__MAIN_TEXT__

Page 1

PEDAGOGISK

1

2018 Årgång 1

SNABBGUIDE Praktisk handbok för lärare och

l

skolledare

UTVECKLINGSSAMTALET l

Omslag Snabbguiden 1-18.indd 1

Förbereda l Träna l Genomföra l Efterarbeta

2018-01-16 15:58


LÄS MER PÅ WWW.GRUNDSKOLETIDNINGEN.SE

PEDAGOGIS

SNABBGUKIDE Praktisk handbok

Kompet

ensu

för lärare och

1

l

2018 Årgång 1

skolledare

re skolleda are och g för lär tvecklin

: RSBERG PETER FO

a är Vilja vinn än viktigare talang

UTVECKLINGSSAMTALET

Lekartiutovenckelinng Hållb reta steg i tre konk

l

ENS

T KOMPE

1 l 2018 Årgång 28

NUMERERA E R P NR

6

FÖR

999

!

EN TA MAKT NIKEN K ÖVER TE IGITAL

TEMA: D

Förbereda l Träna l Genomföra l Eftera rbeta

KR EXKL. MOMS

GRUNDSKOLETIDNINGEN + PEDAGOGISK SNABBGUIDE + GRUNDSKOLETIDNINGEN.SE Alltid relevanta och aktuella reportage med fördjupande artiklar och ämnesspecifika frågor.

Prenumerera på 6 nummer så får du tillgång till både Grundskoletidningen, Pedagogiska snabbguiden och hela artikelarkivet på grundskoletidningen.se

Läs mer och beställ på grundskoletidningen.se

GST PG_utvecklingssamtalNY.indd 2 GT_komboblad_nr1.indd 1

1/16/18 10:28 AM 2018-01-15 15:29


Ledare

.SE

-15 15:29

Välkommen!

DET SKER ÖVER 5000 utvecklingssamtal i våra skolor varje år. Trots att detta är en självklar del av lärarens arbetsuppgifter uppger många lärare att de känner sig osäkra och dåligt förberedda för alla de samtal de förväntas genomföra. Ett väl genomfört utvecklingssamtal kan bidra till ett gott samarbete mellan skolan och hemmet vilket gynnar elevens kunskapsutveckling. Det kan också bidra till att stärka elevens tilltro till den egna förmågan och skapa förutsättningar för att hitta lösningar som driver lärandet framåt. I DETTA FÖRSTA NUMMER av Pedagogisk snabbguide har författaren och läraren Helena Wallberg tagit fram ett stödmaterial som är tänkt att användas för att stärka läraren i förberedelser och genomförande av utvecklingssamtal. Syftet är också att stärka skolans förmåga att använda utvecklingssamtalen som en del i det kollegiala lärandet och i det systematiska kvalitetsarbetet. Materialet består av fyra delar: förbereda, träna, genomföra och följa upp. Till förberedelserna hör att ta del av vad styrdokumenten säger och fördjupa samtalets syfte och delar. Förberedelserna handlar också om hur man kan få till relevant information och hur man kan skapa goda relationer, en viktig byggsten i ett gott samtal. När du är klar med förberedelserna – träna på ett autentiskt samtal som är extra utmanande tillsammans med dina kollegor med några frågor som stöd. För att kunna genomföra samtalet på ett strukturerat och väl förberett sätt får du sedan ta del av de faser som forskaren Johan Hofvendahl identifierat i ett samtal. Med hjälp av hans forskning ges sedan exempel på formuleringar och frågor som du kan använda i samtalets olika delar. Till sist får du frågor att använda för att följa upp samtalen kollegialt, en viktig del av det kollegiala lärandet och det systematiska kvalitetsarbetet för att se hur skolans verksamhet fungerar. I VARJE AVSNITT får du också följa med in i fiktiva utvecklingssamtal med kollegor och elever från Helena Wallbergs bok Att sätta betyg - en berättelse från ett kollegierum (utgiven 2017).

