9789127422148 by Smakprov Media AB

SO-boken LÄRARBOK

Maria Willebrand • Annika Eweström Hassby

PULS SO lärarbok omslag.indd 1

2012-09-12 10:35

PULS_SO_lhl.indd 2

2012-09-12 10:30

Innehåll PULS SO-boken 1–3 ................................................................................................................... 4 Att läsa och förstå faktatexter ........................................................................................ 8 Svenska som andraspråk ................................................................................................... 12 Prov och bedömning .............................................................................................................. 14 Tabell över centralt innehåll ........................................................................................ 15 HANDLEDNING TILL GRUNDBOKEN Att arbeta med PULS SO .................................................................................................. 18 Vi bor mitt i Sverige .................................................................................................................. 19 I skolan ......................................................................................................................................................... 20 Trafik ............................................................................................................................................................... 28 Min familj ................................................................................................................................................ 36 Här bor vi ................................................................................................................................................. 42 Om religion ........................................................................................................................................... 56 Vårt samhälle ...................................................................................................................................... 78 Kartan ............................................................................................................................................................ 86 Hela världen ......................................................................................................................................... 92 Forntiden .................................................................................................................................................. 98 Stenåldern ............................................................................................................................................ 102 Bronsåldern ...................................................................................................................................... 112 Järnåldern ............................................................................................................................................ 120 Vad tänker du om framtiden?................................................................................ 130 KOPIERINGSUNDERLAG, MINNS DU?................................................. 131

PULS_SO_lhl.indd 3

2011-12-01 10.26

PULS SO-boken 1–3 PULS SO-boken 1–3 ingår i en serie böcker i de natur- och samhällsorienterade ämnena samt teknik för grundskolan. För skolår 1–3 finns följande grundböcker med tillhörande arbetsböcker och lärarböcker:

PULS NO-boken 1–3 PULS SO-boken 1–3 PULS Teknik 1–3

SO-boken LÄRARBOK

Maria Willebrand • Annika Eweström Hassby

Lärarboken Lärarboken består av flera olika delar. Den inleds med denna beskrivning av hur de olika komponenterna i PULS SO-boken 1–3 är upplagda. I avsnittet Att läsa faktatexter skriver Ingvar Lundberg om behovet av stöd och introduktion för att eleverna ska kunna läsa och förstå faktatexter. I anslutning till detta finns avsnittet Svenska som andraspråk som beskriver vad man behöver tänka på i arbetet med faktatexter då man har SVA-elever i klassen. Därefter kommer en text om Prov och bedömning, som har sin utgångspunkt i Lgr 11 och hur PULS kan användas för att hjälpa dig bedöma elevernas kunskaper i SO. Här finns också tabeller du kan använda dig av som bedömningsunderlag. I delen Handledning finns undervisningsstöd och tips till alla sidor i grundboken. Varje kapitel i grundboken har en introduktionssida där kapitlets centrala innehåll, syfte, nyckelord och SVAbegrepp beskrivs. Till varje uppslag i grundboken finns lärarstöd med diskussionsfrågor, mer fakta och förslag på uppgifter att arbeta med utifrån innehållet i grundboken. Sist i lärarboken finns kopieringunderlag med extra uppgifter av olika slag och prov som vi i PULS 1–3 kallar Minns du? som testar en del av elevernas kunskaper.

PULS_SO_lhl.indd 4

2011-12-01 10.27

SO-boken GRUNDBOK

Grundboken Varje kapitel i grundboken inleds med en sida eller ett uppslag som introducerar innehållet i kapitlet. De inledande sidorna är tänkta som en del i arbetet med förberedande samtal innan man börjar med kapitlet. Den fortsatta texten är strukturerad så att ett begränsat ämnesområde i regel behandlas uppslagsvis.

Göran Körner • Maria Willebrand

Arbetsböckerna Det finns två arbetsböcker till PULS SO-boken. Arbetsbok 1 omfattar innehållet i de fem första kapitlen och arbetsbok 2 de fyra sista kapitlen i boken. Arbetsböckerna har uppgifter som eleverna ska kunna arbeta med på egen hand, under eller efter avslutat ämnesområde. Vissa uppgifter är direkt kopplade till grundbokens innehåll för att eleverna ska få möjlighet att befästa sina kunskaper. Andra uppgifter är mer inriktade på att eleverna utveckla sitt tänkande, utifrån det innehåll som grundboken har presenterat. Det finns också uppgifter som är inriktade på att arbeta med språket på olika sätt, med hjälp av ord och begrepp som finns inom SO.

SO-boken

AR BE TS BO K 1

Birgitta Annell • Guni

SO-boken

lla Håkansson

AR BE TS BO K 2

lla Håkansso • Birgitta Annell Guni

PULS_SO_lhl.indd 5

2011-12-01 10.27

Handledning till grundboken Varje kapitel i grundboken har en introduktionssida i lärarboken med följande struktur:

Vårt samhälle Centralt innehåll Yrken och verksamheter i närområdet. Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.

Centralt innehåll Här finns punkterna från det centrala innehållet i kursplanerna för SO som kapitlet innehåller. Syfte Varje kapitel har ett syfte som utgår från Lgr 11 och författarnas tankar om innehållet. Uppstart Här finns förslag på en gemensam uppstart av kapitlet som ska leda till frågor och väcka intresse för kapitlets innehåll.

Aktuella samhällsfrågor i olika medier. Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.

Syfte I det här kapitlet får eleverna veta mer om några centrala samhällsfunktioner. I syftestexten för samhällskunskap i Lgr 11 nämns olika aspekter utifrån vilka samhället kan ses. På kommande sidor ska samhället behandlas på ett mycket enkelt sätt ur politisk, ekonomisk, social och medial synvinkel. Det är viktigt att se att vi i samhället samarbetar för att så många som möjligt ska få det bra. Ett övergripande tema i Lgr 11 är att jobba med frågor kring hållbar utveckling. Det kan göras i många olika sammanhang men tas upp på ett tydligt sätt i det här kapitlet.

Uppstart Börja med att göra två listor över platser där eleverna vistas ofta. Den första listan ska visa ställen där eleverna i stort sett befinner sig varje dag. Det kan vara hemmet, skolan och fritids. Den andra listan ska visa ställen som eleverna besöker då och då. Det kan vara stallet, sporthallen, scoutlokalen, körövningslokalen, tandläkaren, biblioteket och mycket annat. Samtala därefter om vad de olika ställena är bra för. Vem betalar så att de här verksamheterna fungerar? Vad skulle eleverna göra om allt det här inte fanns? Skulle det vara bättre om alla ordnade allting själva? Vem eller vilka är det som har tänkt ut hur allt ska vara? Vem har bestämt att er skola ska ligga just där den ligger? Vem har bestämt att

vägarna ska gå till skolan som de gör? Vad finns det mer i samhället än skolan och vägarna som vi kan använda utan att betala direkt? (Vi betalar ju för dessa saker gemensamt via skatten.) Ibland är fungerar saker dåligt i samhället. Kan man klaga på samhället? Hur gör man då?

