar jämfört med när du har sex med en partner.

För personer med vulva kan det handla om att du på egen hand kommer via beröring av klitoris/vagina/ anus, och för personer med penis kan exempelvis användning av kondom minska din känsel, eller så njuter

du mera av annan beröring såsom analsex. Jag råder dig att prata med din partner om vad som är skönt för dig och öva på det tillsammans, du kan t.ex. visa på dig själv hur du brukar göra. Ifall du brukar använda dig av en sexleksak på egen hand, så kan du inkludera den i sexet.

Det behöver inte vara tekniken som är problemet.

Exempelvis kan det handla om att ni går för snabbt framåt och att du inte har tillräckligt med tid att bli ordentligt upphetsad, eller att det går så långsamt att du blir uttråkad. Om du är van vid att titta på porr eller annan erotik medan du onanerar kanske du märker att du har svårt att komma utan den. Då skulle jag avråda att öva på att få orgasm på egen hand enbart med dina fantasier, för att underlätta att få det tillsammans med en partner. Ni kan såklart också experimentera med att titta på erotiskt material tillsammans.

Om du är väldigt nervös, känner att du måste prestera eller känner dig pressad att få orgasm så är det svårt att slappna av och njuta. Fundera på varför det känns viktigt för dig att få orgasm med en partner, är det för din egen njutnings skull eller förväntas det av dig?

Om du fokuserar väldigt mycket på orgasmen minskar sannolikheten att få den, försök istället fokusera på att ha det skönt och roligt tillsammans utan större krav eller mål.

Du kan öva på att introducera orgasmen steg för steg för att minska på din nervositet eller obekvämhet.

Först kan du onanera medan din partner är i rummet bredvid, nästa gång kan din partner stå i dörröppningen, sedan kan hen ligga i samma säng som du osv.

På det här sättet blir du van vid att din partner är närvarande medan du kommer, tanken är att ”spärren” stegvis ska försvinna. Ett annat konkret tips är att onanera samtidigt tillsammans.

Kom ihåg att det här inte enbart är ditt problem, utan något som sker i samspel med din partner. Ifall du känner att ni inte vet vad ni ska göra kan ni alltid söka hjälp, t.ex. prata med en sexualrådgivare. Något jag starkt avråder från är att fejka en orgasm. Då kommer din partner tro att det sex ni har ger dig orgasm, vilket kommer leda till en ännu mindre sannolikhet för dig att få orgasm nästa gång.

Minnen från baklängessitsen

18.10.2021

bilder av Elvira Rapo

”Jag skulle inte kunna önska mig en bättre första IRL sits på nyppe. Det var många som sa att det var den bästa sitsmaten de någonsin ätit!”

Sara Björklund, sitsvärd 2021 (Sara i unikko-förkläde på bilden ovan)

Julia Rehn

Vattumannen 21.1-18.2

Lejonet 22.7-22.8

Början på hösten har för din del varit hektisk men framför dig väntar nu lugnare tider. Även om du nu har färre uppgifter och måsten, spår stjärnorna att en ny bekantskap kommer finna sin väg in i ditt liv och så småningom ta upp mycket av din tid.

Hösten har hittills varit din vän, du trivs som bäst bland de gula löven en solig dag. Då vi går mot mörkare tider börjar du längta till fjärran länder. I hopp om att möta upp solen igen kommer du boka en spontanresa. Under resans gång är du med om en och annan oförväntad händelse.

Höstens tips: Undvik att gå nära allt för stora vattendrag.

Fiskarna 19.2-19.3 Inom kort kommer du äntligen uppnå ett mål som du har jobbat för i flera år, men när du väl är framme kommer du undra om det här verkligen var det du strävat efter. Oroa dig dock inte, med lite vägledningfrån Mars kommer du snart hitta ett nytt spår i livet.

Höstens tips: Följ inte samma ström som alla andra

Väduren 20.3-19.4 Den senaste månaden har du funnit dig själv i ett konstant stadie av melankoli, eftersom Pluto har befunnit sig i sitt tredje hus. Tyvärr kommer lättnaden inte ännu på en stund.

För din del gäller det att försöka finna guldkanten i små vardagliga ting.

Hösten tips: Låt värmen från tända ljus värma upp ditt inre.

Oxen 20.4-20.5 Under sommaren steg en ny bekantskap in i ditt liv, men avsaknaden av sol och värme har gjort att hösten har varit påfrestande för er relation. Du för en inre kamp om huruvida kärleken är värd de djupa dalar som du ibland finner dig i. Vid behov kan du under en stjärnklar natt rådfråga Venus.

Höstens tips: Inget slår en öppen eld under en mörk höstkväll.

Jungfrun 23.8-22.9 Du har nyligen genomgått en stor förändring i ditt personliga liv. Naturligt känner du dig fortfarande lite vilsen i din nya roll och du söker efter bekräftelse från personer som inte kan ge den åt dig. Tålamod kommer ta dig längst, spana efter Merkurius en kall novembernatt för att få svar på dina frågor.

Höstens tips: Fokusera på dig själv istället för att lägga all din energi på andra.

Vågen 23.9-22.10 Dina prioriteringar i livet har en längre tid varit skeva, men nu har du äntligen funnit rätt väg. Du känner av en ny slags flow i ditt liv och din omgivning märker av att din utstrålning är en helt annan. Var dock försiktig med att förlita dig allt för mycket på dylika profana ting, de kan lämna ditt liv lika snabbt som de dök upp.

Höstens tips: Kvantitet betyder inte alltid kvalitet.

Skorpionen 23.10-21.11

Höstens tips: Lämna dina konfrontationer till nyktra stunder.

Du har länge velat ändra på en hel del saker i ditt liv, men då Mars befinner sig i sitt sjätte hus kommer du äntligen finna lite ro. Du kommer finna lyckan då du inser att det är bättre att acceptera och gå vidare, istället för att konstant strida.

Tvillingarna 21.5-20.6

Höstens tips: Undvika att röra dig över djupa vatten.

Stjärnorna säger att din segersvit inom kort kommer upphöra, se alltså till att ta ut allt det goda medan du kan. Mer utmanande tider ligger i din framtid, för din del är det viktigt att inte bli en ensam krigare i mitten av stormen.

Skytten 22.11-21.12

Höstens tips: Låt vinden föra dig till dina mål.

Kräftan 21.6-21.7 Den senaste tiden har din nattsömn varit plågad av både sömnlöshet och mardrömmar, samtidigt som dina dagar har varit långa. Kom ihåg att finna tid att ta hand om dig själv mitt i all kalabalik som pågår omkring dig. Motstridigt nog kan du märka att du är som mest utvilad under fullmånen.

Höstens tips: Ta ett avkopplande bad eller en lång, varm dusch innan läggdags.

Likt Jupiters bana rör du dig ofta långsamt igenom förändringar. En motgång du hade i början av året märks ännu av i din vardag, men inom kort kommer nya utmaningar att få dig på andra tankar. För din del gäller det att ta tillfället i akt och äntligen lämna ditt förflutna bakom dig.

Höstens tips: I ljuset av en låga kan du finna ditt svar.

Stenbocken 22.12-20.1 Ditt personliga liv har för tillfället mer framgång än det akademiska, men kom ihåg att njuta av dina vinster istället för att harmas åt dina utmaningar. Saturnus position gör det svårt för dig att slappna av, försök fylla din tid med saker som gör dig lycklig.

Höstens tips: Se upp för första morgonfrosten.

Ei huono. Inte dålig. (Uotinen, årtal okänt)

Uotinen, Jorma (årtal okänt), muntlig källa.