Lycka till!

TOBIAS LUDVIGSON CHEFREDAKTÖR

tobias.ludvigson@gothiafortbildning.se NR 1 2018

GST PG_utvecklingssamtalNY.indd 3

PEDAGOGISK SNABBGUIDE 3

1/16/18 10:30 AM


Introduktion

Så använder du snabbguiden PEDAGOGISK SNABBGUIDE: UTVECKLINGSSAMTALET I DEN HÄR PRAKTISKA HANDBOKEN FÅR DU: ●

Kunskap om utvecklingssamtalet utifrån styrdokument och forskning.

Metoder och stöd för att förbereda, genomföra och efterarbeta utvecklingssamtalet.

Reflektionsfrågor för kollegialt lärande.

Uppgifter att träna på kollegialt.

Tips för vidare läsning.

Vi föreslår att materialet läses inför ett gemensamt möte där man använder tiden till att reflektera och träna tillsammans utifrån reflektionsfrågorna och de uppgifter som ges i snabbguiden. Rubriken SE UPP! sätter fingret på vanliga missuppfattningar eller fallgropar som riskerar att göra utvecklingssamtalet mindre framgångsrikt.

Rubriken REFLEKTERA följs av reflektionsfrågor att använda i det kollegiala lärandet.

● Missa inte heller intervjuerna HEJ FORSKARE! och HEJ SKOLA! där vi intervjuat

Jonas Hofvendal och läraren Ann Jacobsson Hultman på Glömstaskolan i Huddinge om deras syn på utvecklingssamtalet.

4 PEDAGOGISK SNABBGUIDE

GST PG_utvecklingssamtalNY.indd 4

Författare: Helena Wallberg Är gymnasielärare i engelska och franska och fil.mag. i specialpedagogik. Hon är författare till ett flertal böcker och flitigt anlitad föreläsare.

NR 1 2018

1/16/18 10:31 AM


Innehåll

PEDAGOGISK SNABBGUIDE är en del av GRUNDSKOLETIDNINGEN, som erbjuder kompetensutveckling till lärare och skolledare. Grundskoletidningen ges ut av Gothia Fortbildning. CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE: Tobias Ludvigson, 08-4622630 tobias.ludvigson@gothiafortbildning.se REDAKTÖR OCH PROJEKTLEDARE: Sara Othman, 08-4622614 sara.othman@gothiafortbildning.se LAYOUT: Anna Wiklund Media TRYCKERI: Hylte Tryck ISSN 1652-7844

KONTAKTA OSS PRENUMERATION: 08-462 26 70 prenumeration@gothiafortbildning.se KUNDTJÄNST: 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se

NR 1. 2018 UTVECKLINGSSAMTALET

06 08 08 10 10 12 13 14 14 16

ANNONSER: Johan Fogelström 073-3759036 johan.fogelstrom@gothiafortbildning.se

17

VÄXEL: 08-462 26 60

20

ADRESS: Box 22543, 104 22 Stockholm E-POST: info@gothiafortbildning.se

ILLUSTRATIONER: EVELINA NILSSON

BESÖKSADRESS: Kungsholmstorg 5, Stockholm

1. FÖRBEREDA Varför, vad och hur? EXEMPEL: I kollegierummet

Relationer och kommunikation Information EXEMPEL: Mies utvecklingssamtal

Elevens utveckling i övrigt Framåtsyftande samtal Vem gör vad? EXEMPEL: Jocke och hans mamma

2. TRÄNA Öva på ett autentiskt samtal

3. GENOMFÖRA Samtalets olika faser

4. FÖLJ UPP Reflektera och utvärdera

ÖVRIGT

21 22 23

Hej forskare! Hej skola! Läs mer!

Gothia Fortbildning erbjuder kompetensutveckling inom skola, förskola, äldreomsorg, socialt arbete och medicin och hälsa. Utöver att ge ut tidningar och böcker arrangerar vi också kurser, konferenser och uppdragsutbildningar. www.gothiafortbildning.se © Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen!

