Page 1

Läs också:

T R A N S S PR Å K A N D E I de flesta klassrum har vi idag en rik språklig mångfald och i flerspråkighetsforskaren Gudrun Svenssons bok får vi veta hur vi kan ta vara på den för att på bästa sätt gynna lärandet och identitetsutvecklingen hos våra flerspråkiga elever.

Författarna Ofelia García och Li Wei beskriver i boken: • hur teorierna bakom flerspråkighet har utvecklats, • hur translanguaging förhåller sig till tidigare teorier och modeller för språkinlärning och flerspråkighetsutveckling, • hur translanguaging kan användas – ur elevers perspektiv för inlärning, såväl som ur lärares perspektiv för undervisning. Boken ger baskunskap och sammanfattar vad translanguaging kan bidra med som en undersökande och nyskapande kraft. Den vänder sig till alla lärare och studenter som vill omfamna den språkliga mångfalden i klassrummet och därmed gynna elevernas identitets- och kunskapsutveckling.

FL ER S PR Å KI G A EL E V ER Med stöd i svensk och internationell forskning förklarar Jim Cummins, en av världens ledande flerspråkighetsforskare, vad lärare kan göra för att hjälpa flerspråkiga elever att lyckas. Boken stakar därmed ut vägen mot en likvärdig skola.

Ur förord av Carla Jonsson Forskare och universitetslektor vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet.

´ ✴ li wei ofelia garcia

Translanguaging FLERSPRÅKIGHET SOM RESURS I L ÄRANDET

Translanguaging

Boken visar hur translanguaging praktiskt kan tillämpas i olika typer av undervisning. Exempel ges från undervisningssituationer i USA och Storbritannien där det liksom i Sverige används många olika språk. Genom dessa exempel kan vi dra lärdomar om translanguaging som pedagogisk praktik, lärdomar som kan tillämpas i svensk skola där 20,5 procent av alla grundskoleelever har ett annat modersmål än svenska, där undervisningen av nyanlända behöver bli mer effektiv, och där alla elever behöver rustas språkligt inför en global arbetsmarknad som har högt ställda krav på språkliga kompetenser.

´ ✴ li wei ofelia garcia

För dig som vill upptäcka translanguaging (transspråkande), ett nytt förhållningssätt till flerspråkighet och lärande ur både socialt och kognitivt perspektiv, är det här grundboken.

Författarna Ofelia García och Li Wei är förgrundsgestalter inom flerspråkighetsfältet och båda har skrivit ett flertal framstående publikationer inom området. Ofelia García föddes på Kuba och flyttade som 11-åring till New York där hon numera arbetar som professor vid City University of New York. Li Wei föddes i Kina och flyttade till Storbritannien när han var i 25-årsåldern. Han arbetar nu som professor vid University College London.

ISBN 978-91-27-81872-9

9 789127 818729

Translanguaging_Garcia_original.indd Alla sidor

2018-01-18 17:38


Translanguage_ORIG.indd 2

2018-01-22 13:17


Innehåll

Förord 11 Tack 17 Inledning 19

Del I  Språk och translanguag­ing  23 1. Språk, språkande och flerspråkighet  24 Att reflektera över språk  24 Uppkomsten av begreppet språkande  26 Språkande, sociolingvistik och psykolingvistik  28 Tvåspråkighet, mångspråkighet, flerspråkighet  31 Tvåspråkighet som något dubbelt  32 Tvåspråkighet som något dynamiskt  34 Bortom och med tvåspråkighet: transformationer  38

2. Translanguaging-­perspektivets genombrott och betydelse  41 Utvecklingen av en teori om translanguaging  41 Translanguaging och kodväxling  44 Translanguaging som norm om tvåspråkighet  45 Att skapa utrymme för translanguaging   47 Translanguaging och dynamisk systemteori  48 Translanguaging i skrift  49 Translanguaging och multimodalitet  52 Translanguaging och transformationer  53

Translanguaging, språkvetenskap och språklig kreativitet  54 Språklig kreativitet och translanguaging-instinkten  57

Translanguaging och närliggande termer  61 Överskridande 62 Transidiomatiska praktiker  63 Polyspråkighet 64

Translanguage_ORIG.indd 7

2018-01-22 13:17


Urbanspråkighet 64 Multivokalitet 65 Codemeshing och tvärspråkliga praktiker  66 Tvåspråkande 67 Spanglish, Singlish  68

Translanguaging: en sammanfattning, och våra positioner  69 Våra positioner och vårt translanguaging  70

Del II  Undervisning och translanguaging  73 3. Språk, tvåspråkighet och undervisning  74 Flerspråkighet och språk i undervisnings­sammanhang  74 Tvåspråkig undervisning  76 Typer av tvåspråkighet i undervisning och tvåspråkig undervisning  77

Enspråkigheter i undervisningen  82 Undervisning i främmande språk och andraspråk, och parallella ­e nspråkigheter  82 Tvåspråkiga utbildningar och parallella enspråkigheter  84

Bortom enspråkigheter i skolan  87 Argument för flexibelt språkande i undervisningen  90 Att överskrida dubbla språkstrukturer  92 Att överskrida litteracitetens språk  93

