9789198197938

SJÄLVINSIKT II – Vägen till inre frihet med Enneagrammet

Stockholm Med enkla ord förlag 2025

AV FÖRFATTARNA HAR TIDIGARE UTKOMMIT: Självinsikt –­ Nyckeln till att utveckla dig själv och andra Första tryckningen 2015, andra tryckningen 2017, tredje tryckningen 2019, fjärde tryckningen 2022.

SYNK publishing, Stockholm

SJÄLVINSIKT II – Vägen till inre frihet med Enneagrammet © Tina Tornell & Ann Timm samt förlaget.

Utgiven av Med enkla ord förlag, Stockholm, 2025.

ISBN 978-91-981979-3-8 Omslag och illustrationer: Valja Infodesign Grafisk form och produktion: Med enkla ord förlag Tryck: Larsson Offsettryck, Linköping 2025 Första utgåvan. 1:a tryckningen. www.enneagramcenter.se info@enneagramcenter.se

INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD, Marika Ronty ........................................................................................... 6 INLEDNING .............................................................................................................. 9 DET MODERNA ENNEAGRAMMET ............................................................ 13 Strategi, mönster eller typ ..... 13 Enneagrammet är inget personlighetstest ..... 14 Enneagrammet och forskning ..... 16 Enneagrammet och trauma ..... 17 Enneagrammet och Kärnkvadranten ..... 17 Enneagrammet kopplat till v­ ärldens utveckling – IDG ..... 18 DE NIO GRUNDSTRATEGIERNA .................................................................. 21 Den fysiska triaden ..... 22 Den emotionella triaden ..... 26 Den mentala triaden ..... 31 – Övning – helande förhållningssätt ..... 37 EGO OCH ESSENS ................................................................................................ 38 Nio essenser och egots motsvarande drivkrafter ..... 40 UTVECKLINGSNIVÅERNA/MEDVETENHETSNIVÅERNA ........... 44 Väckarklockor – nivå 4 ..... 47 – Övning – din väckarklocka ..... 48 Blyregel – nivå 6 ..... 48 Röd flagga – mellan nivå 6 och 7 ..... 49 De nio strategierna i utvecklings­n ivåerna ..... 49 UTVECKLA DINA GÅVOR – Strategi för strategi ......................................... 68 – Övning – använd dina styrkor ..... 77 DE BIOLOGISKA INSTINKTERNA ............................................................... 78 Vad är en biologisk instinkt? ..... 78 Tre grundläggande instinkter ..... 79 Den instinktiva stapeln/sekvensen ..... 81 Självbevarande instinkt (SB) ..... 85 Sexuell instinkt (SX) ..... 88 Social instinkt (SO) ..... 91 – Övning – hitta din dominerande instinkt ..... 95 Blind eller undertryckt instinkt ..... 96 – Övning – utveckla din undertryckta instinkt .. 100 Destruktiva krafter – Passions ..... 101 Konstruktiva krafter – Virtues ..... 103 De 27 undervarianterna – Strategi för strategi ..... 106 4

Innehållsförteckning

DE TRE INTELLIGENSERNA ........................................................................ 159 – Övning – känn intelligenserna ..... 159 Den fysiska intelligensen ..... 160 – Övning ..... 161 Den emotionella intelligensen ..... 162 – Övning ..... 163 Den mentala intelligensen ..... 164 – Övning ..... 165 Intelligenserna i obalans – Strategi för strategi ..... 165 – Övning – balansera dina intelligenser ..... 174 FÖRSVARSMEKANISMER ................................................................................ 176 Psykologiskt försvarssystem ..... 176 – Övning – försvarsmekanismer ..... 181 FIXERINGAR ......................................................................................................... 182 Nio olika fixeringar ..... 183 – Övning – fixeringar ..... 185 ÖVERTYGELSER – Strategi för strategi .......................................................... 186 – Övning – utmana dina övertygelser ..... 197 FYRA UTVECKLINGSPUNKTER ................................................................. 198 Spänningsfält ..... 199 – Övning – använd dina utvecklingspunkter ..... 203 ENNEAGRAMMETS TRIADER ..................................................................... 204 Hornevians – sociala beteenden i samspel med andra ..... 204 Harmonics – ett stress- och konfliktspråk ..... 208 – Övning – Hornevians och Harmonics ..... 212 Objektrelationer – en fjärde triad ..... 212 – Övning – arketyper ..... 215 APPENDIX 1 – Enneagrammet och forskning ............................................... 226 Daniel J. Siegel och PDP-gruppen ..... 226 Forskning av Carol Dweck ..... 233 Tre intelligenser i forskning ..... 234 Vetenskapliga artiklar ..... 234 Validerade indikatorer ..... 235 APPENDIX 2 – Översiktstabell – samtliga strategier ..................................... 236 FÖRFATTARNAS TACK ..................................................................................... 237 REFERENSLISTA .................................................................................................. 238 5

FÖRORD Självinsikt är vägen till människans frihet. Och vem vill inte vara fri i tanken och fri från präglingar som format oss till den vi inte vill vara.

Självinsikt ger dig frihet och självinsikt är en förutsättning för att förstå andra och därmed utveckla goda relationer.

Det sägs vara många vägar som bär till Rom – det finns med andra ord fler än en lösning på saker och ting. Detsamma gäller begreppet självinsikt.

Det finns många sätt att nå självinsikt på, men Enneagrammet är ett av de mest träffsäkra.

Enneagrammet har sitt ursprung från flera visdomstraditioner som senare även fångats upp inom modern psykologi.

Människan har i alla tider sökt något bortom det mänskliga, hon har därför även alltid varit nyfiken på ”vem är jag egentligen”? Vad Enneagrammet bidrar till är att bli medveten om beteendemönster om hur vi tänker, känner och agerar.

Styrkan med Enneagrammet är att det är en utvecklingsmodell.

