9789127423510

gula idéer sover lugnt

gula idéer sover lugnt filosofi för gymnasiet

filosofi för gymnasiet

Gula idéer sover lugnt utgår från att filosofi är en intellektuell och social aktivitet. Genom att identifiera problem, ställa frågor och diskutera möjliga svar kan vi bättre lära känna och förstå vår värld.

Boken presenterar sex problemområden: moralfilosofi, samhällsfilosofi, språkfilosofi, kunskapsteori, vetenskapsteori och verklighetsteori. Tillsammans täcker de in frågor om allt från gott och ont till människans plats i tillvaron.

Gula idéer sover lugnt är avsedd för kurserna filosofi  och . lars-göran alm pernilla nordström

gula idéer sover lugnt filosofi för gymnasiet lars-göran alm och pernilla nordström

ISBN 978-91-27-42351-0

9 789127 423510

GUL12_omsl.indd 1-3

2012-11-14 14:22

GUL12_Dok.indd 1

2012-11-14 14:01

Förord Den nya ämnesplanen i filosofi från 2011 är den avgörande orsaken till att denna lärobok nu presenteras i en ny utgåva. De som använt den tidigare utgåvan från 2000 kommer att känna igen mycket av sakinnehållet.

I alla nybörjarböcker måste ju en del grundläggande baskunskaper presenteras – en filosofilärobok som inte diskuterar sådana klassiska kunskapsteoretiska ståndpunkter som empirisim och rationalism är knappast tänkbar. Men sättet att presentera sådana grundläggande ståndpunkter kan förändras allteftersom olika pedagogiska metoder prövas i undervisningssituationen. Det märks här och där i denna nya utgåva i form av lite annorlunda framställningssätt och en del accentförskjutningar i presentationen av de traditionella baskunskaperna.

Förutom dessa förändringar finns också helt nyskrivna avsnitt på flera håll i boken, avsnitt som tar upp frågor och ståndpunkter som inte behandlades eller bara kort antyddes i den tidigare utgåvan. Dessa avsnitt är vårt försök att förverkliga den nya läroplanens ambition att låta eleverna få möta problemområden och förhållningssätt som fått en framskjuten plats inom västvärldens filosofi under senare decennier.

Postmodernismens kritik mot centrala tankegångar i den västerländska filosofiska traditionen presenteras och diskuteras. Och i all synnerhet har den feministiska filosofin – eller snarare de feministiska filosofierna – fått en långt fylligare framställning än tidigare.

Förra utgåvan var en författares verk. I denna upplaga är vi två som delat arbetet, grubbleriet och glädjeämnena som är förknippade med uppgiften att skriva läromedel. Vi har tillsammans nagelfarit och diskuterat texten i alla kapitel, men utifrån våra individuella intressen naturligtvis omhuldat en del kapitel särskilt mycket. Sålunda har Lars-Göran ett särskilt ansvar för kapitlen 2–6 och Pernilla för kapitlen 7–10. Men vi vill understryka att den text som presenteras här är frukten av ett nära och givande samarbete under mer än ett år.

Vi hoppas att bokens läsare ska få uppleva samma spänning och stimulans i den filosofiska diskussionen kring ”de eviga frågorna” som vi själva upplevt när vi skrivit den.

Norrtälje hösten 2012 Lars-Göran Alm Pernilla Nordström

3

GUL12_Dok.indd 3

2012-11-14 14:01

Innehåll 1

2

3 4

5 6

Filosofi

6

På torget i Athen

8

Filosofi idag

12

Filosofins framtid

17

Språkfilosofi

20

Ordet

21

Satsen

29

Den språkliga vändningen

36

Filosofins verktyg

42

Argumentation

43

Logik

51

Kunskapsteori

60

Vad är kunskap?

62

Hur får vi kunskap?

67

Fyra alternativa synsätt

76

Vetenskapsteori

84

Naturvetenskaplig vetenskapsteori

86

Olika vetenskapsteorier?

99

Verklighetens natur

108

Idealism

110

Materialism

120

Determinism och indeterminism

126

4

GUL12_Dok.indd 4

2012-11-14 14:01

7

8

9

10

Människans natur

128

Dualism

129

Materialistiska alternativ

133

Könens natur

140

Viljans frihet

149

Existens och mening

154

Livets mening

155

Existensfilosofi

158

Några viktiga teman

163

Moralfilosofi

178

Etikens huvudfrågor

181

Konsekvensetik

189

Regeletik

193

Andra etiska teorier

199

En allmängiltig moral?

205

Samhällsfilosofi

210

Rättvisa

212

Det rättvisa samhället

216

Frihet

225

Alternativa samhällsteorier

230

Filosofera mera (lästips)

235

Register

236

5

GUL12_Dok.indd 5

2012-11-14 14:01

FILOSOFI

6

GUL12_Dok.indd 6

2012-11-14 14:01

Filosofi Det finns några frågor som människor över hela jorden ständigt har funderat på. De kallas ofta för de eviga frågorna. Dessa frågor har diskuterats så långt tillbaka i tiden som vi kan följa människors tankar i bevarade skrifter. Förmodligen tidigare också. Men det finns inga svar som alla kan acceptera.

