9789144089782

– en introduktion till yrke och ämne Syftet med denna bok är att introducera yrket och det vetenskapliga ämnet för studenter som just påbörjat sjuksköterskeutbildningen. I boken ges en beskrivning av yrkets historik, dess etiska och ämnesmässiga grund samt samhällets krav på sjuksköterskan. Utöver detta presenteras några av sjuksköterskans viktigaste kompetensområden. Boken är tänkt att fungera som en översikt över yrkets innehåll och att användas tidigt i utbildningen för att ge en helhetsförståelse av vad yrket innebär.

Samtliga författare är sjuksköterskor, lärare och aktiva forskare vid olika sjuksköterskeutbildningar i Sverige. Dagens yrke innehåller fortfarande många av Florence Nightingales vårdprinciper. Trots detta har hon oförtjänt fått stå som förebild för, i första hand, kvinnors oavlönade arbete.

I själva verket ansåg Florence Nightingale att vård inte stod i motsättning till en god ekonomisk ersättning och hon verkade för att kvinnor skulle få utbildning och därmed en egen inkomst. Författarna vill förtydliga att sjuksköterskeyrket är en profession som kräver omfattande teoretisk och praktisk kunskap och förhoppningen är att boken ska ge inspiration under utbildningen. Sjuksköterskeyrket är ett yrke med en kunskapspotential som ger makt att påverka och förbättra vården – ett yrke att vara stolt över.

| Att bli sjuksköterska

Att bli sjuksköterska

Dahlborg-Lyckhage (red.)

Elisabeth Dahlborg-Lyckhage (red.) är sjuksköterska sedan år 1977 och har arbetat som sjuksköterska både inom sluten vård och i olika former av öppenvård. Som lärare har hon arbetat med sjuksköterskeutbildning på olika högskolor. Hon tog sin doktorsexamen i vårdpedagogik 2003 och är nu docent på Högskolan Väst i Trollhättan. Forskningsintresset finns i skärningspunkten mellan vård – kultur – kön – och lärande, där faktorer som främjar och som hindrar vård/lärande på ett övergripande plan är i fokus.

Att bli sjuksköterska – en introduktion till yrke och ämne

Boken kan även användas av andra yrkeskategorier inom vård och omsorg, för att få en bild av sjuksköterskans formella kompetens.

Andra upplagan Art.nr 33296 2:a uppl.

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08978-2_Cover.indd 1

Elisabeth Dahlborg-Lyckhage (red.)

2014-05-15 21:32

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 33296 ISBN 978-91-44-08978-2 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslag: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Martine Castoriano Bilder inlaga: Karin Hurtig och Linnea Hurtig Printed by Graficas Cems S.L, Spain 2014

978-91-44-08978-2_01_book.indd 2

2014-05-19 13:25

INNEHÅLL

Författarpresentation 11 Inledning 15 E l i s a bet h Da h l b org Lyc k h age Litteratur 17 Del I

SJUKSKÖTERSKEYRKETS VÄG MOT AT T BLI EN PROFESSION

K apitel 1

Sjuksköterskan, vem är det? 21

E l i s a bet h Da h l b org Lyc k h age Ungdomar och vård 24 Yrkesvalsprocess 25 Sjuksköterskestudenters föreställningar om yrkets innehåll och utövande 25 Forskning om sjuksköterskestudenters föreställningar av yrket 27 Föreställningar i samhället om sjuksköterskeyrket 29 Ditt möte med vårdkulturen 30 Att vara kulturkompetent; innebörder och regler 31 Kritiskt granskande förhållningssätt 34 Sammanfattning 35 Att diskutera 36 Litteratur 36 Lästips 38

© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-08978-2_01_book.indd 3

3

2014-05-19 13:25

Innehåll K apitel 2

I backspegeln – en historisk återblick 39

E l i s a bet h Da h l b org Lyc k h age Vårdandet och vården 40 Antiken 41 Medeltiden 42 Tiden mellan upplysningstiden och fram till industrialismen 43 Sjuksköterskeyrkets framväxt 44 Sjuksköterska – yrkets väg till att bli en profession 46 Den asketiska perioden 48 Den romantiska perioden 48 Den pragmatiska perioden 51 Den humanistiskt existentialistiska perioden 51 Sjuksköterskeutbildning i Sverige 52 Vägen fram till en enhetlig utbildning 53 Sammanfattning 56 Att diskutera 57 Litteratur 57 Lästips 58 K apitel 3

Den professionella sjuksköterskan i dagens vård 59

Be r i t F i n n s t röm Sjuksköterskeprofessionen 62 Legitimationen – rätten att utöva yrket 65 Etisk kod för sjuksköterskor 66 Styrdokument – formella krav på sjuksköterskan 67 Hur stämmer dagens utbildning med samhällets och verksamhetens krav? 68 Hälso- och sjukvårdens organisation 71 Politiskt styrd och skattefinansierad vård 72 Sjuksköterskors arbetsfält 73 Teamarbete 74 Att profilera sjuksköterskerollen 75 Ohälsa och vård, i dag och i morgon 77 Framtidsperspektiv för sjuksköterskor 79