4. Translanguaging och undervisning  96 Framväxten av teorin om translanguaging i undervisning  96 Translanguaging, kreativitet, kritiskt tänkande och förändring  i undervisningen 100 Translanguaging – och inte bara tvåspråkighet –  i under­ visningen 102 Att överskrida enspråkig och tvåspråkig utbildning genom translanguaging 105 Translanguaging och enspråkig undervisning  105 Translanguaging och tvåspråkig undervisning  106

Att bygga det tredje rummet (thirdspaces): bortom främmande-/andraspråk och tvåspråkig undervisning  111

Translanguage_ORIG.indd 8

2018-01-22 13:17


5. Translanguaging och lärande  115 Elevers användande av translanguaging  115 Translanguaging i förskoleklass  119 Translanguaging i skrift  123 Att använda translanguaging för att skriva och läsa  125

6. Translanguaging och undervisning  130 Lärare, pedagogiker och translanguaging  130 Att använda translanguaging som pedagogik  135 Translanguaging-pedagogik för ungdomar i secondary schools  136 Att undervisa i matematik  136 Att undervisa i samhällskunskap  139 Att undervisa i naturvetenskap  141 Att undervisa i engelsk litteratur  142

Translanguaging-pedagogik för engelska som andraspråk i  primary school 149 Translanguaging-pedagogik för månglitteracitet (pluriliteracies) 153 Månglitteracitet för japansk-amerikanska elever  154

Enspråkiga lärare som använder translanguaging  155 Translanguaging som ett sätt att lära sig tillsammans  158 Translanguaging för att utveckla en samhällskritisk litteracitet  161

7. Translanguaging i undervisningssammanhang: principer, implikationer och utmaningar  165 Translanguaging som pedagogik: principer och strategier  165 Translanguaging och implikationer för lärarutbildning  169 Ett translanguaging-projekt för pedagoger i New York  172

Utmaningar för translanguaging och undervisningen: Att ­lära ut translanguaging och att använda det i bedömningssammanhang 179 Utmaningen att lära ut translanguaging  179 Utmaningen att använda translanguaging i bedömningssammanhang  182

Avslutning 185 Slutnoter 189 Litteratur 191 Person- och sakregister  213

Translanguage_ORIG.indd 9

2018-01-22 13:17


Figur- och tabellförteckning

Figur 1.1

Figur 2.1 Figur 2.2 Figur 2.3 Figur 2.4 Figur 4.1 Figur 7.1 Figur 7.2 Figur 7.3 Figur 7.4 Figur 7.5 Tabell 7.1 Tabell 7.2

Translanguage_ORIG.indd 10

Skillnader mellan en traditionell förståelse av tvåspråkighet, Cummins isbergsmodell, och ett dynamiskt perspektiv på tvåspråkighet  35 I love China (a)  58 I love China (b)  58 Klöverblad och Obama  59 Obamao-bild  60 Translanguaging och undervisning  103 Sorterande av translanguaging-kort, D. Witt  170 Flerspråkig anslagstavla för föräldrar  175 Flerspråkiga informationsutskick till föräldrar  176 Regler för klassrummet på engelska och spanska, uppsatta av läraren  177 En elevs marginalanteckningar  178 Undervisning om ämnesinnehåll och språk genom translanguaging 166 Rekommendationer för translanguaging. Utvecklade av Sarah Hesson, bearbetade av Ofelia García  180

2018-01-22 13:17


Förord

I vår globaliserade värld har många elever tillgång till flera språk och kulturer; genom egna erfarenheter av resor eller migration men också genom populärkultur som till exempel tv-program, böcker eller dataspel. Via internet kan en elev ha tätare kontakt med en moster i New York än med sin granne, och via chatt, sms eller mejl går det att på ett enkelt sätt hålla kontakt med vänner runt om i världen på olika språk. I den svenska skolan undervisas de språk som valts ut som särskilt betydelsefulla i ett visst sammanhang. Detta urval grundas bland annat på språkideologier, det vill säga tankar och åsikter om språk, samt på vilken status språk tillskrivs. Generellt premieras kunskap i svenska, engelska och moderna språk medan kunskaper i andra språk riskerar att åsidosättas eller försummas. Ett exempel på detta är det förhållandevis låga deltagandet i modersmålsundervisningen; endast drygt hälften av de grundskoleelever som är berättigade till modersmålsundervisning deltar i sådan undervisning (Skolverket, 2016). Elever har dock många olika språkliga resurser som i högre utsträckning skulle kunna utnyttjas och utvecklas i undervisningen (se t.ex. Jonsson, 2013). Genom att ha en öppenhet och nyfikenhet för språkliga resurser och genom att arbeta för att ta tillvara dessa visar vi att alla språk har ett värde, inte bara de språk som ingår i skolans undervisning. Genom att utveckla olika språk stärks dessutom elevernas språk-, kunskaps- och identitetsutveckling samtidigt som samhället blir bättre rustat att möta de behov av språklig kompetens som redan finns. På den globala arbetsmarknaden betraktas engelska snarast som en