Människans tidiga behov är att överleva kroppsligt, lära oss att leva med andra och att lära oss vad vi kan lita på för att uppnå trygghet.

Dessa grundbehov kan förstås inom ramen för Enneagrammets tre intelligenscentra: den fysiska, den emotionella och den mentala.

Enneagrammet med rötter i gamla visdomstraditioner har för mig som psykolog varit både berikande och upplyftande. Modellen ger så mycket mer än en personlighetstest. Den leder till själv­insikt just genom sin komplexitet.

Detta är en bok för dig som redan satt dig in i grunderna med Enneagrammet och söker fördjupning. Boken tar också upp det spännande området biologiska instinkter som berikar din förståelse för 6

Förord

Enneagrammets värde. Med hjälp av denna utmärkta handbok – som även innehåller mängder med övningar – kan du som läsare i lugn och ro få många möjligheter att reflektera över dig själv och upptäcka var du har dina preferenser och hur du kan lära dig att integrera dina mönster för att öka din självinsikt.

Självinsikt till inre frihet är en förutsättning för att skapa en värdig värld för oss människor och allt levande. Det är FRIHET! Marika Ronty Legitimerad psykolog och grundare till Ronty Ledarintelligens

7

Inledning ”There is no good reason why we should not develop and change until the last day we live.”

Karen Horney, tysk psykoanalytiker och forskare

Sedan 2009 har vi haft förmånen att få arbeta med Enneagrammet i coaching, i team och på våra egna öppna utbildningar och workshops. Un­ der denna tid har samhällets och organisationers fokus på den inre utveck­ lingen i ­arbetslivet ökat. Företeelser som självledarskap, systemiskt arbete, psykologisk trygghet, självstyrande organisationer och Inner Development Goals kräver alla en personlig utveckling på individnivå – och inte bara av dem i chefsposition.

Med denna, vår andra bok, vill vi hjälpa dig att förstå ännu mer av dina egna och andras personlighetsmönster eftersom vi är övertygade om att självinsikt är nyckeln till att bli bättre versioner av oss själva och att leva ett friare liv. Ökad självinsikt hjälper oss att • • • • • • •

identifiera våra personlighetsmönster och träna på att släppa dem se hur begränsande tankar, känslor och beteenden hindrar oss från att vara närvarande förstå att närvaro leder till medvetenhet och därmed utveckling bli tydligare, ärligare, mer ödmjuka och generösa med oss själva uppskatta olikheter och vara ödmjuka inför att vårt eget sätt att tänka, känna och agera bara är ett av många kommunicera med dem som är olika oss vilket bidrar till mångfald och minskar konflikter och låsningar känna medkänsla med varandras utmaningar och se att vi alla har utvecklingsbehov.

9

Inledning

För att hjälpa dig fördjupa din självinsikt kommer vi att gå djupare in på instinkterna, som vi bara hade med i appendix i vår första bok. Dessutom kommer vi att fördjupa oss i en mängd aspekter av de nio Enneagram­ strategierna som vi tar upp i våra utbildningar men som inte finns samlade i skrift någonstans. Det handlar om de tre intelligenserna, utvecklings­ nivåerna, fixeringar, försvarsmekanismer, om så kallade ”Passions” och ”Virtues”, om objektrelationsteorin och mycket annat.

För att kunna utvecklas behöver vi förstå mer om våra utmaningar och begränsande mönster – vad det är vi ska utvecklas ifrån. Därför har denna bok främst fokus på hur det är när vår strategi är ett hinder för oss. Vi vill också att detta ska vara en praktisk handbok. Därför finns en mängd övningar som du själv kan göra på egen hand eller tillsammans med andra. Övningarna hjälper dig att utveckla din självinsikt, bearbeta olika person­ lighetsmönster och få större insikt i hur andra fungerar.

När du gör övningarna själv kan du gärna skriva ner dina svar eller spela in dig själv när du svarar på dem. Det hjälper dig att komma djupare in i frågorna. Om du gör övningarna med andra rekommenderar vi att ni gör dem i sharingform. Detta innebär att varje person får 5 –15 minuter på sig – eller längre om ni vill – att reflektera högt över övningens fråga.

Den som inte pratar ska bara lyssna på ett vaket och närvarande sätt, inte kommentera eller ställa frågor. Genom aktivt lyssnande låter vi andra leta djupare in i sig själva efter svaren. Då kommer det ofta fram mer än vad vi tänkte allra först. I sharing är det också helt okej att det är tyst en stund, på så sätt kan något helt nytt få utrymme att komma fram ur det undermed­ vetna.

Ett problem vi tampats med under åren är att hitta svenska ord för olika aspekter både inom Enneagrammet och psykologin. Vi har därför valt att ha med en del citat och ord på engelska i boken för att vi helt enkelt inte hittar en lika tydlig svensk motsvarighet. Vi ber om ursäkt om det ibland kan störa läsandet.

Det allra viktigaste verktyget för all inre utveckling är förmågan att vara närvarande, först då kan vi se på oss själva lite mer objektivt. Ett annat ord för närvaro som vi använder i boken är medvetenhet. Inom psykologin pratar man om att utveckla ett ”observerande jag”. Då kan vi upptäcka alla vanemässiga sätt vi tänker, känner och agerar på.

10

Inledning

Närvaro/medvetenhet ”Without inner work and the cultivation of presence, the Enneagram is largely a distraction – just another escape.”

Russ Hudson, Enneagramlärare

Närvaro är komplext och handlar inte bara om att få det lite tystare i huvu­ det. På våra utbildningar brukar vi säga att det är tredimensionellt.

Vi behöver utveckla närvaro i • kroppen och sinnena • hjärtat och känslorna • hjärnan och tankarna.

När vi får med oss alla dessa delar – vilka är Enneagrammets tre intelligens­ center – har vi möjlighet att verkligen lära känna oss själva. I kapitlet om intelligenserna finns övningar för att träna på dessa.