4

978-91-44-08978-2_01_book.indd 4

© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r

2014-05-19 13:25

Innehåll

Sammanfattning 80 Att diskutera 81 Litteratur 81 Lästips 84 K apitel 4

Det vetenskapliga ämnet 85

Gu l lv i F l e ns n e r Vägen till ett vetenskapligt ämne 86 Utvecklingen av ämnet i Sverige 93 Mot ett forsknings- och kunskapsområde 94 Mot ett läroområde 94 Mot en kärna i ämnet 96 En vetenskaplig disciplin 97 Paradigm 97 Omvårdnad – en vårdande disciplin 98 Några centrala begrepp 99 Hälsa och välbefinnande 100 Miljö 101 Synen på människan 102 Vårdande 103 Sammanfattning 103 Att diskutera 104 Litteratur 104 Lästips 106 K apitel 5

Vem är patienten? 107

Gu l lv i F l e ns n e r Att förstå patienters upplevelse 108 Livsvärldsperspektiv 109 Den levda kroppen – den subjektiva kroppen 112 Sjukdom-som-levd 113 Inverkan på dagligt liv 114

© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-08978-2_01_book.indd 5

5

2014-05-19 13:25

Innehåll

Lidande 114 Att förstå lidande 115 Den lidande patienten 116 Att lindra lidande 117 Sammanfattning 118 Att diskutera 119 Litteratur 119 Lästips 120 K apitel 6

Vårdandets etik 121

I nge l a Be rg gr e n Inledning 122 Etik, moral och metaetik 123 Normativ och icke-normativ etik 124 Etiska teorier 124 Pliktetik eller deontologisk etik 124 Konsekvensetik eller teleologisk etik 124 Dygdetik (virtue ethics) 125 Biomedicinska etiska principer 127 Etiska konflikter 129 Etiskt dilemma och etiskt beslutsfattande 129 Sjuksköterskornas etiska kod 130 Den etiska utvecklingen 131 Etiska grundbegrepp 132 Caring som ett etiskt grundbegrepp 132 Ansvar som ett etiskt grundbegrepp 135 Advocacy som ett etiskt grundbegrepp 136 Värdighet som ett etiskt grundbegrepp 136 Sammanfattning 138 Att diskutera 138 Litteratur 138 Lästips 141

6

978-91-44-08978-2_01_book.indd 6

© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r

2014-05-19 13:25

Innehåll Del II CENTRALA OMRÅDEN I ARBETET SOM SJUKSKÖTERSK A K apitel 7

Sjuksköterskans ansvar för vårdrelationen med patienten 145

l i n da be rg Sjuksköterskans ansvar i mötet med patienten 146 Att förstå patientens vårdbehov 148 Lidande och hälsa 149 Att utveckla en vårdrelation 149 Styrdokument som reglerar sjuksköterskans självständighet 151 Vårdrelationen i teoretiska och empiriska studier 152 Olika termer i forskning om vårdrelationen 152 Glappet mellan teori och praktik 153 Vårdrelationen som grund för omsorg i omvårdnad 154 Vårdrelation i dagliga möten 154 Några teoretiska utgångspunkter angående vårdrelationen 155 Sammanfattning 157 Att diskutera 157 Litteratur 158 Lästips 160 K apitel 8

Den patientundervisande uppgiften – att möjliggöra lärande 161

F e be F r i be rg Den lärande personen 164 Ett exempel 166 Patientundervisning – olika begrepp 167 Att utveckla pedagogisk beredskap 169 Sammanfattning 170 Att diskutera 171 Litteratur 171 Lästips 174

© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-08978-2_01_book.indd 7

7

2014-05-19 13:25

Innehåll K apitel 9

Att vårda på evidensbaserad grund 175

be r i t l i n da h l Betydelser i begreppet evidens 177 Evidensbegreppet ur ett mediciniskt perspektiv 177 Evidensbegreppet ur ett vårdvetenskapligt perspektiv 179 Etik och evidens 184 Olika institutioner som arbetar med evidensbaserad forskning 186 Beskrivning av genomförandeprocessen – att evidensbasera vårdandet/ vårdhandlingar 188 Arbetsprocessen 189 Hinder för att som sjuksköterska arbeta evidensbaserat 192 Sammanfattning 194 Att diskutera 194 Litteratur 195 Lästips 196 K apitel 10

Att leda patientnära omvårdnadsarbete 197

i ng a l a r s s on En tillbakablick 198 Chef respektive ledare 200 Samhällets krav på sjuksköterskan som ledare 201 Att leda patientfokuserad omvårdnad 202 Att som sjuksköterska kombinera olika typer av ledarskap 204 Att leda utvecklings- och förbättringsarbete 208 Faktorer som kan påverka sjuksköterskans möjligheter att leda patientnära omvårdnad 211 Sammanfattning 212 Att diskutera 212 Litteratur 213 Lästips 215

8

978-91-44-08978-2_01_book.indd 8

© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r

2014-05-19 13:25

Innehåll K apitel 11

Att samordna och planera med personal i annan organisation 217

E va L i dé n Berättelsen om Frida 218 Komplexa vårdbehov och komplexa hälso- och sjukvårdssystem 219 Samverkan mellan vårdverksamheter 224 Samverkan mellan olika yrkesgrupper och sjuksköterskans ansvar 227 Kommunikationens betydelse för att samordna och planera vård i hemmet 230 Sammanfattning 232 Att diskutera 232 Litteratur 233 Lästips 235

Person- och sakregister 237

© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-08978-2_01_book.indd 9

9

2014-05-19 13:25

978-91-44-08978-2_01_book.indd 10

2014-05-19 13:25

FÖRFATTARPRESENTATION

Vi som skrivit denna bok är alla sjuksköterskor och lärare med erfarenhet av undervisning inom sjuksköterskeprogrammet. Flertalet av oss är disputerade inom något av ämnena omvårdnad, vårdpedagogik eller vårdvetenskap.