11

Translanguage_ORIG.indd 11

2018-01-22 13:17


baskunskap – i likhet med att kunna läsa och skriva – samtidigt som kunskaper i andra språk hett efterfrågas. Språkkunskaper står alltså högt i kurs på samhällsnivå. Så hur tar vi då tillvara elevers språkliga resurser och utvecklar dem på bästa sätt? Vad är translanguaging och hur kan det hjälpa oss att möta de utmaningar vi står inför i undervisningen? Hur kan det bidra till att utveckla de språkliga resurser som redan finns hos varje elev? Translanguaging: Flerspråkighet som resurs i lärandet har fått ett mycket stort genomslag i flera länder och ses redan som en klassiker inom området. I boken beskrivs translanguaging både utifrån ett socialt och ett kognitivt perspektiv. Utgångspunkten är att ifrågasätta synen på språk som separata system, det vill säga att strikt dela upp och betrakta språk som olika enheter. Istället beskrivs translanguaging som ett teoretiskt och analytiskt ramverk som bidrar till undervisningen genom gränsöverskridande kommunikation där personer använder alla de språkliga resurser de har tillgång till. Boken utmanar de enspråkiga ideologier som ofta reflekteras i undervisning samt andra traditionella och vedertagna sätt att se på och organisera undervisning. Translanguaging beskrivs som en pedagogisk praktik med nyskapande, kreativ och omdanande kraft. I boken väcks frågor om hur elever på ett kritiskt och kreativt sätt kan använda alla sina språkliga resurser för att ifrågasätta och göra motstånd mot enspråkiga ideologier och hur translanguaging på detta sätt kan ha en transformativ funktion i undervisningen. I boken har författarna ett dubbelt fokus. I del I behandlas translanguaging som konceptuellt ramverk, det vill säga som ett begrepp som kan användas för att analysera och förstå språk­användning. Där beskrivs hur begreppet utvecklats över tid och på vilket sätt det representerar ett paradigmskifte i synen på språk, språkanvändning och gränsöverskridande kommunikation. Författarna tar i denna diskussion begreppet språkande (languaging) som sin utgångspunkt. I samma anda diskuteras hur translanguaging skiljer sig från kodväxling; bland annat genom att translanguaging utgår ifrån att flerspråkiga talare

12

Translanguage_ORIG.indd 12

2018-01-22 13:17


har ”en enda språklig repertoar ur vilken de strategiskt väljer drag som tillåter dem att kommunicera effektivt” och att deras språkliga repertoarer ”inte så lätt kan tillskrivas det ena eller andra traditionellt definierade språket”. Ofelia García och Li Wei relaterar också begreppet translanguaging till andra begrepp – som till exempel poly­ språkighet (polylingualism), urbanspråkighet (metrolingualism) och codemeshing – och beskriver på vilka sätt dessa begrepp förhåller sig till varandra och hur de skiljer sig åt. I del II beskrivs hur translanguaging kan användas i undervisning. I denna diskussion ger författarna exempel på hur elever använder translanguaging som en naturlig del i sitt lärande och på hur lärare använder translanguaging i sin undervisning. De beskriver också den betydelse translanguaging som pedagogisk praktik kan ha inom lärarutbildningen. Ofelia García och Li Wei visar på hur enspråkiga ideologier i samhälle och skola kan motverkas genom tillämpning av translanguaging. Istället för undervisning där tvåspråkighet ses och behandlas som dubbla enspråkigheter, erbjuder translanguaging som pedagogisk praktik en ny förståelse av undervisning som utgår ifrån mer flexibla språkpraktiker. Translanguaging bidrar på så sätt till ”en likvärdig skola”, en skola där till exempel de elever som håller på att lära sig svenska inte främst bedöms utifrån de språkkunskaper de ännu saknar, utan snarare ses som personer med tillgång till värdefulla kunskaper i och på andra språk. Forskning visar tydligt att elever alltid bör ges möjlighet att bygga vidare på de språk som redan ingår i deras språkliga repertoarer samtidigt som de tillägnar sig nya språk. Translanguaging som pedagogisk praktik erbjuder denna möjlighet. Författarna betonar här vikten av att skapa ett utrymme eller rum för translanguaging (translanguaging space) i undervisningen där elever erbjuds möjligheten att kreativt och kritiskt använda sina språkliga resurser. Boken visar hur translanguaging praktiskt kan tillämpas i olika typer av undervisning. Exempel ges från undervisningssituationer i USA och Storbritannien där det liksom i Sverige används många olika språk. Genom dessa exempel kan vi dra lärdomar om translan­guaging

13

Translanguage_ORIG.indd 13

2018-01-22 13:17


som pedagogisk praktik, lärdomar som kan tillämpas i svensk skola där 20,5 procent av alla grundskoleelever har ett annat modersmål än svenska (Skolverket, 2016), där undervisningen av nyanlända behöver bli mer effektiv, och där alla elever behöver rustas språkligt inför en global arbetsmarknad som har högt ställda krav på språkliga kompetenser. Det finns ännu ingen vedertagen svensk översättning av begreppet translanguaging. Av denna anledning används i den här svenska översättningen begreppet på engelska. En svensk översättning som föreslagits och som redan fått visst genomslag är transspråkande (Torpsten m.fl., 2016). Den största fördelen med denna översättning är att den ligger nära engelskans translanguaging med prefixet transföre språkande. Som Ofelia García och Li Wei skriver i sin inledning, markerar förledet trans- att begreppet translanguaging kan användas på ett gränsöverskridande sätt – både för gränsöverskridande kommunikation och för gränsöverskridande undervisning. I akademiska texter av detta slag kan det många gånger vara svårt att få till översättningar som återspeglar originalets innebörd fullt ut. Ambitionen vid översättning, fackgranskning och redigering av denna bok har emellertid varit att erbjuda svenska begrepp för de flesta termer, även där vedertagna översättningar ännu saknas. Konceptet translanguaging representerar ett paradigmskifte inom språkvetenskapen och utbildningsvetenskapen. Inom detta paradigmskifte och genom translanguaging ifrågasätts en statisk syn på språk som separata enheter. Istället bejakas språkpraktikers dynamiska och flytande karaktär, det vill säga att språkpraktiker inte är fasta och statiska utan föränderliga och ständigt växlande, och att språk flyter in i varandra och kan användas på ett integrerat sätt. Translanguaging som konceptuellt ramverk bidrar genom detta perspektivskifte till ett flerspråkigt, heteroglossiskt synsätt, snarare än till att förstärka enspråkiga normer. I ett samhälle där människor lever, studerar och arbetar över språk- och nationsgränser, behövs nya konceptuella