En annan viktig del i en persons utveckling är att vara öppen för feedback från välmenande vänner och andra i ens omgivning. Även i det vi uppfat­ tar som hård kritik finns ofta ”ett uns av sanning” som vi kan lära oss av.

Ennea­grammet kan också fungera som en ”utomstående” om vi kan ta till oss allt modellen säger om vår strategi. Du kanske värjer dig mot vissa delar i början men om du ägnar dig åt lite extra självobservation kommer du antagligen att upptäcka mer av dina mönster. Be gärna andra om hjälp att vänligt berätta om när de känner igen dina mönster i dig. Ett tips för att ha ett bra språk i feedback är att använda Nonviolent Communication – NVC; en metod för att uttrycka det svåra på ett sätt som gör att budskapet lättare når fram. Det finns mängder av information om metoden på nätet.

I allt inre arbete är det viktigt att också vara snäll och ha tålamod med dig själv, att utvecklas personligen är ett livslångt arbete. Så träna på att odla en snäll och vänlig inre röst. Att vara självkritisk leder bara till att du låser dig mer till dina strategier.

Under våra egna inre utvecklingsresor har vi båda upptäckt hur viktig den andliga aspekten av livet är. Vår övertygelse är att det inre i varje människas medvetenhet har en andlig dimension. I Sverige, världens mest sekularise­ rade land, är det fortfarande svårt att tala om andlighet. De flesta religioner 11

Inledning

och livsfilosofier har dock sin kärna i en andlig dimension. Vi själva har ut­ forskat olika vägar, Ann via den kristna mystiken som inspirerats av Meister Eckhart, Ignatius av Loyola, Thomas Merton, Richard Rohr med flera. Tina har sitt fokus i den andlighet som beskrivs av Eckhart Tolle, Adyashanti, A.H. Almaas, Michael A. Singer bland andra.

Ur en av de bästa böckerna om Enneagrammet vi läst; Don Riso och Russ Hudsons bok The Wisdom of the Enneagram, vill vi lyfta fram följande fritt översatta textrader: ”Utan andlighet kan psykologin inte riktigt befria oss eller leda oss till de djupaste sanningarna om oss själva, och utan psykologi kan andlighet leda till överlägsenhet, vanföreställningar och ett försök att fly från verkligheten.”

12

Det moderna Enneagrammet ”Personality means our enduring patterns of emotions, thoughts and behaviour that persist across situations and stages of life.”

Dan J. Siegel, professor i psykiatri, UCLA

Sedan vi skrev vår första bok 2015 har användningen av Enneagrammet ökat markant över hela världen. I USA fick modellen mycket stor sprid­ ning under pandemin och numera finns tiotusentals Enneagramböcker, hundratals poddar och väldigt många människor som använder modellen i sitt yrke. Enligt Google finns över 15 miljoner webbadresser med Ennea­ grammet. Ett resultat av den större användningen är också att det blivit mer intressant att göra forskningsstudier. En sökning i Google Scholar – som listar akademiska skrifter – ger över 9 000 resultat på Enneagrammet och hundratals godkända doktorsavhandlingar. I Sydkorea pågår ett stort forskningsprojekt om nyttan av att använda modellen inom utbildning.

När denna bok skrivs har en forskningsbok om Enneagrammet av den internationellt kända psykiatrikern Dan J. Siegel precis kommit ut, se mer om den nedan samt i appendix.

Vi har också vår egen erfarenhet som stöder Enneagrammets användbar­ het och validitet. I närmare 18 år har vi arbetat med modellen som vårt främsta verktyg. Vi har gjort tusentals analysintervjuer där 90 procent av deltagarna direkt hittar sig i en strategi. I våra workshops använder vi oss av panelintervjuer och deltagare säger väldigt ofta ”Jag känner igen mig i allt gällande denna strategi”.

Strategi, mönster eller typ Redan från starten av EnneagramCenters verksamhet kände vi att ordet typ – eller type på engelska – inte var det vi ville använda. Det kändes allt­ för begränsande och hade även en lite negativ klang på svenska. Ingen vill 13

Det moderna Enneagrammet

nog vara en ”typ”. Elisabeth Wiktorén, en annan svensk Enneagramlärare, använde ordet ”livsstrategi” i sin bok Enneagrammet och de nio livsstrategierna och vi gillade det mycket bättre. Det var dock lite långt så vi valde ordet ”strategi”. Eftersom strategi är ett ord som används i många sammanhang så förtydligar vi alltid vad vi menar: Ett vanemässigt sätt att tänka, känna och agera. Internationellt har ordet type dominerat men det finns flera Enneagramlärare som använder andra uttryck som ”Style” eller ”Pat­ tern” eller som på franska ”Base”.

En annan viktig aspekt är hur man pratar om sin relation till strategin. Vi har alltid poängterat att man har eller använder en strategi mest. Det är inget man är. På engelska använder man också uttrycket ”I lead with type...”.

I den senaste forskningen om Enneagrammet är man också tydlig med att ordet type är missvisande. Forskarna menar att personlighet inte är ett substantiv, det är ett verb. Det handlar om mönster i saker vi gör, hur vi tänker, känner och agerar.

Enneagrammet är inget personlighetstest Det finns mängder av personlighetstester som används inom rekrytering, ledarutveckling med mera. De kan ge värdefull information och de får ibland en hel del befogad kritik. Man pekar ofta på testernas brist på vali­ ditet och certifiering. Tyvärr brukar Enneagrammet ibland halka med i den kritiken och man misstar det för att vara ett liknande test. Även personer som arbetar med det – och kanske har utvecklat ett eget Enneagramtest – kan ibland tala om det som ett test vilket förstås spär på förvirringen.