Linda Berg är sjuksköterska sedan 1984 med specialistutbildning inom medicin och kirurgi samt vårdlärare sedan 1991. Disputerade i vårdvetenskap år 2006. Avhandlingen har fokus på vårdande relationer i dagliga möten inom medicinsk vård. Nuvarande arbete innebär undervisning i ämnet omvårdnad i sjuksköterskeprogrammet som innefattar utveckling av utbildningen och forskning. Forskningsintresset är riktat mot patienter med långvarig sjukdom, närstående, sjuksköterskor och team samt befolkning; upplevelser i daglig vård, med specifikt fokus på vårdande och vårdmiljö.

Andra teman är palliativ vård, etiska problem och didaktisk utveckling i sjuksköterskeutbildning, att integrera teori och praktik.

Ingela Berggren är legitimerad sjuksköterska med specialistutbildningar i kirurgisk och medicinsk vård samt i intensivvård. Hon har disputerat vid Institutet för Sykepleivitenskap vid Oslo Universitet och är docent i vårdvetenskap vid Högskolan Väst i Trollhättan där hon arbetar som lektor.

Hennes forskningsområde är handledning och etiskt beslutsfattade och hon har sjuksköterskans profession i fokus.

Elisabeth Dahlborg Lyckhage är sjuksköterska sedan år 1977 och har arbetat som sjuksköterska både inom sluten vård och i olika former av öppenvård. Som lärare har hon arbetat med sjuksköterskeutbildning på olika högskolor. Tog sin doktorsexamen i vårdpedagogik år 2003 och är docent i vårdvetenskap vid Högskolan Väst i Trollhättan där hon arbetar som

© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-08978-2_01_book.indd 11

11

2014-05-19 13:25

Författarpresentation

lektor. Forskningsintresset finns i skärningspunkten mellan vård, kultur, kön och lärande, där faktorer som främjar och hindrar vård/lärande på ett övergripande plan är i fokus.

Berit Finnström är barnsjuksköterska, distriktssköterska, smärtsjuksköterska och senior universitetsadjunkt vid Högskolan Väst i Trollhättan. Sedan 1992 har hon undervisat på sjuksköterskeprogrammet, varvat med arbete som smärtsjuksköterska på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg. Barns smärta och kulturmöten är två forsknings- och intresseområden. Berit är vice ordförande i Riksföreningen för barn­ sjuksköterskor och chefredaktör för föreningens tidning Barnbladet.

Gullvi Flensner är legitimerad sjuksköterska med specialisering inom medicinsk och kirurgisk vård, vårdlärare, doktor i medicinsk vetenskap särskilt omvårdnad, och docent i vårdvetenskap vid Högskolan Väst i Trollhättan.

Gullvi har lång erfarenhet av undervisning i sjuksköterskeutbildningen.

Hennes forskning har främst fokuserat patientnära företeelser som att leva med extrem trötthet (fatigue) och kognitiva problem vid neurologisk sjukdom (MS och epilepsi), men även vad som inverkar på upplevelsen av hälsa och hur välbefinnande kan främjas.

Febe Friberg är sjuksköterska med specialistutbildning inom intensivvård.

Hon är professor i sykepleievitenskap vid universitetet i Stavanger, Norge samt docent i vårdpedagogik vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Forskningsområdet rör främst patientundervisning, lärande och kommunikationsprocessers betydelse i samband med palliativ cancervård.

Inga Larsson är sjuksköterska sedan 1975 med specialistutbildning i kirurgisk och medicinsk vård och hon har arbetat som sjuksköterska inom infektions-, kirurgisk och medicinsk vård. Hon har under många år arbetat på ledningsnivå med bl.a. vårdutvecklings- och förbättringsarbete och är en av grundarna till ”tvättstugesystemet”. Hon har doktorsexamen i vård­ vetenskap och är lektor och programansvarig för sjuksköterskeprogrammet vid Högskolan Väst. Forskningsområdet är patienten som medaktör i vården där sjuksköterskans ledarskap av den patientnära omvårdnaden är en av förutsättningarna.

12

978-91-44-08978-2_01_book.indd 12

© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r

2014-05-19 13:25

Författarpresentation

Eva Lidén är disputerad distriktssköterska och arbetar som lektor vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Forskningsområdet handlar framför allt om de kommunikativa processernas betydelse för patientens delaktighet i olika vårdande sammanhang, exempelvis i samband med vård- och omsorgsplaneringsmötet.

Berit Lindahl är sjuksköterska med specialistutbildning inom intensivvård och docent vid Högskolan Borås, institutionen för Vårdvetenskap och Göteborgs universitet, Sahlgrenska Akademin, institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa. Forskningsområdet rör livssituationen för vuxna och barn vilka är beroende av respirator och bor hemma. Hon forskar också om intensivvårdsrummets utformning och dess betydelse för hälsan samt undervisar i sjuksköterskeutbildning på grund- och avancerad nivå.

© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-08978-2_01_book.indd 13

13

2014-05-19 13:25

978-91-44-08978-2_01_book.indd 14

2014-05-19 13:25

INLEDNING E l isa bet h Da h l borg Lyck h age

jag visste att jorden skulle gå under i morgon ””Om skulle jag i dag ändå plantera mitt äppelträd.