En del av de eviga frågorna gäller världen vi lever i. Vad består den av? Hur är den uppbyggd? Hur fungerar den? Finns det någon tanke bakom den, ett mål som den är på väg till? Eller är den bara resultatet av en massa slumpvisa skeenden?

Andra funderingar handlar om vilken plats vi människor har i världen. På vilket sätt är vi unika i den levande naturen? Är vi unika förresten – eller är det bara vår måttlösa självöverskattning som får oss att tro det?

Men de flesta av de eviga frågorna handlar nog om hur vi lever och bör leva våra liv. Är vi fria att utforma våra liv som vi vill? Väljer vi våra handlingar alldeles självständigt? Eller styrs vi av våra biologiska egenskaper? Av samhällets normer och värderingar? Av högre makter? Och hur är det med våra handlingar gentemot våra medmänniskor? Vilka är de rätta? Vilka är orätta? Varför just dessa?

1

Vilka fler ”eviga frågor” kan du komma på?

Diskutera i klassen!

Två svarsalternativ I de äldsta bevarade texter som diskuterar de eviga frågorna får de religiösa svar: Världen är som den är för att gudarna har gjort den sådan. Människan är som hon är av samma anledning. Vad som är rätt och orätt handlande har gudarna bestämt, och människan har bara att lyda deras regler.

Religionens ensamrätt till svaren på de eviga frågorna varade under årtusenden. Men omkring 500 f.v.t. (före vår tideräkning) började alternativa svar växa fram. Det skedde ungefär samtidigt på tre håll i världen: i Indien, i Kina och i Grekland.

Det gemensamma för dessa alternativa svar var att de skapades av människor som inte längre accepterade de religiösa texternas auktoritet. I stället litade de till sitt eget förnuft i sina försök att förstå världen och människan, och de försökte resonera sig fram

7

GUL12_Dok.indd 7

2012-11-14 14:01

FILOSOFI

”Fil-” betyder ”vänskap, kärlek” på grekiska. ”Sofia” betyder ”vishet”.

Alltså betyder filosofi ”kärlek till vishet”.

till regler för rätt handlande som alla förnuftiga människor kunde hålla med om.

Detta var filosofins födelse. Den ägde alltså rum ungefär samtidigt på tre olika håll i världen, och de filosofiska tankar som uppstod på respektive håll uppvisar både likheter och skillnader.

Men i denna lärobok har vi ingen möjlighet att diskutera de punkter där indisk, kinesisk och västerländsk filosofi liknar varandra respektive skiljer sig åt. Vi får nöja oss med att undersöka den västerländska filosofin och dess svar på de eviga frågorna.

Vi kan få en första orientering om vad västerländsk filosofi är genom att läsa om ett samtal som fördes på torget i Athen någon gång i slutet av 400-talet f.v.t. Vi låtsas att vi är med på platsen!

På torget i Athen

Sokrates ca 470–399 f.v.t.

Grekisk filosof. Han efterlämnade inga skrifter utan är endast känd genom att hans elever och motståndare har skrivit om honom.

Några unga män står omkring en gammal man och diskuterar någonting mycket ivrigt. Vi kommer fram emot dem just som en av de unga männen höjer rösten. Han låter mycket förvånad och irriterad när han utbrister: – Men menar du på allvar att du inte vet vad dygd är, Sokrates?

Den gamle mannen är alltså Sokrates (469–399 f.v.t.). Han har ett stadgat rykte som vis man och stor filosof – än idag är hans namn bekant för många människor som inte vet så mycket om filosofi i övrigt. Man kan förstå den unge mannens irritation.

Sokrates om någon borde väl veta vad dygd är för något. Och irritationen blir inte mindre när Sokrates svarar: – Inte nog med det, min käre vän, utan jag har aldrig träffat någon som vet det, enligt min åsikt … Men vid gudarna, Menon, vad säger du att dygd är för något?

Den unge mannens namn är alltså Menon. En av de andra heter Platon (427–347 f.v.t.). Han är nog den som förstår Sokrates resonemang bäst av dem alla. Långt senare kommer Platon att berätta om detta samtal i dialogen ”Menon”. Även om han inte gett oss ett ordagrant referat av samtalet har han nog fått med huvudlinjen.

När vi läser hans text är det nästan som att tjuvlyssna på samtalet.

Menon är uppenbart förbryllad. Här samtalar han med Sokrates, som är känd för sin förmåga att diskutera viktiga moraliska frågor,

8

GUL12_Dok.indd 8

2012-11-14 14:01

På torget i Athen

1

och så säger karln att han inte vet vad dygd är – den mest självklara grunden för ett moraliskt riktigt handlande. Nå, Menon blir inte svaret skyldig: – Mannens dygd är att kunna sköta statens angelägenheter, och göra det på ett sådant sätt att han gynnar sina vänner men skadar sina ovänner samtidigt som han själv inte lider någon skada …

Kvinnans dygd är att sköta hushållet väl, se efter hemmets tillhörigheter och lyda sin make. Barnet har sin dygd, olika för pojke och flicka. Den gamle har sin, olika för den frie och slaven. Det finns mängder av olika dygder … för det finns en dygd avpassad för allt vi gör i alla våra olika åldrar.

Platon (427–347 f.v.t.) var elev till Sokrates.

Platons böcker består av dialoger: han återger samtal mellan Sokrates och andra personer. Men en del kanske är Platons egna åsikter, som han lagt i Sokrates mun.