Det finns Enneagramtester, som i bästa fall kan ge dig en indikation på vilka Enneagramstrategier som är mer eller mindre troliga, men Ennea­ grammet i sig är en utvecklingsmodell, inget personlighetstest. Vi menar att det finns två viktiga skillnader: •

14

I personlighetstest är testsvaret ”facit” och avgör hur din personlighet bedöms, med för Enneagrammet finns inga tester som ger svaret. Många som arbetar med Enneagrammet gör det helt utan indikatorer, man utgår istället ifrån vad deltagare själva berättar. Ofta genom så kallade paneler som kommer från Enneagrammets narrativa tradition. På EnneagramCenter använder vi en validerad indikator:

Det moderna Enneagrammet

Halin Prémont Enneagram Indicator – HPEI. Den ger olika poäng för de nio strategierna. De som får många poäng blir lite mer sannolika som grundstrategi, de som får färre poäng, lite mindre sannolika. Svaren ger endast en startpunkt. Indikatorn hjälper deltagaren att reflektera över sig själv och ger oss som coacher en aning om hur hen ser på sig själv.

Vår huvudmetod är den efterföljande analysintervjun. I den kommer intervjuaren och deltagaren tillsammans fram till vad som känns mest relevant. Det kräver att intervjuaren har mycket goda kunskaper om Enneagrammet och ställer öppna frågor som hjälper deltagaren att identifiera vad som är hens mest typiska drag. Deltagaren får med sig beskrivningar av de olika strategierna att läsa igenom; själv eller gärna tillsammans med någon som känner dem väl. De får sedan verifiera eller modifiera beroende på om det man kommit fram till i analysen stämmer. Vår erfarenhet är att detta, i de allra flesta fall, ger ett rätt­ visande resultat. Att låta svar på ett enda test vid en specifik tidpunkt vara vägledande ökar risken för feltolkningar. Deltagaren kanske svarar utifrån hur hen vill uppfattas, vilken yrkesroll hen har, hur hen känner sig just då, vad någon annan sagt om hen och liknande.

•

Personlighetstester är statiska och syftar sällan till utveckling.

Ennea­grammet är en utvecklingsmodell. Många personlighetstest ger en bestämd bild och riskerar att placera människor i fack. Ennea­ grammet är dynamiskt. Det bygger på nio grundläggande livsstrategier – som kan betraktas som ”fack”, men utgångspunkten är dock att varje människa har tillgång till alla nio och att vi utan självinsikt tenderar att fastna alltför mycket i en av dem. Modellen syftar till att göra oss mer befriade från den mest framträdande strategin – att kliva ut ur våra ”fack” och se att det finns många andra perspektiv. Enneagrammets dynamik beskrivs dels genom ”utvecklingsnivåerna”, som är ett sätt att beskriva hur låsta vi är till en strategi – hur ofta vi är i samma ”fack”, dels genom pilarna som visar på typiska mönster i hur vi tar till andra strategier – samt hur dessa strategier kan bidra till vår utveckling.

Slutligen är det viktigt att poängtera att alla modeller är mycket förenklade bilder av verkligheten. Den kände statistikern George Box sa ”alla modell­ er är fel, men en del är användbara”. I Enneagrammet har vi funnit en modell som vi – och våra kunder – upplever som mycket användbar för att öka självinsikt, för att utvecklas och för att bättre förstå andra människor.

15

Det moderna Enneagrammet

Enneagrammet och forskning Psykologi är ett relativt ungt och outforskat vetenskapsområde. Dessutom är det extra svårt då det inte finns exakt mätbarhet på samma sätt som inom till exempel kemi eller fysik. Det vi kan lära oss kommer alltid från människors egna inre subjektiva upplevelser som är omöjliga för någon annan att helt förstå. Det gör att det finns mycket vi inte vet. Ingen kan till exempel förklara vad medvetande är eller var det ”sitter”. Något som är så grundläggande i att vara människa är alltså fortfarande ett mysterium för forskningen. När man pratar om forskning i samband med psykologiska modeller som Enneagrammet är det viktigt att ha just detta med sig, hur lite vi faktiskt vet. Att vara ödmjuk inför att allt inte kan sägas med säker­ het. Vi kan istället ha hypoteser och lyssna på människors egna berättelser.

Det finns viktiga milstolpar i utvecklingen av förståelsen av Enneagram­ teorin. Det finns också intressanta bidrag i forskningen kring Ennea­ grammet. För den som vill fördjupa sig i detta finns ett längre avsnitt i appendix. Där går vi bland annat igenom ett väldigt intressant forsknings­ resultat som kom ut i bokform 2024, Personality and Wholeness in Therapy skriven av Daniel J. Siegel i samarbete med forskare som under 20 års tid arbetat med att koppla ihop välgrundade teorier inom utvecklings- och personlighetspsykologi med Enneagrammet. Gruppen kallar sig PDP­ gruppen, vilket står för Patterns of Developmental Pathways. En banbrytande aspekt i deras forskning är den tydliga kopplingen mellan grundmönster vi föds med och vår vuxna personlighet.

I appendix sammanfattar vi också forskning från en av världens mest ansedda psykologer, Carol Dweck. Även hon utgår från att temperament är medfött. Spädbarn verkar enligt henne ha tre grundläggande behov; att delta i positiva sociala interaktioner, att kartlägga förutsägbarheten i sin omvärld och att bygga sin kompetens. Dessutom verkar möjligheten att tillfredsställa dessa behov avgörande för optimal utveckling och välmå­ ende. Enligt Dweck fungerar ett behov som ett nav för alla andra behov.

Hon kallar det ”Self-coherence”, vilket handlar om att känna sig psykologiskt rotad och hel. Detta begrepp överensstämmer med det som PDP-gruppen kallar ”Wholeness” och det stämmer även överens med det som avses med den översta utvecklingsnivån i Enneagrammet.

