9789176788394

IUSTUS FÖRLAG

Föret.redovisn.7U.hela.1.indd 1

01 02 FnL1 EkZpcm1hIEpvaG4gUGVyc3NvbgRKb2hu AFC8lgY= 02 0040

ISBN 978-91-7678-839-4

Företagens redovisning

Hans Edenhammar har tidigare bl.a. varit ordförande i Bokföringsnämnden, auktoriserad revisor och chef för marknadsövervakningen på Stockholmsbörsen.

Claes Norberg är verksam som redovisningsexpert vid Svenskt Näringsliv och adjungerad professor i företagsrätt vid Uppsala universitet.

Edenhammar, Norberg & Thorell

företagen finansiell information om sin verksamhet. Det är inte alldeles lätt att tillgodogöra sig denna information. För att kunna använda den måste man veta vad siffrorna säger – och vad de inte säger. Det kräver en grundläggande kännedom om de principer och regler som styr utformningen av informationen.

Denna bok förklarar de grundläggande principerna för värdering av tillgångar och skulder i balansräkningen, för redovisning av intäkter, kostnader och resultat i resultaträkningen samt hur företagets kassaflöden beskrivs i kassaflödesanalysen. Vidare beskrivs grunderna för koncernredovisningen. Slutligen behandlas olika sätt att analysera årsredovisningen med hjälp av nyckeltal samt hur årsredovisningen kan komma till användning vid värdering av företag med hjälp av olika värderingsmodeller.

Framställningen är uppdaterad per den 1 oktober 2012.

Företagens redovisning

I årsredovisningen och delårsrapporter lämnar

7:e upplagan

ATT FÖRSTÅ ÅRSREDOVISNINGAR

Hans Edenhammar, Claes Norberg & Per Thorell IUSTUS FÖRLAG

12/3/12 12:26 PM

12-60 Iustus Fรถret.redov. 3 dec.indd 2

2012-12-03 10.57

FÖRETAGENS REDOVISNING – att förstå årsredovisningar

sjunde UPPLAGAN

HANS EDENHAMMAR CLAES NORBERG PER THORELL

I USTUS FÖRLAG

12-60 Iustus Föret.redov. 3 dec.indd 3

2012-12-03 10.57

© Författarna och Iustus Förlag AB, 7 upplagan, Uppsala 2013 ISBN 978-91-7678-839-4 Omslag: John Persson Sättning: Harnäs Text & Grafisk Form Tryck: Edita, Västerås 2013 Tryckt hos ett Klimatneutralt Företag Förlagets adress: Box 1994, 751 49 Uppsala Tfn: 018-65 03 30, fax: 018-69 30 99 Webbadress: www.iustus.se, e-post: kundtjanst@iustus.se

12-60 Iustus Föret.redov. 3 dec.indd 4

2012-12-03 10.57

Innehållsförteckning

Förkortningar.................................................................. 10 1 INLEDNING..................................................................... 11 1.1 Vad är en årsredovisning?...................................................... 13 1.2 Vem läser en årsredovisning och varför?................................ 16 1.3 Vilka regler styr årsredovisningens innehåll?......................... 20 1.3.1 Den rättsliga standarden och det

övergripande syftet med årsredovisningen.................. 20 1.3.2 Lagstiftningen............................................................ 22 1.3.3 Den kompletterande normgivningen......................... 23 1.3.4 Redovisningen i onoterade företag och koncerner...... 26 1.3.5 Är den kompletterande normgivningen tvingande?.... 30 2 Redovisningens grundfrågor........................ 33 2.1 Några grundläggande utgångspunkter för redovisningen...... 34 2.2 Realistiska värderingar.......................................................... 37 2.3 Från kontantredovisning till bokföringsmässiga grunder....... 40 2.4 Anskaffningsvärden eller verkliga värden i balansräkningen................................................................. 45 3 AFFÄRSHÄNDELSER OCH LÖPANDE BOKFÖRING..................................................................... 51 3.1 Kort om några vanliga termer............................................... 51 3.2 Grundläggande principer för löpande bokföring................... 55 3.3 Exempel på löpande bokföring............................................. 57 4 BALANSRÄKNINGEN..................................................... 64 4.1 Balansräkningens uppställningsform..................................... 66 4.2 Företagets tillgångar.............................................................. 67 4.3 Hur värderas anläggningstillgångar?...................................... 70