Martin Luther (Näslund, 2000 s. 15)

Syftet med denna bok är att introducera yrket och det vetenskapliga ämnet vårdvetenskap/omvårdnad för dig som påbörjat din sjuksköterskeutbildning. Detta kan göras på olika sätt och vi har valt att i del I måla upp yrket med stora penseldrag, dvs. göra en beskrivning av yrkets historik, den ämnesmässiga grunden och samhällets krav på sjuksköterskan. I del II går vi in på några viktiga kärnområden för sjuksköterskeprofessionen. Boken är tänkt att fungera som en karta över yrkets innehåll och du ska kunna använda den för att tidigt i utbildningen få en helhetsförståelse för vad yrket innehåller, för att därefter tränga djupare in i yrkets olika delar. Det är som att läsa en instruktion, exempelvis för att kunna montera en möbel. I första skedet är det viktigt att se hur det färdiga resultatet ser ut, därefter att ta reda på i vilken ordning den ska monteras, vilka redskap som behövs och vilka misstag som bör undvikas.

Varje kapitel inleds med en bild på kunskapens frukt, äpplet. Äpplena symboliserar de olika sorters kunskap som sjuksköterskan har. Kunskap som används i olika sammanhang och som tillsammans med andra yrkes­ grupper bidrar till att ge patienter en god vård. Titeln kunde ha varit Florence och du, eftersom dagens yrke innehåller mycket av det som redan Florence Nightingale pekade på. De krav hon ställde på vården och på sjuk­sköterskans kompetens gäller även i dag. Hon har även fått stå som symbol för sjuksköterskeyrket på ett mindre positivt sätt. Moberg (2007), menar att bilden

© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-08978-2_01_book.indd 15

15

2014-05-19 13:25

Inledning

av Nightingale som ”lady with the lamp” symboliserar manssamhällets dröm om hur en yrkesarbetande kvinna, på den tid då det enbart fanns kvinnliga sjuksköterskor, skulle vara. ”Tyst blygsam, diskret och absolut ointresserad av pengar” (Moberg 2007, s. 20). Att sjuksköterskeyrket var ett strikt religiöst kall där såväl lön som status var oviktigt är något som inte går att se i hennes egna texter. Vi hoppas att boken ska ge inspiration under din fortsatta utbildning och att du känner att sjuksköterskeyrket är ett yrke med en kunskapspotential som ger makt att påverka vården, precis så som Nightingale gjorde. Ett yrke att vara stolt över.

Fokus i boken är hur sjuksköterskans arbete knyts till vårdandet och det vetenskapliga ämnet vårdvetenskap. Att då ta utgångspunkt i vårdandets ontologi, eller enklare uttryckt vad vårdande är, känns naturligt. Florence Nightingales bok från 1859 Notes on Nursing hade även en undertitel – what it is and what it is not. För att tydliggöra vad som är det centrala kan det ibland vara enklare att ta bort det som kan skymma sikten, i det här fallet att sortera bort vad som inte tillhör det akademiska ämnet omvårdnad/vårdvetenskap.

Medicinsk vetenskap, sociologi, pedagogik, socialt arbete eller psykologi är inte omvårdnad/vårdvetenskap, även om dessa ämnen i varierande grad ingår i de olika högskolornas och universitetens sjuksköterskeutbildningar.

Som vetenskapliga ämnen är de skilda från Omvårdnad/vårdvetenskap, de är med Nightingales uttryck ”what it is not”. De kan inte studeras för att få kunskap om vad vårdandet är, vad som är vårdandets ontologi. Däremot utgör dessa ämnen viktiga delar i sjuksköterskans totala yrkeskompetens och de krävs för att kunna utöva yrket. De aktuella ämnena kallas ibland för stödämnen, eller biämnen, till vårdvetenskap.

I boken kommer vi att försöka knyta det underliggande ämnet med sina centrala begrepp och teorier till sjuksköterskans arbete, dvs. till sjuk­sköterskans funktion. Det som styr arbetet är de styrdokument, alltså de lagar och författningar som reglerar hälso- och sjukvården. Sättet som vårdarbetet genomförs på har sin grund i en medveten problemlösningsmodell, vårdprocessen.

I bokens första del kommer exempel att ges på föreställningar om sjuksköterskan, vad en sjuksköterska har ansvar för och hur hennes arbete kan och bör genomföras. Det är sjuksköterskan som ska se till att vårdandet utgår från en teoretisk grund och att ett etiskt förhållningssätt tillämpas.

När det gäller omvårdnaden av patienter är det praktiska genomförandet 16

978-91-44-08978-2_01_book.indd 16

© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r

2014-05-19 13:25

Inledning

av olika vårdhandlingar är en viktig del. Dessutom ska sjuksköterskan även ha kunskap om olika sjukdomstillstånd och hur dessa behandlas. Vår förhoppning är att det ska bli tydligt för dig som påbörjat din utbildning att sjuksköterskeyrket är en profession som kräver omfattande både teoretisk och praktisk kunskap.

Vi vill rikta ett tack till Catrine Jacobsson, Umeå Universitet, för värde­fulla synpunkter på bokens innehåll, samt till Karin Hurtig och Linnea Hurtig för vackra äppelbilder .

Litteratur Nightingale, F. (1859/1970). Notes on Nursing. What it is and what it is not.

London: Brandon/System Press, Inc. Näslund, G. (2000) Äppelbok. Sollentuna: Kärnhuset.