Platon (t.v.) och Aristoteles var de två viktigaste filosofer som vidareutvecklade Sokrates tankar under antiken. Målning av renässanskonstnären Rafael i Vatikanen, Rom.

9

GUL12_Dok.indd 9

2012-11-14 14:01

FILOSOFI

Vad tycker du ordet dygd står för? Är det ett användbart ord idag?

Finns det olika dygder för män och kvinnor?

För vuxna och barn?

Diskutera!

– Vilken tur jag har, Menon – när jag frågade dig om en dygd fann jag en hel svärm hos dig … Men hur många och olika de än må vara har de en egenskap gemensam, som gör dem till dygder, och det är denna egenskap man bör ha för ögonen när man svarar på frågan ”Vad är dygd?”… När du säger att det finns en dygd för mannen, en annan för kvinnan och en annan för barnet, gäller det bara för dygden, eller är det på samma sätt med hälsa och storlek och styrka? Är mannens hälsa en annan än kvinnans? Eller är hälsan av samma slag oavsett vems den är?

– Hälsan är densamma för både man och kvinna.

Och så glider samtalet vidare. Menon måste medge att det är rimligast att även se dygden som en och densamma, oavsett vem som har den. Men dygden kan komma till uttryck på olika sätt.

Det kan t.ex. handla om att vara hederlig eller skötsam eller duktig eller modig …

Vad är då den gemensamma egenskapen i alla dessa olika uttrycksformer? Vad är dygdens innersta kärna? Menon försöker reda ut det, men han lyckas inget vidare. Dygdens innersta kärna kommer han inte åt.

Den fortsatta diskussionen grenar ut sig åt olika håll, och när den slutar har man inte kommit fram till något svar på den ursprungliga frågan. Men den har belysts ur många synvinklar, och alla har fått klart för sig att den är tämligen komplicerad. Och vi som läser Platons skildring av meningsutbytet har haft roligt åt de många snärtiga replikerna och ironiska vändningarna.

Filosofins typiska drag Vad är skillnaden mellan filosofiska samtal och vanliga samtal?

Diskutera!

Beror skillnaden mest på vilka som deltar, på hur de samtalar, eller på vad de talar om?

Vi har fått se hur Sokrates bedrev filosofi. Och mycket av det som vi kan iaktta i Platons skildring är typiskt för filosofin än idag. Låt oss systematisera våra iakttagelser: Sokrates för ett samtal med Menon. Bägge är aktiva och pratar.

Filosofi är alltså en aktivitet – inte ett passivt inlärande av en samling åsikter som ska godtas för att en stor filosof har formulerat dem.

Samtalet böljar fram och tillbaka. Deltagarna kastar fram olika idéer, testar hur väl de tycks stämma med vardagliga erfarenheter och accepterar eller förkastar dem. Alla skärper sig för att komma på nya finurliga synpunkter. Samtidigt retas de och har roligt.

Filosofi är alltså en intellektuell aktivitet, där idéer förs fram och

10

GUL12_Dok.indd 10

2012-11-14 14:01

På torget i Athen

prövas, och en social aktivitet, där en grupp människor har trevligt tillsammans.

Fast argumenten är inte alltid formulerade under samtalets gång. En sida av det filosofiska arbetet är mer inåtvänt, när filosofen hemma i sitt arbetsrum tänker över de åsikter som diskuterats och slipar sina argument inför en ny omgång av diskussionen.

För många stora filosofer har tankearbetet varit mödosamt. De har hamnat i kriser, då allt de tidigare ansett och hävdat har känts otillfredsställande. Filosofin handlar ju ofta om svåra frågor som gör arbetet tungt och allvarligt.

Personerna i Platons dialog pratar. De mäter ingenting, de gör inga experiment, de skickar inte ut enkäter – de pratar. När de vill tillföra diskussionen nytt bränsle drar de in en ny person i samtalet för att dra nytta av dennes synpunkter. Filosofi är alltså en språklig aktivitet, som har språket som arbetsredskap. Argumenten kan mycket väl hämtas från olika vetenskaper, men den filosofiska verksamheten består i att argumenten vägs emot varandra i det filosofiska samtalet. Ämnesvalet är viktigt. De diskuterar den sortens goda egenskaper som kallas för dygder. Vad står ordet dygd egentligen för?

Kan man få kunskap om dygder och tillägna sig dem och på så sätt bli en bättre människa? Diskussionen berör frågor som fortfarande är viktiga inom filosofin: om språkets förhållande till verkligheten, om kunskapen och om människans moral.

Om nu Sokrates har diskuterat igenom dessa filosofiska frågor med Athens unga män redan för nästan tvåtusenfemhundra år sedan, finns det då något mer att tillägga? Jodå – det filosofiska samtalet är tidlöst. Eftersom det handlar om ”de eviga frågorna” kan problem som diskuterades för ett par tusen år sedan plötsligt vara aktuella här och nu med en ny vinkling.

Att det är moraliskt orätt att stjäla en cykel anser vi nog alla.

Men är det orätt att ladda ner en spännande film till sin dator utan att betala för den? Det känns rätt att en uppfinnare kan ta patent på en teknisk apparat och tjäna pengar på den. Men bör man kunna ta patent på en genförändrad växt?