12-60 Iustus Föret.redov. 3 dec.indd 7

2012-12-03 10.57

8

företagens redovisning

4.4 Hur värderas omsättningstillgångar?..................................... 75 4.5 Företagets skulder................................................................. 79 4.6 Hur värderas skulder?........................................................... 82 4.7 Eget kapital.......................................................................... 84 4.8 Mellanformer av eget kapital och skuld................................ 87 4.9 Vanliga problem vid bedömningen av en transaktions ekonomiska innebörd........................................................... 88 4.10 Praktiskt exempel – Clas Ohlson.......................................... 92 5 RESULTATRÄKNINGEN................................................. 94 5.1 Allmänt................................................................................ 94 5.2 Resultaträkningens uppställningsform.................................. 96 5.2.1 Resultaträkning med funktionsindelning................... 97 5.2.2 Resultaträkning med kostnadsslagsindelning............. 98 5.3 Rörelseresultatet................................................................... 99 5.3.1 Rörelsens intäkter.................................................... 100 5.3.1.1 Principer för intäktsredovisning................. 101 5.3.2 Rörelsens kostnader................................................. 103 5.3.2.1 Kostnad för sålda varor.............................. 105 5.3.2.2 Avskrivningar............................................. 108 5.4 Företagets finansiella resultat.............................................. 112 5.5 Extraordinära, tillfälliga och jämförelsestörande poster....... 115 5.6 Bokslutsdispositioner och skatt........................................... 116 5.7 Praktiskt exempel – Clas Ohlson........................................ 120 6 Kassaflödesanalys................................................. 121 6.1 Kassaflöde från rörelsen...................................................... 122 6.2 Kassaflöde från investeringsverksamheten........................... 124 6.3 Kassaflöde från finansieringsverksamheten.......................... 125 6.4 Förändring i likvida medel.................................................. 126 6.5 Problem vid upprättande av kassaflödesanalysen från resultat- och balansräkningar....................................... 126 7 Tilläggsupplysningar och Förvaltningsberättelse.................................... 127 7.1 Notupplysningar................................................................ 129 7.1.1 Allmänna notupplysningar...................................... 129 7.1.2 Notupplysningar till enskilda poster........................ 134 7.2 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser........................... 137

12-60 Iustus Föret.redov. 3 dec.indd 8

2012-12-03 10.57

innehållsförteckning

9

7.3 Förvaltningsberättelsen....................................................... 139 7.4 Information utöver ÅRL och IFRS..................................... 142 8 REVISIONSBERÄTTELSEN.......................................... 144 8.1 Revisionsberättelsens och revisionens innehåll.................... 145 8.2 Rapportering av anmärkningar........................................... 150 8.3 Något om revisionens gränser............................................. 152 9 Koncernredovisning.......................................... 154 9.1 Vad är en koncern?............................................................. 156 9.2 Koncernredovisningens innehåll......................................... 157 9.3 Helägda egenstartade dotterföretag..................................... 158 9.4 Förvärvade helägda företag................................................. 161 9.5 Redovisning av skatt i koncernredovisningen...................... 164 9.6 När ska ett dotterföretag anses förvärvat?............................ 165 9.7 Bestämning av anskaffningsvärdet för aktierna i dotterföretaget.................................................................. 166 9.8 Omräkning utländska dotterbolag...................................... 167 9.9 Minoritetsintressen............................................................. 168 9.10 Intresseföretag.................................................................... 169 9.11 Joint ventures/samverkansföretag........................................ 169 9.12 Avslutande synpunkter....................................................... 171 10 Räkenskapsanalys och nyckeltal................. 172 10.1 Marginalmått..................................................................... 174 10.2 Avkastningstal.................................................................... 176 10.3 Finansiella mått.................................................................. 178 10.4 Likviditetsanalys................................................................. 179 10.5 Praktiskt exempel – Clas Ohlson........................................ 181 11 Företagsvärdering............................................... 183 11.1 Jämförande värdering......................................................... 184 11.2 Substansvärderingar............................................................ 185 11.3 Kassaflödesvärderingar........................................................ 187 11.4 Företagsvärdering och redovisning...................................... 190 11.5 Aktierelaterade nyckeltal..................................................... 192 ORDLISTA................................................................................ 194 Sakregister......................................................................... 206

12-60 Iustus Föret.redov. 3 dec.indd 9

2012-12-03 10.57

kapitel 1

INLEDNING

2008 års finanskris visade på ett handgripligt sätt redovisningens betydelse. En del menar att de internationella redovisningsprinciper som utvecklats på senare år bidrog till våldsamheten i krisen. Bakgrunden är följande.