Moberg, Å. (2007). Hon var ingen Florence Nightingale. Stockholm: Natur och Kultur.

SSF. (2009). Omvårdnad som akademiskt ämne. Rapport från arbetande konferens.

© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-08978-2_01_book.indd 17

17

2014-05-19 13:25

978-91-44-08978-2_01_book.indd 18

2014-05-19 13:25

K AP I T E L 3

Den professionella sjukskรถterskan i dagens vรฅrd Be r i t Fi n nst rรถm

978-91-44-08978-2_01_book.indd 59

2014-05-19 13:26

är läran om fruktsorterna. ””Pomologi Pomologi kommer av Pomona, som i den romerska mytologin är fruktträdens beskyddarinna. Äppelbok, s. 87 av Görel Kristina Näslund

Det här kapitlet handlar om sjuksköterskeprofessionens plats i dagens samhälle.

Det innehåller en beskrivning av hur hälso- och sjukvården är organiserad och vilka rättigheter och skyldigheter du har som sjuksköterska. Kapitlet beskriver också sjuksköterskans arbetsfält. Sjuksköterskans kompetens måste svara upp mot det som samhället, verksamheten och patienterna efterfrågar. Hur stämmer innehållet i sjuksköterskeutbildningen med de krav som ställs i vården i dag och i framtiden? Vilken position har sjuksköterskeyrkets huvud­område; vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad?

Hur utvecklas en professionell identitet? Vad är det som gör att sjuk­ sköterskestudenter så småningom upplever sig som sjuksköterskor och gör yrket till en del av sin person? Socialiseringen in i yrket är en lång process och inleds när studenten börjar sin utbildning till sjuksköterska. Under utbildningens teoretiska och praktiska studier konfronteras du som student med de värderingar och normer, den kunskap och kultur som avspeglas i yrkesutövningen, och detta internaliseras i den blivande sjuksköterskan.

Enligt Randle (2001) har det sätt på vilket sjuksköterskestudenten bemöts under utbildningen stor betydelse för den yrkesmässiga självbilden och socialiseringen in i yrket.

60

978-91-44-08978-2_01_book.indd 60

© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r

2014-05-19 13:26

3 Den professionella sjuksköterskan i dagens vård

FAK TA

Identitet innebär personers eller gruppers egen identifikation som till­hörande en bestämd etnisk grupp, nation eller kultur (National­ encyklopedin, 2013). Personlig identitet syftar inom filosofin på en självmedveten persons essens, det som gör någon till just den person som den är, och som gör att personen är samma person under olika tidpunkter, trots ytliga förändringar (Wikipedia, 2013). Professionell identitet kan relateras till begreppet yrkesidentitet.

Socialisation är ett begrepp som används inom sociologin och betecknar förmedling och inlärning av färdigheter som medför att individen formas till en personlighet (Nationalencyklopedin, 2013).

Genom socialisation internaliserar individen samhällets eller gruppens vedertagna beteende­mönster, normer, regler och värderingar. Denna process börjar i spädbarnsåldern och pågår livet ut. Några av de viktigaste socialisations­agenterna är familjen, kamraterna, yrkeslivet och massmedia. (Wikipedia, 2013)

Intervjuer med sjuksköterskor har visat att känslan av att identifiera sig som sjuksköterska uppfattas som något mer än att arbeta som sjuksköterska (Öhlén och Segesten, 1998). Sjuksköterskeidentiteten är integrerad med sjuksköterskans personliga identitet och den beskrivs i Öhlén och Segestens studie som ett kontinuum med ändpunkterna svag respektive stark sjuk­sköterskeidentitet. Var sjuksköterskan befinner sig på detta kontinuum är bland annat relaterat till den egna självbilden och individens självkänsla, personliga mognad, nyfikenhet, generositet, kunskap, tolerans för stress och tilltro till den egna kapaciteten.

FAK TA

Kontinuum är ursprungligen ett begrepp inom fysik och matematik och betyder sammanhängande, oavbruten, omedelbart på varandra följande.

Begreppet används för att beskriva en obruten linje där ändpunkterna är varandras motsats, exempelvis stark/svag. Inom vårdvetenskapen har begreppet bland annat använts för att beskriva att det finns en gradvis övergång mellan hälsa och ohälsa. (Nationalencyklopedin, 2013)

© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-08978-2_01_book.indd 61

61

2014-05-19 13:26

Berit Finnström

Yrkesidentiteten utvecklas också i samspel med andra sjuksköterskor.

Närvaro, handlingsberedskap och känslan av att handla efter sin övertygelse är personliga faktorer som sjuksköterskorna menade har betydelse för att utveckla en stark professionell identitet i samspel med andra sjuksköterskor (Öhlén och Segesten, 1998). Yrkesidentiteten baseras på sjuksköterskans känsla och upplevelse av sig själv som sjuksköterska, men också på andra personers uppfattningar av hur hon/han handlar och reagerar. Goda relationer till kollegor leder till yrkesmässig mognad och socialisering in i yrket. Sjuksköterskan får därigenom en allt starkare yrkesidentitet, vilket i sin tur resulterar i ytterligare växt och utveckling. Sjuksköterskors yrkesidentitet utvecklas således under hela livet, från det att utbildningen startar tills karriären är slut. Utbildningstiden är dock en nyckelperiod eftersom det är då som sjuksköterskan skaffar sig de kunskaper och färdigheter som gör hans/ hennes kompetens specifik och som skiljer ut sjuksköterskan från annan professionell vårdpersonal (Johnson m.fl., 2012).