Exemplen visar att nya tekniker kan skapa nya filosofiska problem. Då måste kanske delar av moralfilosofin tas upp till debatt igen – och de nya problemen kan få lösningar som återverkar på hur man ser på gamla problem som man betraktat som lösta. En filosof blir aldrig arbetslös!

1

Sokrates metod – att ställa frågor för att få samtalspartnern att tänka efter – används fortfarande. Fast idag förs sådana sokratiska samtal kanske oftare på internet än ute på torget.

Diskutera exemplen. Är det rätt att ladda ner en film utan att betala?

Ska forskare kunna ta patent på genförändrade växter och tjäna pengar på det? Finns det några gamla moralregler som kan tillämpas här eller behöver vi helt nya reg­ ler? Kan du komma på fler moralfrågor som är nya för vår tid?

11

GUL12_Dok.indd 11

2012-11-14 14:01

FILOSOFI

Filosofi idag När den västerländska filosofin uppstod i Grekland på 500-talet f.v.t. omfattade den all sorts kunskap och resonerande. Men under den långa resan från antiken till vår tid har alltfler ämnesområden brutit sig loss ur filosofin och blivit självständiga fackvetenskaper: matematik, biologi, fysik, historia, statskunskap, ekonomi, psykologi … Listan kan göras lång.

Kan man skriva vad som helst på nätet?

Men inte om vem som helst?

Det är klart, alla har ju sin frihet.

Bara om det är sant.

Inte om mig!!!

Sant för vem?

12

GUL12_Dok.indd 12

2012-11-14 14:01

1

Filosofi idag

Filosofins problemområden Det ser nästan ut som om filosofin inte längre behövs. Men det är en felsyn. Det finns flera viktiga problemområden som filosofin kan betrakta som sina. I den här läroboken presenteras följande sex problemområden: Frågorna om gott och ont, rätt och orätt, som diskuteras inom moralfilosofin, är ett eget område för filosofin även idag.

Moralfilosofin är nära släkt med samhällsfilosofin, där man diskuterar frågorna om det goda samhället, där rättvisa och frihet råder.

Kontakterna mellan olika länder och kulturer ökar ständigt.

Och när olika synsätt möts blir det desto viktigare att diskutera moralfilosofi och samhällsfilosofi. Dessa problemområden presenteras i kapitlen 9 och 10.

Filosofin har också behållit en kritiskt granskande funktion gentemot de olika fackvetenskaperna. De filosofiska diskussionerna inom språkfilosofi, kunskapsteori och vetenskapsteori är betydelsefulla för dem alla. Vi möter dessa problemområden i kapitlen 2–5.

Den moderna partikelfysiken berättar för oss vilka olika materiepartiklar som den fysiska verkligheten består av. Men vad är egentligen materia? Den frågan diskuteras inom den filosofiska verklighetsteorin, som handlar om verklighetens natur och beskaffenhet. Detta problemområde presenteras i kapitel 6. Också de två följande kapitlen ägnas åt verklighetsteori, men då handlar det om olika uppfattningar om människans natur, om hennes plats i tillvaron och om meningen med hennes existens.

kunskap vetenskap språk

samhälle verklighet moral

En huvudlinje ...

När vi idag läser de tidiga grekiska filosofernas resonemang om verklighetens natur upplever vi dem som mycket spekulativa och inte särskilt vetenskapliga. Varje filosof hade sin uppfattning om vad världen ytterst består av och underbyggde den med de skarpsinnigaste argument han kunde komma på. Men de hade inte tillgång till teleskop, mikroskop och andra tekniska instrument. De kunde alltså inte testa sina teorier om världen och fastställa vilka som var sanna respektive falska. Därför har resultaten av deras tankemöda inte heller stått sig genom tiderna.

13

GUL12_Dok.indd 13

2012-11-14 14:01

FILOSOFI

Men det är något annat som stått sig, i motsats till deras olika uppfattningar. Själva grunden för deras tänkande var en övertygelse om att världen är begriplig, att människans förnuft kan förstå hur den fungerar, att människan kan nå en säker kunskap, att det finns en absolut sanning. Den övertygelsen har gett filosofer i alla tider energi och mod att ständigt på nytt undersöka och kritisera gamla idéer och i deras ställe föra fram nya – och få se dem kritiserade i sin tur. Det finns ett drag av obändig optimism över det filosofiska tänkandets historia.

Denna syn på världen och det mänskliga förnuftets förmåga har varit med i filosofin från antiken till oss. Därför är det främst filosofin inom denna huvudlinje som behandlas i denna bok.

Men huvudlinjen har inte varit oemotsagd. Det har alltid funnits enskilda tänkare som ifrågasatt tilltron till världens begriplighet, kunskapens möjlighet och sanningens existens. Sedan några decennier tillbaka har dessa kritiker blivit allt fler, och man ser numera deras kritiska invändningar som en av de många riktningarna inom dagens filosofi.

... och flera riktningar När fackvetenskaperna blev självständiga blev filosofin ett mera avgränsat ämne. Men samtidigt har filosofin vuxit om man ser det från ett annat perspektiv. Förslagen till lösningar av filosofins problem har blivit allt fler. Till stor del beror det på att samhället förändras och att våra kunskaper om världen och människan växer.

I och med det dras nya argument in i den filosofiska diskussionen.