Nyckelord samhället skatt avfall avlopp läkare sjukgymnast journalist reklam

kommuner planering sopsortering värmeverk sjuksköterska lokalvårdare fotograf internetsidor

politiker arkitekt reningsverk sjukhus undersköterska nyheter information rubriker

SVA-begrepp

Nyckelord Detta är ord som är viktiga att uppmärksamma under arbetet med kapitlet för att eleverna ska kunna ta till sig innehållet och förstå texterna.

Partikelverb och avledningar se till behandling

uppdrag

beställa

Sammansättningar lekredskap barnbarn

blodtryck

tidningsbude

Idiomatiska uttryck dygnet runt

hålla reda på

Homonymer skatt massor

driver

fin

malas nöje helst

avlopp ruta brygga

Övriga material sila kund

SVA-begrepp Detta är ord och begrepp som är viktiga att uppmärksamma med tanke på elever som har svenska som andraspråk.

Viktiga ord i no och so Man behöver lära sig många nya ord för att förstå vad man läser om i no och so. I den här ordboken finns de vanligaste orden förklarade. Orden står förklarade i bokstavsordning och ibland finns exempel på hur ordet används eller en bild som förtydligar.

PULS_SO_lhl.indd 6

2011-12-01 10.27

Varje uppslag i grundboken har följande struktur i lärarboken:

Världen på kar an

Kan du det här?

Sverige

• • • •

Vi bor i landet Sverige. På en jordglob kan man se Sverige som ett litet land långt uppe i norr. Jordgloben visar hur jorden ser ut. Ibland behöver vi se hela jorden på en gång. Då plattar vi ut jordgloben till en karta som visar hela världen.

Vad heter världsdelarna? Vilken världsdel bor du i? Har du varit i någon annan världsdel? Vilket hav ligger nära vår världsdel?

Sverige

Världsdelarna Världen är delad i sju stora delar: Europa, Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Oceanien och Antarktis. I varje världsdel ligger det många länder. Vårt land Sverige ligger i världsdelen Europa.

ASIEN

EUROPA

NORDAMERIKA

ATLANTEN

Världshaven

AFRIKA

Haven är mycket viktiga för människorna. Det finns tre riktigt stora hav på jorden. Ett annat namn för stort hav är ocean. Det finns tre riktigt stora hav på jorden. Det är Stilla havet, Atlanten och Indiska oceanen.

STILLA HAVET

SYDAMERIKA INDISKA OCEANEN

OCEANIEN

ANTARKTIS

Världen på kartan

Introduktion Här finns en kort information om uppslagets innehåll.

På det här uppslaget får eleverna titta närmare på världskartan. En världskarta är egentligen en ganska missvisande bild av hur vår planet ser ut. Eftersom jorden är rund borde man inte kunna se alla världsdelar på samma bild. För att göra en platt kartbild måste en del vinklar, avstånd eller storleksförhållanden förvrängas något. I SO-boken inleds texten med att konstatera att jorden är rund, och en jordglob visar det. Men det står också att vi ibland behöver titta på hela jorden på en gång, därför kan det vara bra med en platt världskarta. Eleverna kommer mest att arbeta med platta kartor. Men på en liten karta över Sverige är det inte lika tydligt att det är en tillplattad bild av jordgloben jämfört med när man tittar på en världskarta. Vilka fel som uppstår i samband med detta kommer eleverna att få ta del av i senare årskurser. På det här stadiet gäller det att se skillnaden mellan jordgloben och världskartan samt förstå vad världsdelar och oceaner är och lära sig namnen på dem.

Att diskutera • Vilken bild av jorden är mest lik den riktiga jorden, jordgloben eller världskartan? • Vad är en världsdel? • Vad är ett annat namn för världshav? • Varför kan man inte se alla världsdelar och oceaner samtidigt på en jordglob? • Varför är det ibland bra att ha en karta med alla världsdelar på? • Titta på frågorna i frågerutan på s. 89. Besvara dem en i taget.

Att göra U U K K

Världsdelarnas och de stora havens namn, s. 91. Jorden från universum, s. 91. 21 Min hemliga ö. 22 Karta över världen.

Att diskutera Detta är frågor som kan diskuteras i samband med arbetet med sidan eller uppslaget. Frågorna är tänkta att vara en inspiration och igångsättare för få eleverna att prata SO. Mer fakta/fakta till läraren Här får du som lärare mer fakta om bakom innehållet i grundboken, för att du ska kunna ha svar på frågor som eleverna ställer.

Att göra Under att göra finns aktiviteter som passar att göra i samband med respektive uppslag. U är hänvisning till elevuppgifterna som finns i lärarboken. K är hänvisning till kopieringunderlag som finns i slutet av lärarboken.

PULS_SO_lhl.indd 7

2011-12-01 10.27

Prov och bedömning För att uppnå målen i Lgr 11 behöver du veta vilket centralt innehåll som föreskrivs i ämnet men också vilka kunskapskraven är för den grupp du arbetar med.

För att du som lärare ska känna dig trygg med att du och dina elever arbetar med det innehåll som läroplanen föreskriver finns det tydliga översikter över hur innehållet i boken motsvarar det centrala innehållet och förslag på bedömningsunderlag.

Tabell över centralt innehåll På s. 15 i lärarboken finns en sammanställning över hur innehållet i varje kapitel förhåller sig till det centrala innehållet i Lgr 11. Dessutom inleds varje kapitel i lärarboken med en översikt som visar vilka delar i det centrala innehållet som kapitlet omfattar.

Bedömningstabeller I lärarboken finns också kunskapskraven i tabellform se s. 16. Vår förhoppning är att det ska göra det lättare för dig att följa dina elevers kunskaps utveckling samt se att de verkligen når upp till kunskapskraven.

Prov Till varje kapitel finns ett enklare kunskapsprov som vi kallar Minns du? Ett prov med genomtänkta frågeställningar kan vara ett värdefullt verktyg och hjälpmedel både för undervisning och lärande. Det ger dessutom dig som lärare en möjlighet att utvärdera kunskaper och färdigheter. Proven i denna bok kan sägas vara målrelaterade eller kriterierelaterade. Avsikten med dem är alltså att kontrollera kunskaper i förhållande till ett visst kunskapsstoff, i detta fall målen i form av kunskapskrav i läroplanen. Provuppgifterna i ett enskilt prov berör några utvalda kunskapskrav, med utgångspunkt från det centrala innehållet i grundboken. Proven är gjorda så att de ska vara enkla att genomföra. Elevens resultat på de olika proven tillsammans med dina observationer av eleverna förmågor från arbetet i klassrummet ger dig goda möjligheter att kunna bedöma en elevs kunskaper både ur summativa och formativa aspekter. Proven finns längst bak i lärarboken (s. 171–200).