16

Det moderna Enneagrammet

Enneagrammet och trauma Trauma är något som lyfts fram alltmer inom psykologi som förklaring till olika diagnoser och svårigheter. Det kan kort beskrivas som ”en djupgående fysisk, emotionell eller psykologisk reaktion på en överväldigande eller hotfull händelse som vi inte har haft möjlighet att bearbeta på ett hälsosamt sätt”. Trauma kan uppstå på grund av en enskild händelse – akut trauma – eller från påfrestningar över tid – komplex trauma. Som barn har vi alla haft större eller mindre traumatiska upplevelser som kan göra sig påminda på oförutsedda sätt i vuxenlivet.

Enneagrammet kan inte laga våra trauman men det kan hjälpa till att urskilja olika sätt att reagera på trauman, så att vi kan identifiera dem. Mo­ dellen visar även hur vi har olika känsligheter för trauma. En annan viktig nytta är att den hjälper oss att skilja på vad som är trauma och vad som är ett typiskt försvarsmönster i en Enneagramstrategi. Sharon Ball och Renée Siegel skriver om detta i sin bok Reclaiming you. De menar att med Ennea­ grammet som lins kan traumaterapi bli mer precis för att guida till rätt hjälp. Även Dan J. Siegel arbetar med trauma och menar att temperament är en viktig aspekt eftersom det visar människors olika känsligheter. Det visar också att vi reagerar olika på trauma – både enskilda upplevelser och en traumatisk barndom. Han berättar om sitt eget trauma med en sadistisk och skrämmande pappa och hur han, som har Sexans strategi, försökte förstå och förutse pappans vredesutbrott.

Enneagrammet och Kärnkvadranten På senare år har många organisationskonsulter anammat modellen ”Kärn­ kvadranten” av holländaren Daniel Ofman, som ett utvecklingsverktyg för team och i coaching. Den har en tydlig koppling till Enneagrammets struktur. Dels i att den beskriver att det som är våra styrkor också kan bli våra fallgropar, när vi överdriver dem. Dels att det vi behöver utveckla ofta är sammankopplat med det vi stör oss på hos andra – ”allergi” kallar Ofman detta. Dessutom har han – tillsammans med Rita van der Weck – skrivit boken The Core Qualities of the Enneagram där modellerna kombi­ neras. Varje Enneagramstrategis typiska kärnkvaliteter blir belysta genom 17

Det moderna Enneagrammet

Kärnkvadrantens struktur. Där blir det tydligt hur en strategi både bär på en unik gåva och samtidigt riskerar att fastna i gåvans skuggsida.

Enneagrammet kopplat till världens utveckling – IDG Inner Development Goals (IDG) är ett initiativ och en ideell organisation för inre utveckling som startades 2019 i Sverige. Anledning var en ökad frustration hos många om att mänskligheten, trots att vi vet att det inte är hållbart, fortsätter förbruka jordens resurser i en alltför hög takt. En takt som gör att vi inte kommer att nå FN:s Globala Hållbarhetsmål – SDG:er­ na – om vi fortsätter på samma bana. Insikten var att om vi ska kunna ändra kurs måste vi människor förändras inifrån. Vi behöver komma bort från att styras främst av vårt egenintresse till att nå ökad medvetenhet genom inre utveckling. Modern forskning visar att vi kan utveckla de inre färdigheter vi behöver. Detta var startpunkten för IDG. Organisationen grundades av några olika grupper intresserade av inre utveckling och jordens utmaningar. Akademiska partners är bland andra Handelshögskolan, Karolinska Institutet, Lunds- och Stockholms univer­ sitet samt ett flertal kända internationella forskare som Amy Edmondson, Robert Kegan, Dan J. Siegel, Otto Scharmer, Jennifer Garvey Berger med flera. Initiativet stöttas också av ett antal större företag och organisationer.

Samskapande är centralt i IDG-initiativet liksom ständig vidareutveckling med hjälp av experter, forskare och andra intressenter.

För att ta fram IDG-målen gjordes en enkät som besvarades av tusentals personer över hela världen och man anlitade också många internationellt kända forskare. Det handlar inte om egentliga ”mål” trots namnet IDG, utan snarare om färdigheter som vi människor behöver utvecklas inom.

Det är ett livslångt inre arbete som egentligen kanske aldrig kommer i mål, men var och en av oss och hela mänskligheten tjänar stort på att bli bättre på dessa förmågor. Den första rapporten där man tagit fram transforme­ rande färdigheter indelade i fem kategorier publicerades 2021. Den senaste versionen av de fem kategorierna och de 25 färdigheterna är: • 18

VARA – relationen till sig själv: Inre kompass, Integritet och Autenticitet, Öppenhet och Lärande, Självinsikt och Närvaro.

Det moderna Enneagrammet

• • • •

TÄNKA – kognitiva förmågor: Kritiskt tänkande, Systemtänkande, Perspektivförmågor, Kreativitet, Långsiktig orientering och Visionerande.

RELATERA – omsorg om andra och världen: Uppskattning, Samhörighet, Ödmjukhet, Empati och Medkänsla, Förlåtelse.

SAMARBETA – sociala förmågor: Kommunikationsfärdigheter, Samskapande, Relationsbyggande, Mobilisering, Inkluderande hållning och Interkulturell kompetens.

AGERA – driva förändring: Mod, Optimism och Hopp, Medvetet Hushållande med Resurser, Proaktivitet, Resiliens.

Enneagrammet och dess syfte passar mycket väl ihop med IDG:erna.

Dessutom var den färdighet som flest deltagare i enkäterna tog upp just ”Självinsikt”. Att Dan J. Siegel är en av forskarna som bidrar till initiativet är också talande. Ett av IDG:s centrala mål är att skapa en djupare med­ vetenhet och en förmåga att leda förändring på ett sätt som är hållbart för individerna och världen omkring dem. Genom att arbeta med Enneagram­ met får man en struktur för att förstå sina egna omedvetna mönster och hur dessa påverkar samspelet med andra och förmågan att möta världens utmaningar. Varje Enneagramstrategi har specifika utvecklingsvägar för att förstärka IDG:s mål, och genom att kombinera de båda metoderna får vi en kraftfull vägledning för inre och yttre transformation.