Därför har den också blivit alltmer detaljerad och svåröverskådlig.

Till det kommer att man kan bedriva filosofi på olika sätt.

Somliga filosofer vill presentera stora helhetsbilder av tillvaron.

Andra vill sitta och plocka med oerhört noggranna undersökningar av begränsade delproblem. Filosofer kan också grupperas i olika riktningar beroende på vilken typ av frågor de anser är viktigast att undersöka och hur de resonerar när de gör sina undersökningar.

Idag kan vi urskilja en handfull stora riktningar:

Analytisk filosofi Inom den analytiska filosofin är man tveksam till stora svepande teorier om tillvaron. Man ser det snarare som sin uppgift att kritiskt

14

GUL12_Dok.indd 14

2012-11-14 14:01

Filosofi idag

1

granska just sådana teorier som gör anspråk på att förklara allt.

Analytiskt inriktade filosofer arbetar mycket med språk- och kunskapsteoretiska frågor.

Den analytiska filosofin började i Tyskland och Storbritannien kring sekelskiftet 1900. Med tiden kom den att bli den dominerande filosofiska riktningen i den engelskspråkiga världen och i de nordiska länderna.

Idag kallar man den ofta för den analytiska traditionen. Det gör man för att markera att riktningen har utvecklats åt många olika håll. Det går inte längre att urskilja några drag som är gemensamma för alla analytiska filosofer. Denna lärobok hör närmast hemma inom den analytiska traditionen.

Kontinental filosofi På den europeiska kontinenten kom filosoferna att gå andra vägar under 1900-talet. Ett samlingsnamn för de filosofiska riktningar som utvecklats där är kontinental filosofi.

Ibland ställs den analytiska traditionen och den kontinentala filosofin emot varandra som motsatser. Kring mitten av 1900-talet fanns det kanske ett visst fog för det. Men idag är de flesta motsättningar borta. Filosofer hämtar inspiration och uppslag från många olika riktningar i sitt arbete.

I denna lärobok tar vi upp tre riktningar som brukar räknas till den kontinentala filosofin: existensfilosofin, fenomenologin och hermeneutiken.

Existensfilosofin koncentrerar intresset till människans väsen och situation i tillvaron. Utanför filosofin har den spelat en stor roll för många skönlitterära författare. I sin grundsyn på människan har den fått impulser från fenomenologin, en riktning som vill förankra människans kunskap i en noggrann analys av innehållet i hennes upplevelser.

Intresset för människans egenart och sätt att vara finns också hos hermeneutiken. En viktig sida hos människan är att hon söker mening och sammanhang i tillvaron. Hon tolkar sina upplevelser för att förstå dem. Inom den hermeneutiska traditionen funderar man över hur denna tolkning och förståelse går till. Men hermeneutiska metoder kan användas inom olika filosofiska riktningar.

Därför är det vanligt att hermeneutiken mer uppfattas som en metodlära än som en självständig riktning.

15

GUL12_Dok.indd 15

2012-11-14 14:01

FILOSOFI

Martha Nussbaum f. 1947

Amerikansk samhällsoch moralfilosof. Hon har också gjort viktiga insatser i den feministiska filosofins kamp för jämställdhet mellan könen.

Postmodernism På senare år har ordet postmodernism börjat användas inom filosofin. Termen används flitigt inom alla områden av kultur- och samhällslivet. Därför bör man gärna precisera vad man avser med den i olika sammanhang.

Som filosofisk riktning står postmodernismen främst för en djupgående kritik mot huvudlinjen i västerländsk filosofi – närmare bestämt mot den syn på sanning, kunskap och vetenskap som finns där. En del av denna kritik kommer från människor som sent omsider börjat inta sin rättmätiga plats i det filosofiska samtalet – kvinnorna.

Feminism och genusfrågor Den västerländska filosofin föddes i det mansdominerade antika grekiska samhället, och där ansågs det självklart att kvinnan hade

16

GUL12_Dok.indd 16

2012-11-14 14:01

1

Filosofins framtid

en begränsad intellektuell förmåga. Denna nedvärdering av kvinnan har varit en svart tråd genom hela den västerländska kulturens historia. Det förklarar att det funnits få kvinnliga filosofer genom tiderna och att de som funnits inte fått så stor uppmärksamhet.

Lyckligtvis har mycket förändrats. Under senare delen av 1900-talet har allt fler kvinnor etablerat sig som filosofer. Det har inneburit två stora vinster för filosofin. Den ena är att den tillgängliga samlade begåvningen för filosofiskt arbete har fördubblats.

Den andra är att de manliga perspektiv som dominerat filosofin börjat få kritik utifrån kvinnliga perspektiv.

Det handlar inte om att ersätta en dominans med en annan – det handlar om att visa att det finns många perspektiv på de filosofiska frågorna och att låta dem alla komma till tals i en jämbördig dialog.

Så har feminismen och genusfrågorna fått en plats också inom filosofin. De bidrar med nya infallsvinklar som gör det filosofiska samtalet mera levande – en spännande process som vi hittills bara har sett början på.

Skulle det gjort någon skillnad om det hade funnits fler kvinnliga filosofer och forskare genom tiderna?

Diskutera!