Under senare år har de internationella kapitalrörelserna ökat kraftigt. Stora kapitalplacerare världen runt placerar alltmer av sitt kapital utomlands för att öka avkastningen och minska riskerna. Vi har fått en internationell kapitalmarknad inte bara för obligationer och andra räntebärande placeringar utan även för aktier och en lång rad andra placeringsformer. En bidragande orsak till utvecklingen är att vi fått internationella regler för hur börsföretagen ska värdera tillgångar och skulder samt beräkna vinst eller förlust. Detta regelsystem har utvecklats av International Accounting Standards Board (IASB). Det är i stort samordnat med motsvarande amerikanska regler. Detta internationella regelverk har EU sedan 2005 föreskrivit för alla börsbolag i unionen.

Därigenom har det blivit väsentligt enklare för placerarna att jämföra börsaktier i olika länder.

Detta internationella regelverk kräver – liksom den amerikanska motsvarigheten – att finansiella instrument (aktier, obligationer, optioner, terminer, swappar etc.) i balansräkningen ska värderas till ”verkligt värde” på balansdagen. Normalt är det börskursen. Problemet i finanskrisen var att det blev alldeles stopp i börshandeln för mängder av finansiella instrument. Få vågade köpa eller sälja eftersom man blev osäker på om motparten skulle kunna fullfölja sin del av affären. Följden blev att omsättningen och kurserna sjönk kraftigt. Kritikerna av

12-60 Iustus Föret.redov. 3 dec.indd 11

2012-12-03 10.57

12

företagens redovisning

värdering till verkligt värde sade att börskurserna blev orimligt låga och framförallt de finansiella företagens balansräkningar blev missvisande eftersom börskurserna inte gav ett tillförlitligt uttryck för det verkliga värdet. IASB fick göra en närmast panikartad justering av reglerna som möjliggjorde att finansiella instrument i extrema fall kunde värderas till anskaffningsvärde i stället för börskurs.

Det är inte första gången som redovisningsprinciper har hamnat med feta rubriker på de internationella finanstidningarnas förstasidor.

För mer än tio år sedan uppdagades omfattande fusk med redovisningen i några stora och bland placerarna populära amerikanska bolag. De mest kända exemplen var Enron och Worldcom, båda bolag som växt snabbt och bedömdes kunna fortsätta med det. Prognoser om stigande vinster medförde att börskursen var hög i förhållande till företagens vinster (per aktie). När företagsledningarna märkte att den verkliga vinstutvecklingen inte stämde med aktiemarknadens förväntningar manipulerades vinsterna genom att exkludera förlustverksamheter från redovisningen, övervärdera tillgångar och annat, allt i syfte att höja den redovisade vinsten och minska kursfallet. Dessa skandaler väckte enormt uppseende världen över och föranledde en rad olika åtgärder – även i Sverige – för att förhindra att liknande redovisningsfusk skulle kunna upprepas.

De senaste årens finanskriser, liksom redovisningsfusket i bl.a.

Enron, har haft viss påverkan på redovisningsprinciperna. Men det har inte inneburit någon förändring i regelsystemets grundläggande princip att värdera tillgångar till verkligt värde, när sådana kan beräknas med rimlig säkerhet. Det är ju en förutsättning för att balansräkningen ska ge en rimlig bild av företagets ekonomiska ställning. I stället har kraven utökats vad gäller information om hur värderingen har skett. Vi kommer att i fortsättningen ta upp en rad exempel på denna utveckling.