Sjuksköterskeprofessionen Sjuksköterskeyrket är ett yrke med hög komplexitet och den professionella sjuksköterskan måste ha den kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, värderingsförmåga och förhållningssätt som är relevant för att kunna utöva yrket på ett sätt som leder till god och patientsäker omvårdnad. Utan hög kompetens får vi inte respekt från kollegor och andra yrkeskategorier. Både som student och utbildad sjuksköterska behöver du hela tiden reflektera över hur du arbetar och vad som händer i mötet med patienterna, som ett led i en ständigt pågående utveckling och förbättring av din omvårdnadskompetens.

Som sjuksköterska kommer du att vara med om vårdsituationer som på en och samma gång kräver att du kan utföra komplicerade medicinska åtgärder samtidigt som du pratar med patienten och förklarar vad du gör på ett sätt som patienten förstår. Dessutom ska du kanske tänka på hygieniska aspekter, att du handlar i enlighet med god etik och vilken patient eller arbetsuppgift som du ska ta dig an härnäst.

62

978-91-44-08978-2_01_book.indd 62

© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r

2014-05-19 13:26

3 Den professionella sjuksköterskan i dagens vård

FAK TA

Komplexitet betecknar något som består av många delar vilka hänger samman på ett svåröverskådligt sätt. (Nationalencyklopedin, 2013)

Enligt Nationalencyklopedin (NE) (2013) innebär begreppet professionell att yrket utförs på ett fackmannamässigt godtagbart sätt. En profession beskrivs som ett yrke som bygger på en utbildning vid högskola eller universitet, och som därigenom upprätthåller en viss status och auktoritet. En sådan utbildning innebär också möjligheten att ställa krav på samhälleliga belöningar som högre lön och inflytande (Nationalencyklopedin, 2013).

Det finns också ett mer akademiskt professionsbegrepp, definierat med utgångspunkt i kriterier som att professionen måste ha ett vetenskapligt ämne som underliggande disciplin, att det finns en vetenskaplig problemlösningsmodell och att färdigheter och attityder ska vara baserade på teorier (Schön, 1995). Bentlings (1995) sammanfattning av olika professionskriterier utmynnar i att professionen ska bygga på teoretisk och vetenskapligt framtagen kunskap, att yrket ska ha en tydlig sanktion från samhället, att det ska finnas en etisk kod för yrkesutövarna och att professionen ska vara autonom i sin yrkesutövning. Detta innebär att yrket inte kan läras in genom att se hur andra gör via ett mästare/lärlingssystem. Teoretisk kunskap baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet måste vara grunden för att utövarna ska kunna bli autonoma i sin yrkesutövning. Den problemlösningsmodell som används för att bedöma, planera, genomföra och utvärdera omvårdnaden kallas för omvårdnadsprocessen. Autonomin innebär att sjuksköterskorna själva ska bestämma vad som är nödvändig, relevant kunskap i yrket och hur det ska utövas. Samhällssanktionen, som är en bekräftelse på att yrket är nyttigt och nödvändigt för samhället, är tydlig när det gäller sjuksköterske­ professionen, bland annat genom att en legitimation krävs för att få utöva yrket. Sjuksköterskor har också sedan länge en egen etisk kod, utarbetad av ”International Council of Nurses” och översatt till svenska av Svensk Sjuksköterskeförening (SSF, 2007) (se kapitel 4 och 5).

© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-08978-2_01_book.indd 63

63

2014-05-19 13:26

Berit Finnström

FAK TA

Disciplin betyder vetenskapsgren, kunskapsområde eller fackområde.

Traditionellt har man skiljt mellan följande huvudsakliga vetenskapliga discipliner: naturvetenskapen som studerar naturen och människans fysiska miljö, humaniora vilket betecknar de vetenskapliga ämnen som studerar människan som kulturell varelse och samhällsvetenskaperna som innefattar studiet av samhället och dess olika aspekter.

(National­encyklopedin, 2013) Autonomi innebär rätten till självständighet och oberoende.

(National­encyklopedin, 2013)

Sjuksköterskeyrket har trots detta inte ansetts nå upp till de kriterier för en klassisk profession som till exempel präglar jurist-, läkar- eller ingenjörs­y rket. Sjuksköterskeprofessionens vetenskapliga och teoretiska bas anses inte tillräckligt stark och vår autonomi sviktar eftersom sjuksköterskor inte alltid självständigt kan bestämma hur de ska arbeta.

Sjuksköterskeyrket betecknades enligt Bentling (1995) i stället som en semiprofession som befinner sig i en professionaliseringsprocess, på väg att uppfylla professionskri­terierna. Antalet disputerade sjuksköterskor ökar dock i rask takt och likaså professo­rerna i vårdvetenskap, vilket talar för en allt starkare vetenskaplig bas och därmed större kraft bakom orden och på sikt högre grad av autonomi. Olofsson (2012) skriver att sjuksköterskeyrket, i likhet med andra yrken som till exempel lärare och socionomer, är en semiprofession som utvecklats till en ”välfärdsprofession”. Eftersom dessa välfärdsprofessioners utbildningar är inordnade i högskolesystemet och både utbildningen och yrkesverksamheten är knutna till ny, egen vetenskaplig kunskapsproduktion, menar Olofsson att dessa yrken alltmer närmar sig de klassiska professionerna (Olofsson, 2012). Även om det på flera sätt är eftersträvansvärt att bli betraktad som en profession så har professionerna också fått utstå kritik. Schön (1995) menar att de har misslyckats att lösa många av de praktiska problem som finns i samhället. Schön vänder sig mot bilden av praktikerkunskap som en tilllämpad vetenskaplig kunskap. Den vetenskapliga kunskapen är ofta för allmängiltig och fungerar inte när yrkesutövaren står mitt i en unik situation

64

978-91-44-08978-2_01_book.indd 64

© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r

2014-05-19 13:26

3 Den professionella sjuksköterskan i dagens vård

där ett problem ska lösas. Den praktiska verkligheten är mer komplex än så.