Filosofins framtid I början av kapitlet mötte vi Sokrates i glatt samspråk med Menon och några andra på torget i Athen, och vi har sett hur hans sätt att bedriva filosofi lever vidare än idag. Vi har sett att filosofer med tiden har fått nya perspektiv på gamla problem och i en del fall fått helt nya problemområden att undersöka. Vi har ingen anledning att tro att filosofins undersökande, frågande och debatterande förhållningssätt har nått någon slutpunkt just nu. Tvärtom – det verkar snarare finnas ett allt större behov av en öppen och mångsidig diskussion om de centrala filosofiska frågorna om sant och falskt, gott och ont, rätt och orätt. Då bör vi komma ihåg Sokrates utifrån ett annat perspektiv. År 404 f.v.t. förlorade Athen ett långvarigt krig mot Sparta, den andra supermakten i dåtidens Grekland. Många upprörda athenare frågade sig hur katastrofen kunnat inträffa. En del såg en orsak i allt resonerande och kritiserande som man ägnat sig åt i Athen under det föregående halvseklet. De utsåg Sokrates till syndabock. Hans sätt att ställa svåra och irriterande frågor

17

GUL12_Dok.indd 17

2012-11-14 14:01

FILOSOFI

Sokrates försvarstal finns i en bra översättning av Jan Stolpe i ”Platon, Skrifter. Bok 1”.

om gott och ont, rätt och orätt hade fördärvat ungdomen, förstört gamla fina athenska dygder och bidragit till det militära nederlaget. År 399 f.v.t. ställdes han inför rätta.

Som alla åtalade fick han lägga fram sin sak inför folkdomstolen, en stor jurydomstol med femhundra medlemmar. Originaltalet har vi inte kvar, men den version som Platon skrev kort efter rättegången och som kallas ”Sokrates försvarstal” fångar både innehållet och andan i talet.

I försvarstalet berättade Sokrates hur han brukade tala med alla sorters människor för att undersöka vilka som verkligen var visa och vilka som bara själva trodde att de var det. Och det visade sig oftast att den senare gruppen var mycket större än den förra. När vi läser försvarstalet inser vi snart att Sokrates hade trampat varenda athenare på tårna! Och ändå hävdade han att Athen borde vara tacksam mot honom: ”Jag är placerad av guden i den här staten, som kan liknas vid en stor och ädel häst som är lite trög för att den är så stor och som behöver livas upp av en sporre.”

Samtalet – än idag en viktig form för filosofiskt tankeutbyte.

18

GUL12_Dok.indd 18

2012-11-14 14:01

1

Filosofins framtid

Så såg han sin uppgift – att hålla diskussionen om rätt och orätt levande bland athenarna med sina frågor och samtal. Och när han nu stod inför rätta var han oförskämd och vägrade att böna och be för sitt liv, som det hörde till god ton att en åtalad skulle göra.

Alltså blev domslutet ingen överraskning. Majoriteten av folkdomstolen dömde honom till döden. Han avrättades en tid senare på det sätt som tillämpades i Athen, genom att han fick tömma en bägare gift.

Sokrates öde påminner oss om att filosofin har mäktiga fiender bland människor som inte vill få sina övertygelser ifrågasatta och kritiserade. Det öppna samtalet är ett hot för alla dem som har dåligt grundade åsikter och som bygger sin samhällsposition på makt och våld i stället för på förnuft och dialog. Därför är filosofin förhatlig för alla diktaturregimer. Därför är det en plikt för varje tänkande människa att odla sin tankes skärpa, att kräva argument i stället för dogmer och att säga ifrån när orätt sker – här, nu och i framtiden.

Är filosofi enbart en demokratisk aktivitet?

Kan inte en diktator använda filosofi för sina syften?

Diskutera.

19

GUL12_Dok.indd 19

2012-11-14 14:01

SPRÅKFILOSOFI

20

GUL12_Dok.indd 20

2012-11-14 14:01

Språkfilosofi

2

I inledningskapitlet såg vi att filosofi är en språklig aktivitet och att filosoferna har språket som arbetsredskap (s. 11). Redan antikens filosofer funderade kring vad orden egentligen betyder och försökte göra språket så klart och begripligt som möjligt. Sedan dess har intresset för språket alltid funnits med i filosofernas verksamhet.

Kring sekelskiftet 1900 började en period av ökande intresse för språket, både för att det är så intressant för dess egen skull och för dess viktiga roll inom filosofins övriga problemområden. I det här kapitlet diskuterar vi först en del av de mer praktiska resultaten av detta nya stora intresse för språket, i avsnitten om ordet och satsen. Det är ett slags ”hantverkskunnande” som är viktigt i allt filosofiskt arbete. I slutet av kapitlet bekantar vi oss med hur den nya uppmärksamheten på språkets roll i filosofin – som ofta kallas ”den språkliga vändningen” – växte fram.

Ordet När vi talar med varandra, till vardags eller i filosofiska samtal, använder vi ord som vi ställer samman till satser. Man kan diskutera vad som kommer först: ordet eller satsen. Vi måste ha ord för att kunna skapa satser. Men å andra sidan bestäms ordens innebörd ofta av det sammanhang de förekommer i, dvs. av satsen. Här väljer vi att börja med ordet.

Vad kom först?

Ord och sak Vi ser på en liten ramsa som lyder: ”Mars är en planet. Planet slutar på t. Alltså slutar Mars på t.” Ramsan stämmer inte, det är vi överens om. Men vad är det som är fel?

När vi tänker efter inser vi att det har att göra med hur man använder ordet ”planet”. I första satsen, ”Mars är en planet”, syftar ordet på den himlakropp som vi kallar Mars. I andra satsen, ”Planet

21

GUL12_Dok.indd 21

2012-11-14 14:01

SPRÅKFILOSOFI

Vad är det för fel på satsen ”Filosofilärare har fjorton bokstäver och undervisar”?

Hur borde man säga i stället?

slutar på t”, syftar ”planet” inte på ett ting utan på själva ordet ”planet”. Och i sista satsen blandar man ihop de två syftningarna.

Vi måste skilja på ord och sak! Ett ord är en följd av tecken när det är skrivet eller tryckt och en följd av ljudvågor när det utsägs.

Det som ordet står för är ofta en företeelse i verkligheten omkring oss. Det behöver naturligtvis inte vara konkreta ting som planeter, stolar, bilar och sådant, utan kan lika gärna vara abstrakta företeelser som glädje eller skönhet.

När man resonerar om ordet som ord brukar man i skrift sätta citattecken omkring det. När man resonerar om det som ordet syftar på utmärks inte det på något särskilt sätt. Två satser som exempel: (1) ”Katten” har sex bokstäver.

(2) Katten ligger och sover i solskenet.

I sats (1) handlar det om ”katten” som ord, i sats (2) om den verkliga, sovande katten. Filosofer brukar kalla det som ordet syftar på för ordets referens.

Referens och betydelse

Har ordet ”sjöjungfru” verkligen ingen referens?

Men i Köpenhamn finns ju Den lille havsfrue?

Diskutera!

Finns det fler ord som vi använder som om de står för någon verklig företeelse fast de i själva verket saknar referens? Kan du komma på exempel?

Referensen till ordet ”bord” är alla de bord som finns i verkligheten.

Men vad är då referensen till ordet ”sjöjungfru”? Alla de sjöjungfrur som finns i verkligheten?

Här har vi ett problem. Vi måste tydligen acceptera att det finns ord som inte har någon referens. Men trots att ordet ”sjöjungfru” saknar referens är det helt begripligt och inte meningslöst, som t.ex. ordet ”inkrustator”, ett annat referenslöst ord. Vi måste alltså urskilja ytterligare en aspekt av orden i vårt språk: ordens betydelse eller mening.

Ordet ”sjöjungfru” betyder: en sagovarelse som upptill har en kvinnoöverkropp och från midjan och nedåt en fiskstjärt. Med ordet ”bord” avses ett föremål som har de egenskaper som vi förknippar med ett bord, t.ex. egenskapen att vara en skiva av fast material på lämplig höjd för en sittande eller stående person.

Färgen gör detsamma, och storlek och form kan variera betydligt.

Men om man inte någorlunda bekvämt kan sitta eller stå vid föremålet i fråga och äta eller skriva eller löda eller vad man nu gör, så är det inte ett bord.

22

GUL12_Dok.indd 22

2012-11-14 14:01

Ordet

2

Vilka fler referenser för ”bord” kan du tänka dig?

Språkfilosoferna brukar använda termen ”betydelse” när de diskuterar de egenskaper som är gemensamma för alla referenserna för ett ord – eller, som i fallet med sjöjungfrur, alla de föreställningar som är knutna till ett visst ord. Ett tecken på att vi känner till ett ords betydelse är att vi använder ordet rätt. Den som säger ”Du kan ställa bilen i cykelstället där borta” kan inte rimligen veta vad ordet ”bil” betyder – eller ordet ”cykelställ”.

Nu har vi fått ord för den förvirring som den stackars Menon upplevde i samtalet med Sokrates den där dagen i Athen för så länge sedan (s. 8–10). Menon talade hela tiden om en massa olika referenser för ordet ”dygd”. Sokrates däremot envisades med att försöka finna ordets betydelse, det som är gemensamt för alla olika referenser som ordet har.

Vi måste alltså i våra fortsatta filosofistudier hålla isär tre olika aspekter på ett och samma ord:

Diskutera hur det är med referens och bety­ delse hos följande ord och uttryck: ”Sveriges kung”; ”Frankrikes kung”; ”jultomten”; ”dinosaurier”; ”Maria”.

23

GUL12_Dok.indd 23

2012-11-14 14:01

SPRÅKFILOSOFI

(1) Den rent språkliga företeelsen – en kombination av ljud eller bokstäver.

(2) Referensen – den företeelse i verkligheten som ordet står för.

(3) Betydelsen – de utmärkande drag som vi i tanken förknippar med ordet, oavsett om det har referens eller ej.

Skriv ner fem starkt känsloladdade ord. Jäm­ för sedan hur ni reage­ rar på varandras ord.

Diskutera resultatet.

Vilka slutsatser drar ni?

Kan du komma på fler vaga ord?

Känsloladdade ord När någon säger ”penna” vet vi genast vad som avses, nämligen ett föremål som man kan skriva med. Ordet är rent beskrivande, eller, som man ofta säger, deskriptivt. Men om vi möter t.ex. ordet ”cancer” är situationen lite annorlunda.

Visserligen är även ordet ”cancer” beskrivande. Det refererar till sjukdomstillstånd med onormal tillväxt av vissa celler. Men ordet är också känsloladdat, emotivt. Vi upplever ett obehag inför ordet, ett obehag som naturligtvis har att göra med det obehag vi känner inför den sjukdom som utgör ordets referens. ”Cancer” är ett negativt laddat ord, men det finns naturligtvis också positivt laddade ord, som ”hälsa”.

Vi kan alla rada upp massor av emotiva ord. Det vore egentligen en nyttig övning att rada upp alla negativt och positivt laddade ord vi har, för då skulle vi få iaktta en intressant sak: ingen individuell lista skulle vara identiskt lik en annan. Ordens känsloladdning är nämligen en följd av våra individuella livsöden och livssituationer. ”Häst” är för många av oss ett neutralt ord. Men det är ett positivt ord för många med ridning som största intresse och ett negativt ord för den som just förlorat 100 000 kronor på Solvalla.

Vaga ord Det finns gott om ord som har ett oklart omfång. Vi kan ta ordet ”ungdom” som exempel. Vilka hör hemma inom det ordet?

18-åringar? Utan tvivel. 15-åringar? Jodå. 12-åringar? Njaaee …

Och om vi räknar uppåt från 18 år: 22-åringar? Ja. 25-åringar?

Lite tveksamt. 27-åringar? Nej – de är unga vuxna!

Ord som ”ungdom” kallas vaga. Det besvärliga med vaga ord är att vi i ett samtal kan använda samma ord och därmed få en känsla av att vi pratar om samma företeelse – fast vi i själva verket har helt olika uppfattningar om vad vi pratar om. Den ene pratar om 21-åringar, den andre om 13-åringar och bägge tror att de är

24

GUL12_Dok.indd 24

2012-11-14 14:01

Ordet

2

helt överens. Det säger sig självt att ett sådant samtal så småningom kan bli ganska förvirrat. Kan – men måste inte.

Att tolka och precisera Vi kan för det mesta märka om de vi pratar med lägger in en annan betydelse i ett ord än vi själva gör. Och vi har alla en förmåga att tolka vad de andra vill ha sagt och därmed förstå det de säger, även om vi själva inte skulle uttrycka oss på samma sätt.

Ofta är det sammanhanget, kontexten, som hjälper oss att förstå vad de andra menar. Anta att någon säger ”Ungdomarna måste få en bra klätterställning!” Då inser vi genast att det egentligen handlar om barn, inte om ungdomar. Klätterställningar finns ju på lekplatser för barn. Vi gör alltså en kontextuell tolkning, en tolkning utifrån sammanhanget.

När vi tolkar det någon säger lägger vi inte bara märke till vad som sägs. Det är minst lika viktigt hur det sägs. Den talande personens röstläge, betoningar, ansiktsuttryck, gester och kroppsspråk spelar in i vår tolkning. ”Nejdå, jag har inget emot Kjell!” väser någon fram mellan tänderna och ser jättearg ut. Då förstår alla att det nog är tvärtom. Kjell gör förmodligen klokt i att hålla sig borta ett tag.

Men vi kan tolka fel, vår tolkningsförmåga räcker inte alltid till.

I viktiga samtal bör man därför från början göra klart vad man menar med vissa vaga ord. Man kan t.ex. komma överens om att ordet ”ungdom” ska betyda ”människor mellan 17 och 21 år”. Sedan håller man sig till den betydelsen under hela samtalet. Då har man preciserat ordets innebörd, dvs. förtydligat vad man avser. Förvirringen upphör och det blir lättare att komma vidare i samtalet.

Hur kan man tolka satsen ”Livet har ingen mening”?

Definitioner Det finns alltså vaga ord och ord som kan väcka olika känslor hos olika människor. Det finns också mångtydiga ord, som kan betyda olika saker i olika sammanhang. Allt detta kan skapa missförstånd i våra samtal med varandra. Ibland måste vi därför klargöra ordentligt vad vi menar med ett ord – vi måste ge en definition.

En definition förklarar vad ett ord eller uttryck betyder, oftast med hjälp av andra ord. Det finns flera olika typer av definitioner, eftersom man kan ha olika syften med sina ordförklaringar. Vi ska bekanta oss med några av dem.

Ordet ”bok” är ett mångtydigt ord. Det har minst två vitt skilda betydelser.

Kan du komma på fler mångtydiga ord?

25

GUL12_Dok.indd 25

2012-11-14 14:01

gula idéer sover lugnt

gula idéer sover lugnt filosofi för gymnasiet

filosofi för gymnasiet

Gula idéer sover lugnt utgår från att filosofi är en intellektuell och social aktivitet. Genom att identifiera problem, ställa frågor och diskutera möjliga svar kan vi bättre lära känna och förstå vår värld.

Boken presenterar sex problemområden: moralfilosofi, samhällsfilosofi, språkfilosofi, kunskapsteori, vetenskapsteori och verklighetsteori. Tillsammans täcker de in frågor om allt från gott och ont till människans plats i tillvaron.

Gula idéer sover lugnt är avsedd för kurserna filosofi  och . lars-göran alm pernilla nordström

gula idéer sover lugnt filosofi för gymnasiet lars-göran alm och pernilla nordström

ISBN 978-91-27-42351-0

9 789127 423510

GUL12_omsl.indd 1-3

2012-11-14 14:22