Redovisningen (årsredovisningen och delårsrapporter) är alltså central för de finansiella marknaderna. De externa användarnas be­­hov är också vad som står i fokus för denna bok. Att redovisningen också är av stor betydelse för företagsledningens möjligheter att styra verksamheten är uppenbart. Men det är inte ämnet för denna bok. Vi vill försöka lära ut det som externa bedömare behöver känna till för att kunna tillgodogöra sig vad som står i en årsredovisning. Då är det centralt att

12-60 Iustus Föret.redov. 3 dec.indd 12

2012-12-03 10.57

inledning

13

veta hur årsredovisningens siffror kommit fram. Vad är det för grundläggande regler som styr? Hur sköts den löpande bokföringen av olika affärstransaktioner? Hur upprättas balans- och resultaträkningar? Hur görs en kassaflödesanalys? Vad är syftet och vad kan man få ut av förvaltningsberättelse, noter och revisionsberättelse? I två avslutande kapitel kommer vi att diskutera hur årsredo­visningens siffror kan används dels för jämförelser mellan olika företag (s.k. räkenskapsanalys), dels i samband med värdering av aktier eller hela företag.

1.1 Vad är en årsredovisning?

I bokföringslagen (BFL) finns grundläggande regler om vem som är bokföringsskyldig och vad denna skyldighet innebär. Av reglerna framgår bl.a. att alla aktiebolag, ekonomiska föreningar och alla andra företag av någorlunda storlek ska avsluta sin löpande bokföring med en årsredovisning (6:1 BFL). Vad denna ska innehålla är sedan bestämt i årsredovisningslagen (ÅRL).

Vissa mindre företag – dock ej aktiebolag och ekonomiska före­ ningar – kan upprätta en förenklad årsredovisning – kallad årsbok­ slut – och de allra minsta företagen (omsättning mindre än 3 mkr) får upprätta årsbokslut i förenklad form vilket är lika med skattedeklarationen. Beroende på vad det är för slags företag kan sedan reglerna variera avsevärt. Boken behandlar dock bara aktiebolag, och dessa ska alltid upprätta en årsredovisning.

En årsredovisning ska innehålla balansräkning, resultaträkning, noter och en förvaltningsberättelse (2:1 ÅRL). I vissa större bolag ska även en finansieringsanalys upprättas. Denna kallas numera oftast kassaflödesanalys. I korthet ska balansräkningen innehålla företagets tillgångar, skulder och egna kapital systematiserade på visst sätt. Det under eget kapital redovisade årsresultatet kan sägas vara närmare specificerat i resultaträkningen. I noterna lämnar företaget en beskrivning av de redovisningsprinciper man tillämpat och förklarar mer i detalj de siffer­uppgifter som återfinns i balans- och resultaträkningen. I förvaltningsberättelsen ska företaget lämna vissa allmänna upplysningar om förhållandena i företaget samt ett förslag till resultatdisposition. I en kassaflödesanalys visas bolagets finansiering och kapitalinvesteringar utifrån gjorda in- och utbetalningar (kassaflöden).

12-60 Iustus Föret.redov. 3 dec.indd 13

2012-12-03 10.57

14

företagens redovisning

Årsredovisningar är till skillnad från årsbokslut offentliga handlingar som finns att tillgå hos den myndighet som svarar för registreringen av företagens redovisningshandlingar (Bolagsverket).

Om ett aktiebolag, eller annat större företag oavsett företagsform, har ett bestämmande inflytande över ett annat företag föreligger ett koncernförhållande. Ägarbolaget kallas moderbolag och det bolag som det har inflytande över dotterbolag. Moderbolaget är som huvudregel skyldigt att upprätta en koncernredovisning (7:1 ÅRL). Numera finns emellertid viktiga undantag från denna skyldighet i underkoncerner, mindre koncerner och om samtliga dotterföretag är av ringa betydelse (7:2,7:3 och 7:3 a ÅRL). Koncernredovisningen är juridiskt sett en från årsredovisningen skild handling, men den publiceras alltid tillsammans med moderbolagets årsredovisning. Koncernredovisningen består av koncernresultaträkning, koncernbalansräkning, noter, förvaltningsberättelse och i vissa fall kassaflödesanalys (7:4 ÅRL), dvs. innehåller samma redovisningshandlingar som en årsredovisning. De handlingar moderföretaget upprättar för koncernen utgör ett sammandrag av koncernföretagens motsvarande handlingar.