Några av IDG-färdigheterna, förutom självinsikt, där vi ser att Ennea­ grammet är ett utmärkt hjälpmedel är: • • • • •

Inre kompass – vi får stöd att identifiera vårt Ego och släppa dess grepp om oss för att fokusera på det som är bra för helheten.

Närvaro – vi får syn på begränsande tankar, känslor och beteenden som hindrar oss från att vara närvarande, vi ser hur närvaro leder till medvetenhet och därmed utveckling.

Integritet och Autenticitet – vi får en djupare självinsikt som gör oss tydligare, ärligare, mer ödmjuka och generösa med oss själva.

Perspektivförmågor – vi ser att det finns många olika perspektiv på tillvaron och öppnar oss för nya möjligheter, infallsvinklar och insik­ ter.

Kommunikationsfärdigheter – vi har lättare att kommunicera med dem som är olika oss vilket bidrar till mångfald och minskar konflikter och låsningar.

19

Det moderna Enneagrammet

•

Relatera – vi uppskattar olikheter och är ödmjuka inför att vårt eget sätt att tänka, känna och agera bara är ett av många. Vi känner em­ pati och medkänsla med varandras utmaningar och ser att vi alla har utvecklingsbehov.

Två länder har hittills skrivit under på att IDG:erna ska komplettera SDG:erna som nationella mål. Dessa är Costa Rica och Rwanda, fler lär följa. Det finns mycket att säga och läsa om detta initiativ och vi hoppas att du blir nyfiken att lära dig mer och att delta.

20

De nio grundstrategierna ”The ways that we get into trouble with ourselves are so predictable that we can actually plot them on a map – called The Enneagram.”

Helen Palmer, grundare av

The Enneagram Narrative tradition

I vår första bok SJÄLVINSIKT – Nyckeln till att utveckla dig själv och andra, finns utförliga beskrivningar av varje Enneagramstrategi. Här gör vi endast en kort beskrivning som repetition. Vi utgår ifrån de psykologis­ ka mekanismer som förklarar motivationen bakom varje strategi. Dessa mekanismer framträder tydligast när personer är mer i obalans men driv­ kraften ligger också bakom utvecklandet av tydliga styrkor i varje strategi.

Mer om utmaningarna kommer i avsnitten om intelligenserna och utveck­ lingsnivåerna. Vi tar också upp varje strategis gåvor i ett senare kapitel.

21

De nio grundstrategierna

Vi kommer i boken att genomgående beskriva strategierna i den ordning vi gör på våra utbildningar vilket är utifrån varje intelligens, den fysiska, den emotionella och den mentala. Det innebär att vi alltid börjar med Åttans strategi och avslutar med Sjuans.

Den fysiska triaden Åttan – Utmanaren Åttan finns i den fysiska triaden, vilket även syns i deras tydliga kropps­ språk. De har ett starkt rättvisepatos – vilken främst handlar om att alla ska behandlas på ett rättvist sätt. De har även stort fokus på görandet, de vill påverka så att saker händer.

Personer som har Åttans grund­ strategi är de lättaste att identifiera av alla Enneagramstrategier. De är robusta, energiska och intensiva och genomför allt de företar sig med passion och beslutsamhet. Ärlighet och tydlighet är viktigt för dem, så andra får oftast veta vad de tycker. De gillar rak kommuni­ kation. Många Åttor är naturliga ledartyper, så man hittar dem ofta i ledande ställning på arbetsplatser.

I sitt kroppsspråk har de en självklar pondus och det märks när de kommer in i ett rum. I beslutssammanhang vänds uppmärksamheten ofta till dem, man vet att de tycker något och vill veta vad. Åttor är uppmärksamma på rättvisa och sanning och de är beredda att kämpa för vad de tror på. De kämpar även för andra som inte är lika orädda. Vi har hört många historier om hur Åttor genom livet stått upp för skolkompisar, vänner och kolleger.

Det kan också gälla andra som har en svag ställning i samhället. På ett boende för gravt fysiskt och psykiskt handikappade som vi jobbade med, hade över halva personal­styrkan Åttans strategi.

När personer med denna strategi är mer obalanserade blir det ännu vikti­ gare för dem att visa styrka och att påverka. De undviker alla situationer 22

De nio grundstrategierna

där de riskerar att kontrolleras av andra och går helst sin egen väg. Även när den ibland kan strida mot vad deras kolleger, arbetsgivare eller närstå­ ende vill.

Trots att de är i den fysiska intelligensen tenderar de att mista kontakten med kroppen och kör hårt med sig själva. Den obändiga tron på sin egen styrka och kraft kan leda rakt in i väggen – och då har de ofta gått på fälgarna länge. Eftersom de har en övertro på sig själva lyssnar de sällan till omgivningens varningar. Åttor är duktiga på att uttrycka sig vilket de, under ökad press, använder för att trycka till andra. Att komma med träffsäkra dräpande kommentarer kan vara ett sätt. De är väldigt bra på att nosa upp sin ”motståndares” svagheter och utnyttjar dem till sin egen fördel. Om de känner sig svikna av någon så kan de ruva på hämnd länge.

Under ökad obalans blir det allt viktigare för dem att visa styrka vilket gör att de håller andra på avstånd, ofta blir andra skrämda. Innerst inne har de en djup rädsla för sin egen sårbarhet och att visa den är det värsta de kan tänka sig. Det kan leda till att de inte ens talar om för sina närstående hur dåligt de mår – varken vid fysisk eller psykisk smärta. De använder ofta försvarsmekanismen förnekelse för att lura både sig själva och om­ givningen. Den kan de också använda för att rikta anklagelser mot andra och förneka sin egen påverkan. Obalanserade Åttor får en alltmer krass syn på andra. Man kanske delar in omgivningen i de som håller måttet och de som inte gör det. Vi har träffat många som med stolthet berättat hur de anlitats för att göra jobbiga omorganisationer och nedskärningar. I det läget ser de andra människor främst som resurser som man kan behöva eller inte. Tyvärr behandlar de sig själva lika tufft vilket ger oerhörda krav på vad de ska klara av.