NR 1 2018

GST PG_utvecklingssamtalNY.indd 5

PEDAGOGISK SNABBGUIDE 5

1/16/18 10:31 AM


1

Förbereda

FÖRBEREDA Om man inte vet varför man ska ha utvecklingssamtal är risken stor att det blir ett informationsmöte om hittills uppnådda resultat snarare än ett samtal om elevens kunskapsutveckling.

CHECKLISTA

Här är en sammanställning av det som berör utvecklingssamtalet i olika styrdokument. Hur många av punkterna har ni samsyn om? Läs listan och diskutera sedan tillsammans med kollegorna. så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Bestämmelserna om utvecklingssamtalet innebär enligt skollagen att läraren, eleven och vårdnadshavaren minst en gång varje termin ska ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.

Utvecklingssamtalet ska genomföras två gånger per läsår i alla

årskurser i de obligatoriska skolformerna.

Enligt skollagen ska hänsyn tas till elevers olika behov. Elever ska ges

stöd och stimulans så att de utvecklas

SE UPP! Undvik ord som inte beskriver elevens utveckling ur ett professionellt pedagogiskt perspektiv, till exempel ”svag”, ”fel”, ”skoltrött”. Använd i stället ord som ”utmaning” eller ”delar av kunskapskrav (eller läroplanen) som ännu inte uppfyllts”. Ordet svag används ibland för att beteckna en svag prestation. I ett utvecklingssamtal måste det specificeras så att det blir möjligt att hitta en väg framåt.

6 PEDAGOGISK SNABBGUIDE

GST PG_utvecklingssamtalNY.indd 6

Utvecklingssamtalet är framåtsyftande.

Det är angeläget att utvecklingssamtalet blir ett möte mellan de tre

parterna eleven, vårdnadshavaren och skolan. Läraren som håller i utveck-

lingssamtalet företräder skolan. Utvecklingssamtalet kan då ge möjlighet till en bredare beskrivning av elevens skolsituation genom att eleven, vårdnadshavaren och läraren kan ge varsin bild. Alla tre parter ges då tillfälle att

NR 1 2018

1/16/18 10:32 AM


REFLEKTERA I vilken utsträckning arbetar vi så att vi uppfyller skrivningarna i checklistan nedan? I vilken utsträckning förbereder undervisningen för utvecklingssamtalen?

läraren utgår från målen i läroplanens andra del. Dit hör bland annat avsnitten om Normer och värden, Elevernas ansvar och inflytande samt Skolan och omvärlden. Varken informationen om elevens sociala utveckling eller kunskapsutveckling får innehålla subjektiva beskrivningar av elevens karaktär och beteenden, som kan kränka elevens personliga integritet. Sådana beskrivningar kan vara pigg och glad, positiv, flitig, att ta för sig, inte bli sittandes, inte vara tystlåten, lyda tillsägelser, vara trevlig, slarvig m.m. Detta är en viktig gränsdragning då sådana exempel kan påverka elevens identitetsskapande. ●

gemensamt kunna bidra till att eleven kan utvecklas på bästa sätt. Enligt skollagen ska alla elever också ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. ●

En (...) förutsättning för elevens delaktighet i utvecklingssamtalet är att läraren kontinuerligt ger återkoppling till eleven i undervisningen. Eleven får därmed förståelse för hur det går och vad som förväntas av honom eller henne i skolarbetet.