Alla utom de minsta aktiebolagen, ekonomiska föreningar samt andra större företag är underkastade revisionsplikt. Revisionsplikten omfattar även koncernredovisningen. Den berättelse som den kvalificerade revisorn avger – revisionsberättelsen – är inte en del av årsredovisningen. Den ska dock offentliggöras tillsammans med års­redovisningen. När man i dagligt tal pratar om årsredovisningar menas som regel den tryckta årsredovisning som större företag publicerar och sprider till ägare och andra intressenter. Den tryckta årsredovisningen innehåller alltid samtliga de handlingar som nämnts ovan. Dessutom lämnas som regel en mängd annan information.

Företagen drar inte alltid klara gränser mellan de juridiska handlingar som måste avges och den frivilliga informationen. Det går t.ex. inte alltid att avgöra av den tryckta årsredovisningen vad som är den juridiska förvaltningsberättelsen. Detta bör läsaren vara uppmärksam på eftersom det kan ha betydelse för trovärdigheten av lämnad information. I vart fall delar av den frivilliga informationen är t.ex. som regel inte granskad av revisorerna.

I större företag är i stort sett hela intresset för den finansiella rapporteringen knutet till koncernredovisningen. När vi i denna bok använ-

12-60 Iustus Föret.redov. 3 dec.indd 14

2012-12-03 10.57

inledning

15

der termen årsredovisning gör vi det inte i en strikt juridisk mening utan avser härmed alla de handlingar som normalt ingår i en tryckt årsredovisning, med särskild tyngdpunkt på koncernredovisningen.

Det innebär att årsredovisningen innefattar följande handlingar: • • • • • • •

balansräkning resultaträkning noter förvaltningsberättelse finansieringsanalys/kassaflödesanalys (större företag) koncernredovisning revisionsberättelse

Den nu beskrivna begreppsapparaten har genom IAS-förordningen ändrats något vad gäller börsföretagens koncernredovisningar. I det internationella regelverket (IFRS), som kommer till uttryck i IAS 1, används begreppet finansiell rapport. Det finns fem olika finansiella rapporter, nämligen rapport över finansiell ställning, rapport över totalresultat (eller en separat resultaträkning och en separat rapport över totalresultat), rapport över förändringar i eget kapital, rapport över kassaflöden och noter. Rapporten över totalresultat innehåller dels företagets intäkter och kostnader, dels omvärderingar av tillgångar och skulder som inte ska påverka resultaträkningen. Noterna består av en redogörelse över tillämpade principer samt förklaringar eller specifikationer till resultat- och balansposter.

Företag får enligt IAS 1 använda andra benämningar på rappor­ terna. Det förekommer därför i noterade företag att rapporten över finansiell ställning kallas balansräkning. Så sker i Clas Ohlsons årsredovisning, som är det exempel som vi genomgående kommer att använda i boken. I detta företag sker också en uppdelning i en resultaträkning och en rapport över totalresultat. I vår framställning använder vi uttrycken resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys för alla företag.

IFRS innehåller alltså ingen motsvarighet till den svenska förvaltningsberättelsen. Men delvis ska motsvarande information lämnas i IFRS-systemets notapparat. Och IFRS:s sammanställning över förändringar av eget kapital finns som ett notkrav i ÅRL. De svenska

12-60 Iustus Föret.redov. 3 dec.indd 15

2012-12-03 10.57

16

företagens redovisning

börskoncernernas förvaltningsberättelse är i dag förbehållen specifika svenska upplysningar som inte krävs enligt IFRS. (Vilka regler som ska tillämpas av vilka företag behandlar vi i avsnitt 1.3.3 nedan.)

1.2 Vem läser en årsredovisning och varför?

Grovt brukar man skilja på intern och extern redovisning. Den interna redovisningen används inom företaget och tillgodoser ledningens behov av underlag för styrning och kontroll av verksamheten. Den externa redovisningen är företagets offentliga redovisning som riktar sig till företagets externa intressenter. Utan sådana externa intressenter skulle det inte finnas något behov av en årsredovisning.

I Sverige har sedan länge de externa intressenternas behov tillmätts mycket stor betydelse. Alla svenska aktiebolag, även de allra minsta,­ måste offentliggöra en årsredovisning genom att sända in den till Bolagsverket, en statlig myndighet där alla aktiebolags årsredovisningar finns tillgängliga för den som är intresserad. Det är få andra länder som har lika långtgående krav på offentliggörande. I de flesta länder är inte mindre aktiebolags årsredovisningar offentligt tillgängliga.