Nian – Medlaren Även Nian återfinns i den fysiska triaden, men har en helt annan utstrålning än Åttan. Här används den intelligensen till att sätta sig in i andras situation och att se saker från andras synvinkel. De har även ett stort fokus på rättvi­ sa. För dem handlar det främst om att alla ska vara inkluderade och hörda samt att hitta till konsensus.

De som använder sig främst av Nians strategi drivs av att känna och skapa harmoni. Man känner igen dem på att de är varma, vänliga, optimistiska 23

De nio grundstrategierna

och har en accepterande inställning till människor omkring dem. I grupp­ er får de alla att känna sig sedda och hörda. Ofta är de anpassningsbara och flexibla och de har en stor dos tålamod. Nior har en unik förmåga att se saker från många synvinklar och skapa lösningar som tar tillvara olika önskemål. De trivs med ruti­ ner och struktur och är oftast bättre på att se den större bilden än att gå ner i detaljer. Mitt i tumult har de förmågan att vara opåverkbara, stadiga och oberörda. Härigenom får de andra att känna sig trygga och lugna, vilket minskar stress och oro. Nior kan med bara sitt kropps­ språk fungera som olja i maskine­ riet. Därigenom fyller de ofta en väldigt viktig funktion i grupper och på arbetsplatser – något som de sällan är medvetna om själva. Deras intresse för och acceptans av människors olikheter gör att de kan samarbeta med de flesta och de har ofta en brokig skara vänner.

När personer med denna strategi blir mer obalanserade ökar fokus på att bibehålla harmonin och undvika att röra upp för mycket. Det leder ofta till en motvilja mot att ändra på det invanda – även om det vanemässiga är obekvämt. De har lätt för att dela upp tillvaron i olika delar och glöm­ ma bort det obehagliga när de inte är i direkt kontakt med det. Ett jobbigt hemmaliv kan vara som bortglömt på jobbet och en dålig arbetssituation är inget de tänker på hemma. Något som ofta gör situationen ännu svårare att ändra på.

När harmonin är det viktigaste blir det centralt att hålla andra nöjda. Det leder ofta till att de har svårt att säga nej eller anpassar sig alltför mycket.

Den fysiska intelligensen ger även Nior fokus på görandet men de kan lätt bli rätt händelsestyrda. Den egna agendan och planerna läggs åt sidan för att i stunden göra det som efterfrågas av någon annan. Detta kan leda till sena timmar på jobbet för att hinna ikapp med de egna uppgifterna.

Obalansen och därmed oviljan att skapa disharmoni leder också till otyd­ lighet. De kan försöka uttrycka sig som att alla får sin vilja igenom eller ge 24

De nio grundstrategierna

luddig feedback. Ofta får de också allt svårare att känna vad de själva vill eftersom allt de andra säger låter så bra. Även om andra har motstridiga åsikter kan de hålla med båda sidor. Under detta finns en djup rädsla för splittring, att världen runt dem inte ska vara enig, utan falla sönder i delar som går åt olika håll. Därför gör de allt de kan för att hålla ihop omgiv­ ningen. Med detta mönster uppstår förstås en mängd saker i livet som de själva borde ta tag i, för sin egen skull. För att slippa vara i kontakt med det, använder de sig ofta av försvarsmekanismen bedövning. Detta hand­ lar om att hålla sig sysselsatt med annat för att undvika vad de egentligen borde tagit tag i. Det kan vara att försvinna in i TV-serier och böcker eller att ägna timmar åt trädgårdsarbete, baka eller djupdyka i sociala medier.

Nior kan envist undvika förändring – vilket ibland leder till konflikter, ett mönster de oftast är omedvetna om.

Ettan – Förbättraren Ettan är den tredje strategin i den fysiska triaden. För denna strategi inne­ bär detta att de har starkt fokus på görandet. Liksom de två andra strate­ gierna har de även fokus på rättvisa. För Ettan gäller det främst att värna om en rättvis fördelning av saker, uppgifter, uppmärksamhet och energi.

De som har Ettan som sin grundstrategi har ett starkt driv att förbättra tillvaron omkring sig, att nå en slags fulländning. Det kan vara i närmiljön, på arbetet och i samhället. Deras känsla för detaljer gör att de ser mycket förbättringspotential som går andra förbi. Ettor har en stark inre kompass som styr dem i vad som är rätt och fel, vilket gör dem både plikttrog­ na och ärliga. Man kan lita på att de menar vad de säger. Ofta är de visionära idealister som kan sätta sina egna behov åt sidan för att hängivet arbeta för något de tror på. Idén om en ”bättre värld” är sällan långt borta. Ettor är välor­ ganiserade inom de områden de fokuserar på och ofta utmärkta projektledare. Att hålla ihop och strukturera detaljerade uppgifter kommer naturligt för dem. De 25

De nio grundstrategierna

är uthålliga, disciplinerade och vill leverera vad de lovat. Att ta ansvar är självklart. De har en stark integritet och värnar om att lägga sin tid på det som är viktigt och ger värde.

Ettor har mycket höga krav på sig själva, att vara till nytta och på så sätt göra sin plikt är ett starkt drag. Därför har de ofta svårt att tillåta sig att verkligen koppla av och göra det som bara är lustfyllt och roligt. Rätt och fel är ett rättesnöre som hela tiden finns där och de har en stark inre kriti­ ker. Det kan vara svårt för personer med denna strategi att identifiera den där inre kritiska rösten eftersom den upplevs vara ett med dem själva: ”Det är ju jag”, som en person sa. En Etta som är mer obalanserad och därmed låst till sin strategi, tycker ofta att de själva vet vad som är rätt och fel och hur man ska utföra uppgifter eller hantera tillvaron på rätt sätt. De talar gärna om för andra hur de ska göra också, som att de tar på sig en lärarroll i tillvaron.