Det är lika viktigt att både undervisningen och utvecklingssamtalet kännetecknas av att läraren visar till-

tro till och har positiva förväntningar

Valet av insatser för att främja elevens utveckling kan ha föregåtts av en diskussion i till exempel arbetslaget och med representanter för elevhälsan så att samtliga undervisande lärare når en samsyn om vilka specifika insatser som gynnar elevens utveckling. Läraren beskriver sedan dessa insatser för eleven och vårdnadshavaren vid utvecklingssamtalet. u

LÄS MER: Allmänna råd för den skriftliga individuella utvecklingsplanen och utvecklingssamtalet. 2013. Skolverket. Stödmaterial för arbetet med den skriftliga individuella utvecklingsplanen och utvecklingssamtalet. 2017. Skolverket.

på elevens möjligheter att utveckla ett ökat eget ansvar för och inflytande över sitt skolarbete.

SE UPP!

Utvecklingssamtalet omfattar konkret och relevant information även i

stryker att elevhälsan kan ha viktig information. Tänk på

ämnen som läraren själv inte ansvarar för vilket innebär samarbete mellan lärare inför utvecklingssamtalen. I vissa fall kan även information från elevhälsan bidra till en mer fullständig beskrivning av elevens skolsituation. Utvecklingssamtalet kan också handla om elevens sociala utveckling som inte är direkt kopplat till ämneskunskaper. Det är då betydelsefullt att ●

NR 1 2018

GST PG_utvecklingssamtalNY.indd 7

Glöm inte bort elevhälsan som samtalspart i förberedelserna för utvecklingssamtal. Styrdokumenten underatt elevhälsan arbetar på individ-, grupp- och skolnivå och kan bidra med kunskaper om samtal, information om vad elevhälsan har kartlagt på grupp- och skolnivå som kan vara viktigt att ha med sig in i samtalen. Elevhälsan kan också bidra med viktig information kring skolans insatser. Det är viktigt att lärare som leder samtalen förstår att elevhälsan inte är en behandlande instans som ensamt kan stå för insatser. Däremot kan de samarbeta med lärare kring insatser som kan behövas för att möjliggöra kunskapsutveckling.

PEDAGOGISK SNABBGUIDE 7

1/16/18 10:32 AM


Xxxxxxxxx Exempel

EN BERÄTTELSE FRÅN ETT KOLLEGIERUM Så här gick det till när Mie, Hannah, Peter, Shirin och de andra i kollegiet förberedde utvecklingssamtalen under ett arbetslagsmöte/pedagogiskt möte:

N

är lärarna kommer in i klassrummet ligger det redan lappar på borden. Hannah tar upp en lapp och läser högt: ”Det är angeläget att utvecklingssamtalet blir ett samtal, ett möte, mellan de tre parterna eleven, vårdnadshavaren och skolan. Läraren som håller i utvecklingssamtalet företräder skolan.” ”Jaha, ska vi se till att vi följer lagen alltså?” säger hon skämtsamt och blinkar åt rektor Ulla. Ulla blinkar tillbaka. ”Jag vet att vi följer lagen men jag vill att alla ska ha det i ryggmärgen så att det inte kan uppstå några frågor när det sedan är skarpt läge och vi sitter där i våra samtal”, säger hon och sätter sig ner vid ett av borden. ”Nu”, fortsätter hon, ”är er uppgift att göra om alla de där formuleringarna ur styrdokumenten till frågor på ett enkelt och vardagligt språk.” De sätter genast igång och Kim och Hannah formulerar den första frågan. ”Nästa uppgift är att vi behöver diskutera hur det faktiskt fungerade förra terminen när eleverna fick leda sina egna utvecklingssamtal”, säger Ulla efter en stund. Kim hakar på: ”Jag tyckte REFLEKTERA det blev rätt värdelöst. De läste upp vad som stod i det Hur fortsatte digitala systemet helt enkelt kollegiet sitt arbete och så fick jag hoppa in och med att förbereda ge lite mer info eller ställa utvecklingssamnågon fråga. Mer blev det inte. Det kändes som att de talen? Skapa en lika gärna kunde ha gjort det egen fortsättning! där hemma vid köksbordet.” ”Det tycker inte jag alls!” säger Mie, som var nöjd med hur det gick. ”Mina elever var jätteduktiga och hade förberett varsitt bildspel som de visade sina föräldrar eller dem som var med.” Ulla konstaterar att de måste ha en samsyn kring detta så inte samtalen uppfattas som att de har olika syften för olika lärare. u 8 PEDAGOGISK SNABBGUIDE