I riktigt små företag är intressentkretsen normalt liten. Verksam­ heten är relativt okomplicerad. Ägaren och företagsledaren är samma person och han eller hon har tillgång till den interna informationen.

De externa intressenterna kan vara banken/långivaren och dess informationsbehov kan tillgodoses med interna bokslut, budgetar och liknande. Skattemyndighetens behov tillgodoses i deklarationen och den har naturligtvis möjlighet granska det redovisningsmaterial som utgör underlag för deklarationen. Men det kan ändå vara praktiskt för banken eller andra intressenter att kunna hämta in den offentliga årsredovisningen som kontroll av den erhållna informationen.

Att årsredovisningen är lagreglerad är det viktigaste motivet för att vi i Sverige valt att alla, även små, aktiebolag ska offentliggöra en års­ redovisning. Men behovet ifrågasätts då och då.

Antalet externa intressenter ökar i takt med företagsstorleken och därmed behovet av en offentlig årsredovisning. Även behovet av informationsinnehåll i årsredovisningarna påverkas. De riktigt stora börsnoterade bolagen har många ägare, många kreditgivare och många kunder och leverantörer som behöver ekonomisk information om företaget.

12-60 Iustus Föret.redov. 3 dec.indd 16

2012-12-03 10.57

inledning

17

När det gäller börsbolag tillkommer ett annat problem. En viktig grundbult i reglerna kring handeln i börsnoterade aktier är att alla befintliga och presumtiva aktieägare ska behandlas lika. En förutsättning för detta är att de har tillgång till samma information om företaget. När ett börsbolag presenterar ny information – t.ex. en delårsrapport – måste det ske på ett sådant sätt att det kan komma alla intresserade till del samtidigt. Det är förbjudet för börsbolag att lämna s.k. selektiv information, dvs. information till en intressent utan att alla andra kan ta del av den samtidigt. Inte ens långivare kan normalt erhålla selektiv information.

Detta får till följd att det ställs särskilt höga krav på börsbolagens årsredovisningar. De ska innehålla tillräckligt med information för alla bolagets intressenter och framförallt tillfredsställa aktiemarknadens krav. Detta är bakgrunden till att IFRS inte bara innehåller regler­för hur tillgångar och skulder ska värderas och resultatet beräknas utan också ställer omfattande krav på tilläggsinformation.

Det är alltså aktiemarknadens krav på information som styr IFRS. Förenklat uttryckt alltså ägarnas behov, de befintliga och de presumtiva. Att på ett sådant sätt ställa en intressent, ägarna, i förgrunden kan verka orättvist mot de övriga intressenterna. Men det har visat sig att med den inriktningen tillfredsställs i stor utsträckning även de övriga intressenternas behov.

Att ställa ägarna i centrum löser inte helt problemet vilken information som ska lämnas och hur den ska lämnas. Som vi ska visa längre fram arbetar olika ägare – eller finansanalytiker – på olika sätt. Gemensamt för aktiemarknadens aktörer är att de försöker göra bedömningar av den framtida kursutvecklingen för t.ex. en aktie. Men hur denna bedömning görs varierar väsentligt. En del arbetar med vinstprognoser, andra med kassaflödesprognoser och ytterligare andra försöka bedöma verkliga värdet på företagets tillgångar och skulder. Olika typer av analyser kräver olika grundinformation. Ambitionen för normgivningen är att tillfredsställa så många olika krav samtidigt i en och samma års­ redovisning. Självklart uppfyller då inte årsredovisningen alla olika krav på ett optimalt sätt.

Men den typ av årsredovisning som görs enligt IFRS har vuxit fram successivt under mycket lång tid i samverkan mellan reglerare och användare och uppfyller högt ställda krav. Naturligtvis sker hela

12-60 Iustus Föret.redov. 3 dec.indd 17

2012-12-03 10.57

18

företagens redovisning

tiden en utveckling som försöker beakta förändringar i aktiemarknadens sätt att arbeta och mot bakgrund av problem som dyker upp. Vi nämnde tidigare den justering av reglerna för värdering av finansiella instrument som föranleddes av 2008 års finanskris.