14

Translanguage_ORIG.indd 14

2018-01-22 13:17


ramverk och pedagogiska praktiker för att på ett nyanserat sätt förstå och beskriva den språk­användning som förekommer. Genom att analysera flerspråkig språkanvändning med en flerspråkig ”lins” – snarare än med en enspråkig – undviker vi att pressa in flerspråkig språkanvändning i modeller och ramverk som utvecklats för enspråkiga sammanhang och som därmed inte är tillämpliga. Ett flerspråkigt synsätt ger oss möjlighet att förstå flerspråkiga praktiker på ett mer adekvat och nyanserat sätt. Begreppet translanguaging sätter personerna som kommunicerar i centrum, snarare än de koder eller språk de använder. Translanguaging kan underlätta för lärare att göra tystade röster hörda och att skapa en plattform för integrerad språkanvändning. Det har på så sätt potential att förändra, att bidra till social rättvisa och leda till egenmakt. I dagens samhälle är flerspråkighet ett område som borde löpa som en röd tråd genom lärarutbildningen. Den här boken är ett steg i den riktningen då den utgår ifrån en flerspråkig norm där språk ses som resurser som bör tas tillvara i undervisningen. Boken är särskilt användbar för lärare och studenter inom svenska som andraspråk, svenska, engelska, moderna språk, modersmål, svenska för invandrare, samhällsorienterande ämnen och naturorienterande ämnen men den är också relevant för alla som är intresserade av frågor som rör flerspråkighet och kommunikation i största allmänhet. Carla Jonsson Stockholm, januari 2018

15

Translanguage_ORIG.indd 15

2018-01-22 13:17


Referenser till förordet: Jonsson, Carla. 2013. Translanguaging and Multilingual Literacies: Diary-Based Case Studies of Adolescents in an International School. International Journal of the Sociology of Language 2013 (224), s. 85–117. Skolverket. 2016. Skolor och elever i grundskolan läsåret 2016/17. Modersmål. https://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/ grundskola/skolor-och-elever Nedladdad den 27 november 2017. Torpsten, Ann-Christin, Reath Warren, Anne, Straszer, Boglárka, Lindahl, Camilla, Siekkinen, Frida, Svensson, Gudrun, Rosén, Jenny, Allard, Karin, Wedin, Åsa. 2016. Transspråkande: en holistisk syn på språk, språkanvändning och språkdidaktik. Lisetten 2, s. 32–33.

16

Translanguage_ORIG.indd 16

2018-01-22 13:17


Tack

Vi vill tacka följande personer för att de läst och kommenterat vårt manus: Cecilia Espinosa, Nelson Flores, Sarah Hesson, Zhu Hua, Kate Seltzer och Zohar Eviatar. Vi vill också tacka Alisa Algava för hennes hjälp med litteraturlistan och Heather Woodley för hennes hjälp med illustrationerna. En del av de exempel vi ger kommer från olika projekt i Storbritannien och USA. Exemplen från Storbritannien kommer från projekten ”Investigating multi-lingualism in complementary schools in four communities”, finansierat av The Economic and Social Research Council, UK (RES-000-23-1180) och ”Translation and translanguaging: Investigating linguistic and cultural transformations in superdiverse wards in four UK cities”, finansierat av The Arts and Humanities Research Council, UK (AH/L007096/1). Angela Creese, Adrian Blackledge, Mike Baynham, Zhu Hua och Vally Lytra som alla arbetat med dessa och andra projekt tillsammans med Li Wei har lämnat ovärderliga bidrag till de tankegångar som kommer till uttryck i föreliggande bok. Exemplen från USA kommer från projekten ”Latinos in New York High School”, finansierat av The New York City Office of English Language Learners, ”The PAIHS Study”, finansierat av The International Network for Public Schools, och ”CUNY-NYSIEB”-projektet, finansierat av The New York State Education Department, på initiativ av Arlen Benjamin-Gómez. Garcías dialog med hela teamet i ”CUNY-NYSIEB”-projektet (vars deltagare listas i slutnot 15), och särskilt med huvudforskaren Ricardo Otheguy, colega y compañero entrañable en la vida, har berikat förståelsen av translanguaging som presenteras i denna bok.