PULS_SO_lhl.indd 14

2011-12-01 10.27

Tabell över centralt innehåll Centralt innehåll Att leva tillsammans

Att leva i närområdet

Puls SO-boken Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu. Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser. Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang. Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.

Skolan s. 6–15, Min familj s. 22–27.

Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat. Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder. Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden. Religioner och platser för religionsutövning i närområdet.

Här bor vi s. 30–43.

Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola. Yrken och verksamheter i närområdet.

Att leva i världen

Kompisar s. 13–15, Familjen förändras s. 26–27. Skolan s. 8–9 och 13. Trafik s. 16–21.

Vår historia s. 46–49.

Kristendom s. 54–55. Kyrkan s. 62–63, Aron går till synagogan s. 66–67, Amina ber i moskén s. 68–69, Blommor till Buddha s. 70–71, En helig plats hemma s. 72–73. I skolan s. 6–8, Vårt samhälle s. 74–81. I skolan s. 6–8, Vårt samhälle s. 74–81.

Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jord-globen. Världen på kartan s. 88–95. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven. Forntiden s. 101–109. Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk. Stenåldern s. 102–113, Bronsåldern Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder. s. 114–125, Järnåldern s. 126–139. Magiska bilder på berget s. 120–121, Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och Storhögar s. 123, Runstenar s. 131. i språkliga uttryck. Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid. Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna. Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror. Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen). Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs. Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta. Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

Att undersöka verkligheten

Sari flyttade från Finland s. 44–45.

Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information. Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns. Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

Hövdingens sista resa 138–139, Veckans dagar s. 137, En hel familj av gudar 136–137. Om religion s. 50–73.

Trafik s. 16–21, Vårt samhälle s. 74–77. Alla lika s. 96–97.

Vi får också bestämma s. 10–11. Våra pengar s. 28–29. Nyheter och nöje 80–81, Vad är en nyhet? s. 82. Vad är en nyhet? s. 82, Information eller reklam? s. 83. Kartan s. 84–87.

När var forntiden? s. 100. Vad tänker du om framtiden? s. 140–141.

PULS_SO_lhl.indd 15

2011-12-01 10.27

Bedömningstabell SO

Namn _______________________

Kunskapskrav Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma. Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas. Eleven kan beskriva hur möten brukar organiseras och genomföras. Eleven beskriver några olika betalningsformer och anger vad några vanliga varor och tjänster kan kosta. Eleven kan utifrån närområdet beskriva hur naturen och miljön kan påverka var människor bor och arbetar. Eleven anger några viktiga samhällsfunktioner och ger exempel på yrken och verksamheter i närområdet. Eleven kan ange några orsaker till att människor flyttar från en plats till en annan och ge exempel på vad en flytt kan innebära för barn och familjer. Eleven beskriver hur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön och ger utifrån detta förslag på hur man kan bidra till hållbar utveckling. Eleven identifierar riskfyllda platser i närområdets trafikmiljö och ger exempel på hur man kan minska riskerna genom ett säkert beteende i trafiken. Eleven kan undersöka hemortens historia och ger då exempel på människors levnadsvillkor under olika perioder. Eleven gör då enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar. Eleven beskriver hur man kan iaktta spår av forntiden i naturen och i språkliga uttryck Eleven kan beskriva delar av människans tidiga historia genom att ge exempel på människors levnadsvillkor och några viktiga händelser. Eleven kan i viss utsträckning använda tidslinjer och några olika tidsbegrepp för att ange händelser i tid. Eleven kan samtala om elevnära livsfrågor. Eleven beskriver några platser för religionsutövning, och kopplar samman dessa med religioner som utövas i närområdet. Eleven kan ge exempel på någon högtid, symbol och central berättelse från kristendomen, islam och judendomen. Eleven kan också söka information om samhället och naturen genom enkla intervjuer, observationer och mätningar, och göra enkla sammanställningar av resultaten så att innehållet klart framgår. Eleven gör enkla undersökningar av omvärlden, och kan då använda karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp för att återge namn och beskriva lägen och storleksrelationer på världsdelarna och andra för eleven betydelsefulla platser och länder.

PULS_SO_lhl.indd 16

2011-12-01 10.27

Att arbeta med PULS SO

Från geografi, historia, religion och samhällskunskap till SO I och med införandet av den nya läroplanen Lgr 11 övergår vi i årskurserna 1–3 från att läsa ämnena geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap separat till att studera SO. Det betyder inte att man aldrig kan ha t.ex. bara historia eller bara geografi en period. I det centrala innehållet finns både exempel på områden som mest lämpar sig för ett ämne och andra som blandar ämnena mer tematiskt. Så är också SO-boken upplagd. Tematiska kapitel varvas med kapitel där ämnena är mer renodlade.

Inför varje kapitel presenteras vilka punkter i det centrala innehållet som behandlas. De kan vara hämtade från olika delteman, men är alla behandlade så att de ska matcha kunskapskraven samt leda fram mot fortsättningen av de samhällsvetenskapliga studierna i årskurs 4–6.

PULS_SO_lhl.indd 18

2011-12-01 10.27

Vi bor mi i Sverige Hej! Vi går i Västra skolan, som ligger i staden Falun. Det är en gammal stad som nästan ligger mitt i Sverige. Vi är nyfikna på samhället där vi bor. Vi ska lära oss mer om hur det är att bo här. Men vi vill också veta hur det var här förr. Här kan du läsa mer om oss och vad vi är nyfikna på.

Jag heter Jurirat. Jag är född här men mina föräldrar kommer från Thailand Jag vill veta vem som bestämmer i skolan.

Jag heter Rikard. Jag föddes i Indien. Mina föräldrar adopterade mig när jag var liten. Jag tycker det ska bli spännande att läsa om olika religioner.

Jag heter Jan. Jag är född i Polen. Mina föräldrar flyttade till Sverige för att utbilda sig. Nu jobbar de här i Falun. Jag gillar kartor.

Vad är SO? SO är en förkortning av ordet samhällsorientering. När vi har samhällsorientering lär vi oss mer om Sverige och platsen där vi bor.

Jag heter Elin. Min släkt har bott här i Falun i flera hundra år. Jag vill veta mer om hur det var här på stenåldern.

Jag heter Amina. Vi flyttade för att det var krig i Irak. Jag vill läsa mer om andra barn i världen. Jag heter Aron. Jag är född i Sverige. Min pappa kommer från Malmö. Min mamma kommer från Israel. Jag vill veta mer om hur man gör en tidning, för jag vill bli journalist.

Till dig som läser SO-boken Staden Falun finns. Men skolan och barnen finns inte i verkligheten. Hoppas du blir nyfiken på hur det är där du bor, när du läser den här boken.