För onoterade företag är problematiken något annorlunda. Där finns inte problemet med selektiv information. Ett onoterat företag har full frihet att lämna vilken information det vill till vem det vill, t.ex. till en bank inför förhandlingar om ett nytt lån eller till en kund eller leverantör inför diskussionerna om ett långsiktigt samarbets­ avtal. Men de större onoterade företagen har många intressenter och ur samhällets synvinkel har det bedömts praktiskt att de ska offentliggöra en årsredovisning som innehåller samma grundinformation som de börsnoterade bolagens. Därigenom kan de externa intressenterna på ett enkelt sätt få tillgång till lagreglerad och av revisorerna kontrollerad information. Och företaget kan inte neka någon intressent information. Informationen kan tankas hem från Bolagsverket utan att företaget ens vet om det.

Men framförallt genom att de onoterade bolagen kan lämna selektiv information till olika intressenter behöver inte årsredovisningen vara lika omfattande som börsbolagens. Framförallt behöver kraven på information som kompletterar årsredovisningens resultat- och balansräkningar inte vara lika omfattande.

Det finns alltså en väsentlig skillnad i de externa intressenternas krav på årsredovisningsinformation i börsnoterade och onoterade företag. Och det finns en skillnad i kraven på större och mindre­ onoterade företag. Men skillnaderna handlar inte så mycket om grundläggande frågor om hur tillgångar och skulder ska värderas i balansräkningen och hur resultaträkningen ska se ut utan mer om hur mycket tilläggsinformation som ska lämnas vid sidan om dessa redovisningshandlingar.

Det finns därutöver en extern intressent som har en särställning, nämligen staten som ett led i inkomstbeskattningen av företag. Eftersom vi har en relativt hög grad av koppling mellan företagets redovisning och deklaration påverkar skattelagstiftningen redovisningens värdering av tillgångar och skulder i viss omfattning, inte bara i den interna redovisningen utan även årsredovisningen. Vi återkommer till de problem som därigenom uppkommer.

12-60 Iustus Föret.redov. 3 dec.indd 18

2012-12-03 10.57

inledning

19

Det finns naturligtvis också andra som använder informationen i årsredovisningarna. En viktig användargrupp – och som säkerligen starkt påverkar hur enskilda företag utformar sin redovisning – är konkurrenterna. Den lämnade informationen kan t.ex. ge dem kunskap om lönsamheten hos en viss produkt eller i en verksamhetsgren. En konkurrent är dock ingen intressent i den mening som ordet har ovan. Årsredovisningarna har också ofta stor betydelse i olika juridiska sammanhang. Årsredovisningen utgör t.ex. det huvudsakliga underlaget för beslut om vinstutdelning. Redovisningsreglerna är därför en viktig del av bolagsrätten. Andra sammanhang i vilka årsredovisningen spelar en viktig roll är t.ex. vid företagsöverlåtelser och vid olika former av brott. Juristerna är dock ingen intressentgrupp. Att års­redovisningen aktualiserar en rad juridiska frågor är naturligt eftersom dess innehåll är lagreglerat.

Intressenterna använder årsredovisningen framför allt för att kunna få information om företagets resultat, kassaflöde och ekonomiska ställning. Om intäkterna mer än väl täcker kostnaderna kan leverantörerna känna sig rimligt säkra på att de får betalt, kunderna att företaget kan leverera beställda varor eller tjänster till dem och personalen att få sina löner även framöver etc. Är överskottet rejält kan det användas för att expandera verksamheten, amortera på lånen eller lämna utdelning till ägarna. Det är mot denna bakgrund som lagstiftningen (ÅRL) ställer krav på information om resultat, kassaflöde och ställning.

Intressenterna vill också gärna få information om hur företagets ledning ser på den framtida utvecklingen, t.ex. utsikterna för det kommande årets omsättning, kostnader, investeringar m.m. Men det förutsätter att företagsledningen kan göra rimliga prognoser och att dessa kan publiceras utan att det får negativa konsekvenser för företaget (med hänsyn till konkurrenterna). Reglerna om förvaltningsberättelse ställer vissa, om än inte särskilt långtgående, krav på sådan information.

Ekonomisk information är en färskvara. För börsbolagen krävs kvartalsrapporter som ska publiceras inom en månad efter kvartalsslutet. Dessutom ska bolagen omedelbart offentliggöra beslut och händelser som väsentligt påverkar aktiekursen.