17

Translanguage_ORIG.indd 17

2018-01-22 13:17


Translanguage_ORIG.indd 18

2018-01-22 13:17


Inledning

I denna korta introduktion tar vi upp bokens centrala frågor: Vad är translanguaging? Vad innebär förhållningssättet för å ena sidan språk och flerspråkighet och å andra sidan undervisning och tvåspråkig undervisning? Vi går också igenom bokens upplägg: I del I diskuteras hur traditionella uppfattningar om språk och flerspråkighet förändras med ett translanguaging-perspektiv, och i del II utforskas hur detta perspektiv förändrar traditionella uppfattningar om utbildning.

Vad är translanguaging? Vad innebär förhållningssättet för å ena sidan språk och flerspråkighet och å andra sidan för utbildning och undervisning? Vi försöker här besvara hur translanguaging påverkar hela vår förståelse av språk, och därmed även vår förståelse av tvåspråkighet, flerspråkighet och mångspråkighet. Vi tittar då också närmare på teorier och erfarenheter på utbildningsområdet, särskilt tvåspråkig undervisning.1 Till skillnad från traditionella teorier om språkanvändning, tvåspråkighet och tvåspråkig utbildning där utgångspunkten är att tvåspråkighet består av två eller flera autonoma språksystem, så utvecklar vi i denna bok begreppet translanguaging – ett begrepp som utgår ifrån antagandet att tvåspråkiga personers språkliga praktiker istället bör ses som en gemensam språklig repertoar med drag som socialt har konstruerats som tillhörande två separata språk. I del I börjar vi med att gå igenom och diskutera de skilda språksyner som har florerat under 1900-talet, liksom de kunskapsteoretiska förändringar som äger rum i takt med att globala interaktioner, verkliga

19

Translanguage_ORIG.indd 19

2018-01-22 13:17


och virtuella, definierar våra språkliga utbyten i det Vertovec (2007) kallar ”supermångfald” (super-diversity) och det May (2013) refererar till som den ”flerspråkiga vändningen” (the multilingual turn).2 Vi introducerar också begreppet ”språkande” (languaging), en viktig aspekt av det begrepp om translanguaging som vi utvecklar i boken. Dessutom går vi igenom och diskuterar olika sätt som man traditionellt har uppfattat och begreppsliggjort tvåspråkighet, flerspråkighet och mångspråkighet på, och tar upp hur man genom att använda translanguaging som teoretisk eller analytisk ”lins” förändrar till exempel etablerade uppfattningar om tvåspråkighet. Många forskare har föreslagit alternativa termer för tvåspråkighet, flerspråkighet och mångspråkighet – vi går här igenom dem, beskriver vad de har gemensamt och vad som skiljer dem från vårt användande av begreppet translanguaging. I del II går vi igenom traditionella uppfattningar om utbildning, med särskilt fokus på flerspråkig undervisning, det vill säga utbildning som syftar till att utveckla barns förmåga till flerspråkighet eller som tar dessa förmågor i anspråk. Vi går därefter igenom hur begreppet translanguaging används och har använts i undervisningssammanhang och visar hur detta perspektiv har potential att förändra strukturer och praktiker i flerspråkig undervisning – förändringar som också skulle kunna ha samhällsförändrande konsekvenser. Förledet ”trans-” visar på begreppets inneboende tendens att överskrida tidigare gränsdragningar mellan olika kategorier, både vad gäller förståelsen av språk och utbildning. Framför allt innebär ett translanguaging-perspektiv på språk och utbildning en frigörelse från traditionella uppfattningar. Vi vill särskilt framhålla tre aspekter där perspektivet bidrar med innovativa aspekter på förståelsen av språk och utbildning: 1. Aspekter som har att göra med transgression, det vill säga ett överskridande av etablerade system och miljöer, och ett beaktande av de dynamiska och flytande praktiker som går mellan och bortom socialt konstruerade system för språk och utbildning,

20

Translanguage_ORIG.indd 20

2018-01-22 13:17


strukturer och praktiker, i syfte att ta flera aspekter av elevernas mångfaldiga meningsskapande system och subjektiviteter i anspråk. 2. Aspekter som ser till flerspråkighetens transformativa karaktär. När nya sorters språkliga praktiker och utbildningssituationer uppstår kan man lossa på gamla uppfattningar och strukturer, vilket gör att inte bara subjektiviteter3 förändras, utan även kognitiva och sociala strukturer. I och med detta kan diskurs och begrepp förändras och andra röster träda fram, vilket gör att translanguaging kan sammanbindas med kritik, kritisk pedagogik, social rättvisa och aktivism för språkliga rättigheter. 3. Aspekter som har att göra med behovet av en tvärvetenskaplig, trans-disciplinär analys av relationen mellan språk och utbildning: En analys som inte bara kan ge verktyg för förståelse av språkliga praktiker å ena sidan och utbildning å andra sidan, utan även för människors sociala samvaro, kognition och lärande, samt sociala relationer och sociala strukturer. I del I presenterar vi skiftet från språk till språkande, och skildrar hur begreppet translanguaging uppkommit.