Vi bor mitt i Sverige

SVA-begrepp

Välkommen till SO-boken. Det allra första uppslaget i boken är en presentation av vad boken handlar om. Mycket kort beskrivs vad SO är och betyder. Samhällsorientering är verkligen inget enkelt ord att ta i mun för en elev i årskurs 1–3, så det gäller mer att arbeta med förtrogenhet. Samhällsorientering kan ju omfatta så mycket att det från början får bli en titt på vad det kan vara. Till hjälp har läsaren sex barn på en skola i Falun. De har olika bakgrund och kommer från olika kulturer. Vi får möta dem både i skolan och hemma. Precis som när det gäller filmer och teveserier måste det påpekas att de här barnen är helt fiktiva. Om det skulle finnas en uppenbar likhet med något barn i Falun är det inte författarens eller förlagets intention. Det påpekas också i en ruta med röd ram längst ner på s. 5 i SO-boken.

Partikelverb och avledningar förkortning

utbilda

Sammansättningar samhällsorientering

Övriga samhälle adoptera

nyfiken journalist

förr

Att diskutera • I vilken stad i Sverige bor barnen i SO-boken? • Barnen säger att de är nyfikna på samhället. Vad är samhället? • Vad vill varje barn vet mer om? Läs i varje pratbubbla och diskutera vad det har med samhället att göra. • Barnen i boken har olika bakgrund. Hur är det i er klass? Var kommer alla barn och deras föräldrar ifrån? • I rutan på s. 4 står det att SO betyder samhällsorientering. Läs texten och ge sedan många exempel på vad man kan lära sig om i ämnet samhällsorientering, nämligen om Sverige och om platsen där ni bor.

PULS_SO_lhl.indd 19

2011-12-01 10.27

I skolan Centralt innehåll Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola. Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs. Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang. Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.

Syfte

Nyckelord

Kapitlet syftar till att ge eleverna information, kunskap och reflektioner kring deras vardag i skolan. Flera av punkterna i det centrala innehållet berörs: skolan som en central samhällsfunktion, normer och regler, kamratskap och utanförskap samt hur möten organiseras. Grunden för ett demokratiskt tänkande byggs i skolan och eleverna ska få insikt i att de kan vara med och påverka samhället på flera sätt. Demokrati bygger på att en person har en röst och att det som de flesta tycker genomförs, men alla har rätt att uttrycka en annorlunda åsikt.

elev fritidshem mobbning sekreterare demokrati

Uppstart

hålla sams

Inled med ett samtal i klassen om varför alla barn ska gå i skolan. Vad lär man sig i skolan? Vilka ämnen finns i skolan? Samtala om sådant man lär sig på andra ställen än i skolan. Var lär man sig de sakerna? Slutar man lära sig saker när man blir vuxen och slutar skolan? Vad skulle barnen göra om de inte tillbringade så mycket tid i skolan?

Homonymer

lärare ämnen klassråd protokoll

rektor trivselregler ordförande elevråd

SVA-begrepp Partikelverb och avledningar avbryta råka ut

förslag beredd

osams anteckning

Sammansättningar fritidspersonal lagbok

arbetsplats däckverkstad

anslagstavla vattenpöl

Idiomatiska uttryck

lösa lag

innerst inne tur

passar

informera

personal

Övriga korridor

PULS_SO_lhl.indd 20

2011-12-01 10.27

Jag tycker det är viktigt att lära sig hur man ska vara mot varandra.

Varför går vi i skolan? Vem bestämmer i skolan? Hur ska alla trivas och må bra?

På anslagstavlan kan alla läsa vad elevrådet pratat om.

Jag är idrottslärare för många barn på Västra skolan. Jag heter Kristina och är klasslärare.

På Västra skolan finns det 300 elever. Där går de från förskoleklass till årskurs 6. På skolan arbetar många vuxna. Det är rektor och sekreterare, lärare, elevassistenter och fritidspersonal. I skolan arbetar också personer som städar och lagar mat och så vaktmästaren förstås. Ett ställe där man arbetar kallas för arbetsplats. Skolan är också elevernas arbetsplats. Det är viktigt att skolan är en bra arbetsplats för alla. Det sista året i skolan kommer Elin, Aron, Jurirat och deras kompisar att vara vuxna. Nästan alla i Sverige går i skolan tills de fyllt 19 år. Det är mycket de ska lära sig innan de slutar skolan.

Det är roligt med SO. Vi gör en tidning om vårt samhälle.

Idrott är kul, I dag ska jag lära mig reglerna i innebandy.

Vad gillar du bäst, matte eller svenska?

Skolan är en av Sveriges största arbetsplatser. Där går massor av elever, från förskoleklass till gymnasium. Och där arbetar många olika yrkeskategorier. Barnen på Västra skolan träffar säkert på alla de här personerna: klasslärare, speciallärare, idrottslärare, slöjdlärare, elevassistent, fritidsledare, förskolelärare, rektor, biträdande rektor, skolsköterska, vaktmästare, bespisningspersonal, lokalvårdare och sekreterare. Dessutom finns det personer i kommunen som planerar och bestämmer över skolans inriktning och pengar. Det är både politiker och tjänstemän. Någon gång kanske någon av dem också besöker skolan. Under många år framöver kommer barnen som läser den här boken att befinna sig i skolan. Det är mycket som ska hinnas med i skolan under de här åren, inte bara allt som ska läras in i de olika ämnena. Det handlar också om att lära sig att arbeta både självständigt och tillsammans med andra, något som är både roligt och svårt på samma gång.

Att diskutera • Hur gammal är man när man börjar skolan i Sverige? • Hur gammal kommer du att vara när du slutar skolan? • Hur många år kommer du att gå i skolan? • Vad tror du att du kommer att lära dig i skolan under de här åren? • I skolan ska man lära sig både fakta om nya saker och sådant som kallas färdigheter, t.ex. att läsa. Vad är det för skillnad på de här kunskaperna? Jämför färdigheter med att kunna cykla, simma eller spela gitarr. • I skolan finns det förstås lärare som arbetar. Vilka olika sorters lärare har du? Och vilka fler än lärarna arbetar i skolan? Vad har de personerna för uppgifter? • Skolan är elevernas arbetsplats. Vad menas med det? • Vad heter din skola? Varför har den fått just det namnet? Är skolan känd för något speciellt? • Hur gammal är din skola? Är det någon mer än du i din familj som har gått i din skola?

Att göra U

Rita av och beskriv din skola, s. 27. Hur många dagar går du i skolan? s. 27. K 1 Min första skoldag.

PULS_SO_lhl.indd 21

2011-12-01 10.27

Alla går i skolan

Regler för att må bra Varje skola har egna trivselregler. Det är regler för hur man ska vara i skolan. Reglerna är till för att alla ska må bra och känna sig trygga. Västra skolan har några enkla regler. De handlar inte så mycket om vad man inte får göra. I stället står det hur man ska vara för att alla ska må bra i skolan.