Schön hävdar i stället att ett bättre sätt att utveckla praktisk kunskap är att inta ett reflekterande förhållningssätt (reflection-in-action) till vad som sker i praktisk handling. Samtidigt är det viktigt hur vi använder det vardagliga, ”tysta” kunnandet (knowing-in-action) som vi har fått genom erfarenhet.

When a practitioner reflects in and on his practice, the possible objects of his reflection are as varied as the kinds of phenomena before him and the systems of knowing-in-practice which he brings to them. He may reflect on the tacit norms and appreciations which underlie a judgement, or on the strategies and theories implicit in a pattern of behaviour. He may reflect on the feeling for a situation which has led him to adopt a particular course of action, on the way in which he has framed the problem he is trying to solve, or on the role he has constructed for himself within a larger institutional context. (Schön, 1995, s. 62)

Det bästa sättet att utveckla praktisk kunskap är troligen att kombinera teoretiska och praktiska kunskaper. Evidensbaserad omvårdnad (se kapitel 8) bygger på att nya rön tillämpas i den praktiska omvårdnaden. Evidensbaserat vårdande handlar inte bara om att använda vetenskapligt framtagen kunskap, utan även att ta hänsyn till patientens önskemål och förväntningar, vilka resurser som finns tillgängliga och sjuksköterskans kliniska erfarenhet (Willman m.fl., 2006). Teoretisk kunskap behöver kombineras med praktiskt kunnande och med ett reflekterande, kritiskt förhållningssätt till vad som görs och sker i situationen med patienten. Du kommer att läsa mycket om teorier, evidens och kritiskt förhållningssätt under hela din utbildning för att vara väl förberedd för kraven i dagens hälso- och sjukvård.

LEGITIMATIONEN – RÄT TEN AT T UTÖVA YRKET

Att ett yrke kräver legitimation innebär att yrket betraktas som viktigt för samhället och att inga andra än de legitimerade får utöva yrket. Legitimationen är en garanti för medborgarna att yrkesutövaren har den kunskap som yrket kräver och att arbetet utförs på ett sätt som är förenligt med lagar, förordningar och politiska mål. Socialstyrelsen utfärdar legitimation för yrken inom hälsooch sjukvård som innebär ett självständigt, kvalificerat arbete med ansvar för

© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-08978-2_01_book.indd 65

65

2014-05-19 13:26

Berit Finnström

patienters säkerhet. Legitimationen är det yttersta beviset på yrkes­utövarens kompetens. 1957 fick de svenska sjuksköterskorna sin legitimation, vilket var ett stort steg mot att bli en profession (Bentling, 1995). Andra yrken som innehar legitimation är bland andra läkare, optiker, psykologer, sjukgymnaster och tandläkare. Som nyexaminerad sjuksköterska skickar du ditt examensbevis och en ansökan om legitimation till Social­styrelsen som sedan utfärdar legitimationen. Sjuksköterskor har i likhet med de flesta andra legitimerade yrken en skyddad yrkestitel, vilket betyder att ingen får kalla sig sjuksköterska som inte har legitimation för yrket. Med legitimationen följer också vissa skyldigheter, som plikten att dokumentera vården i patientens journal eller att rapportera missförhållanden som leder till att patienter utsätts för skada eller risk för skada till vårdgivaren, det vill säga den som ansvarar för vårdverksamheten. Dessa skyldigheter gäller oavsett om vården bedrivs inom offentlig eller privat regi.

I juni 2013 tillkom en ny tillsynsmyndighet, Inspektionen för vård och omsorg (IVO), som utövar tillsyn över hälso- och sjukvården och dess personal. Om vårdgivaren anser att en anställd, som har legitimation, är en fara för patientsäkerheten skall vårdgivaren anmäla det till IVO. Om IVO bedömer att anmälan visar på allvarliga brister hos den legitimerade i form av oaktsamhet, oskicklighet, brottslig verksamhet eller olämplighet att utöva yrket överförs ärendet till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN).

HSAN utreder ärendet och beslutar om det finns skäl till beslut om prövotid, återkallande av legitimationen eller andra begränsningar i yrkesutövningen.

Prövotiden, som är den lindrigaste påföljden, är på tre år och då upp­rättas en plan som den legitimerade ska följa för att komma tillrätta med de missförhållanden som legat till grund för anmälan. I Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) kan du läsa mer om hur dessa så kallade disciplinärenden ska hanteras.