21

Translanguage_ORIG.indd 21

2018-01-22 13:17


Translanguage_ORIG.indd 22

2018-01-22 13:17


Del I

Språk och translanguag­ing

Translanguage_ORIG.indd 23

2018-01-22 13:17


1. Språk, språkande och flerspråkighet

Detta kapitel redogör för de skiften som på senare tid lett till att traditionella uppfattningar om språk och flerspråkighet har förändrats. Efter en diskussion om olika perspektiv på språk introducerar vi begreppet ”språkande” (languaging), och tar upp hur det har utvecklats av olika forskare inom sociolingvistiken och psykolingvistiken. Vi går sedan igenom traditionella begrepp som tvåspråkighet, flerspråkighet och mångspråkighet såsom de studerats utifrån ett enspråkigt perspektiv, det vill säga som två eller flera enspråkigheter. Därefter presenterar vi mer dynamiska tolkningar av de traditionella begreppen och framhåller exempelvis att begreppet ”språkande” inte är tillräckligt för att fånga komplexiteten. Vi introducerar därefter begreppet ”translanguaging” som ett sätt att fånga flerspråkiga personers dynamiska och flytande språkliga praktiker. Begreppet gör det också möjligt att kritiskt synliggöra den sociala konstruktion av språk och flerspråkighet som talare har att agera utifrån.

Att reflektera över språk För de flesta människor är språk det vi talar, hör, läser eller skriver till vardags. Och vi talar, hör, läser och skriver på sådant som vi uppfattar som olika språk, till exempel arabiska, kinesiska, spanska eller urdu. Språkvetenskapen präglas emellertid av oenigheter och kontroverser ifråga om hur begreppet språk ska förstås. En av grundarna av den

24

Translanguage_ORIG.indd 24

2018-01-22 13:17


moderna språkvetenskapen, den schweiziska lingvisten Ferdinand de Saussure, står bakom en berömd formulering där han beskriver språket som ett system av tecken. Saussure betraktade även språkliga tecken som godtyckliga, det vill säga ett språkligt tecken är enligt Saussure en förbindelse mellan en ljudbild och ett begrepp som skapas enligt godtyckliga konventioner i varje enskilt språk, vilket kan förklara den språkliga mångfalden i världen. Utifrån detta perspektiv kunde språkvetare inom strukturell lingvistik i början av 1900-talet till exempel visa hur kulturella antaganden historiskt hade påverkat strukturer såsom ordföljd, genusmorfologi och återberättande i olika språk. Saussures tankar om tecken och relationen mellan betecknare och betecknat gav upphov till ämnet semiotik, det vill säga studiet av tecken och teckenprocesser. Ämnet ledde till en ökad medvetenhet om språkets sociala dimensioner. Saussure menade att språk kan analyseras som ett formellt system av skillnader, skiljt från det konkreta producerandets och förståelsens besvärliga dialektik, och gjorde en distinktion mellan langue och parole. Langue syftar då på ett teckensystems abstrakta regler och konventioner oberoende av individuella användare, medan parole syftar på individuell användning av langue i form av räckor av talhandlingar. Detta ledde till en tudelning av forskningen, som riktades åt två mycket olika håll. En inriktning kom att undersöka universella strukturer giltiga för alla mänskliga språk, medan en annan fokuserade på hur människor använder sin språkkompetens i olika konkreta sammanhang. Noam Chomsky gav distinktionen mellan langue och parole en ny innebörd genom att introducera begreppsparet competence och performance, där det förstnämnda syftar på språkanvändarens tysta kunskap om språksystemet, och det sistnämnda på användningen av språket i konkreta situationer. Enligt Chomsky bör språkvetenskapen fokusera på det som alla språk har gemensamt, något han kallade ”den universella grammatiken” (UG). Syftet med UG är att abstrahera från mångfalden, detaljerna och de mänskliga språkens mångfald. Chomsky (1995, s. 54) skriver att språkteorins huvuduppgift är ”att visa att de språkliga fenomenens mångfald (…) är en illusion”. Det finns ett

25

Translanguage_ORIG.indd 25

2018-01-22 13:17


inre problem med Chomskys logik, som Burton-Roberts (2004) har givit en tydlig formulering: Om UG ska handla om alla språk, vilket Chomsky verkar mena, så kan den inte förstås som ett naturligt, biologiskt-genetiskt fenomen, som enskilda språk så som vi känner dem (såsom t.ex. arabiska, kinesiska, engelska, spanska), vilka är sociala konventioner som har utvecklats historiskt. Om UG handlar om något som är helt och hållet naturligt, biologiskt och genetiskt, så kan den inte utgöra en teori om verkliga språk som människor använder i olika samhällen. Ur vårt perspektiv är det största problemet med Chomskys teori att han fjärmar den språkvetenskapliga forskningen från den språkliga mångfaldens realitet, en historisk realitet som fått allt större vikt i och med den pågående globaliseringen. Michail Bachtins begrepp heteroglossi, formulerat redan på 1930-talet, innebar en utmaning för både Saussures strukturalistiska modell och för Chomskys strikt mentalistiska modell, som båda fick språkvetenskapen att distansera sig från kontextuellt språkanvändande. Bachtin menade att språket är oupplösligt bundet till den kontext i vilket det existerar, och att det omöjligen kan vara neutralt eftersom det uppkommer i talhandlingar utförda av talare som har specifika perspektiv och ideologiska positioner. Att göra ett yttrande, skriver Bachtin, innebär att ta över ett språk ”genomsyrat av intentioner och betoningar” (citerat efter Morris, 1994). En nära kollega till Bachtin efter den ryska revolutionen var Valentin Nikolaevic Voloshinov, en marxistisk språkfilosof som sympatiserade starkt med Bachtins dialogiska syn på språk. Språket, skriver Voloshinov, får liv ”i konkret verbal kommunikation, och inte i det abstrakta lingvistiska systemet av språkformer eller i talarnas individuella psyken” (1929/1973, s. 95). Ett nytt perspektiv var på väg, som ledde till myntandet av ett nytt begrepp, ”språkande”.