Alla barn i Sverige ska gå i skolan. Det står i lagboken. De som bor i Sverige måste följa lagarna i lagboken. Lagar är regler som gäller för alla. Du kan alltså inte bestämma att du ska arbeta eller stanna hemma i stället för att gå i skolan.

• • • •

Vad ska man lära sig? Klassen får besök av skolans rektor. Hon heter Jenny. Rektorn är chef på skolan. Hon ska se till att skolan är en bra arbetsplats för lärare, elever och alla de andra som arbetar på skolan. Jan undrar vem som bestämmer vad de ska lära sig i skolan. Då förklarar Jenny att det finns lagar som talar om vad barnen ska lära sig.

Vad lär man sig? Vad kan du lära dig när du har de här skolämnena?

• • • • • • • • •

Bild Matematik SO (Samhällsorientering) Slöjd NO (Naturorientering) Musik Engelska Svenska Idrott

Alla barn i världen får inte gå i skolan. Asma bor i Afghanistan. Hon arbetar ensam i däckverkstaden när hennes bröder går i skolan.

Försök att lösa dina uppgifter så gott du kan. Lyssna när andra pratar. Avbryt inte. Hjälp varandra när inte läraren hinner med. Var en bra kompis på rasterna.

Jurirat tycker att det är bra regler. Men hon tycker också att det kan vara svårt att följa alla regler. Ibland blir det bus i alla fall. Vilket är bäst? Att få hjälp eller att hjälpa en kompis?

Alla ska ha rast Det finns också lagar om hur man ska vara mot varandra i skolan. Och lagar som talar om hur klassrummen ska vara så att det går bra att jobba där. Det ska till exempel vara bra lampor, stolar och bord. I lagen står det också att det ska vara rast ibland. Alla arbetsplatser ska ha rast.

Alla går i skolan Alla barn ska gå i skolan. Det är det lag på i Sverige sedan 1842. Från 1920 infördes den obligatoriska sexåriga folkskolan, och på 1930-talet förlängdes den till sju år. Grundskolan började successivt att införas 1962. Sedan dess har ett antal läroplaner avlöst varandra, i dag kallas läroplanen Lgr 11. I den finns mål och kunskapskrav för skolarbetet: vad ska hinnas med och uppnås i olika ämnen och övergripande mål i för hela skolan. Men skolan är också en arbetsplats för eleverna, därför gäller också andra lagar och föreskrifter som rör sådant som är nödvändigt för att ett bra arbete ska bli utfört, t.ex. regler kring belysning, arbetsställningar och raster. På skolor ska det inte bara finnas skyddsombud för de vuxna som arbetar där utan även elevskyddsombud. Alla som jobbar på en skola vet att det kan finnas många arbetsmiljöproblem att tampas med. Det kan vara allt från slitna lokaler, brist på grupprum och förrådsutrymmen till mobbning. I media tas ofta de allra mest problematiska exemplen upp, men de flesta skolor har trots allt en bra arbetsmiljö. För att alla ska trivas och känna sig trygga ska det finnas trivselregler på skolorna. Det är viktigt att eleverna själva får vara med och utforma, diskutera och revidera reglerna. Reglerna kan bestå av en lista av vad man får och inte får göra

på skolan. Men de kan också vara utformade som allmängiltiga normer. Så är det på Västra skolan i SO-boken. Fördelen med normer är att det inte blir lika många regler som eleverna kanske vill tänja på. Det är knepigt med regler. För precis som Jurirat säger i SO-boken så blir det liksom ändå bus ibland. Det är viktigt att inte bara jobba med reglerna i skolan utan också att diskutera konsekvenser. Om någon bryter mot reglerna blir många elever frustrerade när de uppfattar det som att ingenting händer för den som begått regelbrottet.

Att diskutera • Det är lag på att alla barn i Sverige ska gå i skolan. Vad menas med det? • Se på bilden på sidan 8 och läs bildtexten tillsammans. Varför får Asma inte gå i skolan? Varför går hennes bröder i skolan? Varför tror ni att det i en del länder är fler pojkar än flickor som får gå i skola? Tycker man att pojkar är bättre eller viktigare än flickor där? • Hur skulle du tänka om någon bestämde att du inte fick gå i skolan men dina syskon eller kompisar fick det? Finns det skillnader på vad flickor och pojkar kan eller får göra även i Sverige? • Vad har rektor Jenny för uppgifter på Västra skolan? • Hur vet lärarna vad barnen i skolan ska lära sig?

PULS_SO_lhl.indd 22

2011-12-01 10.27

• Titta i rutan på s. 8 i SO-boken. Vad menas med ett skolämne? • Vad ska du lära dig i varje ämne? Vilka ämnen har du haft hittills? Känner du till några andra ämnen som du får senare under din skoltid? • Vilket skolämne är viktigast? Vilket ämne har du mest? • Låt eleverna fundera på vad de kan arbeta med i olika skolämnen med hjälp av kopieringsunderlaget. • Hur tycker ni i klassen att era arbetsplatser är när det gäller belysning, stolar, bord eller arbetsro? Vad kan bli bättre? Det kanske kommer fram några förslag som ni kan diskutera på klassråd eller elevråd. • Har du haft läxor? Är det bra eller dåligt med läxor? • Har ni några trivselregler på er skola? Vad står det i era trivselregler? • Samtala om reglerna som finns på Västra skolan. Vad är bra och vad är dåligt med dem? • Vad gör ni på er skola om någon bryter mot reglerna? • Varför tror du att Jurirat tycker att det kan vara svårt att följa regler och det liksom blir bus i alla fall?

Att göra U

Rita en karta över ditt klassrum, s. 27. Beskriv andra arbetsplatser, s. 27. K 2 Ämnen i skolan. K 3 En vecka i skolan.

PULS_SO_lhl.indd 23

2011-12-01 10.27

Vi får också bes ämma

Elevråd

Det är inte bara rektor och lärare som bestämmer i skolan. Det gör faktiskt eleverna också. Amina har skrivit upp vad klassen vill prata om i dag.

Klassråd Klassen har precis börjat ha klassråd. På klassrådet pratar de om sådant som kan bli bättre på skolan. De har också förslag på saker som de vill göra.

Amina är ordförande. Hon är ledare för mötet. Ordföranden håller ordning på vems tur det är att prata.

Klassen har valt Rikard till elevrådet. I elevrådet träffar Rikard elever från de andra klasserna i skolan. När elevrådet träffas pratar de om de olika förslagen från skolklasserna. Rektor Jenny är också med på mötet med elevrådet. Hon lyssnar och pratar med dem om deras olika idéer och förslag. Efter mötet kan alla läsa i protokollet vad elevrådet har pratat om.