GST PG_utvecklingssamtalNY.indd 8

SE UPP! När läraren använder ord som ”jag upplever att” och ”jag känner att” finns risk att vårdnadshavaren uppfattar att det läraren säger inte är riktigt sant eller inte viktigt. Använd i stället uttryck som ”vi vet att …” ”Vi har upptäckt att …” (Hofvendahl, 2006).

FRAMGÅNGSRIK KOMMUNIKATION För att genomförandet ska bli framgångsrikt behöver vi också fundera över relationens betydelse för en god kommunikation. Hur blir samtalet bra? SAMTAL UTVECKLAS GENOM en god

relation. Omvänt kan man säga att ett väl genomfört samtal handlar om att utveckla relationer för att gemensamt hitta lösningar framåt.

Utvecklingssamtalet utgår från de formativa frågorna: ● Var är vi nu? ● Vart ska vi? ● Hur kommer vi dit? ● Hur gick det? De formativa frågorna är delar i den cykliska process som utgör utveckNR 1 2018

1/16/18 10:33 AM


Förbereda

SE UPP! Att mata på med information och inte ta sig tid att lyssna på elev och vårdnadshavare är en fallgrop. Man kan känna tidsbrist och krav på sig att få med så mycket som möjligt men det kan leda till att samtalet inte uppfattas som annat än informationsförmedling. Det i

lingssamtalet både på plats och mellan samtalen. Men hur tar vi på ett bra sätt reda på nuläget? Det är ju en förutsättning för att kunna resonera om målbild och sättet att ta sig dit. Vad är det vi vill ha reda på som skola? Kanske har rektor önskemål om specifika områden som hur eleven och hemmet upplever att relationerna fungerar eller hur mycket återkoppling eleven upplever att hon får i undervisningen. Får eleverna möjlighet att reflektera över sitt lärande? Ges

REFLEKTERA Hur kan vi förstå bakomliggande orsaker till en del vårdnadshavares sätt att möta skolan? Hur kan vi använda den förståelsen för att förbereda oss så att vi förebygger konflikter så långt det är möjligt? Vad gör vi om situationen blir ohållbar? När blir den det? NR 1 2018

GST PG_utvecklingssamtalNY.indd 9

möjlighet till kamratläsin tur kan uppfattas som att man rande? Hur varierad är inte fick möjlighet att vara delaktig undervisningen? i viktiga beslut om sitt barns Forskning har utveckling. kommit fram till att Ta vara på pauser, ställ frågor metakognitiva reflekoch ha med frågebatterier för tioner, kamratlärande och explicit undervisatt undvika att hamna i informaning är inkluderande tionsflöde på grund av tidsbrist. och utvecklande för alla Behöver man mer tid kan man elever (Vetenskapsråboka ett till möte på telefon eller det, 2015). Utvecklingsi skolan. samtalet är ett tillfälle att ta reda på om dessa tre ingångar till lärande är något som eleverna upplever i undervisningen. Vårdnadshavare behöver känna sig välkomna att bidra i samtalet. Alla som arbetar i skolan vet att vi ibland kan stöta på motstånd eller ifrågasättande från föräldrar. Hur pratar vi om föräldrar och vårdnadshavare på skolan? Vad förstärker vi i våra diskussioner och samtal om elevers föräldrar? Ett professionellt bemötande innebär att man bjuder in, lyssnar och visar respekt för den man samtalar med oavsett vad man tänker privat. u PEDAGOGISK SNABBGUIDE 9

1/16/18 10:33 AM


Profile for Smakprov Media AB

Pedagogisk snabbguide  

Pedagogisk snabbguide  

Profile for smakprov