För de onoterade företagen är det bara årsredovisningen som är offentligt tillgänglig. Eftersom det tar 3–6 månader för många ono-

12-60 Iustus Föret.redov. 3 dec.indd 19

2012-12-03 10.57

20

företagens redovisning

terade företag att få fram en årsredovisning riskerar informationen att vara inaktuell redan när den offentliggörs. Om intressenten har behov av färskare information är enda vägen att vända sig till företaget. Det är naturligtvis företaget som bestämmer om man vill lämna ut informationen. Att en bank inför ett större lån begär in ett preliminärt bokslut per den sista i föregående månad uppfattas säkert av alla som helt naturligt. Detsamma gäller en stor kund eller leverantör.

Men för mindre betydelsefulla intressenter kan det vara svårt att få färskare information än årsredovisningen.

Användbarheten av informationen i årsredovisningen är således i hög grad beroende på vilken information som lämnas, när den lämnas och till vem den riktar sig. Det är urvalet av information, friheten och begränsningarna i urvalet samt hur företagen normalt hanterar osäkerheten i verksamheten när man rapporterar till intressenterna som denna bok handlar om.

1.3 Vilka regler styr årsredovisningens innehåll?

1.3.1 Den rättsliga standarden och det övergripande syftet med årsredovisningen Enligt svensk rätt ska en årsredovisning upprättas i överensstämmelse med vad som är god redovisningssed. Detta är lagstiftningens s.k. rättsliga standard. Grunderna för innehållet i den rättsliga standarden ges i lag, men en betydande del av det materiella innehållet bestäms av kompletterande normgivning. Dess betydelse har ökat markant under senare år, för att i dag vara den helt dominerande källan till vad som är god redovisningssed.

Det finns en rättslig standard i alla länders regleringar och det vanligaste sättet att sammanfatta denna är med det engelska uttrycket Generally Accepted Accounting Principles (GAAP). Därför brukar man tala om US GAAP, UK GAAP, Swedish GAAP etc. för att beteckna innehållet i redovisningen i olika länder.

I EU:s direktiv uppställs ett krav på att årsredovisningen ska ge en rättvisande bild av företagets resultat och ställning. Detta kan sägas vara EG:s rättsliga standard. Begreppet är hämtat från engelsk rätt (true and fair view) och har länge använts i engelska årsredovisningar.

12-60 Iustus Föret.redov. 3 dec.indd 20

2012-12-03 10.57

IUSTUS FÖRLAG

Föret.redovisn.7U.hela.1.indd 1

01 02 FnL1 EkZpcm1hIEpvaG4gUGVyc3NvbgRKb2hu AFC8lgY= 02 0040

ISBN 978-91-7678-839-4

Företagens redovisning

Hans Edenhammar har tidigare bl.a. varit ordförande i Bokföringsnämnden, auktoriserad revisor och chef för marknadsövervakningen på Stockholmsbörsen.

Claes Norberg är verksam som redovisningsexpert vid Svenskt Näringsliv och adjungerad professor i företagsrätt vid Uppsala universitet.

Edenhammar, Norberg & Thorell

företagen finansiell information om sin verksamhet. Det är inte alldeles lätt att tillgodogöra sig denna information. För att kunna använda den måste man veta vad siffrorna säger – och vad de inte säger. Det kräver en grundläggande kännedom om de principer och regler som styr utformningen av informationen.

Denna bok förklarar de grundläggande principerna för värdering av tillgångar och skulder i balansräkningen, för redovisning av intäkter, kostnader och resultat i resultaträkningen samt hur företagets kassaflöden beskrivs i kassaflödesanalysen. Vidare beskrivs grunderna för koncernredovisningen. Slutligen behandlas olika sätt att analysera årsredovisningen med hjälp av nyckeltal samt hur årsredovisningen kan komma till användning vid värdering av företag med hjälp av olika värderingsmodeller.

Framställningen är uppdaterad per den 1 oktober 2012.

Företagens redovisning

I årsredovisningen och delårsrapporter lämnar

7:e upplagan

ATT FÖRSTÅ ÅRSREDOVISNINGAR

Hans Edenhammar, Claes Norberg & Per Thorell IUSTUS FÖRLAG

12/3/12 12:26 PM