Den som vill säga något räcker upp en hand. Jan är sekreterare. Han skriver det som klassen bestämmer. Anteckningar på ett möte kallas protokoll.

Om det finns flera förslag kan man rösta. Den som röstar på ett förslag räcker upp handen.

Protokoll började med att 1 Mötet Jenny hälsade alla välkomna. Kul att nästan alla kom i tid!

Vi läste förra mötets protokoll.

Klassernas egna frågor och förslag. Klass 3 vill ha innebandyklubbor. 4 a tycker att de behöver bollar av olika slag, fotbollsmål och hopprep. Klass 4 b vill att elevrådet ska arbeta vidare med frågan om mysigare korridorer.

Jenny informerar. Jenny berättar att gymnastiksalen ska byggas om. Därför kommer det att bli mycket utejympa i vår.

Vi förbereder nästa träff. Nästa elevråd är den 30 mars och då är Malin Svensson inbjuden. Hon är chef för personalen i skolans matsal. Klasserna ska skriva frågor till henne och skicka med till elevrådet.

Mötet avslutas. Tack än en gång för ett mycket trevligt elevrådsmöte.

Vi får också bestämma

Att diskutera

Att få vara med och bestämma är för många barn en självklarhet. En del äldre personer tycker kanske att barnen tar för stor plats i dagens familjer. Äldre generationer är från sin uppväxt ofta vana att stå tillbaka. Ett exempel finns i Pippi Långstrump: Pippi är på kafferep hos Tommy och Annika. Naturligtvis går Pippi fram först av alla och tar för sig från kakfaten. Hon blir strängt tillrättavisad av Tommys och Annikas mamma om att barnens tur är allra sist. De vuxna ska ta först. I skolan och i samhället i övrigt ska dock barn vara med och fatta en del beslut eller ge förslag i frågor som rör dem. Men det är inte alltid så lätt att vara med och bestämma. Ett demokratiskt beslutsfattande bygger på att alla får vara med och diskutera och säga vad de tycker. Men när beslutet ska fattas vinner det förslag som de flesta gillar. Om det är en jämn omröstning kan det betyda att ganska många får acceptera det alternativ som de inte gillar. Man måste öva sig på att acceptera majoritetsbeslut och man måste öva på hur en demokratisk beslutsordning går till. Det börjar i skolan med klassråd och elevråd. Precis som på alla möten i samhället har man ordförande, sekreterare, dagordning och protokoll på de här mötena.

• Hur gör ni när något ska bestämmas i klassen eller i skolan? • Vad är ett klassråd? Har ni det i er klass? • Vad är en ordförande? Vilken uppgift har han eller hon? • Vad är en dagordning? • Vad gör sekreteraren? • Vad är ett protokoll? Varför är det viktigt att spara protokollet till nästa klassråd? • Diskutera om det går att bestämma så att alla i en klass blir nöjda. • Vad är det för likheter och skillnader mellan klassråd och elevråd? • Hela Sverige styrs som en demokrati. Vad är demokrati? • Hur fungerar demokrati i klassrådet om du jämför det med hur hela Sverige styrs?

Att göra U

Att hålla klassråd, s. 27. Lista över vad barn kan bestämma, s. 27. U Protokoll som passar små barn, s. 27. U

PULS_SO_lhl.indd 24

2011-12-01 10.27

Kompisar På rasten blev barnen osams. Några gråter när lektionen ska börja. Kristina frågar dem vad som hänt. Sedan pratar klassen om varför de blir osams. Det var många olika saker:

• • • • • • • • • • • •

Vem som ska bestämma. Vem som ska göra först. En del väntar inte på sin tur. En del ska alltid prata och skrika. De lyssnar inte. Någon slutar inte knuffas fast jag säger till att han eller hon ska sluta. Någon går före eller bråkar i kön. Någon säger att mina kläder inte är fina. Någon säger att han eller hon är bättre än jag i skolan eller i fotboll. En del passar aldrig när vi spelar basket. I matsalen väntar inte de andra tills jag har ätit upp. En del lånar inte ut sina saker någon gång. Reglerna för leken var orättvisa.

Jurirat tycker att det är många saker som man kan bråka om. Hon vill veta hur man ska kunna hålla sams i stället. Kristina säger att de egentligen bara ska tänka på en viktig regel: Du ska vara mot andra som du vill att de ska vara mot dig. Vad har hänt? Vad säger de, tror du?

Kompisar Forskning visar att både barn och vuxna behöver vänner för att må riktigt bra. Att ingå i ett sammanhang är viktigt för barns utveckling, de lär sig av vad andra gör. Många barn har lätt för att ta hänsyn och ta lagom med plats. Andra kan däremot ha svårt för att anpassa sig och tar för sig på bekostnad av andra, och en del blir alltför undfallande och därmed inte delaktiga i lek eller gruppövningar. I skolan uppstår ibland konflikter mellan kompisar, se bara vad många saker klassen på Västra skolan har skrivit upp. Diskutera om innehållet på listan också stämmer för situationer på er skola.

• Varför är det så svårt att vara helt rättvis? • Vad är ditt bästa tips för att hålla sams? • Varför vill en del kompisar bara leka två och två? Varför kan det ibland vara svårt att leka flera tillsammans? • Kristina säger att man ska vara mot andra som man själv vill bli behandlad. Vad menas med det?

Att göra U

Hur en bra kompis ska vara, s. 27. Dikter och sagor om rättvisa, s. 27. U Du ska vara mot andra som du vill att de ska vara mot dig, s. 27. U

Att diskutera • Varför blir man osams med kompisar i skolan ibland? Vilka saker på listan på s. 13 stämmer i er klass? • Vad gör ni när några blir osams i skolan? • Vad gör du om du blir osams med en kompis hemma? • Vad gör du om du blir osams med dina syskon eller föräldrar? • Hur ska en bra kompis vara? • Hur gör du om en kompis vill bestämma allt hela tiden?

PULS_SO_lhl.indd 25

2011-12-01 10.27

Du får in e vara med oss! I Västra skolans regler står det att varje elev ska vara en bra kompis på rasten. Men det är inte alltid att det är så. Så här kan det vara för en del barn:

Ingen är snäll mot mig. Varför ska jag då vara snäll?

Jag var inte med och mobbade. Jag tittade bara på.

Anna berättar

Jag mobbar, annars mobbar andra mig.

Hela rasten står jag ensam under ett träd. Ingen frågar om jag vill vara med och leka. Ingen pratar med mig. Det verkar som om ingen ser mig. I matsalen blir jag alltid ensam kvar vid ett bord.

Fredrik berättar Några killar i trean retar mig. De tar min mössa eller gömmer min jacka. En gång slängde de min jacka i en vattenpöl.

Mobbning Det här är mobbning. Mobbning kallas det när någon blir retad eller inte får vara med. Man får inte mobba någon. Det är lag på det.

Varför mobbar man? Innerst inne vet säkert alla att det är fel att mobba någon. Ändå är det många som råkar ut för mobbning. Hur tänker egentligen de som mobbar? 14

Du får inte vara med oss!

Att diskutera

Både skolans fysiska och psykiska arbetsmiljö är ofta omdiskuterade. Mobbning är ett fenomen som inte bara förekommer i skolan utan även bland vuxna i arbetslivet. Men mobbning förknippas ändå mest med skolan. Mobbning kommer av det engelska ordet mob som avser en folkmassa som agerar utan tanke på konsekvenserna. Mobbning i skolan kan vara både knuffar, slag och utfrysning. Forskning visar att det är något fler pojkar än flickor som mobbar. Det är också fler pojkar än flickor som råkar ut för mobbning. Att de flesta som mobbar själva skulle ha dålig självkänsla talar dock aktuell forskning emot. De som mobbar är ofta säkra på sig själva. Om en person under lång tid blir utsatt för upprepade trakasserier är det mobbning. Men på skolor i hela Sverige blir elever, lärare och övrig personal dagligen trakasserade vid enstaka tillfällen. Det kallas kränkningar och är naturligtvis också allvarligt. Varje skola ska ha en likabehandlingsplan där arbetet mot mobbning och kränkningar beskrivs. Många av de mobbningsprogram som varit vanliga under de sista 10 åren har tyvärr visat sig vara verkningslösa eller skadliga. Därför är det viktigt för alla som arbetar i skolan att hålla sig à jour med vad som gäller för tillfället.

• Läs på s. 14 om vad Anna säger. På vilket sätt är hon utanför? • Varför tror du att Anna har blivit utanför? • Vad kan man göra för att hjälpa Anna? • Läs också vad Fredrik berättar och ställ samma frågor som ovan för Anna. • Ska man berätta för en vuxen vad som händer Fredrik eller är det skvaller? • Läs om barnen på s. 15. Varför mobbar de andra barn? • Ett barn säger att hon bara tittar på och alltså inte är med och mobbar. Är det vanligt att tänka så? • På vilka sätt kan man förhindra mobbning? Vad gör ni på er skola? Har ni en likabehandlingsplan eller en mobbningsplan? Vad står det i de planerna?

Att göra U

Skolans likabehandlingsplan, s. 27. Hur kan man stoppa mobbning? s. 27. U Skönlitteratur om mobbning och trakasserier, s. 27. U

PULS_SO_lhl.indd 26

2011-12-01 10.27

Uppgifter: I skolan Rita av och beskriv din skola Beskriv vad som är typiskt för er skola. Hur har den fått sitt namn? Vad heter de andra skolorna i er stad? I Storvreta utanför Uppsala finns det en skola som heter Pluggparadiset. Varför tror du att skolan har fått det namnet? Hitta på ett bra namn på en skola. Rösta fram ett riktigt bra skolnamn i klassen.

Hur många dagar går du i skolan? Hur många dagar går du i skolan under en vecka? Hur många dagar blir det på en månad? Hur många dagar är en termin? Och hur många dagar är ett läsår? Hur många dagar är sommarlovet? Är det bra att ha sommarlov så länge? Glömmer man inte allt man har lärt sig då?

Rita en karta över ditt klassrum På en karta ska man se allt uppifrån. Be eleverna att försöka rita sitt klassrum så. Låt dem undersöka tillsammans med en kamrat hur det som behövs för en bra arbetsplats fungerar i ert klassrum. Hur är belysningen och möblerna? Är det gott om plats i klassrummet och i korridorer? Är det bullrigt? Hör man trafik eller annat brus genom fönstren? Är det bra luft (ventilation)? Vad gör man om man vill förändra saker i sin arbetsmiljö? Samtala om det i klassen. Kanske är det något ni behöver jobba vidare med på er skola.

Beskriv andra arbetsplatser Skolan är en arbetsplats. Vad gör de vuxna i barnens omgivning på sina arbetsplatser på dagarna? Låt eleverna skriva eller rita berättelser om hur det är på vuxnas arbetsplatser. Hur blir det när barnen själva blir vuxna? Vad tänker de arbeta med då? Låt eleverna rita eller skriva om det också.

Att hålla klassråd Öva på att hålla klassråd. Det är bra om alla får prova att vara ordförande och sekreterare. Ni kan också öva genom att göra små pjäser. Det kan t.ex. vara fotbollsklubben som ska köpa in nya spelare, ridklubben som ska köpa in nya hästar eller filmklubben som ska bestämma om vilka filmer som ska visas det här året.

Lista över vad barn kan bestämma

listan till föräldrarna som får säga vad de tycker. Samtala i klassen om vad barn och vuxna tycker. Varför är det lika ibland och olika ibland?

Protokoll som passar små barn Utforma ett protokoll som passar små barn. Protokollet är viktigt, där står ju vad som beslutas. Varje nytt möte ska börja med att föregående protokoll gås igenom. Går det att använda symboler eller kanske stödord? Låt barnen ge förslag på metoder. Prova er sedan fram till bästa resultat.

Hur en bra kompis ska vara Rita och beskriv hur en bra kompis ska vara. Visa varandra och diskutera om ni tycker lika. Skiljer sig pojkars och flickors beskrivningar? Samtala också om att den helt perfekta kompisen inte finns. Alla människor har sina fel och brister.

Dikter och sagor om rättvisa Skriv dikter eller sagor som förklarar vad rättvisa är. Läs upp era texter för varandra.

Du ska vara mot andra som du vill att de ska vara mot dig Skriv av regeln med stora fina bokstäver. Gör en fin ram och ev. bilder till. Det här är en regel ur Bibeln. Samtala om speciella regler i olika religioner.

Skolans likabehandlingsplan Läs skolans likabehandlingsplan tillsammans. Förklara allt som står i den för eleverna så att de säkert vet vart de ska vända sig om de själva eller någon skolkamrat råkar ut för mobbning.

Hur kan man stoppa mobbning? Hitta på massor av bra tips på hur man ska stoppa och förhindra mobbning, trakasserier och kränkningar. Rita och skriv ner era idéer. Gör en utställning om det eller kanske en hel temadag.

Skönlitteratur om mobbning och trakasserier Läs högt ur berättelser om mobbning. I Tsatsiki och Morsan av Moni Nilsson-Brännström finns några kapitel om det, t.ex. ”Mårten Pissråtta”, ”Slagsmålet” och ”Morsan hos rektorn”. Klassiskt är kapitlet ”Pippi är sakletare och hamnar i slagsmål” ur Pippi Långstrump av Astrid Lindgren.