ETISK KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR

ICN har utformat en etisk kod för sjuksköterskor. Koden utkom första gången 1953 och har därefter reviderats ett antal gånger, senast 2005. Den kan beställas eller laddas ner på Svensk sjuksköterskeförenings hemsida. Koden beskriver sjuksköterskors grundläggande ansvarsområden som att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande med utgångspunkt i 66

978-91-44-08978-2_01_book.indd 66

© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r

2014-05-19 13:26

3 Den professionella sjuksköterskan i dagens vård

mänskliga rättigheter som rätten till liv och att bli behandlad med respekt och värdighet. Koden beskriver också sjuksköterskans ansvar relaterat till allmänheten, yrkesutövningen, professionen och medarbetarna. Dessa fyra huvudområden utgör referensram för sjuksköterskors etiska handlingar (se kapitel 6). Behovet av vård är universellt och ska ges till alla oavsett ålder, kön, hudfärg, kultur, trosuppfattning, sjukdom, funktions­nedsättning, nationalitet, politisk åsikt, ras eller social status.

Koden gäller också dig som är student. Sjuksköterskor och sjuk­sköterske­ studenter uppmanas att relatera de fyra huvudområdena till sitt eget arbetsfält och reflektera över vilka etiska dilemman som kan uppkomma och diskutera etiskt beslutsfattande med kollegor. Koden är antagen av både Svensk sjuksköterskeförening (SSF) och Vårdförbundet. SSF arbetar för att stärka och utveckla sjuksköterskeprofessionen genom att driva frågor som rör professio­ nens etik, kvalitet, forskning/utveckling, utbildning och hälsofrämjande arbete. SSF är också paraplyorganisation för mer än 50 sektioner och nätverk för sjuksköterskor. Vårdförbundet är ett fackligt yrkesförbund för den som är eller studerar till sjuksköterska, barnmorska, röntgensjuksköterska eller biomedicinsk analytiker. Vårdförbundet ger medlemmarna hjälp och stöd i fackliga frågor som till exempel yrkets värdering och lön samt frågor som rör medlemmarnas arbetsvillkor och vårdens utveckling.

ST YRDOKUMENT – FORMELLA KRAV PÅ SJUKSKÖTERSK AN

Som student och utbildad sjuksköterska kommer dina verksamhetsförlagda studier och kommande arbete att regleras av olika styrdokument som lagar, förordningar, råd och föreskrifter. Lagar är regler som alla medborgare måste följa och de stiftas av riksdagen, till exempel Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) eller Högskolelagen (SFS 1992:1434). En förordning innehåller regler som kan beslutas av regeringen, utan medverkan av riksdagen.

Förordningar gäller mestadels olika myndigheters arbete, till exempel Högskoleförordningen (SFS 1993:100). Lagar och förordningar finns samlade i Svensk Författningssamling (SFS). Lagar inom hälso- och sjukvårdsområdet stadgar bland annat hur sekretess ska utövas och andra bestämmelser angående hälso- och sjukvårdpersonalens skyldigheter.

Socialstyrelsen har en egen författningssamling (SOSFS) där allmänna råd och föreskrifter för vården och socialtjänsten finns samlade. Social­styrelsens © F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-08978-2_01_book.indd 67

67

2014-05-19 13:26

– en introduktion till yrke och ämne Syftet med denna bok är att introducera yrket och det vetenskapliga ämnet för studenter som just påbörjat sjuksköterskeutbildningen. I boken ges en beskrivning av yrkets historik, dess etiska och ämnesmässiga grund samt samhällets krav på sjuksköterskan. Utöver detta presenteras några av sjuksköterskans viktigaste kompetensområden. Boken är tänkt att fungera som en översikt över yrkets innehåll och att användas tidigt i utbildningen för att ge en helhetsförståelse av vad yrket innebär.

Samtliga författare är sjuksköterskor, lärare och aktiva forskare vid olika sjuksköterskeutbildningar i Sverige. Dagens yrke innehåller fortfarande många av Florence Nightingales vårdprinciper. Trots detta har hon oförtjänt fått stå som förebild för, i första hand, kvinnors oavlönade arbete.

I själva verket ansåg Florence Nightingale att vård inte stod i motsättning till en god ekonomisk ersättning och hon verkade för att kvinnor skulle få utbildning och därmed en egen inkomst. Författarna vill förtydliga att sjuksköterskeyrket är en profession som kräver omfattande teoretisk och praktisk kunskap och förhoppningen är att boken ska ge inspiration under utbildningen. Sjuksköterskeyrket är ett yrke med en kunskapspotential som ger makt att påverka och förbättra vården – ett yrke att vara stolt över.

| Att bli sjuksköterska

Att bli sjuksköterska

Dahlborg-Lyckhage (red.)

Elisabeth Dahlborg-Lyckhage (red.) är sjuksköterska sedan år 1977 och har arbetat som sjuksköterska både inom sluten vård och i olika former av öppenvård. Som lärare har hon arbetat med sjuksköterskeutbildning på olika högskolor. Hon tog sin doktorsexamen i vårdpedagogik 2003 och är nu docent på Högskolan Väst i Trollhättan. Forskningsintresset finns i skärningspunkten mellan vård – kultur – kön – och lärande, där faktorer som främjar och som hindrar vård/lärande på ett övergripande plan är i fokus.

Att bli sjuksköterska – en introduktion till yrke och ämne

Boken kan även användas av andra yrkeskategorier inom vård och omsorg, för att få en bild av sjuksköterskans formella kompetens.

Andra upplagan Art.nr 33296 2:a uppl.

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08978-2_Cover.indd 1

Elisabeth Dahlborg-Lyckhage (red.)

2014-05-15 21:32