Ettors största rädsla i livet är att inte vara så god och nyttig utan att vara ond, göra fel, vara onyttig och bristfällig. Därför är de snabba att döma sig själva och andra för allt som inte är gjort på rätt sätt. Detta dömande är främst mentalt – att de automatiskt tänker på hur något/någon kunde vara bättre. Men under lite stress så kan de ge ständiga tillrättavisningar och pikar. Inombords har de lätt till vrede men deras idé om att vara god rimmar illa med det. Därför tar de till försvarsmekanismen reaktionsbild­ ning. Det innebär att de försöker göra om sin egentliga känslomässiga reaktion till något mer passande. Vreden trycks ner och de kan låta trevliga men kroppsspråket säger ofta något annat – andra kan uppfatta dem som stränga. Även andra icke önskade känslor som trötthet eller ointresse kan de försöka trycka ner och ändå driva sig själva hårt.

Den emotionella triaden Tvåan – Hjälparen Tvåan har sin plats i den emotionella triaden vilket innebär ett fokus på att knyta an till andra, att på något sätt vara betydelsefull för omgivning­ en. Det ger dem också en talang i att läsa av människor, att se mellan raderna. Tvåor använder det främst till att bygga relationer. De som har Tvåan som sin grundstrategi känns igen på att de är empatiska, hjälpsam­ ma och stödjande, de drivs av att skapa kontakt. Fokus är ofta på relationer 26

De nio grundstrategierna

och kvalitén på relationerna. De vill finnas till hands för andra och njuter verkligen av att få hjälpa en vän i nöd eller stötta en grupp eller chef.

Att ge av sin tid, sina saker eller kunskap ger dem energi. Ofta är de positiva och bra på att få andra att känna sig sedda och bekräf­ tade. Tvåor har en talang i att uppmärksamma behov och käns­ lor hos andra. Deras energi och generositet gör att de vill bidra, så upptäckten av ett behov leder ofta snabbt till handling. De är utmärkta lyssnare och får på så sätt mycket kunskap. På en arbetsplats kan de vara spindeln i nätet med goda relationer till andra avdelningar, receptions­ personal, chefer med flera. De pratar gärna med allt och alla. En person berättade om att han kan få en ny vän varsomhelst, som i en butik eller på banken. De trivs bra i rollen som mentor eller coach då de är bra på att se och ta fram det bästa i andra människor.

Bakom behovet av att hjälpa finns en undermedveten tro att ingen kan äls­ ka dem utan att de ger något tillbaka. Därav fokuset på vad andra behöver.

Genom att ständigt se andras behov och agera på dem undviker de att bli avvisade och blir istället omtyckta – vilket är väldigt centralt. Att öppet ta hänsyn till sina egna behov känns själviskt för den obalanserade Tvåan.

Därför går de omvägen att tillfredsställa andras behov och sen hoppas de få något tillbaka. Det viktigaste är uppskattning men det kan också handla om konkreta handlingar eller gåvor. I stress och obalans kan Tvåor hamna i ganska osunda relationer där någon är helt beroende av dem – vilket känns bra för egot men kan vara väldigt dränerande i längden. Medbe­ roende är något som denna strategi har högre risk att hamna i än andra.

Omogna Tvåor kan också bli påträngande och nästan krävande i sin iver att hjälpa till trots att mottagaren kanske inte är intresserad.

Tvåors största rädsla i livet är att vara ensamma och oönskade, att avvi­ sas av allt och alla. Därför anstränger de sig allt hårdare för andra ju mer obalanserade de blir. Mentalt kan de ägna mycket energi åt att tänka ut hur 27

De nio grundstrategierna

de ska komma andra närmare, vad de ska säga och göra. Bekräftelsen de får via andra blir så viktig, eftersom de på insidan har svårt att bekräfta sig själva. Det kan snarast komma ut som en slags stolthet över hur mycket andra behöver dem. För att inte de egna behoven ska kännas eller upple­ vas tar de till försvarsmekanismen bortträngning. De trycker undan egna känslor, fysiska åkommor och tankar som känns fel. Detta mönster gör att de verkar ha en större risk för att få utmattningsdepression än en del andra strategier. Vi har genom åren träffat väldigt många som blivit sjuka av de krav på sig själva som strategin bidrar till.

Trean – Presteraren Även Trean har extra mycket fokus på människor, hur andra relaterar till dem och hur de uppfattas. Deras förmåga att läsa av omgivningen hjälper dem att ”vara rätt” och ger dem också extra mycket näsa för trender. Man hittar många entreprenörer och inspiratörer i denna strategi.

De som har Treans grundstrategi känns igen på att de är självsäkra, målinriktade och ofta charmiga. De är energiska personer med mycket driv som får saker gjorda. Deras drivkraft är att lyckas i livet, det kan vara inom arbetet, sport eller på någon annan arena som de uppfattat som viktig. Många är tävlingsinriktade och styr sig själva genom att sätta upp mål i stort och smått. Täv­ landet behöver inte handla om att tävla med andra människor. Det kan räcka med att tävla med sig själv för att bli bättre och få saker gjorda. Effektivitet är viktigt för dem och de är bra på att hitta den snabbaste vägen framåt. Ofta är de duktiga på att skapa målbilder och ser sig själva framme vid slutresul­ tatet, vilket motiverar dem.

De har även en förmåga att snabbt läsa av hur man ska vara i olika sammanhang vilket de sedan anpassar sitt beteende efter. Detta gör att människor i deras omgivning känner sig bekväma och gillar dem. De är 28