Gör en lista över vad barn kan vara med och bestämma om i skolan och hemma. Skicka hem

PULS_SO_lhl.indd 27

2011-12-01 10.27

Kopieringsunderlag

1 Min första skoldag

31 Kläder och saker från bronsåldern

2 Ämnen i skolan

32 Fortsätt meningarna

3 En vecka i skolan

33 Ett korsord om järnåldern

4 Trafikmärken

34 En båt från järnåldern

5 Reflexer och cyklar

35 Runor

6 Vad kostar det?

36 Gudar, troll och jättar

7 Färgerna på kartan

37 Våra veckodagar

8 Min stad

38 Det här är SO!

9 Ett vykort från kusten

10 Veckans väder 11 Årstider 12 Religionernas symboler 13 Religion

Minns du? I skolan

14 Korsord om festdagar

Vi får också bestämma – Kompisar

15 Tipspromenad

Trafik

16 Sortera sopor och avfall

Min familj

17 Vad gör en kommun?

Här bor vi

18 Sjukhuset

Stad och landsbygd

19 Landskap

Skog och fjäll

20 Karttecken

Kust – Väder och årstider

21 Min hemliga ö

Kristendom

22 Karta över världen

Judendom, islam, buddhism och hinduism

23 Ett land

Vårt samhälle

24 Barnens rätt

Kartan – Hela världen

25 Min tidslinje

Stenåldern

26 Tidslinje

Bronsåldern

27 De första människorna

Järnåldern

28 Kläder och saker från stenåldern 29 En dag i byn 30 Rätt eller fel om bronsåldern

131

PULS1-3SO_kopunderlag.indd 131

2011-11-25 11.45

Namn

Min förs a skoldag Rita en serie som visar hur det var när du började skolan. Skriv något till varje bild.

132

PULS1-3SO_kopunderlag.indd 132

2011-11-25 11.45

Namn

Ämnen i skolan Välj ett skolämne från rutan. Rita och skriv vad du kan arbeta med i det skolämnet.

1 5 + 22 =

Matematik SO (Samhällsorientering) Slöjd NO (Naturorientering) Musik Engelska

Hello!

Svenska Idrott

PULS1-3SO_kopunderlag.indd 133

133

2011-11-25 11.45

Namn

En vecka i skolan Nu får du bestämma vad du ska göra i skolan. Fyll i schemat. Välj från rutan på sidan 8 i SO-boken eller hitta på egna ämnen.

klockan

måndag

tisdag

onsdag

torsdag

fredag

Tänk på att du ska ha rast också.

134

PULS1-3SO_kopunderlag.indd 134

2011-11-25 11.45

Namn

Trafikmärken 1 Titta i SO-boken på sidan 19. Rita trafikmärken som passar i figurerna. Ta reda på vad trafikmärkena betyder. Skriv på raderna.

2 Leta reda på flera trafikmärken. Rita två egna trafikmärken. Skriv vad de betyder.

PULS1-3SO_kopunderlag.indd 135

135

2011-11-25 11.45

Namn

5 Gör en bok om att vara säker i trafiken.

Klipp ut och vik ihop bladet så att det blir en liten bok. Skriv Säker i trafiken på framsidan av boken. Skriv ditt namn.

136

PULS1-3SO_kopunderlag.indd 136

Skriv något om reflexer i trafiken.

Reflexer

Rita och måla några roliga reflexer.

Cyklar

Skriv på raderna vilka saker en säker cykel måste ha.

Rita också en bild på framsidan som visar något om trafik.

2011-11-25 11.45

Namn

Vad kos ar de ? Skriv först vad du tror att de olika sakerna kostar. Ta reda på rätt pris och fyll i tabellen. Hur många rätt hade du? Vad kostar det?

Jag tror att det kostar

Rätt pris

1 liter mjölk En tidning En korv med bröd Ett par skridskor En teve Att gå och klippa sig Att gå till tandläkaren

Skriv egna saker i de tomma rutorna och ta reda på vad de kostar. Sak

Det kostar

PULS1-3SO_kopunderlag.indd 137

137

2011-11-25 11.45

Minns du?

Namn

I skolan 1 Hur gammal var du när du började skolan? Jag var

år.

2 Vilka arbetar på en skola? Skriv fyra olika arbeten som finns på en skola.

3 Vad är rätt och vad är fel? Sätt kryss.

Rätt

Fel

Alla barn i världen måste gå i skolan. Alla barn i Sverige måste i skolan. Dina föräldrar kan bestämma att du inte behöver gå i skolan.

4 Varför har skolor trivselregler?

5 Skriv en trivselregel som du tycker är bra.

PULS1-3SO_kopunderlag.indd 171

171

2011-11-25 11.44

facit

I skolan 1 Hur gammal var du när du började skolan? Svar: Jag var 5, 6 eller 7 år. De flesta är 7 år.

2 Vilka arbetar på en skola? Skriv fyra olika arbeten som finns på en skola. Svar: Till exempel: Lärare, sekreterare, elevassistenter, fritidspersonal,

vaktmästare, personer som arbetar i matsalen och personer som städar.

3 Vad är rätt och vad är fel? Sätt kryss. Svar: Alla barn i världen måste gå i skolan. Fel

Alla barn i Sverige måste i skolan. Rätt Dina föräldrar kan bestämma att du inte behöver gå i skolan. Fel

4 Varför har skolor trivselregler? Svar: Trivselregler finns för att alla ska må bra och känna sig trygga.

5 Svar: Eget svar.

172

PULS1-3SO_kopunderlag.indd 172

2011-11-25 11.44

Lgr 11

I lärarboken till PULS SO-boken 1–3 finns fakta, tips och kommentarer till grundbokens texter och elevuppgifter. Lärarboken består av flera olika delar. Den inleds med en beskrivning av hur de olika komponenterna i PULS SO-boken 1–3 är upplagda.

I lärarboken får du: Konkret handledning till grundbokens uppslag. Tips på gemensamma diskussioner och aktiviteter. Kopieringsunderlag med blandade aktiviteter och uppgifter. Bedömningsunderlag och tabeller kopplade till kunskapskraven i Lgr 11. Stöd i arbetet med ord och begrepp för elever med svenska som andraspråk. Aktuell forskning om läsförståelse och faktatexter.

• • • • • •

PULS SO-boken 1–3 består av följande komponenter:

SO-boken GRUNDBOK

SO-boken SO-boken

SO-boken LÄRARBOK

ARBETSBOK 2

ARBETSBOK 1

Birgitta Annell • Gunilla Håkansson

Göran Körner • Maria Willebrand

Birgitta Annell • Gunilla Håkansson

Maria Willebrand • Annika Eweström Hassby

Grundbok

Arbetsböcker

Lärarbok

Grundbok med SO-ämnena geografi, samhällskunskap, religion och historia. Finns även som digital bok med inläst text.

Två arbetsböcker med uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand.

Lärarbok med handledning och kopieringsunderlag.

ISBN 978-91-27-42214-8

För mer information om PULS se www.nok.se/puls 9 789127 422148

PULS SO lärarbok omslag.indd 2

2012-09-12 10:35