Uppkomsten av begreppet språkande De forskare som av allt att döma först av alla använde begreppet ”språkande” (languaging) var inte lingvister utan biologer, nämligen

26

Translanguage_ORIG.indd 26

2018-01-22 13:17


chilenarna Humberto Maturana och Francisco Varela, som 1973 presenterade en teori om autopoiesis. Deras tes var att det inte går att skilja våra handlingars biologiska och sociala historia från de sätt på vilka vi betraktar världen. Vår erfarenhet är förankrad i vår struktur på ett oupplösligt sätt, och processerna i vår natur och i våra handlingar som mänskliga varelser utgör vår kunskap. Det vi har kunskap om skapas praktiskt genom våra handlingar, och utgår inte ifrån ett observerande av specifika drag i en på förhand given värld som är indelad i meningsfulla bitar. Maturana och Varela skriver: ”Allt görande är vetande, och allt vetande är görande”. Deras autopoietiska syn på biologiskt liv leder till följande formuleringar om språk: Det är genom språkande som kunskapsakten, i den beteendekoordination som språket är, producerar en värld. Vi lever våra liv genom ömsesidiga språkliga förbindelser, inte för att språket tillåter oss att avtäcka oss själva, utan för att vi konstitueras i språket i en kontinuerlig tillblivelse som vi åstadkommer tillsammans med andra (1998, s. 234f, vår kursiv).

Språket är inte ett enskilt system av strukturer som är oberoende av människans handlingar tillsammans med andra eller vår samvaro med andra. Begreppet språkande behövs för att beteckna den process där vi själva och våra språkhandlingar blir till samtidigt, i en kontinuerlig tillblivelse, i det att vi interagerar och skapar mening i världen. En annan forskare som tidigt använde begreppet språkande var A.L. Becker. I en text om översättning framhöll Becker (1988) att språket inte bara är en kod eller ett system av regler eller strukturer. Det han kallar ”språkande” formar våra upplevelser, lagrar dem, plockar fram dem och kommunicerar dem i en process utan slutpunkt. Språkandet både formar och formas av kontexten. Becker (1995) förklarar: ”Allt språkande innebär att man gör det som på Java kallas jarwa dhosok, att man tar gammalt språk (jarwa) och trycker in det (dhosok) i nya kontexter” (ibid, s. 185). För Becker är språk inte något som kan fullbordas – därför är språkande ett bättre begrepp, som fångar en pågående process som ständigt skapas när vi genom språket interagerar

27

Translanguage_ORIG.indd 27

2018-01-22 13:17


med världen. Att lära sig ett nytt sätt att språka är inte bara att lära sig en ny kod, menar Becker, utan att gå in i en ny historia av interaktioner och kulturella praktiker, och lära sig ”ett nytt sätt att vara i världen” (1995, s. 227). Genom att använda begreppet språkande vill Becker bidra till att utveckla det han kallar en ”det partikuläras lingvistik” (1988, s. 21) inom humanvetenskaperna. Med utgångspunkt i Beckers definition av språkande har den argentinska semiotikern Walter Mignolo (2000) framhållit att språk inte är något faktiskt, och inte ett system av syntaktiska, semantiska och fonetiska regler. Snarare, skriver Mignolo, är språkande ett ”tänkande och skrivande mellan språk” och att ”talande och skrivande är strategier för att orientera sig i och påverka sociala interaktionssammanhang” (ibid, s. 226). Mignolos användande av ordet ”påverka” är en påminnelse om att allt språkande är inblandat i maktsystem, och således kan vara förtryckande eller frigörande beroende på vilken plats det talas utifrån, och med vilken agentivitet.

Språkande, sociolingvistik och psykolingvistik Sedan slutet av 1900-talet har vi sett en framväxt av nya mönster för globala aktiviteter präglade av intensiva flöden av människor, kapital, varor och diskurser. Dessa har drivits på av nya teknologier liksom av en nyliberal ekonomi som genom sin rörelse mot en marknadsanpassning av livet i sin helhet har destabiliserat gamla sociala och ekonomiska strukturer och producerat nya former av globala ojämlikheter. I och med att interaktioner allt oftare sker i det Mary Louise Pratt (1991) kallat ”kontaktzoner” (ofta virtuella) där talare möter talare med annat ursprung, andra erfarenheter och andra utmärkande drag, så förstås språk allt mera sällan som monolitiska autonoma system med egna strukturer (som hos Saussure) eller som kontext­oberoende mental grammatik (som hos Chomsky). Vi har trätt in i ett ”nytt sätt att vara i världen” (Becker, 1995, s. 227), en värld med Andra platser som varken är här eller där – ”heterotopier” som Foucault (1986) kallat dem.

28

Translanguage_ORIG.indd 28

2018-01-22 13:17


I och med poststrukturalismens framväxt i den postmoderna eran har språk allt mera kommit att begreppsliggöras som en serie sociala praktiker och handlingar av talare som ingår i nätverk av sociala och kognitiva relationer. Vidare har det vuxit fram en kritik av ideologier centrerade runt nationalstaten och koloniala språk, som försökt gräva fram så kallad subaltern kunskap (Canagarajah, 2005; Flores, 2012, 2013; Makoni & Makoni, 2010; Makoni & Pennycook, 2007; Mignolo, 2000; Pennycook, 2010; Rosa, 2010). Poststrukturalistiska kritiska språkforskare har närmat sig språket som en plats präglad av konflikt, där språket som verktyg återerövras av faktiska språkanvändare. Målet för dessa kritiska inriktningar är ytterst att bryta sig loss ur alla statiska modeller för språk, som upprätthåller en ordning där ett fåtal har makten, och istället bejaka den dynamiska och flytande karaktären hos alla talares verkliga och lokala språkliga praktiker (Flores, 2013; Flores & García, 2013). Flera sociolingvister har också markerat sitt fokus på språkanvändarnas språkliga praktiker genom att använda begreppet språkande (Canagarajah, 2007; Jørgensen & Juffermans, 2011; Juffermans, 2011; Makoni & Pennycook, 2007; Møller & Jørgensen, 2009; Shohamy, 2006). De har framför allt betonat talarnas agentivitet i en pågående process av interaktivt meningsskapande. Dessa nya sätt att vara i världen har givit upphov till alternativa förståelser av globaliseringens sociolingvistik, där språk ses som mobila resurser eller praktiker inom sociala, kulturella, politiska och historiska kontexter (Blommaert, 2010). Språken ses av poststrukturalistiska sociolingvister som ”produkter av djupt sociala och kulturella aktiviteter som människor engagerar sig i” (Pennycook, 2010, s. 1), och mening betraktas av dem som skapad genom ideologiska system som i sin tur är situerade i historiskt specifika tidssammanhang (Foucault, 1972). Pennycook (2010) skriver: ”Att betrakta ett språk som en praktik innebär att man ser det som en aktivitet snarare än som en struktur, som något vi gör snarare än som ett system vi utnyttjar, som en materiell del av vårt sociala och kulturella liv snarare än som en abstrakt storhet” (ibid, s. 2). Språk betraktas alltså varken som ett system av strukturer eller som en produkt som existerar i talarens

29

Translanguage_ORIG.indd 29

2018-01-22 13:17


Läs också:

T R A N S S PR Å K A N D E I de flesta klassrum har vi idag en rik språklig mångfald och i flerspråkighetsforskaren Gudrun Svenssons bok får vi veta hur vi kan ta vara på den för att på bästa sätt gynna lärandet och identitetsutvecklingen hos våra flerspråkiga elever.

Författarna Ofelia García och Li Wei beskriver i boken: • hur teorierna bakom flerspråkighet har utvecklats, • hur translanguaging förhåller sig till tidigare teorier och modeller för språkinlärning och flerspråkighetsutveckling, • hur translanguaging kan användas – ur elevers perspektiv för inlärning, såväl som ur lärares perspektiv för undervisning. Boken ger baskunskap och sammanfattar vad translanguaging kan bidra med som en undersökande och nyskapande kraft. Den vänder sig till alla lärare och studenter som vill omfamna den språkliga mångfalden i klassrummet och därmed gynna elevernas identitets- och kunskapsutveckling.

FL ER S PR Å KI G A EL E V ER Med stöd i svensk och internationell forskning förklarar Jim Cummins, en av världens ledande flerspråkighetsforskare, vad lärare kan göra för att hjälpa flerspråkiga elever att lyckas. Boken stakar därmed ut vägen mot en likvärdig skola.

Ur förord av Carla Jonsson Forskare och universitetslektor vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet.

´ ✴ li wei ofelia garcia

Translanguaging FLERSPRÅKIGHET SOM RESURS I L ÄRANDET

Translanguaging

Boken visar hur translanguaging praktiskt kan tillämpas i olika typer av undervisning. Exempel ges från undervisningssituationer i USA och Storbritannien där det liksom i Sverige används många olika språk. Genom dessa exempel kan vi dra lärdomar om translanguaging som pedagogisk praktik, lärdomar som kan tillämpas i svensk skola där 20,5 procent av alla grundskoleelever har ett annat modersmål än svenska, där undervisningen av nyanlända behöver bli mer effektiv, och där alla elever behöver rustas språkligt inför en global arbetsmarknad som har högt ställda krav på språkliga kompetenser.

´ ✴ li wei ofelia garcia

För dig som vill upptäcka translanguaging (transspråkande), ett nytt förhållningssätt till flerspråkighet och lärande ur både socialt och kognitivt perspektiv, är det här grundboken.

Författarna Ofelia García och Li Wei är förgrundsgestalter inom flerspråkighetsfältet och båda har skrivit ett flertal framstående publikationer inom området. Ofelia García föddes på Kuba och flyttade som 11-åring till New York där hon numera arbetar som professor vid City University of New York. Li Wei föddes i Kina och flyttade till Storbritannien när han var i 25-årsåldern. Han arbetar nu som professor vid University College London.

ISBN 978-91-27-81872-9

9 789127 818729

Translanguaging_Garcia_original.indd Alla sidor

2018-01-18 17:38

Profile for Smakprov Media AB

9789127818729  

9789127818729  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded